2015: Flyktingens år. En bilaga om NA:s insamling till förmån för människor på flykt

Transkript

1 FREDAG 25 SEPTEMBER 2015 Bilden Den första bilden av Ungern Fotograf: Veronika Ljung-Nielsen I bilen på väg mot Skavsta flygplats var jag nervös. Jag hade ingen aning om vad jag skulle mötas av några timmar senare på Keletis tågstation i Budapest. I mitt huvud spelades scener upp med kaos, poliskravaller och gråtande människor. För det var sådana bilder jag hade sett hittills i media bevakningen från Ungern. Jag hade ingen aning. Men de första människorna som jag mötte och den första bilden jag plåtade på denna resa är den ni ser här. Sju barn som blåser såpbubblor. Ett lyckligt ögonblick och jag trodde för ett kort stund att jag kanske skulle kunna skildra något annat än vad man sett hittills på tv. Fast så var det inte. De sju barnens glädje varade ett kort ögonblick sedan följde tre dar med något helt annat än såpbubblor. 2015: Flyktingens år En bilaga om NA:s insamling till förmån för människor på flykt

2 2 NYHETSCHEF: JOHANNA SANDBERGH-KEHREIN, ANGELA HANAGARTH BILDCHEF: ROBBAN ANDERSSON TIPSA OSS! (SMS/MMS) FACEBOOK.COM/NERIKESALLEHANDA TWITTER.COM/NAPUNKTSE 3 Kampanjen gav mer än en halv miljon kronor Jag hade en annan resa bokad egentligen men det var bara att avboka. Det här kändes mycket bättre. Annette Eson Wiklund vann en resa värd kronor och hade semestern bokad. Men valde att åka till Aten för att hjälpa till på plats. TACK! 5/9. Flyktingkrisen får många att engagera sig. Privatpersoner, som Anton och Emma Källvik i Örebro, samlar in kläder, skor och hygienartiklar till behövande. Arkivfoto: Sofie Isaksson 9/9. Engagemanget fortsätter kronor. Så mycket pengar samlade Örebro Hockey in till flyktingarna i Europa under matchen mot Vita Hästen. Arkivfoto: Veronika Ljung-Nielsen 10/9. NA drar tillsammans med Svenska kyrkan i Örebro i gång kampanjen Vi bryr oss. Pengarna som samlas in går till kyrkans arbete för att hjälpa människor på flykt. Arkivfoto: Robban Andersson 10/9. NA:s medarbetare Veronika Ljung-Nielsen, Mattias Frödén och Pierre Bokvist åkte till Ungern för att skildra flyktingkrisen på plats. Arkivfoto: Lennart Lundkvist alla ni som har visat att ni bryr er Katrin Säfström Tidningschef A llra först ett stort och hjärtligt tack! Tack till alla er i vårt län, som under de senaste två veckorna hjälpt oss på NA att samla in mer än en halv miljon kronor till akut flyktinghjälp. Det känns fantastiskt att kunna lämna över en check med så mycket pengar till Svenska kyrkan. Pengarna kommer att användas till hjälp för dem som fryser och är hungriga efter svåra umbäranden längs flyktvägen, till barnen som behöver få leka för att mildra sina traumatiska upplevelser. Situationen i Mellanöstern och på andra konfliktfyllda platser i världen är utan tvekan komplicerad. Jag har under de här veckorna först och främst mött människor som gärna velat hjälpa till på alla sätt, men också fått några synpunkter om att det inte löser något på lång sikt. Att det först måste bli varaktig fred, att EU behöver enas, att stormakterna ska agera, att svenska politiker måste ge besked om hur flyktingar ska tas om hand här. Så är det givetvis. Det behövs politiska lösningar för framtiden, och en del är ju också på gång. Men det ena utesluter inte det andra. Om det läcker från taket på ditt hus är du förmodligen tvungen att investera i ett helt nytt när Pengarna kommer att användas till hjälp för dem som fryser och är hungriga. det är möjligt, men akut kanske du tätar en mindre del, eller åtminstone sätter en hink där det droppar som mest. Stora flyktingströmmar undan krig har vi upplevt tidigare i historien människor som inget hellre vill än att stanna i sitt land men som tvingas söka sig en fristad någon annanstans. Under de senaste veckorna har jag hört