En rökfri arbetsplats. en viktig del av välbefinnandet i arbetslivet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En rökfri arbetsplats. en viktig del av välbefinnandet i arbetslivet"

Transkript

1 En rökfri arbetsplats en viktig del av välbefinnandet i arbetslivet

2 Innehåll En rökfri arbetsplats 2 En rökfri arbetsplats 3 Hur får man en rökfri arbetsplats? 5 Arbetsplatsen är rökfri 6 Renhet i enlighet med tidsandan 7 Hälsa och jämlikhet 7 Brandsäkerhet och renhet 8 Lagstiftningen och den rökfria arbetsplatsen 10 Arbetstid på en rökfri arbetsplats 10 Information 11 Stöd för att sluta röka 11 Etablering av praxis 12 Varför en rökfri arbetsplats? 13 Modell för förverkligande av en rökfri arbetsplats 15 Från beslut till att vara rökfri Tobaksprodukter är inte normala förbrukningsvaror eftersom de ger användaren ett svårt beroende och upprätthåller detta. De innehåller också ämnen som, som sådana och som förbrännings- eller ämnesomsättningsprodukter, är farmakologiskt aktiva och giftiga och orsakar cell- och genetiska förändringar i kroppen, vävnadsförändringar och ett otal olika sjukdomar, som t.ex. cancer. Enligt en undersökning som Institutet för hälsa och välfärd utförde år 2008 var 77 % av männen och 86 % av kvinnorna som rökte dagligen oroliga för vilka effekter tobaksrökningen hade på deras hälsa. Klart mer än hälften av både kvinnorna och männen angav att de skulle vilja sluta röka. Med tanke på hälsan, orken och välbefinnandet på arbetsplatsen är det viktigt att man på arbetsplatserna försöker främja icke-rökande och stöder dem som vill sluta röka. Av dem som försöker sluta röka på egen hand är ungefär 5 % icke-rökare efter ett år. Om de som försöker sluta röka får stöd lyckas upp till en tredjedel av dem bli rökfria. Helakorpi S, Paavola M, Prättälä R, Uutela A. Suomalaisen aikuisväestön terveyskäyttäytyminen ja terveys, kevät Rapport 2/2009 utgiven av Institutet för hälsa och välfärd. 2 En rökfri arbetsplats

3 Hur får man en rökfri arbetsplats? När det gäller att få till stånd en arbetsplats som är fri från rökning har ledningen en nyckelroll. Efter att ha hört samarbetsrådet, eller hela personalen i de fall det är fråga om en mindre arbetsplats, är det ledningen som bestämmer att arbetsplatsen skall vara rökfri. Beslut om en rökfri arbetsplats fattas gemensamt efter öppen, intern diskussion mellan ledningen och personalen. Ledningen kan utse en arbetsgrupp som får till uppgift att planera och genomföra en rökfri arbetsplats och tillsammans med företagshälsovården planera lämpliga stödformer för rökavvänjning. Arbetsgruppen följer upp hur projektet framskrider och håller täta kontakter med företagshälsovården. Inom arbetsgruppen kommer man överens om att ta bort rökutrymmen inomhus. Om man ordnar rökutrymmen utomhus skall dessa placeras tillräckligt långt från ingångar, ventilationskanaler och fönster. Arbetsgruppen skall sätta upp och ange klara direktiv även med tanke på problemsituationer. Det lönar sig att utse och utbilda ansvarspersoner för uppgiften. Arbetsgruppen skall i ett så tidigt skede som möjligt, för både ledning och övrig personal, redogöra för instruktionerna samt sina planer och förslag. Ledningen kan utse en arbetsgrupp för att förverkliga en rökfri arbetsplats. En rökfri arbetsplats 3

4 4 En rökfri arbetsplats

5 Arbetsplatsen är rökfri när man inte röker i inomhus- eller utomhusutrymmen som definieras i tobakslagen; det inte finns rökutrymmen inomhus på arbetsplatsen och eventuella rökutrymmen är placerade utomhus på ett mindre synligt ställe, tillräckligt långt från byggnaden så att tobaksrök inte kan transporteras in i rökfria inomhusutrymmen; tobaksrökning är förbjuden på arbetstid, med undantag av lagstadgade pauser, fastställda i kollektivavtal; arbetsplatsens representations- och andra tillställningar är rökfria; tobaksprodukter inte säljs på arbetsplatsen; personal som röker uppmuntras att sluta röka och får stöd så att det kan lyckas; man vid utannonsering av lediga arbetsplatser anger att arbetsplatsen är rökfri. Beslut om en rökfri arbetsplats fattas gemensamt av ledningen och personalen efter öppen, intern diskussion. En rökfri arbetsplats 5

