Cement och Betong Institutet

Transkript

1 Cement och Betong Institutet Swedish Cement and Concrete Research Institute Skapar, tillämpar och sprider kunskap om betong!

2 Stockholm 2004

3 CBI i ett nötskal...5 CBI in a Nutshell FoU Material...6 Material R&D Section FoU Reologi...8 Rheology R&D Section FoU Teknik Technical R&D Section FoU Laboratorium Laboratory R&D Section CBI Kontroll CBI Accredited Quality Inspection Section CBI Konsult CBI Consulting Section Teknikspridning Dissemination of Knowledge Administration Administration Section Styrelse Board Organisationsplan Plan of the organization CBI:s intressentförening Member s Association Cement och Betong Institutet Stockholm Tel Fax cbi@cbi.se Swedish Cement and Concrete Research Institute SE Stockholm Tel Fax cbi@cbi.se

4 CBI in a Nutshell The Swedish Cement and Concrete Research Institute (CBI) is the major Swedish research environment in cement and concrete. The Institute has 36 employees. 28 persons have technical education in civil engineering, chemistry, geology, mineralogy, material science, and mechanical engineering. Thus, the specialists represent several different disciplines creating a beneficial environment for research, which in many cases is most progressive in areas at the borders between the disciplines. This is a model that CBI successively has used since In a European perspective, CBI belongs to the upper quartile of independent research institutes in the field of cement and concrete. Six Swedish cement and concrete companies have formed a Consortium for supporting the Institute s fundamental research. From 2004, the Consortium sponsors a research programme consisting of three parts: selfcompacting concrete, concrete based solely on crushed aggregates, and early hydration. Furthermore, CBI takes active part in three European and one Nordic research programmes. Since 2002, the Institute has deliberately concentrated more on postgraduate education. In 2003, two researchers obtained their doctoral degrees and another two Ph.D. students were recruited. Totally, the Institute has five Ph.D. students. In 2003, a Members Association was inaugurated in order to create improved contacts between the Institute s experts and the employees of the member companies. The Association has presently (July 2004) 24 members. The Institute s business idea is to create, apply, and disseminate knowledge on cement and concrete. Application and dissemination of knowledge contribute to more than 50 % of the Institute s turnover. The Consulting, Accredited Quality Inspection, and Laboratory R&D Sections work extensively with commissions, reviewing, and testing. Also the other R&D Sections participate in the commission activities. Balconies, facades, elevated slabs under courtyards, structural elements of calcium-aluminate cement, industrial floors, fire damages, and concrete sleepers are examples of objects that are investigated. The need of continuation education increases within the construction area. The Institute has since several decades provided extensive training activities consisting partly of certification courses and partly of special courses. Besides training activities, the Section of Dissemination of Knowledge is responsible for information, e.g., the customers magazine and an annual Information Day, and the most important library on concrete literature in Sweden. 4

5 CBI i ett nötskal Cement och Betong Institutet (CBI) är Sveriges största forskningsmiljö inom cement- och betongområdet. Institutet har 36 medarbetare varav 28 stycken har teknisk utbildning inom bygg, kemi, geologi, materialteknik eller maskinteknik. Specialisterna finns alltså inom flera olika discipliner och skapar en god miljö för forskning där mycket av det intressantaste sker i gränsområdet mellan de olika disciplinerna. Detta är en modell som CBI framgångsrikt utnyttjat under sina sex decennier som forskningsinstitut. I ett europeiskt perspektiv tillhör CBI den övre kvartilen. Sex svenska företag inom cement- och betongindustrin har skapat ett konsortium som stöder CBI:s grundforskning: Abetong AB, Betongindustri AB, Cementa AB, AB Färdig Betong, AB Strängbetong och Swerock AB. Den nya finansieringsmodellen syftar till att utveckla samarbetet mellan forskningsbeställare och forskningsutförare till gagn för betongens utveckling, de deltagande företagen och CBI. Konsortiet har i samråd med CBI initierat ett nytt treårigt forskningsprogram vid institutet. Storleken på programmet är 3,6 miljoner kr 2004 och minst lika mycket både 2005 och Programmet består av tre delar: Självkompakterande betong, Betong med krossad ballast samt Tidig hydratation. CBI medverkar i tre europeiska och ett nordiskt forskningsprogram. Tre av dessa Norecon, Rehabcon och Testing SCC avslutas under De två förstnämnda handlar om reparationer av betongkonstruktioner och det tredje om provningsmetoder för självkompakterande betong. Det fjärde Eco-Serve handlar om teknikspridning. CBI har medvetet ökat sina satsningar inom forskarutbildningen. År 2003 avlade två medarbetare doktorsexamen vid KTH resp. LTU. Under senhösten rekryterades två nya industridoktorander varför antalet industridoktorander fortfarande är fem. En intressentförening bildades under 2003 med syftet att skapa en direktkontakt mellan CBI:s experter och medlemsföretagens anställda. Föreningen har 24 medlemmar (juli 2004). Intressentföreningen bidrar till stödet av CBI:s forskning, teknikbevakning och bibliotek och är också representerad i CBI:s styrelse. CBI:s verksamhetsidé är att skapa, tillämpa och sprida kunskap om betong. Kunskapstillämpning och kunskapspridning står för drygt hälften av CBI:s omsättning. Avdelningarna CBI Konsult, CBI Kontroll och FoU Laboratorium bedriver en omfattande uppdrags-, besiktnings- och provningsverksamhet där CBI:s kunskaper och erfarenheter kommer till användning. Även övriga FoU-grupper deltar i konsultverksamheten. Balkonger, fasader, gårdsbjälklag, konstruktionsdelar med aluminatcement, industrigolv, brandskador och betongsliprar är exempel på vad som undersöks i våra uppdrag. CBI Kontroll genomför besiktningar av anläggningar för fabriksbetong, betongelement och ballast. Det sistnämnda är en nyhet i och med att de nya europanormerna från 2004 ställer krav på certifiering av ballast för användning i betong samt väg- och järnvägsöverbyggnad. Behovet av fort- och vidareutbildning ökar i byggsektorn. Livslångt lärande har blivit ett honnörsord. CBI har i decennier haft en omfattande kursverksamhet som dels består av behörighetsgivande kurser som klass I och II men även om vattenbilning och undervattensgjutning, dels av specialkurser inom aktuella områden där forskningsresultat och nya rön omsätts i nya kunskaper hos kursdeltagarna. Exempel är självkompakterande betong, betonggolv och nya regelverk. Vid sidan av kursverksamheten ansvarar avdelningen för Teknikspridning även för information och Sveriges främsta bibliotek inom betongområdet. Den årliga informationsdagen i Stockholm har moderniserats och samlar över 200 deltagare. Under 2003 kompletterades den med en skånsk informationsdag och dagar för speciella kategorier planeras. Ekonomiskt har CBI haft det kärvt några år till följd av kraftigt minskande forskningsanslag. Även om år 2003 också ledde till en ekonomisk förlust anser vi nu att vi är på rätt väg. Konsortiets och intressentföreningens tillkomst, fler externfinansierade industridoktorander, fler konsulter, ett bättre förhållande mellan timtaxor och timkostnader samt en vändpunkt för konjunkturen ger oss tillförsikt. Johan Silfwerbrand Johan är institutschef sedan 1 februari 2002 och på deltid professor i brobyggnad vid KTH sedan Vid sidan om sina administrativa uppdrag handleder Johan doktorander och bedriver viss FoU och rådgivning om betongvägar, markstensbeläggningar, industrigolv och betongreparationer. 5

