Likabehandlingsplan för Orust Gymnasieskola

Transkript

1 Likabehandlingsplan för Orust Gymnasieskola 1

2 Inledning Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. En likabehandlingsplan enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling enligt 6 kap. 8 skollagen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av eleverna. Vision På Orust gymnasieskola tar all personal och alla elever tydligt avstånd från alla tendenser till all form av diskriminering, trakasserier eller annan form av kränkande behandling. Vi visar respekt för den enskilde individen och reagerar omedelbart om någon utsätts för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Vi utgår i det dagliga arbetet från ett demokratiskt förhållningssätt och vi arbetar aktivt för att stärka de demokratiska värdena. Vi arbetar för att skapa relationer mellan alla som arbetar på skolan, elever liksom personal, vuxen och ungdom och dess vårdnadshavare. Vi arbetar aktivt för skapa en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. På Orust gymnasieskola arbetar vi aktivt för att främja likabehandling och vi ser mycket allvarligt på diskriminering, trakasserier och alla former av kränkande behandling. Detta innebär att vi arbetar förebyggande och att vi har en väl utarbetad strategi för att hantera situationer som uppstår. Vi följer de styrdokument som bevakar alla elevers rätt till likabehandling och denna likabehandlingsplan är en del i dokumentationen. Vi värderar ett gott samarbete med vårdnadshavare och vill ha en rak kommunikation då frågor eller missnöje uppstår. Vad säger lagen? Skollagen och diskrimineringslagen har ett gemensamt syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. De innehåller bestämmelser om huruvida huvudmannen ska vidta aktiva åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling och trakasserier. Dessutom anger de att huvudmannen har skyldighet att utreda och vidta åtgärder vid kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling eller trakasserier. Barn- och elevombudet (BEO) och skolinspektionen har tillsyn över 6 kap i skollagen BEO är en del av Skolinspektionen och ska ta tillvara barn och elevers rättigheter. Det innebär att BEO utreder anmälningar om kränkande behandling. BEO kan kräva skadestånd för ett barns eller elevs räkning och företräda barnet i domstol. De informerar också om skollagen och ger råd och stöd om hur bestämmelserna ska tillämpas. 2

3 Årscykel för arbete med likabehandlingsplan AUGUSTI Trivseldagar och genomgång av likabehandlingsplan vid introduktionssamtal MARS Elever och personal tar del av den reviderade likabehandlingsplanen OKTOBER Kartläggning av elevernas upplevelser i form av trivselenkät JANUARI OCH FEBRUARI Revidera likabehandlingsplanen utifrån nya mål och åtgärder NOVEMBER Sammanställning och analys av trivselenkäten DECEMBER Elever och personal tar del av resultatet och är delaktiga i diskussioner om förbättringsområde 3

4 DEFINITION AV BEGREPP En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla som vistas i skolan ska ha samma rättigheter och kunna vistas i skolan utan att utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Diskriminering Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande, förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Trakasserier Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet, uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det som diskriminering. Kränkande behandling Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling. När någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Källa: Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 4

