BUDGET Kalmarsunds gymnasieförbund. Ekonomisk planering Vision, prioriteringar, uppdrag och resurser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BUDGET 2015. Kalmarsunds gymnasieförbund. Ekonomisk planering 2016-2017 Vision, prioriteringar, uppdrag och resurser"

Transkript

1 BUDGET 2015 Kalmarsunds gymnasieförbund Ekonomisk planering Vision, prioriteringar, uppdrag och resurser Fastställd av förbundsstyrelsen 19 november 2014

2 innehållsförteckning Politikens förord...2 resultatstyrning och systematiskt kvalitetsarbete...3 Grundläggande värderingar...4 kalmarsunds gymnasieförbunds organisation...5 3kvh-samarbete...7 vision...8 Våra prioriterade målområden...9 Alla elever ska nå kunskapsmålen...10 Eleven i centrum - trygghet och trivsel...14 Elever i behov av stöd...15 Digital kompetens...17 En skola på vetenskaplig grund...19 Ekonomi i balans...21 SFI och yrkesutveckling...22 Jämställdhet...24 Specifika prioriteringar och satsningar...25 Budget 2015 och planering Beskrivning av budgetsystemet...31 Dimensionering av gymnasieskolornas organisation...32 Interkommunala ersättningar...34 driftsbidrag från medlemskommuner Budgetram och driftsbudget investeringsbudget resultatbudget...40 finansieringsbudget balansbudget Gymnasieförbundets verksamheter...44 Förbundsövergripande...44 Jenny Nyströmsskolan...45 Lars Kaggskolan...47 Stagneliusskolan Axel Weudelskolan...51 Stage4you Academy...53 Ölands Gymnasium...55 budget

3 Politikens förord Aldrig tidigare har en fullständig gymnasieutbildning stått så starkt i fokus då vi vet hur svårt det är för våra ungdomar att utan gymnasiekompetens komma in på dagens arbetsmarknad och till vidare högre studier. Utbildning är nyckeln till framtidens jobb och konkurrenskraft men också till människors frihet att forma sina egna liv. Alla ungdomar ska ha rätt att utvecklas och att nå kunskapsmålen. Ungdomar ska ges möjlighet att på lika villkor utveckla nödvändiga kompetenser för att kunna delta som fullvärdiga medborgare i ett framtida internationellt samhälle. Kalmarsunds gymnasieförbund ska erbjuda våra elever en utbildning av hög kvalitet, goda och stimulerande lärandemiljöer, trygghet och trivsel, god elevhälsa och personal med hög kompetens. På samma sätt ska vuxna ha rätt att studera. Det ska vara möjligt att komplettera och utveckla sina kunskaper. Det behövs många möjligheter och återkommande chanser att satsa framåt, utbilda sig, skapa karriär och finna intressanta jobb. Vi vill ha kompetenta, kritiskt granskande och kreativa elever och studerande. Det handlar om tydliga mål, systematisk uppföljning och höga förväntningar. Om ömsesidig respekt för arbetsro och trygghet och inte minst ett tydligt och professionellt ledarskap. Gymnasieförbundets skolor ska präglas av ett starkt engagemang som tillsammans med goda och stimulerande miljöer främjar elevernas utbildning och utveckling. Vår yttersta ambition är att alla våra elever ska minnas tiden i förbundets skolor med glädje och att de ska stå väl förberedda och rustade för inträdet på arbetsmarknaden eller till vidare studier. Mona Jeansson (S) Ordförande Marcus Johansson (C) Vice ordförande 2 budget 2015

4 resultatstyrning och systematiskt kvalitetsarbete Syftet med budgetdokumentet är att skapa ett sammanhållet dokument som synliggör gymnasieförbundets vision och de prioriterade områden som ska ligga till grund för allt planerings- och genomförandearbete inom förbundets enheter. Planen visar de områden som politiken anser vara angeläget att utveckla under mandatperioden. Kalmarsunds gymnasieförbund erbjuder idag väl fungerande verksamheter, men strävar alltid efter att bli ännu bättre. Resultatförbättringar måste därför ständigt stå i fokus inom alla verksamhetsområden för att eleverna ska nå målen. Budgetdokumentet formulerar mätbara mål och konkreta uppdrag tillsammans med resurser i budgeten, och blir därmed ett viktigt styrdokument för utbildningsverksamheten inom Kalmarsunds gymnasieförbund för att nå såväl nationella, som lokala mål. De formulerade målen ska i sin tur brytas ner av enheterna till SMARTA mål, det vill säga Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska, Tidsbestämda och Ansvarstilldelade. Ett sådant synsätt underlättar prioriteringar av gemensamma resurser, verksamheternas mål och resultatarbete, samt mätningar av kvaliteten på det arbete som utförs. Genom de nationella målen och förbundsstyrelsens prioriterade områden som utgångspunkt, utformar varje enhet årligen en lokal plan som visar på vilka sätt enheten avser att arbeta för att nå målen. Med hjälp av förbundets verksamhetsledningssystem och systematiska kvalitetsarbete ska avstämning, uppföljning och utvärdering ske kontinuerligt genom delårsrapporter, årsredovisning och enheternas resultatredovisningar. Uppföljningen och utvärderingen av elevernas kunskapsutveckling behöver förbättras. Sammanställningarna av kunskapsresultaten används idag inte i tillräcklig utsträckning som utgångspunkter för det systematiska kvalitetsarbetet i förbundets skolor. Skolornas rutiner och former för dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet måste bli ännu mer effektiva och ändamålsenliga. Redovisningarna ska innehålla en bedömning och analys av måluppfyllelsen och en plan av de åtgärder skolan tänker vidta för att öka måluppfyllelsen. Förbundets samlade kompetens för att kontinuerligt följa upp, analysera och dokumentera verksamhetens kvalitet måste ständigt utvecklas. Regelbundna samtal på alla nivåer, om måluppfyllelse och om hur rutiner och stöd för kvalitetsarbetet fungerar är en framkomlig väg. budget

5 Grundläggande värderingar Alla som arbetar inom Kalmarsunds gymnasieförbund är i första hand till för eleverna. För att skapa en kultur som sätter våra elever och studerande i främsta rummet krävs en tydlig och engagerad tjänsteutövning. Förbundets anställda skall vara aktiva, engagerade och ta tillvara alla möjligheter att stödja ungdomars och vuxnas utveckling och lärande. Genom att ha höga förväntningar på elever och studerande skapas en ökad tillit till den egna förmågan och en vilja att utvecklas, samtidigt som lusten att lära stimuleras. Att skapa förtroendefulla relationer och att anpassa arbetssättet efter elevernas förutsättningar och behov, tillsammans med höga förväntningar, är grunden för att eleverna ska nå utbildningens mål. Kalmarsunds gymnasieförbund blir en framgångsrik organisation genom att alla medarbetare har klara och tydliga mål i sin yrkesutövning, ser sin roll i helheten och har kunskaper om de resultat som skall uppnås. 4 budget 2015

6 kalmarsunds gymnasieförbunds organisation Styrelsen är det högsta beslutande organet i Kalmarsunds gymnasieförbund och har det yttersta ansvaret för förbundets verksamhet. Delegationsordningen förtecknar de ärenden där styrelsens beslutanderätt har delegerats till arbetsutskottet eller till enskilda tjänstemän för beslut. Arbetsutskottet är ett utskott som bereder de ärenden som skall behandlas i förbundsstyrelsen. Presidiet består av ordförande och vice ordförande som planerar och förbereder förbundsstyrelsens sammanträden. Förbundschefen är förbundets högste tjänsteman och har det yttersta ansvaret mot huvudmannens styrelse. Förbundskontoret är direkt underställd förbundschefen, ekonomichefen eller administrativa chefen, men är inte överställd någon personal på enheterna. Förbundschefen kan vid behov utse en ställföreträdare. Förbundskontoret leds av förbundschefen och består av kvalificerade stödfunktioner som samordnar och ansvarar för förbundets olika områden såsom ekonomi, kansli, arbetsrätt, arbetsmiljö, personal, IT med mera. Förbundskontoret biträder styrelsens, förbundschefens och enheternas behov av spetskompetenser och kan knyta till sig ytterligare experthjälp vid behov eller under vissa projektperioder. Staben tar också fram professionella beslutsunderlag, konsekvensanalyser, utredningsarbeten och dylikt. Skolområdeschefen har det övergripande ansvaret för personal- och ledningsresurs inom respektive skolområde. Ansvar för samordning och fördelning av ekonomi, ledningsresurs, arbetsmiljö, fastighetsfrågor, resultat och kvalitetsuppföljning. Skolorna är organiserade i skolenheter där rektor är pedagogisk ledare för lärare och elever inom sin skolenhet. Rektor har det pedagogiska ansvaret för skolenheten och skall på ett effektivt sätt organisera och leda arbetet inom enheten. I sin myndighetsutövning arbetar rektor utifrån skollagen, förordningar, föreskrifter, allmänna råd och gymnasieförbundets mål och vision. budget

