MAGISTERUPPSATS ANVISNINGAR FÖR INOM PROGRAMMET FÖR STATISTIK OCH DATAANALYS

Transkript

1 LINKÖPINGS UNIVERSITET 17 januari 2008 Institutionen för datavetenskap Avdelningen för statistik ANVISNINGAR FÖR MAGISTERUPPSATS INOM PROGRAMMET FÖR STATISTIK OCH DATAANALYS

2

3 Innehåll 1 Allmänt 1 2 Magisteruppsatsens mål och omfattning 1 3 Val av uppsatsämne, examinator och handledare 1 4 Tid för påbörjande av examensarbete 3 5 Arbetets genomförande Litteraturstudier och metodseminarium Huvudarbete, granskning och slutlig redovisning Rapporten Allmänt Tryckning Rapportens utformning Framläggningen Allmänt Något om den muntliga presentationen Tider och opponentkontakter Opposition 6 9 Examinators uppgifter 6 10 Handledarens uppgifter 7 Bilaga 1 Förslag till utformning av rapport

4 1 Allmänt För att få avlägga filosofie magister- eller filosofie kandidatexamen fordras att du har utfört ett godkänt examensarbete. För filosofie magisterexamen är examensarbetet på avancerad nivå (D)och kallas magisteruppsats. I denna ingår följande obligatoriska moment: 1. Utförande och presentation/försvar av ett eget uppsatsarbete på ett seminarium med opposition av annan student. Presentationen skall ske under terminstid. 2. Opposition på annan magisteruppsats. 3. Genomförande av s k vetenskapligt metodseminarium, där problemet skall presenteras med förslag till metod. Valet av metod skall motiveras genom ett muntligt referat av en vetenskaplig tidskriftsartikel eller ett textutdrag från det problemområde inom vilken uppsatsen skrivs. 4. Närvaro vid minst 80% av framläggningar av andra gruppers magisteruppsatser inom samma kurs eller uppsatser inom med denna samordnad kurs. 5. Närvaro vid minst 80% av de vetenskapliga metodseminarierna inom samma kurs under punkt 3 ovan. I denna skrift ges anvisningar för magisteruppsats. För närmare upplysningar om examensarbete på grundläggande nivå, se dokumentet Anvisningar för kandidatuppsats. 2 Magisteruppsatsens mål och omfattning Målet med magisteruppsatsen är att visa att den studerande efter avslutad kurs skall kunna välja statistiska metoder på olika nivåer för att analysera ett komplext problem. kunna tillgodogöra sig innehållet i relevant facklitteratur på området för det aktuella arbetet och sätta in arbetet i ett sammanhang. kunna kritiskt granska och diskutera en i tal och skrift presenterad vetenskaplig rapport. kunna använda kunskaper och färdigheter som förvärvats vid studier på grundläggande och avancerad nivå (C och D). kunna författa en uppsats i statistik på avancerad nivå, samt muntligen kunna presentera och försvara uppsatsen och dess budskap för auditorier med varierande kunskaper i statistik. Magisteruppsatsen omfattar 30 högskolepoäng. 3 Val av uppsatsämne, examinator och handledare Du kan få tag i examensarbete genom att 1