6 FoU Material Materialgruppen arbetar både med forskning och med uppdragsverksamhet. Forskningsarbetet inom FoU Material har som mål att öka förståelsen för de ingående delmaterialens funktion och med utgångspunkt från detta förbättra cementbaserade materials egenskaper med avseende på fysikaliska prestanda och beständighet. Vi kommer att utvidga med kompetens inom färsk och hårdnande betong i konstruktions- och utförandeledet. Uppdragsverksamheten som är en viktig del ger kontakt med verkligheten och fokuserar verksamheten på aktuella problem. Gruppen består av fem personer med specialkompetens inom förutom byggvetenskap även geologi, mineralogi, processkemi och mineralbearbetning. De analysmetoder och den metodik som materialgruppen är specialiserad på är olika typer av mikroskopi och kemisk analysteknik i nano/mikroskala för att vi bättre skall förstå den inre kemisk/fysikaliska strukturen i kompositer som betong och andra mineralbaserade material och därifrån kunna förutse och utläsa produkters egenskaper. Dessa metoder är också väsentliga för diagnostik och skadeutredningar. Gruppen utför utredningar om ballast, bindemedel, betongpetrografi, specialbetonger, temperaturspänningar/sprickor, injekteringsmedel, miljöpåverkan, och kompatibilitet mellan material. Under 2003 har vi utfört forskningsarbete inom en rad områden finansierade från olika källor. Inom insatsområdet, finansierat av konsortiet för A-finansiering och MinBas (Statliga pengar genom SGU), har vi arbetat med att undersöka betingelserna och förutsättningarna för att ersätta naturgrus i betong med krossat berg. Dessutom har vi avslutat ett arbete om inverkan av extremt finmalda partiklar på betongs egenskaper. Vi har även slutfört ett projekt finansierat av Statens Energimyndighet som visar att man i en del fall kan ersätta gjutmetall med ultrahöghållfast fiberbetong. För Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) har vi tagit fram speciella ultrahöghållfasta lågalkaliska produkter som behövs för att stabilisera och plugga borrhål i berg. Sprickifyllnad med ultrafint cementbruk. Bild från SEM av glasfiber i ultrahögpresterande betong. En lågalkalisk cementmatris gör glasfibern beständig. Material R&D Section The aim of the Material R&D Section is to increase the understanding of the various constituents and based on this understanding try to improve the properties of cementbased materials with focus on physical performance and durability. The Section consists of five researchers with competence in geology, mineralogy, chemical processes, mineral forming and civil engineering. The analytical methods used include various types of microscopy and analytical chemistry in nano and micro scale. These methods support not only research but also commissions like assessment and damage investigations. Supported by the Research Consortium, the Section studies the possibilities to replace natural aggregate in concrete with crushed rock. Other research projects are devoted to the influence of extremely fine grinded particles on concrete properties, successful efforts to replace cast iron with fibre reinforced ultra high strength concrete, and the development of ultra high strength low alkaline products to stabilize deep boreholes in rock. 6

7 Björn Lagerblad Helena Moosberg-Bustnes Björn är fil.dr. (mineralogi, petrologi) och gruppchef för FoU Material samt adjungerad professor vid Inst. för byggvetenskapvid KTH. Hans kompetensområden är ballast både med avseende på egenskaper i betong och beständighetsproblem, betongs uppbyggnad, bindemedel och hydratation, beständighets- och skadeutvärderingar samt geokemi. Björns senaste arbeten omfattar lakning av betong, lågalkalisk betongs egenskaper, ultrahöghållfast pulverbetong, krossat berg som ballast i betong, kalciumsilikathydrats strukturella uppbyggnad och polymerisering. Helena är civilingenjör i materialteknik och teknisk doktor från Luleå Tekniska Universitet. Hon har ett bedrivit ett forskningsarbete tillsammans med MiMeR för att se om det är möjligt att inkorporera restprodukter som filler i betong. I huvudsak används kalorimetri, XRD och hållfasthetsprovning, karakterisering av materialparametrar såsom partikelform, ytarea, partikelstorleksfördelning och densitet. Helena är f.n. barnledig. Carsten Vogt Leif Fjällberg Leif är diplomingenjör med inriktning på processkemi. Han sysslar främst med frågor som berör cementkemi, cementhydratation och tillsatsmedel. Han har även utfört försök med olika typer av askor med avseende på lakning och bindningsegenskaper. Ett forskningsprojekt pågår som syftar till att ge bättre förståelse för den tidiga cementhydratationen, bl. a. vilka faktorer som påverkar accelerationsperiodens start och hur den kan styras. I några projekt med finmalda injekteringscement används olika flyttillsatsmedel och tillsatsmaterial för att studera flytförmåga och bindetid och för att kunna optimera materialsammansättningen med tanke på önskade egenskaper. Leif har även utfört försök på bruksprismor med en alkoholbaserad (polyol) krympreducerare. Carsten är diplomingenjör Väg och Vatten, från Weimar i Tyskland med inriktning på materialteknik. Utbildningen var specialinriktad på betongens delmaterial, egenskaper och beständighet. Han anställdes efter att ha utfört sitt examensarbete som behandlade specialbetong på CBI. Arbetet omfattar för närvarande kemisk/fysikalisk provning, arbete med ultrahöghållfast pulverbetong och andra specialbetonger. Mikrostruktur och kemisk analys i svepelektronmikroskop, kalorimetriundersökningar, krympmätningar och deformationsanalys av betong/bruk ingår också i hans arbete. Kjell Wallin Kjell är byggnadsingenjör och har tidigare arbetat drygt 20 år som platschef i entreprenadbranschen. Hans specialkompetens är ung betong. Kjell är sedan 10 år medlem av Ung betong-gruppen vid LTU som är ledande inom detta FoU-område. Kjell har sedan länge medverkat i CBI:s kurser, främst inom området temperaturspänning och sprickbildning. Han har även arbetat med utveckling av självkompakterande betong. Kjell arbetar med färsk och hårdnande betong i konstruktions- och utförandeledet dels genom FoU, dels genom rådgivning och utredningar. 7