6 CASE Renhet i enlighet med tidsandan Finncatering har varit en rökfri arbetsplats sedan hösten 2009 Finncaterings produktionsanläggning, belägen i Vanda i närheten av flygfältet, och hela gårdsområdet är lika fräscht som barrskogen runtomkring, Besökaren möts redan vi ingången av en skylt med texten Rökfritt område det egna husets folk behöver inte längre påminnas om detta. Finncatering blev en rökfri arbetsplats i september Finncatering producerar dagligen måltider för flygresenärer. Dessutom färdigställer man dagligen take away-produkter, portioner färdigmat och bageriprodukter. Hanteringen av så här enorma mängder livsmedel förutsätter en extremt noggrann hygien och kontroll av säkerheten, där också rökfriheten ingår som en viktig del. Rökfriheten signalerar att vårt företag följer med sin tid och tar ansvar för en ren miljö och personalens hälsa, berättar produktionschefen Kenneth Selén om bakgrunden till beslutet. Han deltog tillsammans med arbetarskyddsombudet, den vid cateringen anställda Johanna Pietarinen, på en arbetarskyddskurs på våren Människor från många olika livsmedelsföretag fanns på plats, och många av dem hade funderingar kring detta med rökfrihet, en del hade redan också tagit beslut om en omställning. Selén och Pietarinen samlade på erfarenheter och idéer. Rökfriheten signalerar att vårt företag följer med sin tid, och tar ansvar för en ren miljö och personalens hälsa. I alla fall lärde vi oss att man måste förbereda omställningen ordentligt i samarbete med alla personalgrupper i huset, och att det inte är bra med en för lång omställningsperiod, säger Pietarinen. De satte igång processen ett halvår före den planerade tidpunkten för omställningen. Frågan om rökfrihet togs upp på de månatliga informationstillfällena, och den diskuterades i smågrupper. Företagsläkaren var på besök och föreläste om tobakens effekter. Fördelarna med att inte röka, och tidtabellen, blev känd för alla även om alla inte genast trodde på att planerna skulle förverkligas. Av Finncaterings personal, som till stora delar utgörs av utlänningar, var 52 % rökare och förändringen tilltalade inte alla. Några hävdade sin rätt att själva bestämma, och andra föreslog, halvt på lek, att man kunde ta bort lunchtimmen för de som är överviktiga. Den första Fri från tobak-kursen blev man tvungen att ställa in då det inte fanns deltagare, till den andra kursen anmälde sig fem personer. Arbetarskyddsombudet ombads att försvara arbetstagarnas rättigheter. Jag blev tvungen att förklara att jag faktiskt även i det här fallet faktiskt jobbar för deras rättigheter, berättar Pietarinen. Försäljningen av tobak i lunchrestaurangen upphörde i början av maj, vilket var en signal om att processen verkligen hade satts igång. Röker man så får man en varning, och sker det en gång till innebär det uppsägning. Ingen har opponerat sig och inga varningar har behövt utdelas. Alla känner nu till kriterierna för rökfrihet. Man får inte röka på arbetstid; och även lunchrasten är arbetstid. Man tummar inte på reglerna oavsett vem det gäller. Några har kommit fram och tackat för förändringen, berättar Pietarinen. Under arbetsdagen röker man inte, och enligt rökarna själva ersätter de inte förlusten genom att röka mera på kvällen. Tillsvidare vet man inte hur många som har slutat röka. Men ett är säkert, tobaksrökandet har minskat. 6 En rökfri arbetsplats