många prata om just historien. Att vi är med och skapar historia nu, att det vi gör eller inte gör kommer att granskas och ifrågasättas av generationer efter oss. Ur det perspektivet känns det fantastiskt med all värme som strömmat emot oss under den här kampanjen. Att så många av våra läsare har velat hjälpa till, att våra företagskunder sett det som självklart att bidra, liksom flera föreningar. Kampanjen samlade ihop kronor till förmån för människor som är på flykt KAMPANJ. Nu drar NA, tillsammans med Svenska kyrkan, i gång kampanjen Vi bryr oss. Som största medieaktör i länet tycker jag vi har ett ansvar att försöka göra bra saker, sa NA:s tidningschef Katrin Säfström. NA:s redaktion samlades onsdag 9 september utanför redaktionen. Arkivfoto: Jonas Classon Som chef på NA är jag också glad över att vår redaktion gjort både hoppfulla och starka reportage utomlands och härhemma, att våra annonssäljare lagt ner ett otroligt engagemang och att medarbetare frivilligt gått med bössor på sina luncher. Ett starkt, lokalt mediehus ska kunna samla människor och ta vara på deras engagemang. Det var vår utgångspunkt i den här kampanjen. Tack för att ni ville vara med! katrin.safstrom@na.se 12/9. Kristian och Nina Dahlström ordnade en välgörenhetsloppis. Pengarna skänkte de till Svenska kyrkans flyktinghjälp och till FN:s flyktingorgan UNHCR. Arkivfoto: Daniel Patiño Flor 12/9. Volontärer hjälper ensamkommande ungdomar med läxor på boendet Pionjären. Här diskuterar Javad Alavi, 17 år, en dikt med Kerstin Olsson. Arkivfoto: Evelina Åström 15/9. Det behöver inte vara så krångligt. Det menar några örebroare som en gång i veckan åker till Åsbro för att hjälpa nyanlända med svenskan. Arkivfoto: Sofie Isaksson 16/9. Bostadsbristen i Örebro slår hårt mot många. Bröderna Hawi skulle gärna bo tillsammans, frågan är bara var? Arkivfoto: Sofie Isaksson 17/9. Kommunens projektpengar blev startskottet för integrationsprojektet Hux Flux i Lindesberg. Tanken är att deltagare från olika länder ska lära sig nya saker av varandra. Arkivfoto: Sofia Gustafsson

3 4 NYHETSCHEF: JOHANNA SANDBERGH-KEHREIN, ANGELA HANAGARTH BILDCHEF: ROBBAN ANDERSSON Grafik: Flyktingkrisen De senaste sju dagarna har personer sökt asyl i Sverige. Sverige Bryssel. När EU:s stats- och regeringschefer samlades i Bryssel under onsdagen för ännu ett möte med migrationen på dagordningen låg fokus på hur flyktingströmmarna ska minskas. Det handlar om ökad hjälp till syriska flyktingar i Turkiet och övriga Mellanöstern, men också om hur kontrollen av unionens yttre gräns kan skärpas. Danmark Tyskland. Mellan januari och juli accepterade Tyskland asylsökande en siffra som totalt i år väntas landa på H E L A D E N N A B I L A G A Ä R A N N O N S F R Å N N A : S A N N O N S AV D E L N I N G ANNONS TACK FÖR ATT NI OCKSÅ BRYR ER! Tillsammans har vi totalt skänkt kronor De sex länder som under 2014 tog emot minst flyktingar var: Estland 155, Slovakien 330, Slovenien 385, Litauen och Portugal 440 och Kroatien 4. Polen Tyskland ANNONS Tjeckien Slovakien Ungern 13,5 meter högt staket Ungern. Bygger ut stängslet även vid gränsen mot Kroatien. Kroatien Serbien Svarta Havet Italien Turkiet. Landet tog emot flest flyktingar förra året, omkring 1,6 miljoner. I år fortsätter flyktingarna att strömma in i landet. Medelhavet Grekland Turkiet Kroatien. Meddelade på tisdagen att fler än personer har kommit in i landet sedan Ungern förseglade gränsen mot Serbien förra veckan. Så länge Budapest Belgrad-axeln tynger Kroatien med flyktingar, förblir jag övertygad om att de sysselsätter sig med saker bakom vår rygg, säger Kroatiens premiärminister Zoran Milanovic. Kroatiens premiärminister Zoran Milanovic. Kroatien. Har stängt alla gränsövergångar mot Serbien men flyktingar fortsätter att komma in i landet genom sädesfälten