Generalsekreteraren har ordet 3. Förvaltningsberättelse 4. Resultaträkninng 7. Balansräkning 8. Kassaflödesanalys 9. Fem år i sammandrag 10

Transkript

1 Årsredovisning 2004

2 Innehåll Årsredovisning 2004 Generalsekreteraren har ordet 3 Förvaltningsberättelse 4 Resultaträkninng 7 Innehåll Balansräkning 8 Kassaflödesanalys 9 Fem år i sammandrag 10 Redovisningsprinciper och noter 11 Noter 13 Revisionsberättelse 18 Verksamhetsberättelse Forskning och utveckling 19 Information, prevention och insamling 22 Huvudmannaorganisationer 26 De styr Cancerfonden 27 Bilaga 1. Värdepapper 31 Bilaga 2. Forskning och utveckling 34 Bilaga 3. Forsknings- och vårdutvecklingsprojekt 39 Bilaga 4. Organisation, Tjänster, Stipendier 44 Bilaga 5. Anslag NCU 48 Bilaga 6. Testamentariska förordnanden 49 Bilaga 7. Donationer genom stiftelser och minnesfonder 53

3 Generalsekreteraren har ordet Ännu ett framgångsrikt år I en allt mer konkurrensutsatt värld har vi återigen lyckats med ett starkt insamlingsresultat. 326 miljoner är vårt näst bästa resultat någonsin. Att vi kunnat nå ett så bra resultat är tack vare alla hundratusentals små och stora bidrag från privatpersoner och företag. Utan detta fantastiska engagemang skulle vi inte kunna se de framsteg som forskningen gör. Mer än 400 projekt finansieras, drygt ett trettiotal cancerforskartjänster, forskarmånader och stipendier är exempel på vad vi kunnat satsa på. Inte bara i år utan vi har under drygt 50 år varit den dominerande bidragsgivaren till svenska cancerforskningsprojekt. Men att samla in pengar är inte alltid enkelt. Det kräver att vi lyckas sprida information om vad vi gör och att budskapet samtidigt är balanserat. Att skapa engagemang och förståelse för att det behövs mer pengar till forskningen, eftersom många människor fortfarande drabbas och dör samtidigt som det sker stora framsteg och fler och fler överlever. Med nya fall om året vet jag att alla insatser behövs och inget bidrag är för litet. Under 2004 har vi haft ännu en framgångsrik Rosa Bandet-kampanj där galan i TV3 blev kulmen på en otrolig satsning på att lyfta bröstcancerfrågan. Rosa Bandet har kommit för att stanna och vi kommer att tillsammans med våra samarbetspartners fortsätta att fokusera oktoberaktiviteterna under Cancerfonden Rosa Bandet. Trots denna uppmärksamhet är fortfarande testamenten, minnesgåvor och våra månadsgivare basen i insamlingsverksamheten. Jag vill passa på att rikta ett stort tack till alla givare och medarbetare som bidragit till årets framgång! Vi vill göra skillnad Vårt syfte är att ligga i och lyfta de frågeställningar som är viktiga för att flytta fram positionerna i kampen mot cancer. Under 2005 har vi valt att fokusera på följande frågor: Prostatacancer Prostatacancer är idag den enskilt största cancersjukdomen där drygt nya fall upptäcks varje år. Idag finns en debatt kring såväl diagnostik som behandling och mer kunskap behövs. Vårt mål är att höja kunskapen om sjukdomen, dagens diagnostik och behandling samt få in ytterligare medel för forskning kring såväl grundläggande cancersamband som direkta projekt kring prostatacancer. Vi startar därmed ett arbete som kommer att vara högprioriterat under Nationell cancerplan Fler och fler kommer att leva med cancer och vi fortsätter arbetet med att få samhällets aktörer att förstå och planera för detta. Det är också många frågor i vårdkedjan från tidig diagnostik, behandling till rehabilitering och palliation där det är viktigt med ett helhetsgrepp. Såväl patienter, anhöriga som samhället har allt att vinna på en samordning av kunskaper och resurser. Målet är att få en ökad dialog med beslutsfattare och ett ökat intresse från media att lyfta frågan. Fortsatt givarvilja Hur mycket engagemang och hur viktiga frågor vi än har så är det inte möjligt att arbeta utan att vi är fortsatt framgångsrika med att samla in pengar. Vi utvecklar ständigt nya insamlingsformer; ett exempel är Cancerfondens vänner där föreningar och organisationer runt om i landet hjälper till i insamlingsarbetet via vår webbplats cancerfonden.se. Men det är också viktigt att nå fler grupper i samhället. Att öka näringslivets engagemang i cancerfrågan är ännu en utmaning. Att i en värld med stort behov av allmänhetens hjälp och stöd hålla fortsatt fokus på kampen mot cancer och det arbete som vi i Cancerfonden bedriver. Låt oss hoppas att det kommande året blir minst lika framgångsrikt! Ursula Tengelin Generalsekreterare 3 Foto: Ulla Montan