5 Diskrimineringsgrunderna Det finns sju diskrimineringsgrunder som omfattas av lagens diskrimineringsförbud: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Här beskriver vi hur de olika diskrimineringsgrunderna definieras i diskrimineringslagen och dess förarbeten (regeringens proposition 2007/08:95). I några fall har vi även kommenterat lagens definition. Kön Begreppet kön innebär att någon är kvinna eller man. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som planerar att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. Könsöverskridande identitet eller uttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses att någon inte definierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Begreppet omfattar dels en persons mentala eller självupplevda könsbild, dels hur någon uttrycker det som kan kallas personens sociala kön, till exempel genom kläder, kroppsspråk, smink eller frisyr. Diskrimineringsgrunden avser vad som ofta brukar kallas transpersoner. Det är ett paraplybegrepp för människor som bryter mot samhällets normer för könsidentitet och köns uttryck. Även en person som identifierar sig som transsexuell men inte tänker ändra sin könstillhörighet omfattas av denna grund och därmed av skyddet mot diskriminering. Diskrimineringslagens förbud mot diskriminering gäller för personer med könsöverskridande identitet eller uttryck. Ofta använder DO istället begreppen könsidentitet eller könsuttryck. Det beror på att DO anser att lagens begrepp ("könsöverskridande") riskerar att befästa en bild av vissa personer som avvikare i ett samhälle där det finns starka normer och föreställningar om kön. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Nationellt ursprung betyder att personer har samma nationstillhörighet, som till exempel finländare, polacker eller svenskar. Etniskt ursprung innebär att personer har ett relativt enhetligt kulturmönster. Som exempel kan nämnas att en person tillhör någon av de nationella minoriteterna såsom samer och romer. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering. Religion eller annan trosuppfattning Med religion avses religiösa åskådningar som exempelvis hinduism, judendom, kristendom och islam. Annan trosuppfattning innefattar sådana övertygelser som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism och agnosticism. Politiska åskådningar och etiska eller filosofiska värderingar som inte har samband med religion omfattas inte av diskrimineringslagens skydd. Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Tillfälliga begränsningar av en persons funktionsförmåga är inte en funktionsnedsättning i diskrimineringslagens mening. 5

6 Funktionsnedsättning innebär en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är alltså något som en person har, inte något som en person är. En funktionsnedsättning kan märkas mer eller mindre i olika situationer som till exempel allergier, dyslexi, hörsel och synskador med mera. Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, heterosexuell och bisexuell läggning. Ålder Ålder innebär uppnådd levnadslängd. Alla människor, oavsett ålder omfattas av lagens skydd mot diskriminering. Källa: Diskrimineringsombudsmannen / 6

7 Rutiner och ansvarsfördelning vid kränkande behandling, trakasserier och diskriminering på Orust Gymnasieskola. Metod och ansvarsfördelning 1. En elev som upplever sig kränkt eller som känner till att någon annan elev är utsatt, ska vända sig till den som eleven känner sig mest trygg med, sin mentor, rektor eller till någon annan av skolans personal. 2. Den personal som själv ser eller får information om att någon elev far illa, är skyldig att snarast (inom 24 timmar) rapportera uppgifterna till berörd rektor Vendela Lekander. 3. Rektor sammankallar kurator, mentor och annan berörd personal och en utredning inleds. Ärendet kartläggs och beslut fattas om åtgärder. Ärendet dokumenteras löpande på de blanketter som förvaltningen tagit fram. Rektor utser en arbetsgrupp och tid bokas snarast för ett möte. Arbetet leds av rektor och i arbetsgruppen bör också kurator och berörda mentorer ingå. Rektor fyller i blanketten Anmälan till huvudman och skickar till förvaltningen. 4. Möte med arbetsgruppen. Kartläggning och beslut om ärendehandläggning. Arbetsgruppen bokar tid för samtal med den utsatta eleven. 5. Utredande samtal med den utsatta eleven. Rektor leder samtalet med hjälp av kurator. Mentor finns med som stöd för eleven och för att ha insyn i ärendet. Rektor informerar eleven om den fortsatta handläggningen av ärendet och att mentor kommer att kontakta vårdnadshavare/god man/kontaktman (elever under 18 år). Eleven uppmanas att omedelbart kontakta mentor eller annan personal vid eventuella kränkningar. Tid för uppföljande samtal bokas. 6. Samtal med berörda elever. Enskilda utredande samtal genomförs under ledning av rektor och med hjälp av kurator där samtalen dokumenteras. Mentor finns med som stöd för eleven och för att ha insyn i ärendet. Rektor informerar om att föräldrarna kommer att informeras om den pågående utredningen (elever under 18 år). 7. Mentor kontaktar berörda föräldrar och informerar om att en utredning pågår. 8. Rektor sammankallar arbetsgruppen. Kartläggning, bedömning och beslut om åtgärder. 9. Mentor följer upp den utsatta elevens situation genom att regelbundet kolla av med eleven att kränkningarna upphört. 10. Ärendet avslutas när eleven anser att kränkningarna upphört. 7