5 ta kontakt med lämpligt företag/lämplig myndighet. studera www-sidor med information om examensarbeten. Uppsatsämnet skall vara valt till den 1 november terminen innan kursen Magisteruppsats ges. Det innebär att sökandet efter lämpligt examensarbete bör starta redan i september. Ämnesstudierektor och kursansvarig kan ge information om företag och myndigheter som varit uppdragsgivare för tidigare magisteruppsatser. Om du har mycket svårt att få kontakt med företag/myndighet och/eller att hitta ett lämpligt uppsatsämne bör du ta kontakt med någon av dessa. Magisteruppsatsen ingår som ett kursmoment i Utbildningsprogrammet för Statistik och Dataanalys för vilket särskild examinator utses. Uppsatsen (inklusive opposition och referat) skall normalt göras av två personer, i undantagsfall en person. Innan magisteruppsatsen påbörjas skall ämnesvalet och arbetets uppläggning beskrivas i en skriftlig arbetsplan som skall godkännas av examinator. I valet av uppsatsämne skall hänsyn tas till den generella inriktningen av utbildningsprogrammet, dvs med fokus på analys av främst stora datamängder. Det är alltså mindre lämpligt att välja ett uppsatsämne av mer teoretisk karaktär, där det t.o.m. kan förutsättas att ni förutom de kurser som ingår i utbildningprogrammet även tillgodogjort er kurser omfattande minst 40 universitetspoäng i något annat ämne, t.ex. Nationalekonomi, Företagsekonomi eller något av de beteendevetenskapliga ämnena (Psykologi, Sociologi, Pedagogik). När ni diskuterar uppsatsämnet med en uppdragsgivare skall ni fästa särskild vikt vid att tillgången på data är god. För uppdrag där tidsserieanalys skall användas bör data finnas tillgängliga motsvarande månadsdata för en period om minst 10 år. Vid tveksamheter om datas storlek eller kvalitet bör alltid kontakt tas med kursansvarig för Magisteruppsats eller studierektor i statistik. När uppsatsämne valts (dvs efter den 1 november) skall ni se till att få er tillskickat existerande datamaterial. Data bör sedan importeras till IDA s datorsystem för kvalitetsgranskning och ev. några inledande analyser. Erfarenheten visar att det annars kan ta flera månader av vårterminen innan det slutliga datamaterialet finns på plats och är användbart för analys. Lagom till juluppehållet, dvs 22 december, skall kvalitetsgranskningen vara avslutad och ni skall därvid ha ett datamaterial som ni direkt kan börja arbeta med när kursen startar. Under perioden november-december kan det visa sig att det utlovade datamaterialet inte håller måtten för det arbete som skall göras och då måste ett annat uppsatsämne väljas. Perioden november-december är tilltagen just för att möjliggöra en sådan ändring. Magisteruppsatsen betygsätts med ett av betygen Godkänd eller Underkänd. Handledare utses av examinator. Handledarens uppgift är att biträda och vägleda under arbetets utförande, samt att genom granskning av den skrivna uppsatsen avgöra när uppsatsen kan läggas fram. (Se vidare nedan om examinators och handledares uppgifter.) Uppdragsgivande myndighet/företag utser ofta en handledare på plats, vars funktion är att biträda vid frågeställningar och problem, som är förknippade med aktuell arbetsplats. Efter presentationen är normalt magisteruppsatsen offentlig. 2

