Cancerfonden Årsredovisning 2003

Transkript

1 Cancerfonden Årsredovisning 2003

2 Innehåll Årsredovisning 2003 Generalsekreteraren har ordet 3 Förvaltningsberättelse 4 Resultaträkninng 7 Balansräkning 8 Kassaflödesanalys 9 Fem år i sammandrag 10 Redovisningsprinciper och noter 11 Noter 13 Revisionsberättelse 18 Verksamhetsberättelse Forskning och Utveckling 19 Information, Prevention och Insamling 21 Huvudmannaorganisationer 24 De styr Cancerfonden 26 Bilaga 1: Värdepapper 27 Bilaga 2: Forskning och Utveckling 31 Bilaga 3. Forsknings- och vårdutvecklingsprojekt 35 Bilaga 4. Organisation, Tjänster, Stipendier 39 Bilaga 5. Anslag NCU 44 Bilaga 6. Testamentariska förordnanden 45

3 Generalsekreteraren har ordet 2003 ett fantastiskt år Det är ett privilegium att som ny generalsekreterare få komma rakt in i vårt mest framgångsrika insamlingsår någonsin. Frågan är om inte 328 miljoner kronor är svenskt insamlingsrekord. En stor del av framgången var givetvis Rosa Bandet - vår stora satsning på att synliggöra bröstcancer och frågor kring denna bland kvinnor vanligaste cancersjukdomen. Men också testamenten, minnesgåvor och våra månadsgivare har utvecklats mycket gynnsamt. Under året har vi också som första ideella organisation ISO-certifierat oss. Målet är att visa allmänheten att vi är en välskött organisation i ständig utveckling och där kvalitet alltid är i fokus. Men ett resultat som detta hade inte varit möjligt utan en lång rad av år med bra och framåtriktat arbete av duktiga medarbetare nya utmaningar Vår vision är att cancer skall kunna botas. Därför satsar vi på högkvalitativa forskningsprojekt och 2004 kommer 421 ramanslag att finansieras med hjälp av Cancerfonden. Utöver detta finansierar Cancerfonden ett 60-tal cancerforskartjänster. I vårt informations- och preventionsarbete har vi valt att fokusera på rökavvänjning. Där är ett viktigt mål att riksdagen antar regeringens proposition om rökfria restauranger. Sola sakta-projektet utökas och kommer att leva hela året, eftersom vi numera inte bara solar på sommaren. Rosa Bandet är ett fortsatt viktigt projekt liksom Män och cancer, som nu har en egen webbplats. Även om fokus ligger på dessa områden följer vi givetvis den allmänna utvecklingen inom cancerområdet och är alltid beredda att ompröva eventuella aktiviteter beroende på nya rön. År 2004 kommer vi fortsatt att satsa på ett effektivt insamlingsarbete liksom att öka kännedomen om Cancerfonden och vår roll i kampen mot cancer. Viktiga mål är ett tydligt insamlingsfokus och att ytterligare öka kännedomen om Cancerfonden bland allmänheten. Vi driver nu också tre för oss viktiga strategiska frågor: Behovet av en nationell cancerplan Om tjugo år beräknas varannan svensk få cancer. Det betyder att antalet som lever med sin sjukdom kommer att öka dramatiskt. Cancerfonden arbetar aktivt för att politiker, landsting och andra viktiga aktörer tar till sig detta och börjar planera för ett helhetsgrepp i frågan. Universitetens administrativa påslag Cancerforskningen i Sverige är unik genom att Cancerfonden står som huvudfinansiär av forskningsprojekten runt om i landet. Vanligtvis har ideella organisationer en mer marginell roll. Detta lägger ett stort ansvar på Cancerfonden, eftersom forskningen står och faller med enskilda gåvor och bidrag. Det är mot denna bakgrund som vi värnar om att så mycket som möjligt av gåvorna skall gå direkt till forskning och inte till att finansiera universitetens infrastruktur. Den bidrar vi alla till redan via skattsedeln. Att sätta den ideella sektorn på kartan I dagens debatt ingår sällan den ideella sektorn, trots att den växer för varje år och avlönar tals människor och engagerar ännu fler. Vi tror det är viktigt att vi blir en etablerad röst och att alla får ökad kunskap kring den ideella sektorn och hur vi arbetar. Att arbeta professionellt är ett måste och en garant för att insamlade medel verkligen når fram. En viktig fråga är också att kunna attrahera kompetent arbetskraft i framtiden. Ursula Tengelin Generalsekreterare 3

