Falstaff - Verdis lysande apoteos till den italienska operakonsten

Transkript

1 1

2 Peter Haeggström Falstaff - Verdis lysande apoteos till den italienska operakonsten I slutet av 1890 skriver den 77-årige Verdi till kritikern Gino Monaldi: Vad kan jag berätta? Jag har velat skriva en komisk opera i fyrtio år, och jag har känt till Muntra fruarna i Windsor (komedi av Shakespeare) i femtio men det har alltid funnits dessa men som hela tiden hindrat min önskan att skriva komedi. Nu har Boito löst alla dessa men och skrivit en lyrisk komedi som inte liknar någonting annat jag sett. Jag roar mig nu alltså med att skriva musiken; utan några som helst planer och jag vet inte ens om jag kommer att bli färdig med den jag upprepar jag roar mig själv. Falstaff är en roué och råkar alltid illa ut men på ett förtjusande sätt. Han är verkligen en typ! Typer är så omväxlande! Operan är helt igenom komisk. Amen. Det här är i ett nötskal historien om Verdis sista opera. Men Verdi hade varit sysselsatt med Falstaff längre än så. Redan 1889 hade Arrigo Boito, hans lysande librettist till Otello, skickat honom en ny text, även denna gång tagen från Shakespeare. Boito hade gjort en lysande adaptation av Muntra fruarna i Windsor, med instoppade lämpliga delar av Henry IV, och format det hela till en lyrisk komedi. Verdi var entusiastisk: Utmärkt! Utmärkt! Det kan inte bli bättre! Men redan dagen därpå skriver han till Boito att han är för gammal (76 år), att han kanske inte hinner få färdigt operan, att han hindrar Boito från att fullborda sin egen opera Nerone (Boito var inte bara en lysande stilist utan också en framstående tonsättare med verk som Mephisto på sin verklista). Men att Verdi ändå var sugen på att komponera än en gång, skiner igenom när han antyder att om Boito kan finna något skäl som skulle eliminera hans tvekan så skulle han kanske tänka om. Boito lyckades övertyga Verdi som genast satte igång, men under stort hemlighetsmakeri: ingen fick veta att han höll på med en ny 3 Foto: Johan Wingborg Foto: Johan Wingborg Erika Tordéus, Marie-Louise Granström, Negar Zarassi, Kristina Elfversson