6 4 Tid för påbörjande av examensarbete Magisteruppsatsen skall utföras den termin till vilken kursen Magisteruppsats är förlagd. För att få påbörja magisteruppsatsen (dvs. för att antas till kursen Magisteruppsats) krävs att man har uppnått minst 80 poäng på kurser i statistik. Vidare skall man förstås vara behörig till årskurs 4 inom utbildningsprogrammet. Se vidare om tröskelregler i Studiehandboken på programmets hemsida (Studentsidorna). 5 Arbetets genomförande 5.1 Litteraturstudier och metodseminarium Arbetet inleds med att utifrån uppsatsämnet vetenskapligt formulera det problem, som skall studeras och lösas. I samband med och efter detta görs normalt litteratursökning inom det problemområde som uppsatsämnet tillhör. Uppsatsens avgränsningar bestäms och den valda litteraturen studeras, varefter val av lösningsmetod för problemet skall göras. I den litteratur, som tagits fram skall väljas ut ett särskilt avsnitt (tidskriftsartikel eller bokutdrag), som på ett bra sätt beskriver den metod ni har valt. Ett referat av detta avsnitt bör skrivas och presenteras på ett särskilt s k metodseminarium. Förutom referatet skall metodseminariet även innehålla en presentation av ert uppsatsämne och problemformulering. Vid seminariet råder närvaroplikt till 80%. Syftet med seminariet är dels att visa att man kan tränga in i en vetenskaplig text av mer avancerad karaktär än de, som förekommit tidigare i utbildningen, dels att informera övriga uppsatsskrivare om det egna problemet och kunna få värdefulla synpunkter på ett relativt tidigt stadium. Metodseminarierna schemaläggs normalt under en vecka c:a tre och en halv vecka in i kursen. Det bör sägas att seminarierna kan läggas upp litet olika från grupp till grupp. Seminariet planeras i samråd med handledaren, och de variationer i utformningen av seminariet, som därvid uppstår skall ses som nyttiga och erfarenhetsgivande. Gemensamt för alla seminarier är att problemet skall presenteras, metodval skall redovisas och metoden skall förklaras (lämpligast via referat av litteratur som beskrivs ovan). 5.2 Huvudarbete, granskning och slutlig redovisning Efter metodseminariet skall arbetet med problemets lösning ta fart. Det är viktigt att hålla kontinuerlig kontakt med handledaren. En träff per vecka kan vara ett riktmärke. Under arbetet uppstår ofta problem och oförutsedda förseningar. Den totala tiden är väl tilltagen för detta, men problemen får inte leda till att arbetet avstannar för en längre period än några dagar. Resttentor, semesterresor eller andra egna avbrott skall undvikas. När c:a en och en halv månad återstår av kurstiden bör arbetet med själva rapporten vara i full gång. När c:a tre veckor återstår av kurstiden skall uppsatsen vara preliminärt färdigsskriven så att den tål att genomgå en granskning vid ett s k förslutseminarium. Varje grupp får då i uppdrag att vara opponenter på en annan grupps uppsats. Opponenterna skall noggrannt läsa igenom uppsatsen och formulera kritiska synpunkter på den. Mer om hur oppositionen skall genomföras framgår nedan. Respondenterna skall bemöta kritiken, och den diskussion som följer mellan opponenter, respondenter och handledare skall leda till förslag på åtgärder för att förbättra rapporten. Efter förslutseminariet vidtar förbättringsarbetet. 3

7 Vid slutseminariet skall opponenterna inleda den slutliga diskussionen av rapporten och då speciellt följa upp huruvida förbättringar har skett. Slutseminarierna (framläggningen) schemaläggs till den sista kursveckan. Arbetet under denna koncentreras därför till presentation och försvar av den egna uppsatsen, opposition av en annan uppsats och närvaro på (i princip) övriga uppsatsseminarier. Rapporten skall delges handledare och opponenter senast två dagar innan framläggningarna börjar. De synpunkter, som kommer fram under framläggningen skall beaktas och leder normalt fram till någon form av efterjustering av rapporten. Den slutliga rapporten skall vara så bra som möjligt och inga tidigare upptäckta tryckfel o dyl får finnas. Arbetet med justeringen samt tryckning och distribution vidtar efter framläggningsveckan och bör normalt avslutas inom ett par veckor från denna. Det är därför av största vikt att ni inte planerar att omedelbart efter framläggningsveckan påbörja ett arbete eller göra någon längre resa. 6 Rapporten 6.1 Allmänt Rapporten som dokumenterar magisteruppsatsen skall vara utförlig, väldisponerad och professionellt skriven. Rapportspråket skall vara svenska eller engelska. Det skall vara lätt att tillgodogöra sig innehållet i rapporten, varför stor vikt skall fästas vid den skriftliga framställningen. Rapporten får inte enbart vända sig till experter inom området utan den skall vara utformad så att den kan läsas och förstås av era kurskamrater. I rapporten skall tydligt framgå motivering till valet av lösningsmetod och det skall finnas en tydlig koppling mellan resultatanalys och åtgärdsförslag. Diskussionen av resultatet skall vara utförlig och visa på er förmåga till kritiskt tänkande. Rapporten skall innehålla referenser och en kort sammanfattning. Om rapportspråket är svenska skall rapporten även innehålla en sammanfattning på engelska. Rapporten bör påbörjas tidigt i arbetet. En lämplig riktlinje för detta är att vid det ovan beskrivna metodseminariet bör rapportens inledning i huvudsak vara skriven inkluderande problemformulering och avgränsningar. 6.2 Tryckning Utskrift av rapporten ansvarar ni själva för. Tryckning får ske först efter godkännande av examinator. Anvisningar inför tryckningen rörande format och dylikt finns att läsa under Magisteruppsats/Tryckning av uppsatser på programmets hemsida. Till den muntliga redovisningen vid slutseminariet skall en arbetsutgåva av rapporten användas. Den slutliga rapporten fastställs efter den muntliga redovisningen för att undvika onödiga småfel och korrigeringar. Arbetsutgåvan skall kopieras enligt följande fördelning: ett exemplar i pappersformat vardera till handledare, examinator och opponenter. Vidare kan arbetsutgåvan behöva kopieras till till de externa intressenter (uppdragsgivare) som avser att närvara vid framläggningen. Kopieringen ombesörjs av er själva. Utgåvan skall även i elektroniskt format skickas till examinator. Tryckning av kandidatuppsatsen i det antal pliktexemplar som krävs samt i ett exemplar vardera till er själva samt handledaren bekostas av institutionen. Egna exemplar utöver 4