4 Förvaltningsberättelse Syfte Cancerfonden Riksföreningen mot cancer (organisationsnummer ) har till uppgift att verka för cancersjukdomarnas bekämpande i Sverige. Det sker huvudsakligen genom att stödja, organisera och samordna cancerforskning och att främja utvecklandet av nya undersöknings-, behandlings- och omvårdnadsmetoder vid cancer. I samma syfte bedriver och stöder Cancerfonden upplysning om cancerforskningens mål och medel samt om cancersjukdomars förebyggande, symtom och behandling. Föreningen understöder även andra åtgärder i de cancersjukas intresse och för att förebygga cancer. Cancerfondens pengar används dock inte till sådana sjukvårdsuppgifter som åligger stat och kommun. Verksamhet Cancerfonden finansierar idag huvuddelen av de cancerforskningsprojekt som bedrivs i landet. Detta är möjligt tack vare ett mycket generöst stöd från allmänheten. Utöver detta gör Cancerfonden betydande insatser för prevention och utveckling av cancervården. Allmänhetens förtroende för Cancerfonden växer och föreningens varumärke är starkt. Även 2003 lyckades Cancerfonden, trots den svaga konjunkturen, överträffa sitt insamlingsmål. Totalt uppgick verksamhetsintäkterna till 339 miljoner kronor, varav 328 miljoner kronor var insamlade medel. Dessa summor är de högsta i Cancerfondens historia. Motsvarande siffror det nästbästa året, 2001, var 316 resp 303 miljoner kronor. Samtidigt uppgick verksamhetskostnaderna till 424 miljoner kronor. Den främsta utgiftsposten är forskningsstöd. Under året fördelades 318 miljoner kronor till forskningen. Cancerfondens omfattande insatser som forskningsfinansiär har under ett par åt lett till att utgifterna överstigit inkomsterna. För att säkra Cancerfondens ställning som långsiktig forskningsfinansiär har styrelsen vidtagit åtgärder i syfte att till 2005 åter ha en budget i balans. Tv-kvällen den 5 januari och tv-kvällen i samband med Rosa Bandet-insamlingen i oktober var viktiga händelser i insamlingshänseende. Cancerfonden hade även andra stora publika aktiviteter under året. I maj månad genomfördes en stor tidnings- och pelarkampanj, där allmänheten informerades om fondens andel av finansieringen av svenska cancerforskningsprojekt jämfört med staten. Huvudmannaorganisationer/medlemmar Cancerfonden har 38 huvudmannaorganisationer (se förteckning på sidan 24). Fonden har också enskilda medlemmar. Antalet registrerade medlemmar uppgick 2003 till mot för Medlemmarna erhåller Cancerfondens tidning Rädda Livet. Ordinarie huvudmannamöte hölls den 3 juni 2003 i Stockholm. Resultat- och balansräkning fastställdes och styrelsen beviljades ansvarsfrihet för 2002 års förvaltning. På valberedningens förslag valdes ledamoten Ulrik Ringborg till vice ordförande efter Lars Bern som fullgjort maximalt tillåtna tre perioder. Till ordinarie styrelseledamöter valdes Eva Cavallin Ståhl, Leif Håkansson, Anna-Karin Jonsson och Barbro Westerholm. Till suppleanter valdes Renée Andersson, Birgitta Hellgren, Lena Lageson, Anita Ljusberg, Åke Näslund och Marianne Samuelsson. Auktoriserade revisorn Birgitta Axnér och ekonomichefen Nils Lampa omvaldes som revisorer. Erik Brusewitz och Elisabeth Falkemo valdes till revisorssuppleanter. Till valberedning omvaldes Rolf Lindh, ordförande, Elisabeth Fleetwood, Annelie Hellander, Bo Nordenskjöld och Louise Ungerth. Medlemsavgifterna fastställdes för 2004 till oförändrade 150 kronor för huvudmedlem och till 75 kronor för familjemedlem, pensionär och ungdom. Avgiften för företag och organisationer fastställdes till oförändrade kronor. Gällande långtidsplan för Cancerfondens verksamhet , som antagits på extra huvudmannamöte den 22 november 2002, fastställdes. Ordföranden Ingemar Eliasson avtackade avgående ledamoten Lars Bern och avgående suppleanterna Pia Friberg och Bo Persson. Förvaltningsberättelse 4

5 Styrelsen och arbetsutskottet Styrelsen har haft sex sammanträden och arbetsutskottet fem under Personal Den 1 april tillträdde Ursula Tengelin som ny generalsekreterare i Cancerfonden. Under året tillträdde även Bengt Westermark som ny ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd, Anna Karlsson som ny vetenskaplig sekreterare och chef för forskningsavdelningen samt Yvonne Brandberg som biträdande vetenskaplig sekreterare. Medelantalet anställda på Cancerfondens kansli uppgick till 43 (mot 40 år 2002). Det kommande året Under januari och februari 2004 har ytterligare 1,3 miljoner kronor inkommit i Rosa Bandet-kampanjen. Vid utgången av 2003 hade inkommit 24,2 miljoner kronor i denna kampanj. I februari 2004 har namnet Cancerfonden inregistrerats som varumärke. Detta är ett viktigt skydd för såväl namnet Cancerfonden som den verksamhet som bedrivs i Cancerfondens namn. Insamlingsmålet för 2004 har satts till 300 miljoner kronor. Styrelsen har också under 2003 avsatt 283 miljoner kronor till forskningsanslag Som ett resultat av Rosa Bandet har en särskild satsning inom området bröstcancer resulterat i en utlysning av en heltids- och två deltidsforskartjänster. Ekonomi Intäkter Cancerfondens verksamhetsintäkter uppgick 2003 till 339 miljoner kronor uppgick intäkterna totalt till 277 miljoner kronor, vilket innebär en ökning med 22 procent. Testamentsförordnandena uppgick till 158 miljoner kronor (138 mkr), en ökning med 15 procent. Detta beror på att fler och större testamentsärenden erhållits 2003 än Gåvorna uppgick till 153 miljoner kronor (115 mkr), en ökning med 33 procent. I gåvointäkterna ingår tv-kvällen den 5 januari och tv-galan i samband med Rosa Bandet-kampanjen i oktober med 35 miljoner kronor, vilket motsvarar 92 procent av ökningen i gåvointäkterna. De totala intäkterna från lotterier uppgick till 43 miljoner kronor (40 mkr). Nettointäkterna uppgick till 17 miljoner kronor (13 mkr), en ökning med 31 procent. Insamlingsintäkterna för året uppgick till 328 miljoner kronor (266 mkr), en ökning med 23 procent. Medlemsavgifter jämte övriga intäkter uppgick till 11 miljoner kronor (11 mkr). Kostnader Verksamhetskostnaderna uppgick totalt till 424 miljoner kronor (435 mkr). Huvuddelen, eller 318 miljoner kronor (329 mkr), avsåg området forskning och utveckling. Detta motsvarar 75 procent av de totala kostnaderna. Till information och prevention åtgick 43 miljoner kronor (49 mkr). Därmed åtgick till ändamålet totalt 361 miljoner kronor (378 mkr) eller 85 procent (87) av de totala kostnaderna. Insamlingskostnaderna uppgick till 47 miljoner kronor, varav 13 miljoner kronor avser kostnaderna för tv-kvällarna. Motsvarande belopp för 2002 var 37 miljoner kronor. Detta motsvarar 14 procent (14) av insamlat belopp. Administrationskostnaderna uppgick till 16 miljoner kronor (21 mkr inklusive flyttkostnader) eller 3,8 procent (4,8) av de totala kostnaderna. Resultat från finansiella investeringar Resultatet från de finansiella investeringarna uppgick till 124 miljoner kronor (-361 mkr). År 2002 gjordes nedskrivning av de finansiella tillgångarna med 297 miljoner kronor. Återföring av nedskrivning har under 2003 skett med 247 miljoner kronor. Kvarstående nedskrivning uppgår till 50 miljoner kronor. Räntor och utdelningar för året uppgick till 50 miljoner kronor (54 mkr). Kostnaderna för förvaltningen uppgick till 5 miljoner kronor (4 mkr). Årets resultat Årets resultat uppgick till 38 miljoner kronor mot -518 miljoner kronor Årets resultat kommer att läggas till balanserat kapital. Finansnämnden Finansnämnden ansvarar under styrelsen för förvaltningen av föreningens medel. Nämnden har under året haft fem sammanträden. Cancerfondens tillgångar har inom vissa fastställda ramar diskretionärt förvaltats av fyra förvaltare. Ramarna har bland annat föreskrivit hur mycket som får placeras i utländska värdepapper. Placeringar sker inte i värdepapper utgivna av tobaksbolag. Värdepappersportföljens bokförda värde uppgick vid 2003 års utgång till miljoner kronor (1 524 mkr). Marknadsvärdet var miljoner kronor (1 544 mkr). De likvida medlen uppgick till 146 miljoner kronor (104 mkr). Tillgångsfördelningen var per följande: 22 procent i svenska aktier, 17 procent i utländska aktier samt 61 procent i räntebärande värdepapper och likviditet. Likviditetsförvaltningen har skötts av fondens kansli. Förvaltningsberättelse 5