7 Brandsäkerhet och renhet Hälsa och jämlikhet Skaala har varit rökfritt sedan början av 2009 Fabrikschefen Timo Grönfors började sitt rökfria liv samtidigt med sin arbetsplats, fönsterfabriken Skaala i Ylihärmä. Jag hade rökt i 22 år och försökt sluta många gånger, men då man rökte i min omgivning blev det alltid så att jag i något skede började röka på nytt. Också ansvaret som förman sporrade Grönfors till en förändring. Inte kan jag kräva av mina underlydande att de utför arbeten som jag själv inte skulle göra! Skaala Ovet ja Ikkunat Oy-koncernens arbetsplatser har varit rökfria sedan början av Man hade redan tidigare försökt få kontroll på rökandet, men trots förbud spreds fimpar på gårdsområdet och rök kom in i arbetstagarnas utrymmen. Skaala har många skäl att vara rökfritt brandsäkerheten är viktig, vi handskas med material som är lättantändliga. Rökfriheten ökar den allmänna renheten. Rökfriheten påverkar arbetstagarnas hälsa och bidrar till att man orkar mer, berättar arbetarskyddschefen, utvecklingsingenjören Riikka Istolahti, om bakgrunden till beslutet. Omställningen förbereddes i arbetarskyddsdelegationen och förslaget togs till smågrupper för att personalen skull kunna reflektera över det. Det var inte många som blev inspirerade att gå på företagshälsovårdens Fri från tobak-kurs (Irti tupakasta -kurssi), men många fick individuell handledning av företagshälsovårdaren. De som slutade röka med hjälp av mediciner fick en del av kostnaderna ersatta. Det var många som fick inspiration via kontrollen där man tittade på lungorna. Eftersom saken hade förberetts i ungefär ett år så visste alla vad det var fråga om. Tobaksrökning är förbjuden på arbetstid, och på hela fabriksområdet. De vars lunchtimme inte räknas som arbetstid kan naturligtvis gå utanför portarna en gång om dagen. Om man bryter mot reglerna får man en varning, och har man fått tre hotas man av uppsägning. Man tummar inte på reglerna, och varningar har också utdelats. Företagets nya image har väckt intresse. Skaalas produktionsanläggningar i olika delar av Norden och i Satakunda har så småningom börjat övergå till en rökfri era. Skaalas arbetarskyddschef blev av den intilliggande tillverkaren av traktordelar inbjuden att komma och berätta om erfarenheterna av att ha övergått till att vara rökfri. Vahterus blev rökfritt i slutet av 2010 Vid Vahterus Oy tillverkar man plattvärmeväxlare i en helt rökfri miljö från början av år 2011, om planerna förverkligas som planerat. Ledningen för Vahterus Oy, som finns i Kalanti i Egentliga Finland, blev intresserad av tanken på en rökfri arbetsplats i slutet av år Med en dylik förändring ville man förbättra personalen hälsa och jämställdhet. Arbetstagarna är också klart medvetna om att de som röker använder mer tid för pauser under en arbetsdag och oftare är sjuka och frånvarande från arbetet än vad som är fallet för icke-rökare. Rökfrihet passar utmärkt ihop med husets projekt för välmående, parallellt med årliga motionskampanjer och friluftsdagar, säger ekonomichefen Sinikka Kontu. Företaget startade upp ett projekt för rökfrihet våren Företagshälsovården kartlade antalet rökare och tog reda på hur många som var intresserade av delta i grupp. Arbetstagarna hade möjlighet att kontrollera sina lungor vid en granskning hos Andningsförbundet. Nästan alla rökare hade någon gång försökt sluta och ville fortfarande försöka bli fria från tobaken, men önskemålen när det gällde stödformerna var varierande, berättar företagshälsovårdaren Jaana Rantala. Eftersom somliga ville komma med i en grupp medan andra i sin tur föredrog läkemedel som hjälp, beslöt vi att satsa på enskilda besök hos företagshälsovården. Företaget ersätter en del av läkemedelskostnaderna för den som försöker sluta med rökningen. Förändringen är aktuell och lättare att acceptera nu när man inte röker i allmänna utrymmen och på många arbetsplatser vill man, liksom vi, förbjuda rökning. Vi avancerar långsiktigt, säger Kontu. Vid Vahterus avser man att ett halvår innan övergången på nytt närma sig rökarna och erbjuda olika stödformer åt dem som vill försöka sluta. Nästan alla rökare hade någon gång försökt sluta och ville fortfarande försöka bli fria från tobaken. En rökfri arbetsplats 7

8 Lagstiftningen och den rökfria arbetsplatsen Förpliktelser gällande arbete, arbetsnärvaro och arbetstider fastställs i lagar, författningar på lägre nivå och bl.a. tjänste- och arbetsvillkorsavtal. Rökfrihet på en arbetsplats regleras av tobakslagen, statrådets beslut om tobaksrök i omgivningen, arbetarskyddslagen, hälsoskyddslagen och företagshälsovårdslagen. Utöver dessa kan det finnas kompletterande avtal. Lag om åtgärder för att begränsa tobaksrökning (tobakslagen) Tobaksrök i omgivningen ett karcinogen (11a ). Tobaksrökning är förbjuden: 5) i gemensamma samt för allmänheten och kunder avsedda lokaler på en arbetsplats (12 ). En arbetsgivare är skyldig att, efter att ha avtalat med de anställda eller med deras representant, förbjuda tobaksrökning eller begränsa den så att de anställda inte ofrivilligt utsätts för tobaksrök i sådana arbetsutrymmen på arbetsplatsen där tobaksrökning inte är förbjuden enligt 12 1 mom. 5 punkten(13 ). Statsrådets beslut om tobaksrök i omgivningen och avvärjande av cancerrisk i samband därmed i arbete Arbetsgivaren skall skydda arbetstagarna mot den cancerrisk som tobaksrök i omgivningen medför i arbete så att omfattningen av exponeringen för tobaksrök i omgivningen och exponeringstiden minskas så mycket som det tekniskt och med utnyttjande av lokaliteternas konstruktionsmässiga lösningar rimligen är möjligt (5 ). Arbetarskyddslagen Arbetsgivaren är skyldig att genom nödvändiga åtgärder sörja för arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet. I detta syfte ska arbetsgivaren beakta omständigheter som hänför sig till arbetet, arbetsförhållandena och arbetsmiljön i övrigt samt till arbetstagarens personliga förutsättningar (8 ). Hälsoskyddslagen Syftet med hälsoskyddslagen är att upprätthålla och främja befolkningens och individens hälsa samt att förebygga, minska och undanröja sådana i livsmiljön förekommande faktorer som kan orsaka sanitär olägenhet (hälsoskydd) (1 ). Företagshälsovårdslagen Syftet med lagen är att arbetsgivaren, arbetstagarna och företagshälsovården tillsammans främjar:... 2) hälsa och säkerhet i arbetet och arbetsmiljön; 3) arbetstagarnas hälsa och arbetsoch funktionsförmåga i olika arbetslivsskeden; samt 4) verksamheten bland de anställda (1 ). 8 En rökfri arbetsplats