8 dessa (t.ex. för släkt och vänner, framtida arbetsgivare) får ni bekosta själva. Tryckningen görs i svart-vitt och gråskala. I undantagsfall kan handledare godkänna att ett fåtal bilder (t.ex. komplicerade diagram) får tryckas i färg. Vill ni utöver detta ha färgtryck till bilderna får denna del i sin helhet bekostas av er själva. 6.3 Rapportens utformning Råd och anvisningar angående rapportens utformning finns i bilaga 1. Följande är obligatoriskt: Rapporten skall tryckas i ett speciellt format, som bestäms av institutionen. Tryckningen beställs därför via denna. Se även avsnittet ovan om tryckning och formatanvisningarna under Magisteruppsats/Tryckning av uppsatser på programmets hemsida.. Rapportens första sida är en titelsida med titel, namn och registreringsnummer. Rapportens sista sida är ett biblioteksblad. Blanketten finns att ladda hem under Magisteruppsats på programmets hemsida. 7 Framläggningen 7.1 Allmänt Den muntliga framläggningen av arbetet sker efter det att handledare anser att arbetet är färdigt för presentation. Framläggningen skall ske under terminstid och i normala fall under den tid som kursen Magisteruppsats pågår. Presentationen av arbetetskall ge en sammanfattande bild av problemformuleringen, en beskrivning av lösningsarbetet och en presentation av det resultat som arbetet lett fram till. Arbetet kan godkännas först när det har presenterats, oppositionens kritik bemötts, och rapporten vid behov slutjusterats. 7.2 Något om den muntliga presentationen Framläggningstiden är satt till c:a 60 minuter. Respondenten/erna presenterar uppsaten under c:a 30 minuter. Därefter inleder opponenten/erna diskussionen av uppsatsen varefter allmän diskussion sker. Presentationen görs normalt på svenska och i undantagsfall på engelska. 7.3 Tider och opponentkontakter Tidpunkt för framläggningen av magisteruppsatsen bestäms av handledare och examinator. Du tar själv kontakt med opponenter och ansvarar för att dessa erhåller sina exemplar av rapporten enligt de tidpunkter som anslås vid det aktuella kurstillfället. 5