6 Totalavkastningen på förvaltat kapital 2003 uppgick till 9,1 procent. Totalavkastningen i procent under de nio föregående åren var: , , , , , , , , ,8 Genomsnittet för de tio senaste åren uppgår till 7,6 procent. Förvaltningsberättelse 6

7 Resultaträkning Tkr Not Verksamhetsintäkter Insamlade medel Medlemsavgifter och övriga intäkter Summa verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader 3, 4 Forskning och utveckling Information och prevention Insamlingskostnader Administrationskostnader Summa verksamhetskostnader Verksamhetsresultat Resultaträkning Resultat från finansiella investeringar Resultat från finansiella anläggningstillgångar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Förvaltningskostnader Summa resultat från finansiella investeringar ÅRETS RESULTAT

8 Balansräkning Tkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar - Byggnad Inventarier Finansiella anläggningstillgångar - Aktier och aktiefonder Obligationer och andra räntebärande värdepapper Summa anläggningstillgångar Balansräkning Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar - Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 15 - Långsiktig forskningsreserv Balanserat kapital Årets resultat Summa eget kapital Kortfristiga skulder - Leverantörsskulder Beviljade icke utbetalade FoU-anslag Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Inga Inga - Ansvarsförbindelser Inga Inga 8

9 Kassaflödesanalys Tkr Den löpande verksamheten Verksamhetsresultat Avskrivningar Justeringar för övriga poster som inte ingår i kassaflödet Erhållen ränta Erhållna utdelningar Förvaltningskostnader Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Ökning(-)/Minskning(+) av fordringar Ökning(+)/Minskning(-) av skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Placeringar i finansiella anläggningstillgångar Avyttring av finansiella anläggningstillgångar Ökning/minskning av kortfristiga finansiella placeringar Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflödesanalys Ökning(+)/Minskning(-) av likvida medel Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalysen Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m m: Aktier erhållna i gåva Fastigheter erhållna i gåva Utrangering av inventarier

10 Fem år i sammandrag Tkr Verksamhetsintäkter Insamlade medel Medlemsavgifter och övriga intäkter Summa verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Forskning och utveckling Information och prevention Insamlingskostnader Administrationskostnader Summa verksamhetskostnader Verksamhetsresultat Resultat från finansiella investeringar Årets resultat Eget kapital Fem år i sammandrag 10

11 Redovisningsprinciper och noter Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd för ideella föreningar och med vägledning av FRIIs mall för årsredovisning. Från och med i år klassificeras kostnader för forskningsadministrationen i likhet med branschpraxis som Ändamålskostnad, tidigare år redovisades motsvarande kostnad som Administration. Jämförelsetalen för 2002 samt femårsöversikten i övrigt har justerats till följd av denna ändring. I övrigt är tillämpade principer oförändrade i jämförelse med föregående år. Verksamhetsintäkter Intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter i form av gåvor intäktsförs när gåvan sakrättsligt är genomförd. Gåvor i form av kontanter redovisas av naturliga skäl enligt kontantprincipen. Gåvor som utgörs av annat än kontanta medel, värderas till marknadsvärdet vid gåvotillfället. För fastigheter används aktuellt taxeringsvärde. Insamlade medel Som insamlade medel inkluderas mottagna gåvor från allmänheten, företag samt sponsring. Till insamlade medel räknas även testamentsgåvor och donationer samt medel insamlade via galor och andra aktiviteter anordnade av Cancerfonden. Dessutom inkluderar insamlade medel intäkter från försäljning av Cancerfondens Rikslotter. Med gåva avses tillgång som lämnats utan krav på ekonomisk motprestation. Medlemsavgifter och övriga intäkter Medlemsavgifter omfattar inbetalningar för medlemskap i Cancerfonden - Riksföreningen mot cancer. Som övriga intäkter inkluderas mottagen avkastning från fonder och stiftelser. Dessutom inkluderas mindre försäljningsaktiviteter avseende främst informationsmaterial samt driftsnettot av den externt uthyrda delen av Cancerfondens fastighet. Verksamhetskostnader Gemensamma kostnader såsom exempelvis lokalkostnader, systemstöd och allmänna kontorskostnader har fördelats mellan Ändamåls-, Insamlings- och Administrationskostnader efter medelantalet anställda. Ändamålskostnader omfattar posterna Forskning och utveckling samt Information och Prevention i resultaträkningen. Som ändamålskostnader klassificeras sådana kostnader som har direkt samband med att uppfylla Cancerfondens syfte och stadgar. Kostnader för administration som uppstår som en direkt följd av en aktivitet eller projekt inom ändamålet räknas till ändamålskostnader, den administrativa hanteringen vid beviljande av forskningsanslag är exempel på en sådan kostnad. Ändamålskostnaderna inkluderar därmed bland annat löner och sociala avgifter, kostnader för informationsspridning, forskningsanslag och utrustning som behövs för ändamålet. När Cancerfonden har förpliktigat sig att utföra en viss åtgärd gentemot tredje man, bokförs detta som en kostnad. För forskningsanslag uppkommer därmed en förpliktelse i och med att forskningsnämnden fattat beslut om anslag och detta därefter meddelats mottagaren. Insamlingskostnader är de kostnader som varit nödvändiga för att generera externa intäkter samt kostnader för varumärkesbyggande. Hit räknas således kostnader såsom annonser, reklam, löner och sociala avgifter samt tackbrev. Administrationskostnader är sådana kostnader som behövs för att administrera Cancerfonden. Ett visst mått av allmän administration är ett led i att säkerställa en god kvalitet på Cancerfondens interna kontroll och rapportering, såväl externt som internt. Tillgångar och skulder Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärde om inte annat anges nedan. Donerade tillgångar Tillgångar, främst fastigheter, aktier och andra värdepapper, som doneras till Cancerfonden, värderas till verkligt värde vid gåvotillfället. Gåvan redovisas som en omsättningstillgång om tillgången skall avyttras snarast möjligt. Om syftet är att behålla tillgången redovisas den som en materiell eller finansiell anläggningstillgång. Intäkten redovisas i posten Insamlade medel. Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga innehav av aktier och andelar värderas till anskaffningsvärdet. Om det verkliga värdet minskat och denna värdenedgång bedöms varaktig görs nedskrivning. Obligationer förvärvade i syfte att innehas till inlösentidpunkt värderas vid förvärvet till anskaffningsvärde. Skillnaden mellan anskaff- Redovisningsprinciper och noter 11

