HAPARANDA TINGSRÄTT DOM Mål nr B meddelad i Haparanda. PARTER (Antal tilltalade: 1)

Transkript

1 Mål nr meddelad i Haparanda 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Ulla-Karin Lindström Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Luleå 1. Målsägande Joakim Krans Renvägen Haparanda Målsägandebiträde: Advokat Jens Arnhof Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag Box Kalix 2. Christian Krans Queckfeldtsgatan 57 Lgh Nässjö Målsägandebiträde: Advokat Jens Arnhof Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag Box Kalix 3. Markus Krans Renvägen Haparanda Målsägandebiträde: Advokat Jens Arnhof Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag Box Kalix 4. Sanna Krans Skogsrundan 4 B Lgh Ludvika Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box Haparanda Strandgatan E-post: måndag - fredag 09:00-12:00 13:00-15:00

2 2 Målsägandebiträde: Advokat Jens Arnhof Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag Box Kalix 5. Sara Krans Gillermarksvägen Ludvika Målsägandebiträde: Advokat Jens Arnhof Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag Box Kalix 6. Susanna Krans Renvägen Haparanda Målsägandebiträde: Advokat Jens Arnhof Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag Box Kalix Tilltalad KARI Ernesti Hekkala, Pellinpää Haparanda Offentlig försvarare: Advokat Marko Tuhkanen Advokatbyrån Tuhkanen AB Box Haparanda SLUT Begångna brott 1. Mord Lagrum 3 kap 1 brottsbalken 2. Mordbrand 13 kap 1 1 st brottsbalken

3 3 Påföljd m.m. Fängelse 18 år Skadestånd 1. Kari Hekkala ska utge skadestånd till Susanna Krans med kr jämte ränta på beloppet enligt 6 räntelagen (1975:635) från den 30 augusti 2012 till dess betalning sker. 2. Kari Hekkala ska utge skadestånd till Joakim Krans med kr jämte ränta på beloppet enligt 6 räntelagen (1975:635) från den 30 augusti 2012 till dess betalning sker. 3. Kari Hekkala ska utge skadestånd till Markus Krans med kr jämte ränta på beloppet enligt 6 räntelagen (1975:635) från den 30 augusti 2012 till dess betalning sker. 4. Kari Hekkala ska utge skadestånd till Christian Krans med kr jämte ränta på beloppet enligt 6 räntelagen (1975:635) från den 30 augusti 2012 till dess betalning sker. 5. Kari Hekkala ska utge skadestånd till Sanna Krans med kr jämte ränta på beloppet enligt 6 räntelagen (1975:635) från den 30 augusti 2012 till dess betalning sker. 6. Kari Hekkala ska utge skadestånd till Sara Krans med kr jämte ränta på beloppet enligt 6 räntelagen (1975:635) från den 30 augusti 2012 till dess betalning sker. Förverkande och beslag Beslagen av mobiltelefoner (beslag nr BG1371 p 1 och beslag nr BG 1385 p 1), den avlidnes Merja Hekkala kläder (beslag nr BG1387 p 1-5, 19-21) och Kari Hekkalas kläder (beslag nr BG1398 p 2-7) ska bestå till dess domen vinner laga kraft i ansvarsdelen. Häktning m.m. Kari Hekkala ska stanna kvar i häkte till dess domen i ansvarsdelen vinner laga kraft mot honom. Sekretess Sekretessen enligt 5 kap 1 2 st rättegångsbalken, 21 kap 1 och 35 kap 1 och 13 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska fortsätta gälla beträffande de uppgifter som föredragits vid huvudförhandlingen inom stängda dörrar (bildmaterial i förundersökningens bilaga B, sid och bilagorna C, D, E, G samt det rättspsykiatriska utlåtandet med undantag för bedömningen) Brottsofferfond Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

4 4 Ersättning 1. Marko Tuhkanen tillerkänns ersättning av allmänna medel med kr. Av beloppet avser kr arbete, kr tidsspillan, kr utlägg och kr mervärdesskatt. 2. Jens Arnhof tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete som målsägandebiträde med kr. Av beloppet avser kr arbete, kr tidsspillan, kr utlägg och kr mervärdesskatt. 3. Kostnaden för försvaret och målsägandebiträdet ska stanna på staten. Övrigt Vad tingsrätten tidigare beslutat om kvarstad ändras endast på följande sätt. Kvarstaden ska bestå. Kvarstaden ska omfatta så mycket av Kari Hekkalas egendom att målsägandenas skadeståndsanspråk om sammanlagt kr jämte ränta kan antas bli täckt vid utmätning.

5 5 1 YRKANDEN 1.1 Åklagarens gärningspåstående Åklagaren har med stöd av 3 kap 1 och 13 kap 1 1 st brottsbalken yrkat att Kari Hekkala ska dömas till ansvar för MORD och MORDBRAND enligt följande gärningsbeskrivning. Hekkala har uppsåtligen dödat honom närstående Merja Hekkala genom att med långsträckt eggvasst föremål som tillhygge upprepat hugga/sticka henne i bålen. Det hände den 30 augusti 2012 i målsägandens bostad i Nikkala inom Haparanda kommun. Merja Hekkala har avlidit till följd av att stickskadorna hon åsamkats medfört luftutträde och blödning till de bägge lungsäckarna. Gärningen är inte att anse som mindre grov. Hekkala har efter ovan gärning anlagt en brand i Merja Hekkalas villabostad genom att hälla motorbränsle i huset och tända på. Branden innebar fara för omfattande förstörelse av andras egendom. Hekkala begick gärningarna med uppsåt. 1.2 Åklagarens särskilda yrkande Åklagaren har vidare framställt följande särskilda yrkande. Bestånd av bevisbeslag av mobiltelefoner (beslag nr BG1371 p 1 och nr , p 1), den avlidnas Merja Hekkala kläder (beslag nr BG1387, p 1-5, 19-21) och