9 Arbetsgivaren skall på arbetsplatsen skydda arbetstagaren mot den cancerrisk som tobaksrök i omgivningen innebär. En rökfri arbetsplats 9

10 Arbetstiden på en rökfri arbetsplats Arbetsgivaren bestämmer hur arbetstiden används. Arbetstagaren har rätt att använda lagstadgade och avtalsenliga pauser på önskat sätt om det är möjligt med tanke på arbetet och om han eller hon har rätt att lämna arbetsplatsen under pauserna. Å andra sidan kan arbetstagaren inte förpliktas att alltid stämpla ut när han eller hon tar en rökpaus, om det är möjligt att röka under ovan avsedda pauser. Arbetsgivaren kan tillsammans med arbetstagaren komma överens om att rökpauser, utöver lagstadgade och avtalsenliga pauser, kompenseras med förlängd arbetstid. Arbetsgivaren förbjuder inte, och kan inte heller förbjuda, sina arbetstagare att röka eftersom det enligt grundlagen är en sak som alla själva får besluta om. Arbetsgivaren kan tillåta rökning under arbetsdagen, men på det sättet att den tid som åtgår till rökning inte räknas som arbetstid. Det är också möjligt att genom en gemensam överenskommelse dela upp lagstadgade eller avtalsenliga pauser. I dessa fall avgör arbetstagaren själv om han/hon röker under pauserna eller inte. Information För att göra arbetsplatsen rökfri behövs kontinuerlig intern information som sprids redan i början av planeringsskedet. Utbildningstillfällen där man informerar om vad en rökfri arbetsplats innebär ordnas både för förmän och för den övriga personalen. Det bör på arbetsplatsen finnas möjlighet att öppet diskutera rökfrihet på arbetsplatsen och hurdant stöd som ska finnas till hands för dem som vill sluta röka, samt om hur personalens välmående kan främjas. Vid rekrytering skall arbetssökande informeras om arbetsplatsens verksamhetsprinciper. För besökare bör det redan vid ingången finnas en skylt med ett tydligt meddelande om att företaget är rökfritt. 10 En rökfri arbetsplats

11 Stöd för att sluta röka Etablering av praxis Företagshälsovården har en betydande roll när programmet för en rökfri arbetsplats genomförs och när det gäller att stödja dem som vill sluta röka. Det lönar sig för arbetsgivaren att utnyttja företagshälsovårdens sakkunskaper och med dem komma överens om stödåtgärder: handledning, rådgivning, utbildningstillfällen för arbetstagarna samt handledning både individuellt och i grupp. Dessutom har man möjlighet att kostnadsfritt anlita den s.k. Stumppi-tjänsten ( vardagar 13 18) där hälsovårdsexperter ger råd, uppmuntran och stöder den som försöker bli fri från rökningen. På webbplatsen finns möjlighet till virtuell rökavvänjning. Via nätsidorna kan man ställa allmänna frågor till olika experter om tobak, tobaksrökning och om att sluta röka. Webbplatsen innehåller också en faktadel med information och material, och för utbyte av erfarenheter mellan yrkesmänniskor. Arbetsgivaren har möjlighet att bekosta läkemedel som hjälper till vid rökavvänjning. Arbetsgruppen för en rökfri arbetsplats följer upp hur rökfriheten förverkligas. Arbetsgruppen bör komma överens om regelbundna möten, till att börja med exempelvis en eller två gånger per månad. I ett senare skede kan möten arrangeras vid behov. Arbetsgruppen utvecklar modeller som kan tillämpas för att lösa olika problem. Skall en rökplats anvisas utomhus och i så fall var? Skall den vara försedd med tak? Hur skall det tidigare rökutrymmet utnyttjas? Hur gör man om det inte finns ett stämpelkort på arbetsplatsen som kan stämplas när man tar en rökpaus? Hur gör man om de överenskomna avtalen inte håller? Hur utvecklas verksamhetsplanen för arbetarskydd, företagshälsovård och arbetshälsa? Arbetsgruppen bör begära respons från arbetstagarna om hur rökfriheten på arbetsplatsen organiserats och genomförts så att gruppen kan utveckla verksamheten och åtgärda eventuella problem. Det kan vara bra att skaffa en förslagslåda där alla intresserade kan lämna sina idéer, även anonymt om de så vill. Arbetsgruppen bör begära respons från arbetstagarna om hur rökfriheten på arbetsplatsen organiserats och genomförts så att gruppen kan utveckla verksamheten och åtgärda eventuella problem. En rökfri arbetsplats 11

