Teknologie magisterexamen med huvudområdet Datavetenskap med inriktning mot Inbyggda System

Transkript

1 Examensbeskrivning Sida 1 av 1 Dnr: X.X-000/00 Teknologie magisterexamen med huvudområdet Datavetenskap med inriktning mot Inbyggda System Master of Science (60 credits) in Computer Science with specialization in Embedded Systems Denna examensbeskrivning är fastställd av Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik XX-XX-XX med ikraftträdande samtidigt som 2008 års revision av lokal examensordning träder i kraft och reviderad Nationella bestämmelser Utbildningen ska svara mot beskrivningen av utbildning på grundnivå och/eller avancerad nivå enligt 1 kap. 8-9 högskolelagen (1992:1434) samt de krav som ska uppfyllas enligt examensbeskrivningen för aktuell examen enligt högskoleförordningens (1993:100) bilaga 2. Därtill gäller de nedan preciserade krav som högskolan själv bestämmer inom ramen för den nationella examensbeskrivningen. Examenskrav Teknologie magisterexamen med huvudområdet datavetenskap med inriktning mot inbyggda system uppnås efter det att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng varav minst 45 högskolepoäng på avancerad nivå inom huvudområdet datavetenskap vari ingår minst 30 högskolepoäng inom huvudområdets inriktning varav ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. I kursfordringarna om 60 högskolepoäng ska ingå minst 7,5 högskolepoäng matematik/tillämpad matematik på lägst nivå G1F. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Övergångsbestämmelser Högskoleverkets föreskrifter om översättning till engelska av svenska examina (HSVFS 2009:2-4) träder i kraft den 1 februari I examensbevis som utfärdas efter en ansökan som inkommit före den 1 februari 2010 översätts examensbenämningen enligt äldre föreskrifter. Fakultetsnämnden beslutade om skärpta krav avseende matematik/tillämpad matematik. Studenter som har påbörjat sina studier vid Mälardalens högskola före har rätt att få ut examen enligt tidigare krav.

2 Examensbeskrivning Sida 1 av 1 Dnr: X.X-000/00 Teknologie magisterexamen med huvudområdet Datavetenskap med inriktning mot Programvaruteknik Master of Science (60 credits) in Computer Science with specialization in Software Engineering Denna examensbeskrivning är fastställd av Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik XX-XX-XX med ikraftträdande samtidigt som 2008 års revision av lokal examensordning träder i kraft och reviderad Nationella bestämmelser Utbildningen ska svara mot beskrivningen av utbildning på grundnivå och/eller avancerad nivå enligt 1 kap. 8-9 högskolelagen (1992:1434) samt de krav som ska uppfyllas enligt examensbeskrivningen för aktuell examen enligt högskoleförordningens (1993:100) bilaga 2. Därtill gäller de nedan preciserade krav som högskolan själv bestämmer inom ramen för den nationella examensbeskrivningen. Examenskrav Teknologie magisterexamen med huvudområdet datavetenskap med inriktning mot programvaruteknik uppnås efter det att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng varav minst 45 högskolepoäng på avancerad nivå inom huvudområdet datavetenskap vari ingår minst 30 högskolepoäng inom huvudområdets inriktning varav ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. I kursfordringarna om 60 högskolepoäng ska ingå minst 7,5 högskolepoäng matematik/tillämpad matematik på lägst nivå G1F. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Övergångsbestämmelser Högskoleverkets föreskrifter om översättning till engelska av svenska examina (HSVFS 2009:2-4) träder i kraft den 1 februari I examensbevis som utfärdas efter en ansökan som inkommit före den 1 februari 2010 översätts examensbenämningen enligt äldre föreskrifter. Fakultetsnämnden beslutade om skärpta krav avseende matematik/tillämpad matematik. Studenter som har påbörjat sina studier vid Mälardalens högskola före har rätt att få ut examen enligt tidigare krav.

3 Examensbeskrivning Sida 1 av 2 Dnr: X.X-000/00 Teknologie masterexamen med huvudområdet Datavetenskap med inriktning mot Programvaruteknik Master of Science (120 credits) in Computer Science with specialization in Software Engineering Denna examensbeskrivning är fastställd av Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik XX-XX-XX. Nationella bestämmelser Utbildningen ska svara mot beskrivningen av utbildning på grundnivå och/eller avancerad nivå enligt 1 kap. 8-9 högskolelagen (1992:1434) samt de krav som ska uppfyllas enligt examensbeskrivningen för aktuell examen enligt högskoleförordningens (1993:100) bilaga 2. Därtill gäller de nedan preciserade krav som högskolan själv bestämmer inom ramen för den nationella examensbeskrivningen. Examenskrav Teknologie masterexamen med huvudområdet datavetenskap med inriktning mot programvaruteknik uppnås efter det att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng. I kursfordringarna om 120 högskolepoäng skall ingå minst 90 högskolepoäng på avancerad nivå varav minst 75 högskolepoäng inom huvudområdet datavetenskap vari ingår minst 60 högskolepoäng inom huvudområdets inriktning, varav ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 högskolepoäng om studenten sedan tidigare har fullgjort ett arbete på avancerad nivå om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdets inriktning. Det sammanlagda poängtalet för de självständiga arbetena måste dock alltid omfatta minst 30 högskolepoäng på avancerad nivå. Dessutom ska inom ramen för kursfordringarna ingå minst 7,5 högskolepoäng matematik/tillämpad matematik. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Övergångsbestämmelser Högskoleverkets föreskrifter om översättning till engelska av svenska examina (HSVFS 2009:2-4) träder i kraft den 1 februari I examensbevis som utfärdas efter en ansökan

4 Sida 2 av 2 Dnr: X.X-000/00 som inkommit före den 1 februari 2010 översätts examensbenämningen enligt äldre föreskrifter. Fakultetsnämnden beslutade om skärpta krav avseende matematik/tillämpad matematik. Studenter som har påbörjat sina studier vid Mälardalens högskola före har rätt att få ut examen enligt tidigare krav.