7 Organisationsskiss Styrelse Presidiet Arbetsutskott Förbundschef Förbundskontoret Skolområdeschef Skolområdeschef Planeringschef Jenny Nyströmsskolan Lars Kaggskolan Stagneliusskolan Axel Weüdelskolan Stage4you Academy Ölands Gymnasium Skolenhet LK1 NA Skolenhet AW1 Lärvux, Gruv, SFI Skolenhet S4Y1 ESes, ESmu, HVstyl, SFI, (Lärvux) Skolenhet ÖG1 RL, HT, Gruv, (Lärvux), Gyvux, SFI Skolenhet LK2 EE, TE, VF Skolenhet LK3 IM Skolenhet ST2 EK, HA Skolenhet ST3 SAbet Skolenhet AW2 Gyvux, YH, Uppdrag Skolenhet LK4 BA, FT, HV FÖRKORTNINGAR Asp - Utbildning för elever med Aspergers syndrom BA - Bygg- och anläggningsprogrammet BF - Barn- och fritidsprogrammet EE - El- och energiprogrammet EK - Ekonomiprogrammet ES - Estetiska pogrammet ESes - Estetiska programmet, inriktning estetik och media ESmus - Estetiska programmet, inriktning musik FT - Fordons- och transportprogrammet Gruv - Grundläggande vuxenutbildning GymSär - Gymnasiesärskola Gyvux - Gymnasial vuxenutbildning HA - Handels- och administrationsprogrammet HT - Hotell- och turismprogrammet HV - Hantverksprogrammet HV-styl - Hantverksprogrammet, inriktnin hår- och makeupstylist IM - Introduktionsprogram Lärvux - särskild utbildning för vuxna NA - Naturvetenskapliga programmet RL - Restaurang- och livsmedelsprogrammet SAbet - Samhällsvetenskapsprogrammet, inriktning beteendevetenskap SAmed - Samhällsvetenskapsprogrammet, inriktning medier, information och kommunikation SAsa - Samhällsvetenskapsprogrammet, inriktning samhälle SFI -Svenska för invandrare TE - Teknikprogrammet Uppdrag - uppdragsutbildningar VF - VVS- och fastighetsprogrammet VO - Vård- och omsorgsprogrammet YH - Yrkeshögskoleutbildning 6 budget 2015

8 3KVH-samarbete Ett jämförande kvalitetsnätverk, kallat 3KVH, startade 2005 mellan kommunerna Karlskrona, Kristianstad, Kalmarsunds gymnasieförbund, Växjö och Halmstad. Syftet med samarbetet är bland annat att: ge förbundsstyrelsen, kommunstyrelser och berörda nämnder underlag för diskussion om verksamhetens kostnader, volym och resultat. ta fram underlag för att finna områden att prioritera i förbättringsarbetet. skapa goda förutsättningar för en utveckling inom gymnasieskolan mot effektivare och bättre arbetsmetoder genom att uppmärksamma skillnader i kostnader. I samarbetet mellan kommunerna mäts kostnadsnyckeltal, volymnyckeltal, samt objektiva och subjektiva kvalitetsmått. I samarbetet inom ramen för subjektiva kvalitetsmått genomförs en enkätstudie med elever i årskurs två i samtliga kommuner. Eleverna svarar på 22 påståenden genom att markera från 1 instämmer inte alls till 6 instämmer helt. I samband med 3KVH-enkäten genomför Kalmarsunds gymnasieförbund en trivselenkät för att belysa elevernas trygghet och trivsel. I budget 2015 har de tre kommunerna Kristianstad, Karlskrona och Växjö lämnat jämförelsetal för trivselenkäten. Detta innebär att gymnasieförbundets mål gällande trivselenkäten jämförs med ett genomsnitt av tre kommuner. budget

9 vision Inom Kalmarsunds gymnasieförbund har alla studerande nått sina kunskapsmål och som fria och ansvarstagande människor - berikade med kunskaper och färdigheter - lämnar de sin utbildning väl rustade för att möta yrkeslivet och vidare studier 8 budget 2015

10 Våra prioriterade målområden Prioriterade områden under planeringsperioden med mål, ansvar och uppdrag är; Alla elever skall nå kunskapsmålen Eleven i centrum trygghet och trivsel Elever i behov av stöd Digital kompetens En skola på vetenskaplig grund Ekonomi i balans SFI och yrkesutveckling Jämställdhet budget

11 Alla elever ska nå kunskapsmålen Utbildning av hög kvalité är nyckeln till människors frihet att forma sina egna liv och ger goda förutsättningar till en egen försörjning. Skolan ska ge alla elever förutsättningar att nå målen för sin utbildning och utrusta dem för fortsatta studier, arbetslivet och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen inom Kalmarsunds gymnasieförbund ska främja alla elevers utveckling och lärande samt ge en livslång lust att fortsätta lära, i såväl arbetslivet som genom studier. Kvinnor har under lång tid haft en högre måluppfyllelse än män, vilket innebär att förbundets lärare och rektorer måste ta ytterligare steg mot en genusmedveten metodik så den får ett genomslag i männens skolresultat. I en jämställd skola får alla elever möjlighet att utveckla sin fulla potential utan att hindras av könsbundna strukturer. Förbundet tror att den gymnasiala lärlingsutbildningen är en väg för en grupp elever att lyckas i skolan och vill under året öka förutsättningarna för elever att vilja söka och lyckas med gymnasiala lärlingsutbildningen. Att samla den gymnasiala lärlingsutbildningen till en skola i förbundet, kan öka attraktiviteten och stärka klassammanhållningen. Rektorns pedagogiska ledarskap skall stärkas och det är ytterst rektor som ansvarar för att eleverna når kunskapsmålen. Skolinspektionens analys visar att lärare som har en positiv syn på sin rektors pedagogiska ledarskap har större tillit till elevernas vilja att lära. Rektor måste kunna överblicka de förutsättningar som råder och använda och utveckla dessa så att effektiva pedagogiska processer kan bedrivas på skolan. En framgångsfaktor är att rektorerna arbetar nära undervisningen och är synliga, vilket bl.a. innebär en regelbunden kontakt med eleverna och lärarna inom sina respektive program. Nära kontakt med elever, lärare och elevhälsans personal gör att rektorerna är väl insatta i den pedagogiska verksamheten inför beslut och prioriteringar av skolans resurser. En fullständig gymnasieutbildning är en viktig förutsättning för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Ett särskilt fokus ska därför läggas på hur väl skolan lyckas få eleverna att fullfölja utbildningen. Den tydligaste gemensamma framgångsfaktorn för skolor som har hög fullföljandegrad är personalens förhållningssätt och bemötande. En av de viktigaste förutsättningarna för att alla kvinnor och män ska kunna utveckla sitt lärande och nå högre resultat är att alla vuxna har höga förväntningar på eleverna. Förbundet sätter höga mål för elevernas studieresultat och litar på att lärarna sätter tydliga personliga mål tillsammans med den enskilda eleven. För att eleven ska nå dessa mål använder förbundets lärare och personal en bred arsenal av undervisningsmetoder och verktyg som hjälper eleven till en maximal insats. För att lyckas med det här krävs att varje elev blir sedd och att de individuella 10 budget 2015

12 behoven synliggörs. Det behövs tidiga och täta kontakter med vårdnadshavarna, där skolan kontinuerligt diskuterar elevernas studiesituation för att tidigt kunna fånga upp de elever som har funderingar kring sina studier. Att kontinuerligt följa elevens frånvaro och samtidigt reagera snabbt och tydligt, är av stor betydelse. Förbundet vill under kommande år jobba ännu mera aktivt och systematiskt med att vända frånvaro till närvaro för flera grupper av elever. Förbundet vill att högre studier ska vara ett självklart alternativ för många av våra elever. Tiden hos oss ska vara en bra förberedelse så att fler elever kan gå vidare till studier på universitet, högskola och yrkeshögskola direkt efter avslutad gymnasieutbildning. För att uppnå en god lärandemiljö är undervisningens kvalitet central liksom arbetet att skapa en trygg lärmiljö. Det är viktigt att skapa förutsättningar för ökad lärarsamverkan såväl inom, som mellan, skolorna i förbundet. Att stärka det kollegiala samarbetet och den lärande gemenskapen innebär att lärare behöver tillbringa mer tid tillsammans för att samplanera undervisningen och för att utveckla ett lärande som bygger på samverkan. I det kollegiala lärandet producerar lärare egen och ny kunskap som ska tas till vara, dokumenteras och spridas. På så sätt forskar lärarna själva, genom att gemensamt planera och utvärdera sin undervisning och dra nytta av den kollektiva kunskap som finns där. Det entreprenöriella lärandet ska uppmuntras och behöver vidareutvecklas inom förbundet. Ett fördjupat samarbete behöver bland annat ske med branschråd och företag gällande såväl praktikplatser, som det arbetsplatsförlagda lärandet. Mål Ansvar Redovisas Minst 79 % av eleverna ska erhålla examensbevis. Minst 89 % av eleverna på högskoleförberedande program ska ha grundläggande behörighet till högskola/universitet. Samtliga gymnasieskolor Samtliga gymnasieskolor Redovisas 2 ggr/år i samband med delårsbokslut och årsredovisning. Redovisas 2 ggr/år i samband med delårsbokslut och årsredovisning. Minst 18 % av eleverna på yrkesprogram ska ha grundläggande behörighet till högskola/universitet. Samtliga gymnasieskolor Redovisas i samband med årsredovisning. budget