Medelhavet. Hittills i år har cirka flyktingar flytt över Medelhavet. Omkring personer har dött. Varje dag kommer till de grekiska öarna. SYRIEN 4 miljoner syriska flyktingar. Under de två senaste åren har antalet syriska flyktingar fördubblats. Över 4 miljoner människor har lämnat landet. Konflikten i Syrien är nu inne på sitt femte år. Hittills har över människor mist livet och nästan 12 miljoner har fördrivits från sina hem. 59,5miljoner I slutet av 2014 var 59,5 miljoner människor på flykt i världen, jämfört med 51,2 miljoner året innan och 37,5 miljoner Den största flyktinggruppen kommer från Syrien, följt av Afghanistan och Somalia. Källa: UNHCR Flyktingar. Det är missvisande att tala om en europeisk flyktingkris. De flesta som befinner sig på flykt är internflyktingar i sitt eget land. I Syrien befinner sig tio miljoner på flykt. Fyra miljoner syrier har flytt utomlands. Av dem tar sig flest till länder i närområdet. Länder som Libanon, Turkiet och Pakistan har tagit emot över 1 miljon flyktingar vardera. I Libanon är i dag var fjärde invånare flykting. Källor: UNHCR/Oxfam/TT/Aftonbladet Baker Tilly Örebro XL-Bygg Björka AB HÅVA TJÄRN Tranab Markbyggnad CITK Kakelmässan Vasakonditoriet Viby krog Weidermans buss Asplunds fastigheter Magnussons Färg Bilhuset Norra Cykel & Motor Mullhyttans cykel & sågservice Live at Heart Festival AB Märthas Damfrisering Wilhelmsson Byggtjänst TUSEN TACK FÖR ALLA BIDRAG TILL VÅR INSAMLINGSKAMPANJ Pengarna går oavkortat till Svenska kyrkan, som hjälper människor på plats i Europa. TUSENTALS. Flyktingar köar i Opatovac, Kroatien under onsdagen. Flyktingströmmarna in i Europa ser ut att fortsätta. Under onsdagsmorgonen kom omkring 40 gummibåtar med över 2 0 människor, huvudsakligen flyktingar från Afghanistan, till den grekiska ön Lesbos. Detta inom loppet av tre timmar. Foto: AP Photo/Marko Drobnjakovic Grafik: Fredrik Carlsson 5

4 6 Flyktingkrisen i Ungern Ett plågat folk söker Europas hjälp VÄNTHALL. Flyktingarna kom i tusental på nätterna till Budapests centralstation Keleti. Vissa nätter var det rent kaos men natten när NA var där gick allt relativt lugnt till. Trots att de här människorna varit på flykt i flera veckor väntade de tålmodigt på att få komma ombord på tågen mot Österrike. Foto: Veronika Ljung-Nielsen 7

5 8 9 Flyktingkrisen i Ungern På plats blir flyktingkrisen verklighet D et blev bestämt på onsdagseftermiddagen: Du får åka till Ungern och skriva om flyktingkrisen. Knappt ingen tid till förberedelser, bara att störta iväg morgonen efter. Mitt första riktiga utlandsuppdrag om man bortser från några reportageresor till Norge. Ett och ett halvt dygn senare: Jag och kollegerna Veronika Ljung-Nielsen och Pierre Bokvist står och tittar ut över ett platt, vidsträckt fält utanför gränsstaden Röszke. På ena sidan en åker utan växtlighet, på den andra ett majsfält. I mitten ett järnvägsspår som leder bort mot ett högt taggtrådsförsett stängsel som visar att här går gränsen mot Serbien. Vi ser dem på långt håll flyktingarna som kommer gående på rälsen med sina få tillhörigheter, en del med små barn i famnen. Kvällen innan har vi hunnit träffa flyktingar på Keletistationen i Budapest men då var det relativt lugnt migranterna kom i tusental under nätterna för att sedan resa vidare västerut morgonen och dagen därpå. Så det är i det här ögonblicket, på slätten vid Röszke, som flyktingkrisen blir verklig på riktigt för mig. Det är en helt annan sak att vara på plats jämfört med att se på tv eller läsa om misären i tidningen. Du kan inte distansera dig när du står någon meter från en barnfamilj som helt utmattad sitter på marken och äter nudlar ur en kopp. Högarna av sopor, smutsen och leran, de sönderrivna id-handlingarna längs järnvägsspåret, alla poliser Du är mitt i det utan möjlighet att ta