5 Examensbeskrivning Sida 1 av 2 Dnr: X.X-000/00 Teknologie masterexamen med huvudområdet Datavetenskap med inriktning mot Inbyggda System Master of Science (120 credits) in Computer Science with specialization in Embedded Systems Denna examensbeskrivning är fastställd av Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik XX-XX-XX. Nationella bestämmelser Utbildningen ska svara mot beskrivningen av utbildning på grundnivå och/eller avancerad nivå enligt 1 kap. 8-9 högskolelagen (1992:1434) samt de krav som ska uppfyllas enligt examensbeskrivningen för aktuell examen enligt högskoleförordningens (1993:100) bilaga 2. Därtill gäller de nedan preciserade krav som högskolan själv bestämmer inom ramen för den nationella examensbeskrivningen. Examenskrav Teknologie masterexamen med huvudområdet datavetenskap med inriktning mot inbyggda system uppnås efter det att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng. I kursfordringarna om 120 högskolepoäng skall ingå minst 90 högskolepoäng på avancerad nivå varav minst 75 högskolepoäng inom huvudområdet datavetenskap vari ingår minst 60 högskolepoäng inom huvudområdets inriktning, varav ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 högskolepoäng om studenten sedan tidigare har fullgjort ett arbete på avancerad nivå om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdets inriktning. Det sammanlagda poängtalet för de självständiga arbetena måste dock alltid omfatta minst 30 högskolepoäng på avancerad nivå. Dessutom ska inom ramen för kursfordringarna ingå minst 7,5 högskolepoäng matematik/tillämpad matematik. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Övergångsbestämmelser Högskoleverkets föreskrifter om översättning till engelska av svenska examina (HSVFS 2009:2-4) träder i kraft den 1 februari I examensbevis som utfärdas efter en ansökan som inkommit före den 1 februari 2010 översätts examensbenämningen enligt äldre föreskrifter.

6 Sida 2 av 2 Dnr: X.X-000/00 Fakultetsnämnden beslutade om skärpta krav avseende matematik/tillämpad matematik. Studenter som har påbörjat sina studier vid Mälardalens högskola före har rätt att få ut examen enligt tidigare krav.

7 Sida 1 av 10 Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Ansökan om inrättande av utbildningsprogrammet Masterprogram i hållbara energisystem 120 hp

8 Sida 2 av 10 Innehåll Nulägesbeskrivning... 3 Programmets innehåll och upplägg... 4 Forskningsanknytning... 5 Lärarkompetens... 7 Ekonomiska förutsättningar... 7 Omvärldsanalys... 8 Efterfrågan av utbildningen... 9 Förslag till externa bedömare... 10

9 Sida 3 av 10 Nulägesbeskrivning Energiingenjörsutbildning har bedrivits vid Mälardalens högskola sedan mitten av 80-talet och periodvis har utbildningen varit en av de största inom energiingenjörsområdet i Sverige. Utbildningen är välkänd inom energibranschen och har ett gott rykte. De senaste åren har energifrågorna fått en ökad aktualitet vilket medfört att Mälardalens högskola har beslutat att utöka energiingenjörsutbildningen till att omfatta tre program: Energiingenjörsprogrammet 180 hp, Civilingenjörsprogrammet i energisystem 300 hp och Industriell ekonomi med inriktning mot energimarknad 300 hp. Programmen startade höstterminen För dessa nya program har förändringsarbetet vägletts av en strävan mot ökad tydlighet, integrering av samhällsmålet om hållbar utveckling samt rationell och logisk programstruktur. Ett ytterligare steg i denna process är att inom ramen för befintlig programstuktur erbjuda en masterutbildning inom området hållbara energisystem som till stor del innehåller de avancerade kurser inom energiteknik som erbjuds de två sista åren i civilingenjörsprogrammet i energisystem. Masterprogrammet i hållbara energisystem ersätter då Masterprogrammet i process- och resursoptimering 120 hp och Magisterprogrammet i uthålliga energisystem 60 hp. Dessa två program har antingen inte rekryterat tillräckligt bra, är inte bolognaanpassade och ej heller anpassade till stukturen för de nya energiingenjörsprogrammen. Branschrådet inom energiteknikutbildningarna vid Mälardalens högskola har flera gånger påtalat att det finns ett intresse utomlands för den kompetens som finns i Sverige inom området hållbara energisystem och menar att Mälardalens högskola borde kunna erbjuda ett internationellt program inom detta område. Speciellt bör ett sådant masterprogram vara intressant inom EU-området då efterfrågan av energikompetens är stor som en följd av EU:s ambitiösa energiplan. Ett masterprogram i hållbara energisystem skulle då delvis kunna kompensera det förväntade framtida tappet av utländska studenter från icke EU-områden. Vid HST finns en förhållandevis omfattande forskning inom energiområdet vilket gör att förutsättningarna finns för ett masterprogram av hög kvalitet. Samordningen mellan de olika energiingenjörsutbildningarna gör att både utveckling och genomförande av programmet kan göras på ett ekonomisk rationellt sätt. Möjligheten är stor att använda existerande lärarkompetens samt utnyttja det nya moderniserade kursutbudet. De direkta investeringskostnader begränsas till i huvudsak utveckling av en kurs samt förstärkt marknadsföring främst inom EU-området men även nationellt.

