Strategi för en hållbar utveckling i Skurups kommun. Lokala miljömål och Miljöhandlingsprogram Antaget av Kommunfullmäktige

Transkript

1 Strategi för en hållbar utveckling i Lokala miljömål och Miljöhandlingsprogram Antaget av Kommunfullmäktige

2 Omslagsfoton av Nils Eric Magnusson, Informationschef sida 2 (63)

3 Innehåll Inledning... 6 Bakgrund... 6 Miljömålsarbete i... 7 Antaget miljömålsdokument... 8 Uppföljning och revidering... 8 Sammanfattning av åtgärdsplanen... 9 ig: Plan och byggenheten... 9 ig: Energirådgivning ig: Elverket ig: Gatukontoret ig: Kost och städ ig: Miljöenheten ig: Miljöstrategiska enheten ig: Park och Fritid ig: Kommunutveckling/teknik Begränsad klimatpåverkan Skånes miljökvalitetsmål Handlingsprogram Frisk luft Skånes miljökvalitetsmål Handlingsprogram Bara naturlig försurning Skånes miljökvalitetsmål Giftfri miljö Skånes miljökvalitetsmål Handlingsprogram Skyddande ozonskikt Skånes miljökvalitetsmål sida 3 (63)

4 Handlingsprogram Säker strålmiljö Skånes miljökvalitetsmål Handlingsprogram Ingen övergödning Skånes miljökvalitetsmål Handlingsprogram Levande sjöar och vattendrag Skånes miljökvalitetsmål Handlingsprogram Grundvatten av god kvalitet Skånes miljökvalitetsmål Handlingsprogram Hav i balans samt levande kust och skärgård Skånes miljökvalitetsmål Handlingsprogram Myllrande våtmarker Skånes miljökvalitetsmål Handlingsprogram Levande skogar Skånes miljökvalitetsmål Handlingsprogram Ett rikt odlingslandskap Skånes miljökvalitetsmål Handlingsprogram God bebyggd miljö sida 4 (63)

5 Skånes miljökvalitetsmål Handlingsprogram Ett rikt växt och djurliv Skånes miljökvalitetsmål Referenser Arbetsgruppens deltagare Verksamhetsansvariga sida 5 (63)

6 Inledning Bakgrund Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden med tillhörande 72 delmål. Arbetet för att nå miljökvalitetsmålen har nu pågått i drygt nio år och målen har blivit en alltmer självklar del i miljöarbetet inte minst ute i kommunerna. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. För att uppnå miljökvalitetsmålen måste det till en mångfald av åtgärder och engagemang från såväl enskilda människor som kommuner, länsstyrelser, företag och så vidare. Miljökvalitetsmålen syftar till att främja människors hälsa, värna den biologiska mångfalden och naturmiljön, ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena, bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga samt trygga en god hushållning med naturresurserna. Strävan är att vi till nästa generation ska ha löst de stora miljöproblemen. Det betyder att alla viktiga åtgärder i Sverige ska vara genomförda till år 2020 (2050 då det gäller klimatmålet). Naturen behöver dock tid för att återhämta sig och i några fall kommer den önskvärda miljökvaliteten inte att hinna nås, även om stora insatser görs. De skånska miljömålen, med tillhörande handlingsprogram med åtgärder, fastställdes i november Som anpassning till förändringarna på nationell nivå har Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen under 2007 gjort en mindre revidering av de skånska målen. I denna regionala revidering har några delmål ändrats, strukits eller tillkommit. Resultatet av revideringen redovisas också på Länsstyrelsens webbplats, där också aktuellt handlingsprogram och övrig information om miljömålen finns. Länsstyrelsen håller på att regionalisera delmålen för det 16:e miljökvalitetsmålet, Ett rikt växt och djurliv, som tillkom 2005 i det nationella miljömålssystemet. Följande miljökvalitetsmål är relevanta för Skåne: (Fjällmiljömålet är borttaget) Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö sida 6 (63)

7 Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt och djurliv Miljömålsarbete i I slutet av 2004 bildades en arbetsgrupp för att anpassa de regionala miljömålen till lokala mål och miljöhandlingsprogram för. Under 2005 pågick arbetet med målsättningen att ta fram ett förslag, ambitionen var också att öka kunskapsnivån kring miljöproblemen samt att förankra styrdokumentet hos deltagarna och de grupper som dessa representerade. I arbetsgruppen deltog såväl politiker, företrädare för föreningar samt tjänstemän. På uppdrag av Samhällsbyggnadsberedningen fortsatte arbetsgruppen under 2006 att prioritera fram ett slutligt förslag till lokala miljömål och miljöhandlingsprogram, som skickades ut på remiss i september. När det gäller miljökvalitetsmålen beslutades att kommunen i utgångsläget i stort sätt ska ställa sig bakom de regionala målen. Arbetsgruppen ansåg inte att hade resurser att ta fram underlag och indikatorer för ett 100 tal åtgärder innan det tas beslut om att de ska utföras. I enighet med de uppfattningar som framfördes i remissvaren bestämdes i Samhällsbyggnadsberedningen att åtgärderna skulle prioriteras ytterligare samt preciseras och kostnadsberäknas. Arbetsgruppen ansågs ha fullgjort sin uppgift och det vidare arbetet kom att ske inom den kommunala organisationen. sida 7 (63)