8 Analys av bruksenkäten Delar av EHT, skolkurator Sara Karlsson och skolsköterska Magdalena Wingård, har analyserat resultatet av bruksenkäten för Orust gymnasieskola. Efter att ha analyserat svaren framgår det att årets brukarenkät inte varit tillräcklig bra utformad för frågor gällande diskriminering och kränkning. Det är också få som har svarat och språkintroduktion, som nu är en stor del av gymnasiet, har inte deltagit i undersökningen då de precis börjat på skolan då enkäten delades ut. På frågan om jag känner mig trygg och trivs i skolan har vi fått övervägande positiva resultat, det är ingen som svarat att de känner sig otrygga eller trivs dålig eller inte alls. Detta ser vi som väldigt positivt och en god grund för fortsatt arbete. Bidragande orsaker tror vi är att vi är en liten och gemytlig skola, där det finns en god elevkännedom, personalen är lättillgänglig för elever och varandra. Vi har även trivsamma gemensamma ytor så som caféet som också är vår matsal. Där kan vi alla samlas både elever och personal som en naturlig mötesplats. På frågan om eleven upplever arbetsro på lektionerna, blev det ett blandat resultat. För 11,8% stämmer det inte alls, 41,2 % stämmer ganska dåligt. 5,9 % har svarat vet ej, resterande har svarat stämmer ganska bra eller helt och hållet. En av skolans målsättningar är att förbättra detta område. Enkäten visar att det finns elever som inte känner sig rättvist behandlade i skolan. På denna fråga svarar 17,6% stämmer inte alls eller ganska dåligt. Detta tycker vi är en för hög siffra. Vi tänker att den frågan kan hänga ihop med frågan om en elev har blivit utsatt för kränkande behandling på skolan av någon av personalen eller annan elev, där 5,9 % svarat ja gällande personal och 17,6 % gällande annan elev. Svaren på enkäten visar dock att de flesta vet vart de ska vända sig om det blivit utsatta för kränkande behandling, 82,4 % har svarat ja på denna fråga. På frågan hur nöjd eleven är på sin skola i helhet på en skala från 1-10 svarar de följande: 5,9 har satt betyg 10 5,9 har satt betyg 9 17,6 har satt betyg 8 5,9 % har satt betyg 7 11,6 % har satt betyg 6 41,2 % har satt betyg 5 11,6 % har satt betyg 2 För att få ett större underlag och för att få reda på om det finns platser på skolan som är otrygga och särskilt utsatta för kränkning eller diskriminering ska Kurator Sara Karlsson och skolsköterska Magdalena Wingård ha djupintervjuer med 4 elever från olika program/inriktningar på skolan. Om det finns platser som är otrygga kommer dessa plaster att fotograferas och tillsammans med rektor Vendela Lekander och pedagoger diskutera förbättringar. 8

9 Mål Ett mål till näst år är att förbättra enkäten på så sätt att frågorna blir tydligare och mer riktade mot kränkning och diskriminering. Det gör den lättare att analysera. Målet är också att få högre svarsfrekvens. Handlingsplan Vad gäller målet för enkäterna så har vi redan nu börjat arbeta fram en ny enkät som är mer riktad mot diskriminering och kräkning. Ansvarig för att förbättra enkäten är skolkurator Sara Karlsson, skolsköterska Maria Hult och specialpedagog Inga Elverheim. Rektor Vendela Lekander kommer efter sammanställning av kartläggningen ansvarar för att vidtar de åtgärder som behövs. För att få större svarsfrekvens kommer vi som är ansvariga för enkäterna i den mån det går att dela ut dem och sitta med under tiden den genomförs eller ge instruktioner till mentorerna som kan göra det på mentorstid. Mål All personal ska vara väl insatt i likabehandlingsplanen och veta hur de ska gå till väga om de upptäcker kräkning eller diskriminering. Även elever ska vara väl insatta i likabehandlingsplanen och veta vem de ska vända sig till om någon blir utsatt för kränkning eller diskriminering. Handlingsplan En åtgärd är att ha med likabehandlingsplanen som en stående punkt på APT och arbetslagsmöte. Det är viktigt att hela tiden vara uppmärksam på om kränkning eller diskriminering förekommer och att vara insatt i alla delar av likabehandlingsplanen. För att elever ska bli insatta i likabehandlingsplanen ska pedagogerna presentera den och kontinuerlig diskutera den på mentorstid och på elevrådet. Vi kommer även att göra en folder, som är en kort sammanfattning av likabehandlingsplanen, som lärarna kan ge till elever, vårdnadshavare och andra berörda. Vårdnadshavare ska också få kännedom om planen genom att mentor informerar om den på föräldramöte och på utvecklingssamtalen. På gymnasiets språkintroduktion kommer företrädare för boende och gode män att bjudas in. Likabehandlingsplanen kommer också att presenteras på Orust gymnasieskolas hemsida liksom på Unikum. 9