12 ningsvärde och inlösenvärde periodiseras så att den effektiva räntan vid förvärvet är konstant över innehavstiden. Övriga obligationer värderas till anskaffningsvärde. Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknats inflyta. Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt plan. Avskrivning görs systematiskt över den bedömda nyttjandeperioden. Härvid tillämpas följande avskrivningstider: Byggnad Kontorsinventarier Datorer 50 år 5 år 3 år Kassaflödesanalys upprättas enligt den indirekta metoden, dvs den utgår från verksamhetsresultatet. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificeras endast kassa- och banktillgodohavanden. Redovisningsprinciper och noter 12

13 Noter Noter Not 1 Insamlade medel Testamentsförordnanden Gåvor Tv-kväll Lotterier * Summa insamlade medel * Lotteriförsäljning Vinster Marknadsföring och distribution Netto lotterier Not 2 Medlemsavgifter och övriga intäkter Medlemsavgifter Avkastning från fonder och stiftelser Försäljning och övriga intäkter Fastighetsintäkter Summa medlemsavgifter och övriga intäkter Not 3 Anställda och personalkostnader Löner och andra ersättningar Styrelse och generalsekreterare Övriga anställda Sociala kostnader (varav pensionskostnader) (7 220) (3 893) Summa Av pensionskostnaderna avser 451 tkr (1 196 tkr) Cancerfondens styrelse och generalsekreterare. Vidare avser tkr avtalspension för fyra anställda som avgått med pension i förtid. Vid uppsägning från arbetsgivarens sida är uppsägningstiden 18 månader för generalsekreteraren. För övriga anställda gäller lagen om anställningsskydd. Cancerfonden tillämpar inte avgångsvederlag. Medelantalet anställda Kvinnor Män 8 7 Summa Redovisning av sjukfrånvaro 1/7 31/ Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid 0,82 % Andel av den totala sjukfrånvaron som avser sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer 0 % 13

14 Sjukfrånvaro som en andel av varje grupps ordinarie arbetstid Kvinnor 0,78 % Åldersfördelat -29 år 0 % år 0,37 % 50- år 1,53 % Könsfördelning inom Cancerfondens ledning I styrelsen är fördelningen ledamöter 4 kvinnor och 7 män, suppleanter är i antal 9 kvinnor och 2 män. Ledningsgruppen består av 3 kvinnor och 2 män. Noter Not 4 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Byggnad Inventarier Summa Avskrivningarna har fördelats enligt följande: Ändamålskostnader Insamlingskostnader Administrationskostnader Summa Not 5 Forskning och utveckling Forskningsanslag Nordisk Forskningspool Vårdutvecklingsprojekt Stipendier till vårdpersonal Patientstödsprojekt Övriga forskningsprojekt Nämnder, kommittéer och vetenskapliga sekretariat Forskningsadministration Summa Not 6 Information och prevention Informationskampanjer och material Internationellt samarbete Summa Not 7 Administrationskostnader Ekonomi/Personal/IT Gemensamma kostnader Övriga verksamhetskostnader, fastighet Summa Not 8 Resultat från finansiella anläggningstillgångar Ränteintäkter Utdelningar Realisationsresultat vid avyttring av värdepapper Nedskrivning av värdepapper Återföring av nedskrivning värdepapper Summa

15 Not 9 Byggnad Tomträtten Österbotten 6, Stockholm Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets början Årets förvärv Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets slut Ackumulerade avskrivningar vid årets början Årets avskrivningar Ackumulerade avskrivningar vid årets slut Utgående restvärde enligt plan Fastigheten har inte åsatts något taxeringsvärde. Noter Not 10 Inventarier Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets början Förvärv under året Utrangeringar under året Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets slut Ackumulerade avskrivningar vid årets början Årets avskrivningar Årets utrangeringar Ackumulerade avskrivningar vid årets slut Utgående restvärde enligt plan Not 11 Finansiella anläggningstillgångar Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Förvärv Försäljningar Vid årets slut Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början Årets nedskrivningar Återföring av nedskrivning Vid årets slut Redovisat värde vid årets slut Aktier och aktiefonder Svenska marknadsnoterade aktier Övriga svenska aktier Utländska marknadsnoterade aktier Obligationer och andra räntebärande värdepapper Svenska räntebärande papper Summa finansiella anläggningstillgångar Marknadsvärde För specifikation av värdepappersinnehav se bilaga 1. 15

16 Not 12 Övriga fordringar Fordran Alecta - 17 Övriga fordringar Summa Not 13 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna ränteintäkter Övriga poster Summa Noter Not 14 Kortfristiga placeringar Statsskuldväxlar och likviditetsfonder Fastigheter under försäljning Summa Marknadsvärde för statsskuldväxlar och likviditetsfonder För specifikation av värdepappersinnehav se bilaga 1. Not 15 Eget kapital Långsiktig Balanserat Årets forskningsreserv kapital resultat Totalt Ingående balans Föregående års resultat Omfördelning Årets resultat Utgående balans Långsiktig forskningsreserv består av: Forskningsbeviljningsram för år Forskningsbeviljningsram för år Rekommenderade anslag för år Forskning kring bröstcancer avsatt under fyra år Rehabilitering Not 16 Beviljade icke utbetalade FoU-anslag Forskningsanslag Nordisk Forskningspool Vårdutvecklingsprojekt Stipendier till vårdpersonal Summa Not 17 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Personalrelaterade kostnader Förutbetalda medlemsavgifter Övriga poster Summa