12 Varför en rökfri arbetsplats? Med tanke på arbetstagarnas hälsa och deras arbets- och funktionsförmåga är det viktigt att arbetsplatsen är rökfri och att rökare får stöd för att sluta röka. Tobaksrök är ett cancerframkallande ämne och arbetstagarna skall enligt bestämmelserna i arbetarskyddslagen skyddas mot den. Det bästa arbetarskyddet i det här fallet är att göra arbetsplatsen rökfri. Rökning påverkar hela kroppen. Rökning ökar risken för att insjukna i ett flertal luftvägs-, hjärt-, blodkärls- och cancersjukdomar. Rökning ligger årligen bakom över dödsfall bland personer i arbetsför ålder. Återkommande infektioner i luftvägarna är typiska besvär som en rökare drabbas av. Dessutom påverkar rökning behandlingen av många vanliga sjukdomar och försvårar tillfrisknandet. För 2004 har det beräknats att de direkta vårdkostnaderna för vissa tobaksrelaterade sjukdomar (lungförträngning, lungcancer, hjärtinfarkt) i Finland uppgick till ungefär 246 miljoner euro. Dessa kostnader kunde minskas med 85 %, om alla rökare skulle sluta röka. 2 Rökstopp är ett viktigt sätt att främja hälsan och ger omedelbara resultat. En rökfri arbetsplats innebär att arbetsgivaren sätter värde på sina anställda och vill bevara och främja deras hälsa, välbefinnande och arbetsförmåga. Rökfrihet ger nytta både för hälsan och för ekonomin samt bidrar till att människor mår bättre. Både arbetstagaren och arbetsgivaren drar nytta av de hälsomässiga och ekonomiska nyttoeffekterna. Rökavvänjning ger förutom ekonomisk nytta även ökad livslängd och förbättrad livskvalitet. Av de finländare som röker dagligen röker 43 % 1 14 cigaretter om dagen, 39 % cigaretter och 8 % röker mer än 25 cigaretter om dagen. Den som röker regelbundet röker i allmänhet mer än en cigarett i timmen. I följande beräkning antas att rökaren under en åttatimmars arbetsdag röker sju cigaretter. Det tar minst 10 minuter att röka en cigarett om man antar att själva rökandet tar fem minuter i anspråk, och det tar fem minuter att ta sig till och från den plats där man röker. Sammanlagt tar då rökandet 70 minuter / arbetsdag i anspråk. Beräknat för ett helt år åtgår då 30 åttatimmars arbetsdagar, jämför då med att 2008 var antalet arbetsdagar i genomsnitt (arbetsdagar / arbetande). Statistikcentralen har i statistik över lönestrukturen 4 beräknat att månadslönen för alla som arbetat heltid under det sista kvartalet 2008 låg på euro, och genomsnittslönen var euro. De högst avlönade löntagarna hade löner på över euro, och de med lägst lön tjänade mindre än euro. 5 Beräknat på dessa månadsinkomster orsakar den tid som en arbetstagare använder för rökning arbetsgivaren en förlust på euro, beräknad på medelinkomsten. Beräknad på genomsnittslönen är motsvarande förlust euro, och för låglönegruppen euro, under ett år. Om man försöker uppskatta totalkostnaderna som rökningen orsakar arbetsgivaren bör man även beakta en ökad sjukfrånvaro och en för tidig död samt tilläggskostnader för upprätthållandet av eventuella rökutrymmen (iordningställande, underhåll, städning). Som en jämförelse kan nämnas att rökavvänjning under handledning av läkare med hjälp av läkemedel avsedda för rökavvänjning, innehållande nikotin eller bupropion 6, kostar euro per person som slutar röka. 7 En del av dem som försöker sluta röka lyckas med detta utan hjälp av stödmedicinering, och i dessa fall uppkommer således inga kostnader i samband med att en person slutar röka. 2 Sandström P, Leppänen A, Simonen O (Red.). Tupakasta vieroituksen organisointi ja käytännöt. Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2009:15. Social- och hälsovårdsministeriet Statistikcentralen. Arbetskraftsundersökning Statistikcentralen. Palkkarakenne (Lönestrukturen) Täcker alla arbetsgivarsektorer. Månadsinkomster från heltidsarbete beräknas endast för löntagare som arbetar heltid. I inkomsterna ingår, utöver lön för regelbunden arbetstid, löneandelar som utbetalas för övertids- och tilläggsarbete, men inga tillfälliga engångsutbetalningar. 6 Kostnaderna vid användning av Vareniklin är samma, men studerades inte vid denna undersökning. 7 Sandström P, Leppänen A, Simonen O (Red.). Tupakasta vieroituksen organisointi ja käytännöt. Publikation från socialoch hälsovårdsministeriet 2009:15. Social- och hälsovårdsministeriet En rökfri arbetsplats