3 opera, inte ens hans vän och förläggare Giulio Ricordi. Möjligen när den var färdig kunde man låta världen få veta. Det lyckades för Boito och Verdi att arbeta i det tysta; inte förrän i slutet av 1890 gick det upp för Ricordi att en ny opera var på gång och då nästan färdig. Partituret till Falstaff är en enda stor flod av inspiration; stora delar av partituret innehåller nästan inga ändringar alls. Premiären vid La Scala i Milano den 9 februari 1893 var en enorm tilldragelse. Hela det kulturella Italien och Europa fanns på plats och alla jublade. Den nu 80-årige maestron hade slagit sin omvärld med häpnad. För Falstaff är till text och musik en organisk helhet som inte man finner i någon annan opera. Många vill hävda att Verdi givit en i det närmaste ideal lösning på det musikdramatiska problemet. Alla situationer i texten har inte bara sin motsvarighet i musiken utan de får sitt innehåll bekräftat först med musiken. Varje takt är född ur den dramatiska situationen och lever bara tillsammans med den. Det finns inget överflödigt i Verdis musik: snabbhet och koncentrerad slagkraft är kännetecknet. Allt händer inom loppet av några sekunder. Det finns inga soloscener eller ensembler som hinner utvecklas till slutna musiknummer; det dramatiska musikaliska livet ilar vidare. Vad Verdi skapar med Falstaff är en modern 1900-tals opera. Han ger den italienska operatraditionen nya banor att utvecklas i men hela tiden med den stora traditionen från primo ottocento bevarad. Den unga genrationen italienska operatonsättare som Puccini, Catalani, Mascagni, Leoncavallo och senare Zandonai, Pizzetti, Respighi kunde dock inte följa Verdi. De kom att söka sig andra vägar och inspirationer, ut i den centraleuropeiska musikvärlden och den klassiska italienska operan gick i graven; en problematik som italiensk operakultur ännu bär sviter av. Men en skönare svanesång än Falstaff kan väl knappast en trehundraårig konstform få. Och Verdi avslutar den med en magnifik fuga, den musikform som alltid satt nivån på sin tonsättare. Boito lånade förmodligen idén med en epilog från Shakespeare där författaren vänder sig till publiken med en kommentar. Och Verdi lät alla dramats figurer uttala epilogen och därmed var ju fugaformen given. Men även om formen är sträng och noga given, påverkar det inte den bukoliska stämningen och glädjen i verket. Verdis hustru lär en gång ha sagt att Verdis skratt, när han en gång skrattar, är ett stort skratt. Och med ett stort, lysande varmt skratt skilde sig Verdi från teatern. Anders Wiklund Dirigent Tutto nel mondo è burla. L uom è nato burlone, Nel suo cervello Ciurla sempre la sua ragione. Tutti gabbati! Irride L un l altro ogni mortal, Ma ride bene chi ride La risata final. (Allting är skoj på jorden. Ja, man själv är en toker, Och ingen är riktigt kloker Eftersom allting är bara skoj. Ingen är kloker, På komik är det ingen brist, Men skrattar bäst som skrattar sist) Foto: Thomas Bergh Foto: Thomas Bergh Solisterna Operakandidat årskurs 2 Pär Nilsén, baryton. Under studietiden har Pär Nilsén medverkat som kör i operan Rucklarens väg av Igor Stravinskij och även gjort delar av rollerna Dandini och Alidoro ur operan Askungen av Gioacchino Rossini. Tidigare har han medverkat i kören och som understudy av Morales i Georges Bizets opera Carmen i Växjö. Pär Nilsén har även, som solist, medverkat i oratorierna Skapelsen som Adam, Förklädd Gud, Messias, Juloratoriet av Saint Saëns. Han kommer under hösten 2010 spela Greven i Figaros Bröllop vid Högskolan för scen och musik. Simon Petersson medverkade sommaren 2007 han som Mr Grange/ The Marquis i Geoffrey Bushs opera If the cap fits på Åland. Under studietiden har han medverkat i ett operacollage med regi av Gunilla Gårdfeldt och som kör i Rucklarens Väg. Han har sjungit Misa Criolla av Ariel Ramírez, Abraham and Isaac av Benjamin Britten och har gjort delar av rollen som Don Ramiro i Askungen. Operakandidat årskurs 3 Dardan Bakraqi, tenor. Dardan Bakraqi började sina musikstudier vid Vadstena folkhögskolas musiklinje Sedan 2009 studerar han för sångpedagogen Sten Sjöstedt. Han spelade Timante i barockoperan Sin hustrus slav av Francesco Provenzale hösten Våren 2009 sjöng han rollen som Magikern Nika Magadoff i Konsuln av Gian Carlo Menotti. Han har medverkat i många konserter i USA, Tyskland, Ungern, Kosovo och Sverige. Dardan Bakraqi har deltagit i masterclasses för Dorothy Irving, Ingrid Haking Raaby, Urban Malmberg och Dale Fundling. Kristina Elfversson har under sin studietid medverkat som Anna Gomez i Konsuln, Ippolita i barockoperan Sin hustrus slav och har studerat in rollen som Ann Truelove i Rucklarens väg. Under våren 2009 studerade hon på Conservatorio Statale di Musica Evaristo Felice Dall Abaco i Verona. Marie-Louise Granström, mezzosopran, gick tidigare två år på Birkagårdens folkhögskola. Hon har under sin studietid gjort roller som Fröken Y i Margareta Hallins Den Starkare, Amor och Melinta i barockoperan Sin hustrus slav, Vera Boronel i Konsuln samt varit korist i Don Giovanni av Wolfgang Amadeus Mozart och Rucklarens Väg. 5 6