4 Förvaltningsberättelse Syfte Cancerfonden Riksföreningen mot cancer (organisationsnummer ) har till uppgift att verka för cancersjukdomarnas bekämpande i Sverige. Det sker huvudsakligen genom att stödja, organisera och samordna cancerforskning och att främja utvecklandet av nya undersöknings-, behandlings- och omvårdnadsmetoder vid cancer. I samma syfte bedriver och stöder Cancerfonden upplysning om cancerforskningens mål och medel samt om cancersjukdomars förebyggande, symtom och behandling. Föreningen understöder även andra åtgärder i de cancersjukas intresse och för att förebygga cancer. Cancerfondens pengar används dock inte till sådana sjukvårdsuppgifter som åligger stat och kommun. Verksamhet Cancerfonden är idag huvudfinansiär av de cancerforskningsprojekt som bedrivs i landet. Detta är möjligt tack vare ett mycket generöst stöd från allmänheten. Utöver detta gör Cancerfonden betydande insatser för prevention och utveckling av cancervården. Allmänhetens förtroende för Cancerfonden växer och föreningens varumärke är starkt. Under 2004 lyckades Cancerfonden återigen överträffa sitt insamlingsmål. Totalt uppgick insamlingsintäkterna till 326 miljoner kronor (inklusive nettot från lotteriet om 16 miljoner kronor), vilket är något lägre än rekordåret 2003 då de var 328 miljoner kronor. Cancerfondens omfattande insatser som forskningsfinansiär har under ett par åt lett till att utgifterna överstigit inkomsterna. För att säkra Cancerfondens ställning som långsiktig forskningsfinansiär har styrelsen vidtagit åtgärder i syfte att nå en budget i balans långsiktigt. Tv-kvällen i samband med Rosa Bandetinsamlingen i oktober var en viktig händelse i insamlingshänseende. Cancerfonden hade även andra stora publika aktiviteter under året, till exempel tobakskampanjen. Där ingick en uppmärksammad dokusåpa Fimpa nu! i TV4+ och en kampanjsajt där man kunde följa fem rökare på deras väg mot rökfrihet. I kampanjen ingick också ett redaktionellt samarbete med Expressen samt Cancerfondens tidning Sluta röka, tryckt i över en miljon exemplar. Den fanns i ställ på apotek och i ICA-butiker. Huvudmannaorganisationer/medlemmar Cancerfonden har 36 huvudmannaorganisationer (se förteckning nedan). Huvudmannaorganisationerna Tjänstemännens Bildningsverksamhet, TBV samt Företagarna har under året begärt utträde ur Cancerfonden. Fonden har också enskilda medlemmar. Antalet registrerade medlemmar uppgick 2004 till Medlemmarna erhåller Cancerfondens tidning Rädda Livet. Ordinarie huvudmannamöte hölls den 3 juni 2004 i Stockholm. Resultat- och balansräkning fastställdes och styrelsen beviljades ansvarsfrihet för 2003 års förvaltning. På valberedningens förslag till ordförande efter Ingemar Eliasson valdes landshövding Bengt Holgersson. Till ordinarie styrelseledamöter valdes Nils Gustavsson och Christina Husmark Pehrsson. Till suppleanter valdes Ingemar Ericson, Göran Edbom, Tor Ekman, Lena Lageson och Lena Reyier-Ingman. Auktoriserade revisorn Benny Wieweg och ekonom Nils Lampa valdes till revisorer. Erik Brusewitz och Elisabeth Falkemo valdes till revisorssuppleanter. Till valberedning valdes Stefan Wiberg, ordförande, Elisabeth Fleetwood, Annelie Hellander, Bo Nordenskjöld och Louise Ungerth. Medlemsavgifterna fastställdes för 2005 till 200 kronor och till 100 kronor för pensionär och ungdom. Avgiften för företag och organisationer fastställdes till oförändrade kronor. Ordföranden Ingemar Eliasson avtackade avgående ledamoten Sverker Höglund. Ordföranden avtackade också avgående ledamoten Inge Hesselius och suppleanterna Kristina Erholm och Isa Halvarsson. Ordföranden avtackade också avgående valberedningens ordförande Rolf Lind. Slutligen avtackades avgående ordföranden Ingemar Eliasson av vice ordförande Ulrik Ringborg. Förvaltningsberättelse 4

5 Styrelsen och arbetsutskottet Styrelsen har haft sex sammanträden och arbetsutskottet fem sammanträden under Personal Den 6 december tillträdde Ellinor Bollman som ny kommunikationschef och samtidigt utsågs PG Persson till avdelningschef för Insamling/ Kampanj. Medelantalet anställda på Cancerfondens kansli uppgick till 39 (mot 43 år 2003). Ekonomi Allmänt I enlighet med Bokföringsnämndens anvisningar bruttoredovisas lotterier från och med För en bättre jämförelse med tidigare år redovisas Cancerfondens Rikslotteri 2004 separat. Intäkterna och kostnaderna i övrigt redovisas därför nedan exklusive lotteri. Intäkter Cancerfondens verksamhetsintäkter uppgick 2004 till 325 Mkr uppgick motsvarande intäkter totalt till 339 Mkr. Det innebär en minskning med 4 procent. De totala insamlingsintäkterna uppgick till 310 Mkr (328 Mkr). En minskning med 5 procent. Testamentsförordnandena uppgick till 164 Mkr (158 Mkr), en ökning med 4 procent. Gåvorna uppgick till 129 Mkr (153 Mkr), en minskning med 16 procent. I gåvointäkterna ingår tvkvällen i samband med Rosa Bandet-kampanjen med 17 Mkr. Under 2003 anordnades två tv-kvällar, vilka tillsammans bidrog med 35 Mkr. Under året slutredovisades Cancerfondens Rikslotteri 2003, vars nettointäkt uppgick till 17 Mkr (17 Mkr). Medlemsavgifterna uppgick till 3 Mkr (3 Mkr). De övriga intäkterna, vari ingår avkastning från externa fonder och stiftelser, uppgick till 12 Mkr (8 Mkr). I de övriga intäkterna ingår också 1,8 Mkr avseende Ideell Arena, som under året bedrivit sin verksamhet hos Cancerfonden. Intäkterna i Cancerfondens Rikslotteri 2004 uppgick per den 31 december till 40 Mkr. Cancerfondens totala intäkter uppgick därvid till 365 Mkr (339 Mkr). Kostnader Verksamhetskostnaderna uppgick till 400 Mkr (424 Mkr). Huvuddelen, eller 309 Mkr (318 Mkr) avsåg området forskning och utveckling. Detta motsvarar 77 procent av kostnaderna. Till information och prevention avsattes 39 Mkr (43 Mkr). Därmed åtgick till ändamålet totalt 348 Mkr (361 Mkr) eller 87 procent (86) av kostnaderna. I dessa kostnader ingår också kostnader för Ideell Arena med 1,7 Mkr. Insamlingskostnaderna uppgick till 40 Mkr. Motsvarande belopp för 2003 var 47 Mkr. Detta motsvarar 13 procent (14) av insamlat belopp. Administrationskostnaderna uppgick till 12 Mkr (16 Mkr) eller 3,1 procent (3,8) av verksamhetskostnaderna. Kostnaderna i Cancerfondens Rikslotteri 2004 uppgick per den 31 december till 24 Mkr. Cancerfondens totala verksamhetskostnader uppgick därför till 424 Mkr (424 Mkr). Nettoresultatet i lotteriet uppgick för perioden till 16 Mkr. Detta resultat har tillförts Cancerfondens verksamhet. Resultat från finansiella investeringar Resultatet från de finansiella investeringarna uppgick till 73 Mkr (124 Mkr). Räntor och utdelningar för året uppgick till 38 Mkr (50 Mkr). Kostnaderna för förvaltningen uppgick till 6 Mkr (5 Mkr). Årets resultat Årets resultat uppgick till 14 Mkr mot 38 Mkr Förvaltningsberättelse 5