10 Mål Ett mål utifrån svarsenkäten är att förebygga och minska kränkning och diskriminering, detta gäller alla på skolan, elev-elev, personal-elev, elev-personal och personal-personal. Handlingsplan För att minska kräkningar och diskriminering måste alla vara delaktiga. All personal på skolan innefattar rektor, lärare, elevhälsoteamet, administration, vaktmästare, lokalvårdare och skolvärdinna. Om en vuxen hör svordomar, nedsättande ord m.m. måste man agera, genom att vänligt men bestämt markera att detta inte är acceptabelt. Vissa ord ska inte användas även att de är på skoj. En åtgärd för att förebygga och minska kränkning och diskriminering är att ha likabehandlingsplanen som en stående punkt på APT, arbetslagsmöte, mentorstid och elevråd. Detta för att hela tiden vara uppmärksam på om kränkning eller diskriminering förekommer och på så sätt synliggöra och agera. Ansvarig för det är den som leder respektive möte. För att eleverna ska få god kännedom om hur olika religioner kan komma till uttryck ska pedagogerna i sin undervisning ge kunskaper kring olika religioner och trosuppfattningar. Det ska avsättas tid för att diskutera, jämföra och analysera skillnader. I samhällskunskap ska eleverna genom undervisning få goda kunskaper och förståelser om Sveriges jämställdhet, demokrati och dess grundlagar. Skolsköterska Maria Hult kommer i sin sexualundervisning att mer införa så att eleverna får ökade kunskaper om olika sexuella läggningar, könstillhörighet och samtycke till sex och vad som räkans till sexuella trakasserier. Skolan ska underlätta för eleverna och ge dem föreutsättningar för att utöva sin religion. Detta gör vi genom att fortsätta tillåta huvudbonader inomhus, ta hänsyn till olika önskemål om kost samt erbjuda bönerum om så önskas. I förebyggande arbete mot diskriminering kommer vi kontinuerligt att införa trivseldagar eller trivselstunder där alla på skolan ska vara delaktiga. Detta i syfte för att olika nationaliteter inte ska vara främmande för varandra och att de integrera på ett naturligt sätt. Bland annat kommer det att ordnas gemensam målning, kulturdagar (med musik, dans och mat) och gemensam grillning. All personal är delaktiga i utförandet men huvudansvarig för att det utförs är specialpedagog Inga Elverheim. Det finns en årlig skyddsrond där elevskyddsombud utbildas för att tillsammans med ansvarig Rektor Vendela Lekander på skolan bidra till en god arbetsmiljö. Skolsköterska Maria Hult kommer att erbjuda alla i årskurs ett hälsosamtal. Då kartläggs bland annat trivsel så som kamratskap och utanförskap. För att undvika att konflikter bli långvariga och övergår till kränkning eller mobbning är det viktigt att gå in och stötta i ett tidigt skede. Elevhälsoteamet skall ingå som en naturlig del i detta arbete. Elevhälsoteamet kommer vid skolstart gå ut i klasserna och presentera sig så att 10