9 8 Opposition De regler som finns i avsnitt 6 om tid för påbörjande av examensarbete gäller också för opposition. Opponenterna skall vid förslutseminariet främst diskutera och kommentera vald metod, vetenskaplig relevans och källbehandling. Vidare skall rapportens principiella uppläggning kommenteras. Därutöver kan formella och stilistiska synpunkter på rapporten lämnas. Tryckfel och mindre allvarliga hänvisningsfel o dyl lämnas lämpligen på separat lista och bör inte ta för stort utrymme i diskussionen. Inför slutseminariet skall opponenterna kontrollera att de ändringar som överenskommits också är utförda. Det kan mycket väl hända att opponenter och respondenter ej varit eniga om allt vid förslutseminariet. I sådana fall rekommenderas att diskussionen tas upp på nytt vid slutseminariet. Oppositionen vid slutseminariet skall generellt förmedla helhetsintrycket av arbetet och rapporten och opponenterna skall därvid ge balanserad och konstruktiv kritik. Erfarenheten visar att det trots ovanstående instruktioner är svårt för en opponentsgrupp att få till stånd en ordentlig vetenskaplig diskussion kring den uppsats de just har framfört kritik mot. Följande hållpunkter för förbredelse av opposition vid slutseminariet skall därför beaktas: Vid genomläsning av arbetet (såväl inför förslutseminariet som slutseminariet) skall en genomgående fråga vara: Varför har författarna valt att göra så här?. (Ofta har man inte ställt den frågan, utan köpt relativt lättvindigt den metodik, som använts. Kritiken har sedan mest handlat om mindre välvalda formuleringar och beskrivningar, vilket inte blir bra för diskussionen.) Ansträng er till det yttersta för att hitta en alternativ metodik för att lösa det problem som behandlats. Det spelar ingen roll om den metodik ni hittar är uppenbart sämre. Det är inte säkert att respondenterna inser detta (genast) och då kommer som regel en diskussion igång, till gagn för alla närvarande. Förbered minst två frågor, som just handlar om den valda metodiken. Frågorna skall inte kunna besvaras med 1 2 meningar, utan kräva ett längre inlägg från respondenterna. För att inte dessa skall bli mållösa under seminariet bör de få ut dessa frågor en dag innan seminariet. Det är därför viktigt att dessa frågor kommer till redan under granskningen inför förslutseminariet, även om de inte skall ventileras just då. 9 Examinators uppgifter Examinator är ansvarig för att den godkända magisteruppsatsen uppfyller universitetets krav. Examinator betygsätter magisteruppsatsen och oppositionen på detta med en av betygsgraderna Godkänd eller Underkänd. Efter framläggningen skall examinator rapportera närvaro (i förekommande fall), godkänd opposition och godkänt examensarbete till aktuell ämnesadministratör. 6

10 10 Handledarens uppgifter Handledaren skall fastställa inriktning och huvuduppgifter innan magisteruppsatsen får påbörjas. Handledaren skall hjälpa den studerande att planera sitt arbete väl, se till att den studerande väljer en lämplig lösningsmetod och i övrigt engagera sig så att arbetet går framåt och blir färdigt enligt tidsplanen. Handledaren bör särskilt hjälpa till med att formulera inriktning och nödvändiga avgränsningar så att de motsvarar kraven på magisteruppsatsens omfattning. Handledaren skall även bistå med hjälp vid litteratursökning, speciellt i samband med referat av vetenskaplig artikel. Vidare skall handledare granska rapporten ur vetenskaplig och språklig synvinkel och därigenom avgöra när uppsatsen är färdig att läggas fram. 7

11 Förslag till utformning av rapport Bilaga 1 Rapportens olika delar Inledande del Rapportdel Avslutande del Titelsida Sammanfattning Innehållsförteckning Bilageförteckning Inledning Huvuddel Avslutning Litteraturförteckning Bilagor Biblioteksblad Titelsida Varje examensarbete skall börja med en titelsida (se exempel under Magisteruppsats/Tryckning av uppsats på programmets hemsida. Sammanfattning Sammanfattningen är kanske den viktigaste delen av rapporten. För läsaren kan den vara avgörande om han/hon blir tillräckligt intresserad av att läsa rapporten. Sammanfattningen bör vara kort och ge resultatet av arbetet, ej ett sammandrag. I princip bör sammanfattningen med ett fåtal ord ge läsaren bakgrund, syfte och slutsatser. Sammanfattningen skall vara skriven med fullständiga meningar och vara utformad så att den kan läsas separat. Den skall således inte innehålla några hänvisningar till texten i övrigt. Om rapportspråket är svenska skall en sammanfattning skrivas även på engelska. Innehållsförteckning Magisteruppsatsen bör efter sammanfattningen innehålla en innehållsförteckning, med sidangivelse, som hänvisar till rubriker och underrubriker i texten. Dessa rubriker bör vara uppställda på ett sätt som underlättar för läsaren att snabbt bilda sig en uppfattning om dispositionen och innehållet i arbetet. Rubriker och underrubriker bör vara numrerade såväl i innehållsförteckningen som i texten. Bilageförteckning Om rapporten innehåller många bilagor är det lämpligt att ge en sammanställning över dessa så att läsaren lätt kan hitta en viss bilaga.