8 Ett frågeformulär angående åtgärderna inom respektive ansvarsområde skickades ut under sommaren Frågeformuläret besvarades av ansvariga för kommunens olika verksamhetsområden. Utifrån en bakgrundsbeskrivning av hur det ser ut i nuläget har de ansvariga föreslagit vad som skulle kunna göras och även angett kostnadsuppskattning för utförandet. De åtgärder som ansågs vara orealistiska av de ansvariga har tagits bort. I begreppet orealistisk innefattas bland annat att ansvaret redan ligger på andra aktörer, men också att åtgärden i dagsläget bör stå tillbaka för redan beslutade och pågående åtgärder som bidrar till att uppnå det relevanta miljömålet. En slutlig prioritering samt ändringar av vissa åtgärder gjordes efter förslag av den styrande borgerliga alliansen i. Mer precisa lokala miljömål skulle kunna tas fram men detta skulle ytterligare försena processen. Egna mål kommer att utkristalliseras när åtgärdsarbetet kommer igång och de ansvariga ser var miljövinsterna och åtgärdseffektiviteten är störst. Kommunens fokus ska ligga på att komma igång med arbetet. Möjligt startdatum för de olika åtgärderna är angivet, men även detta baseras vanligen på att nödvändiga beslut tas samt att resurser ges för genomförandet. Miljömålen och miljöhandlingsprogrammet för sammanfaller i stora drag med de mål och åtgärder, som Länsstyrelsen i Skåne län har föreslagit för att regionen på bästa sätt ska bidra till att uppnå de nationella målen. De nationella respektive regionala målen redovisas endast översiktligt i dokumentet eftersom dessa finns att tillgå som separata rapporter med redovisning av de olika delmålen, se referenser. De lokala miljömålen presenteras dock i samma ordning som de nationella och de regionala för att man enkelt ska kunna läsa dessa i anslutning till föreliggande dokument. erna är sammanfattade under ansvar med hänvisning till utförlig beskrivning under sitt respektive miljömål. Folkhälsofrågorna ligger utanför ramarna för programmet, men många av de angivna målen och åtgärderna har stor betydelse för folkhälsan. Antaget miljömålsdokument s Lokala miljömål och miljöhandlingsprogram antogs av Kommunfullmäktige och gäller till 2012, då det ska revideras i sin helhet. Uppföljning och revidering De lokala miljömålen och miljöhandlingsprogrammet ska följas upp och redovisas årligen, detta i enlighet med strategin Hållbar utveckling i, antagen av Kommunfullmäktige I samband med uppföljningen, som görs av de åtgärdsansvariga, tas indikatorer fram för att på ett tydligt sätt redovisa miljövinster, där så är möjligt. Resultatet av uppföljningarna ska ligga till grund för kommande utveckling. Miljöstrategiska enheten ansvarar för att detta material samlas in, analyseras och presenteras i en årlig rapport. Dokumentet är framtaget för att vara ett stöd i det fortsatta miljöarbetet. Modifiering och utveckling av såväl formuleringar som sakinnehåll beträffande åtgärderna möter inget hinder. Även alternativa åtgärder kan vara av intresse förutsatt att detta, på ett minst lika bra sätt, leder mot uppfyllandet av miljömålet. sida 8 (63)

9 Målsättningen att säkerställa en trygg och säker miljö för s invånare samt inspirera och ge kommuninvånarna möjlighet att själva göra bra miljöval. Politiska ställningstaganden kommer att vara viktiga katalysatorer för att styrdokumentet ska få återverkningar i verksamheten. Sammanfattning av åtgärdsplanen ig: Plan och byggenheten Statsarkitekt Robert Werner Sida Att i översiktsplanen beskriva de kulturhistoriska och estetiska värdena i kommunen. Ingår i översiktsplanarbetet. Inom budgetram Sid 54 Att genomföra en kartläggning av bullerfria områden, i synnerhet nära tätorter, samt att i översiktsplanen redovisa hur dessa områden ska skyddas. Att i planer och beslut prioritera tätortsutveckling kring goda kollektivtrafiklägen. Att utföra mätning av radonhalter i samband med nyproduktion på normal och högriskområden. Att vid detaljplaneläggning studera de hydrologiska effekterna i och omkring planområdet, så att hydrologiska och miljömässiga skador kan undvikas. Att utreda och redovisa bevarandeinriktade åtgärder för kustens kulturarv i naturvårdsrespektive översiktsplanen. Att ta fram en lokal cykelplan. Arbetet kan påbörjas när uppdrag och medel anvisats. Detta föreslås i förslag till Översiktsplan. Pågår. Ingår i kommunens ansvar vid planläggning. Pågår. Plan finns. Kontinuerligt arbete kronor. Sid 54 Ingår i arbetet med Översiktsplanen kronor /detaljplan kronor/plan. Inom budgetram. Sid 55 Sid 55 Sid 46 Sid 43 Marginell. Sid 55 Att intensifiera arbetet för att säkerställa kulturhistoriskt värdefull bebyggelse bl. a. genom informationsinsatser om vård av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse riktad till fastighetsägare och byggföretag. Att i lokala kulturmiljöprogram särskilt redovisa jordbrukets byggda, anlagda och odlade kulturarv samt fastställa hur dessa värden ska bevaras och brukas. Att tillämpa försiktighetsprincipen för att i planering samt tillståndsgivning undvika att bostäder, skolor, barndaghem och liknande ligger nära elanläggningar och kraftledningar som ger förhöjda magnetfält. Pågår kronor. Sid 56 Pågår. Pågår. Ingår i planarbetet. Ingår i planeringsarbetet. Sid 50 Sid 30 sida 9 (63)

10 Att vidta åtgärder för att kompensera markavvattning eller ingrepp i befintliga våtmarker i samband med exploatering. Att i samhällsplaneringen fortlöpande tillämpa Naturvårdsverkets förslag till riktvärden för vägtrafik samt Banverkets policy för tågtrafikbuller tills nya konkretiserade riktvärden för olika miljöer (till exempel lokaler eller rekreationsområden) och planeringssituationer har fastställts. Att löpande kontrollera Ventilationsanläggningar (OVK) samt att åtgärda vid behov. Eventuellt. Kan ej anges. Sid 46 Detta är ett krav. Kan ej anges. Sid 56 Detta är ett krav. Ingår i verksamheten. Sid 60 ig: Energirådgivning Energirådgivare Margaretha Thell Sida Att undervisa elever om energianvändningens miljöpåverkan med hjälp av bland annat kampanj och informationsmaterial från projektet Sparkraft; Släck efter dig!. Pågår. Lokalkostnader för aktiviteter som anordnas utanför skolans lokaler. Sid 17 ig: Elverket Elverkschef Börje Fälth Sida Arbeta för att andelen el och Pågår. Ca Sid 17 värmeproduktion baserad på förnybara energikällor ökar inom kommunen. kronor. Att arbeta för att fler bostäder ska vara anslutna till fjärrvärmeverk. Pågår kronor. Sid 21 Att arbeta för att lägenhetsinnehavare och villaägare får en regelbunden och tät elmätning som är tydlig och ger direkt positiv återkoppling vid minskad elanvändning. ig: Gatukontoret Anläggningschef Tommy Olofsson Pågår kronor. Sid 57 Sida Att utreda konsekvenserna av nuvarande Kan påbörjas tidigast Kan ej anges. Sid 57 avfallshämtning (vägning) sida 10 (63)