6 6 Hekkalas kläder (beslag nr BG1398, p 2-7) till dess domen vinner laga kraft. 1.3 Åklagarens kvarstadsyrkande Åklagaren har vidare framställt kvarstadsyrkande enligt följande. Att tingsrätten förordnar om kvarstad på så mycket av Hekkalas egendom att målsägandens skadeståndsanspråk kan antas bli täckt vid utmätning. Hekkala är misstänkt för ovan angivna brott och det kan skäligen befaras att han genom att avvika eller genom att undanskaffa egendom eller på annat sätt kommer att undandra sig att betala det skadestånd som kan antas bli utdömt på grund av brottet. Egendom som tillhör Hekkala motsvarande kontanter till ett värde av kronor har tagits i förvar. (Beslag nr BG1855, p 1; sid 310 i förundersökningsprotokollet). 1.4 Målsägandenas skadeståndsyrkande m.m. Målsägandena, Merja Hekkalas barn, Susanna Krans, Joakim Krans, Markus Krans, Christian Krans, Sanna Krans och Sara Krans, har biträtt åtalet. De har framställt skadeståndsyrkanden enligt följande Susanna Krans Susanna Krans yrkar att tingsrätten förpliktar Kari Hekkala att till henne utge kronor, varav kronor avser schablonbelopp för begravningskostnad och kronor för kremering av djur, kronor avser sorgkläder och

7 7 kronor avser ersättning för sveda och värk psykiskt lidande av övergående natur. Å beloppet har yrkats ränta enligt 6 räntelagen från den 30 augusti 2012 till dess betalning sker Joakim Krans Joakim Krans yrkar att tingsrätten förpliktar Kari Hekkala att till honom utge kronor, varav kronor avser sorgkläder och kronor avser ersättning för sveda och värk psykiskt lidande av övergående natur. Å beloppet har yrkats ränta enligt 6 räntelagen från den 30 augusti 2012 till dess betalning sker Markus Krans Markus Krans yrkar att tingsrätten förpliktar Kari Hekkala att till honom utge kronor, varav kronor avser sorgkläder och kronor avser ersättning för sveda och värk psykiskt lidande av övergående natur. Å beloppet har yrkats ränta enligt 6 räntelagen från den 30 augusti 2012 till dess betalning sker Christian Krans Christian Krans yrkar att tingsrätten förpliktar Kari Hekkala att till honom utge kronor, avseende ersättning för sveda och värk psykiskt lidande av övergående natur. Å beloppet har yrkats ränta enligt 6 räntelagen från den 30 augusti 2012 till dess betalning sker Sanna Krans Sanna Krans yrkar att tingsrätten förpliktar Kari Hekkala att till henne utge kronor, varav kronor avser inkomstförlust och kronor avser ersättning för sveda och värk psykiskt lidande av övergående natur. Å beloppet har yrkats ränta enligt 6 räntelagen från den 30 augusti 2012 till dess betalning sker.

8 Sara Krans Sara Krans yrkar att tingsrätten förpliktar Kari Hekkala att till henne utge kronor, varav kronor avser inkomstförlust och kronor avser ersättning för sveda och värk psykiskt och fysiskt lidande av övergående natur. Å beloppet har yrkats ränta enligt 6 räntelagen från den 30 augusti 2012 till dess betalning sker. 2 INSTÄLLNING Kari Hekkala har inledningsvis erkänt att han uppsåtligen dödat Merja Hekkala och han har underkastat sig ansvar för dråp. Vid den fortsatta huvudförhandlingen har hans inställning ändrats och förtydligats enligt följande. Han har då förnekat brottet och åberopat ansvarsfrihet på grund av s.k. putativ nödvärnsrätt. Han trodde att det var en annan person, Markus Krans, som han högg med kniven. Han uppfattade att han befann sig i en nödvärnssituation varför han ska gå fri från ansvar för gärningen. Han har vidare uppgett att han varken kan erkänna eller förneka mordbrand då han saknar minnesbilder av det efterföljande förloppet. Kari Hekkala har medgett det särskilda yrkandet och yrkandet på kvarstad. Kari Hekkala har vidare medgett skadeståndsyrkandena i sin helhet. 3 BAKGRUND Kari Hekkala och Merja Hekkala har känt varandra under 20 års tid. De inledde ett kärleksförhållande för ca tre år sedan och gifte sig den 30 april Paret bodde i en villa i Pellinpää ca 1,1 mil från Haparanda. Villan är en 1 ½ plans villa med fullstor källare. På botten/entréplan finns kök, vardagsrum, toalett/dusch, utgång till

9 9 inglasad altan samt trapp till källarplan och till den övre våningen. Kari Hekkala var inledningsvis ensam ägare till fastigheten men genom gåva blev Merja Hekkala hälftenägare av fastigheten den 7 december Den 13 juni 2012 ansökte Merja Hekkala ensam om skilsmässa vid Haparanda tingsrätt. Stämning utfärdades den 15 juni Den 20 juni 2012 erhöll Merja Hekkala lagfart på hela fastigheten i Pellinpää genom bodelning. Merja Hekkala hade då löst ut Kari Hekkala från fastigheten med kronor. Det är vidare ostridigt att Merja Hekkala den 9 juni 2012 polisanmält Kari Hekkala för misshandel och olaga hot och att utredningen slutdelgavs Kari Hekkala den 27 augusti Det har vidare framkommit att Kari Hekkala angett att han vid olika tillfällen med våld och hot angripits av Merja Hekkalas söner och att polisutredningar har genomförts men lagts ned. Uppgifter under handläggningen av målet har dock visat att Merja Hekkalas son, Joakim Krans, i vart fall vid ett tillfälle varit i bråk med Kari Hekkala med anledning av att Joakim Krans uppfattat att Kari Hekkala behandlat Merja Hekkala illa. Kari Hekkala är sedan 30 år sjukpensionär på grund av arbetsskada. Merja Hekkala hade två arbeten. Hon arbetade dels som biträde på ICA Maxi i Haparanda men också som lokalvårdare genom Norrlands Miljövård med städning på ICA Maxi. 4 UTREDNINGEN VID TINGSRÄTTEN Målsägandena har åberopat samma bevisning som åklagaren. Kari Hekkala har inte åberopat egen bevisning i målet utöver sitt eget hörande. 4.1 Skriftlig bevisning Åklagaren har företett och hänvisat till den skriftliga bevisningen som framgår nedan. Endast viss bevisning kommer att redovisas särskilt i domen.