17 Vi, som företräder Cancerfonden, riktar ett varmt tack till alla som bidrar till vår verksamhet. Vi gör vårt yttersta för att använda Cancerfondens resurser i enlighet med de syften som gäller för verksamheten så att vi även i fortsättningen skall kunna påräkna ett starkt stöd från svenska folket för vårt arbete. Noter Stockholm den 24 mars 2004 Ingemar Eliasson Ordförande Ulrik Ringborg Dag Andersson Eva Cavallin Ståhl vice ordförande Nils Gustavsson Inge Hesselius Leif Håkansson Ingrid Johansson Blank Anna-Karin Jonsson Åke Natt och Dag Barbro Westerholm För Forskningsnämnden För Finansnämnden Bengt Westermark Ursula Tengelin Thomas Halvorsen Ordförande Generalsekreterare Ordförande Vår revisionsberättelse har avgivits den 26 mars Birgitta Axnér Auktoriserad revisor Nils Lampa Ekonom 17

18 Revisionsberättelse Till huvudmannamötet i Cancerfonden Riksföreningen mot Cancer Org nr Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Cancerfonden Riksföreningen mot Cancer för år Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga fel. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har handlat i strid med föreningens stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger därmed en rättvisande bild av föreningens resultat och ställning i enlighet med god revisionssed i Sverige. Styrelsens medlemmar har enligt vår bedömning inte handlat i strid med föreningens stadgar. Vi tillstyrker att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 26 mars 2004 Revisionsberättelse Birgitta Axnér Auktoriserad revisor Nils Lampa Ekonom 18

19 Verksamhetsberättelse Forskning och utveckling Cancerfonden fortsätter att stödja forskning inom cancerområdet på bred front trots en neddragning av forskningsnämndens budget år Ansökningsprocessen för projektanslag följer tidigare utarbetade rutiner med individuell rapportering och bedömning av varje ansökan i en prioriteringskommitté. Det finns åtta prioriteringskommittéer med olika ämnesprofiler. De består av mellan sju och nio aktiva forskare från hela landet med hög kompetens. Ledamöterna utses för en treårsperiod med möjlighet till förlängning i ytterligare tre år. Kommittéerna lämnar förslag om fördelning till forskningsnämndens arbetsutskott, som ytterligare granskar och prioriterar bland föreslagna projekt så att det slutgiltiga förslaget överensstämmer med den av styrelsen fastlagda budgeten. Beslut om fördelning av medel för cancerforskning fattas därefter av Cancerfondens forskningsnämnd. Forskningsnämndens målsättning är att stödja de projekt som har högst kvalitet inom cancerområdet, oavsett inriktning. De projekt som stöds av Cancerfonden spänner över områden som behandling, diagnostik, förekomst, prevention, vård av cancerpatienter och grundläggande mekanismer för hur cancer uppkommer. Ansökningar om anslag för vårdutvecklingsprojekt och stipendier för vårdpersonal har bedömts i Vårdutvecklings- respektive Stipendiekommittén. Ansökningar och beviljade medel 2003 Under 2003 har ca ansökningar inkommit om anslag för framför allt forskningsprojekt, men också stipendier, tjänster, resor, kongresser, planeringsgrupper och vårdutvecklingsprojekt. Cancerfondens styrelse hade, inom ramen för den totala FoU-verksamheten, avsatt 299 miljoner kronor för forskningsnämndens verksamhet under Nämndens budget minskade med drygt 25 miljoner kronor jämfört med 2002 års utdelning. Huvuddelen av medlen som beviljades 2003 (84 procent) har använts till projektstöd inom olika forskningsområden. Av återstoden har ca 10 procent gått till tidsbegränsade tjänster för forskare och resterande medel till planeringsgrupper, internationellt utbyte med mera. De tidigare beviljade translationella projekten fortlöper, men neddragningen i budgeten medförde att denna särskilda kategori avskaffades i ansökningsomgången Vidare medförde budgetneddragningen att möjligheten att söka nytt stöd för postdoktoral utbildning avskaffades. Redan beviljade postdoktorstipendier kunde dock beviljas för ett andra år enligt tidigare gällande regler. Dessutom kan inte längre medel sökas för gästforskarstipendium, gästföreläsaranslag eller för resor överstigande tre månader. Denna neddragning av antalet kategorier gäller tills vidare. Kategorier planeras att återinföras så snart budgeten tillåter. Det är, precis som tidigare, tillåtet att bekosta de ovan nämnda kategorierna via de projektanslag som Cancerfonden delar ut. Medel fördelades 2003, liksom tidigare år, till projekt rörande grundforskning, klinisk forskning, epidemiologisk forskning samt till vårdforskning och prevention. Forskningsnämndens verksamhetsår Forskningsnämnden har haft två sammanträden under 2003, ett i mars och ett i november. Arbetsutskottet har sammanträtt vid tre tillfällen och de åtta prioriteringskommittéerna har haft var sitt höstsammanträde. Cirka 70 cancerforskare har varit verksamma som sakkunniga i bedömningsarbetet. Professor Bengt Westermark, Uppsala, tillträdde 1 april som forskningsnämndens ordförande efter professor Kenneth Nilsson. 1 januari tillträdde docent Anna Karlsson, Stockholm, som ny vetenskaplig sekreterare efter professor Hans-Gustaf Ljunggren. Docent Yvonne Brandberg, Stockholm, tillträdde en nyinrättad funktion som biträdande vetenskaplig sekreterare för vårdfrågor. Forskningsnämndens ordförande och vetenskapliga sekretariat hade i mars ett uppföljningsmöte med ansvariga mottagare av Cancerfondens två anslag till klinisk behandlingsforskning. Anslagen, 5 miljoner kronor vardera, betraktas som startbidrag för uppbyggnad av två centra för klinisk behandlingsforskning. De har tilldelats västra och södra sjukvårdsregionerna (Göteborg, Lund), med professor Arne Wallgren som huvud- Verksamhetsberättelse 19