8 FoU Reologi FoU-gruppen Reologi och arbetbarhet har två medarbetare med bakgrund inom väg- och vattenbyggnad respektive kemi med inriktning på ytkemi. Gruppens arbete behandlar frågor kring färsk betongs egenskaper och bakomliggande mekanismer. Fokus har sedan en tid tillbaka legat på förståelse och utveckling av självkompakterande betong (SKB) med en spännvidd från ytkemiska förklaringar av dispergering (flytmedels förmåga att bryta upp ihopklumpade finpartiklar såsom cement, ballast och filler) och kolloidala partikelinteraktioner (krafter mellan partiklar med storlek under ca 1 mikrometer) till frågan om tixotropi och formtryck. Tixotropi är en egenskap som innebär att ett material i vila kan bygga upp en struktur som därefter vid exempelvis omrörning kan brytas ner igen och sedan återigen byggas upp i vila (jämför med en målarfärg som måste röras om för att bli flytande och som blir geléartad när den får vila). Men gruppen begränsar inte inriktningen till SKB utan har alla cementbundna material som arbetsfält. Gruppen förfogar över fyra olika viskometrar/ reometrar varav två är lämpade för reologisk karakterisering av betongens mikrobruksfas med partikelstorlek upp till ca 0,5 mm och två med kapacitet att mäta betongens reologi där stenstorleken kan vara upp till ca 20 mm. Reologi är vetenskapen om materials flytegenskaper och deformation. Vi kan med andra ord skapa förståelse för hur betongens samtliga delmaterial och tillsatsmedel påverkar reologi, arbetbarhet, konsistensförändringar över tid, tixotropi, formtryck, stabilitet och i förlängningen även hur de påverkar luftporer och hållfasthetstillväxt. Gruppen medverkar i europaprojektet Testing SCC där mätmetoder utvärderas i syfte att kunna mäta självkompakterande betongs flytförmåga, passerbarhet och separation (stabilitet) och MinBas-projektet Framtida betong där fokus ligger på utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong. Vi är vidare sekreterare i RILEM kommittén TC-188-CSC, medlem i en ACIkommitté (TC-237) samt medverkar i ett nordiskt nätverk om självkompakterande betong (Nordic SCC- Net). Reologigruppen engageras även som expertis i samband med internationella konferenser. Båda medarbetarna genomför idag doktorandutbildningar vid sidan om den mer rutinmässiga uppdragsverksamheten. Förutom forskning och uppdragsverksamhet så är gruppens medarbetare också föreläsare vid både interna CBI-kurser men även i externa sammanhang. Rör för mätning och simulering av formtryck. Reometer anpassad för karakterisering av pastor och mikrobruk. Rheology R&D Section The Rheology R&D Section consists of two researchers with education in civil engineering and surface chemistry, respectively. Rheology is the science of materials yield and deformation properties. The work is devoted to fresh concrete properties with focus on understanding and development of self compacting concrete (SCC) spanning from surface chemistry to tixotropy and form pressure. The Section uses four rheometers tailored for either micro mortar (aggregate size 0.5 mm) or concrete ( 20 mm) in order to create understanding of the influence of concrete constituents on rheology, workability, consistence changes, tixotropy, form pressure, stability, air entrainment, and strength development. The two researchers work both part-time on Ph.D. projects. They are involved in the Europe project Testing SCC and in a Swedish project Future Concrete devoted to the use of alternative aggregates in concrete as well as the two international organisations ACI and RILEM. 8

9 Peter Billberg Mikael Westerholm Peter är civilingenjör Väg och Vatten, inriktning bärande konstruktioner (1992) och tekn. lic. (1999), båda examina från KTH. Peter är gruppchef för FoU Reologi men vid sidan av detta också inskriven vid KTH som doktorand. Han studerar färsk självkompakterande betongs tixotropi och hur denna materialegenskap inverkar på formtryck. Disputation sker under våren Han är sekreterare i RILEM-kommittén TC-188-CSC samt medlem i en ACIkommitté, TC 237:SCC. Mikael är diplomingenjör med inriktningen kemisk teknik med industriell ekonomi. Mikael arbetar huvudsakligen med utvärdering av cementbaserade partikelsuspensioners reologiska egenskaper. Han är även inskriven som doktorand vid Luleå Tekniska Universitet och forskarskolan Agricola Research Center. Sedan 2002 har han arbetat med att utvärdera olika tillsatsmedel och tillsatsmaterial som används i självkompakterande betong. Mikael deltar även aktivt i ett industriforskningsprojekt där målet är att skapa förutsättningar för användning av sand från krossat berg i betong. Projektet har pågått sedan 2003 och kommer att avslutas under