10 Sida 4 av 10 Programmets innehåll och upplägg Masterprogrammet i hållbara energisystem är en tvåårig utbildning (120 hp) inom huvudområdet energiteknik. Som förkunskaper krävs en examen på grundnivå inom teknik om minst 180 högskolepoäng, varav minst 90 högskolepoäng inom energiteknik samt minst 22 högskolepoäng inom matematik med grunder i matrisalgebra och partiella differentialekvationer. Dessutom krävs Engelska B. Termin 1 inleds med en introduktionskurs till hållbara energisystem som ger en repetition av grundkunskaperna inom energiteknik och hållbar utveckling. Denna följs av en programmeringskurs där relevanta programmeringsspråk behandlas. Parallellt med detta ges två matematikkurser som krävs för vidare kurser. Termin 2 innehåller fördjupning i modellering, simulering och optimering av energiprocesser samt en kurs inom internationella energisystem. I termin 3 ges en större kurs som bl.a. inkluderar olika energisystem och ändliga/förnybara energikällor i perspektivet hållbar utveckling. Utbildningen avslutas med 30 hp examensarbete. Undervisningsformer som används är; föreläsningar, seminarier, laborationer, studiebesök och projektarbeten. Examination sker i form av tentamen och inlämningsuppgifter, individuella och i grupp. Blockschema visas i tabell 1. De flesta av kurserna är knutna till energiforskningen vid HST vilket gör att aktuell vetenskaplig kunskap integreras i utbildningen. Arbetslivsanknytningen är implementerad i programmet i form av flera adjungerade professorer, gästföreläsare, projektarbeten och studiebesök. Programmets upplägg ger såväl ett teoretiskt djup och ett tvärvetenskapligt synsätt liksom praktisk tillämpning via projektarbeten och examensarbetet vilket gör att studenterna blir förberedda för att uppfylla näringslivets krav. I tabell 1 nedan visas blockschemat för masterprogrammet och hur samläsning med civilingenjörsprogrammet i energisystem sker. För civilingenjörstudenterna kan samläsningen med internationella masterstudenter ge ökad inblick och förståelse för internationella energiförhållanden.

11 Sida 5 av 10 Tabell 1. Masterprogrammet i hållbara energisystem År 1 Introduktion till hållbar energisystem 7,5 hp Datoriserade informationssystem och programmering 7,5 hp Internationella energisystem 7,5 hp Processoptimering 7,5 hp Specialkurs för masterprogrammet Ingen samläsning Samläsning med civilingenjörsprogrammet Samläsning med civilingenjörsprogrammet Numeriska metoder 7,5 hp Tillämpad matrisanalys och multivariatanalys 7,5 hp Processmodellering 7,5 hp Processimulering 7,5 hp Samläsning med civilingenjörsprogrammet Samläsning med civilingenjörsprogrammet Samläsning med civilingenjörsprogrammet Samläsning med civilingenjörsprogrammet År 2 Hållbara energisystem 30 hp Samläsning med civilingenjörsprogrammet Examensarbete 30 hp Sverige/Utomlands Samläsning med civilingenjörsprogrammet Forskningsanknytning Energiforskningen i Sverige är bred och av hög vetenskaplig kvalitet samt mycket välrenommerad utomlands. Många statliga myndigheter såväl som privata stiftelser finansierar denna forskning. Energimyndigheten som är en av de största finansiärerna av energiforskning har som mål att möjliggöra en omställning till ett långsiktigt hållbart energisystem. Svensk energiforskning samarbetar med IEA (International Energy Agency) med projekt angående klimatfrågor och energianvändning. Energiforskningen vid HST bidrar till Sveriges ledande roll och berör i huvudsak områdena miljö, energiomvandlingar och resursoptimering. Olika forskargrupper är energiinriktade som: Effektiv distribution och användning av energi Fokuserar på effektiv distribution av energi och smarta elnät. Denna forskargrupp har nyligen erhållit ett stort anslag från Energimyndigheten och Sida (Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete) för två projekt. Det ena, Exportable/portable power plants, har målet att bringa elektricitet till avlägsna platser och ett andra

12 Sida 6 av 10 projektet fokuserar på att stärka konsumenternas ställning på den nordiska elmarknaden. Dessa två projekt medför att antalet forskare kommer att utökas, vilket ytterligare förstärker kompetensen inom området. Projekten bedöms vara av stor betydelse för hållbar samhälls- och teknikutveckling. Processeffektivisering Denna grupp fokuserar på optimering av produktionsprocesser inom industrier som har stor energianvändning som t.ex. pappersmassaindustrin. Denna grupp arbetar mycket med processmodellering och processimulering. Processutveckling och bioenergi Denna grupp fokuserar sig på användning av energi från biomassa och produktion av biogas. Regionala företag är starkt involverade i projekten men forskningsresultaten har en internationell inverkan. I alla tre ovan nämnda forskningsgrupper beaktas såväl tekniska, ekologiska som ekonomiska aspekter. Samarbete finns med andra universitet i Sverige, EU och internationellt, speciellt i Kina, där liknande forskning bedrivs. Forskningen är tänkt att integreras i masterutbildningen både i form av program- och kursutveckling samt i genomförandet av kurser. I undervisningen integreras mindre forskningsprojekt i form av övningsuppgifter.