6 Finansnämnden Finansnämnden ansvarar under styrelsen för förvaltningen av föreningens medel. Nämnden har under året haft fyra sammanträden. Cancerfondens finansiella tillgångar har inom vissa fastställda ramar diskretionärt förvaltats av tre förvaltare. Ramarna har bland annat föreskrivit hur mycket som får placeras i utländska värdepapper. Placeringar sker inte i värdepapper utgivna av tobaksbolag. Värdepappersportföljens bokförda värde uppgick vid 2004 års utgång till Mkr (1 526 Mkr). Marknadsvärdet var Mkr (1 560 Mkr). De likvida medlen uppgick till 162 Mkr (146 Mkr). Tillgångsfördelningen var per följande: 22 procent i svenska aktier, 19 procent i utländska aktier samt 59 procent i räntebärande värdepapper och likviditet. Likviditetsförvaltningen har skötts av fondens kansli. Totaltavkastningen på förvaltat kapital 2004 uppgick till 6,7 procent. Totalavkastningen i procent under de nio föregående åren var: , , , , , , , , ,8 Genomsnittet för de tio senaste åren uppgår till 8,4 procent. Förvaltningsberättelse 6

7 Resultaträkning Tkr Not Verksamhetsintäkter Insamlade medel Medlemsavgifter Övriga intäkter Lotteri Summa verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader 3 & 4 Forskning och utveckling Information och prevention Insamlingskostnader Lotteri Administrationskostnader Summa verksamhetskostnader Resultaträkning Verksamhetsresultat Resultat från finansiella investeringar Resultat från finansiella anläggningstillgångar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Förvaltningskostnader Summa resultat från finansiella investeringar ÅRETS RESULTAT

8 Balansräkning Tkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar - Byggnad Inventarier Finansiella anläggningstillgångar - Aktier och aktiefonder Obligationer och andra räntebärande värdepapper Summa anläggningstillgångar Balansräkning Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar - Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 14 - Långsiktig forskningsreserv Balanserat kapital Årets resultat Summa eget kapital Kortfristiga skulder - Leverantörsskulder Beviljade icke utbetalade FoU-anslag Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Inga Inga - Ansvarsförbindelser Inga Inga 8

9 Kassaflödesanalys Tkr Den löpande verksamheten Verksamhetsresultat Avskrivningar Justeringar för övriga poster som inte ingår i kassaflödet Erhållen ränta Erhållna utdelningar Förvaltningskostnader Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Ökning(-)/Minskning(+) av fordringar Ökning(+)/Minskning(-) av skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Placeringar i finansiella anläggningstillgångar Avyttring av finansiella anläggningstillgångar Ökning/Minskning av kortfristiga finansiella placeringar Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflödesanalys Ökning(+)/Minskning(-) av likvida medel Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalysen: Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet mm: Aktier erhållna i gåva Fastigheter erhållna i gåva Utrangering av inventarier

10 Fem år i sammandrag Tkr Verksamhetsintäkter Insamlade medel Medlemsavgifter och övriga intäkter Lotteri Summa verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Forskning och utveckling Information och prevention Insamlingskostnader Lotteri Administrationskostnader Summa verksamhetskostnader Verksamhetsresultat Resultat från finansiella investeringar Årets resultat Eget kapital Fem år i sammandrag 10

11 Redovisningsprinciper och noter Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd för ideella föreningar och med vägledning av FRIIs mall för årsredovisning. Verksamhetsintäkter Intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter i form av gåvor intäktsförs när gåvan sakrättsligt är genomförd. Insamlade medel Som insamlade medel inkluderas mottagna gåvor från allmänheten, företag samt sponsring. Till insamlade medel räknas även testamentsgåvor och donationer samt medel insamlade via galor och andra aktiviteter anordnade av organisationen. Dessutom inkluderar insamlade medel intäkter från försäljning av Cancerfondens Rikslotter Med gåva avses tillgång som lämnats utan krav på ekonomisk motprestation. Gåvor i form av kontanter redovisas till nominellt värde. Gåvor som utgörs av annat än kontanta medel, värderas till marknadsvärdet vid gåvotillfället. För fastigheter används aktuellt taxeringsvärde. Medlemsavgifter Medlemsavgifter omfattar inbetalningar för medlemskap i Cancerfonden - Riksföreningen mot cancer. Övriga intäkter Som övriga intäkter inkluderas mottagen avkastning från fonder och stiftelser. Dessutom inkluderas mindre försäljningsintäkter avseende främst informationsmaterial samt driftsnettot av den externt uthyrda delen av Cancerfondens fastighet. Under 2004 ingår även intäkter från Ideell Arena. Lotteri 2004 Från och med 2004 bruttoredovisas, enligt Bokföringsnämndens anvisningar, lotterier års lotteri redovisas netto som tidigare år och redovisas i not 1. Verksamhetskostnader Gemensamma kostnader såsom exempelvis lokalkostnader, systemstöd och allmänna kontorskostnader har fördelats mellan Ändamåls-, Insamlings- och Administrationskostnader efter medelantalet anställda. Ändamålskostnader Ändamålskostnader omfattar posterna Forskning och utveckling samt Information och prevention i resultaträkningen. Som ändamålskostnader klassificeras sådana kostnader som har direkt samband med att uppfylla Cancerfondens syfte och stadgar. Kostnader för administration som uppstår som en direkt följd av en aktivitet eller projekt inom ändamålet räknas till ändamålskostnader; den administrativa hanteringen vid beviljande av forskningsanslag är exempel på en sådan kostnad. Ändamålskostnaderna inkluderar därmed bland annat löner och sociala avgifter, kostnader för informationsspridning, forskningsanslag och utrustning som behövs för ändamålet. När Cancerfonden har förpliktigat sig att utföra en viss åtgärd gentemot tredje man bokförs detta som en kostnad. För forskningsanslag uppkommer därmed en förpliktelse i och med att forskningsnämnden fattat beslut om anslag och detta därefter meddelats mottagaren. Insamlingskostnader Insamlingskostnader är de kostnader som varit nödvändiga för att generera externa intäkter samt kostnader för varumärkesbyggande. Hit räknas således kostnader såsom annonser, reklam, löner och sociala avgifter samt tackbrev. Administrationskostnader är sådana kostnader som behövs för att administrera Cancerfonden. Ett visst mått av allmän administration är ett led i att säkerställa en god kvalitet på Cancerfondens interna kontroll och rapportering, såväl externt som internt. Redovisningsprinciper och noter 11