10 FoU Teknik FoU Teknik har utökats från tre medarbetare 2003 till fyra Medarbetarnas bakgrund är civilingenjör Väg och Vatten. Tre har disputerat. Gruppen arbetar med forsknings- och konsultuppdrag inom ett brett område inkluderat bl a självkompakterande betong (SKB), betongbeläggningar, reparation och underhåll, fuktproblem, skadeutredningar mm. Flera av gruppens medarbetare deltar även som föreläsare i CBI:s kurser samt i nationella och internationella kommittéer. Under verksamhetsåret 2003 har FoU Teknik arbetat med europaprojekten Rehabcon och Testing SCC samt det nordiska projektet Norecon. I Rehabcon och Norecon behandlas reparations- och underhållsfrågor. Rehabcon har fokus på den beslutsprocess som leder fram till en reparationsåtgärd medan Norecon syftar till att ta fram en state-of-the-art vad gäller reparationskunnande i de nordiska länderna. CBI har varit koordinator i Rehabcon. Projekten avslutas första halvåret I Testing SCC har syftet varit att ta fram gemensamma provningsmetoder för SKB, även detta projekt kommer att avslutas under Utöver forskningen i de europeiska och nordiska samarbetsprojekten bedriver FoU Teknik forskning inom programmen Betong i vägar och planer och Självkompakterande betong. Inom Betong i vägar och planer finns bland annat doktorandprojekt inom konsortiet Väg-Bro-Tunnel som samfinansieras av Vinnova, högskolan och industrin. Ett doktorandprojekt som handlar om funktionssamband för viktiga egenskaper hos betongvägar avslutades med en doktorsavhandling och disputation i december Det har i början av 2004 ersatts av ett nytt doktorandprojekt med inriktning mot dimensionering av betongvägar. Forskningen inom Självkompakterande betong är främst inriktad på simulering av SKB:s rörelser i färskt stadium och samverkan sker med projektet Testing SCC vad gäller jämförelse av datorsimuleringar med laboratorieprovningar. FoU Teknik utför diverse uppdrag som behandlar betongbeläggningar, tillståndsbedömningar med åtföljande åtgärdsförslag, materialutveckling, sprickrisker, uttorkning, etc. Uppdragsgivarna varierar från storföretag och statlig/kommunal förvaltning som t.ex. Cementa, Tetra Pak, Fortifikationsverket och Vägverket, till små bostadsrättsföreningar. Vattenbilad brobaneplatta. Provtagning för tillståndsbedömning av en betongväg. Technical R&D Section The Technical R&D Section works with research and commissions on a broad field including self compacting concrete (SCC), concrete pavements, repair & rehabilitation, moisture problems, and damage investigations. The Section s four researchers (three with Ph.D.) are all in the civil engineering field. The Section has participated in two European (Rehabcon and Testing SCC) and one Nordic research programmes (Norecon) ending in The Section has co-ordinated Rehabcon which has been devoted to the decision process leading to a repair action. The aim of Norecon is to produce a state-of-the-art report on concrete repair. Testing SCC handles various test methods for SCC. The Research Consortium is supporting a project on computer-based simulation of the movement of fresh SCC aiming at improving the concrete casting process. Research on concrete pavement has resulted in a doctoral dissertation on functional properties of concrete roads and a new Ph.D. project on design. The Section s commissions treat concrete pavements, assessments and proposals for repair strategies, material development, crack risks, and desiccation. 10

11 Ali Farhang Malin Löfsjögård Ali är civilingenjör Väg och Vatten och gruppchef för FoU Teknik. Ali har avlagt doktorsexamen vid avdelningen för Brobyggnad KTH i ämnet Betongkonstruktioner utsatta för kombinationen av tvångslaster och mekaniska laster. Efter doktorsexamen arbetade Ali i flera år som konstruktör och betongspecialist inom bro- och anläggningskonstruktioner samt temperatursprickor i ung betong. Ali började på CBI som gruppchef för FoU Teknik i september Inom forskningen arbetar Ali med dimensionering av betongbeläggningar, datasimulering av färsk självkompakterande betongs (SKB) rörelse, sprickminimering av industrigolv, fiberarmerad betong och underhåll och reparation av betongkonstruktioner. Ali medverkar också i temperaturcentrum och CBI:s kurser. Efter civilingenjörsexamen, Väg och Vatten vid KTH, arbetade Malin som konstruktör en kortare tid innan hon började på CBI Malin har sedan dess främst arbetat med doktorandprojektet Funktionssamband för viktiga egenskaper hos betongvägar. I projektet ingick utveckling av en optimeringsmodell, dimensionering av vägbelysning, tidpunkt för sågning av fogar och vidhäftning hos dymlingar. Projektet avslutades med en doktorsexamen i slutet av Från 2004 arbetar hon med forsknings- och konsultuppdrag främst inom ämnet betongbeläggningar men även med datorsimulering av självkompakterande betong. Malin är sekreterare i Svenska Betongföreningens kommission om betongbeläggningar och medlem i NVF utskott 34 och SIS TK AG 5 Vägytegruppen. Mårten Janz Johan Söderqvist Mårten är civilingenjör Väg och Vatten och har doktorerat vid LTH med en avhandling om fukttransport och fuktjämvikt. Hans nuvarande arbete behandlar främst reparation och underhåll. Bland annat har han deltagit i Rehabcon, som är ett EU-finansierat projekt som syftar till att förenkla beslutsprocessen som föregår en reparation, och i Norecon som är ett nordiskt nätverk finansierat av Nordisk Industrifond med syfte att samla in och förmedla kunskap om reparationsteknik till den nordiska byggnadsindustrin. Mårten är även styrelseledamot och handläggare i Rebet som är ett nätverk som skall verka för den svenska betongreparationsteknikens utveckling. Därutöver leder han ett antal uppdrag, främst med utgångspunkt i södra Sverige då hans stationeringsort är Lund. Uppdragen behandlar bl.a. tillståndsbedömningar med åtföljande reparationsförslag, materialutveckling, sprickrisker, uttorkning, etc. Johan är civilingenjör Väg och Vatten vid KTH med inriktningen strukturmekanik. Ett år av utbildningen bedrevs som utbytesstudent vid ESTP i Paris, Frankrike. Johan arbetar som industridoktorand inom ämnet betongbeläggningar och undersöker dimensioneringsmetoder för bland annat vägar och tungt belastade industriytor. Projektet ingår i forskningskonsortiet Väg- Bro-Tunnel som utgör en gemensam svensk satsning på forskning och utveckling inom infrastrukturområdet avseende vägar, broar, dammar och tunnelsystem. Parallellt med doktorandprojektet arbetar Johan främst med forsknings- och konsultuppdrag som behandlar betongbeläggningar. Här är tillståndsbedömningar och provtagningar en stor del av arbetet. 11