11 Att fortsätta minska utsläpp av obehandlat avloppsvatten vid exempelvis häftiga regn genom bland annat ökat lokalt omhändertagande av dagvatten, förbättrade ledningsnät för minskad inträngning av grundvatten och dagvatten samt genom anläggning av magasin för utjämning av höga flöden. Pågår. Utförlig kostnadsbeskrivning finns. Sid 35 ig: Kost och städ Vik. Verksamhetschef Ewa Bramsvik Håkansson Sida Att stärka nätverken för offentlig upphandling för att öka inköpen av ekologiska livsmedel till skolor, vårdinrättningar med flera samt intensifiera utbildningen av inköpspersonal. Kan påbörjas snarast. Kan ej anges. Sid 24 ig: Miljöenheten Miljöchef Michael Horn Sida Att öka informationen till fastighetsägare om riktig eldningsteknik, information om BAT; Best Available Technology osv. Kan påbörjas inför eller början av eldningssäsongen. Arbetstidskostnad. Om extern konsult anlitas, kostnader för denne. Sid 21 Att arbeta för att djurhållarpooler skapas, exempelvis genom att upprätta lokala register med djurhållare respektive markägare till ohävdade marker. Att förbättra informationen om köldmedier inklusive små anläggningar, med mindre än 10 kg köldmedium. Att fortsätta begränsa användningen av och riskerna med bekämpningsmedel genom kunskapsstöd och restriktiv tillståndsgivning. Att basera tillstånden för kemisk bekämpning på Naturvårdsverkets allmänna råd. Att använda möjligheten att tidsbegränsa tillstånd. Att ta fram information till båtklubbar och båtägare gällande båtfärger. Kan påbörjas Djurhållarregister 10 h per år. Om det sker en inventering av ohävdade marker h. Sid 51 Kan påbörjas h. Sid 28 Pågår. 10 h. Sid 41 Sker redan. Sid 41 Kan påbörjas Ca 20 h. Sid 44 Att fortsätta inventera och sanera PCB och kvicksilver i fastigheter. Kan påbörjas h. Sid 24 sida 11 (63)

12 Att genom utbildning av kommunens upphandlare underlätta för kommunala beslut om miljöanpassad upphandling och för att utesluta användning av ämnen som omfattas av kemikaliestrategins begränsningar (prop. 2000/01:65). Att intensifiera informationsarbetet med syfte att minska användningen av bekämpningsmedel, särskilt under sen höst. Att allmänheten i ökad omfattning informeras om risker med bekämpningsmedel (klass 3) och om alternativ till kemisk bekämpning. Att undersöka möjligheten att fasa ut joniserande brandvarnare inom kommunens verksamheter, samt om utfasning är realistiskt förmedla informationen vidare till företagare och invånare i kommunen. Att utöka informationsinsatser till allmänheten om riskerna med radon och om möjliga åtgärder. Att arbeta för att radonförhållandena vid försäljning av fastighet deklareras. Att mäta radonhalten vid samtliga skolor och förskolor och omgående vidta åtgärder om halterna överstiger 200 Bq/m 3 luft. Att kontinuerligt informera om risker med solning, både utomhus och i solarium, via informationsbladet Inblick i Lokaltidningen. Att information om detta också ska finnas på kommunens hemsida. Att peka ut föroreningskänsliga områden, exempelvis kommunala dricksvattentäkter, helt kustnära områden, samt läckagebenägna sandjordsområden. Att ställa krav på långtgående åtgärder, exempelvis restriktioner vid höstspridning av flytgödsel, vid tillsyn och prövning av anmälnings och tillståndspliktiga jordbruk inom dessa områden. Kan påbörjas tidigast 2009/2010 Utbildningskostnader ca 5000 kronor/person. Ungefär 10 personer inkl. politiker bör utbildas om alla "förvaltningar" ska uppfylla målen. Sid 25 Kan påbörjas h. Sid 25 Kan påbörjas h. Sid 26 Pågår. 10 h. Sid 31 Kan påbörjas hösten Konsultkostnad + Miljöenhetens arbetstid. Sid 57 Kan påbörjas Kan ej anges. Sid 58 Kan påbörjas Alt 1: Ca 7000 kronor + arbetskostnader. Alt 2: Arbetskostnad Miljöstrategiska enheten och mätningskostnader för KSU. Sid 58 Kan påbörjas h. Sid 31 Kan påbörjas h om man är ute i naturen. 50 h om man samlar information via jordartskarta och dyl. Sid 33 sida 12 (63)

13 Att intensifiera arbetet med att minska tillförseln av lerpartiklar och liknande (innehåller fosfor) till vattendrag genom information till dikningsföretag om metoder för miljöanpassad rensning och till lantbrukare om värdet av skyddszoner. Att verka för odlingsfria skyddszoner längs alla vattendrag, sjöar och småvatten i kommunen. Att fortsatt kartläggning genomförs av otillräckligt renat avloppsvatten från enskilda hushåll, fritidsområden och mindre samhällen. Att krav därefter ställs på bästa tillgängliga teknik eller enligt Naturvårdsverkets riktlinjer. Att genom information till hushåll med enskilda avlopp minska användningen av tvättmedel med hög fosfathalt. Att ta fram och sprida information om urinseparerande avloppsteknik till berörda fastighetsägare. Att informera fastighetsägare om möjligheten till provtagning av vattentäkt. Att erbjuda fastighetsägare med barn under ett år gratis provtagning av vattentäkten. Provtagningen utförs endast en gång hos de aktuella fastighetsägarna. Att kustvattnen skyddas mot föroreningar och fysiska ingrepp som hotar viktiga natur och kulturvärden genom en mycket restriktiv hållning till dumpning av muddermassor, marin täktverksamhet och utfyllnad av kustområden. Utarbeta en policy vid biotopskydds och exploateringsärenden så att dispenser utfärdas restriktivt och att kompensationsåtgärder krävs. Att ta fram ett bullersaneringsprogram för vägtrafik i tätorterna. Vissa delar pågår. Andra delar kan påbörjas Pågår sedan länge cirka 50 % av kommunen är genomgången. 40 h. Sid 34 Sid 34 Kan påbörjas Info blir obehövligt om lagstiftning kommer. 20 h. Sid 35 Kan påbörjas h. Sid 35 Pågår. Sid 42 Pågår. Sid 42 Kan påbörjas h. Sid 44 Kan påbörjas Timkostnader. Sid 50 Kan påbörjas kronor Sid 56 ig: Miljöstrategiska enheten Miljöstrateg Lena Johansson Sida Att i naturvårdsplanen redovisa tätortsnära grönytor och integrera ställningstagande i översiktsplanen. Påbörjas Del av ekologtjänst. Sid 59 sida 13 (63)