13 Sida 7 av 10 Lärarkompetens På avdelningen finns lärare inom utbildningens kompetensområden, flera disputerade lärare samt flera doktorander som är involverade i undervisningen. Sammanställningen framgår av tabell 2. Tabell 2. Antal anställda involverade i programmet Namn Akademisk titel Tillsvidare/ visstidsanställd Anställningens omfattning Uppskattas tid inom programmet % av anställning Erik Dahlquist Professor Tills vidare 100% 10% Jinyue Yan Professor Tills vidare 80% 10% Björn Karlsson Professor Tills vidare 60% 10% Erik Dotzauer Adj. Professor Tills vidare 20% 10% Rebei Bel Fdhila Adj. Professor Tills vidare 20% 10% Jafar Mahmoudi Adj. Professor Tills vidare 20% 10% Eva Thorin Docent Tills vidare 100% 40% Hailong Li Teknologie doktor Tills vidare 100% 10% Anders Nordstrand Teknologie licentiat Tills vidare 50% 5% Jan Sandberg Teknologie licentiat Tills vidare 100% 30% Fredrik Starfelt Adjunkt Tills vidare 100% 30% Torbjörn Windahl Adjunkt Tills vidare 100% 5% Johan Lindmark Teknologie licentiat Visstid anställd 100% 20% Eva Nordlander Doktorand Visstid anställd 100% 20% Elena Tomás- Aparicio Doktorand Visstid anställd 100% 50% Tabell 2 visar att antalet lärare i programmet är 15 st. varav 8 st. (53 %) har disputerat. Ekonomiska förutsättningar Samordningen mellan de olika energiingenjörsutbildningarna gör att både utveckling och genomförande av programmet kan göras på ett ekonomisk rationellt sätt. En stor del av utvecklingskostnaderna är redan beslutade i samband med inrättandet av det nya civilingenjörsprogrammet i energisystem. Möjligheten är därför stor att använda existerande lärarkompetens samt utnyttja det nya moderniserade kursutbudet. De direkta investeringskostnader som krävs är bl.a. utveckling av kursen Introduktion till hållbara energisystem samt förstärkt marknadsföring, främst inom EU-området men även nationellt.

14 Sida 8 av 10 Omvärldsanalys Liknande utbildningar inom Sverige Master s programme in Sustainable Energy Engineering, KTH Stockholm och Master s programme in Innovative Sustainable Energy Engineering, KTH Stockholm. Dessa program liknar till stora delar det föreslagna masterprogrammet. Det senare programmet ger större möjligheter till fördjupning inom viss energiteknik men båda programmen saknar det större blocket i simulering, modellering och optimering som finns i det föreslagna masterprogrammet. Master s programme in Environmental Engineering and Sustainable Infrastructure, KTH Stockholm. Programmet har fokus på riskhantering, livscykelanalys och är mer miljöinriktat och har mindre inom energiteknik och energisystem är det föreslagna masterprogrammet. Master s Programme in Chemical Engineering for Energy and the Environment, KTH Stockholm. Profilen i detta program är kemiteknikinriktad och således helt annan än det föreslagna masterprogrammet. Masterprogrammet i bioenergiteknik, Linneuniversitetet i Kalmar/Växjö. Inriktningen är biobränslen och således mycket snävare än det föreslagna masterprogrammet. Master s programme in Sustainable Energy systems, Chalmers, Göteborg. Detta program liknar till stora delar den föreslagna masterutbildningen men verkar inte ha samma ambition att integrera miljö och hållbarhetsfrågor i teknikkurserna utan detta ges som separata kurser. Liknande utbildningar inom EU Det är svårt att hitta liknande utbildningar inom EU, några exempel nämns nedan: På Delft University of Technology i Holland finns en 2 årig energiinriktad masterutbildning, Sustainable Energy Technology, detta program fokuserar på förnybar energi och bioenergi men studenten väljer att fördjupa sig i enbart ett energiteknikområde. Således ett mycket snävare program än det föreslagna masterprogrammet. MIT Portugal Program har ett program som heter Sustainable Energy Systems som erbjuds till erfarna ingenjörer för vidarestudier. Utbildningen är mer fragmenterad än det föreslagna masterprogrammet där studenterna väljer mellan kurser inom teknik, miljö eller ekonomi. Sammantaget visar omvärldsanalysen att det finns flera liknade utbildningar inom Sverige vilket gör att konkurrens finns men indikerar samtidigt att området hållbara energisystem