4 Richard Laby, baryton från Solna. Richard Laby har under sin studietid tagit sånglektioner för Curt Appelgren men studerar nu sång för Enzo Florimo. Negar Zarassi har tidigare studerat 2 år på musikerprogrammet vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Hon har under sin utbildning medverkat i barockoperan Sin hustrus slav som Menelippa, Konsuln där hon var Den utländska kvinnan och i gatuoperan Does anyone know who I am? Negar Zarassi har även anlitats som konsertsångerska och har framträtt som solist vid många olika typer av evenemang. Hon har ett stort intresse för dans och förutom sången är matlagning ett kärt tidsfördriv. Operamaster årskurs 2 Peter Haeggström har under studietiden gjort rollen som Hemlig polis i Konsuln och Olim i Silversjön av Kurt Weill. Han har även gjort huvudrollen i Björn Linnmans kammaropera ännu i Västerås och Olov Olovssons kammaropera 7 dec 1941 i Stockholm. Erika Tordéus gjorde sin solodebut som 22-åring i Carnegie Hall i New York. Hon har uppträtt som solist runt om i USA och Europa. Flera kompositörer har skrivit stycken för henne. Erika Tordéus har också gjort solistiska framträdanden med bl.a. den nutida musikensemblen ALEA III, Cyperns Stads Orkester, Atens kammarorkester, The Hampton s Festival Orkester och Mellersta Upplands Kammarorkester. Sommaren 2009 var hon Sveriges representant vid EVTA Young Professionals Program i Paris. Hon har studerat på New England Conservatory of Music i USA och på Operastudio 67. Rollista (i alfabetisk ordning) Dardan Bakraqi: Fenton Iwar Bergkwist: Dr Cajus (gäst från GöteborgsOperan) Kristina Elfversson: Ms Ford Marie-Louise Granström: Quickly Peter Haeggström: Falstaff Richard Laby: Ford Pär Nilsén: Pistola Simon Petersson: Bardolfo Erika Tordéus: Meg Negar Zarassi: Nanetta Kör Heddie Färdig, Josefin Lidén, Emil Roijer, Fredrik Samuelsson, Jesper Säll, Anna Thunström, Elisabeth Wanngård, Gustav Ågren, Frida Österberg Musiker Violin: Max Wulfson - frilans, Annie Svedlund - MuKk Viola: Emanuel Kling - frilans Cello: Jude Tedaldi - MuKk Bas: Martin Lindahl - MuKk Flöjt: Rebecca Björklund - MuKk, Anna Melander - MuKk Oboe: Christian Andersson - MuKk, Ekaterina Skidanova - MuKk Klarinett: Tomas Andersson, frilans Fagott: Alise Timermane - MuKk, Samer Massaad - MuKk Horn: Jonatan Olofzon - MuKk, Elisabeth Jansson - MuMa Trumpet: Jonas Larsson - MuKk Trombon: Ivar Nilsson - MuKk Slagverk: Niklas Solsätra - MuKk, David Gryphon - MuKk Harpa: Alina Teplyuk - SNOA, Liv Dahrén - MuKk Förklaringar MuKk: Musikerutbildningen MuMa: Master musikalisk gestaltning SNOA: Swedish National Orchestra Academy Produktionsteam Regi: Sven-Åke Gustavsson Dirigent: Anders Wiklund Scenografi: Ger Olde Monnikhof Musikalisk instudering: Lars Göran Dahl Repetitör: Lisa Fröberg Ljusdesign: Lars-Åke Carlsson Maskör: Kerstin Olsen Kostymansvariga: Kristin Johansson Lassbo, Jenny Beckman, Inger Hultén Teaterteknik: Lars-Åke Carlsson, Fredrik Magnusson, Thomas Magnusson, Gunnar Åkerlund Marknadsföring: Tobias Egle Producent: Bo Lindfeldt Koordinator: Madeleine von Liewen Wistrand Orkesterkoordinator: Maria Andersson Tf teknisk chef: Fredrik Nilsson Utbildningsledare: Anna Maria Koziomtzis Högskolerektor: Staffan Rydén 7 8