12 FoU Laboratorium Laboratoriegruppen består för närvarande av åtta medarbetare med bred kompetens; två forskarutbildade inom området mineralogi och mineralkemi, två civilingenjörer/industridoktorander inom områdena reparation av gammal betong och impregnering av betongkonstruktioner, en kemiingenjör som arbetar med olika laboratoriemetoder, två byggnadsingenjörer som utför laboratoriearbete, fältarbete och betonggjutningar samt en laboratorietekniker som utför provprepareringsarbete och fältprovtagningar. Laboratorieverksamhet Laboratoriegruppen bedriver extern och intern uppdragsverksamhet av både utredande karaktär och traditionellt analys- och provningsarbete. En del av laboratoriets provningsmetoder är ackrediterade. Internt understöder laboratorieverksamheten CBI:s övriga forsknings- och konsultverksamhet. Fördelningen i procent mellan externa och interna uppdrag är ca 60/40. Exempel på arbete inom uppdragsverksamheten är provningar och undersökningar av egenskaper hos konventionell och självkompakterande betong samt karaktärisering av ballastmaterial. Analys av betong med avseende på förekomsten av aluminatcement och analys och bedömningar av korrosionsrisken i parkeringsgarage åt fastighetsägare är andra vanligt förekommande uppdrag. Fler exempel på undersökningar är utvärdering av sprickorsak hos beläggningar och golv, orsak till skador på fasadelement, utvärdering av sliperskador åt Banverket samt utvärdering av korrosionshastigheter i tösaltmiljö för olika betongtyper åt Vägverket. FoU verksamhet Forskningsverksamhet finansierad av A-konsortiet bedrivs inom området Beständighet hos SKB. Dessutom bedrivs forskning inom området Reparation och underhåll. Inom området Beständighet hos SKB startades en undersökning 2001 med syfte att klarlägga om det finns risk för thaumasitbildning i SKB med kalkfiller. Ett mål i undersökningen är att ta reda på om de relativt låga sulfatkoncentrationer som finns i svensk miljö kan orsaka thaumasitangrepp som har betydelse för beständigheten. Mätresultat som visar provkropparnas status efter tre års lagring sammanställs i juni 2004 och en fördjupad undersökning för att verifiera orsak och verkan av angreppet kommer att genomföras under hösten 2004 till och med våren Arbetet kom- Förberedelser för frysprovning. Tunnslip visande fasgräns mellan ballast och cementpasta. Laboratory R&D Section The R&D Laboratory Section consists of eight researchers and engineers. The work includes investigations and conventional laboratory analyses and testing both for research and commissions and for external customers (60 %) or the other Sections at the Institute (40 %). Tests and investigations on properties of conventional and self-compacting concrete (SCC), characterization of aggregates, analyses on presence of calcium-aluminate cement in concrete samples, estimation of reinforcement corrosion risks in parking structures, and determination of damage causes are examples of frequent commissions. Research is devoted to durability of SCC, the interaction between old concrete and repair materials, and impregnation of concrete structures. The durability project covers thamasite formation, frost resistance, and chloride ingress. The repair project is a Ph.D. project aiming at investigating bond, micro structure, and transport processes in the zone between the two materials. The third one is also a Ph.D. project aiming at increased knowledge on how sealers interact with the concrete micro structure and influences liquid and vapour transports. 12

13 mer att slutföras och rapporteras under Syftet med undersökningen är att resultaten skall kunna ligga till grund för framtagning av rekommendationer för användning av kalkfiller i SKB i svensk miljö. Studier av frostbeständigheten och motstånd mot kloridinträngning hos främst fabrikstillverkad SKB är en annan viktig del av forskningsprojektet. Vidare forskning pågår under 2004 och resultat kommer att rapporteras under Inom området Reparation och underhåll har två doktorandsprojekt påbörjats. Ett projekt fokuserar på transportprocesser, vidhäftning och mikrostruktur i övergångszonen mellan reparationsmaterial och gammal betong. Projektet finansieras av SBUF och CBI:s intressentförening. Dessutom har Vägverket och Banverket finansierat en förstudie som syftar till att identifiera var inom reparationsområdet som det finns störst behov av ökad kunskap. Det andra doktorandprojektet finansieras av Formas och har titeln Impregnering av betongkonstruktioner. Syftet med projektet är att öka kunskapen om impregneringsmedels funktion i betong genom att studera transportprocesser och mikrostruktur. Studier av betongens makro- och mikrostruktur är ständigt aktuella inom hela CBI:s forskningsarbete som ett viktigt verktyg för att nå mekanism- och förklaringsmodeller till varför olika egenskaper uppnås i betong. Som exempel kan nämnas allt från kornformsanalyser av fillermaterial som påverkar färska betongens reologi, vidhäftning- och transportegenskaper för impregneringsmedel till reparationsmaterial och beständighet. Detta kräver uppgradering av instrument och apparatur. För denna typ av forskning vidareutvecklas därför olika tekniker. Som exempel kan nämnas svepelektronmikroskopi (SEM) med bildbehandling, reflektions- och polarisationsljusmikroskopi med bildbehandling, röntgendiffraktionsundersökningar med hjälp av datorbaserad identifikation av oorganiska föreningar och kalorimetri. I samarbete med reologigruppen har utrustningen för mätning av färska betongens egenskaper uppgraderats. Jan Trägårdh Jan har tagit forskarexamen i mineralogi vid Lunds Universitet. Han har arbetat som forskare på CBI sedan Från 1998 är han även gruppchef för FoU Laboratorium. Jans kompetensområde är ballast, betongs beständighet och mikrostruktur samt cementkemi och hårdnad betongs struktur och egenskaper. Han utför skadeutredningar, provningsanalyser och forskning inom områdena SKB:s mikrostruktur och egenskaper samt reparation och underhåll. Anders Johansson Anders är civilingenjör i maskinteknik, inriktning mot materialteknik med examen från Chalmers Han började på CBI i februari 2004, är anställd som industridoktorand och inskriven på KTH med projektet Impregnering av betongkonstruktioner. Anders genomför även provtagningar i fält och undersökningar i laboratoriemiljö på uppdragsbasis. Tidigare erfarenheter är bland annat studier i geovetenskap och ett års arbete med produktutveckling av husfärger. Johnny Johansson 1347 ISO/IEC Vct, alkalisilikareaktivitet, petrografi, tryckhållfasthet, kloridhalt, frostbeständighet, kalibrering av tryckpressar. Johnny har tidigare under drygt 30 år varit verksam som egen företagare, byggentreprenör och konstruktör till bland annat ett tiotal enfamiljshus. Dessa hus har haft egen estetisk och konstruktiv design och med någon form av teknisk innovation inbyggd. Han ansvarar nu för blandarcentralen och deltar i olika projekt vid till exempel praktiska utprovningar av nya betongrecept. Johnny arbetar även med att ta fram en underhållsplan för CBIfastigheten samt diverse löpande underhåll. Hans personliga utmaning är att fullfölja ett lättballastbetongprojekt som han arbetat på i flera år. 13