fjärrkontrollen och byta kanal. Det var en märklig situation på många sätt att stå där på fältet. Förutom flyktingarna trängdes vi med hjälparbetare, ungerska poliser och inte minst journalistkolleger från nästan hela världen. Jag såg ett japanskt tv-team filma vid gränsövergången samtidigt som kollegan Pierre pratade med en reporter från engelska Sunday Times. På vägen längs fältet flera bussar med stora parabolantenner på taket. Vi ser dem på långt håll flyktingarna som kommer gående på rälsen med sina få tillhörigheter, en del med små barn i famnen. Mattias Frödén Reporter Innan resan var vi lite oroliga för att vi skulle vara för sent ute. Att det inte var något nyhetsläge längre. Vi hade fel, så otroligt fel. Flyktingarna fortsatte att komma i en allt stridare ström för att kulminera dagen efter att vi lämnade landet. Då, förra måndagen, passerade människor gränsen vid Röszke. När jag skriver det här har det gått över en vecka sedan vi lämnade Ungern. Många har frågat mig hur jag upplevde situationen där, om det var jobbigt och omskakande att träffa alla dessa människor. Svaret på frågan är givet: Visst var det tufft och ibland direkt ledsamt att möta allt elände. När du ser en mamma som bäddar om sina två små pojkar med tunna Ikeafiltar klockan halvfem på morgonen på en skitig och bullrig järnvägsstation ja, då blir du berörd. Du funderar på hur världen är funtad när du möter en årig kille som har båda fötterna i bandage och ensam och mycket På Keletistationen i Budapest bodde en del flyktingar i små tält men de flesta sov på stationsgolvet. långsamt haltar fram på perrongen. Visst blir du ledsen när den unga kvinnan, som är lika gammal som din dotter, med sorgsna ögon säger att hon är väldigt, väldigt trött efter att ha varit på flykt i flera veckor. När du kliver in i reporterrollen tar du samtidigt på dig en slags rustning som skyddar dig från att ta åt dig för mycket. Hjärtat måste alltid vara med, men du får inte låta dig överväldigas av känslor. Det fanns stunder då den här rustningen inte riktigt räckte till. Jag skäms inte för det. Samtidigt skulle det vara otroligt förmätet av mig att placera mig själv i centrum. Jag kommer aldrig att glömma det jag fick vara med om, men hur jag påverkades är sekundärt i sammanhanget. Det är mamman med filtarna, pojken med bandagen och flickan med de ledsna ögonen det handlar om. Är Europa berett att hjälpa dem? ENDA VÄGEN. Ett nytt taggtrådsstängsel skiljer Serbien och Ungern åt. Flyktingarna följer järnvägen mot Budapest för att ta sig vidare ut i Europa. Foto: Veronika Ljung-Nielsen Den här pojken sov djupt trots stanken i stationen och larmet från tusentals människor. Den här lilla flickan stod ensam på perrongen i flera minuter. Hennes bror har lämnat henne på perrongen och klivit på tåget. När deras mamma, som redan gått på tåget, lutar sig ut och ropar på flickan rusar en okänd man fram och tar med flickan till den vagn där mamman väntar. Två män på ett av de många specialinsatta tågen mot Österrike. Klockan är 5 på morgonen. SSLOVAKIEN LOOV Budapest Buda UNGERN KROATIEN km Röszke SERBIEN RUMÄNIEN GRÄNSSTAD. Röszke vid serbiska gränsen är huvudporten in TT/SGB till Ungern. Flyktingarna kommer i huvudsak via Grekland, Makedonien och Serbien. Tusentals personer kommer gående här varje dag. Karta: TT/SGB Vid uppsamlingsplatsen i Röszke såg det ut som en soptipp. Hur svårt kan det vara för myndigheterna att ställa ut några containrar så att man kan ta rätt på skräpet undrade flera kritiska hjälparbetare. Många slänger sina id-handlingar längs vägen för att inte kunna bli registrerade. Men den här pojken har sparat sina papper. Fem gånger kollade han så blixtlåset på väskfacket låste sig ordentligt. På Keletistationen fanns stora högar av skänkta kläder och skor som migranterna kunde plocka från.