10 10 Fotografi av skador och rättsintyg hänförliga till den anmälan Merja Hekkala vidtog den 9 juni 2012 rörande misshandel och olaga hot (förundersökningsprotokollet 2500-K ) I förundersökningen 2500-K intagna skriftliga bevisning (sidhänvisning inom parantes) Räddningstjänstens insatsrapport (sid 16-21) SOS Alarm ärendekopia (sid 22-25) Utvidgad rättsmedicinsk obduktion samt skisser över skadornas placering (sid samt sid och tingsrättens ab 89-90) Protokoll över kriminaltekniska undersökningar (sid ) Syn på fotografier av Hekkala vid gripandet (sid ) Syn på fotografier av Hekkalas personbil och brev i samband med gripandet (sid ) Syn på fotografier av spelbongar Hekkala bar på sig vid gripandet och PM avseende spelombud (sid ) PM och avvisiteringsblankett avseende kontokort, Halebop telefonkort och kontanter Hekkala bar på sig vid gripandet (sid ) Rättsintyg Hekkala (sid ) Protokoll över undersökning av Hekkalas kläder (sid ) Protokoll över platsundersökning Korpikå (sid ) Platsundersökning med foton vid kontroll av Hekkalas uppgifter angående mindre bensindunk (sid ) Protokoll över fordonsundersökning (sid ) Användning av telefoner och SIM-kort (sid , 184) Tidsuppgifter fordon (sid 192)

11 11 Syn på fotografier avseende Hekkalas rörelsemönster i Haparanda den 30 augusti 2012 med PM angående tidsangivelser och bankfackskvitto (sid , 205) Tidrapporter avseende Merja Hekkalas arbetstider och utdrag ur filmsekvens från arbetsplatsen (sid ) Beslagsprotokoll nr (sid ) Skriftlig bevisning intagen i bilagor Uppspelning av inkommande larm till SOS (Bilaga A) Protokoll över undersökning av den avlidna Merja Hekkala och hennes kläder (Bilaga B sekretesskydd avseende sid 18-20) SMS och kontaktlista Merja Hekkalas telefon (Bilaga C sekretesskyddad) Samtalslista och SMS Kari Hekkalas telefon (Bilaga D sekretesskyddad) Samtalslista avseende debiterade samtal (Bilaga E sekretesskyddad) Läkarjournal avseende Hekkala (Bilaga G sid 24 sekretesskyddad) Sakkunnigutlåtanden (Bilaga H och I) Utvidgad rättsmedicinsk obduktion Rättsläkarens utlåtande angående skador mm att den döda kroppen efter Hekkala, MERJA Helena, har företett dels stickskador på bålen med skador på bröstkorgen, hjärtsäcken, hjärtat, högra och vänstra lungan, mellangärdet, levern och tunntarmen och av stickskadorna föranledd stor blödning och luftutträde till lungsäckarna

12 12 (nr 37-56, 94-99, 65-74, 84-90, 101, , , 127, radiologisk undersökning), på extremiteterna med hudskador (nr 19, 21-27, 29, 31-36, 62, 124) dels tecken på inverkan av hög omgivningstemperatur med sotbesudling och tecken på värmeinverkan på huvudet och halsen med hudskador (nr 6-8, 10, 12-14) på bålen (nr 58) på extremiteterna (nr 18, 20, 60, 61) dels tecken på trubbigt våld mot huvudet med hudskador (nr 5, 11, 75, 76) mot bålen (nr 128) mot extremiteterna (nr 30, 63, 125, 130) angående förekomsten av droger mm att vid den rättskemiska undersökningen har inte påvisats alkoholer, aceton, läkemedel eller droger i lårblod, och inte heller alkoholer eller aceton i urin (utlåtande från Rättskemiska avdelningen i Linköping ); angående kroppsliga förändringar att kroppen företett lindrig åderförkalkning i hjärtats kranskärl och i stora kroppspulsådern (nr 91, 100, 111); angående dödsorsaken att fynden och omständigheterna starkt talar för att döden har orsakats av stickskadorna på bålen med luftinträde och blödning till de bägge lungsäckarna; angående skadornas uppkomstsätt att stick- och skärskadorna på högra armen (nr 19), de bägge händerna (nr 21-27, 29, 31-36), bålen (nr 37-56, 94-99, 65-74, 84-90, 101, , , 127,

13 13 radiologisk undersökning) och det vänstra benet (nr 62, 124) tillfogats med ett långt eggvasst föremål, tex kniv eller knivliknande föremål; att skärskadorna på de bägge händerna (nr 21-27, 29, 31, 33-35) har utseende och lokalisation som sk avvärjningsskador; att de tecken på inverkan av trubbigt våld och värmeinverkan som hon företett inte kan tillmätas betydelse för dödsfallet; angående dödssättet att fynden och omständigheterna är helt förenliga med att döden har orsakats av annan person Medicinsk utredning avseende Kari Hekkala Av uppgifter från Kari Hekkala samt åberopade journalanteckningar har sammanfattningsvis framgått att Kari Hekkala år 1980 drabbades av en arbetsplatsolycka och att han sedan dess inte varit arbetsför. Han har ständig kronisk värk och har på grund av det svårt att sova. Han har sökt hjälp för oro, ångest och depression. År 2006 drabbades han av en stroke därefter har han uppsökt läkare vid ett flertal tillfällen med anledning av detta. Kari Hekkala har tidigare haft svårigheter vid utförandet av ADL men att det nu fungerat bra men Kari Hekkala har själv upplevt sig ha problem med hjärnarbete, t.ex. att räkna etc. Det har också framkommit att Kari Hekkala uppgett att han känt sig nervös, dåliga nerver, känns som hela världen exploderar. Svårt att sova nattetid. Koncentrationssvårigheter. Upplever situationen väldigt jobbig önskar snar hjälp. Vidare har framkommit att Kari Hekkala upplever att han har kort stubin. Kari Hekkala har, vid besök på vårdcentralen den 7 maj 2012, uppvisat sårskada över höger öga och blåtira så att höger öga i princip är igenmurad varvid han uppgett att han varit i slagsmål och fått knogjärn av sambos son. Rättsintyg efter undersökning den 1 september 2012 angav att Kari Hekkala hade sår med skarpa sårkanter på höger hand, hudavskrapningar och rodnader på höger