13 Mål Ansvar Redovisas Rektor ska utveckla sitt pedagogiska ledarskap. Samtliga enheter Redovisas i samband med årsredovisning. Antalet studeranden inom den gymnasiala lärlingsutbildningen ska öka. Öka lärarsamverkan och kollegialt lärande för att utveckla undervisningsmetoderna. Andel studerande som slutför påbörjade kurser inom grundläggande vuxenutbildning ska vara minst 68 %. Andel studerande som slutför påbörjade kurser inom gymnasial vuxenutbildning ska vara minst 63 %. Genomsnittligt jämförelsetal för elever med gymnasieexamen ska vara minst 14,1 1 Minst 64 % av alla elever som erhållit examensbevis eller studiebevis ska ha minst betyget E i alla kurser 2. Skillnaden i jämförelsetal mellan kvinnor och män med gymnasieexamen skall minska. Lars Kaggskolan/Jenny Nyströmsskolan Samtliga enheter Skolor med komvux Skolor med komvux Samtliga gymnasieskolor Samtliga gymnasieskolor Samtliga gymnasieskolor Redovisas i samband med årsredovisning. Redovisas i samband med årsredovisning. Redovisas 2 ggr/år i samband med delårsbokslut och årsredovisning. Redovisas 2 ggr/år i samband med delårsbokslut och årsredovisning. Redovisas årligen i samband med årsredovisning. Redovisas årligen i samband med årsredovisning. Redovisas årligen i samband med årsredovisning. Elevernas totala närvaro ska öka. Samtliga gymnasieskolor Redovisas 2 ggr/år i samband med delårsbokslut och årsredovisning. 1 Jämförelsetal är poängsumman av de kurser som ingår i examensbeviset delat med summan av gymnasiepoängen för betygsatta kurser. Varje betygssteg (F-A) genererar en betygspoäng från 0-20 och kurserna omfattar gymnasiepoäng. Poängsumman är betygspoängen multiplicerat med gymnasiepoängen (exempelvis 12,5x300=3750). Jämförelsetalet kan maximalt bli Betyg sätts efter en betygsskala med sex steg. Betygsstegen ges beteckningarna A, B, C, D, E och F där A-E står för godkända resultat och F står för ej godkänt resultat. 12 budget 2015

14 budget

15 Eleven i centrum - trygghet och trivsel Kärnuppdraget i gymnasieförbundets verksamhet är att erbjuda och genomföra en attraktiv gymnasie- och vuxenutbildning av hög kvalitet så att elever fullföljer utbildningen med godkända resultat. För detta fordras goda lärandemiljöer, trygghet och trivsel, personal med hög kompetens och en bra elevhälsa. Förbundets skolor ska arbeta för att skapa engagemang, som tillsammans med en god miljö främjar elevernas utveckling och därmed ger alla elever möjlighet att uppnå goda resultat. Alla elever har rätt till trivsel, trygghet och studiero. En förutsättning för detta är att elever, lärare och annan personal känner ett gemensamt ansvar för arbetsmiljön på skolan och har respekt för varandra. Skolan ska vara en trygg och stimulerande arbetsmiljö en plats dit elever och medarbetare känner lust att gå. Genom att visa respekt för varandra, i en miljö som präglas av trygghet och trivsel, skapas de bästa betingelserna för att nå goda resultat i verksamheten. Skolinspektionens analys säger att de elever som är otrygga i skolan har sämre studiero och prestationsförmåga. Det har också visat sig att dessa elever ofta är mer negativa till skolan än de som känner sig trygga. I snitt 8 procent av eleverna i riket uppger att de inte känner sig trygga i skolan och 4 procent av förbundets gymnasieelever uppger att de inte trivs i sin klass. För elevernas kunskapsutveckling blir det extra viktigt att lyfta fram tryggheten i skolan som en grundläggande förutsättning för lärande. Förbundets skolor ska bedriva ett målinriktat arbete för att förebygga kränkande behandling och diskriminering. Enheternas likabehandlingsplaner ska revideras årligen, i samråd med elever, och bygga på en aktuell kartläggning av verksamheten. Utifrån kartläggningen ska konkreta och planerade aktiviteter utformas för det kommande året. Det förebyggande arbetet är mycket viktigt, men samtidigt gäller det att skyndsamt sätta in åtgärder så snart en kränkning blivit känd. Mål Ansvar Redovisas Medelvärdet på påståendet som helhet fungerar vår skola bra ska vara minst 4,7. Samtliga skolor Redovisas årligen i samband med årsredovisning. Medelvärdet på påståendet på min skola respekterar vi alltid varandra ska vara minst 4,4. Medelvärdet på påståendet Ordningen på lektionerna har varit ska vara minst 4,2 4. Samtliga skolor Samtliga skolor Redovisas årligen i samband med årsredovisning. Redovisas årligen i samband med årsredovisning. 4 Målet mäts mot förbundets egen kursutvärdering i samband med kursens slut. Detta innebär att gymnasieförbundets mål inte baserar sig på ett genomsnitt av 3KVH. 14 budget 2015

16 Elever i behov av stöd Alla elever ska få det stöd som behövs för att nå kunskapsmålen och utvecklas efter sina förutsättningar. Kalmarsunds gymnasieförbunds uppdrag är att skapa en miljö som möter varje elev i sitt lärande och som tar sin utgångspunkt i att alla ungdomar har styrkor. De elever som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sitt lärande och för sin utveckling skall få det. Utbildning är nyckeln till framtida jobb och konkurrenskraft. Forskning visar att den enskilt viktigaste faktorn för etablering på arbetsmarknaden är fullföljd gymnasieutbildning. En stor grupp ungdomar som inte har slutfört grundskolan, försöker via introduktionsprogrammen att bli behöriga till gymnasieskolan, eller att nå en anställningsbarhet på arbetsmarknaden. Introduktionsprogrammen kräver en stor flexibilitet för att möjliggöra optimala kombinationer av grundskolekurser, gymnasiekurser och praktik i enlighet med kraven på programmens individuella anpassning. Introduktionsprogrammens individuella alternativ och yrkesintroduktion är numera tillgängliga för elever från särskolan om de så önskar och samtidigt bedöms kunna klara utbildningen. Förbundet kommer att behöva vidareutveckla möjligheter för att på ett flexibelt sätt bygga dessa elevers individuella studieplan inom introduktionsprogrammens ramar. Detta kräver särskilda satsningar och resurser. Kartläggningen av varje enskild elevs behov och förutsättningar kräver gedigna överlämningskonferenser och nära samarbete med grundskolans studie- och yrkesvägledare och rektorer. En prioriterad fråga inom ramen för området Egen försörjning i det ungdomspolitiska handlingsprogrammet är insatser för unga som varken arbetar eller studerar. En ändring i skollagen, som träder i kraft 1 jan 2015, innebär ett förtydligat ansvar för kommunerna, vad gäller det så kallade informationsansvaret, för icke skolpliktiga ungdomar. Kommunernas ansvar ska fortsatt benämnas aktivitetsansvar och inom den ramen ska ungdomarna erbjudas lämpliga individuella åtgärder. Coaching för framtiden var en del av det nationella Plug In-projektet med syfte att fånga upp ungdomar som står utanför gymnasieskolan. Inom projektet anställdes en motivationscoach som haft till uppgift att kontakta ungdomar år som inte slutfört gymnasiet och inte har någon fast sysselsättning och erbjuda dem coachning och framtidsplanering. En fortsatt satsning på motivationscoachen innebär att förbundet står väl rustat inför det utökade uppdrag som aktivitetsansvaret innebär. Elever som nyligen flyttat till Sverige har en mycket varierande skolbakgrund. Det är viktigt att ge dem ett väl anpassat särskilt stöd när det behövs. Här är studiehandledning på modersmålet en viktig åtgärd. Förbundet måste erbjuda och genomföra studie- 6 Regeringens handlingsprogram består av omkring 40 insatser för ungdomar på tre prioriterade områden: ungas inflytande, egen försörjning och psykiska hälsa. budget