14 Mariusz Kalinowski Pål Skoglund Mariusz har tagit forskarexamen vid Uppsala Universitet i ämnena mineralogi och mineralkemi. Hans arbete på CBI omfattar bland annat kemiska analyser och strukturanalyser med hjälp av svepelektronmikroskop (SEM). Ett av målen med tillämpning av SEM är att öka kunskaperna om kemiska reaktioner i cementbaserade och keramiska byggnadsmaterial. Mariusz medverkar vid skadefallsutredningar, petrografiska undersökningar och kvalitetskontroll av ballast. Han är också involverad i A- forskningen. Han arbetar även med preparering av prover för mikroanalys och ansvarar för kalibrering av institutets mätutrustning. Pål är civilingenjör i kemiteknik med examen från Chalmers. Pål är inskriven som doktorand vid KTH med projektet Egenskaper i övergångszonen mellan gammal betong och reparationsmaterial. Dessutom driver han ett forskningsprojekt åt Vägverket om armeringskorrosion i tösaltad miljö. Pål arbetar även med tillståndsbedömningar av betongkonstruktioner t.ex. parkeringsgarage och balkonger. Olavi Kjellser Kjell Waern Olavi arbetar i laboratoriet med bland annat tryckhållfasthetsprovning, provberedning och utvärdering av betongkvalitet, kartering samt preparering av tunnslip och planslip. Tillståndsbedömningar ingår också i Olavis arbete. Han är byggnadsingenjör och har tidigare arbetat som konstruktör, projektledare och betongkontrollant. Arbetet som kontrollant utfördes både i Sverige och utomlands. Kjell är tekniker och tillverkar bl. a. gjutformar som behövs i verksamheten. Han är också ute i fält för utborrning av betongprover och förbereder dem sedan för olika provningar genom t.ex. kapning och slipning. Kjell ansvarar även för vår truck ochföretagsbilen. Han underhåller CBI:s maskiner samt en del reparationer i vår fastighet. Göran Olsson Fredrik Öhlund Göran är byggnadsingenjör med lång tidigare erfarenhet från provningsverksamhet inom betongområdet. Han arbetar främst med provning av hållfasthet och frostbeständighet. Göran utför även preparering av planslip och tunnslip, mikroskopering med vct-bestämning m. m. Fredrik som är kemiingenjör arbetar i laboratoriet med bland annat gjutningar, reologimätningar i pastaviskometer, frysprovningar, ballastprovningar, preparering av tunnslip och planslip, mikroskopering med vct-bestämning, krympmätningar samt alkalisilikareaktivitetsmätningar. 14

15 CBI Kontroll Göran Klevbo CBI Kontrolls huvuduppgift är att på uppdrag av ackrediterade certifieringsorgan utföra besiktningar på fabriksbetong och ballastanläggningar. Vi är idag två personer som arbetar i gruppen. Målet är att utöka gruppens verksamhet, genom att bearbeta flera produktområden. Vid årsskiftet 2003/2004 började den nya europanormen SS-EN 206 att gälla för fabriksbetongen i Sverige. Införandet av den nya normen har inneburit ett betydande merarbete för att få alla fabriker anslutna till Vattenfall Utveckling Certifiering (VUC) godkända och klara att leverera betong enligt den nya normen. CBI besiktigade och VUC certifierade den första fabriken i Sverige enligt EN 206 under våren Den nya europanormen innebär även att alla delmaterial till fabriksbetong skall vara certifierade. CBI Kontroll har under året i samarbete med VUC arbetat fram certifieringsregler och besiktningsunderlag för ballast. För att få bra ekonomi för såväl certifieringsverksamheten som våra kunder vill CBI Kontroll vid samma tillfälle kunna besiktiga både fabriksbetonganläggningen och den ballast som levereras till anläggningen. För de fabriker som har egna tryckpressar har vi som tidigare kunnat erbjuda ackrediterad kalibrering inom ramen för CBI:s laboratorieverksamhet. Under året har vi utfört c:a 140 fortlöpande besiktningar och ett mindre antal särskilda besiktningar. Antalet fabriker har ökat under året. En glädjande trend har varit att betongföretag med stora volymer har anlitat våra tjänster, vilket även har inneburit en bättre geografisk täckning. Göran är ingenjör och har huvudansvaret för kontrollverksamheten på CBI. Han arbetar med att besiktiga fabriksbetonganläggningar på uppdrag av VUC, ett arbete han har haft sedan tidigt 70-tal. På senare tid har även besiktningar av ballasttäkter kommit in i kontrollverksamheten. Göran har även medverkat som föreläsare i CBI:s kursverksamhet, främst med intriktning på fabriksbetong och ballast. Nicklas Edvardsson Nicklas kommer närmast från en fabriksbetongtillverkare där han arbetat som ordermottagare, transportledare och innesäljare. Han har därmed skaffat sig en bred erfarenhet inom fabriksbetongområdet. Nicklas arbetar främst med besiktningar av betongfabriker och kalibreringar av tryckpressar där Nicklas även är metodansvarig. Han har även erfarenhet av institutets skadeutredningsarbete. Accredited Quality Inspection Section 1347 EN (A) Kontrollorgan Fabriksbetong Ballast The main task of the Accredited Quality Inspection Section is to review ready-mix and aggregate plants. The Section consists of two persons. From January 2004, Swedish readymix concrete has to follow the new European standard SS-EN 206. The introduction of the new standard has meant a lot of work in order to certify the plants that the Section review and make them ready for producing concrete according to it. The new European standard states that all concrete constituents have to be certified. The Section has in co-operation with its certifying partner developed certifying rules and review documents for aggregates. For saving both the Institute s and its customers money, the Sections wants to review the ready-mix plants and its aggregate supplier at the same time. In 2003, the number of plant reviews reached 140. The Section also provides calibration of equipments for compressive tests on concrete in co-operation with the Laboratory R & D Section. 15