14 14 arm, hudavskrapningar på vänster arm, sår med skarpa sårkanter på vänster handled och hudavskrapningar på höger och vänster ben. Det framgår också av utlåtandet att undersökningsfynden visar att såren med skarpa sårkanter är orsakade av skarpt våld och att de övriga skadorna är orsakade av trubbigt våld. De sår med skarpa sårkanter är orsakade av kniv eller annat knivskarpt föremål varvid trasigt glas kan vara ett alternativ Kriminaltekniska undersökningar Av utredningen framgår att Merja Hekkala avslutade ett telefonsamtal kl och att Therese Rönnbäck ringde till SOS Alarm kl och anmälde misstanke om brand i villan i Pellinpää. Klockan anlände räddningstjänst till platsen. Merja Hekkalas kropp påträffades på golvet i köket. Av platsundersökningen framgår att ugnens vred stod på över- och undervärme samt 225 grader och att det fanns en form med ogräddad potatisgratäng på spisen. Vid undersökning av Kari Hekkalas kläder påvisades blodbesudlingar. På en blå t-shirt påträffades två blodbesudlingar på höger ärms utsida. Den mindre var ca 5 mm i diameter med centrum ca 6 cm från ärmslutet och ca 20 cm från ärmhålssömmen. Den andra besudlingen var ca 8x5 mm med centrum ca 6 cm från ärmslutet och ca 19 cm från ärmhålssömmen. Besudlingarna säkrades som spår S022. Spår S022 har DNA-analyserats av SKL varvid det av sakkunnigutlåtandet framgår att blod påvisats i två undersökta besudlingar och att resultatet talar extremt starkt för att blodet/dna:t i båda besudlingarna kommer från Merja Hekkala (Grad +4) om man bortser från möjligheten att det kommer från en nära släktning. På en grå tröja påträffades tre blodbesudlingar på höger ärm, spår S023, S024 och S0 25. Besudlingen spår S023 korrelerade med besudlingen på t-shirten, spår S022. De andra två besudlingar återfanns vid ärmens nedre del och mudd. Spåren S023,

15 15 S024 och S025 har DNA-analyserats av SKL varvid det av sakkunnigutlåtandet framgår att blod påvisats och att resultatet talar extremt starkt för att blodet/dna:t i besudlingarna kommer från Merja Hekkala (Grad +4) om man bortser från möjligheten att det kommer från en nära släktning. Vid platsundersökningen konstaterades att undersidan av trappan till övervåningen var kraftigt brännskadad och hade ett förkolningsdjup på ca 10 mm. I vissa områden hade sättstegen bränts igenom. Ovansidan av trappstegen till övervåningen var lindrigt brandskadade. På den västra väggen i källartrappen, ovanför en betongmur, var råsponten i stort sett helt förintad in mot gullfiberisoleringen och de stående träreglarna. Råsponten i den västra väggen i trappen mot övervåningen var nära på helt opåverkade av brand. Dörren till källartrappen var mer brandskadad på stängsidan än öppningssidan och brandskadan var lägre på gångjärnssidan, vilket bidrar till ett klassiskt brand-v. På källartrappens södra vägg fanns, direkt efter dörrkarmen, elektriska ledare och en strömbrytare. Ledarna granskades men några spår från eventuell kortslutning kunde inte observeras. Från källartrappans fjärde trappsteg, räknat uppifrån, togs brandprov, spår S003, som har analyserats av SKL. Av sakkunnigutlåtandet framgår att brandprovet påvisade ringa mängd av flyktiga ämnen som ingår i brännbar vätska av typen motorbensin och att resultaten starkt talar för att det i brandprovet förekommer brännbar vätska (Grad +3), som bedöms vara av typen motorbensin. Av brottplatsundersökningens analys och slutsats framgår att det primära brandområdet var i källartrappan, mot den västra väggen och att avsaknad av skador på befintlig elektricitet i källartrappans södra vägg utesluter elektriskt fel som brandstiftare. Någon naturlig förklaring till brandens uppkomst i källartrappen har inte konstaterats varför branden rimligen var anlagd vilket också analysresultatet av brandprov S003 stärker ytterligare.

16 16 Det har vidare framgått av fordonsundersökningen att en 25 liters dunk med motorbensin påträffats i Kari Hekkalas bil. Dunken var inte helt full. 4.2 Muntlig bevisning Uppspelning av målsägandeförhör med den avlidna Merja Hekkala Förhör med den tilltalade Kari Hekkala Målsägandeförhör med Susanna Krans, den avlidne Merja Hekkalas dotter Vittnesförhör med Erkki Kemi, vän till Kari Hekkala och Merja Hekkala Vittnesförhör med rättsläkaren Anders Eriksson Vittnesförhör med rökdykaren Christer Vaara Vittnesförhör med polisteknikern David Lindblom Merja Hekkala Av uppspelningen av förhöret med Merja Hekkala har framgått att hon berättat om att hon blivit misshandlad av Kari Hekkala. Hon har beskrivit hur detta gått till och vilka skador som uppkommit vid tillfället Kari Hekkala Kari Hekkala har sammanfattningsvis berättat följande. Han har känt och känner stor rädsla för Merjas söner, Joakim och Markus. Han fick alltid agera chaufför eller bankomat åt dem och han blev också misshandlad av dem. Merja hade lovat honom att sönerna inte skulle få flytta in i huset i Pellinpää. Han har förnekat att han misshandlat Merja. Han har vidare uppgett att han inte behövde flytta från huset i Pellinpää, tvärtom så skulle han och Merja köpa en Tullikispis tillsammans som de skulle installera i huset.

17 17 Han har medgett att han känt viss svartsjuka men att det inte alls haft något med händelsen att göra. Han har vidare helt bestritt att han haft något kontrollbehov gentemot Merja. Kari Hekkala har lämnat olika detaljer kring händelseförloppet den 30 augusti I hans inledande förhör under huvudförhandlingen har han uppgett följande. Under dagen besökte han och Merja K-Rauta i Finland med anledning av inköpet av Tullikispisen. Han var också och spelade hos olika spelombud samt tankade, dels en bensindunk dels bilen. Bensinen i dunken skulle han använda till en motorsåg för att avverka skog. Anledningen till att han inhandlat bensin till dunken i Finland var att det blev billigare. Han ringde Merja på eftermiddagen för att se om hon skulle komma hem eller om hon skulle arbeta över. Inte vid något tillfälle under dagen nämnde Merja att Markus skulle flytta in i huset. Han stod på trappen och rökte när Merja kom hem från jobbet och hon hade Markus saker med sig. Hon sa att han skulle komma snart. Hon sa också att det var hon som bestämde i huset och Kari kände sig kränkt av det. Han blev rädd då han tidigare blivit pepparsprayad av Markus. Hans tankar for huller om buller. Något brast inom honom och han gick till köket. I köket tog han en kniv som låg på en bänk och högg Merja två gånger. Han höll henne om ryggen när han högg. Hans minnesbild var att hon föll omkull men han vet inte om han högg henne när hon låg ner. Han hade ingen minnesbild av att han skulle ha slagit henne innan men han kan ha gjort det men han minns inte det. Hon hade tidigare sagt så många gånger att Markus inte skullefå bo i Pellinpää, därför brast det för honom när det nu inte skulle bli så. Efter huggen gick han därifrån. Han tog inte med sig sina mediciner eller andra förnödenheter. Han tog inte heller med sig nycklarna till stugan dit han åkte. Han undersökte aldrig kläderna på Merja, han visste inte ens att hon blödde. Han åkte iväg i bilen och när han var i Aavajoki tänkte han hoppas hon inte dog. Han hade inte stannat kvar för att se efter. Han förstod att det fanns risk för att hon skulle dö men han var så förvirrad och gick därifrån i panik. Han hade en cigarett i handen som han kastade