6 TACK FÖR ATT NI OCKSÅ BRYR ER! Tillsammans har vi totalt skänkt kronor DR Fred s Läkarservice ÖREBRO TEL: MAKLARHUSET.SE Waldorfförskolan Linden fastighetsbyran.se LAXÅ Nora Rabalder Torbjörns Golv Samuel Karlsson Bil AB Gustafssons Parkett & Golv AB Mattelefanten Zilenzio Delibake Audio Video Lindesberg Hugo Erikssons Bil Apoteket Hjärtat Lindesberg Billagret i Örebro AB Elda Varuhuset Rönneshytta Adolfsons Kläder Wärna MellanSverige AB Frasses Däck Restaurang Nobel Anderssons Begravningningsbyrå El & PC Installationer CE inne. ute Apoteksgruppen i Nora Kranberg Training AB Back Up Group Örebro Ost Tommy Alhlström byggproduktion AB Oliv & Te Naturen Hus Ställbergs Mekaniska AB Leif Borg Rehabilitering & Omställning Brännpunkt AB TUSEN TACK FÖR ALLA BIDRAG TILL VÅR INSAMLINGSKAMPANJ Pengarna går oavkortat till Svenska kyrkan, som hjälper människor på plats i Europa. TUSEN TACK FÖR ALLA BIDRAG TILL VÅR INSAMLINGSKAMPANJ Pengarna går oavkortat till Svenska kyrkan, som hjälper människor på plats i Europa.

7 12 13 Asylboende NYTT INSLAG. Den 12 september öppnade flyktingförläggningen i Nyhyttan. Under dagen kom runt 100 asylsökande, de allra flesta från Syrien. Anläggningen har tidigare varit kurort och på senare år behandlingshem. Dagen då Nyhyttan fick 100 nya invånare Flyktinganläggningen kom i gång på bara några timmar Tidigt en morgon anländer hundra flyktingar till Nyhyttan. En av dem är Zehraa, 5 år. Det här är berättelsen om en by som får en asylanläggning och människorna vi möter på vägen. NYHYTTAN. Fredagen den 11 september får Mattias Hellström veta att han ska öppna en flyktingförläggning i Nyhyttan. Elva timmar senare, vid sextiden på lördagsmorgonen kommer första busslasten med asylsökande. Ett par timmar senare kommer nästa. När dagen är slut är anläggningen full och drygt hundra människor på flykt har installerat sig i sina tillfälliga hem. Några dagar senare ser en man hur några han inte kän- ner är på väg ner mot bryggorna vid sjön Björken. Men jag motade bort dom. De sprang runt här och det gillar vi inte. Nej, man förstår ju inte vad de säger, påpekar hans hustru och båda är överens om att det kommer för många hit till Sverige. Mannen och hans hustru vill inte vara med med sina namn, säger bara att alla är oroliga runt omkring. Men frågan är om det verkligen stämmer. För det låter faktiskt tvärtom. Man ska nog inte vara så rädd. De här människorna har flytt från något och de söker väl bara trygghet, funderar Ronald Gipperth. Lasse Månsson, som är med i bygdens grannsamverkan och precis kört nattpatrull för att se till att det är lugnt i bygden, tror inte att ett asylboende kommer starta några oroligheter. Nej, säger han bestämt. De som kommer hit nu är inte kriminella. De kommer hit av helt andra skäl. Susanne Olofsson samlar sig för att förklara hur hon ser på det nya asylboendet. Mina tankar går så här, folk behöver hjälp och så länge man sköter sig ska man hjälpa. Det handlar om mänsklighet. Nyhyttan var länge en kurort som drevs av Adventistsam- fundet. Där rådde ett renlevnadsideal. Maten var vegetarisk och i stället för kaffe fick man örtte. En företagsam kvinna startade därför ett kafé, i det lilla huset på andra sidan Rastälven. Fördärvet kallade hon det och där kunde kurortsbesökarna köpa en kopp kaffe när suget blev för stort. Nu är det länge sedan det var kafé. I huset, som blivit sommarställe, bor Bengt Evaldsson. Det är självklart vi ska hjälpa till, säger han och nickar bort mot anläggningen, och berättar att han själv bidragit genom att skänka kläder och skor till de som behöver. Och viljan att hjälpa har varit stor i bygden. Kläder har samlats in och många står beredda att starta grupper för svenskundervisning eller andra aktiviteter så DRAR I GÅNG. Mattias Hellström åker runt och öppnar asylboenden runt om i Sverige. Han jobbar åt Bert Karlssons företag Jokarjo. Ofta går det snabbt, men i Nyhyttan gick det ovanligt fort. Elva timmar hade han på sig från besked till att de första asylsökande kom. snart som flyktingförläggningen ger klartecken. Den tillfällige föreståndaren Mattias Hellström är stressad. Han är visserligen van att starta asylboenden. Han jobbar för Bert Karls- sons företag Jokarjo AB som driver ett 20-tal anläggningar runt om i Sverige. Men nu gick det ovanligt fort. Och samtidigt som de asylsökande kom måste verksamheten fungera, maten ska NYTT HEM. Rana Dabit och hennes man Moataz Amino och deras dotter Zehraa bor nu på flyktingförläggningen i Nyhyttan. Här står de framför huset de delar med de andra familjerna på området.