15 Sida 9 av 10 är intressant och något som många högskolor satsar på. Det som framförallt skiljer den föreslagna masterutbildningen från liknade utbildningar är integreringen av miljö och hållbar utveckling i teknikkurserna samt det stora blocket inom simulering, modellering och optimering. Dessa moment har stor betydelse för att studenterna ska ha möjlighet att i ett systemperspektiv kunna hantera frågan om omställning av energisystemet där inte bra enskilda energikällor och energitekniker beaktas. Detta systemperspektiv omfattar såväl tekniska, ekonomiska som ekologiska aspekter och både energiförsörjning och energihushållning. Efterfrågan av utbildningen I ett globalt perspektiv är behovet av utbildning inom hållbara energisystem stort. Vid sidan av Kyotoprotokollet, som tydligt fastslår att minska koldioxidutsläppen och effektivisera energianvändning, finns det ett tydligt mål från EU:s klimatkommission kallat målet. Det betyder att till år 2020 skall vi minska koldioxidutsläppen med 20 %, energieffektiviteten skall öka med 20 % och 20 % av energin skall komma från förnybara källor. På nationell nivå vill Sverige fasa ut användningen av fossila bränslen. För att nå dessa mål krävs en ökning av antalet energiexperter och gör att energiutbildningar kan bli ett intressant val för dem som vill bidra till en bättre värld. Som tidigare nämnts har branschrådet inom energiteknikutbildningarna vid Mälardalens högskola har flera gånger påtalat att det finns ett intresse utomlands för den kompetens som finns i Sverige inom området hållbara energisystem och menar att Mälardalens högskola borde kunna erbjuda att internationellt program inom detta område. Masterutbildningen vänder sig till studenter som har en treårig teknikutbildning med inriktning mot energiteknik. Sådana utbildningar är numera relativt vanliga i Sverige och Norden i övrigt men finns även inom EU och i varianter globalt. Underlaget för potentiella sökande till masterprogrammet kan därför bedömas som stort. Dessutom finns ett förhållandevis stort intresse från utländska studenter vid MDH att läsa fristående kurser som berör hållbar energi. En del av dessa studenter skulle kunna vara intresserade att fortsätta sina energistudier genom att fullfölja masterprogrammet i hållbara energisystem. Det finns också en stor grupp med tidigare examen inom energiteknik och som varit yrkesverksamma en tid men som inte hade möjligheter att under studietiden läsa energikurser i perspektivet hållbar utveckling. Inom denna grupp bör det finnas ett antal som vill uppgradera sina kunskaper och examen inom området. Det finns redan i dagsläget ett starkt tryck från studenter vid MDH som läser Civilingenjörsprogrammet i samhällsteknik att profilera sin utbildning mot hållbara energisystem. Dessa studenter har vid ett flertal tillfällen framfört önskemål att kurserna som finns i de två avslutande åren på civilingenjörsprogrammet tidigareläggs så att dessa blir

16 Sida 10 av 10 sökbara för dem. Även om detta är ett tidsbegränsat potentiellt inflöde (detta program kommer att fasas ut) så är det en indikation för ett intresse för masterprogrammets kurser. En kvantitativ uppskattning av sökandetrycket till ett kommande masterprogram i hållbara energisystem kan göras utifrån intresset för den fristående kursen Sustainable Energy Systems som brukar ha ca 30 sökande varav de flesta är utländska studenter. Den numera ökade profileringen mot energiteknik vid MDH tillsammans med en förstärkt marknadsföring av det föreslagna masterprogrammet borde kunna medföra ett tillräckligt antal sökande. Antalet antagna bör sättas till ca och ger då tillsammans med studenter från civilingenjörsprogrammet en total kursbeläggning på ca 40 st vilket är den nivå som klaras utan att väsentligt mer personella resurser krävs än vad som redan planerats för det befintliga civilingenjörsprogrammet. Förslag till externa bedömare Näringsliv Eddie Johansson, Affärsområdeschef Kraftvärme, Rindi Energi AB Telefon: , e-post: eddie.johansson@rindi.se Jenny Holgersson, Energistrateg, Eskilstuna Energi och Miljö AB Telefon: , e-post: Jenny.Holgersson@eem.se Universitet/Högskola Per Alvfors, Professor, Avdelningen för Energiprocesser, KTH, Stockholm Telefon: , e-post: alvfors@kth.se Thore Berntsson, Professor, Avd. för värmeteknik och maskinlära, Chalmers, Göteborg Telefon: , e-post: thore.berntsson@chalmers.se Akademichef Elvy Westlund Avdelningschef Benny Ekman

17 Utbildningsplan Sida 1 av 5 MDH /10 Programkod: Masterprogram i Hållbara Energisystem 120 högskolepoäng Master of Science (Technology) in Sustainable Energy Systems, 120 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden och gäller för utbildning som ges efter Mål Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet Energiteknik, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, samt - visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet Energiteknik. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, -visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, samt - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa förmåga att inom huvudområdet Energiteknik göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,

18 Sida 2 av 5 MDH /10 - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, samt - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är engelska. Vilket inkluderar all undervisning, examination och litteratur m.m. Särskild behörighet Examen på grundnivå inom naturvetenskap eller teknik om minst 180 högskolepoäng, varav minst 90 högskolepoäng inom energiteknik samt minst 22,5 högskolepoäng matematik/tillämpad matematik med grunden i matrisalgebra och partiella differentialekvationer. Dessutom krävs Engelska B. Motsvarande behörighetskrav uttryckta för internationella sökande: A complete Bachelor s degree from an institution of higher education of 3 years or more, equivalent to 180 credits(ects credits), of which at least 90 credits (ECTS credits) are within Energy engineering and at least 22,5 credits(ects credits) in Mathematics/ applied mathematics with basics in matrix algebra and partial differential equations. English B is required for Swedish students. Foreign students are requires to submit a TOEFL test result, minimum score 550 with a TWE score of at least 4 (PBT) or 79 with a TWE score of at least 17 (IBT) or an IELTS test results with an overall band score of minimum 6.0 and no band score below 5.0 or equivalent. Urval Antal högskolepoäng. Innehåll Programmet består av 90 högskolepoäng teoretiska kurser samt ett självständigt arbete (examensarbete) inom Energiteknik på avancerad nivå omfattande 30 högskolepoäng).