11 alla vet vilka de är, var de finns och vad de är till för. De ska också vara synliga på skolan så att det blir naturligt att kontakta dessa vid behov. Kontinuerlig kompentensutveckling är viktigt för att all personalen på skolan ska hålla sig ajour med samhällsutveckling och forskning. Ansvarig för det är rektor Vendela Lekander. Det är också viktigt att all personal på skolan får kunskapsutveckling om olika funktionsnedsättningar och hur vi arbetar inkluderande med dessa elever. Alla ska behandlars lika oavsett funktionsnedsättningar eller inte. Klotter kan ofta innehålla nedvärderande ord av olika grupptillhörigheter. All klotter ska omgående rapporteras till vaktmästare. Ansvarig för det är Karin Själin på expeditionen. Mål Att eleverna ska uppleva större arbetsro på lektionerna och att det är ett tillåtande klimat där alla aktivt vågar delta. Handlingsplan Pedagogerna ska se till att eleverna i klassrummet inte talar nedlåtande till varandra eller beter sig störande. Om detta händer måste pedagogerna omedelbart markera att detta aldrig är acceptabelt. Pedagogerna ska kontinuerligt stämma av klimatet i klassrummet. Detta genom att vara väldigt observanta i klassrummet, ta upp det för diskussion på mentorstid och med den enskilde vid behov samt vid utvecklingssamtal. 11

12 Ansvarsområde Vi vill att alla på skolan ska känna sig trygga och sedda. Alla ska känna att de blir lyssnade på och att vi är hjälpsamma mot varandra och visar varandra respekt. Vi som vuxna ska vara goda förebilder och vi ska gemensamt arbeta för att alla elever är delaktiga i utvecklingen av skolans likabehandlingsarbete. Rektor Ansvarar för att styrdokument och lagar efterlevs. Ansvarar för att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt annan kränkande behandling. Ansvarar för att händelser utreds samt beslutar om lämpliga åtgärder Ansvarar för att det sker kontinuerlig utvärdering och att likabehandlingsplanen revideras varje år. Pedagoger/personal Tar ansvar för att ha god kunskap om likabehandlingsplanens innehåll och arbeta därefter. Tar ansvar för att det regelbundet förs diskussioner och samtal med eleverna utifrån värdegrunderna. Tar ansvar för att omgående (inom 24 timmar), rapportera till rektor vid misstanke om kränkning eller diskriminering. Mentor tar särskilt ansvar för sin grupp och på mentorstid diskutera likabehandlingsplanen. EHT Tar ansvar för att enkäterna nästa gång blir mer riktade mot diskriminering och kränkning. Tar ansvar för att få större svarsfrekvens på trivselenkäten. Tar ansvar för att förmedla till övrig personal vikten av att likabehandlingsplanen kontinuerligt ska diskuteras vid alla olika gruppkonstellationer. Kurator Sara Karlsson ansvarar för att det sker kontinuerlig utvärdering och att likabehandlingsplanen revideras varje år. 12

13 Elever Skall följa skolans gemensamma utformade värden och normer. Skall påtala diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling som förekommer i verksamheten. Uppföljning/uppdatering Likabehandlingsarbetet utvärderas årligen av eleverna på skolan via enkät. Planen uppdateras en gång per läsår utifrån resultat och synpunkter från elever och personal. Uppföljning av det gångna årets arbete samt implementering av nästa års mål enligt denna plan kommer att göras vid personalmöte i maj samt att planen skickas ut på remiss. Målen fastställs av rektor i maj

14 Djupintervju med 4 elever För att få mer insikt och en större förståelse kring klimatet på skolan och vad elever tycker om hantering och synen på diskriminering och kränkning har fyra elever valts ut för att svara på mer frågor kring detta. Vi i EHT bestämde att två elever från gymnasiet och två elever från språkintroduktion skulle delta. Urvalet gick till så att vi valde ut två elever (killar) från gymnasiets två olika program som vi hade kännedom om och som vi visste har en väl utvecklad förmåga att reflektera och ett intresse för rättvisa. Från språkintroduktion gick frågan ut fritt i klassen om två frivilliga, en tjej och en kille. Följande frågor ställdes till dessa fyra elever. Behandlas elever lika eller får man olika bemötande utifrån: Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Har ni upplevt att någon blir kränkt utifrån: Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Om ja, av vem blir de kränkt? På vilka platser? (kan även vara via sms eller sociala medier) Finns det regler/rutiner på skolan som missgynnar utifrån: Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning 14