20 man, och östra och norra sjukvårdsregionerna (Stockholm, Uppsala, Linköping, Umeå), med professor Ulrik Ringborg som huvudman. Grunden för Cancerfondens satsning ligger i sjukvårdsområdenas syn på evidensbaserad medicin och vikten av kliniska behandlingsstudier. Priset för Årets Canceravhandling delades ut till två personer: Ingrid Hedenfalk, Lund, för hennes avhandling Gene Expression Profiling of Hereditary Breast Cancer och Karin Johansson, Lund, för hennes avhandling Lymphoedema and Breast Cancer. Physiotherapeutic Approach. Båda pristagarna mottog priset, kronor vardera, vid en ceremoni på Cancerfonden i april. För att uppnå en budget i balans år 2005 aviserade Cancerfondens styrelse att forskningsnämndens budget skulle minskas fram till år 2005 med totalt 124 miljoner kronor och uppdrog åt nämnden att utreda konsekvenserna av besparingen inför styrelsens beslut. Forskningsnämndens förslag accepterades till största delen av styrelsen och innebär att budgeten minskas med 96 miljoner kronor fram till Som en konsekvens av besparingskravet beslutade forskningsnämnden att inte utlysa vissa kategorier: postdoktorstipendium, postdoktortjänst, gästforskarstipendium, gästföreläsaranslag samt resor överstigande tre månader. Även Ny ung (en satsning på unga lovande forskare) och pristävlingen Årets Canceravhandling slopades. Prioriteringskommittéerna uppmanades skärpa kvalitetskraven och prioriteringen ytterligare vid bedömning av årets projektansökningar. Forskningsnämnden beslutade också att en vakant sexårig biostatistiktjänst inte ska återbesättas. Cancerfondens insamlingskampanj i oktober inriktades på bröstcancerforskning och gick under den internationellt vedertagna benämningen Rosa Bandet. Cancerfondens styrelse har beslutat att de insamlade medlen ska redovisas av forskningsnämnden efter fyra år. Styrelsen biträdde nämndens förslag att de insamlade medlen, förutom projektstöd, även skulle utlysas i form av cancerforskartjänster inom bröstcancerområdet. Det rör sig om en heltidstjänst och två halvtidstjänster. De senare ska förenas med klinisk verksamhet. Till tjänsterna knyts även driftsanslag. Arbetsgrupper och utredningar Forskningsnämndens arbetsgrupper har under året verkat för beredning av ärenden rörande ansökningar om Högre cancerforskartjänst och Högre cancerforskartjänst på halvtid för kliniskt verksamma forskare (50 procent), ansökningar om cancerforskartjänst, forskarmånader för kliniker och anslag för planeringsgrupp, ansökningar om gästforskarstipendium samt ansökningar om postdoktorstipendium. Tjänsteutredning II, som gjort en översyn av Cancerfondens alla tjänste- och stipendiekonstruktioner, överlämnades till forskningsnämnden vid dess novembersammanträde. Preventionsutredningen, som är i slutfasen av sitt arbete, överlämnas till forskningsnämnden under våren Forskningsnämnden har varit representerad i Cancerföreningen i Stockholm, i Samarbetsnämnden för de statliga forskningsråden samt i Kommittén för molekylärbiologi (KOMBI). Samarbetsnämndens roll förändrades under året till att, på försök under några år, främst vara ett organ för utbyte av information. Forskningsnämndens ordförande har deltagit i arbetet med fördelning av forskningsanslag inom Nordisk Cancerunions vetenskapliga kommitté. Forskning inom vårdområdet samt vårdutveckling Som en följd av vårdutredningen tillsattes i januari 2003 ett kombinationsförordnande, dels som biträdande vetenskaplig sekreterare för vårdområdet, dels 20 procent för utveckling av Cancerfondens patientorienterade verksamhet. Det bedömdes som väsentligt att den person som innehar den nya funktionen är förankrad både i vårdforskning och i den kliniska verksamheten inom vårdområdet för att båda delarna skulle vara representerade. Den tidigare tjänsten på 100 procent för vårdutveckling avvecklades samtidigt som den nya funktionen tillträddes. I linje med vårdutredningens rekommendationer antogs ett förslag till Cancerfondens styrelse att från och med 2004 integrera bedömning av vårdutvecklingsprojekt i forskningsnämnden. Vårdutvecklingsprojekten kommer att bedömas av prioriteringskommitté G, som förstärks med kompetens inom vårdutvecklingsområdet. Finansieringen av Cancerfondens stipendier för vårdpersonal föreslås också ligga under forsknings-nämnden. Kvaliteten på ansökningar för anslag till vårdutvecklingsprojekt har varit låg. Endast två av tolv ansökningar tillstyrktes Arbetet med en handlingsplan för att stimulera vårdpersonal i hela landet att engagera sig i och bedriva vårdutvecklingsprojekt med hög kvalitet startade under året. Att föra ut forskningsresultat och resultat från vårdutvecklingsprojekten till en vidare krets är ett mål. Ett seminarium där nya och avslutade vårdutvecklingsprojekt presenterades hölls som ett internat i mars. I samband med internatet gavs en kurs för dem som fått nya vårdutvecklingsanslag. I augusti deltog Cancerfonden med en monter och föredrag under Kirurgveckan i Karlstad. Syftet var att sprida kunskaper om möjligheten att söka anslag och stipendier från Cancerfonden samt att ge exempel på bland annat vårdforskning. Kirurger med anslag från Cancerfonden deltog i vår monter. Verksamhetsberättelse 20