12 Tabell- och figurförteckningar Om rapporten innehålller ett stort antal tabeller och/eller figurer bör en förteckning även göras över dessa. Inledning Rapportdelen börjar med en inledning. Det är särskilt viktigt att den är välskriven. Ofta är det med hjälp av den och sammanfattningen som en eventuell framtida arbetsgivare bildar sig en uppfattning om rapporten. I inledningen ges en bakgrund till det som kommer i huvuddelen. Presentera inte resultat eller annan detaljerad information här, spara detta till huvudelen. Det viktigaste är att sätta in läsaren i ämnet och hur du har tänkt angripa det i resten av rapporten. Inledningen ska informera om: bakgrund (teoretisk och/eller historisk), syfte och problemställningar med eventuella avgränsningar, definitioner och beskrivning av datamaterial. Huvuddel Huvuddelen är kärnan i rapporten. Den är det längsta avsnittet och består av en redogörelse av ditt arbete och hur du kommer fram till dina resultat. Huvuddelen består normalt av flera kapitel. Uppläggningen kan variera beroende på ämne och syfte. Avslutning Rapportdelen avslutas med en sammanställning och en diskussion av de resultat som framkommit genom undersökningen/problemlösningen. Här presenteras också de slutsatser som kan dras med hjälp av resultaten och som ligger till grund för de rekommendationer som arbetet utmynnar i. Denna diskussion skall vara utförlig och visa på den studerandes förmåga till kritiskt tänkande. Även en diskussion av begränsningar och fördelar med de redovisade resultaten kan ingå. Litteraturförteckning Hänvisningar till annan litteratur kan göras på flera sätt. Nedan beskrivs kortfattat två möjligheter. Litteraturhänvisningar i den löpande texten ger du med författarnamn och ett löpnummer (Montogomery [1]) alternativt endast med ett löpnummer. I en litteraturförteckning ordnas dessa hänvisningar i löpnummerordning eller alfabetiskt efter författarnamn. Böcker anges med författarnamn, bokens titel, utgivande förlag, utgivningsort och tryckår. Exempel: [1] Montgomery, D.C, Design and Analysis of Experiments, Wiley, New York, Artiklar anges med författarnamn, artikelns titel, tidskriftens namn, volymsnr, (årtal) och sidnummer.

13 Exempel: [5] Nordgaard, A. and Hjorth, U., Statistical Extrapolation of Nutrient Concentrations in the Baltic Sea, Environmetrics 4(3) (1993), Alternativt görs litteraturhänvisningar i den löpande texten med författarnamn ochaktuellt årtal (Montgomery (1984)). I en litteraturförteckning ordnas dessa hänvisningar alfabetiskt efter författarnamn. Om en författare har skrivit flera arbeten ordnas dessa kronologiskt. Vid flera arbeten från samma år av en författare numreras dessa med hjälp av bokstäver (Montgomery (1984a)). Böcker anges med författarnamn, (tryckår), bokens titel, utgivande förlag och utgivningsort. Exempel: Montgomery, D.C, (1991), Design and Analysis of Experiments, Wiley, New York. Artiklar anges med författarnamn, (tryckår), artikelns titel, tidskriftens namn, volymsnr och sidnummer. Exempel: Nordgaard, A. and Hjorth, U., (1993), Statistical Extrapolation of Nutrient Concentrations in the Baltic Sea, Environmetrics 4(3), Bilagor I bilagor samlas sådant material som hör till rapporten men som skulle tynga framställningen i den löpande texten. Material av denna typ kan vara programlistningar, omfattande uppställningar med beräkningar, större tabeller med insamlade mätvärden eller dylikt. Bilagorna skall vara inbördes numrerade och upptagna i innehållsförteckningen med en titel som beskriver innehållet. Mer information kan ges i en separat bilageförteckning (se ovan.). Biblioteksblad Sist i avhandlingen placeras ett blad med information till biblioteket. Blankett finns att hämta under Magisteruppsats/Biblioteksblad på programmets hemsida. Biblioteksbladet skall bl.a. innehålla en sammanfattning på engelska. Den kommer att matas in i en databas och bör därför vara mindre omfattande än sammanfattningen i den inledande delen ovan.