15 Ålder Om ja, ge exempel? Har personal tillräcklig kunskap för att kunna arbeta med dessa frågor på ett bra sätt? På första frågan om elever behandlas lika utifrån ovanstående punkter fick vi till svar att det inte var någon skillnad i behandling, förutom på etnisk tillhörighet och religion. På den frågan svarar de två utländskfödda nej, men de två svenskfödda svarade att det finns fördomar även om de inte yttras utan att det bara pratas om det inom gruppen. De tror att många av fördomarna kommer hemifrån. Exempel på fördom som finns är att utländskfödda är mer kriminella än svenskfödda. De säger att det också florera mycket negativa skrifter på Facebook kring olika religioner. Kring sexuell läggning och könsidentitet säger de att de inte känner till någon på skolan som har annan sexuell läggning än heterosexuell eller någon som är transsexuell. På andra frågan om de upplevt att någon blivit kränkt utifrån ovanstående punkter får vi enbart nej till svar. Därför var det heller inga platser på skolan som var särskilt utsatta för kränkning. De kunde inte säga en enda plats på skolan som känns otrygg. På tredje frågan om det finns några regler eller rutiner på skolan som missgynnar utifrån ovanstående punkter fick vi övervägande nej till svar. Vi fick till svar från de utländskfödda att de var väldigt tacksamma över att det finns ett bönerum och att ingen på skolan ifrågasätter detta eller överhuvudtaget deras religion. Det har just nu blivit lite sämre med rutiner kring detta, det har varit lite oklart med vilket rum som kan användas vilket de trodde berodde på platsbrist på skolan. De önskar lite bättre rutiner kring detta. Något annat som en elev hade reagerat på var att det fanns de som rökte utanför entrén vilket kan missgynna de personer med tex astma och allergi. På frågan om personal har tillräcklig kunskap för att kunna arbeta med dessa frågor på ett bra sätt fick vi veta av de två elever som gått på skolan under en längre tid att det tidigare inte varit så bra. De säger att när det tidigare förekommit mobbing har all personal på skolan blundat för problemet. De tycker att personalen behöver vara mer uppmärksam och markera tydligt när det händer något och att sen även följa upp det ordentligt. De tyckte att de själva mest har agerat när det var någon elev som blev utsatt för tex mobbning. De tyckte även att det bara fanns ett par självklara som de hade förtroende att vända sig till om det hände något allvarligt på skolan. De tyckte att personalen behövde bli mer synlig och tillgänglig för elever och gav som förslag att de bör vara med mer och tex sitta med eleverna på lunchen. Vi i EHT tycker att det var ett väldigt bra resultat utifrån intervjuerna hur klimatet på skolan är i dagsläget. Alla fyra var rörande överens om att det inte är några grupper som utsätts för särbehandling, att det inte är någon särskild grupp som utsätts för kränkning eller att det finns regler som missgynnar vissa grupper. Det finns enligt gruppen fördomar mot olika etniska tillhörigheter och religioner, men att det inte yttras något om det, utan att det snarare är en 15

16 jargong och snack inom vissa grupper. Vilket stämmer väl överens med att de utländskfödda inte upplever sig diskriminerade eller har blivit utsatt för kränkning på skolan. De negativa fördomar som finns hoppas vi kunna minska med det arbete som planeras göras på skolan. Det fanns också några rutiner som kunde förbättras, såsom att det alltid ska finnas ett givet bönerum under lunchen samt att rökningen på utsidan ska upphöra. Uppfattningen av det som framkom av intervjun är att kränkning och diskriminering förkommer i låg grad, men när det väl händer så har personal inte reagerat så som det krävs eller förväntas av dem. Eleverna förväntar sig mer av de vuxna, att de ska reagera, agera och att det ska finnas fler trygga vuxna att tillgå när det behövs. Vi hoppas att genom våra målsättningar och handlingsplaner att det kommer att ske en stor förbättring på detta område. 16