18 18 ifrån sig mot källartrappen. Han hade tidigare, troligen några dagar innan händelsen, putsat bort färg i trappen med bensin. Han har inte i övrigt kunnat lämna någon förklaring till brandens uppkomst. Vid den fortsatta huvudförhandlingen har Kari Hekkala sammanfattningsvis gjort följande tillägg och förtydliganden. När Merja kom hem nämnde hon att Markus skulle komma. Han blev redan då rädd men tänkte stanna kvar hemma för att äta innan han skulle ge sig iväg. När han stod på trappen och rökte så hörde han att Merja sa något om att Markus kommer. Han blev då rädd och sprang in i köket, tog kniven från bordet och slöt sedan ögonen. Han hade så många gånger blivit sprayad av pepparspray av Markus så han ville skydda ögonen. Merja hade tidigare haft på sig en slät ICA Maxi skjorta. När han vände sig om kände han ett fleecetyg och han trodde då att det var Markus för han brukade ha en fleecejacka på sig. Hade han känt att det var en slät skjorta hade han aldrig stuckit. Han stack till två gånger mot den person som han trodde var Markus. Det var en ren olycka att han högg Merja då han trodde att det var Markus han högg. Hans nästa minnesbild var att han såg en av hundarna närma sig en glödande cigarettfimp. Han tog cigarettfimpen och kastade den mot källartrappen och sprang sedan ut till bilen och åkte iväg. Han erkände gärningen inför rätten därför att han visste att Joakim och Markus skulle komma till häktet och han var rädd för dem. Han tänkte att om han erkände skulle han få komma bort från häktet Susanna Krans Susanna Krans har sammanfattningsvis berättat följande. Susanna uppfattade att Merja, i början av förhållandet, var mycket lycklig och glad men att det förändrades i samband med att hon gifte sig med Kari. Merja var en stark och jordnära kvinna som efter giftemålet inte längre kunde ta egna beslut utan

19 19 allt skulle gå via Kari. Hon berättade för Susanna att Kari var mycket kontrollerande och svartsjuk. Han kontrollerade henne på arbetet genom att komma dit men också ring upprepade gånger under dagen. Susanna hade också fått förklara för Kari vad SPAM var för något då han trodde att Merja var otrogen mot honom och att hon hade olika män på staden och via nätet. Han kunde ta med sig alla bilnycklar så att hon inte skulle kunna komma iväg någonstans. Han vaktade henne när hon duschade och kontrollerade vad hon hade för underkläder på sig. Morgonen den 9 juni 2012 ringde Merja och väckte Susanna. Merja berättade då för Susanna att Kari slagit henne och hon frågade om hon fick bo hos Susanna. Susanna bad henne ringa till polisen och Susanna hämtade sedan Merja från polisstationen. När de sedan skulle hämta Merjas bil från parkeringen utanför ICA fanns den inte där utan Kari hade kört den till Pellinpää och dragit ur kablar så att Merja inte skulle kunna köra den från gården. När Susanna konfronterade Kari om misshandeln i samband med att de hämtade Merjas saker från Pellinpää, svarade han att det inte hade hänt förut och att hans nerver var på helspänn på grund av ekonomin och att Joakim hade slagit honom. Han sa aldrig uttryckligen att han slagit Merja. Merja bodde sedan hos Susanna i Haparanda. Under den tiden reste Susanna på semester och var borta i två veckor. När hon kom tillbaka hade Merja flyttat tillbaka till Pellinpää igen. Kari bodde fortfarande kvar i huset och så som hon uppfattade det, så skulle han få bo kvar till slutet av augusti varefter Markus skulle flytta in hos Merja. Merja hade då köpt ut Kari från huset. Kari hade blivit utsatt för brodern Joakim vid ett tillfälle som Susanna känner till och det berättade både Merja och Joakim om. Upprinnelsen var att Joakim hade pratat med Merja på ICA och hon hade då brutit ihop och börjat gråta. Hon hade berättat att hon var psykiskt trött på alla anklagelser från Kari. Detta hade gjort Joakim arg och han hade ringt upp Kari och bestämt träff utanför Coop. Där hade Joakim slagit till Kari.

20 20 Hon har inte uppfattat att Kari fått minnesproblem efter sin stroke, det var ingenting som han visade utåt Erkki Kemi Erkki Kemi har sammanfattningsvis berättat att han känt Kari Hekkala de senaste 20 åren och de brukade höras av eller träffas nästan varje dag. De spelade på fotboll och hästar tillsammans. Han hade känt Merja Hekkala lika länge. Han uppfattade Kari Hekkala som skygg för människor, inåtvänd. Merja hade berättat för honom att det var trassligt mellan henne och Kari. Hon hade berättat att Kari var svartsjuk och att han höll korsförhör med henne. Kari visade också svartsjuka mot honom då han trodde att han och Merja hade något tillsammans. Han hade vid ett tillfälle varit med Kari till Elgiganten då Kari ville köpa en liten bandspelare för att kunna spela in vad Merja sa men även hotelserna från Merjas söner. Kari köpte dock aldrig någon bandsspelare vid tillfället. Han talade med Kari per telefon dagen efter branden. Kari ställde inga frågor om Merja i samtalet, han frågade bara om huset brunnit upp och sedan talade de om tipset Anders Eriksson Anders Eriksson har närmare gått igenom skadebilden och gjort vissa förtydliganden till den utvidgade rättsmedicinska undersökningen. Han har uppgett att det rört sig om sammanlagt 25 knivhugg/stick varav 22 i bålen, ett i axeln, ett i höger arm och ett i vänster lår. Fyra av knivhuggen var direkt dödande; ett i vardera lungan och två i hjärtat. Därutöver hade Merja Hekkala skärskador i händerna som får uppfattas som avvärjningsskador. Av huggens placering kunde utrönas att det rört sig om två olika angreppslägen och att det varit en serie av hugg/stick i vardera angreppsserien. Flera av huggen/sticken har sträckt sig ända in till skaftet, dvs i bladets fulla längd. Merja Hekkala uppvisade också skador efter trubbigt våld, skrapsår och blåmärken. Dessa skador har uppträtt tidigt i förloppet. I det skede då hjärtat och lungorna är skadade blöder det inte längre ut i huden och då blir det inga