8 14 15 Asylboende Högfors Ställberg Ställdalen Kopparberg Kurorten som blev asylboende Hällefors Hammarn Grythyttan Ramsberg Stråssa Storå 68 Nyhyttan Gusselby Lindesb 244 Striberg Nora Gyttorp 243 Vedevåg R Frövi Nyhyttan ligger i Bergsla- Ervalla gen, i norra delen av Nora Öde 243 kommun. Där bröts en gång Hovsta Karlskoga i tiden järnmalm och koppar. G E18 Nyhyttan är mest känt E18 för sitt hälsooch rehab- Örebro Degerfors center som i 70 år drevse18 av Adventistsamfundet. Sixtorp E20 Fjugesta 1997 lades hälsohemmet Kumla Sköllerst Mullhyttan ner och under några år Kvarntor Åbytorp Svartå Skagershult Hällabrotte Nysund fungerade anläggningen Hallsberg Hasselfors Pålsbod som behandlingshem för Långängen Östansjö KLÄDKOLL. Kristina Dybeck, till vänster, är samordnare och jobbar bland annat med insamlingen drogmissbrukare. E20 Vretstorp till flyktinboendet. Här sorterar hon och Mona-Lisa Refsbäck skor som kommit in från ortsborna. Åsbro I dag ägs anläggningen av Laxå Många asylsökande saknar varma kläder och är i stort behov av hjälp. som har hotellfinnerödja Per Hellsten Röfors Rönneshytta verksamhet i en del. I den Askersund Hjortk andra har Bert KarlssonsÅmmeberg företag Jokarjo AB asylbozinkgruvan Hammarhar fått ende. Asylboendet Sänna namnet Nya Nyhyttan. Runt Olshammar 100 personer, varav 20 är 12 km barn, bor på flyktingförläggningen. De allra flesta kommer från Syrien. Så här funkar det FIKASTUND. Jag har inget emot det, säger Bengt Evaldsson, till vänster, som bor nära den nyöppnade flyktingförläggningen. Självklart ska vi hjälpa till. Peter Hultman håller med. Under bordet syns hunden Euro. ENGELSKLEKTION. Anwar Salem har precis översatt vad I m a virgin betyder som det står på tröjan som Nasarattey Saleh fått till skänks. Nasarattey skrattar och lägger handen generat över texten. LÅNG FLYKT. Här är några av männen som bor på flyktingförläggningen. Från vänster syns Nasarattey Saleh från Afghanistan, Ali Kamal, Irak, Anwar Salem, Irak, Mohammed Fruoun, Syrien, och Muslim Zettar, Irak. Där jag kommer ifrån är det bara krig lagas, boendet göras i ordning och personal anställas. Ett sådant här stöd i bygden har jag inte sett tidigare. Det är enormt hjärtevärmande men... Han tystnar, berättar att han måste väga varje ord på guldvåg. För även om han så klart är glad för det engagemang som finns i bygden så måste också alla först få landa. Vi måste få en organisa- Ett sådant här stöd i bygden har jag inte sett tidigare. Det är enormt hjärtevärmande. tion som fungerar och när vi fått det kan vi ta emot volon- tärstödet som finns i bygden. Det som en gång i tiden var kurort består i dag av två delar. Hela anläggningen ägs av Per Hellsten, sedan driver Bert Karlssons företag asylboende i en del, den andra är hotell och vandrarhem. Ägaren själv, Per Hellsten, sitter i matsalen till hotelldelen. Han visar stolt sina hotellrum som går i romantisk stil och berättar att han tror på tanken att integrera hotellverksamhet med asylboende. De asylsökande äter i en annan matsal. De bor också i andra hus än där hotellet finns. Där får vi inte komma in och inte fotografera. Mattias Hellström menar att man inte hunnit komma i ordning än. Hur det ser ut där inne vet vi därför inte. De boende säger själva att det är bra. De är tacksamma för den hjälp de