17 handledning på modersmålet på ett mer organiserat sätt under läsåret. Ambitionen är att stödet ska ges på fler språk och i fler ämnen, vilket ska bidra till ökad måluppfyllelse. Gymnasieförbundet vill stärka elevhälsan och gör därför en riktad satsning på att införa semestertjänster för förbundets skolsköterskor. Sammantaget innebär semestertjänst ett arbetsår som är ca arbetsdagar längre än vid uppehållstjänst. Denna utveckling har sin grund i att verksamheten inom skolhälsovården har utökats utifrån de ökande krav som skolinspektionen ställer på goda och kvalitativa insatser inom elevhälsan. I och med att skolsköterskorna nu får samma anställningsförhållande som skolkuratorer och studie- och yrkesvägledare får större delen av elevhälsan, tillsammans med rektor, förbättrade möjligheter att planera och följa upp sin verksamhet. Vidare skapas goda förutsättningar för gemensam kompetensutveckling för elevhälsans personal utanför elevernas skoltid vilket i sin tur innebär bättre tillgänglighet för eleverna under terminstid. Mål Ansvar Redovisas Medelvärdet på påståendet jag får det stöd jag behöver i skolan när jag har svårigheter i skolan ska vara minst 4,2. Samtliga gymnasieskolor och gymnasiesärskola Redovisas årligen i samband med årsredovisning. Studiehandledning på modersmålet ska öka. Höj kvaliteten inom introduktionsprogrammen. Elevernas tillgänglighet till skolhälsovården under terminstid skall öka. Samtliga gymnasieskolor och gymnasiesärskola Lars Kaggskolan, Jenny Nyströmsskolan & Stagneliusskolan Samtliga gymnasieskolor och gymnasiesärskola Redovisas i samband med årsredovisning. Redovisas årligen i samband med årsredovisning. Redovisas i samband med årsredovisning. 16 budget 2015

18 Digital kompetens Kalmarsunds gymnasieförbund satsar på digital kompetens med målsättning att öka kvaliteten på utbildningen i förbundets skolor, utveckla nya metoder och arbetsformer, öka lusten att lära hos såväl elever som pedagoger samt öka elevernas måluppfyllelse och resultat. I ett gränslöst utbildningssystem, som är öppet dygnet runt och där omfattande information finns snabbt och enkelt tillgängligt på internet, räcker inte längre den traditionella synen på lärande. Kalmarsunds gymnasieförbund har ett omfattande uppdrag att utbilda och ge eleverna modern informations- och kommunikationsteknik och motverka digitala klyftor mellan olika grupper av elever. Digital kompetens omfattar grundläggande färdighet i användning av datorer men inbegriper också ett kritiskt förhållningssätt och säker användning utav den digitala kompetensen. Förutom förändrad pedagogik ställs det helt nya krav på kritiskt tänkande och tolkning av information. Förbundet ska sträva mot hög digital kompetens hos såväl personal som elever. Krav på att alla skall kunna använda IT som ett naturligt verktyg ökar i snabb takt, vilket i sin tur ställer krav på skolan. Digitaliseringens möjligheter ska tas tillvara och det är en nödvändighet att förbundets skolor ligger i framkant för att utbilda eleverna på bästa möjliga sätt för att de ska vara väl rustade inför en komplex framtid med allt högre utvecklingsoch förändringstakt. Skolledare ska i processarbete ta fram en digital agenda som tydliggör visioner med skolans digitalisering och som klargör förväntningar på olika roller inom förbundet. För att möta framtiden måste krav även ställas på en ökad uppfinningsrikedom vad gäller den fysiska skolmiljön. De strukturer för lärande som idag är gällande kommer att förändras med stöd av ökad mobilitet. Det traditionella klassrummets tid är snart förbi och måste ersättas med en mångfald av lokaler och inredningslösningar som mer stödjer lärandet. Lärandet är inte en fysisk plats utan en aktivitet som dessutom varierar under dagen. Beroende på vilken aktivitet eleven ska utföra och med hänsyn till elevens förutsättningar och behov, kräver aktiviteten sin särskilt utformade miljö för att ge eleven så bra förutsättningar som möjligt för sitt lärande. Den snabba utvecklingen kan innebära svårigheter att överblicka vilka satsningar som faktiskt ger effekt. Därför bedrivs ett samarbete med Linnéuniversitetet om så kallad följeforskning, vilken baseras på ett samspel mellan följeforskare och Kalmarsunds gymnasieförbund som projektägare. Följeforskare kan därmed återföra de iakttagelser som har gjorts till projektet genom dialog under arbetets gång och därmed utreda nyttan med utvecklingsarbetet digital kompetens. budget

19 Mål Ansvar Redovisas Elevers digitala kompetens ska öka. Samtliga skolor Redovisas i samband med årsredovisning. Utveckla den fysiska skolmiljön för att ge eleverna bättre förutsättningar för sitt lärande Lärarnas digitala kompetens ska stärkas. Rektorernas digitala kompetens och förmåga att leda digitaliseringen ska utvecklas. Följeforskning i samarbete med Linnéuniversitetet ska fortsätta. Samtliga skolor Samtliga skolor Samtliga skolor Förbundsövergripande Redovisas i samband med årsredovisning. Redovisas i samband med årsredovisning. Redovisas i samband med årsredovisning. Redovisas i samband med årsredovisning. 18 budget 2015

20 En skola på vetenskaplig grund Svenska skolelevers kunskapsprestationer är i en internationell jämförelse höga, men resultaten har försvagats under senare år. Oavsett vilken skola eller vilka orsakerna är till att skolresultaten dalar i Sverige, så är det rektorer och lärare ute i skolverksamheten som är ytterst ansvariga för att eleverna ska nå de nationellt uppsatta målen. Det är skolans viktigaste och tydligaste uppdrag. I skollagen står att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vetenskaplig grund är kunskap som baseras på vetenskaplig metod, medan beprövad erfarenhet handlar om att lärare lär av varandra på ett systematiskt sätt och den professionella erfarenheten dokumenteras och sprids. För att göra det till verklighet i skolans vardag behöver lärare och rektor ha en levande diskussion om vad begreppen konkret innebär och hur forskningen kan bidra till att utveckla undervisningen. Ett stöd för detta arbetssätt är att förbundet vill sträva efter att, för undervisningen, anställa lärare som har forskarutbildning samtidigt som förbundet ger ytterligare lärare möjligheten att verka som särskilt yrkesskickliga lärare. Den bästa garantin för en framgångsrik skola, är lärare som är vetenskapligt skolade och som kan identifiera det kunskapsbehov som föreligger och de kunskapsluckor som hindrar eleverna att nå full måluppfyllelse. Läraren är skolans viktigaste resurs och det finns många duktiga lärare i förbundets skolor. Det är viktigt att lärare vid sidan av lärarskicklighet också utvecklar en vetenskaplig kompetens. Läraryrket kan först då utvecklas till en gedigen profession som tar makten över kunskapsutvecklingen inom skolans område och forska i frågor som lärarna själva definierar. Samarbetet med högskolor och universitet behöver stärkas, så att gymnasieförbundet kan få tillgång till kvalificerad kompetensutveckling för alla lärare. Skolorna kan också därigenom lättare få tillgång till forskning som är av intresse för verksamheten. Skickliga lärare är en av de viktigaste förklaringsfaktorerna för att eleverna ska nå goda resultat i skolan. Genom att erbjuda särskilt yrkesskickliga lärare olika karriärsteg kan också skolan som helhet utvecklas. Vid inrättandet av ytterligare karriärtjänster är det viktigt att utgå från gymnasieförbundets behov av utveckling och förbättring samt skolans uppdrag och verksamhetsmål. Under planeringsperioden skall förbundet fortsätta stimulera yrkesskickliga lärare att kunna göra karriär inom läraryrket, utan att behöva sluta undervisa. budget

21 Mål Ansvar Redovisas Antalet forskarutbildade lärare ska öka. Förbundsövergripande Redovisas i samband med årsredovisning. Antalet lektorer inom gymnasieskolan skall öka Antalet befattningar som Särskilt Yrkesskickliga Lärare (SYL) skall öka Samtliga gymnasieskolor Förbundsövergripande Redovisas i samband med årsredovisning. Redovisas i samband med årsredovisning. 20 budget 2015

22 Ekonomi i balans Kalmarsunds gymnasieförbunds ekonomiska förutsättningar är helt beroende på utvecklingen av antalet ungdomar år inom medlemskommunerna. Andra avgörande faktorer för ekonomin är nettoinströmningen av elever från andra kommuner, samt etableringar av fristående gymnasieskolor. Elevminskningen som gymnasieförbundet stått inför, började redan år 2009 och nedgången förväntas fortsätta fram till år För att fortsatt klara framtidens utmaning, är det nödvändigt med en god ekonomisk hushållning. Verksamheten ska bedrivas på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt där det ska finnas tydliga samband mellan resursåtgång och resultat. Verksamhetsutveckling innebär att ständigt utvecklas för att möta skolornas utmaningar och att svara upp mot elevernas förändrade behov. Vårt mål är att stödja våra elever och lärare i att utforma, leda och genomföra varaktiga positiva förändringar. För att skolan ska kunna arbeta smartare och växa snabbare, är verksamhetsutveckling en stor och viktig del. Antalet elever som behöver mer än tre år för sin gymnasieutbildning tenderar att öka. Det kan vara elever som läser in behörighet och därefter går nationella program alternativt elever som behöver mer än tre år för sin gymnasieutbildning på nationellt program. För att alla elever ska klara av sin skolgång inom tre år och erhålla examen- eller studiebevis är det viktigt att fortsätta utveckla organisationen. Lärmiljön är en viktig del i skolans verksamhet och för att stimulera lärandet bör elever ha tillgång till många olika miljöer. Därför måste dessa också vara föränderliga, lyhörda, stimulerande och utmanande för eleverna. Genom gymnasieförbundets investeringsutrymme ges möjlighet till satsningar som bidrar till att förbundet kan ligga i framkant. Mål Ansvar Uppdrag Kalmarsunds gymnasieförbunds investeringar ska självfinansieras till 100 % över en rullande femårsperiod. Andel elever från medlemskommunerna som studerar vid skolorna inom Kalmarsunds gymnasieförbund ska uppgå till minst 72 %. Andel av elever på nationella program som fått examens- eller studiebevis inom tre år skall vara minst 77 % Samtliga enheter Redovisas 2 ggr/år i samband med delårsbokslut och årsredovisning. Samtliga gymnasieskolor Redovisas 2 ggr/år i samband med delårsbokslut och årsredovisning. Förbundsövergripande Redovisas årligen i årsredovisning. budget