21 21 underhudsblödningar. Sannolikt har det trubbiga våldet utdelats innan knivvåldet. Det trubbiga våldet återfanns på huvudet, bålen och extremiteterna och kan inte förklaras med att Merja fallit till golvet och på så sätt erhållit skadorna. Anders Eriksson har vidare uppgett att den som blir angripen med knivhugg/stick normalt inte brukar uppleva någon betydande smärta utan det är den psykiska komponenten då man ser vad som händer som påverkar personen. Medvetslöshet uppträder också som en följd av blodförlusten Christer Vaara Christer Vaara har beskrivit vad han iakttagit när han kom till brandplatsen i egenskap av brandman/rökdykare. Han har bland annat uppgett att det var ett intensivt och snabbt brandförlopp och att det brunnit igenom trappen till övervåningen David Lindblom David Lindblom har närmare gått igenom den tekniska undersökningen av brandplatsen och därvid sammanfattningsvis angett att det primära brandområdet var i källartrappen och att man där funnit motorbensin. Det fanns elektronik i området men den var inte upphovet till branden. Man fann inte någon bensindunk i trappen. Brandorsaken kan inte förklaras av att man slängt en fimp i trappen oavsett om det skulle ha tagit eld i några kläder. 5. SKÄL 5.1 Skuldfrågan Inledningsvis

22 22 Det är genom den medicinska utredningen klarlagt att Merja Hekkala avlidit till följd av de stickskador på bålen hon åsamkats den 30 augusti 2012 vilka medfört lufttillträde och blödning till de båda lungsäckarna. Det är också klarlagt att Merja Hekkala tillfogats sammanlagt 25 stickskador på kroppen, varav 22 stycken på bålen, en i axeln, en i höger arm och en i vänster lår. Av de stickskador som tillfogats Merja Hekkala var åtminstone fyra av dem direkt dödande. Det är därutöver påvisat att Merja Hekkala företett flera skärskador i händerna som, enligt rättsläkaren Anders Eriksson, utan tvekan är att bedöma som avvärjningsskador. Av den medicinska utredningen är också klarlagt att Merja Hekkala företett tecken på trubbigt våld både mot huvudet, bålen och extremiteterna. Det trubbiga våldet mot huvudet är beläget på pannans vänstra sida och i munnen/läppen. På bålen är skadan belägen på den utskjutande nackkotans taggutskott. På extremiteterna påvisas skadorna på den vänstra armen på det vänstra benet. Anders Eriksson har uppgett att det trubbiga våldet mot Merja Hekkalas kropp bestod av skrapsår och blåmärken och får tolkas mot bakgrund av vad som sannolikt förevarit mellan kontrahenterna. Enligt Anders Eriksson utgör det trubbiga våldet tecken på att det förevarit ett handgemäng mellan parterna och att skadorna tillfogats henne innan knivhuggen. Det får vidare anses utrett genom vad som framkommit i förhöret med Anders Eriksson att det varit fråga om två olika angreppslägen med beaktande av huggens riktning och placering. I något av angreppslägen bör Merja Hekkala ha legat ner som en effekt av knivhuggen Putativt nödvärn? Kari Hekkala har inledningsvis erkänt att han uppsåtligen har dödat Merja Hekkala men sedan ändrat sin berättelse till att han trott att han huggit Merja Hekkalas son, Markus. Av hans egen berättelse har framkommit att han knivstuckit personen med en längre och grövre arbetskniv. Han har enbart kunnat minnas två knivstick/hugg och vidare uppgett att han inte har några minnesbilder av det efterföljande händelseförloppet förutom att han kastat iväg en glödande fimp i avsikt att få den

23 23 bort från en nyfiken hund. Han har dock inte ifrågasatt att det är han som utdelat samtliga stick/hugg mot Merja Hekkala, oaktat han inte förstått att det var Merja Hekkala han angrep. Han har gjort gällande att han handlat i s.k. putativt nödvärn - inbillat nödvärn - och därmed ska gå fri från ansvar. Tingsrätten gör i denna del följande överväganden. En gärning som någon begår i nödvärn utgör brott endast om gärningen med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas värde och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarligt (24 kap 1 1 st brottsbalken). Putativt nödvärn inbillat nödvärn innebär att uppsåtsrekvisitet inte är uppfyllt för ett uppsåtligt brott om gärningsmannen tror att de faktiska förhållandena är sådana att exempelvis en nödvärnssituation föreligger, dvs gärningsmannens misstag rörande den faktiska verkligheten. Det är åklagaren som har bevisbördan för att den tilltalade inte har handlat i nödvärn och den tilltalades uppgifter om hur han eller hon uppfattat situationen ska godtas om de inte motbevisas eller är uppenbart orimliga. Kari Hekkala har under förundersökningens gång lämnat nya uppgifter och ändrat lämnade uppgifter. Han synes inte i något läge ha tagit på sig det fulla ansvaret för dådet oaktat det stått klart för honom att Merja Hekkala avlidit till följd av hans handlande. Det är utrett att det den 30 augusti 2012 bara Merja Hekkala och Kari Hekkala fanns på plats i Pellinpää. Förvisso har Kari Hekkala fått uppgift om att Markus Krans skulle komma men Kari Hekkala var medveten om att Markus inte följt med Merja Hekkala när hon kom hem. Han har också befunnit sig i anslutning till ytterdörren när han, enligt egen uppgift, fått uppfattningen att Markus kom. Han gjorde dock inga egna iakttagelser av detta eller på annat sätt kontrollerade om Markus var på ingående. Sammantaget menar tingsrätten, att Kari Hekkalas uppgifter om vad han uppfattar i situationen och att han skulle ha agerat i ett inbillat nödvärn, så osannolika och uppenbart orimliga att de helt kan lämnas utan avseende. Istället menar tingsrätten, med stöd av vad som framkommit i målet, att