5 Sven-Åke Gustavsson Sven-Åke Gustavsson är skådespelare och regissör med utbildning vid Teaterhögskolan i Göteborg. Han ingår i Göteborgs Stadsteaters fasta ensemble. Sven-Åke har dramatiserat Harry Martinsons Aniara för Backa Teater. Han fick en Guldmask för Bästa Biroll i musikalen Chicago, har spelat Zorba på Malmö Opera och har regisserat för bl.a. NorrlandsOperan och GöteborgsOperan. På Göteborgs Stadsteater har Sven-Āke Gustavsson bl a medverkat i föreställningarna Hustruskolan, Bröllopsbesvär, Korpen (där han stod för regin), Förnuft och känsla och nu senast Sista Dansen. Han har synts i flera film- och TVsammanhang bl.a. som TV-deckaren Snoken. Anders Wiklund Anders Wiklund är sedan 1999 professor i musikdramatik med källkritisk gestaltning vid Högskolan för scen och musik. Han disputerade 1991 på en avhandling om Eduard Brendlers opera Ryno, Sveriges första romantiska opera Arbetet var en källkritisk utgåva av partituret och det är inom den musikaliska filologin som Anders arbete ligger. Han har gjort ett 40-tal sådana arbeten för svenska och internationella operahus, festivaler och sommarakademier. Han ingår även i redaktionskommittéer och som volymutgivare i samlingsutgåvor av operor av Rossini, Donizetti, Simone Mayr och Smetana. Anders Wiklund har dirigerat ett femtontal operaproduktioner vid Stora Teatern, Vadstena Akademien, dåvarande Teater- och Operahögskolan samt vid Högskolan för scen och musik var han konstnärlig ledare för Vadstena Akademien, vars forskningsledare han är sedan Han var utbildningsansvarig för dåvarande Operahögskolan vid Göteborgs universitet och är sedan 1998 medlem av Kungl. Musikaliska Akademien. Ger Olde Monnikhof Ger Olde Monnikhof är frilansande scenograf med Teater Trixter som hemmascen. Närmast efter Falstaff fortsätter han på Teater Trixter med den nyskrivna teaterproduktionen Buktalare som har premiär 18 mars. Därefter jobbar han med produktionen Contractions av Mike Bartlet, Sverigepremiär 20 april med Gothenburg English Speaking Theatre (GEST). Speldatum Spelplats: Artisten, Göteborg, Jacobsonteatern Premiärdatum: 7 mars 2010 kl Föreställningens längd: 2 tim 20 min inkl. paus Spelplan: 8, 10, 12 mars 2010 kl och 14 mars 2010 kl Falstaff Musik: Giuseppe Verdi Libretto: Arrigo Boito Översättning: Alf Henrikson Orkestrering: Jonathan Dove Förlag: Birmingham Opera Company Tack till: Göteborgs Stadsteater och Teater Trixter OBS! Tobaksrökning förekommer på scenen! Foto: Johan Wingborg Iwar Bergkwist, Simon Petersson, Richard Laby, Pär Nilsén 9 10

6 Högskolan för scen och musik (HSM) finns i huset Artisten i centrala Göteborg och ingår i den konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Högskolan bildades 1 juli 2005 då Musikhögskolan, Operahögskolan och Teaterhögskolan gick samman. Institutionen utbildar komponister, musikalartister, musiker, lärare i musik och skapande verksamhet, operasångare och skådespelare och har drygt 600 studenter. Närmare 150 lärare och forskare är anställda. Förutom utbild ning, utvecklingsarbete och forskning bedriver institutionen en omfattande utåtriktad verksamhet med mer än 150 konserter och föreställningar per år en av de största arrangörerna av musik- och teaterevenemang i Göteborg. HSM anordnar och deltar i festivaler, symposier och konferenser i samarbete med andra kulturinstitutioner i staden. Besöksadress: Fågelsången 1, bakom Konstmuseet Postadress: Box 210, Göteborg Biljetter: biljett@hsm.gu.se eller (vardagar kl 14 15) Information: eller Fotografering och bandinspelning vid föreställningen är inte tillåten! Kom ihåg att stänga av din telefon!