21 Stipendier Cancerfondens stipendier har i första hand vänt sig till personal med medellång yrkesutbildning. Men numera kan även läkare söka stipendium till kongresser med psykosocial inriktning, till kurser om kommunikation/bemötande och till hospitering. Under 2003 beslutade Cancerfondens stipendiekommitté att permanenta försöket med två ansökningsförfaranden - fortlöpande stipendier som går att söka när som helst under året och fasta stipendier som söks vid tre fastställda tidpunkter. Detta är ett led i att öka tillgängligheten för de sökande bedömdes 122 fasta ansökningar, varav 56 eller knappt hälften beviljades. Av de fortlöpande bedömdes 194, varav 111 eller drygt hälften beviljades. Stipendierapporterna visar att många har stort utbyte av möjligheterna att resa och utbilda sig. I många fall vidarebefordrar de också sina erfarenheter vid hemkomsten. Nordiska Cancerunionen - patientstöd Ett samarbete mellan de nordiska ländernas chefer för patientstödsverksamhet bedrivs inom Nordiska Cancerunionen (NCU). Under året har två möten hållits, varav Cancerfonden varit representerad vid ett. NCUs patientstödsverksamhet driver flera projekt. Ett av dessa gäller rehabilitering. Gruppen har under året arbetat med ett dokument som kommer att presenteras vid en workshop på den psykosociala världskongressen i Köpenhamn hösten Två representanter från Cancerfonden har deltagit i gruppen. Ett annat projekt där Cancerfonden har en representant gäller anordnande av konferensen Sex och cancer i Oslo hösten Patientorganisationer Cancerfonden har under 2003 beviljat ekonomiskt stöd till patientorganisationer som sökt för definierade projekt. Sammanlagt inkom fyra ansökningar. Projektanslag beviljades enligt följande: Blodcancerförbundet kronor, Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation, BRO, kronor, Gyncancerföreningarnas Nationella Samarbetsorganisation, Gynsam, kronor och Riksorganisationen för Prostatacancer, ROP, kronor. I anslagsbreven till patientorganisationerna betonades att Cancerfonden förutom ekonomiska medel också kan bidra med kompetens. Det påpekades också att mer specificerade projektansökningar önskas. Information, prevention och insamling Cancerfonden har till uppgift att bekämpa cancersjukdomar genom att stödja och samordna cancerforskningen och att främja nya metoder för behandling och omvårdnad. En annan viktig uppgift är att bedriva upplysning om cancerforskningens mål och medel och om hur cancersjukdomar kan förebyggas. Cancerfondens framträdande roll som forskningsfinansiär innebär också att insamling är en väsentlig del av verksamheten. Insamlingen tar sig flera olika uttryck allt från stora tv-galor till testamenten och minnesgåvor från enskilda. Under senare år har Cancerfonden i ökad utsträckning strävat efter en integrerad kommunikationsstrategi, där flera olika kanaler används och samverkar mot ett gemensamt mål. Insatserna kan handla om att producera egna trycksaker, att annonsera eller skicka ut direktreklam, att driva webbkampanjer, att anordna tv-galor eller andra former av aktiviteter och samarbeten. Oavsett vilken form som används ska alla aktiviteter ha det gemensamma och övergripande syftet att informera om cancer och samla in pengar till cancerforskningen. En annan bärande tanke är att använda alla kommunikationskanaler parallellt i varje enskild kampanj och att ta så mycket hjälp som möjligt av samarbetspartners. Under 2003 utvecklades denna strategi ytterligare och den blev framgångsrik. Ett kvitto på det är att 2003 blev det bästa insamlingsåret i Cancerfondens historia med 328 miljoner insamlade kronor. Merparten kom in i form av testamentsförordnanden och andra former av gåvor. Det mest uppmärksammade inslaget under året var Rosa Bandet-kampanjen i oktober, då svenska folket skänkte 35 miljoner kronor. Kampanjen kulminerade med tv-galan Bara Bröst i TV4 den 8 oktober inleddes med en annan stor satsning i TV4 på temat Forskningens framsteg. Också den gav ett mycket gott insamlingsresultat, cirka 15 miljoner kronor. Ett spektakulärt inslag under året var annonskampanjen på temat När staten lägger sig reser sig folket. Där ligger statsminister Göran Persson raklång likt en utslagen Gulliver. Småfolket reser sig och börjar klättra på honom för att få honom att förstå att staten borde ta ansvar för att finansiera cancerforskningen. Budskapet är att forskarna beräknar att om 20 år kommer varannan person i Sverige att drabbas av cancer någon gång under sin livstid. I kampanjen avslöjades också att flertalet av ledamöterna i Sveriges riksdag tror att staten Verksamhetsberättelse 21

22 finansierar huvuddelen av svensk cancerforskning. Sanningen är att Cancerfondens bidragsgivare står för 75 procent. Staten betalar endast 1 procent av cancerforskningen. Att arbeta med sponsorer är en viktig del av Cancerfondens strategi. Liksom 2002 var ICA och Skandia huvudsponsorer. I samband med specifika projekt har en rad andra sponsorer medverkat. Under exempelvis Rosa Bandet-kampanjen ställde en lång rad företag upp med olika former av rabatter och förmånserbjudanden som kom Cancerfonden till del. En tredje möjlighet för näringslivet att sponsra Cancerfonden är att bli partner- eller fadderföretag. Den årliga mätningen av Cancerfondens varumärke visade att allmänhetens kännedom om och attityd till Cancerfonden fortsätter att förbättras. Cancerfonden ligger före alla motsvarande organisationer i fråga om allmänhetens vilja att stödja organisationen ekonomiskt. Redaktionella insatser Cancerfondens medlemstidning Rädda Livet kom under året ut med fyra nummer. I varje utgåva togs ett speciellt tema upp. Årets teman var Forskningens framsteg, Tarmcancer, Bröstcancer och Andlighet. Det populärvetenskapliga magasinet Forskning NU utkom 2003 som en del av den tryckta årsredovisningen. Forskning NU är en slags uppslagsbok över aktuell cancerforskning. Där återfanns även intervjuer med forskningsnämndens avgående ordförande Kenneth Nilsson och den tillträdande ordföranden Bengt Westermark. En översyn av Cancerfondens patientbroschyrer har lett till att antalet tryckta broschyrer av ekonomiska skäl har minskat något i antal. Samtliga finns dock tillgängliga gratis som elektroniska broschyrer på Cancerfondens hemsida (se nedan). Webbplatser Internet erbjuder nya möjligheter både för informations- och insamlingsverksamheten. Användningsområdena blir allt fler. Insamlingen via nätet har ökat kraftigt. Det har också blivit vanligare att mejla in frågor till Cancerfondens informationsoch stödlinje i stället för att ringa. Allt oftare öppnas nya sajter för specifika ändamål. Totalt hade Cancerfondens hemsida och fondens övriga webbplatser drygt en miljon besök Under året lanserades en sajt på temat Forskning för livet och en tillfällig insamlingssajt under Rosa Bandetkampanjen. Den sistnämnda blev en stor succé och innebar ett genombrott för insamling via Internet. En nyårskampanj på Sluta Röka-sajten lockade nya besökare. Totalt har sajten haft mer än besök sedan starten personer har deltagit i det sex månader långa interaktiva rökavvänjningsprogrammet Pepp. Andra populära sajter som utvecklades ytterligare under året var och Kampanjer Upplysningskampanjer är ett viktigt inslag i Cancerfondens opinionsbildning. De bedrivs genom flera olika kanaler och med hjälp av samarbetspartners för att få största möjliga effekt. Som ett led i Cancerfondens integrerade kommunikationsstrategi innehåller kampanjerna alltid delmomenten insamling, redaktionell produkt och Internet. Målet är att nå maximal effekt. Det räcker inte längre att skicka ut inbetalningskort via posten. Det nya informationssamhällets alla möjligheter ska tillvaratas. Flera av 2003 års kampanjer är redan nämnda, inte minst den storslagna Rosa Bandet-kampanjen, Perssonkampanjen och den fortsatt framgångsrika Sluta röka-kampanjen. Tobaken är ett område där Cancerfonden länge har bedrivit kampanjer, vilket sannolikt bidragit till att tobaksrökningen har minskat. Även under 2004 kommer tobaken att stå i fokus för verksamheten. Satsningen Rökfria Barn, ett samarbetsprojekt mellan Cancerfonden, Hjärt-Lungfonden och Statens folkhälsoinstitut, fortsatte med kurser i samtalsmetodik. De hölls dock för sista gången Satsningen anses ha kommit nära sitt mål genom att kurserna successivt kommer att ingå i den allmänna grundutbildningen för vårdpersonal. Nyhetsbrevet Rökfria Barn med en upplaga på exemplar kom ut med tre nummer. Sola sakta-kampanjen vidareutvecklade strategin att främst vända sig till målgruppen små barn och småbarnsföräldrar. Nya forskningsrön visar att solvanor grundläggs mycket tidigt. För att motverka risken för hudcancer bör man därför sola sakta redan från småbarnsåren. Årets kampanj genomfördes till stor del på nätet, men också i samarbete med Arla som lät trycka Cancerfondens budskap på 14 miljoner mjölkförpackningar. I kampanjen gavs bland annat tips på skugglekar. I den årliga golftävlingen ETT SLAG för Cancerfonden deltog 103 klubbar. Finalspelet ägde rum i Båstad. Totalt inbringade tävlingen nästan 2 miljoner kronor till Cancerfonden. Journalistpriset Cancerfondens journalistpris för bästa reportage om cancer i pressen tilldelades fotografen Anna von Brömssen, reportern Eva Brandt och redigeraren Mikael Hjerpe på Göteborgs-Posten för reportaget Historien om ett bröst. Verksamhetsberättelse 22