24 24 Kari Hekkala uppenbart blivit mycket upprörd, arg och rädd över uppgiften att Markus skulle flytta in och att han därmed tappat besinningen och angripit Merja Hekkala först med trubbigt våld sedan med ett besinningslöst knivvåld. Han har således varit medveten om att det är Merja Hekkala han angriper. Kari Hekkala har således inte handlat i syfte att försvara sig. Det råder således ingen tvekan om att Kari Hekkala berövat Merja Hekkala livet Mord eller dråp? Den som berövar annan livet ska enligt 3 kap 1 brottsbalken dömas för mord till fängelse på viss tid, lägst tio och högst arton år, eller på livstid. Är brottet med hänsyn till de omständigheter som föranlett gärningen eller eljest att anse som mindre grovt ska brottet rubriceras som dråp och straffet bestämmas till fängelse, lägst sex och högst tio år. Av förhören med Susanna Krans, Erkki Kemi och av Kari Hekkalas egna uppgifter har tydligt framkommit att Kari Hekkala haft ett stort kontrollbehov och en svartsjukeproblematik. Detta stöds också av vad som framkommit i det inspelade videoförhöret med Merja Hekkala. Kontrollbehovet och svartsjukeproblematiken synes ha startat i och med att paret gifte sig. I förevarande fall finns det omständigheter som talar både för och emot att brottet bedöms som mindre grovt. Omständigheter som talar för att bedöma brottet som mindre grovt är bland annat att gärningsmomentet inte varit allt för långvarigt och att angreppet skett på ett impulsartat sätt samt att döden sannolikt inträtt kort tid efter själva angreppet. Det har således inte varit fråga om ett allt för utdraget lidande. Tingsrätten finner inte heller det visat med tillräcklig styrka att Kari Hekkala planerat dådet någon längre tid. Visserligen talar den omständigheten att han köpt bensin till bensindunken i Finland vid ett särskilt inköpstillfälle samma dag, istället för i samband med att han

25 25 tankade sin egen bil i Sverige, för att han försökt dölja inköpet. Sammantaget med hans extrema kontrollbehov, svartsjuka och vetskap om att han inte kunde räkna med att få bo kvar i huset i Pellinpää kan det tala för en viss planering. Tingsrätten menar dock att dessa omständigheter i sig inte fullt ut kan styrka att Kari Hekkala hade en plan att döda Merja Hekkala, i vart fall inte i ljuset av att han lämnat Pellinpää efter gärningen i hastigt mod, utan vare sig nycklar, kläder eller mediciner. Omständigheter som talar för att inte bedöma brottet som mindre grovt är å andra sidan att det varit fråga om ett mycket omfattande våld, 25 knivstick som träffat vitala delar av kroppen, att Kari Hekkala varit medveten om att hans handlande utgjorde ett dödligt våld, att Merja Hekkala försökt att avvärja sig mot angreppet med sina händer och att Kari Hekkala fortsatt angreppet trots att Merja Hekkala varit helt skyddslös. Angreppet har inte heller förorsakats av någon provokation eller annat angrepp från Merja Hekkalas sida. Det står klart att han inte befann sig i en trängd situation eller hade anledning att uppfatta situationen på det sättet, utan han hade möjlighet att besinna sig, detta särskilt med beaktande av att tingsrätten menar att det är styrkt att angreppet påbörjats med att Kari Hekkala angripit Merja Hekkala med trubbigt våld. Slutligen får även den omständigheten att brottet har begåtts i Merja Hekkalas hem, av någon henne närstående, anses som en försvårande omständighet. Vid en samlad bedömning av omständigheterna vid gärningen finner tingsrätten att Kari Hekkalas handlande bör bedömas som mord och han ska således fällas till ansvar för mord i enlighet med åklagarens gärningsbeskrivning Mordbrand Av utredningen i målet finner tingsrätten det klarlagt att branden i villan inte haft någon naturlig förklaring utan varit anlagd. Branden startade i källartrappen. Kari Hekkala har uppgett att han slängt ifrån sig en glödande cigarett i samband med

26 26 angreppet mot Merja Hekkala. Av den tekniska utredningen tillsammans med de uppgifter som framkommit i förhören med David Lindblom och Christer Vaara, finner tingsrätten det uteslutet att branden uppstått enbart genom att Kari Hekkala kastat en fimp i trappen. För att branden ska få fäste har krävts mer. Det är visat att brandprovet påvisade ringa mängd av flyktiga ämnen som ingår i brännbar vätska av typen motorbensin och att resultaten starkt talar för att det i brandprovet förekommer brännbar vätska (Grad +3), som bedöms vara av typen motorbensin. Den förklaring Kari Hekkala lämnat, att han samma dag eller några dagar dessförinnan tvättat trappen med motorbränsle, förtjänar inte tilltro. Tingsrätten menar att det är styrkt att Kari Hekkala i avsikt att dölja sitt brott mot Merja Hekkala anlagt branden i trappen genom att hälla ut motorbränsle och sedan tänt på. Gärningen är att bedöma som mordbrand. 5.2 Påföljdsfrågan Av belastningsregistret framgår att Kari Hekkala tidigare enbart fällts till ansvar för trafikförseelser, vilka inte har någon betydelse för påföljdsfrågan i detta fall. Av personutredningen och läkarintyget enligt 7 lagen om särskild personutredning i brottmål har det inte framkommit någon missbruksproblematik men det är visat att Kari Hekkala inte mått psykiskt bra de senaste åren och det har framgått att det kan misstänkas att det förelåg en allvarlig psykisk störning vid gärningen och vid undersökningen. Det har vidare framkommit att Kari Hekkala tidigare fått en stroke och att han har vissa fysiska begränsningar som värk i axlar efter en arbetsplatsolycka. Kari Hekkala har genomgått en rättspsykiatrisk utredning. Av utlåtandet framgår att han inte lider av någon allvarlig psykisk störning och att det inte finns förutsättningar att överlämna honom till rättspsykiatrisk vård. I den rättspsykiatriska