13 Modell för förverkligande av en rökfri arbetsplats Fatta ett beslut om att arbetsplatsen skall bli rökfri. Skaffa ledningens stöd för förslaget. Behandla frågan i samarbetsorganet eller, om det är fråga om en mindre arbetsplats, på ett möte som är öppet för hela personalen. Samla ett väl motiverat team kring initiativet: företagshälsovården, personalchefen, arbetarskyddschefen o.s.v. Fatta ett gemensamt beslut om hur förslaget skall genomföras, d.v.s. tidtabell, arbetsfördelning och ansvarsområden Dra tillsammans med företagets informatör upp riktlinjer för intern kommunikation och marknadsföring av idén om en rökfri arbetsplats: e-post, företagets interna publikationer, intranät. Förbered ärendet vid interna möten. Be företagets informatör sköta den externa informationen. Planera med teamet hur genomförandet av en rökfri arbetsplats skall följas upp. En rökfri arbetsplats 13

14 Det lönar sig också att dra nytta av den Sluta och vinn -tävling (Lopeta ja voita -kilpailu) som arrangeras på våren. 14 En rökfri arbetsplats

15 Från beslut till att vara rökfri Processen pågår under totalt ca 6 12 månader Saken tas till upp till diskussion, utredningar, öppna diskussioner (1 3 mån.) Ledningen eller en anställd tar upp saken till diskussion. Förhandsförfrågningar om åsikter och om hur allmän rökningen är. Ledningen tar beslutet. Företagshälsovården meddelas om beslutet. En arbetsgrupp för en rökfri arbetsplats utses. Intern information Man informerar om initiativet redan i förberedelsestadiet och beslutet motiveras. Ett tillfälle för intern information arrangeras där man redogör för grunderna för beslutet och informerar om tidtabellen. Företagshälsovården är med. Utbildning Företagshälsovården arrangerar utbildning för arbetsledningen och den utnämnda arbetsgruppen. Under utbildningen betonas hälsoeffekterna. Fastställande av en tidtabell När en slutgiltig tidtabell för hur projektet skall förverkligas har kommit till stånd arrangerar man ett andra informationstillfälle för personalen, där representanter för företagshälsovården borde vara närvarande. Vid detta tillfälle meddelas från och med vilket datum arbetsplatsen skall vara rökfri och rökning under arbetstid inte längre är tillåten. En tillräckligt lång tid (t.ex. en månad) reserveras för förverkligandet av den rökfria arbetsplatsen så att de som röker hinner fundera på hur villiga de är att försöka bli av med sitt rökberoende. Man lämnar också namn och kontaktuppgifter till de personer som kan ge ytterligare information. Vid detta tillfälle informeras också om de olika stödformerna som finns tillgängliga för den som vill sluta röka (av företagshälsovården utsedd kontaktperson, Stumppi). Avlägsnande av cigarettautomater / slut på försäljning av cigaretter i matsalen / kaféet Om arbetsplatsens matsal/kafé är utlagd på entreprenad, skall innehavaren redan i beredningsskedet informeras om att man förverkligar en rökfri arbetsplats och att tobaksprodukter inte längre får säljas på arbetsplatsen. Den rökfria arbetsplatsen blir verklighet Ett internt informationstillfälle arrangeras där man på nytt går igenom motiven till beslutet och ger information om vad beslutet kommer att medföra rent praktiskt och om hur eventuella problemsituationer kommer att lösas. Man redogör för vad det tidigare rökutrymmet kommer att användas till (t.ex. som ett mysigt pausutrymme, ett ställe där man kan läsa tidningar o.s.v.). Extern information Företagets intressentgrupper och kunder informeras om beslutet och om vad det innebär i praktiken. Tävlingar för de som slutar röka och deras supporters Rökare uppmuntras att sluta röka till exempel med hjälp av olika tävlingar. Tävlingar anordnas också för supporters som inte själva röker men som vill sporra en arbetskamrat att sluta röka. Det är också värt att utnyttja den riksomfattande tävlingen Sluta och vinn som ordnas varje vår. Handledning, uppföljning och utveckling av praxis Chefer och ansvarspersoner får utbildning i att leda och följa upp hur arbetsplatsen blir rökfri. Nya förfaringssätt utvecklas utgående från den respons som kommer in. En rökfri arbetsplats 15

16 En rökfri arbetsplats är till fördel för hela arbetsgemenskapen. Ett beslut om rökfrihet kombinerat med åtgärder som ger stöd åt den som vill sluta röka visar att arbetsgivaren är intresserad av alla arbetstagares gemensamma hälsa. Text: Mervi Hara, fallredogörelser Marjatta Karvinen. Foldern är framtagen som ett samarbete mellan Finland ASH r.f., Andningsförbundet, Cancerföreningen i Finland och Socialoch hälsovårdministeriets Forum för välbefinnande i arbetet. ISBN (hft.) ISBN (PDF)

Proffs på att bry sig om. Vamos handbok i uppsökande ungdomsarbete.