23 SFI och yrkesutveckling Svenska för invandrare (SFI) är en central del av integrationspolitiken för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering i samhället. Goda kunskaper i det svenska språket förenklar vid inträde i det svenska arbetslivet. Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket. Utbildningen ska ge en god språklig beredskap för kommunikation och kunskaper i svenska skriftspråket för att eleven ska kunna delta aktivt i vardags- och arbetsliv. En väl fungerande SFIundervisning syftar således till att stärka individens möjligheter att uppnå egen försörjning. SFI undervisningen måste i större utsträckning utgå från den enskilde individens behov, förutsättningar och tidigare studiebakgrund från hemlandet. Inom SFI-verksamheten behöver det göras mer individuell kartläggning och målrelaterad studieplanering som påverkar utbildningens utformning. Startpunkten i de tre studievägarna är idag olika och utgår ifrån elevernas olika behov och förutsättningar. Eleverna ska inte behöva byta studieväg beroende på vilken kurs de studerar utan ska följa sin studieväg hela vägen fram till slutmålet. Studievägarna byggs på detta sätt upp för att, på ett bättre sätt än i dag, säkerställa att utgångspunkten för utbildningen är den enskildes behov och förutsättningar. För att klara av att möta de behov dagens elever uppvisar behövs ett större mått av helhetssyn, flexibilitet och individanpassning inom hela vuxenutbildningen. Ett sådant förhållningssätt bör utgå från skollagens reglering av att utgångspunkten ska vara den enskildes behov och förutsättningar, vilket innebär att eleverna ska kunna välja de kurser de har behov av, helt oberoende av skolform eller nivå. Dessutom ska kurserna kunna studeras samtidigt, om det bedöms gynna den enskilde bäst. Flexibiliteten och tillgängligheten behöver stärkas och SFI måste i högre grad kunna kombineras med bl.a. arbete, praktik och yrkesutbildning samt annan vuxenutbildning. På så sätt påskyndas såväl språkinlärningen som möjligheten för individen att etablera sig på arbetsmarknaden. Detta förutsätter en väl fungerande samverkan mellan olika aktörer och huvudmän, såsom Komvux, invandrarservice, arbetsförmedlingen och socialförvaltningen. Ett närmare samarbete har inletts med Kalmar kommun och arbetsförmedlingen för att stärka individers möjligheter till egen försörjning. I syfte att både stärka språket och yrkessvenskan för personer som är födda utrikes, har ett antal konkreta insatser tagits fram yrkesspåret, akademiska spåret, språkspåret, näringslivsspåret - som direkt påverkar sysselsättningen men framförallt stärker individens möjligheter till egen försörjning. 22 budget 2015

24 Mål Ansvar Redovisas Andel studerande som slutför påbörjade kurser i svenska för invandrare (SFI) ska vara minst 80 %. Rektorer för SFIvuxenutbildning Arbetet måste intensifieras för att öka måluppfyllelsen för de studerande som läser svenska för invandrare. Redovisas årligen i årsredovisning. Närvaron i SFI-undervisningen för vuxna ska uppgå till minst 80 %. Flexibiliteten, kvaliteten och individanpassningen inom SFIundervisningen ska ytterligare öka. Alla SFI-elever skall få näringslivsinformation minst 2h/månad under senare delen av SFI-tiden. Rektorer för SFIvuxenutbildning inom förbundets medlemskommuner Förbundschef och rektor för Axel Weüdelskolan i dialog med andra instanser/intressenter Rektor för SFI Redovisas i samband med årsredovisning. Redovisas årligen i årsredovisningen. Redovisas årligen i årsredovisningen. budget

25 Jämställdhet Jämställdhet är en viktig hörnsten i skolans värdegrund om alla människors lika värde. Alla elever ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Kalmarsunds gymnasieförbund skall vara en jämställd organisation vilket skapar en effektiv och attraktiv verksamhet. Skolorna ska aktivt och medvetet främja alla elevers lika rätt och möjligheter. Eleverna ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt. Förbundet har sedan 2009 arbetat systematiskt med jämställdhet. Det innebär ett aktivt arbete med att kontinuerligt integrera jämställdhet i verksamhetens beslutsunderlag, i rutiner och arbetssätt, i styrdokument och uppföljning samt i alla bemötandefrågor. Ett jämställdhetsarbete i skolan handlar om att ständigt reflektera över vilka normer och värderingar som reproducerar jämställdhet resp. ojämställdhet. Hur reproduceras t.ex. genus i klassrummet? I jargong och skämt? Genusskapandet behöver uppmärksammas i både formella och informella mötessammanhang. Målet är att jämställdhet ska genomsyra hela verksamheten och därmed öka kvaliteten i undervisningen. Arbetet utgår från nationella, kommunala och förbundsspecifika jämställdhetsmål, samt läroplansmål. Varje enhet ska ha ett kontinuerligt och systematiskt arbete så att varje elev har förutsättningar för likvärdigt inflytande och delaktighet. Under läsåret 2014/15 har ett program för jämställdhet tagits fram, Together 6, som bland annat innebär att det finns en organisation med jämställdhetsutvecklare Håjjare 7 på varje skola som deltar i ett förbundsövergripande nätverk för samverkan, kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. Det finns tillgängliga stödfunktioner för arbetet: checklistor, håjjarepaket, metodmaterial, och en hemsida med litteratur och länkar. Undervisningen skall bedrivas utifrån ett normkritiskt perspektiv och jämställdhetsperspektiv ska finnas som underlag i alla beslut, i rekrytering, i kompetensutveckling, i samverkansformer och på arbetsplatsträffar. Mål Ansvar Redovisas Jämställdheten skall öka inom förbundet. Rektorer och chefer Redovisas i årsredovisningen. Premiera goda insatser i förbundets verksamhet som bidragit till en ökad jämställdhet. Förbundsövergripande Redovisas i årsredovisningen. 6 Together - förbundets gemensamma program för hållbart och systematiskt jämställdhetsarbete 7 Håjjare - personal från varje enhet som tillsammans med chef driver och utvecklar jämställdhetsarbetet och deltar i ett förbundsövergripande nätverk. Definitionen kommer från projekt HÅllbar Jämställdhet= håjjare 24 budget 2015

26 Specifika prioriteringar och satsningar Motivationscoach + Praktikanskaffare (Introt) För elever som av olika anledningar väljer att inte läsa vidare efter grundskolan eller hoppar av gymnasiet, behövs fortsatta insatser. Det ligger också i linje med det förtydligade ansvaret inom KIA (Kommunalt Informationsansvar). Kalmarsunds gymnasieförbund avsätter därför medel till en Motivationscoach som har till uppgift att kontakta ungdomar år som inte slutfört gymnasiet och inte har någon fast sysselsättning. Navigatorskolan - medfinansiering Navigatorskolan är ett samverkansprojekt mellan Kalmarsunds gymnasieförbund och Socialförvaltningen i Kalmar kommun tillsammans med Samordningsförbundet i Kalmar län. Projektet löper under tre år och innebär att förbundet startar upp en kompletterande verksamhet inom ramen för introduktionsprogrammen. högre måluppfyllelse i svenska språket och samtidigt lättare etablera sig på arbetsmarknaden. Därför avsätts medel till en praktikanskaffare vid Axel Weüdelskolan. Fler forskarutbildade lärare Undervisningen ska i högre utsträckning vila på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Kalmarsunds gymnasieförbund avsätter således cirka 1 promille av nettobudgeten för att stimulera till att få fler forskarutbildade lärare inom verksamheten. Följeforskning universitet Digital kompetens Satsningen på digital kompetens ska följas på nära håll av forskare vid Linnéuniversitetet, i en så kallad följeforskning. Fokus är att IKT-satsningen ska utgöra ett stöd i det pedagogiska arbetet och att det gynnar elevernas kunskapsutveckling och lärande. Verksamhetsutvecklingsfond För att uppmuntra och stimulera gymnasieförbundets enheter avsätts så kallade skolutvecklingspengar som syftar till att utveckla verksamheterna. Medlen skall vara sökbara och projekten skall ha en framåtsyftande karaktär och sporra till att nyskapande tankar och idéer sprids. Praktikanskaffare SFI vuxenutbildning Genom att SFI-undervisningen skall koppla språkutvecklingen till olika arbetsplatser, finns ett stort behov av olika praktikplatser inom såväl privata som offentliga sektorn. Syftet för deltagarna är att nå en Ersättning till grundskolan för prövningar av introduktionsprogrammen Ersättning till grundskolan gäller examinationer i grundskoleämnen för ungdomar som inte tidigare varit inskrivna vid den aktuella grundskolan. Målgruppen inflyttade invandrare i åldern utan grundskolebetyg, har ökat de senaste två åren. Grundskolan prövar kurserna och undervisar de aktuella grundskoleämnena och får en ekonomisk kompensation för detta. Gemensam rättningspool För att få en mer rättsäker bedömning av elevernas kunskapsnivå avsätter förbundet medel till en gemensam rättningspool av budget

