Sjukskrivningsproblemet och rationellt tänkande

Transkript

1 Sjukskrivningsproblemet och rationellt tänkande Örjan Hallberg, civ ing Olle Johansson, docent Experimentell Dermatologi, Neurovetenskap Karolinska Institutet Stockholm Samhällskostnaderna för sjukvård och rehabilitering överstiger 100 MD SEK per år och årskostnaden ökar med över 25 M SEK per dag. Flera utredningar har presenterats utan att ha identifierat orsaken till denna kostnadsökning. Befintliga data analyseras här enligt en modell som är vanlig att tillämpa då kvalitetsproblem uppstår t.ex. i en industriell process. En mer detaljerad beskrivning av metodiken ges i Kepner och Traegoe; Rationellt tänkande, [1]. Identitetsbestämning Vad är det som har ett problem? Vad kan utgöra en logisk jämförelse? Vilket är problemet? Vad är speciellt med en ökande kostnad? Kan problemet delas upp i delproblem? Sverige Övriga nordiska länder Sjukskrivningskostnaderna ökar kraftigt Fler sjukskrivs än som friskskrivs Långtidssjukskrivning ökar liksom cancerdödlighet och sjukskrivning av yngre Lokalisering Var har problemet noterats? I hela Sverige Finns problemet i andra nordiska länder? I Norge sedan 1995 Vad innebär det att hela Sverige har drabbats? Den utlösande faktorn är rikstäckande Vad är speciellt med en rikstäckande faktor? Det kan vara orsakat av regelförändring eller av en landstäckande fysisk miljöstörning Är problemet lika stort i hela Sverige? Ökningen varierar från 1,7-3% mellan länen Var noteras extremvärden? Den lägsta ökningen finns i södra Sverige. Den högsta uppmäts i norra Sverige Finns det skillnader i sjukskrivning mellan Ökningen märks tydligt bland stora företag olika företag och organisationer? (Volvo m fl) och inom den offentliga sektorns större organisationer. Däremot förefaller ökningen vara mindre hos små företag och organisationsenheter. Vad kan skilja mellan stora och små företag? T. ex. teknisk utrustning. Tidsangivelse När observerades problemet första gången? Vad skiljer den senare delen från den förra? Hur ökar kostnaderna över tiden? Hur ser ökningen ut över årstiderna? Det blev tydligt under senare delen av 90-talet Kostnaderna ökar från att tidigare ha sjunkit Kostnaderna har ökat 300% linjärt på 5 år. Denna ökning är helt årstidsoberoende.

2 Vad betyder årstidsoberoende ökning? Vad kan orsaka ökande sjuktal? Ökningen har inte koppling till årstiderna. - Sjukförmånerna ökar med tiden - Sjukfusket sprider sig epidemiskt - Sjukfall utlöses sedan man har utsatts för en skadlig påverkan under tillräcklig lång tid. När startar kostnaderna att öka i olika län? Mellan oktober 97 till januari 98 Hur fördelas startmånaderna över Sverige? Norra Sverige och Gotland startar i januari 98; Blekinge och Kronobergs län startar i oktober medan övriga landet startar i december. Vad är speciellt med året 1997 ur regelsynpunkt? Vad är speciellt med året 1997 ur teknisk synpunkt? Vad är speciellt med månaden augusti 1997? Vad är speciellt med perioden okt-dec 97? Vad är speciellt med hösten 97? Vad är speciellt med året 1998? Finns det speciella årtal då cancerdödligheten ökar? Finns det något år då dödligheten minskar? Ja, 1979 (figur 2) Vad är speciellt med ökningsåren? Vad är speciellt med minskningsåret 1979? Omfattning Sjuklön från arbetsgivare till anställda förlängs till 28 dagar. Ersättningen är 75% liksom under året Under 1997 börjar det trådlösa telefonsystemet DECT att införas på många större företag. Teracom startar provsändningar med digital- TV i Stockholm och fortsätter utbyggnaden därefter över hela landet. Telia börjar installera WLAN (Homerun) över hela Sverige. Denna 2,45 GHz trådlösa kommunikation finns idag på 385 platser. En storskalig utbyggnad av GSM-sändare startar hösten 1997 då takmontering tillåts. Ersättningsnivån återställs i januari till samma som före 1996 (80%). Sjuklönen från arbetsgivare minskas åter till 14d från apr -98. Ja, 1921, 1955, 1969, 1982 och 1997 (figur 2) Då startade AM radio (1921), FM radio och TV1 (1955), TV2 och färg-tv ( ), NMT mobilnätet (1981 och framåt) och digital-tv liksom GSM-nätet. (1997) Då stängdes tre stora AM-sändare i Sverige Hur stor är omfattningen av problemet? Sedan augusti 1997 ökar antalet sjukskrivna i Sverige med 6 personer per timme. Vad skiljer detta från tidigare statistik? Mellan 1992-aug 1997 minskade antalet sjukskrivna med ca 2 personer per timme. Vad innebär detta? Sjukskrivningstrenden förändrades med 8 personer per timme i slutet av augusti Vad kostar detta? Årskostnaden för sjukvård och sjukskrivning ökar med över 1 MSEK per timme. Hur ser framtiden ut? Den årliga kostnaden väntas öka med 50 MD fram till år 2004 med nuvarande trend.