19 Sida 3 av 5 MDH /10 Termin 1 Termin 2 Energiteknik Introduktion till Hållbara Energisystem, 7,5 hp Matematik/Tillämpad matematik Numeriska metoder, 7,5 hp Energiteknik Datoriserade informationssystem och programmering 7,5 hp Matematik/Tillämpad matematik Tillämpad matrisnalys och multivariatanalys 7,5 hp Energiteknik Internationella Energisystem, 7,5 hp Energiteknik Processmodellering, 7,5 hp Energiteknik Processoptimering, 7,5 hp Energiteknik Processimulering, 7,5 hp Termin 3 Termin 4 Energiteknik Hållbara Energisystem, 30 hp Energiteknik Examensarbete, 30 hp Val inom programmet Inga val förekommer inom programmet. Värdakademi eller motsvarande Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling är värdakademi för Teknologie masterprogram med huvudområdet Energiteknik, 120 högskolepoäng. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Teknologie masterexamen med huvudområdet Energiteknik (Master of Science in Energy Systems) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Kvalitetssäkring Kursvärderingar genomförs efter avslutad kurs med återkoppling till studenterna. Programvärderingar utförs årsvis. Kurs- och programutvärderingarna redovisas och diskuteras av programansvariga, arbetsgrupper i de olika huvudområdena och i lärarlag som arbetar med programmet varefter förändringar i programmet kan bli aktuella. En sammanställning av utvärderingar och nyckeltal redovisas även på akademirådet, där förändringar av program kan initieras.

20 Sida 4 av 5 MDH /10 Studentmedverkan Studentkåren utser studeranderepresentanter till akademirådet samt ledningsrådet. Studenter på program erbjuds att sitta med i arbetsgrupper för programutveckling. Studenter erbjuds plats i branschrådet. Studenterna har också via sin linjeförening kontakt med den programansvarige. Forskningsbas Högskolans forskning bedrivs främst inom sex prioriterade inriktningar: Didaktik och interkulturell kommunikation, Inbyggda system, Innovation och produktrealisering, Miljö, energi- och resursoptimering, Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning samt Hälsa och Välfärd. Civilingenjörsprogrammet i energisystem knyter an till inriktningen Miljö, energi och resursoptimering. Kurserna vilar på en vetenskaplig grund genom att forskarutbildade lärare deltar i planeringen och utvecklingen samt undervisar i programmet kurser. Flera av kurserna på avancerad nivå är direkt forskningsförberedande. Samverkan Högskolan arbetar aktivt för att erbjuda akademiska utbildningar som leder till jobb, bland annat genom att utveckla utbildningarna i samverkan med det omgivande samhället. Studenterna har goda möjligheter till samverkan med näringslivet genom projektarbeten och examensarbetet. Detta samarbete underlättar för studenten att knyta kontakter med företag. Till utbildningen finns också ett Utbildningsråd i för samhällsteknik, naturvetenskap och matematik knutet, där det finns representanter från näringslivet i regionen med. Internationalisering Mälardalens högskola har sedan länge ansett internationalisering vara en av de viktigaste faktorerna för att utbildning och forskning ska hålla god kvalitet. Som student är det bra att exponeras för internationella inslag under studietiden. Detta bidrar till att öka kompetens och förståelse, bägge mycket viktiga egenskaper på dagen arbetsmarknad. Att som student välja uppgifter med internationell profil eller medverka i Studentkårens fadderverksamhet kan tillföra lika mycket som en vistelse utomlands. Interkulturell kompetens är verkligen viktig oavsett om det framtida arbetet finns i Sverige eller någon annan stans i världen. Jämlikhet Programstudenterna bemöts och bedöms likvärdigt oavsett kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller könsöverskridande identitet/uttryck. I de fall då funktionshinder försvårar deltagande på kurser, erbjuds stödåtgärder. Studenterna blir upplysta om deras rättigheter som studenter vid Mälardalens högskola. I övrigt arbetar vi utifrån högskolans policy och handlingsplan för jämlikhet som finns tillgänglig på högskolans webbplats.

21 Sida 5 av 5 MDH /10 Övriga föreskrifter För varje kursvid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer skall bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examination för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Högskolan har beslutat om regler och anvisningar för examination, och dessa finns tillgängliga via högskolans webbplats.

22 Översikt av lärandemål och progression inom masterprogrammet i hållbara energisystem vid MDH Nivå Högskoleförordningen Masterexamen 120 högskolepoäng Masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning, varav minst 60 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området energisystem för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 HF andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas. Kunskap och förståelse För masterexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Nivå Kurstitel och högskolepoäng Innehåll Kunskap och förståelse Vetenskapligt arbete och kommunikation. Energi och hållbar utveckling. Kursen ger en bred beskrivning av olika energisystem och insikt i aktuell Produktion och distribution av energi. Energieffektivisering. Hållbara och forskning samt grunderna i vetenskapligt arbete och kommunikation. icke hållbara energisystem. G2E Introduktion till hållbar energisystem 7,5 högskolepoäng G1F Numeriska metoder 7,5 högskolepoäng Felkalkyl, iterativ lösning av ekvationer, direkt och iterativ lösning av ekvationssystem, interpolation, approximation, beräkning av integraler och numerisk lösning av differentialekvationer. Introduktion av programvaran MATLAB. Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna - definiera de vanligaste normerna för vektorer och matriser. - förstå och kunna utföra Richardson-extrapolation. G2F Datoriserade informationssystem och programmering 7,5 högskolepoäng Grundläggande kunskap i programmering. Inblick i datoriserade informationssystem inom energisektorn. Kursen ger en bred beskrivning av hur informationssystem används inom energisektorn samt grunderna i programmering för att kunna lösa enklare problem. Efter kursen ska studenterna ha förståelse för grundläggande felsökning och kännedom om skillnader gällande olika programmeringsspråk. A1N Tillämpad matris-analys och multivariat- analys 7,5 högskolepoäng Klassificering av olika typer av linjära system. Matrisdekompositioner. Numerisk lösning av överbestämda system och minstakvadratproblem. Egenvärdesproblem. Multivariat hypotestestning. Tekniker för experimentdesign, modellanalys, modellstabilitet. Efter genomgången kurs förväntas studenten - ha kunskap om och förstå viktiga algoritmer i numeriska matrisberäkningar. - ha kunskap om och förstå multivariat analys.