12 Tillgångar och skulder Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärde om inte annat anges nedan. Donerade tillgångar Tillgångar, främst aktier och andra värdepapper, som doneras till Cancerfonden värderas till verkligt värde vid gåvotillfället. Gåvan redovisas som en omsättningstillgång om tillgången skall avyttras snarast möjligt. Om syftet är att behålla tillgången redovisas den som en materiell eller finansiell anläggningstillgång. Intäkten redovisas i posten Insamlade medel. Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga innehav av aktier och andelar värderas till anskaffningsvärdet. Om det verkliga värdet minskat och denna värdenedgång bedöms varaktig görs nedskrivning. Obligationer förvärvade i syfte att innehas till inlösentidpunkt värderas vid förvärvet till anskaffningsvärde. Skillnaden mellan anskaffningsvärde och inlösenvärde periodiseras så att den effektiva räntan vid förvärvet är konstant över innehavstiden. Övriga obligationer värderas till anskaffningsvärde. Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknats inflyta. Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt plan. Avskrivning görs systematiskt över den bedömda nyttjandeperioden. Härvid tillämpas följande avskrivningstider: Byggnad 50 år Kontorsinventarier 5 år Datorer 3 år Kassaflödesanalys upprättas enligt den indirekta metoden, dvs den utgår från verksamhetsresultatet. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificeras endast kassa- och banktillgodohavanden. Redovisningsprinciper och noter 12

13 Noter Noter Not 1 Insamlade medel Testamentsförordnanden Gåvor Tv-kväll Lotterier* Summa insamlade medel * Lotteriförsäljning Vinster Marknadsföring och distribution Netto lotterier Not 2 Övriga intäkter Avkastning från fonder och stiftelser Försäljning och övriga intäkter Fastighetsintäkter Summa medlemsavgifter och övriga intäkter I årets fastighetsintäkter ingår tomträttsavgälder om tkr som Cancerfonden återvunnit. Not 3 Anställda och personalkostnader Löner och andra ersättningar Styrelse och generalsekreterare Övriga anställda Sociala kostnader (varav pensionskostnader) (2 424) (7 220) Summa Av pensionskostnaderna avser 242 tkr (451 tkr) Cancerfondens styrelse och generalsekreterare. För 2003 avsåg tkr avtalspension för fyra anställda som avgick med pension i förtid. Vid uppsägning från arbetsgivarens sida är uppsägningstiden 18 månader för generalsekreteraren. För övriga anställda gäller lagen om anställningsskydd. Cancerfonden tillämpar inte avgångsvederlag. Medelantalet anställda Kvinnor Män 8 8 Summa

14 Redovisning av sjukfrånvaro 1/1-31/ /7-31/ Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid 3,12% 0,82% Andel av den totala sjukfrånvaron som avser sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer 35% 0% Sjukfrånvaro som en andel av varje grupps ordinarie arbetstid Kvinnor 4,33% 0,78% Åldersfördelat -29 år 0,51% 0% år 3,77% 0,37% 50- år 1,98% 1,53% Noter Könsfördelning inom Cancerfondens ledning I styrelsen är fördelningen ledamöter 5 kvinnor och 6 män, suppleanter är i antal 7 kvinnor och 4 män. Ledningsgruppen består av 4 kvinnor och 2 män Not 4 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Byggnad Inventarier Summa Avskrivningarna har fördelats enligt följande: Ändamålskostnader Insamlingskostnader Administrationskostnader Summa Not 5 Forskning och utveckling Forskningsanslag Nordisk Forskningspool Vårdutvecklingsprojekt Stipendier till vårdpersonal Patientstödsprojekt Övriga forskningsprojekt Nämnder, kommittéer och vetenskapliga sekretariat Forskningsadministration Summa Not 6 Information och prevention Informationskampanjer och material Internationellt samarbete Summa Not 7 Administrationskostnader Ekonomi/Personal/IT Gemensamma kostnader Övriga verksamhetskostnader, fastighet Summa

15 Not 8 Resultat från finansiella anläggningstillgångar Ränteintäkter Utdelningar Realisationsresultat vid avyttring av värdepapper Nedskrivning av värdepapper Återföring av nedskrivning värdepapper Summa Noter Not 9 Byggnad Tomträtten Österbotten 6, Stockholm Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets början Årets förvärv - - Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets slut Ackumulerade avskrivningar vid årets början Årets avskrivningar Ackumulerade avskrivningar vid årets slut Utgående restvärde enligt plan Fastigheten har inte åsatts något taxeringsvärde Not 10 Inventarier Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets början Förvärv under året Utrangeringar under året Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets slut Ackumulerade avskrivningar vid årets början Årets avskrivningar Årets utrangeringar - 24 Ackulmulerade avskrivningar vid årets slut Utgående restvärde enligt plan Not 11 Finansiella anläggningstillgångar Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Förvärv Försäljningar Vid årets slut Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början Årets nedskrivningar Återföring av nedskrivning Vid årets slut Redovisat värde vid årets slut Aktier och aktiefonder Svenska marknadsnoterade aktier Övriga svenska aktier Utländska marknadsnoterade aktier

16 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Svenska räntebärande papper Summa finansiella anläggningstillgångar Marknadsvärde För specifikation av värdepappersinnehav se bilaga 1. Noter Not 12 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna ränteintäkter Övriga poster Summa Not 13 Kortfristiga placeringar Statsskuldväxlar och likviditetsfonder Fastigheter under försäljning Aktiefonder under försäljning Summa Marknadsvärde för statsskuldväxlar och likviditetsfonder För specifikation av värdepappersinnehav se bilaga 1. Not 14 Eget kapital Långsiktig Balanserat Årets forskningreserv kapital resultat Totalt Ingående balans Föregående års resultat Omfördelning av ändamålsbestämda medel Årets resultat Utgående balans Långsiktig forskningsreserv består av: Forskningsbeviljningsram för år Forskningsbeviljningsram för år Rekommenderade anslag för år Forskning kring bröstcancer avsatt under fyra år Rehabilitering 646 Summa Not 15 Beviljade icke utbetalade FoU-anslag Forskningsanslag Nordisk Forskningspool Vårdutvecklingsprojekt Stipendier till vårdpersonal Summa Not 16 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Personalrelaterade kostnader Förutbetalda medlemsavgifter Övriga poster Summa