14 Att inventera våtmarker och småvatten, samt påbörja redovisning av skyddsbehov. Pågår. Att ange potentiella våtmarksområden eller Kan påbörjas objekt i naturvårds respektive översiktsplanen. Att arbeta för att bevara hotade arter och Pågår. deras livsmiljöer. En lokal rödlista skall upprättas tillsammans med ett åtgärdsprogram. Att ta fram en mötespolicy/resepolicy samt Kan påbörjas göra denna tillgänglig för alla kommunanställda i syfte att framför allt stimulera till att miljöanpassa resandet inklusive resor till och från arbetsplatsen. Att ta fram underlag till en bevarande och Pågår. åtgärdsstrategi för särskilt skyddsvärda miljöer i sjöar och vattendrag samt att utifrån bevarandestrategin identifiera prioriterade områden i behov av skydd, restaurering och av åtgärdsprogram. Att fortlöpande inventera de mest värdefulla Pågår. vattendragen för att peka ut värdefulla biotoper och kulturmiljöer. Att arbeta fram en trädpolicy för kommunen. Kan påbörjas Att stimulera markägare att ytterligare öka den allemansrättsligt tillgängliga marken nära tätorter genom till exempel fler stigar i skogsmark och gångbara kanter i jordbruksmark. Att vidta insatser för fler sprutfria kantzoner samt för att öka medvetenheten om ekologisk odling. Att stödja ArtDatabankens och Naturvårdsverkets arbete med att ta fram utbredningskartor för arter som är rödlistade, regionalt sällsynta eller främmande. Att peka ut områden av särskilt intresse för rekreation och friluftsliv. Att försöka få till stånd överenskommelser angående skötsel och skydd med berörda markägare. Att förmedla information om produktval, återvinning och farligt avfall för att minska hushållens spridning av farliga ämnen. Utförs av plusanställd person. Del av ekologtjänst. Del av ekologtjänst. Del av tjänst för miljöstrateg. Del av ekologtjänst. Del av tjänst, eventuellt konsult kronor eller ett examensarbete för någon elev från exempelvis Alnarp. Sid 46 Sid 47 Sid 51 Sid 18 Sid 38 Sid 38 Sid 48 Kan påbörjas Del av tjänst. Sid 59 eventuellt Del av tjänst. Sid 52 Pågår. Pågår. Pågår. Del av ekologtjänst. Del av ekologtjänst i samarbete med Turism/fritid. Ett fåtal arbetstimmar. Sid 39 Sid 48 Sid 26 sida 14 (63)

15 ig: Park och Fritid Parkchef Sven Åke Malmström Sida Att planering av lekplatser, skolgårdar, förskolor och andra utomhusmiljöer ska innefatta åtgärder så att balans uppnås mellan sol och skugga. Förutom att plantera träd kan man exempelvis bygga pergolor, pilegrottor och liknande. Pågår. Ingår i verksamheten. Sid 31 Att använda alternativa metoder i stället för kemisk bekämpning på offentlig mark samt att personalen informeras och utbildas. ig: Kommunutveckling/teknik Adm. Chef Marcus Bengtsson Kan eventuellt påbörjas Kan ej anges. Sid 26 Sida Att ställa miljökrav vid upphandling av transporttjänster och andra tjänster som utförs med arbetsfordon, som exempelvis schaktmaskiner. Endast fordon med goda miljöegenskaper ska upphandlas. Pågår. Mycket grovt uppskattas de fördyrande omkostnaderna uppgå till cirka kronor per år. Sid 18 Att arbeta för att det finns minst ett tankställe med alternativa fordonsbränslen i kommunen. Att införa strategier för miljöanpassad upphandling. Att minst hälften av kommunens anställda som kör regelbundet i tjänsten utbildas i miljöanpassad/sparsam körning, exempelvis via Eko Driving eller Miljökörkortets koncept. Är genomfört. Kan påbörjas Arbetet kan påbörjas efter beslut och att budget utarbetats. Uppskattad kostnad kronor Lönekostnader/ Uppdragskostnader för utbildning (teori och praktik) uppgår till cirka kronor /person. Uppskattningsvis behöver ca 200 personer utbildas, vilket medför en kostnad av kronor. Sid 19 Sid 24 Sid 19 sida 15 (63)

16 Begränsad klimatpåverkan En Oscar för bästa dokumentär, 2006, tilldelades En obekväm sanning, där Al Goore gjorde hela världen uppmärksam på växthuseffektens katastrofala effekter på vår jord. Jordens klimat har blivit varmare och det mesta pekar på att det är ett verk av människan. Vetenskapliga rådet i Sverige instämmer i de samlade bedömningarna från FN:s klimatpanel, IPCC, om klimatförändringarna och deras konsekvenser för ekosystem och samhälle. Vetenskapliga rådet anser att EU:s tvågradersmål, dvs. en högsta global långsiktig temperaturökning på 2 grader Celsius, är en rimlig utgångspunkt för utsläppsminskande åtgärder, men det går inte att utesluta att lägre temperaturökningar ger allvarliga effekter. Växthuseffekten finns naturligt och utan den skulle medeltemperaturen på jorden vara 18 grader, istället för +15 grader som det är idag. Växthuseffekten kommer av att långvågig värmestrålning från den solvarma jordytan fångas upp av gaser i atmosfären som värms upp. Den uppvärmda atmosfären återutstrålar i sin tur värme till jordytan och temperaturen ökar. Detta är den naturliga växthuseffekten. De viktigaste naturliga växthusgaserna är vattenånga och koldioxid. Det som händer idag är att det släpps ut allt mer växthusgaser, vilket innebär att mer värmestrålning från jorden absorberas i atmosfären och förstärker den naturliga växthuseffekten temperaturen stiger på jordytan. Förbränning av fossila bränslen svarar för det största bidraget till växthuseffekten. Problemet är att utsläppen av koldioxid från den växande transportsektorn fortsätter att öka. Positivt är att andelen förnybara energislag i Sveriges energiförsörjning har ökat samtidigt som energianvändningen effektiviserats. Den energieffektivisering som äger rum idag äts dessvärre upp av ett större antal maskiner. Det är givetvis bra att fler maskiner kan drivas av samma mängd energi, men det löser ju inte de globala problemen eftersom det i slutänden konsumeras allt mer energi. Skånes miljökvalitetsmål Halten, räknat som koldioxidekvivalenter 1, av de sex växthusgaserna 2 enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s (Intergovernmental Panel on Climate Change) definitioner tillsammans skall stabiliseras på en halt lägre än 550 ppm i atmosfären. Sverige skall internationellt verka för att det globala arbetet inriktas mot detta mål. År 2050 bör utsläppen för Sverige sammantaget vara lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per år och invånare, för att därefter minska ytterligare. Målets uppfyllande är till avgörande del beroende av internationellt samarbete och insatser i alla länder. 1 Koldioxidekvivalenter: exempelvis kan man räkna om 1kg metan till koldioxidekvivalenter genom att multiplicera med faktorn 23 (GWP: Global Warming Potential GWP100= 1 för koldioxid), eftersom 1 molekyl metan påverkar klimatet 23 gånger mer än koldioxid. 1 kg metan = 23 kg uttryckt i koldioxidekvivalenter. 2 Koldioxid, metan, dikväveoxid, fluorkolväten, fluorkarboner och svavelhexafluorid. sida 16 (63)