23 Masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning, varav minst 60 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området energisystem för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 HF andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas. För masterexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. A1N Internationella energisystem 7,5 högskolepoäng Definitioner av system och energisystem, vad innebär systemtänkande, uppbyggnad och utveckling av energisystem i världen -exempel från olika delar av världen, aktörer inom energisektorn på global, nationell, regional och lokal nivå, naturvetenskapliga (t.ex. geovetenskapliga och ekologiska), teknologiska och ekonomiska aspekter som påverkar energisystemen, styrmedel och utvecklingsmål inom energisektorn, lokala förutsättningar för energisystem. Kursen ger en bred beskrivning av olika energisystem i världen samt ger fördjupande kunskaper om dagens energisystem och deras utvecklingsmöjligheter. A1F Processmodellering 7,5 högskolepoäng I kursen används analytiska, numeriska och statistiska lösningsmetoder. Diskretiseringsteknik med avseende på matematiska ekvationer samt analys av noggrannhet och stabilitet. Praktisk användning av datorprogram och matematiska formuleringar genom programmeringskod. Kursen ger djupare teoretiska kunskaper om matematisk modellering av processer inom området energiteknik. Kursen ger förståelse av olika energitekniska tillämpningar som kräver olika modellerings- och lösningsmetoder såsom analytiska, numeriska och statistiska metoder. A1F Processoptimering 7,5 högskolepoäng Genomgång av teorier bakom optimeringsproblem, dess funktioner och villkor inom energiområdet. Matematiska optimeringsalgoritmer, linjär och dynamisk programmering samt sökmetoder. Klassiska ekonomiska investeringsmetoder. Kursen ger en djupare beskrivning av hur man formulerar optimeringsproblem inom energitekniken. Kursen ger insikt inom forsknings- och utvecklingsarbete inom området energisystem genom tillämpning av optimerings verktyger. A1F Processimulering 7,5 högskolepoäng Kursen beskriver olika simuleringsverktyg inom energitekniken samt validering av simuleringsmodeller liksom val av indata till simuleringsmodeller och analys av utdata. Kursen ger en djup förståelse för metoder, tekniker och verktyg för simulering och analys av prestanda för energiprocesser, samt belyser de senaste simuleringsverktygen som används inom forsknings- och utvecklingsarbete inom energiområdet. A1F Hållbara energisystem 30 högskolepoäng Kursen består av en större projektuppgift som genomförs i grupp (4-5 personer) om innehållande aktuell frågeställning inom området hållbara energisystem samt individuella analys och beräkningsuppgifter inom områden: ångteknik, kraftsystem, vind- och vattenkrafttsteknik, solceller och solfångare, biobränsle mm. Kursen ger en bred beskrivning av olika energisystemen samt fördjupade kunskaper i några viktiga och aktuella energitekniska frågor inom forsknings-och utvecklingsarbete. Ett självständigt arbete inom området energisystem Studenten skall tillämpa den kunskap och förståelse som ingår i programmet. A2E Examensarbete 30 högskolepoäng