17 Vi, som företräder Cancerfonden, riktar ett varmt tack till alla som bidrar till vår verksamhet. Vi gör vårt yttersta för att använda Cancerfondens resurser i enlighet med de syften som gäller för verksamheten så att vi även i fortsättningen skall kunna påräkna ett starkt stöd från svenska folket för vårt arbete. Noter 17

18 Revisionsberättelse Till huvudmannamötet i Cancerfonden Riksföreningen mot Cancer Org nr Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Cancerfonden Riksföreningen mot Cancer för år Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga fel. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har handlat i strid med föreningens stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger därmed en rättvisande bild av föreningens resultat och ställning i enlighet med god revisionssed i Sverige. Styrelsens medlemmar har enligt vår bedömning inte handlat i strid med föreningens stadgar. Vi tillstyrker att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 12 april 2005 Revisionsberättelse 18

19 Verksamhetsberättelse Forskning och utveckling Cancerfonden stöder forskning inom cancerområdet på bred front. En ytterligare neddragning av Forskningsnämndens budget år 2004 har medfört att kraven för att erhålla forskningsanslag har ökat med skärpta kvalitetskrav och prioriteringar vid bedömningen av årets ansökningar. Ansökningsprocessen följer tidigare utarbetade rutiner med individuell rapportering och bedömning av varje ansökan i en prioriteringskommitté. Det finns åtta prioriteringskommittéer med olika ämnesprofiler som är utsedda av Cancerfondens forskningsnämnd efter förslag från bl a de medicinska fakulteterna. Prioriteringskommittéerna består av mellan sju och nio aktiva forskare från hela landet med hög kompetens och ledamöterna utses för en 3-årsperiod med möjlighet till förlängning i ytterligare 3 år. Dessa lämnar förslag om fördelning till Forskningsnämndens arbetsutskott, som ytterligare granskar och prioriterar bland föreslagna projekt så att det slutgiltiga förslaget överrensstämmer med den av styrelsen fastlagda budgeten. Beslut om fördelning av medel för cancerforskning fattas därefter av Cancerfondens forskningsnämnd. Forskningsnämndens målsättning är att stödja de projekt som har högst kvalitet inom cancerområdet, oavsett inriktning. De projekt som stöds av Cancerfonden spänner över områden som handlar om behandling, diagnostik, förekomst, prevention, vård och grundläggande mekanismer för hur cancer uppkommer. Från och med 2004 bedöms ansökningar om vårdutvecklingsprojekt av den prioriteringskommitté som behandlar ansökningar gällande vårdforskningsprojekt. Kommittén har därför förstärkts med kompetens inom vårdutvecklingsområdet. Denna kommitté bedömer också ansökningar om Forskarmånader för vård-, samhälls-, och beteendevetenskap. Ansökningar om anslag för stipendier för vårdpersonal har dock bedömts i Stipendiekommittén. Ansökningar och beviljade medel 2004 Under år 2004 har ca ansökningar inkommit om anslag för framför allt forskningsprojekt, men också stipendier, tjänster, resor, kongresser och planeringsgrupper. Cancerfondens styrelse hade för år 2004 avsatt 291,5 miljoner kronor för stöd till forskning. Detta var en minskning med 7,5 miljoner jämfört med år Huvuddelen av medlen som beviljades 2004 (ca 85 procent) har använts till projektstöd inom olika forskningsområden. Av återstoden har 10 procent gått till tidsbegränsade tjänster för forskare och resterande medel till stipendier, planeringsgrupper, kongresser, resor med mera. Medel fördelades 2004, liksom tidigare år, till projekt rörande grundforskning, klinisk forskning, epidemiologisk forskning, vårdforskning och prevention. De tidigare beviljade translationella projekten fortlöper men neddragningen i budgeten medförde att denna särskilda kategori avskaffades i ansökningsomgången Vidare gav inte budgetutrymmet för 2004 möjlighet att söka stöd för postdoktoral utbildning, gästforskarstipendium, gästföreläsaranslag eller för resor överstigande 3 månader. Dessa kategorier planerar man att återinföra så snart budgeten tillåter. Det är, precis som tidigare, tillåtet att bekosta de borttagna kategorierna via de projektanslag som Cancerfonden delar ut. Även begreppet ny ung och pristävlingen Årets Canceravhandling har tills vidare tagits bort. Under 2004 genomfördes en extra ansökningsomgång med anledning av Cancerfondens särskilda insamlingskampanj med benämningen Rosa Bandet, vilken genomfördes i oktober Som ett resultat av denna insamling inrättades en heltidstjänst och två halvtidstjänster för kliniker inom bröstcancerforskning, vilka tillsattes den 1 juli Dessa tjänster löper under fyra år och kombineras med projektanslag. Verksamhetsberättelse 19