17 Bakgrund Den stora källan till koldioxidutsläppen i kommunen är, liksom för regionen i stort, vägtrafiken. Även bebyggelsesektorn, där bland annat uppvärmning av bostäder ingår ger ett betydande tillskott. Miljökvalitetsmålet, begränsad klimatpåverkan, innebär för att arbeta mot: Minskade utsläpp av växthusgaser Minskad energianvändning och ökad andel el och värmeproduktion baserad på förnyelsebara energikällor Handlingsprogram Att undervisa elever om energianvändningens miljöpåverkan med hjälp av bland annat kampanj och informationsmaterial från projektet Sparkraft; Släck efter dig!. Har pågått sedan HT 05. Komvux brukar beställa lektioner. Tema Hur jag som konsument kan minska min kostnad för energi!" Varje elev får skicka in en personlig fråga om energi före lektionen för att alla skall känna sig delaktiga. Jag har också informerat om att lärarna har mig, kommunens energirådgivare, som en resurs i samband med undervisning och eller att de kan beställa undervisningsmaterial via mig. HT 07 Kommer lärarna att få ny information om vad energirådgivaren kan hjälpa till med. Slår detta väl ut kan vi göra en gemensam workshop Material + arbetstid= för denna typ av verksamhet får vi anslag från Energimyndigheten. Skall vi anordna en workshop "utanför skolan lokaler" tillkommer lokalkostnad. Energirådgivaren i samråd med skolans utvecklingsledare. Arbeta för att andelen el och värmeproduktion baserad på förnyelsebara energikällor ökar inom kommunen. Är påbörjat. Den energirådgivning som den kommunala energirådgivaren ger idag innehåller råd om vad innevånare och fastighetsbolag kan använda för slags uppvärmning av bostäder och lokaler. Den kommunala energirådgivaren arbetar aktivt med information i press, Inblick, via brev till aktuella fastighetsägare, energimässor och informationsmöten. sida 17 (63)

18 Ca kronor. Kommunala energirådgivaren ansvarar för rådgivning. Fastighetsägaren ansvarar för slutligt beslut. Att ta fram en mötespolicy/resepolicy samt göra denna tillgänglig för alla kommunanställda i syfte att framför allt stimulera till att miljöanpassa resandet inklusive resor till och från arbetsplatsen. Arbetet skulle kunna påbörjas När det gäller mötespolicy hänvisas till samarbete med Marcus Bengtsson. Angående resor i tjänsten så är det idag så att var och en bokar och beställer. När det gäller till och från jobbet finns inget uttalat eller nedskrivet. Nulägesundersökning för resor i tjänst bör göras och innefatta: antal resor, hur man reser, vart man reser, kanske varför man reser. IT baserade konferenser bör tas upp. Nulägesundersökning av reser till och från arbetsplatsen skulle kunna innefatta: varifrån man reser, hur man reser. Kanske i enkätform, med frågor som kan kommunen bidra med något för att miljöanpassa resorna? Ex. för bilåkare som kanske kan ställa bilen hemma för att det är tekniskt möjligt att arbeta hemma. Del av tjänst för miljöstrateg. Miljöstrategiska enheten. Att ställa miljökrav vid upphandling av transporttjänster och andra tjänster som utförs med arbetsfordon, som exempelvis schaktmaskiner. Endast fordon med goda miljöegenskaper ska upphandlas. Arbetet pågår. Vid nyförvärv inhandlas endast fordon med goda miljöegenskaper, om tekniska förutsättningarna finns. Vad gäller utveckling av lokaltrafiken kanske även krav på miljövänligare drivmedel och drift skulle anslås. sida 18 (63)

19 erna är svåra att uppskatta eftersom det beror på typen av fordon som inhandlas. Mycket grovt uppskattas de fördyrande omkostnaderna uppgå till cirka kronor per år. Kommunens fordonsansvarig, Göte Rinaldo, samt upphandlare. Att arbeta för att det finns minst ett tankställe med alternativa fordonsbränslen i kommunen. Kommunen har redan genomfört åtgärden. Kommunen köpte etanolfordon innan etanolstation var initierad inom kommungränsen. Kommunen har således lyckats påverka lokala bränslemarknaden. Ytterligare åtgärder planeras inte inom den närmste tiden. Avvaktar och ser teknikutvecklingen med andra alternativa drivmedel. Att verka för alternativa drivmedel kostade enbart personella insatser från kommunen, grovt uppskattad kostnad kronor. Kommunledningen ansvarade ytterst för dess genomförande, tillsammans med dåvarande Miljöenheten och kommunens fordonsgrupp. Att minst hälften av kommunens anställda som kör regelbundet i tjänsten utbildas i miljöanpassad/sparsam körning, exempelvis via Eko Driving eller Miljökörkortets koncept. Inga utbildningar i miljöanpassad/sparsam körning genomförs idag. en skulle kunna påbörjas efter erforderliga beslut om att upphandla teoretisk utbildning kombinerad med praktisk tillämpning för den personal som regelbundet kör i tjänsten. Beslut bör tas om eventuell utbildning och budget bör utarbetas. för utbildning (teori och praktik) uppgår till cirka 5 tkr/person. Uppskattningsvis behöver cirka 200 personer utbildas, vilket medför en kostnad av 1 mnkr. sida 19 (63)

20 Kommunledning och verksamhetschefer. Frisk luft Luftföroreningar är orsaken till många negativa effekter på hälsan, som luftrörsbesvär, cancer, allergier och orsakar även dödsfall. Exponering för luftföroreningar mätt som partiklar och kvävedioxid, uppskattas totalt medföra över förtida dödsfall per år i Sverige. Skog och jordbruksgrödor skadas av luftföroreningar och nedbrytningen av olika material påskyndas. De föroreningar som har störst negativa effekter är kväveoxider, svaveldioxid, marknära ozon, partiklar och organiska miljögifter. Föroreningarna kommer till stor del från vägtrafik, arbetsmaskiner och förbränning av biobränslen, som vedeldning. Situationen i Sverige påverkas också starkt av att luftföroreningar förs med vindarna från andra länder. Skånes miljökvalitetsmål Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärden sätts med hänsyn till personer med överkänslighet och astma. Bakgrund Miljömålet Frisk luft har en tydlig och direkt koppling till Folkhälsomålen, framför allt målområde 5; Sunda och säkra produkter och miljöer men även Folkhälsomålen 3; Trygga och goda uppväxtvillkor respektive 4; Ökad hälsa i arbetslivet. I såväl som i övriga landet kommer föroreningarna till stor del från vägtrafik, arbetsmaskiner och oljeeldning samt förbränning av biobränslen, som vedeldning. Eftersom föroreningarna sprids långa sträckor med vindarna så kan det vara svårt att lokalt se resultat av insatta åtgärder, men även måste ta sitt ansvar och bidra till att minska utsläppen. När det gäller arbetsmaskiner skulle dock renare bränsle sannolikt ge en uppenbar förbättring inte minst av arbetsmiljön. En annan angelägen uppgift som skulle ge påtagliga miljövinster är att effektivisera eldningen med biobränsle i kommunen. Fjärrvärme kan vara en ur miljösynpunkt bra lösning, speciellt om detta drivs med biobränslen, som verket i. Utsläppen renas och värmeverket övervakas av utbildad personal. En utbyggnad av fjärrvärmen skulle vara ytterligare ett steg mot hållbar utveckling, när det gäller miljömålet Frisk luft. Miljökvalitetsmålet, Frisk luft, innebär för att arbeta för: Minskade halter av svaveldioxid, kvävedioxid, marknära ozon samt flyktiga organiska ämnen. sida 20 (63)