24 ål och progression inom masterprogrammet i hållbara energisystem vid Högskoleförordningen Masterexamen 120 högskolepoäng Masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning, varav minst 60 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området energisystem för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 HF andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas. Färdighet och förmåga För masterexamen skall studenten - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För masterexamen skall studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Kurstitel och högskolepoäng Introduktion till hållbar energisystem 7,5 högskolepoäng Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Examinationer I kursen ingår att kritiskt och systematiskt hantera ett komplext problem i form av en övningsuppgift som kräver självständig informationssökning och där förmåga tränas att skriftligt och muntligt redogöra för slutsatser. Kursen tar upp energisystem i relation till samhällskravet om en hållbar energiförsörjning och ger en översikt om forskning inom området samt diskussion om gränsdragningen mellan vetenskap och politik i omställningen av energisystemet. INL1, inlämningsuppgift 4 högskolepoäng TEN1, tentamen 3,5 högskolepoäng Numeriska metoder 7,5 högskolepoäng Datoriserade informationssystem och programmering 7,5 högskolepoäng Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna - göra feluppskattningar för funktioner av flera variabler och kunna undvika numerisk kancellation i enkla fall. - lösa ekvationer och linjära ekvationssystem med olika numeriska metoder. - definiera de vanligaste normerna för vektorer och matriser. - beräkna integraler med olika numeriska metoder. - lösa begynnelsevärdesproblem och randvärdesproblem för ordinära differentialekvationer med olika numeriska metoder. - lösa enkla beräkningsprojekt med hjälp av programvaran MATLAB. I kursen ingår att inom givna tidsramar identifiera olika logiska fel och använda erhållen kunskap för att genomföra kvalificerade uppgifter i form av laboration och inlämningsuppgift. Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna - göra feluppskattningar för olika numeriska metoder för ekvationslösning. - göra feluppskattningar för olika numeriska metoder för integralberäking. - skriva väl strukturerade redogörelser. Kursen tar upp frågan om hur programmeringsspråk används i energisektorn, deras möjligheter och begränsningar samt behov av ytterligare kunskap inom energiinformationssystem. GRU1, gruppuppgift 1 högskolepoäng. LAB1, laboration 2,5 högskolepoäng. TEN1, tentamen 4 högskolepoäng INL1, inlämningsuppgift 3 högskolepoäng, TEN1, tentamen 3 högskolepoäng, LAB1, laboration 1,5 högskolepoäng Tillämpad matris-analys och multivariat- analys 7,5 högskolepoäng Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna - implementera viktiga algoritmer i numeriska matrisberäkningar. - tillämpa olika analysmetoder inom multivariat analys. - tillämpa olika metoder för att utforma ett experiment så att goda förutsättningar för multivariat analys skapas. Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna - analysera problem förknippade med behandling av olika slag av datamängder. - värdera för- och nackdelar med olika dataprogram för multivariat statistisk analys. - diskutera den teoretiska grundvalen för multivariat statistik. LAB1, laboration 1,5 högskolepoäng. TEN1, tentamen 6 högskolepoäng.

25 Masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning, varav minst 60 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området energisystem för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 HF andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas. För masterexamen skall studenten - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. För masterexamen skall studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Internationella energisystem 7,5 högskolepoäng Efter kursen skall studenten kritiskt analysera dagens energisystemsituation och beskriva olika vägar mot ett hållbart energisystem, i nationella och internationella sammanhang. Förmåga tränas genom att skriftigt och muntligt presentera och diskutera slutsatser och argumenten för dessa. I kursen skall studenter göra bedömningar med hänsyn till olika strategiska lösningar för att identifiera hållbara energisystem, deras utvecklingsmöjligheter och begränsningar samt etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete. Studenten skall visa förmåga att identifiera behovet av ytterligare kunskap för att utveckla ett hållbart energisystem. INL1, inlämningsuppgift 3 högskolepoäng. INL2, inlämningsuppgift 2,5 högskolepoäng. TEN 1, tentamen 2 högskolepoäng. Processmodellering 7,5 högskolepoäng Kursen ger en djupare beskrivning av matematiska processer inom område energiteknik och ger kunskap för att lösa de uppställda matematiska modellerna samt att lösa linjära och olinjära differentialekvationer med analytiska och numeriska metoder. Förmåga tränas genom att använda programmeringsspråk och med egen kod lösa modelleringsproblem inom energiområde. Efter kursen skall studenten bättre förstå olika energisystem och bedöma deras mojligheter och begränsningar genom att matematisk modellera energisystemens beteende. I kursen skall studenten samarbeta med pågående forskningsarbete. INL1, inlämningsuppgift 7,5 högskolepoäng I kursen ingår att systematisk integrera optimeringsmetoder för att identifiera och formulera ekonomiska optimeringsproblem inom energisektorn. Kursen tar upp optimeringsfrågor inom energiområdet och visar hur man med användning av matematiska och ekonomiska optimeringsmetoder man kan validera och värdera beräknade resultat och hur dessa påverkar utvecklingen av energisystemen. INL1, inlämningsuppgift 7,5 högskolepoäng Processoptimering 7,5 högskolepoäng Processimulering 7,5 högskolepoäng Studenten ska kunna identifiera de mest använda simuleringsteknikerna och behov av simuleringsteknik inom energiområde samt att kunna bygga modeller för en given uppsättning data och motivera dess giltighet. Vidare skall studenten kunna analysera resultat och använda resultaten för att förbättra prestanda för olika energisystem. Kursen innehåller ett självständigt arbete i form av en fallstudie där resultaten analyseras och valideras mot verkliga processer. Fallstudie är en fortsättning av ett större forskningsprojekt. PRO1, projektrapport 3 högskolepoäng, TEN1, tentamen 4,5 högskolepoäng Hållbara energisystem 30 högskolepoäng Kursen ger färdighet att genomföra ett större projektarbeten liksom förmåga att i detalj identifiera och lösa avancerade energitekniska problemfrågeställningar. Kursen är förberedelse innan examensarbete och består av genomförandet av en fallstudie som är en fortsättning av ett större forskningsprojekt. Studenten skall visa förmåga att göra såväl vetenskapliga som samhälleliga och etiska bedömningar samt identifiera behov av ytterligare kunskap inom området. I kursen skall studenter göra bedömningar med hänsyn till olika strategiska lösningar för att identifiera hållbara energisystem, deras utvecklingsmöjligheter och begränsningar samt etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete. INL1, inlämningsuppgift 10 högskolepoäng, INL2, inlämningsuppgift 10 högskolepoäng, PRO1, projektrapport 10 högskolepoäng Studenten skall i arbetet visa färdighet och förmåga att genomföra en kvalificerad undersökning. Studenten skall visa förmåga att göra såväl vetenskapliga som samhälleliga och etiska bedömningar samt identifiera behov av ytterligare kunskap inom området. EXA 1, examen 30 högskolepoäng. Examensarbete 30 högskolepoäng