20 Forskningsnämndens verksamhetsår Forskningsnämnden har haft två sammanträden under 2004, ett i mars och ett i november. Arbetsutskottet har sammanträtt vid fyra tillfällen och de åtta prioriteringskommittéerna har haft var sitt höstsammanträde. Cirka 70 cancerforskare har varit verksamma som sakkunniga i bedömningsarbetet. Arbetsgrupper och utredningar Forskningsnämndens arbetsgrupper har under året verkat för beredning av ärenden rörande ansökningar om Högre cancerforskartjänst och Högre cancerforskartjänst på halvtid för kliniskt verksamma forskare, ansökningar om Cancerforskartjänst, Forskarmånader för kliniker, Anslag för planeringsgrupp. Förslag från Tjänsteutredning III behandlades av Forskningsnämnden, som bl a beslutade om principer för behörighet för cancerforskartjänster, inrättande av Halvtids cancerforskartjänster för kliniker och om lönenivåer för forskarmånader. Preventionsutredningen överlämnades till Forskningsnämnden under våren Utredningen påvisade att prevention bör ges hög prioritet. Åtgärder mot tobaksrökning, begränsad exponering för ultraviolett ljus, och en organiserad screening mot livmoderhals-, bröst- och tjocktarmscancer identifierades som viktiga förebyggande åtgärder. Betydelsen av livsstilsfaktorers inverkan på förekomsten av cancer underströks i utredningen. Som ett resultat av preventionsutredningen inrättades på Cancerfonden en preventionsgrupp med syfte att bereda frågor gällande hur Cancerfonden ska agera i frågor rörande cancerprevention. Sammankallande i gruppen är docent Peter Nygren. Forskningsnämnden har varit representerad i Cancerföreningen i Stockholm, i Samarbetsnämnden för de statliga forskningsråden samt i Kommittén för molekylärbiologi (KOMBI). Samarbetsnämndens roll förändrades under året till att, på försök under några år, främst vara ett organ för utbyte av information. Forskningsnämndens ordförande har deltagit i arbetet med fördelning av forskningsanslag inom Nordisk Cancerunions vetenskapliga kommitté. Vårdutveckling och den patientorienterade verksamheten Tre av tolv inkomna ansökningar om vårdutvecklingsprojekt tillstyrktes I mars hölls ett seminarium där de nya vårdutvecklingsprojekten samt de som avslutades år 2003 presenterades. Inbjuden föreläsare var docent Pär Salander som talade om Utsatthet i vården. Under november 2004 genomförde Cancerfonden i samarbete med lokala arrangörer tre seminarier för att öka kunskaperna om Cancerfondens stöd till patienter, anhöriga och vårdpersonal, samt om möjligheten att söka anslag till forskning, vårdutveckling och stipendier. Seminarierna ägde rum i Lund, Linköping och Östersund. Programupplägget var detsamma på samtliga orter: introduktion om Cancerfondens stöd till forsknings- och vårdutvecklingsprojekt samt stipendier för vårdpersonal, presentation av lokala projekt samt som avslutning information om Cancerfondens informations- och stödlinje. Utvärdering av seminarierna visar att dessa var mycket uppskattade. Cancerfondens patientorienterade verksamhet har under året 2004 varit representerad vid tre nationella konferenser: 6:e nationella konferensen i Cancervård, Årsmöte i Svensk Onkologisk Förening (Helsingborg) och Kirurgveckan (Jönköping). Syftet var att sprida kunskaper om möjligheten att söka anslag och stipendier från Cancerfonden samt att ge exempel på bland annat vårdforskning. Vid konferenserna har vi haft en monter med informationsmaterial. Vi har också haft muntliga presentationer vid dess möten, dels om Cancerfondens informations- och stödlinje, dels om andra områden inom cancervårdsområdet. Särskilt fokus har under 2004 riktats mot att sprida information om anhörigsajten Samtalsvän. En utvärdering av denna presenterades under Kirurgveckan, samt vid 7th World Congress of Psycho-Oncology, Köpenhamn. Verksamhetsberättelse 20

21 Stipendier Cancerfondens stipendier har i första hand vänt sig till personal med medellång yrkesutbildning. Men numera kan även läkare söka stipendium till kongresser med psykosocial inriktning, till kurser om kommunikation/bemötande och till hospitering bedömdes 98 ansökningar Typ 1 (tre fasta sökdatum, ansökningarna bedöms vid möte i Stipendiekommittén) varav 49 st beviljades (50 procent). Av Typ 2 (fortlöpande, bedöms av en sakkunnig och kommitténs ordförande) bedömdes 220 st, varav 147 st beviljades (67 procent). Stipendierapporterna visar att många har stort utbyte av möjligheterna att resa och utbilda sig. De vidarebefordrar också sina erfarenheter vid hemkomsten. Nordiska Cancerunionen - patientstöd Ett samarbete mellan de nordiska ländernas chefer för patientstödsverksamhet bedrivs inom Nordisk Cancerunion (NCU). NCUs patientstödsverksamhet driver flera projekt. Ett av dessa gäller rehabilitering. Gruppen har under året avslutat arbetet med ett dokument som presenterades vid en workshop vid 7th World Congress of Psycho-Oncology, Köpenhamn. Elizabeth Johansson och Yvonne Brandberg från Cancerfonden har deltagit i gruppen. Rapporten, som finns i en dansk och en engelsk version, har sänts till ett 100-tal ställen i Sverige där cancerrehabilitering är ett aktuellt ämne. Intresset för broschyren har varit stort, trots att den inte finns på svenska. Inom ramen för NCUs Patientstötteverksamhet hölls i november konferensen Sex och cancer i Oslo. Cancerfonden var en av arrangörerna. Patientorganisationer Cancerfonden beviljade 2004 ekonomiskt stöd till patientorganisationer som sökt för definierade projekt. Sammanlagt inkom fem ansökningar. Projektanslag beviljades enligt följande: Blodcancerförbundet kronor, BRO Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation kronor, Gyncancerföreningarnas Nationella Samarbetsorganisation Gynsam kronor och Riksorganisationen för Prostatacancer, ROP, kronor. I anslagsbreven till patientorganisationerna betonades att Cancerfonden förutom ekonomiska medel också kan bidra med kompetens. Det påpekades också att mer specificerade projektansökningar önskas. Slutsatsen av årets ansökningsomgång är att nya riktlinjer för stödet till patientorganisationerna bör utarbetas under I samband med Cancerfondens Rosa Bandetkampanj höll personal från Informations- och stödlinjen föreläsningar på fyra orter (Karlskrona, Göteborg, Stockholm och Kalmar). En föreläsning har också hållits för Blodcancerförbundet om Cancerfondens psykosociala stödfunktioner för anhöriga. I november anordnade Rita Silbersky i samarbete med BRO en resa till Lanzarote för 20 kvinnor med bröstcancer. Cancerfonden bidrog med administrativ hjälp vid registrering av de 180 ansökningarna. Under år 2004 har Cancerfonden bidragit med handledning till patientorganisationerna ProLiv Stockholm (tre tillfällen) och ProLiv Linköping (ett tillfälle) samt haft två dagars utbildning med hela ROP. Lungcancerföreningen Stödet har fått utbildning i kontaktpersonsbemötande (ett tillfälle). Gyncancerföreningarnas riksorganisation har fått en heldagsutbildning i samtalsmetodik i telefon. ProLiv i Göteborgs anhöriggrupp har också fått ett handledningstillfälle. Verksamhetsberättelse 21