23 I radioklassen belönades Ylva Mårtens för reportaget Vår mamma är död som sändes i Barnkanalen i P1. I tv-klassen gick priset till filmproducenten Nahid Persson för dokumentären I livets slutskede, ett reportage från ett hospice i Uppsala. Informations- och stödlinjen Cancerfondens informations- och stödlinje har funnits sedan Dit kan cancerpatienter och anhöriga kostnadsfritt vända sig för att få svar på frågor om cancer och få känslomässigt stöd. Informations- och stödlinjen är bemannad med medicinskt legitimerad personal som har lång erfarenhet av cancersjukvård och utbildning i telefonkommunikation. Telefonlinjen med nummer är öppen på vardagar mellan 9.00 och Under 2003 var linjen dessutom bemannad till på måndagar. Totalt inkom samtal, vilket var avsevärt fler än föregående år. Samtalen pågår i genomsnitt cirka tio minuter. Det går också att mejla in sina frågor på adressen infostodlinjen@cancerfonden.se. Det kom mejl under I genomsnitt tar det mindre än ett dygn att få svar. Två tredjedelar av dem som vänder sig till informations- och stödlinjen är kvinnor. Andelen män ökade något under En utvärdering visade att patienter och anhöriga är mycket nöjda med verksamheten. Insamling Cancerfondens insamlingsverksamhet är av avgörande betydelse för svensk cancerforskning. De riktade insamlingsinsatser som görs i samband med olika kampanjer får stor uppmärksamhet, men merparten av pengarna skänks ändå i det tysta av enskilda givare. Det totala insamlingsresultatet för 2003 var 328 miljoner kronor, vilket är det högsta beloppet i Cancerfondens historia. Cancerfonden behåller därmed med god marginal positionen som Sveriges största insamlingsorganisation innebar också ett genombrott för insamling via Internet. Den största enskilda inkomstkällan är testamentsförordnanden. Även här blev 2003 ett rekordår med nästan 158 miljoner kronor i intäkter. Andra stora inkomstkällor är minnesgåvorna och faddersystemet. Testamenten En betydande del av Cancerfondens intäkter kommer alltså från testamenten. De senaste åren har testamentsintäkterna ökat år från år överträffades tidigare års resultat med nästan 20 miljoner, vilket gav testamentsintäkter på rekordartade 157,7 miljoner kronor. Ett 20-tal av årets ärenden innehöll tillgångar på mer än en miljon. De två största enskilda arven gav 5,6 respektive 4,5 miljoner kronor. Tillgångarna i årets ärenden omfattade även ett 20-tal fastigheter samt värdepapper i storleksordningen 30 miljoner kronor. Antalet inkomna ärenden visade en vikande tendens. Det väntas dock öka igen. Årets annonseringar visar på ett mycket stort intresse för att testamentera till förmån för Cancerfonden. Boutredningsseminarier har under året hållits i Linköping och Karlstad. Vid dessa årliga evenemang ges information om cancerforskningen och svar på juridiska frågor om arv och testamenten. God kontakt med advokater och företrädare för banker och begravningsbyråer är värdefullt för Cancerfonden med tanke på de betydande testamentsintäkterna. Andra gåvor Minnesgåvor i samband med en persons bortgång är den näst testamenten mest givande inkomstkällan. Under året inkom 33,2 miljoner kronor mot 34 miljoner ,9 miljoner kom in via Internet mot 1,2 miljoner Det betyder mer än en fördubbling av minnesgåvor via nätet. Faddersystemet gav intäkter på cirka 32,5 miljoner kronor. Merparten, 29 miljoner, kom från Cancerfondens cirka forskningsfaddrar. Att vara forskningsfadder innebär att skänka pengar kontinuerligt varje månad, vanligen via autogiro. Resterande 3,5 miljoner skänktes av de företag som är Cancerfondens företagsfaddrar. Som företagsfadder bidrar man till insamlingen genom att köpa stödpaket från Cancerfonden. Övriga inkomster Cancerfondens Rikslotteri inbringade 17 miljoner kronor till cancerforskningen. Cancerfondens medlemstal uppgår till Intäkten från medlemsavgifterna var 3,3 miljoner kronor. Aktiefonder Att köpa andelar i aktiefonderna Skandia Cancerfonden eller SEB Cancerfonden är också ett sätt att skänka pengar. De båda fonderna genererade 4,3 miljoner kronor till Cancerfonden Verksamhetsberättelse 23