Proffs på att bry sig om. Vamos handbok i uppsökande ungdomsarbete. Proffs på att bry sig om Vamos handbok i uppsökande ungdomsarbete. 4 PROFFS PÅ ATT BRY SIG OM Innehåll 1. 2. 3. 4. Introduktion till Vamos modell 7 Bakgrund: Uppsökande ungdomsarbete i Finland 13 Målen

Läs mer

Konsekvensutredning för förslaget till nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Konsekvensutredning för förslaget till nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 2014-09-16 REM 2011/101340 1 (17) Enheten för människa och omgivning Konsekvensutredning för förslaget till nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 1. Sammanfattning Förslaget behandlar

Läs mer

Tillsammans. En handledning för en tobaksfri skola

Tillsammans. En handledning för en tobaksfri skola Tillsammans mot tobak En handledning för en tobaksfri skola 1 Inledning Tobak är ett av vår tids största folkhälsoproblem. Det här materialet handlar om hur vi, tillsammans, kan göra något åt det. Vi vänder

Läs mer

Alkohol policy på serverings ställen

Alkohol policy på serverings ställen Alkohol policy på serverings ställen Rapport 2013:2 Titel: Alkoholpolicy på serveringsställen Utgiven av: Länsstyrelsen i Södermanland Utgivningsår: 2013 Författare: Ida Våhlin Foto: Ulrika Larsson Diarienr:

Läs mer

Företagshälsovård en handledning från LO och LO-förbunden

Företagshälsovård en handledning från LO och LO-förbunden Företagshälsovård en handledning från LO och LO-förbunden Denna skrift är framtagen av en arbetsgrupp som tillsatts av LOs Miljö- och arbetslivsutskott (MOA) och där följande förbund varit representerade:

Läs mer

Oklart uppdrag. Om rollen som god man för ensamkommande flyktingbarn

Oklart uppdrag. Om rollen som god man för ensamkommande flyktingbarn Oklart uppdrag Om rollen som god man för ensamkommande flyktingbarn Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Oklart

Läs mer

Så får vi det bra på jobbet

Så får vi det bra på jobbet Så får vi det bra på jobbet Ett studiematerial som utvecklar arbetsgruppen Innehåll Övning 1 Vad är en bra arbetsgrupp? 4 Studera FIRO en teori om gruppers utveckling 5 Övning 2 Hur fungerar vår egen arbetsgrupp?

Läs mer

OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN

OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN Foto: Mostphotos Metodbok Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Läs mer

Så gör du som kollega. handledning vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Så gör du som kollega. handledning vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen Så gör du som kollega handledning vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen Det bästa är naturligtvis att köra med öppna kort från början. Men då gäller det att känna både sig själv och sjukdomen. Och framförallt

Läs mer

Att ha anställda i Vi Unga. - en guide till styrelsen

Att ha anställda i Vi Unga. - en guide till styrelsen Att ha anställda i Vi Unga - en guide till styrelsen Fastställd av förbundsstyrelsen den 1 juni 2008 FÖRORD... 3 ARBETSGIVARE ELLER ARBETSLEDARE?... 4 ANSTÄLLNING... 4 ANSTÄLLNINGAVTAL...4 ANSTÄLLNINGSFORMER...5

Läs mer

Slutrapport. Ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt gentemot brukaren i ordinärt boende och vård- och omsorgsboende

Slutrapport. Ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt gentemot brukaren i ordinärt boende och vård- och omsorgsboende Äldreomsorgskontoret Slutrapport Ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt gentemot brukaren i ordinärt boende och vård- och omsorgsboende Projektet genomfördes under tiden april 2007-februari

Läs mer

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN IKT-FUNKTIONEN

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN IKT-FUNKTIONEN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN IKT-FUNKTIONEN UTREDNING Projekt: Författare: Version: Elever i behov av särskilt IT-stöd v3.3.017 Förvaltning/avdelning: Godkänd av beställare: Senast ändrad: Utbildningsförvaltningen,

Läs mer

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring För att en process ska hållas vid liv, måste den ständigt fyllas med ny energi och få andrum för att ladda energi. Processen

Läs mer

Se människan i verksamheten olikhet som tillgång

Se människan i verksamheten olikhet som tillgång Se människan i verksamheten olikhet som tillgång Organisation, kultur och struktur påverkar alla 4 Försök själv 5 Gör alla delaktiga 7 Konsultstöd kan behövas 7 Glädjande resultat en liten insats kan göra

Läs mer

Förändring för en ännu bättre arbetsmiljö. Psykisk ohälsa. mer än en arbetsmiljöfråga

Förändring för en ännu bättre arbetsmiljö. Psykisk ohälsa. mer än en arbetsmiljöfråga Förändring för en ännu bättre arbetsmiljö Psykisk ohälsa mer än en arbetsmiljöfråga Författare: Anna Bergsten, Carin Hedström, Robert Thorburn Detta är en del i serien Förändring för en ännu bättre arbetsmiljö.