3 När började problemet? Om vi ser till antalet sjukskrivna så hade vi en linjär sänkning under början av 1990-talet fram t.o.m. augusti Därefter vidtog en linjär ökning fr.o.m. september (Se figur 1.) En mer detaljerad studie av utvecklingen i de olika länen visar att trendbrottet inträffar inom en snäv tidsperiod oktober 97 till januari -98. Ökningen från augusti till oktober får betraktas som naturlig med hänsyn till tidigare erfarenheter varför trendbrottet egentligen noteras tidigast från oktober 97. Se figur 3 som exempel. Var har problemet noterats? Vi kan notera en linjärt ökande sjukskrivning över tiden för alla län i hela landet efter (Se figur 4). Man kan se motsvarande trend till ökad sjukskrivning även i större företag. - Vissa företag uppger att ökningen börjar hösten Andra ser en linjär ökning från England och Finland ser ingen sådan dramatisk ökning medan Norge har en kontinuerlig ökning i sjukskrivningarna sedan Tabell 1 visar startmånad och ökning av antal sjukskrivna för de olika länen Före Efter Framskrivet Differens Antal dec-92 dec-93 dec-94 dec-95 dec-96 dec-97 dec-98 dec-99 dec-00 dec-01 Figur 1. Diagrammet visar antal sjukskrivna personer i Sverige under 1990-talet. Ökningen relativt den tidigare trenden verkar inte vara årstidsberoende.

4 Cancer death rate 1/ A M A M closed FM/TV1 TV2 NMT Dig TV Figur 2. Trendbrott i cancerdödligheten under 1900-talet (ref. 3) Stockholm jan-96 maj-96 sep-96 jan-97 maj-97 sep-97 jan-98 maj-98 sep-98 Figur 3. Figuren visar antal sjukskrivna i Stockholms län. Den vänstra kurvan (små rektanglar) har extrapolerats ett år. Trendbrottet för Stockholms län noteras då i december jan-99 maj-99 sep-99 jan-00 maj-00 sep-00 jan-01 maj-01 sep-01 jan-02 maj-02

5 250% Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland 200% Jönköping Kronoberg Kalmar 150% Gotland Blekinge Kristianstad Malmöhus 100% Halland Bohuslän Älvsborg Skaraborg 50% Värmland Örebro Västmanland Kopparberg 0% Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Figur 4. Sjuktalet enligt RFV utvecklas parallellt i de olika länen i hela Sverige. Sjuktalet har här normerats mot värdet Län Befolkning Trendbrottsmånad Ökning Ökning % Blekinge Oktober ,7% Dalarna November ,1% Gotland Januari ,8% Gävleborg December ,2% Halland December ,8% Jämtland Januari ,2% Jönköping December ,9% Kalmar December ,1% Kronoberg Oktober ,7% Norrbotten Januari ,4% Skåne December ,7% Stockholm December ,1% Södermanland Januari ,7% Uppsala December ,4% Värmland December ,1% Västerbotten Januari ,0% Västernorrland December ,3% Västmanland December ,7% Västra Götaland December ,8% Örebro December ,0% Östergötland December ,9% Tabell 1. I tabellen anges den månad när sjukskrivningstrenden vänder uppåt per län. Se exemplet i figur 3 för Stockholms län.

6 Slutsatser 1. De ökande sjukvårdskostnaderna är inte huvudsakligen ett arbetsmiljöproblem utan ett generellt problem, som har drabbat landet från slutet av 1997 och framåt. 2. Tidpunkter för driftsättande av nya radio/tv sändare associeras till ökande dödlighet och insjuknandefrekvens. (ref. 2-4). 3. Då trendbrottet i de flesta län inträffar före januari 1998 är det inte sannolikt att återställningen i januari 1998 av sjukersättning till 80 % från tidigare 75 % har orsakat ökningen. 4. Under hösten 1997 startade en landsomfattande utbyggnad av sändare för digital-tv, WLAN, och takmonterade sändare sattes upp för GSM, vilket då blev tillåtet. DECTtelefoner installerades i kontor från slutet av Allt detta innebar sammantaget en kraftig ökning av radioexponering för hela befolkningen. 5. Praktiska försök med rehabilitering i radiofri miljö av cancerpatienter och de allt fler långtidssjuka, som nu slås ut i stor skala, bör startas. Vi vill tacka Cancer- och Allergifonden för ekonomiskt stöd till detta inledande arbete. Referenser 1. C. Kepner, B. Tregoe, Rationellt tänkande, Mimer Förlag AB, ISBN Ö. Hallberg, O. Johansson, "Cancer Trends During the 20th Century", Journal of Australian College of Nutritional & Environmental Medicine, 2002;21: Ö. Hallberg, O. Johansson, "Cancerdödlighet och långtidssjukskrivning", Tidskriften Medikament 2002; 7: Ö. Hallberg, O. Johansson, "Melanoma incidence and frequency modulation (FM) broadcasting", Arch Environ Health, 2002; 57:32-40