27 nationella prov. En gemensam rättningspool kommer också innebära en kompetenshöjande aspekt då lärares sambedömning genererar i en samsyn kring kunskapskrav och betygsättning över skolgränserna. Arete meritering Kalmarsunds gymnasieförbund har avsatt medel för meriteringsprogrammet Arete, för särskilt yrkesskickliga lärare. Lärare inom förbundet som vill påvisa yrkesskicklighet och utveckla sin praktik, kommer att få möjlighet att ansöka om deltagande i ett meriteringsprogram. Skolsköterskor Gymnasieförbundet vill stärka elevhälsan och gör därför en riktad satsning på att införa semestertjänster för förbundets skolsköterskor. Verksamheten inom skolhälsovården utökas utifrån de ökande krav som skolinspektionen ställer på goda och kvalitativa insatser inom elevhälsan. lärare att läsa in mer kunskaper på universiteten och licensiera/doktorera. Lektorat är viktiga för kvaliteten i skolväsendet och fyller funktionen av länk mellan skolan, universitetsväsendet och aktuellforskning. Lektorstjänsterna fungerar även som karriärväg för duktiga lärare. Antalet lektorer ska därför öka inom Kalmarsunds gymnasieförbund. Ökad lärarsamverkan och kollegialt lärande Lärare behöver tillbringa mer tid tillsammans för att samplanera undervisningen och för att utveckla ett lärande som bygger på samverkan. I det kollegiala lärandet producerar lärare egen och ny kunskap som ska tas till vara, dokumenteras och spridas. På så sätt forskar lärarna själva, genom att gemensamt planera och utvärdera sin undervisning och dra nytta av den kollektiva kunskap som finns där. Att stärka det kollegiala samarbetet och den lärande gemenskapen skall därför intensifieras under Studiehandledning på modersmålet Enligt gymnasieförordningen ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. En ny organisering kring studiehandledning på modersmålet ligger i startgroparna, men i nuläget är området inte är helt tillfredsställande. Ytterligare åtgärder behöver vidtas. Mot denna bakgrund kommer gymnasieförbundet att intensifiera arbetet under Lektorer Gymnasieförbundet ska fortsätta med satsningen på att ge utvecklingsmöjligheter för Lärlingscentrum Kalmarsunds gymnasieförbund ska under 2015 inrätta ett lärlingscentrum med målet att få fler elever att söka till den gymnasiala lärlingsutbildningen. Förhoppningen är att öka attraktiviteten och stärka klasssammanhållningen för gymnasiala lärlingsutbildningen genom att samla den till en skola i förbundet. Rektors pedagogiska ledarskap Rektorns pedagogiska ledarskap skall stärkas och det är ytterst rektor som ansvarar för att eleverna når kunskapsmålen. Rektor 26 budget 2015

28 måste kunna överblicka de förutsättningar som råder och använda och utveckla dessa så att effektiva pedagogiska processer kan bedrivas på skolan. Näringslivsutveckling inom matupplevelser, gastronomi och besöksnäringen på Öland Under 2015 kommer ett samarbetsprojekt mellan Kalmarsunds gymnasieförbund, Regionförbundet, Borgholms kommun och Mörbylånga kommun att utvecklas. Projekt löper under perioden och syftet är att skapa strategiska förutsättningar för en näringslivsutveckling inom matupplevelser och besöksnäringen på Öland. Digitala lärandemiljöer För att möta framtidens krav på moderna lärandemiljöer, måste förbundet utveckla den fysiska skolmiljön. De strukturer för lärande som idag är gällande, kommer att förändras med stöd av ökad mobilitet och digitala verktyg. Genom ett utökat investeringsutrymme år 2015 och de kommande åren, kommer förbundet att utveckla lärandemiljöer som ger eleverna bättre förutsättningar för sitt lärande. budget

29 Budget 2015 och planering

30 Budget 2015 och planering Under de senaste åren har stora förändringar skett inom det svenska utbildningsväsendet. Riksdag och regeringen har beslutat om flertalet förändringar som innefattar ny gymnasiereform, ny yrkeshögskola, ny lärarutbildning, en reviderad läroplan, ny skollag och ett nytt betygssystem m.m. Dessa beslut och förändringar inom utbildningsväsendet, har naturligtvis inneburit ett omfattande reformarbete inom Kalmarsunds gymnasieförbund. Utöver dessa utmaningar kommer den nya trådlösa pedagogiken med digital kompetens och datorer till varje elev och lärare. Den digitala förändringen som pågår är enorm och det kräver att omfattande satsningar genomförs på en-till-en-skolor (dator till varje elev) både i Kalmar län och övriga Sverige. Den bärbara datorn, surfplattan och den smarta telefonen är snart varje lärares och varje elevs naturliga verktyg för kunskapsutveckling. Den trådlösa pedagogiken ställer redan skolan inför nya utmaningar och frågor, till exempel på hur den kommer att förändra kvaliteten i lärandet, lärarnas ämneskompetens, elevernas måluppfyllelse och undervisningen i helhet. Kalmarsunds gymnasieförbund beslutade under våren 2012 att verkställa projekt Digital kompetens, efter en förstudie som genomfördes Satsningen innebär att kvaliteten i undervisningen har ökat och att eleverna kan ta tillvara de möjligheter som öppnar sig med informations- och kommunikationstekniken (IKT). Från och med 2015 sker emellertid en medfinansiering från medlemskommunerna för att säkerställa en fortsättning av satsningen digital kompetens. Denna medfinansiering och satsning motverkar de digitala klyftorna i samhället och här är gymnasieförbundet den ledande aktören inom det regionala utbildningsutbudet. Utöver de reformer och förändringar som skett inom utbildningsväsendet de senaste åren så påverkas även Kalmarsunds gymnasieförbund av den demografiska utvecklingen inom medlemskommunerna. Kalmarsunds gymnasieförbunds ekonomiska ram baserar sig på att medlemskommunerna lämnar en ersättning per åring inom respektive kommun till förbundet. Gymnasieförbundets ekonomiska förutsättningar är således helt beroende på utvecklingen av antalet ungdomar år inom medlemskommunerna. Den elevminskning som gymnasieförbundet stått inför, började redan år 2009 och nedgången förväntas fortsätta fram till år Detta innebär att större delen av den uppskattade nedgången redan är avklarad. antal Demografisk utveckling åringar Utveckling av åringar Borgholm Kalmar Mörbylånga Torsås budget

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Mål - Uppdrag 03 1(1)

Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Mål - Uppdrag 03 1(1) Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Mål - Uppdrag 03 1(1) Dokumentansvarig (namn och funktion) Fastställd av (namn och funktion) Fastställd datum Reviderad datum Joachim Håkansson, förbundschef

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN för INTRODUKTIONSPROGRAM på DAHLANDER KUNSKAPSCENTRUM

UTBILDNINGSPLAN för INTRODUKTIONSPROGRAM på DAHLANDER KUNSKAPSCENTRUM UTBILDNINGSPLAN för INTRODUKTIONSPROGRAM på DAHLANDER KUNSKAPSCENTRUM Grunder Gymnasieskolan har fem introduktionsprogram för ungdomar som inte är behöriga till ett nationellt program (Skollagens 17 kap).