16 CBI Konsult CBI Konsult med fyra medarbetare 2003 har under 2004 utökats med två personer. Konsultgruppen skall enligt CBI:s verksamhetsidé tillämpa kunskap. Konsultgruppens huvuduppgifter är att ge kvalificerad teknisk service åt betongbranschen, tillämpa relevant betongforskning i uppdragen och att ge feedback från uppdragsverksamheten till betongforskarna. CBI: s konsultgrupp besitter en mycket lång och bred erfarenhet med kunskaper om material- och byggteknik samt byggkonstruktioners funktionssätt avseende både bärande och andra funktioner. Kunskaper om gällande regelverk inom byggområdet, frågor med koppling till entreprenadjuridik och andra icke-tekniska områden har också samlats inom konsultgruppen. Denna breda kunskapsbas är en nödvändig förutsättning för att kunna klara ut de många olika frågor som skall besvaras i olika uppdrag och att uppdragen skall kunna utföras med opartiskhet och objektivitet i enlighet med CBI: s stadgar. Institutets specialister, såsom kemister, mineraloger och laboratoriepersonal medverkar ofta för att lösa uppdragen på bästa sätt. Utredningar kan ibland också gälla frågor om hur andra material samverkar med betong i olika sammanhang. Genom det breda kontaktnät konsultgruppen under många års verksamhet byggt upp med olika specialister inom andra områden utanför CBI kan även sådana frågor lösas. Konsultgruppens uppdragsvolym har under år 2003 varit ungefär densamma som under det närmast föregående året, med 102 st. avlämnade uppdragsrapporter. Därutöver har ett antal mindre utredningar redovisats i brevform. Tillståndsbedömningar av p-däck och garage samt balkonger utgör ca 40% av uppdragen. Utredningar av brandskador är också vanliga, dessa svarar för 10%. Andra frekventa uppdrag är tillståndsbedömningar av simhallar och vattenreningsanläggningar samt olika industrianläggningar. Vidare har undersökningar av förekomst av aluminatcement fortsatt, efter den upptäckt som gjordes år 2001, att det finns äldre hus med bärande betongstommar som har mycket låg, eller näst intill obefintlig tryckhållfasthet. Ett annat problemområde i det äldre husbeståndet är gårdsbjälklag. Utförda uppdrag visar att dessa kan vara i mycket dåligt skick. En förändring från tidigare år är att uppdragen numera ofta omfattar också detaljerade reparationsförslag och i vissa fall även utformning av kompletta förfrågningsunderlag samt utförandekontroll. Tillståndsbedömning efter brand är ett exempel på uppdrag. Utborrning av prover för vidare analys i CBI:s laboratorium. CBI Consulting Section The Consulting Section has increased from four to six engineers during The main task is to provide qualitative technical service to the concrete business, apply relevant concrete research findings in the commissions, and to give feedback from the commissions to the researchers at the Institute. The Consulting Section possesses a long and broad experience and knowledge on materials and structures including construction methods, structural behaviour, and other functional performances. Knowledge on standards and regulations, contract law, and other nontechnical areas is often a prerequisite for answering the questions in the various commissions. The Consulting Section writes annually more than 100 (102 in year 2003) commission reports. Assessments of parking structures and balconies constitute 40 percent of the total volume. Investigations on fire damages give another 10 percent. Other frequent tasks deal with assessments of swimming pools, water purifying plants, and various industrial facilities. Since 2001, investigations on concrete buildings containing calcium-aluminate cement have been numerous because such concrete looses gradually its strength and might today seventy years after construction be very low. According to the Institute s aim, present commissions often contains not only assessments but also repair proposals. 16

17 Bertil Nyman Anders Thorsén Bertil är civilingenjör Väg och Vatten med inriktning bärande konstruktioner och husbyggnad (1977) och tekn. lic. (1983), båda examina från KTH. Han kommer närmast från ett konsultföretag och är sedan juli 2004 gruppchef för CBI Konsult. Bertil har en bred erfarenhet av byggbranschen och har under drygt 20 år, varav 5 år som forskare och skadeutredare på CBI, arbetat med betong som konstruktör, utvecklingschef, laboratoriechef och projektledare. Han har lång erfarenhet av tillståndsbedömningar och skydd av betongkonstruktioner. Många uppdrag spänner över flera områden inom betongtekniken. Lars Johansson Anders är ingenjör och projektledare. Han är institutets specialist vad gäller bedömning av skador orsakade av aluminatcement sedan Anders vid en tillståndsbedömning av ett garage upptäckte en pelare med näst intill obefintlig tryckhållfasthet. Det visade sig att pelaren innehöll aluminatcement och detta ledde till att andra fastighetsägare också ville ha sina hus kontrollerade. Han arbetar mycket ute i fält med tillståndsbedömningar och provtagningar. Efter många år i branschen har Anders kommit i kontakt med i stort sett alla skador som kan tänkas uppkomma på och i betongkonstruktioner. Lennart Törnblom Lars är civilingenjör Väg och Vatten. Med drygt 30 år på CBI har de flesta av institutets verksamheter ingått i arbetsuppgifterna, såväl kursledning som uppdragsutredningar och forskning. Perioden , som ansvarig för CBI:s teknikområde Beständighet, fokuserades arbetet på tillståndsbedömning, betongkonstruktioners livslängd samt reparation och underhåll, frågor som är aktuella även i dagens utredningar. De uppdrag som Lars utför spänner ofta över flera områden inom betongtekniken. En lång och bred erfarenhet är då viktig, speciellt vid utredningar i samband med tvister. Små som stora objekt utreds, Ölandsbron och Årstabron är exempel på större utredningar. David Pöntinen Lennart är ingenjör samt projektledare och hans arbete består av bedömning av skadegrad och skadeorsak. De områden han arbetar med är brandskador, garage och balkonger. Vid bränder avgränsas de områden som måste rivas, vilka delar som kan repareras och delar av byggnaden med endast kosmetiska skador som sot och lukt. CBI lämnar reparationsförslag för balkonger och garage. I samarbete med andra konsulter utformar Lennart även anbudsformulär och administrativa föreskrifter samt följer upp reparationsarbetet på plats. En ofta återkommande arbetsuppgift är bedömning av sprickorsak i industrigolv. Patrik Wallin David är civilingenjör Väg och Vatten, med examen från LTU Han är projektledare och arbetar i huvudsak med tillståndsbedömning och provtagning. Återkommande objekt är husstommar, parkeringsgarage, balkonger, golv, broar och simbassänger. Tidigare har David arbetat inom telekombranschen. Patrik kommer närmast från en 3-årig byggnadsingenjörsutbildning vid KTH Syd i Haninge. Patrik har under ett flertal år före, samt vid sidan av studierna, arbetat som ställningsmontör med eget ansvar för stora och små projekt. Han har deltagit i allt från fasad- och takrenoveringar till nyproduktion av bostäder och brorenoveringar. Patriks arbetsuppgifter innefattar provtagning, tillståndsbedömningar och rådgivning. 17