21 Handlingsprogram Att arbeta för att fler bostäder ska vara anslutna till fjärrvärmeverk. Är påbörjat. Anses orealistiskt ur den synpunkt att Fjärrvärmeverket ägs av Lantmännen energi och de bestämmer var och hur man kan bygga ut nätet, de har även marknadsföringen. Men ändå i viss mån realistiskt då det kommunala fastighetsbolaget och kommunen påverkar ägaren för anslutning av kommunala fastigheter. Den kommunala energirådgivaren kan påverka innevånare och fastighetsbolag att ta kontakt med fjärrvärmeägaren. Tillvägagångssättet är att Samla/informera fastighetsägare om vilka kontakter som bör tas/informationsmöte. De kommunala fastigheterna i tätorten är till stor del redan anslutna till fjärrvärme liksom en del privata större fastighetsägare kronor. Kommunala energirådgivaren/(ev. ägaren till Skurupshem/kommunala fastigheter). Att öka informationen till fastighetsägare om riktig eldningsteknik, information om BAT; Best Available Technology osv. Idag förmedlas endast info vid klagomål till den som eldar då närboende klagar. Informationen bör ges inför eller början av eldningssäsongen. Genomförandet skulle kunna ske genom att Miljö/Bygg arrangerar och informerar eller anlitar extern konsult för informationen. Inblick och hemsidan utnyttjas för spridning av informationen. Arbetstidskostnad. Om extern konsult anlitas, kostnader för denne. Miljöenheten/Plan och byggenheten. Bara naturlig försurning Mer än 1/5 av Sveriges skogar, fjäll och sjöar bedöms vara försurade. Försurningen påverkar i hög grad växter och djur, främst i sjöar och vattendrag. Skogen kan bli känsligare för klimatpåverkan, sida 21 (63)

22 sjukdomar och insektsangrepp. Försurningen medför även vittring av byggnader och andra material. Människans hälsa kan också påverkas direkt genom de försurande ämnenas påverkan på andningsorganen, samt indirekt genom att försurningen leder till urlakning av aluminium. Aluminium är inte bara farligt för fiskar utan har också kopplats samman med sjukdomen Alzheimer hos oss människor. Hos patienter med denna sjukdom har förhöjda aluminiumhalter hittats i hjärnan. Utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak har störst betydelse för försurningen. År 1996 bidrog utländska källor till ca 90 % av svavelnedfallet, 80 % av kväveoxidnedfallet och 60 % av ammoniaknedfallet över Sverige. Försurningen orsakas främst av nedfall av försurande luftföroreningar genom utsläpp från transporter, energianläggningar, industri och jordbruk. Skogsmarken försuras även av skogsbruket. Skånes miljökvalitetsmål De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Bakgrund Försurningen av mark och vatten blev under 70 talet ett av de mest omtalade och debatterade miljövårdsproblemen. Försurningsproblematiken är ett gränsöverskridande problem och måste framför allt lösas på internationell nivå. Miljökvalitetsmålet För närvarande finns inga lokala mål för Flera åtgärder under miljömålen Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft har dock stor relevans för miljömålet Bara naturlig försurning. Giftfri miljö Miljögifterna finns i dag överallt, i isbjörnarna vid Nordpolen, i ett nyfött barn, i fisken i Östersjön. För att komma tillrätta med miljögiftsproblemen är det viktigt att hitta och åtgärda punktkällor. Mycket av utsläppen i dag kommer från varor som vi alla köper hem, varor som förr eller senare blir avfall. De klassiska miljögifterna DDT, PCB och tungmetaller har studerats länge och konsekvenserna av dessa är relativt väldokumenterade. Dagens fokus inom området ligger på de enorma mängder kemikalier som används i vårt samhälle. På europamarknaden räknar man med att ca kemiska ämnen är i bruk. Kemikalier har en viktig roll i samhället av idag. Användningen av kemikalier har bidragit starkt till vår välfärd, men avigsidorna blir mer och mer uttalade. Ministerrådet och Europaparlamentet enades i slutet av 2006 om EU:s nya kemikalielag, REACH*. Den 1 juni år 2007 träder därmed den mest omfattande kemikalielagstiftningen i världen i kraft. sida 22 (63)

23 REACH innebär en förstärkning av skyddet för hälsa och miljö jämfört med dagens lagstiftning. Den nya lagstiftningen är dock inte tillräckligt långtgående, enligt Miljömålsrådet, för att miljömålet ska kunna nås. Brister återstår på flera områden. Exempelvis skulle informationskravet för ämnen som tillverkas eller importeras i låga mängder behöva stärkas. Strängare regler för bekämpningsmedel, för vilka gäller en särskild lagstiftning, skulle också behövas. Kemikalieinspektionen är den centrala myndighet i Sverige som svarar för tillsynen av att tillverkare och importörer tar sitt ansvar. Skånes miljökvalitetsmål Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Det innebär för Skåne bland annat att år 2020 är halterna av särskilt farliga ämnen (definierade i delmål 3) så låga i Skånes naturmiljö att negativa effekter på människors hälsa, ekosystem eller arter inte förekommer. I fråga om utfasning av farliga ämnen skall följande gälla: (då länsstyrelsens delmål inte är uppdaterade sedan 2003, så är texten hämtad från de nationella målen.) Nyproducerade varor skall så långt det är möjligt vara fria från: nya organiska ämnen som är långlivade (persistenta) och bioackumulerande, nya ämnen som är cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande, samt kvicksilver så snart som möjligt, dock senast övriga cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande ämnen, samt sådana ämnen som är hormonstörande eller kraftigt allergiframkallande, senast år 2010 om varorna är avsedda att användas på ett sådant sätt att de kommer ut i kretsloppet. övriga organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerande, samt bly och kadmium, senast Dessa ämnen skall inte heller användas i produktionsprocesser om inte företaget kan visa att hälsa och miljö inte kan komma till skada. Redan befintliga varor, som innehåller ämnen med ovanstående egenskaper eller kvicksilver, kadmium samt bly, skall hanteras på ett sådant sätt att ämnena inte läcker ut i miljön. Delmålet avser ämnen som människan framställt eller utvunnit från naturen. Delmålet avser även ämnen som ger upphov till ämnen med ovanstående egenskaper, inklusive de som bildas oavsiktligt. Bakgrund Speciellt viktigt för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö i Skåne är att minska riskerna med användning av kemiska bekämpningsmedel, att sanera förorenade områden och att minska halterna av kadmium i livsmedel. Miljökvalitetsmålet, Giftfri miljö, innebär för att arbeta för: Mer kunskap och information om särskilt farliga ämnen Strategi för miljöanpassad upphandling sida 23 (63)