får. Det är bra här, bra människor. Vi behöver inget. Vi sover bra och maten är bra. Folk kommer hit med varma kläder till oss. Du förstår, jag gillar till och med vädret. Där jag kommer ifrån är det bara krig, säger Anwar Salem som kommer från Irak. Ja, att försöka prata boendestandard med människor som precis flytt krig, tagit sig över Medelhavet och vandrat upp genom Europa blir förstås lite fånigt. Tankarna för de flesta är på ett helt annat håll. Tre män vi möter är oroliga för sina familjer i hemlandet. Muslim Zettar har kvar sin fru och sina tre barn i Irak, den yngsta dottern är blind. Förhoppningen är att få uppehållstillstånd och sedan kunna ta hit sina familjer, starta ett nytt liv, var som helst i Sverige, bara de kan jobba och försörja sig. Rana Dabit var lärare för yngre barn i Syrien. Hon har kommit hit tillsammans med sin man Moataz Amino och dottern Zehraa, 5 år. Där finns också svärfar Safwat Amino, svärmor Hsna och deras dotter Shahed. Det är trevligt här i Sverige, säger Rana samtidigt som regnet vräker ner. Det är bra för mitt barn att bo här. Det är inget krig. I sex dagar har de varit på anläggningen. Tiden går ganska långsamt. Förutom den fyra kilometer långa promenaden till affären i Järnboås för att köpa lite tvättmedel och shampoo har de inte haft så mycket annat att ta sig för. Vi äter, sover och äter, säger Rana och ler lite. Fick hon önska något skulle det vara att ha tillgång till en dator, och så gärna lite leksaker till Zehraa. Zehraa är på sam ma gång både blyg och nyfiken där hon står bredvid sin mamma. Kikar på oss lite i smyg men berättar efter en stund vad hon helst skulle vilja leka med. Barbie, säger hon och ler stort. TEXT: CHRISTINA ERIKSSON christina.eriksson@na.se FOTO: SOFIE ISAKSSON sofie.isaksson@na.se SPLITTRAD. Mohammed Fruoun, i röd keps, kommer från Syrien. Hans familj är utspridd över flera länder, han har föräldrar och syskon i Egypten, Jordanien och Turkiet. Jag kom inte in i Egypten. De tog inte emot mig där eftersom jag inte hade något visum, berättar han. Asylsökande är den som tar sig till Sverige och ansöker om skydd (asyl) här, men som ännu inte har fått sin ansökan avgjord. Alla asylsökande erbjuds att bo på någon flyktingförläggning i Sverige. Om man vill kan man i stället välja att bo hos vänner och släktingar. Ensamstående kan få dela rum med andra ensamstående asylsökande. Män och kvinnor behöver inte dela bostad. Familjer får alltid egna rum, men kan behöva dela lägenhet med andra familjer. Om man inte har pengar får man en dagersättning från Migrationsverket. Dagersättningen har legat på samma nivå sedan På boenden där fri mat ingår är dagersättningen: 24 kr/dag för vuxna ensamstående. 19 kr/dag per person för vuxna som delar hushållskostnader. 12 kr/dag för barn t.o.m. 17 år (från och med tredje barnet halveras dagersättningen). På boenden där mat inte ingår är dagersättningen: 71 kr/dag för vuxna ensamstående. 61 kr/dag och person för vuxna som delar hushållskostnader. 37 kr/dag för barn 0 3 år. 43 kr/dag för barn 4 10 år. kr/dag för barn år (från och med tredje barnet halveras dagersättningen). Förutom mat ska ersättningen räcka till kläder och skor, sjukvård och medicin, tandvård, hygienartiklar, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter. Källa: Migrationsverket