18 Teknikspridning I gruppen Teknikspridning ingår enheterna för kurs, information och bibliotek. Gruppens viktigaste uppgift är att sprida information och kunskap som genereras både inom CBI och betongsektorn i övrigt. Enheten för kurs tillhandahåller högkvalitativa utbildningar, såväl öppna som företagsinterna, och vissa av dem är internationella. Föreläsarna är dels externa från näringsliv och högskolor, dels interna med anknytning till forskning och uppdragsverksamhet. Informationsenheten informerar om det arbete som bedrivs på CBI, producerar trycksaker för olika ändamål samt arrangerar informationsdagar och andra seminarier. Biblioteket söker och bevakar information åt såväl interna som externa kunder, sköter hemsidan samt hjälper till med frågor kring rapporter, böcker och standarder. Information Kundtidningen CBI nytt är en av de trycksaker som produceras. Tidningen, som är gratis, informerar om arbetet på CBI och den kommer ut tre gånger per år. Upplagan är 5000 ex. Övriga trycksaker är rapporter, verksamhetsberättelse och kursbroschyrer. CBI:s mål är att årligen producera minst en CBI rapport. Under 2003 publicerade Leif Fjällberg och Björn Lagerblad: Cementbaserade injekteringsmedel olika typer, cementreaktioner, bindetid och flytförmåga. CBI:s informationsdag i Stockholm samlar årligen en stor del av betongsektorn och under 2003 kom ca 240 deltagare. Dagen delas upp i tre delar; två parallella seminarier på förmiddagen innehållande korta inlägg och mycket diskussion, två sessioner på eftermiddagen samt en skärmutställning på CBI i anslutning till en buffé. Seminarierna och sessionerna behandlar olika aktuella ämnen behandlades självkompakterande betong, ytskydd, betongvägar, betonggolv och miljö. CBI genomför även informationsdagar utanför Stockholm som riktar sig till speciella grupper och 2003 var det Skånes tur. Kurs Enheten för kurs genomför både kortare specialkurser och längre behörighetsgivande kurser. De behörighetsgivande kurserna är Betongkurs klass I (Platsgjutning av betong, Fabriksbetongtillverkning och Betongprodukttillverkning), Betongkurs klass II (Platsgjutning av betong och Betongelementtillverkning), Undervattensgjutning enligt Bro 2002 samt Vattenbilning enligt Bro De behörighetsgivande kurserna samlar årligen deltagare. CBI genomför varje år ett dussintal specialkurser varav drygt en tredjedel byts ut varje år. Normalt har vi ca 200 deltagare per år genomfördes 14 olika Kurs i undervattensgjutning. Tipsrunda i CBI:s lokaler efter vår informationsdag. Section on Dissemination of Knowledge The Section on Dissemination of Knowledge consists of units for training, information, and library. The major task is to disseminate news and knowledge produced by the Institute s researchers or elsewhere. The Unit for Training provides continuation education through fundamental concrete courses, certification courses, and special courses both nationally and internationally. The fundamental courses are divided into two levels and are tailored for cast-inplace concreting, ready-mix concrete, and precast concrete. They lead to certification as well as courses on subaqueous concrete and concrete repair using water-jetting. Examples of themes for special courses are crushed aggregate, repair, thermal cracks, SCC, EN and sealing. During 2003, the number of course students totalled 360. The Information Unit produces the customers magazine CBI Nytt with three annual issues, the annual report, and course leaflets as well as scientific and technical reports. The Unit organizes also a yearly information day in mid March attracting more than 200 participants. The Library subscribes to 120 scientific and technical journals on cement, concrete, concrete structures, and construction, follows the development of new codes and standards, provides literature searches, and runs the Institute s web site 18

19 specialkurser varav fem var nya. En av nyheterna var Avancerad betongteknik en fortsättningskurs. Denna kurs tar upp det allra senaste inom forskning och utveckling på betongområdet. I Betongakademien en kvällskurs presenterades ett antal aktuella ämnen såsom bland annat regelverk, reparation, fukt, brobyggnad, sprutbetong, ljud, SKB, uppgradering av bärförmåga samt golv och vägar av betong. En annan nyhet var Projektering av betonggolv. Kursen tar upp projektering samt vilka krav som ställs och hur man följer upp dem. I den nya kursen Betongsektorns nya regelverk berättade vi om myndigheternas nya regler samt gick igenom praktiska konsekvenser och innehåll i BKR, SS-EN och Bro Den femte nyheten var den internetbaserade e-kurs om nya betongregler som i princip har samma innehåll som föregående nämnda kurs. Kursenheten arrangerar också företagsinterna kurser. Under 2003 genomfördes fyra sådana kurser. I Stockholm gavs en kurs i betongteknik för takpannetillverkare. En utländsk brobyggare fick under en dag på västkusten utbildning i de svenska regelverken. I Malmö arrangerades Betongsektorns nya regelverk och i Göteborg genomfördes Betongkurs klass II Platsgjutning av betong. Biblioteket Informationsbevakningen sker med hjälp av cirka 120 löpande tidskrifter och övriga periodika, sökprofiler i databaser samt genom prenumeration av nyhetsnotiser från bokhandlare och organisationer. En sökagent utnyttjas också för att bevaka ändringarna på några viktiga webbplatser. Biblioteket bevakar floran av standarder på betongområdet samt införskaffar och sprider information om de nya som kommer. Skötseln av CBI:s hemsida och den som innehas av Nätverket för betongreparationer (Rebet) är andra exempel på bibliotekets arbetsuppgifter. Ann-Thérèse Söderquist Richard Mc Carthy Richard är civilingenjör, Väg och Vatten, och har tidigare undervisat på gymnasieskola och arbetat på byggentreprenadföretag med bland annat planering och kalkylering. Han ansvarar för gruppen Teknikspridning och kompetensutvecklingsfrågor upptar en stor del av hans tid. Richard är verksam i Europaprojekt för teknikspridning samt engagerad i Svenska Betongföreningens Råd för vidareutbildning. Han är även kvalitetsansvarig avseende CBI:s ackrediterade verksamhet och har under några års tid varit ordförande i Föreningen Ackrediterade Betonglaboratorier (FAB). Jonas Ericsson Jonas är civilingenjör Väg och Vatten, med ett förflutet bland annat som konstruktör på ett konsultkontor och lärare på tekniskt gymnasium och inom kvalificerad yrkesutbildning (s.k. KY-utbildning). Jonas arbetar som kursledare med allt från planering av nya kurser, uppdatering av kursmaterial, kontakter med föredragshållare till genomförande av kurser och undervisning. Därutöver ansvarar Jonas för att vårt miljöledningssystem tilllämpas och efterlevs inom institutet. Tuula Ojala Ann-Thérèse är i grunden utbildad kart- och byggnadsritare och har genom åren byggt på sin kompetens genom kurser inom lay-out och trycksaksframställning. Hon arbetar med originalframställning för CBInytt, kursfoldrar, annonser och övriga trycksaker. Ann-Thérèse håller i arrangemangen för CBI:s Informationsdag och andra seminarier samt viss administration och arkivering för uppdragsverksamheten. Tuula har examen från bibliotekarieutbildning på Tammerfors universitet i Finland. Hon har tidigare bland annat varit verksam på biblioteken vid Helsingfors Tekniska Högskola, Patentverket och Alfa Laval. Tuula bevakar alla slags ny information inom betongområdet och skaffar fram efterfrågade artiklar, böcker, standarder och konferensskrifter. Litteratursökningar, manuella eller via databasvärdar och internet, är en väsentlig del av arbetet och hon håller både CBI:s och Rebets hemsidor à jour. 19