22 Information, prevention och insamling Cancerfondens framträdande roll som forskningsfinansiär innebär att insamling är en väsentlig del av verksamheten. Insamlingen tar sig flera olika uttryck men har sin bas i gåvor från privatpersoner och företag som kontinuerligt skänker pengar till svensk cancerforskning. Testamenten och minnesgåvor är fortsatt stora och viktiga inkomstkällor och svarar för drygt hälften av den totala insamlingsvolymen. Under senare år har direktsända insamlingsgalor i flera olika tv-kanaler återkommit som en väsentlig möjlighet vid rekrytering av nya givare. Cancerfondens Rikslotteri är en intäktskälla som utvecklats positivt under flera år och är idag en viktig inkomstkälla för Cancerfonden. Cancerfonden arbetar sedan ett par år i allt större utsträckning med ett integrerat kommunikationsarbete, där flera olika kanaler används och samverkar mot ett gemensamt mål. Under verksamhetsåret 2004 blev denna strategi tydlig i Rosa Bandet-kampanjen som i sitt uttryck var identisk i alla informationskanaler. Cancerfonden arbetar nära sina sponsorer och samarbetspartner i syfte att hitta ytterligare informationskanaler för cancerfrågan. Dessa samarbeten ger Cancerfonden ytterligare möjligheter att nå ut i landet t ex via butiksnäten i ICA och Lindex eller genom samarbetet med Aftonbladet i kampanjen Rosa Bandet. Olika typer av mediasamarbeten blir ett allt viktigare inslag i de aktiviteter Cancerfonden genomför. Genomslaget och möjligheten att nå ut brett till allmänheten ökar om man kan integrera kommunikationsarbetet och komplettera detta arbetssätt med väl genomtänkta mediasamarbeten. Under 2004 genomfördes flera sådana samarbetsprojekt både inom ramen för Rosa Bandetkampanjen och i tobakskampanjen Fimpa Nu som tidningen Expressen engagerade sig i både i papperstidningen och på expressen.se. I syfte att ytterligare förstärka Cancerfondens närvaro i hela landet utvecklades under 2004 ett koncept under namnet Cancerfondens Vänner. Konceptet bygger på att svenskt föreningsliv kan engagera sig i kampen mot cancer genom att samarbeta med Cancerfonden men också generera pengar till sin egen verksamhet. Under Rosa Bandet-kampanjen 2004 testades konceptet för första gången. Cirka 400 föreningar engagerades att över hela Sverige sälja det Rosa Bandet. Rosa Bandet kostade 20 kronor varav 7 kronor tillföll den lokala föreningen och 13 kronor gick till kampen mot cancer. På detta sätt såldes rosa band, vilket gav en intäkt på drygt 1 miljon kronor till svensk cancerforskning. Cancerfondens Vänner skall i framtiden användas även i andra insamlingsprojekt och långsiktigt skulle denna produkt kunna bli en kontinuerlig insamlingskanal för Cancerfonden. Oavsett vilka informationskanaler som används ska alla aktiviteter ha det gemensamma och övergripande syftet att informera om cancer och samla in pengar till cancerforskningen. Under 2004 utvecklades denna strategi ytterligare och den fortsätter att vara framgångsrik. Cancerfonden lyckades nästan upprepa rekordresultatet om 328 miljoner i insamlingsintäkter från verksamhetsåret 2003 och nådde fantastiska 326 miljoner kronor under verksamhetsåret Resultatet ska ses mot bakgrund av att Cancerfonden under verksamhetsåret 2003 hade två insamlingsgalor i TV4. Under 2004 genomförde Cancerfonden endast en insamlingsgala och denna gång i TV3, en kanal med mindre räckvidd. Att arbeta med sponsorer är en viktig del av Cancerfondens strategi. Under verksamhetsåret 2004 har ICA varit ensam huvudsponsor. Samtidigt har antalet projektsponsorer ökat och i takt med ökad kännedom kring t ex Rosa Bandet har allt fler företag förhört sig om samarbete i denna kampanj. Företag kan även i fortsättningen stödja svensk cancerforskning genom att bli Cancerfondens företagspartner och Cancerfondens fadderföretag. Cancerfonden har också inlett en förstudie avseende så kallade stora gåvor från privatpersoner. Denna givarform har inte tidigare bearbetats av Cancerfonden i strukturerad form. Under hela 2004 har den kontinuerliga varumärkesmätningen visat att Cancerfondens varumärke fortsatt att utvecklas positivt. När Rosa Bandet-kampanjen avslutades i oktober visade varumärkesmätningen en givarvilja på rekordhöga 43 procent - högre än någonsin tidigare. Cancerfonden höll ända fram till flodvågskatastrofen i december en ledande position i kategorin insamlingsorganisationer avseende kännedom, uppmärksamhet och givarvilja. Situationen förändrades drastiskt under sista veckan i december då allmänhetens fokus av naturliga skäl riktades mot flodvågskatastrofen i Sydostasien. Verksamhetsberättelse 22

23 Redaktionella insatser Cancerfondens medlemstidning Rädda Livet kom under året ut med fyra nummer. I varje utgåva togs ett speciellt tema upp. Årets teman var Prostatacancer, Tobak/Sluta röka, Vårdande samt Gynekologisk cancer. Forskningsprojekten har under året enbart publicerats på Cancerfondens webbplats. Detsamma gäller årsredovisningen. En översyn av Cancerfondens patientbroschyrer har lett till att antalet tryckta broschyrer av ekonomiska skäl har minskat något i antal. Samtliga finns dock tillgängliga gratis som elektroniska broschyrer på Cancerfondens webbplats. Webbplatser Cancerfonden.se genomgick en stor förändring i både form och struktur under 2004, då även sajtens teknik moderniserades. Det har blivit enklare att hitta information om cancer och cancerforskning, samtidigt som möjligheten att ge gåvor till cancerforskningen via nätet förbättrats. Därigenom stöder sajten Cancerfondens övergripande syfte och mål på ett bättre sätt. Under året har vi jobbat med flera andra sajter som stöd till kampanjer. I samband med sluta röka-kampanjen lanserades fimpanu.se som lockade mer är besök under en månad. Sajten var mycket omtyckt och ingick som en del där tv, kvällspress och Internet kombinerades på ett mycket framgångsrikt sätt. Under Rosa Bandet i oktober slog vi insamlingsrekord på kampanjsajten då ca 1,2 miljoner kronor samlades in under en månad. Rökavvänjningssajten Pepp och solasakta.nu har haft fortsatt stora besökssiffror. Kampanjer Ett exempel är Rosa Bandet som på bara ett par år blivit ett etablerat varumärke som på denna korta tid genererat cirka 50 miljoner kronor till svensk bröstcancerforskning. Denna typ av kampanjer kommer att bli vanligare i framtiden och för verksamhetsåret 2005 planeras liknande insatser i prostatacancerfrågan. Preventionsarbetet under verksamhetsåret 2004 har även det präglats av kampanjorienterad verksamhet. Under våren 2004 tog Cancerfonden initiativet till produktion av en dokusåpa på temat Fimpa Nu. Tv-produktionen som direktsändes i TV4+ och senare repriserades i TV4 vid två tillfällen var en del av ett helt kampanjupplägg i syfte att stimulera till rökstopp. Tv-produktionen kombinerades med tidningen Sluta röka som i miljonupplaga delades ut på Apoteket och ICA:s butiksnät. En mindre del av upplagan distribuerades via vårdcentraler. En webbplats fimpanu.se lanserades i samband med tv-sändningarna. På webbplatsen kunde man kontinuerligt följa de fem personerna i tv-programmet deras vedermödor vid rökstopp men också få värdefulla tips av experter på tobaksområdet. Ett samarbete med Expressen genererade en kampanj på temat rökstopp i både papperstidning och på expressen.se. Sola Sakta-kampanjen vidareutvecklade strategin att främst vända sig till målgruppen små barn och småbarnsföräldrar. Nya forskningsrön visar att solvanor grundläggs mycket tidigt. För att motverka risken för hudcancer bör man därför sola sakta redan från småbarnsåren. Årets kampanj genomfördes till stor del på Internet, men också i samarbete med Statens Strålskyddsinstitut som tillsammans med Cancerfonden finansierade distribution av solskyddsinformation till BVC och annonsering på badplatser på ett antal utvalda platser. I takt med att livsstilsfrågorna blir allt mer debatterade och forskningsresultat pekar på dess betydelse även för uppkomsten av cancer har Cancerfonden genomfört en kampanj på temat Frukt och Grönt. Kampanjen har genomförts tillsammans med ICA och målgruppen har varit barn i årskurserna två och fem. Syftet med kampanjen är att lära barn äta frukt och grönt. I kampanjer ingår att de deltagande besöker en närliggande ICA-butik där de får information. De får även provsmaka frukt och grönsaker. Ett lärarhandledning och ett studiematerial på temat frukt och grönt har producerats och distribuerats till samtliga deltagare i kampanjen. För femtonde året i rad arrangerades golftävlingen Ett Slag för Cancerfonden. Under 2004 deltog 97 klubbar något färre än under Finalspelet ägde rum i Nässjö och arrangerades av Nässjö Golfklubb. Under ett välplanerat och uppskattat finalarrangemang deltog 21 klubbar från hela Sverige. Segrare i årets Ett Slag blev Lag Nässjö II en hemmaseger således. Totalt inbringade tävlingen cirka 1,8 miljoner kronor till Cancerfonden. Verksamhetsberättelse 23