Läs mer

Kontaktpersoner för ungdomar genom socialtjänsten

Kontaktpersoner för ungdomar genom socialtjänsten FoU-Södertörns skriftserie nr 89/10 Kontaktpersoner för ungdomar genom socialtjänsten - en studie om hur dessa insatser avslutas Sini Teng Förord Kontaktperson tillhör en av de vanligaste insatserna inom

Läs mer

Stöd till anhöriga som vårdar och stödjer närstående

Stöd till anhöriga som vårdar och stödjer närstående Ds 2008:18 Stöd till anhöriga som vårdar och stödjer närstående Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer

Läs mer

Delaktighet vid ett arbetsmöte - en teoriinriktad utvärdering av ett mötesverktyg

Delaktighet vid ett arbetsmöte - en teoriinriktad utvärdering av ett mötesverktyg Beteckning: Institutionen för Pedagogik, Didaktik och Psykologi Delaktighet vid ett arbetsmöte - en teoriinriktad utvärdering av ett mötesverktyg Jeanette Nilsson Januari 2006 D-uppsats i pedagogik 10

Läs mer

Skyddsombud i Byggnads hur fungerar det?

Skyddsombud i Byggnads hur fungerar det? Skyddsombud i Byggnads hur fungerar det? Skyddsombud i Byggnads hur fungerar det? En säker arbetsmiljö kommer inte av sig själv, den måste skapas och underhållas. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete är

Läs mer

Aktivitet. Självständighet. och. Ett studiematerial om vardagsrehabilitering. Rebecka Arman

Aktivitet. Självständighet. och. Ett studiematerial om vardagsrehabilitering. Rebecka Arman Aktivitet och Självständighet Ett studiematerial om vardagsrehabilitering Rebecka Arman Förord Bakgrunden till detta studiematerial om vardagsrehabilitering är en satsning i Göteborgs Stad och stadsdelen

Läs mer

Nya verktyg för föräldrar

Nya verktyg för föräldrar Nya verktyg för föräldrar förslag till nya former av föräldrastöd Sven Bremberg (redaktör) statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Nya verktyg för föräldrar förslag till nya former av föräldrastöd Sven Bremberg

Läs mer

Det motiverande samtalet om tobaksvanor Leg psykolog Barbro Holm Ivarsson

Det motiverande samtalet om tobaksvanor Leg psykolog Barbro Holm Ivarsson Det motiverande samtalet om tobaksvanor Leg psykolog Barbro Holm Ivarsson Varje människa vill bli sedd, hörd, förstådd och respekterad. Om konsten att lyssna och i ett samtal både fokusera på tobak och

Läs mer

SKAPA trygga IDRottSmILJÖER

SKAPA trygga IDRottSmILJÖER SKAPA trygga IDRottSmILJÖER för barn och ungdomar Innehåll Idrottens betydelse... 1 Idrotten och barnkonventionen... 2 Trygga idrottsmiljöer... 4 Definitioner... 5 Kränkande behandling... 5 Trakasserier...

Läs mer

Hemtjänst - införandet av ett nytt arbetssätt med kunden i centrum RAPPORT 2013:5

Hemtjänst - införandet av ett nytt arbetssätt med kunden i centrum RAPPORT 2013:5 RAPPORT 2013:5 Hemtjänst - införandet av ett nytt arbetssätt med kunden i centrum Ett arbetssätt baserat på kunskap, kundernas behov och syftet med verksamheten Författare: Åsa Swan, Madeleine Blusi Hemtjänst

Läs mer

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN Kandidatuppsats Organisations- och personalutvecklare i samhället Inriktning arbetsvetenskap 15 hp Alexandra

Läs mer

Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda.

Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda. Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda. Är det här ok? - en rapport om de visstids- och timanställdas verklighet av Annakarin Wall, Kommunal 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

På den säkra sidan. Om intern kontroll för förtroendevalda i kommuner och landsting

På den säkra sidan. Om intern kontroll för förtroendevalda i kommuner och landsting På den säkra sidan Om intern kontroll för förtroendevalda i kommuner och landsting Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se,

Läs mer

DET TYSTA VITTNET en utvärdering av barngruppverksamheten för barn som bevittnat våld i Katrineholm, Flen och Vingåker

DET TYSTA VITTNET en utvärdering av barngruppverksamheten för barn som bevittnat våld i Katrineholm, Flen och Vingåker DET TYSTA VITTNET en utvärdering av barngruppverksamheten för barn som bevittnat våld i Katrineholm, Flen och Vingåker Katarina Enqvist-Bolin Ola Nordqvist Innehållsförteckning INLEDNING 3 BAKGRUND 4 Barngrupper

Läs mer

Mellan fastställda principer och individuella behov

Mellan fastställda principer och individuella behov FoU-Södertörns skriftserie nr 67/08 Mellan fastställda principer och individuella behov Erfarenheter av samverkan kring arbetslivsinriktad rehabilitering Författare: Åsa Bringlöv Mellan fastställda principer

Läs mer

Gör rätt från dag ett

Gör rätt från dag ett Gör rätt från dag ett EKONOMISKT BISTÅND TILL LÅNGVARIGT SJUKA BIDRAGS- MOTTAGARE OCH PERSONER UTFÖRSÄKRADE FRÅN FÖRSÄKRINGSKASSAN 1 Förord Syftet med denna rapport är att ge en bild av gruppen sjuka med

Läs mer