24 Inga bekämpningsmedel i kommunens vatten Förorenade områden skall vara identifierade och riskklassade Ökad ekologisk odling Handlingsprogram Att stärka nätverken för offentlig upphandling för att öka inköpen av ekologiska livsmedel till skolor, vårdinrättningar med flera samt intensifiera utbildningen av inköpspersonal. Vi har i vår livsmedelupphandling tillsammans med övriga SÖSK kommuner, med vår grossist, MENIGO ekologiska alternativ i varje varugrupp. Arbetet skulle kunna påbörjas snarast med att: Informera alla beställare av livsmedel (i alla kommunala kök, fritids, hemkunskap, cafeterior, LSS,)och informera om utbudet av ekologiska livsmedel och vilket kvot vi i så fall ska uppnå. Det bör inte finnas några kostnader för att informera om beslut och inköpskvot och utbud, det kan vi göra (kostenheten) men det krävs en uppföljning för att se om den ekologiska kvoten uppnås. Detta kräver mer tid och personal som regelbundet arbetar med detta och att man åtgärdar de brister som finns. Efter politiskt beslut, kostenheten, skolan, LSS, fritids. Att införa strategier för miljöanpassad upphandling Idag finns strategier för fordon. I övrigt saknas politiskt förankrade strategier. Det krävs ett politiskt beslut om att införa strategier för miljöanpassad upphandling. Lönekostnader/Uppdragskostnader Efter beslut kan uppdraget ges till upphandlare alternativt Kvalitetschef Att fortsätta inventera och sanera PCB och kvicksilver i fastigheter. sida 24 (63)

25 PCB projekt genomfördes i Miljöenhetens regi Det har nyligen blivit lag (2007:19) att fastighetsägare ska inventera och vid behov sanera PCB (senast ). Arbetet skulle kunna påbörjas Insatsen kommer att bestå av Info genom hemsida och Inblick h. Miljöenheten. Att genom utbildning av kommunens upphandlare underlätta för kommunala beslut om miljöanpassad upphandling och för att utesluta användning av ämnen som omfattas av kemikaliestrategins begränsningar (prop. 2000/01:65) Ingen adekvat utbildning har genomförts. Arbetet skulle kunna påbörjas tidigast 2009/2010. Det finns ej någon aktuell kurs i dagsläget. Utbildningskostnader ca 5000 kronor/person. Ungefär 10 personer inkl. politiker bör utbildas om alla "förvaltningar" ska uppfylla målen. Kvalitetschefen i samråd med Miljöenheten och andra berörda. Yttersta ansvaret vilar på kommunchefen. Att intensifiera informationsarbetet med syfte att minska användningen av bekämpningsmedel, särskilt under sen höst. Problematisk åtgärd om inte brukarna ges någon fördel om de väljer att inte bekämpa även om det egentligen behövs. De som använder kemiska bekämpningsmedel ska följa gällande lagstiftning. Finns det en bra morot till brukarna som kompenserar dem för beslutet att inte bekämpa? Bekämpning på senhösten sker ofta då man sprutar bort fånggrödorna. Arbetet skulle kunna påbörjas 2008, i samarbete med Länsstyrelsen och Lantbrukarnas riksförbund, genom information på Miljöenhetens hemsida om önskemål om minskad användning av kemiska bekämpningsmedel på senhösten. Förändra lagstiftningen. Informera om eventuella vinster/förbättringar för brukarna. sida 25 (63)

26 50 h på Miljöenheten främst gällande informationsbiten. Miljöenheten via hemsidan, Länsstyrelsen och Lantbrukarnas riksförbund har störst ansvar. Att använda alternativa metoder i stället för kemisk bekämpning på offentlig mark samt att personalen informeras och utbildas. Arbetet pågår till viss del även om kemisk bekämpning fortfarande utförs, dock aldrig i närheten av brunnar eller lekplatser. I de centrala delarna av tätorterna används i huvudsak mekanisk bekämpning. Man arbetar också med att stoppa ogräs genom marktäckning med bark, flis och liknande, väv läggs under plattor osv. Kunskap finns om alternativa metoder, men det finns inte ekonomiska resurser att gå vidare. Kan ej anges. Park & Fritid, Miljöenheten. Att allmänheten i ökad omfattning informeras om risker med bekämpningsmedel (klass 3) och om alternativ till kemisk bekämpning. Info finns på hemsidan. Arbetet med ökad info via Inblick och hemsidan skulle kunna påbörjas h. Miljöenheten. Att förmedla information om produktval, återvinning och farligt avfall för att minska hushållens spridning av farliga ämnen. sida 26 (63)

27 I samarbete med andra kommuner i länet, arrangerat av SYSAV genomfördes en kampanj 2006 riktad till hushållen med uppmaningen att de skulle samla in sitt farliga avfall. Produktval har det inte gått ut någon information om. I början av 2007 skickade SYSAV ut broschyren "Vad blir det av vårt avfall?" Kommunens roll i detta informationsarbete är framför allt att bidra till spridning av informationen på hemsidan och liknande. Ringa kostnad för arbetskostnad, ca 5 h Miljöstrategiska enheten. Skyddande ozonskikt Huvuddelen av atmosfärens ozon befinner sig högt upp (10 50 km) och kallas ofta för ozonskiktet. Om man samlar allt ozon från atmosfärens yttre gräns ned till jordytan till ett skikt av ren ozongas, vid det tryck och den temperatur som normalt råder där, så blir tjockleken 2 5 mm. Denna totala mängd av ozon benämns totalozon och anges i enheten DU (Dobson Unit). I genomsnitt över året är totalozonet omkring 350 DU över Sverige vilket motsvarar tjockleken 3,5 mm. Globalt sett är ozonskiktet tunnare nära ekvatorn (cirka 250 DU) och tjockare mot högre breddgrader ( DU). Numera har det årligen återkommande ozonhålet medfört att ozonskiktet (årsmedelvärdet) över Antarktis är något tunnare än över ekvatorsregionen. Under de senaste 15 åren har ozonskiktet globalt tunnats ut med ca 5 %. Över Antarktis är uttunningen ca 50 % under vårmånaderna september oktober. På våra breddgrader har uttunningen varit 5 10 % under de senaste 20 åren. Mätningar av ozonskiktets tjocklek över Norrköping visar på stor variation och någon säker trend har inte kunnat påvisas. Ozonskiktet behövs eftersom det filtrerar bort skadlig UV strålning från solen. De främsta negativa effekterna vid exponering för UV strålning är ökad risk för hudbrännskador, olika former av hudcancer, nedsatt immunförsvar, ögonskador som starr, skador på ekosystem i vatten och på land skador på jordbruksgrödor och skog. Uttunningen av ozonskiktet beror till stor del på utsläppen de senaste 50 åren av ozonnedbrytande ämnen som CFC (freoner), HCFC (mjuka freoner), haloner, metylbromid och vissa klorerade lösningsmedel. Ozonnedbrytande ämnen stannar ofta kvar länge i atmosfären och påverkan av utsläppen kvarstår under flera decennier. Det har gjorts en internationell överenskommelse, Montreal protokollet, om att användningen av freoner skall upphöra. Riksdagen har beslutat om en avvecklingsplan för CFC och också för ersättningsmedlen HCFC. Den totala användningen av dessa ämnen har minskat under många år och verkar nu ha stabiliserats omkring drygt tusen ton. Omsättningen av CFC har minskat till mindre än 100 kg. Även ersättningsmedlen HCFC har fortsatt att minska. I Sverige användes under 2005 cirka 2 sida 27 (63)