24 Journalistpriset Cancerfondens journalistpris för bästa reportage om cancer i pressen tilldelades Aftonbladet för reportageserien Så lever vi med bröstcancer. Pristagare var journalisterna Monica Gunne, Christina Larsson, Jonas Lundh, Mary Mårtensson, Lars Sjöstedt och fotografen Maria Östlin. Ett hedersomnämnande gick till reportern Göran Lindh vid Blekinge Läns Tidning för en ambitiös artikelserie om asbest. I radioklassen belönades Dodo Parikas för dokumentären Jag kom av mig, som sändes i P1, Sveriges Radio. I tv-klassen utsågs ingen vinnare. Informations- och stödlinjen Informations- och stödlinjen är en kostnadsfri telefonlinje som är till för allmänheten med syfte att informera och svara på frågor om cancer samt att ge stöd till patienter och anhöriga. Tjänsten har funnits sedan I telefonerna på Cancerfondens informations- och stödlinje svarar medicinskt legitimerad personal som har lång erfarenhet av cancersjukvård och utbildning i telefonkommunikation. Telefonlinjen med nummer är öppen vardagar mellan klockan 9.00 och 17.00; under 2004 till på måndagar. Under perioden har det registrerats 124 samtal mellan kl och under de måndagar som informations- och stödlinjen haft kvällsöppet. Totalt inkom samtal, vilket var en nedgång i jämförelse med verksamhetsåret Samtalslängden med patienter och anhöriga ökar och är i genomsnitt 13,1 minuter. Under föregående verksamhetsår mättes den genomsnittliga samtalslängden till cirka 10 minuter. Det går också att mejla in sina frågor på adressen infostodlinjen@cancerfonden.se. Det kom mejl och handskrivna brev under I genomsnitt tar det mindre än ett dygn att få svar från Cancerfonden. Två tredjedelar av dem som vänder sig till informations- och stödlinjen är kvinnor. Efter en ökning (33 procent) under verksamhetsåret 2003 har antalet män som kontaktar informations- och stödlinjen åter gått tillbaka till cirka 30 procent. Informations- och stödlinjen har sedan ett par år tillbaka ett samarbete med ungdomssajten Lunarstorm. Cancerfonden har också två så kallade krypin på Lunarstorm - ett om cancer och ett om tobak. Det finns ett stort intresse på Lunarstorm att tillhandhålla information om cancer. Många ungdomar har upplevelser och frågor kring cancer och under 2004 har ett par tusen inlägg besvarats från Informations- och stödlinjen. Kommunikationen med Lunarstorm sker genom mejlkontakter, diskussionsforum och chatfunktioner. Insamling Cancerfondens insamlingsverksamhet är av avgörande betydelse för svensk cancerforskning. De riktade insamlingsinsatser som görs i samband med olika kampanjer får stor uppmärksamhet, men merparten av pengarna skänks ändå i det tysta av enskilda givare. En ständig utveckling av insamlingsverksamheten är nödvändig för att bibehålla en ledande position på insamlingsmarknaden. Särskilda insatser har sedan flera år genomförts för att stärka den tekniska kapaciteten på den direktresponderande delen av verksamheten. Sedan flera år har Cancerfonden arbetat med att samla sina databaser i en övergripande databas. För bara ett par år sedan låg olika insamlingprodukter medlemmar, minnesgåvor, testamenten, lotterier m m, i olika databaser. Målet har i första hand varit att etablera ett antal hygienfaktorer i databasen för att höja adresskvaliteten i de masskommunicerande kanalerna. Nästa steg i denna utveckling är att förstärka analysverktyget i databasen, vilket kommer att öka möjligheterna att utveckla kunskapen om givarna och på det sättet intensifiera arbetet mot givarna i hela databasen. Insamling via cancerfonden.se fortsätter att öka och betydelsen av Internet som insamlingskanal har idag nått en volym om ca 5 miljoner kronor. Allmänheten förlitar sig i allt högre grad på tjänster via Internet samtidigt som användarna fortsätter att bli fler. Rädslan för betallösningar via Internet försvinner i takt med att säkerheten förbättras. Cancerfonden satsar kontinuerligt på att utveckla webbplatsen både ur redaktionell synvinkel och ur insamlingsperspektiv. Verksamhetsberättelse 24