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram 2016-10-21 Dnr 44-2015:9721 IT Gymnasiet Sverige AB Org.rtr. 556597-0471 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i IT gymnasiet Göteborg belägen i Göteborgs kommun 2016-10-21 2 (7) Dnr

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2015:9723 IT Gymnasiet Sverige AB Org.nr. 556597-0471 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i IT gymnasiet Örebro belägen i Örebro kommun 2 (7) Tillsyn i IT gymnasiet Örebro har

Läs mer

Regelbunden tillsyn av skolenhet

Regelbunden tillsyn av skolenhet 1 (5) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasiesärskola Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt stöd 3. Arbetsplatsförlagt lärande

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2015:9718 IT Gymnasiet Sverige AB Org.nr. 556597-0471 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i IT gymnasiet Uppsala belägen i Uppsala kommun 2 (7) Dnr 44-2015:9718 Tillsyn i IT

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Skolinspektionen Praktiska i Sverige AB Beslut för gymnasieskola efter bastillsyn i Praktiska gymnasiet Linköping i Linköpings kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola ev Skolinspektionen Växjö kommun Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Växjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

!!!! Kvalitetsredovisning 2013/2014. Ansvarig chef: Tomas Abrahamsson. Datum: 2014-09-25

!!!! Kvalitetsredovisning 2013/2014. Ansvarig chef: Tomas Abrahamsson. Datum: 2014-09-25 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Ansvarig chef: Tomas Abrahamsson Datum: 2014-09-25 Systematiskt kvalitetsarbete Hermods gymnasium samt Design & Construction College arbetar i ett årshjul som styr vilka

Läs mer

Beslut för Vårgårda kommun

Beslut för Vårgårda kommun Beslut Vårgårda kommun kommunen@vargarda.se Beslut för Vårgårda kommun efter tillsyn av utbildningen i Vårgårda kommun Beslut Tillsyn av utbildningen i Vårgårda kommun har genomfört tillsyn av Vårgårda

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Ystads kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Ystads kommun 2 (8) Tillsyn i Ystads kommun Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Ystads kommun under hösttermin

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2015:9724 IT Gymnasiet Sverige AB Org.nr. 556597-0471 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn j T gymnasiet Västerås belägen i Västerås kommun 2 (7) Dnr 44-2015:9724 Tillsyn i IT

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola Dnr 43-2016:4785 Säffle kommun kommun@saffle.se Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Herrgårdsgymnasiet C i Säffle kommun 2 (9) Tillsyn i Herrgårdsgymnasiet C har genomfört tillsyn av Säffle kommun

Läs mer

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Skolplan 2015 2019 Vår skolplan Barn- och utbildningsnämnden, kommundelsnämnden och social- och arbetsmarknadsnämnden har antagit en skolplan

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2015:4023 Svalnäs, Ekonomisk Förening Org.nr. 769623-6806 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Svalnäs skola belägen i Täby kommun 2 (9) Tillsyn i Svalnäs skola har genomfört

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Vimarskolan grundsärskolan Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 STYRKORT... 3 INLEDNING... 4 EKONOMI I BALANS... 5 UTVECKLINGSBEHOV...

Läs mer

Beslut för Gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för Gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2016:6149 IT Gymnasiet Sverige AB Org.nr. 556597-0471 Beslut för Gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i IT gymnasiet i Skövde belägen i Skövde kommun 2 (7) Tillsyn i IT gymnasiet i Skövde

Läs mer

Förstagångstillsyn av skolenhet. Bedömningsunderlag. Skolform: Gymnasiesärskola. Översikt över innehåll. Dnr :225 1 (7)

Förstagångstillsyn av skolenhet. Bedömningsunderlag. Skolform: Gymnasiesärskola. Översikt över innehåll. Dnr :225 1 (7) 1 (7) Förstagångstillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasiesärskola Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt stöd 3. Arbetsplatsförlagt lärande

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola Dnr 44-2015:9569 Aprendere Skolor AB Org.nr. 556455-9523 Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Min skola Östermalm belägen i Stockholms kommun 2 (8) Tillsyn i Min skola Östermalm har genomfört tillsyn

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Regelbunden tillsyn av skolenhet

Regelbunden tillsyn av skolenhet 1 (5) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Grundsärskola Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt stöd 3. Bedömning och betygssättning

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Dnr 44-2015:9693 Plusgymnasiet AB Org.nr. 556578-9129 fredrik.ericsson@academedia.se Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Plusgymnasiet i Uddevalla belägen i Uddevalla

Läs mer

Bedömningspunkter förskoleklass och grundskola Måluppfyllelse och resultat

Bedömningspunkter förskoleklass och grundskola Måluppfyllelse och resultat Bedömningspunkter förskoleklass och grundskola Måluppfyllelse och resultat Tillsynen bedömer inom detta område skolans måluppfyllelse gällande kunskapsresultat och värdegrundsarbete och förskoleklassens

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Skolinspektionen Praktiska AB Org.ru. 556257-5786 Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter bastillsyn i Praktiska gymnasiet Skellefteå belägen i Skellefteå kommun Skolinspektionen,

Läs mer

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket ? V Ä L K O M M E N Bengt Thorngren Skolverket Varför har allmänna råden revideras? o Råden har anpassats till nu gällande skollag och läroplan o Ge stöd i tillämpningen av bestämmelserna o Belysa utvecklingsområden

Läs mer

BUDGET OCH VERKSAMHETSMÅL 2016

BUDGET OCH VERKSAMHETSMÅL 2016 BUDGET OCH VERKSAMHETSMÅL 2016 Ekonomisk planering 2017-2018 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Fastställd av förbundsstyrelsen 19 november 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING POLITIKENS FÖRORD...2 RESULTATSTYRNING OCH

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram Skolinspektionen Stiftelsen Waldorfpedagogik i Vreta Kloster per.g.jonsson@saabgroup.com för gymnasieskola med introduktionsprogram efter tillsyn i Björkö Fria Gymnasium i Linköpings kommun Skolinspektionen

Läs mer

Gymnasial lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande. Gymnasieskola 2011

Gymnasial lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande. Gymnasieskola 2011 Gymnasial lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande Gymnasieskola 2011 Gymnasial lärlingsutbildning Två vägar mot samma yrkesexamen. Gymnasial lärlingsutbildning är en utbildning inom ett yrkesprogram

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Skolinspektionen Dnr 44-2015:4489 Skanskaskolan i Växjö AB Org.nr. 556743-5994 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Skanskagymnasiet belägen i Växjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221

Läs mer

Kort om gymnasieskolan

Kort om gymnasieskolan Kort om gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-86-8 Beställningsnummer:

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Dnr 44-2016:5173 Föreningen Hemgårdar i Malmö Org.nr. 846000-9460 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Malmö Montessoriskola belägen i Malmö kommun 2 (9) Dnr 44-2016:5173

Läs mer

Regelbunden tillsyn av kommunal huvudman

Regelbunden tillsyn av kommunal huvudman 1 (6) Regelbunden tillsyn av kommunal huvudman Bedömningsunderlag Skolform: Vuxenutbildning Översikt över innehåll 1. Förutsättningar för vuxenutbildningen vid skolenheterna 2. Utveckling av vuxenutbildningen

Läs mer

fin Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Skolinspektionen efter tillsyn i Plusgymnasiet i Jönköping belägen i Jönköpings kommun Beslut

fin Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Skolinspektionen efter tillsyn i Plusgymnasiet i Jönköping belägen i Jönköpings kommun Beslut fin Beslut Dnr 44-2015:9688 Plusgymnasiet AB Org.nr. 556578-9129 Fredrik.Ericsson@academedia.se Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i Plusgymnasiet i Jönköping belägen i Jönköpings

Läs mer

Beslut för gymnasieskola. efter bastillsyn i Aspero Idrottsgymnasium Halmstad belägen i Halmstad kommun

Beslut för gymnasieskola. efter bastillsyn i Aspero Idrottsgymnasium Halmstad belägen i Halmstad kommun fin Skolinspektionen Beslut Aspero Friskolor AB Org.nr. 556636-3973 Beslut för gymnasieskola efter bastillsyn i Aspero Idrottsgymnasium Halmstad belägen i Halmstad kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00,

Läs mer

Barn- och utbildningsplan

Barn- och utbildningsplan Barn- och utbildningsplan En skola som ställer krav är en skola som bryr sig All verksamhet i Staffanstorps kommuns förskolor och skolor ska bedrivas i enlighet med Barn- och utbildningsplanen och genomsyras

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan F-6 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Skolplan 2012-2015 Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. VISION 2020: Ljusnarsbergs kommun verkar aktivt för en attraktiv livsmiljö

Läs mer

Beslut 2011-10-06. Dnr 43-2010:2243. Styrelsen för Kalmarsunds gymnasieförbund. Beslut. efter tillsyn av Kalmarsunds gymnasieförbund

Beslut 2011-10-06. Dnr 43-2010:2243. Styrelsen för Kalmarsunds gymnasieförbund. Beslut. efter tillsyn av Kalmarsunds gymnasieförbund Beslut 2011-10-06 Styrelsen för Kalmarsunds gymnasieförbund Dnr 43-2010:2243 Beslut efter tillsyn av Kalmarsunds gymnasieförbund 2(16) Innehållsförteckning Helhetsbedömning... 3 Allmänt om tillsynen...

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram Dnr 44-2015:9628 Ljud & bildskolan LBS AB Hakan.Stenstrom@academedia.se Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram efter tillsyn i LBS Ljud & Bildskolan Borås belägen i Borås kommun 2 (7) Dnr 44-2015:9628

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN!

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN! VÄLKOMMEN TILL SKOLAN! VI BYGGER SAMHÄLLET I takt med att vi blir allt fler Kungälvsbor bygger vi ut vår verksamhet. Varje år utökas verksamheterna med nya förskolor och/eller grundskolor, fler pedagoger

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2016:4784 Säffle kommun kommun@saffle.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Tingvallaskolan S i Säffle kommun 2 (9) Tillsyn i Tingvallaskolan S har genomfört tillsyn av Säffle kommun under

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld.

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld. Vellinge kommun POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 Våra värderingar Våra värderingar vägleder oss när vi möter våra kunder, det vill säga medborgare, besökare och företagare.