28 ton HCFC. De ännu nyare ersättningsmedlen HFC (fluorkolväten) står nu för nästan hela användningen av denna typ av ämnen. De används i kylanläggningar, för skumning av plast, i brandsläckningsmedel och för rengöring. Källa: Produktregistret, KemI. Skånes miljökvalitetsmål Ozonskiktet ska utvecklas så att det ger långsiktigt skydd mot skadlig UV strålning. Bakgrund Ozonnedbrytande ämnen finns huvudsakligen i kylanläggningar men har också använts t.ex. i brandsläckningssystem, som lösningsmedel och vid tillverkning av skumplast. Ämnet finns även i hushållens äldre kyl och frysskåp. Det är därför viktigt att se till att gamla kyl och frysskåp omhändertas på ett riktigt sätt. Miljökvalitetsmålet, Skyddande ozonskikt, innebär för att arbeta för: Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen skall upphöra Handlingsprogram Att förbättra informationen om köldmedier inklusive små anläggningar, med mindre än 10 kg köldmedium. Ingen prioriterad fråga. Många verksamheter med <10 kg utför redan regelbunden service eftersom det i flera fall är lagkrav. Arbetet skulle kunna påbörjas 2008 med riktad info och/eller info genom hemsidan och Inblick. 20 h av Miljöenhetens tid. Miljöenheten. Säker strålmiljö I vår miljö utsätts vi hela tiden för olika strålkällor. Exponeringen för vissa naturligt förekommande strålkällor kan påverkas, som t ex radon och UV strålning. SSI, Statens strålskyddsinstitut, bedömer att det i landet varje år dör 500 personer i lungcancer pga. radon. Radon har behandlats under miljömålet God bebyggd miljö. sida 28 (63)

29 Av alla strålkällor är det UV strålningen från sol och solarier som påverkar vår hälsa mest. Den allvarligaste hälsoeffekten av exponering för UV strålning är att den medför en risk för utveckling av hudcancer. De nordiska strålskyddsmyndigheterna rekommenderar i ett gemensamt ställningstagande att man bör undvika att sola i solarium. Särskilt unga bör helt avstå från att använda solarium. Detta slår nu också världshälsoorganisationen, WHO, fast i sina nya rekommendationer. Malignt melanom är den allvarligaste formen av hudcancer, ca fall årligen, med en dödlighet på ca 20 procent. Malignt melanom förknippas med brännskador orsakade av sol eller solarium, framförallt i barn och ungdomsåren, och tillfälliga exponeringar exempelvis i samband med semestrar. Skivepitelcancer, som sällan är dödlig om den behandlas i tid, har ett utpräglat samband med sammanlagd exponering för UV strålning, ca 3000 fall årligen. Basalcellscancer är en tämligen ofarlig hudcancerform, men den är desto vanligare och kan därför innebära en väsentlig kostnad för samhället. Basalcellscancer har inte rapporterats till Socialstyrelsens cancerregister förrän 2002, men antalet årliga fall uppskattas till ca Sedan mitten på 1900 talet har antalet hudcancerfall per år ökat dramatiskt, från ett par hundra fall av malignt melanom per år i slutet av 1950 talet till knappt tvåtusen fall år Idag dör runt 400 personer av maligna hudtumörer varje år. Visserligen har frekvensen för cancer ökat generellt sett, men frekvensen för hudcancer har ökat i högre takt. Jämfört med 1970 har cancerfrekvensen av alla typer av cancer per person ökat med ca 50 procent, men just malignt melanom är ca 3,5 gånger vanligare och skivepitelcancer mer än 4 gånger vanligare idag än (SSI rapport: 2004:09) Andra typer av strålning är joniserande strålning, som används inom sjukvården, exempelvis inom röntgendiagnostik, nukleärmedicinska undersökningar och strålbehandling. Det finns ytterligare strålkällor som skapats genom människans aktiviteter, t ex kärnkraftsavfall, radioaktivt nedfall efter kärnvapensprängningar och kärnkraftsolyckor, avfall från radioaktiva ämnen som används i sjukvården och industrier, samt avfall från anrikningsprocesser inom industrin. Människan exponeras också kontinuerligt för elektriska och magnetiska fält. Det kan vara fält som finns naturligt i omgivningen, till exempel statiska fält som jordens magnetfält ger upphov till, eller fält som förekommer i samband med teknisk utrustning. Kraftledningar omges av elektriska och magnetiska fält, liksom elektriska ledningar i hemmet. Radio och TV sändare, mobiltelefoner, basstationer för mobiltelefoni och mikrovågsugnar avger alla radiofrekventa fält. Mikrovågor av samma typ som i mikrovågsugnar används även för att torka ut vattenskador i byggnader. Elektromagnetiska fält ger upphov till icke joniserande strålning. För långvarig exponering för svaga magnetfält, till exempel kraftledningar, har det kunnat påvisas en mycket liten, men dock påvisbar, förhöjning av risk för cancer.(ssi rapport: 2004:09) Ett samband kan inte uteslutas och därför har fem svenska myndigheter enats om en försiktighetsprincip för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Principen innebär att långvarigt förhöjd exponering för magnetiska fält bör undvikas där det är praktiskt och ekonomiskt försvarligt. Det finns fortfarande en viss vetenskaplig osäkerhet när det gäller hur människan påverkas av elektriska och magnetiska fält exempelvis när det gäller mobiltelefoni. sida 29 (63)