27 27 utredningen konstaterades att Kari Hekkala diagnostiserat med maladaptiv stressreaktion med ångestkänslor och depression. Med stöd av utredningen finner tingsrätten att påföljden ska bestämmas till fängelse. Den 1 juli 2009 ändrades straffskalan för mord från att tidigare ha varit begränsad till bara två alternativ, nämligen fängelse i tio år eller på livstid, till fängelse i lägst tio och högst arton år eller livstid. Syftet med ändringen var att ge utrymme för en mer nyanserad straffmätning och det framhölls i förarbetena att straffmätningen ska grunda sig på samlad bedömning av omständigheterna i varje enskilt fall. Tingsrätten har kommit fram till att Kari Hekkala inte har planerat mordet på Merja Hekkala utan det har varit fråga om ett agerande i hastigt mod. Vid en samlad bedömning finner rätten att vad som kan komma ifråga är ett tidsbestämt straff, inte livstid. Vid bedömningen av straffvärdet ska beaktas att Merja Hekkala dödats i sitt eget hem av en henne närstående person, att våldet inte föregåtts av provokation utan skett helt överraskande och att de betydande antal avvärjningsskador som Merja Hekkala uppvisat på händerna talar för fruktlösa försök att skydda sig. Det har varit fråga om ett besinningslöst våld med ett mycket stort antal sårskador. Kari Hekkala har därtill försökt dölja sitt handlande genom att anlägga brand. Detta utgör försvårande omständigheter vid bedömningen av straffvärdet. I förmildrande riktning bör dock beaktas vad som framkommit om Kari Hekkalas psykiska och fysiska hälsotillstånd. Vid en samlad bedömning finner tingsrätten att straffmätningsvärdet för de båda gärningarna motsvarar 18 års fängelse, varvid tingsrätten beaktat såväl de försvårande som de förmildrande omständigheterna. Fängelsestraffets längd bestäms därför till 18 år.

28 Häktningsfrågan Kari Hekkala ska kvarbli i häkte till dess domen i ansvarsdelen vinner laga kraft mot honom. 5.4 Övriga frågor Skadestånd Med hänsyn till utgången i skuldfrågan och Kari Hekkalas medgivanden ska Kari Hekkala utge skadestånd i enlighet med målsägandenas yrkande belopp jämte ränta Beslag och kvarstad Beslaget har betydelse som bevisning och bör bestå till dess att det finns en laga kraft ägande dom Avgift till brottsofferfonden Eftersom fängelse ingår i straffskalan ska Kari Hekkala åläggas att utge avgift enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond Försvarar- och målsägandebiträdeskostnader Marko Tuhkanen tillerkänns yrkad ersättning. Jens Arnhof har yrkat ersättning av allmänna medel med totalt kronor. I beloppet ingår ersättning för arbete om totalt 129 timmar. Till yrkandet har bifogats en specificerad arbetsredogörelse där tidsåtgången för enskilda åtgärder har angetts och uppgått till angivna 124 timmar. Tidsåtgången för enskilda åtgärder synes vara allmänt hög oaktat tingsrätten tar i beaktande att Jens Arnhof företrätt sex målsäganden och därtill biträtt åtalet. Vid beaktande av uppdragets karaktär samt målets art och svårighetsgrad finner tingsrätten att Jens Arnhof ska tillerkännas ersättning av allmänna medel för arbete motsvarande 115 timmar, dvs kr.

29 29 Mot yrkad ersättning för tidsspillan och utlägg har tingsrätten ingen erinran. Summa tillerkänd ersättning inklusive mervärdesskatt uppgår då till kronor. Kostnaderna för försvaret och målsägandebiträdet ska, med beaktande av det långa fängelsestraff Kari Hekkala har att avtjäna, stanna på staten Sekretess Sekretessen ska bestå avseende de bilder och handlingar som efter hänvisning företetts bakom stängda dörrar. Hur man överklagar, se bilaga 1 (Dv 400) Överklagan ges in till tingsrätten senast den 15 mars 2013 och ställs till Hovrätten för Övre Norrland. Agneta Karlsson AVRÄKNINGSUNDERLAG, se aktbil

30 DV Producerat av Domstolsverket Bilaga 1 Bilaga ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE I BROTTMÅL Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller ett i domen intaget beslut, ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till tingsrätten. Överklagandet prövas av den hovrätt som finns angiven i slutet av domen. Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen. Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen (s.k. anslutningsöverklagande) även om den vanliga tiden för överklagande har gått ut. Överklagandet ska också i detta fall skickas eller lämnas till tingsrätten och det måste ha kommit in till tingsrätten inom en vecka från den i domen angivna sista dagen för överklagande. Om det första överklagandet återkallas eller förfaller kan inte heller anslutningsöverklagandet prövas. Samma regler som för part gäller för den som inte är part eller intervenient och som vill överklaga ett i domen intaget beslut som angår honom eller henne. I fråga om sådant beslut finns dock inte någon möjlighet till anslutningsöverklagande. 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd krävs och sådant inte meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det är därför viktigt att det, i de fall prövningstillstånd krävs, klart och tydligt framgår av överklagandet till hovrätten varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas. I vilka fall krävs prövningstillstånd? Brottmålsdelen Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade 1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller 2. frikänts från ansvar och brottet inte har mer än 6 månaders fängelse i straffskalan. För att ett överklagande ska kunna tas upp i hovrätten fordras i vissa fall att prövningstillstånd meddelas. Hovrätten lämnar prövningstillstånd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, Enskilt anspråk (skadeståndstalan) För att hovrätten ska pröva en skadeståndstalan krävs prövningstillstånd. Från denna regel gäller följande undantag: Överklagas domen även i brottmålsdelen och avser överklagandet frågan om den tilltalade ska dömas till ansvar för en gärning krävs inte prövningstillstånd för ett till denna gärning kopplat enskilt anspråk i de fall

31 1. det enligt ovanstående regler inte krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen, eller 2. prövningstillstånd i brottmålsdelen meddelas av hovrätten. Beslut i övriga frågor Krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävs även prövningstillstånd vid beslut som endast får överklagas i samband med överklagande av domen. Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om 1. den dom som överklagas med angivande av tingsrättens namn samt dag och nummer för domen, 2. parternas namn och hemvist och om möjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benämns klagande respektive motpart, 3. den ändring av tingsrättens dom som klaganden vill få till stånd, 4. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende tingsrättens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga, 5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis, samt 6. om prövningstillstånd behövs, de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska han eller hon ange det och skälen till detta. Klaganden ska också ange om han eller hon vill att målsäganden eller den tilltalade ska infinna sig personligen vid huvudförhandlingen i hovrätten. Är den tilltalade anhållen eller häktad, ska det anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Till överklagandet ska bifogas lika många kopior av skrivelsen som det finns motparter i målet. Har inte klaganden bifogat tillräckligt antal kopior, framställs de kopior som behövs på klagandens bekostnad. Ytterligare upplysningar lämnas av tingsrätten. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen. Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre instanser om någon överklagar avgörandet dit.