Läs mer

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015 Genom utmaningar och upplevelser i en trygg och jämställd miljö har varje elev utvecklat sina kunskaper, sin lust till livslångt lärande och sig själv som individ i vårt demokratiska samhälle lustfyllt

Läs mer

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna:

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna: 1 (5) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Gymnasieskolan 2011 Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Syftet är bl.a. att fler elever ska nå målen och att du som elev ska vara bättre rustad för

Läs mer

Utbildningsstrategi. Antagen av Bildningsnämnden Dokumentnamn: Utbildningsstrategi

Utbildningsstrategi. Antagen av Bildningsnämnden Dokumentnamn: Utbildningsstrategi Datum Utbildningsstrategi Antagen av Bildningsnämnden 2016 Antagen av: Bildningsnämnden Dokumentägare: Förvaltningschef Bildningsförvaltning Ersätter dokument: Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 Dokumentnamn:

Läs mer

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning 2015-02-10 Sidan 1 av 27 Bokslut och verksamhets- berättelse 2014 Gymnasieskola och vuxenutbildning Statistik Karin Mannström, Förvaltningsekonom Februari 2015 Dnr Kon 2015/17 2015-02-10 Sidan 2 av 27

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola 1 (9) Stockholms kommun för grundskola efter tillsyn i Rålambshovsskolan belägen i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress Sveavägen 159 2 (9) Tillsyn i Rålambshovsskolan

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola rn Beslut Upplands-Bro kommun Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Ekhammarskolan belägen i Upplands-Bro kommun 2 (9) Tillsyn i Ekhammarskolan har genomfört tillsyn av Upplands-Bro kommun under höstterminen

Läs mer

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen Utbildning ger individen möjlighet att öppna nya dörrar, se saker ur nya perspektiv

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram Stockholms kommun Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram efter tillsyn i Bromma gymnasium beläget i Stockholms kommun 2 (7) Tillsyn i Bromma gymnasium har genomfört tillsyn av Stockholms kommun

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Skolinsp Dnr 44-2015:9720 IT Gymnasiet Sverige AB Org.nr. 556597-0471 Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i IT gymnasiet Kristianstad belägen i Kristianstads kommun

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2015:10009 Stockholms kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Gärdesskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i Gärdesskolan har genomfört tillsyn av Stockholms kommun

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola (1 Industritekniska Gymnasiet Bergslagen AB Org.nr. 556608-1740 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i ABB Industrigymnasium Ludvika belägen i Ludvika kommun 2 (7) Tillsyn i ABB Industrigymnasium Ludvika

Läs mer

Protokollsbilaga 3. Fastställda mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015, enligt Kompetensnämndens

Protokollsbilaga 3. Fastställda mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015, enligt Kompetensnämndens 1 Protokollsbilaga 3. Fastställda mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015, enligt Kompetensnämndens beslut 2015-04-21, 30. Mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015 GYMNASIEUTBILDNINGEN

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 44-2016:11135 Heldagsskolan rullen AB Org.nr. 556611-1430 Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Heldagsskolan Rullen grundsär belägen i Solna kommun 2 (7) Dnr 44-2016:11135 Tillsyn i Heldagsskolan

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola ein, Skolinspektionen Beslut Dnr 44-2016:9439 Bryggeriets bildnings byrå (bbb) Org.nr. 846501-7070 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Bryggeriets Gymnasium belägen i Malmö kommun Skolinspektionen,

Läs mer

En evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser

En evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser En evig kamp!? Skolans uppdrag Generella kompetenser Specialförberedelser Gymnasieskolans uppdrag (prop.2008/2009:199) Grundskolan ansvarar för att ge det var och en behöver Gymnasieskolan ska i högre

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola Skolinspektionen Dnr 43-2014:7972 Karlskrona kommun Beslut för gymnasiesärskola efter prioriterad tillsyn i Törnströmska gymnasiet i Karlskrona kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund,

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Växjö kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Växjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00, Fax: 08-586 080

Läs mer

Gymnasiereformen i korthet

Gymnasiereformen i korthet En ny gymnasieskola Gymnasiereformen i korthet Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är en skola med fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och därmed de kunskaper som krävs

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Skolinspektionen Stefan Krisping Org.nr. 611106-3951 Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter bastillsyn i Helsingborgs Sportgymnasium belägen i Helsingborg kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Vårgårda kommun kommunen@vargarda.se Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Sundlergymnasiet i Vårgårda kommun 2(10) Tillsyn Sundlere ymnaset har genomfört tillsyn

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram rin Skolinspektionen Beslut Dnr 43-2014:7899 Hylle kommun Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter prioriterad tillsyn i Traineegymnasiet belägen i Hylte kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Skola Ansvarig Rektor:

Skola Ansvarig Rektor: SKA samtal 15/16 Skola Ansvarig Rektor: Samtalen äger rum fyra gånger per år: sep, nov, feb och apr Dokumentationen inför samtalen ska innehålla Rektors analys och Rektors åtgärder Resultat och ledarskap

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola rw Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för gymnasiesärskola efter prioriterad tillsyn i Eksjö Gymnasiesärskola belägen i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress:

Läs mer

BUDGET 2013 Ekonomisk planering 2014-2015. Vision, prioriteringar, uppdrag och resurser

BUDGET 2013 Ekonomisk planering 2014-2015. Vision, prioriteringar, uppdrag och resurser BUDGET 2013 Ekonomisk planering 2014-2015 Vision, prioriteringar, uppdrag och resurser Förbundsstyrelsen 15 november 2012 1 Innehållsförteckning Politikens förord 3 Budgetdokumentets funktion 4 Grundläggande

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Skolinspektionen Dnr 43-2015:4607 Växjö kommun Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Ljungfälle grundsärskola belägen i Växjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress:

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:4718 Göteborgs kommun orgryteharlanda@orgryteharlanda.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Grundsärskolan Örgryte-Härlanda i Göteborgs kommun Box 2320, 403 15 Göteborg 2(10)

Läs mer

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01 - I Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01 T- f Utvecklingsstrategi för Södertäljes skolor Bakgrund: Den 1 juli 2011 infördes en ny skollag

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2015:9748 Klaragymnasium AB Org.nr. 556630-3938 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i Stockholms internationella restaurangoch hotellskola belägen i Stockholms kommun 2 (7) Dnr

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Segrande Liv Grundskola Org.nr. 843001-7593 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Segrande Liv Grundskola belägen i Höörs kommun Skolinspektionen. Postadress: Box

Läs mer

Uppföljning av tillsyn i den fristående gymnasieskolan Klara Gymnasium i Karlstads kommun

Uppföljning av tillsyn i den fristående gymnasieskolan Klara Gymnasium i Karlstads kommun Information och Kompetens i Sverige AB Box 5066 121 16 JOHANNESHOV 1 (5) Uppföljning av tillsyn i den fristående gymnasieskolan Klara Gymnasium i Karlstads kommun Beslut Skolinspektionen bedömer att Information

Läs mer

Resultatredovisning nationella program gymnasiet vårterminen 2016

Resultatredovisning nationella program gymnasiet vårterminen 2016 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2016-09-12 Utbildningskontoret Utbildningsnämnden Resultatredovisning nationella program gymnasiet vårterminen 2016 Dnr: UN 16/090 Sammanfattning av ärendet Sammanfattningsvis har

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Beslut 2011-11-28 Dnr 43-2011:3772 Kumla kommun kommun@kumla.se Rektorn vid John Norlandergymnasiet ted.rylander@kumla.se Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i John Norlandergymnasiet i Kumla kommun

Läs mer

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolan läsåret

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolan läsåret 1 Kvalitetsrapport för Lorensberga skolan läsåret 2015-2016 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I grundskola åk 7-9 Göran Törnqvist, rektor & Ann- Sofie Gunnarsson, biträdande rektor. 2 Innehåll KVALITETSARBETE...

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Skolinspektionen ProCivitas Privata Gymnasium AB Org.nr. 556615-7102 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i ProCivitas Privata Gymnasium, Lund belägen i Lunds kommun Skolinspektionen, Postadress: Box

Läs mer

Beslut efter uppföljnng för förskoleklass och grundskola

Beslut efter uppföljnng för förskoleklass och grundskola Östhammars kommun Beslut efter uppföljnng för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Öregrunds skola belägen i Östhammars kommun ' i Beslut 2 (7) Uppföljning av tillsyn i Öregrunds skola genomförde

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2015:4582 Tyska Skolan Göteborg ekonomiska förening Org.nr. 769604-3608 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Victoriaskolan belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 44-2015:4582

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:564 Södertälje kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Fornbackaskolan belägen i Södertälje kommun 2 (11) Tillsyn i Fornbackaskolan har genomfört tillsyn av Södertälje kommun

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Stockholm Ansvarig chef: Henric Granholm, rektor. Datum: 2014-09-08

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Stockholm Ansvarig chef: Henric Granholm, rektor. Datum: 2014-09-08 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Stockholm Ansvarig chef: Henric Granholm, rektor Datum: 2014-09-08 Systematiskt kvalitetsarbete Hermods gymnasium samt Design & Construction College

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Dnr 43-2014:8255 Norrtälje kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Norrtälje kommun 2 (9) Tillsyn i Norrtälje kommun har genomfört tillsyn av Norrtälje kommun under våren 2015. Tillsynen har

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer