Trender, turism och statistik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Trender, turism och statistik"

Transkript

1 Trender, turism och statistik Västsvenska Turistrådet Länsprogram för natur- och kulturturism

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund och syfte Syfte...4 DEL I Drivkrafter och trender Drivkrafter som påverkar besöksnäringen Trender Megatrender Säkra trender Bubblare Slutsatser...12 DEL II Vad är turism? Effekter av turism Hur mäts turism? Turistnäringens betydelse för ekonomi och sysselsättning i Sverige Turismen i Västra Götalands län Turistnäringens betydelse för ekonomi och sysselsättning i Västsverige Turistmarknader Marknadsbeskrivning Sverige Ressällskap Färdsätt Vistelselängd Syfte med resa Aktiviteter under vistelsen Besöksmål Marknadsbeskrivning Norge Norskt resande Norskt resande i Sverige och Västsverige Ressällskapets sammansättning Syfte med resan och resmål Aktiviteter under resan Konsumtionsmönster Evenemangs- och attraktionsundersökningar Åmåls Blues Fest Museibesökare i Västra Götaland Cykelturism i Götakanalområdet Arnturismen Trandansen vid Hornborgasjön Kungajaktmuseet vid Älgens Berg Slutsatser...35 Länsprogram för natur- och kulturturism

3 5. Utveckling ur ett geografiskt perspektiv år 2000 till Statistiska källor Gästnattsstatistik kommersiella anläggningar Besöksmålsstatistik Urval Gästnattsutveckling 2000 till Besöksmålsutveckling Besöksmålsutveckling per kategori Typ av besöksmål Hantverksindustri Konst Kulturminne Industriminne Kulturhistoriskt Militärhistoriskt Världsarv Museum Friluftsmuseum Industriminne Industrimuseum Konstmuseum Museum Regionala och nationella museer Specialmuseum Natur Parker Djurparker Trädgårdar/nöjesparker Kulturhistoriska parker Fornbyar Slutsatser Reflektioner...54 Källor och referenser...57 Länsprogram för natur- och kulturturism

4 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Samhället förändras hela tiden och trender, oavsett om de är av ekonomisk, social eller politisk karaktär, påverkar turismen på ett eller annat sätt. Turistnäringen har en betydande roll i världsekonomins utveckling, en roll som bara kommer att förstärkas. Men alla näringar påverkas av vad som händer inom de egna leden och i världen utanför. Omvärldsbevakning är ett sätt att upptäcka trender och innovationer som påverkar destinationen i stort och smått. Tyvärr innebär framtiden inte bara möjligheter utan även hot. Hoten är dock farligast när de är okända. Löpande omvärldsbevakning och analys ger möjlighet att navigera bättre och en chans att minska skadeverkningar. Det är dock inte bara omvärlden som inverkar på resandet. För att skapa turistekonomisk tillväxt, måste en destination ha starka resanledningar. Besöksmål är en del av attraktionen hos en destination. Ju mer unikt desto längre är man beredd att resa, t.ex. till pyramiderna i Egypten, Guggenheim i Bilbao osv. Men alla kan inte vara unika. Det är lika viktigt att hitta kombinationer av attraktioner och upplevelser som tillsammans skapar ett intresse. Det är också viktigt att förstå den turistekonomiska ekvationen, där turismen förenklat beskrivs i fyra termer resa, bo, äta och göra. Den sistnämnda utgör oftast själva resanledningen, där syftet kan vara att besöka släkt och vänner, gå på en konstutställning, shoppa eller delta i en konferens. Det är sällan transporten (bilresan, tågresan eller flygresan) som är syftet med resan. Det är inte heller lika vanligt att man reser till en plats primärt för att bo eller äta. Ishotellet är ett av få ställen, dit turister reser för att bo. Det förekommer även resor till Provence eller andra matregioner där huvudsyftet är den kulinariska upplevelsen. Det vanligaste är dock att en nöjespark, ett museum eller en naturupplevelse är orsaken till att turisten väljer att resa till en viss plats. Ofta hamnar en mindre del av turistkonsumtionen inom sektorn göra, men desto mer inom övriga. Kostnaden för att uppleva nöjesparken, museet eller naturen utgör oftast en mindre del av resbudgeten. Vissa aktiviteter är till och med. gratis. Exempelvis kostar det inget att gå längs Bohusleden men resan dit kostar, mat och logi kostar, om turisten väljer en kommersiell boendeform. Kostnaden för aktiviteter ligger under tio procent i samtliga områden i länet. I Dalsland är andelen så pass låg som en procent av det totala utläggstalet. I avsnitt två redogörs för den turistiska utvecklingen i Västra Götalands län. 1.2 Syfte Syftet är att med detta underlag dels ge en bild av trender som påverkar resandet, dels redogöra för turist- och besöksmålsutvecklingen i Västra Götalands län under perioden 2000 till Länsprogram för natur- och kulturturism

5 DEL I 2. Drivkrafter och trender 2.1 Drivkrafter som påverkar besöksnäringen Historiskt sett har tillgång styrt efterfrågan, medan det omvända gäller idag. Många marknader har nått mättnadsstadiet, konkurrensen är hårdare än någonsin och IT har medfört total transparens, t.ex. vad gäller att jämföra priser och erbjudanden. Ur ett turistiskt destinationsperspektiv med fokus på Västsverige, kan påverkansfaktorerna illustreras enligt nedan. Faktorer som påverkar turismen i Västsverige MEDIA EKONOMI LAGAR & JURIDIK POLITIK EKOLOGI & MILJÖ Utbud & erbjudanden Efterfrågan INSTITUTIONER & behov TEKNIK SOCIALA FAKTORER Källa: Kairos Future, Västsvenska Turistrådet Ekonomi; snabb global tillväxt Världsekonomins tillväxt antas fortsätta och motsvara 4,9 % under 2007 och 2008 enligt IMF (International Monetary Fund). Enligt NUTEK reser endast 5 procent av jordens befolkning över gränserna idag. Stark ekonomi och mer pengar i plånboken gör att resandet ökar. Speciellt gäller detta för exempelvis Asien och Östeuropa, marknader som tidigare inte rest i samma utsträckning och därmed har ett uppdämt resbehov. Tillväxten i t.ex. Kinas ekonomi är mycket stark, med en ökning på 10,7 procent under Politik; avreglering av flygmarknaden open skies. Avregleringen av flyget mellan USA och Europa förväntas ske i mars 2008 och innebär att företag på båda sidorna av Atlanten kan agera utan begränsningar till tid, plats eller pris. Enligt beräkningar kan avregleringen bidra till att skapa nya jobb under en femårsperiod. Antalet passagerare mellan kontinenterna tros öka från Länsprogram för natur- och kulturturism

6 50 till 76 miljoner per år. Samtidigt börjar marknader som Kina röra på sig, där staten öppnar för nytt resande, vilket bl.a. lett till att antalet resebyråer sedan 1997 ökat från 67 till 600. Institutioner och näringsliv; nya aktörer ny logik Lågkostnadsflyget har förändrat resande i Europa och starkt bidragit till att nya destinationer utvecklats. På kort tid har den mentala bilden av hur mycket det bör kosta att flyga förändrats. Under 2005 reste ca 120 miljoner passagerare med lågkostnadsbolag i Europa. Detta är en tredubbling enbart under perioden 2001 till I dagsläget står lågkostnadsflyget för ca 20 procent av den europeiska flygmarknaden. Siffran spås öka till ca 35 procent år Faktorer som inverkar på flygets tillväxt i stort är miljöskatter, bränslekostnader, säkerhet och förhöjda flygplatsavgifter. Marknadskoncentrationen fortsätter öka. I Europa pågår diskussioner om samgående mellan dels Thomas Cook och MY Travel, dels TUI och First Choice. Sammanslagningen av TUI och First Choice skulle innebära ca 27 miljoner kunder på totalt 20 marknader och en marknadsandel på ca 24 procent. Frågan är om detta leder till lägre eller högre priser för konsumenten. Liknande utveckling sker på den amerikanska flygmarknaden. US Airways uppvaktar Delta Airlines, samtidigt som United Airlines för diskussioner med Continental och AirTran visat intresse för Midwest Airlines. Resultatet kan bli tre giganter istället för sex aktörer. En annan typ av strukturell förändring är den otydliga bilden av hur marknaden är uppbyggd. Skillnaden mellan resebyråer, turoperatörer, charterbolag, turistorganisationer och transportörer är hårfin. Ett exempel är Ticket Travel Group som nyligen introducerade sitt egna charterprogram, Ticket selection, och därmed tog steget från traditionell resebyrå till turoperatör. Socialt; ökad rörlighet fysiskt och virtuellt Pågående förändringar såsom åldrande populationer och ökad mobilitet över gränser påverkar besöksnäringen starkt. Men även en förändring av attityder och livsstilar tycks skönjas, där allt fler möten sker virtuellt och där specifika intressegrupper träffas inom chatrooms, bloggar och communities. Parallellt med att allt fler uppnår en högre standard och strävar mot självförverkligande snarare än att hitta mat för dagen, ändras också attityden till resandet. Fler och fler resenärer vill bli underhållna och utveckla sig själva. För många är resandet inte längre en lyx, utan en del av vardagen, vilket gör att spontanresandet med kort framförhållning ökar. Rutinerade resenärer är väl bevandrade i planering, organisering och olika bokningssystem. De ställer högre och högre krav på kvalitativa upplevelser, tjänster och produkter, oavsett om det är budget eller lyx. Rekommendationer från släkt och vänner är fortfarande viktigt, men i takt med Internets utbredning utvecklas andra typer av riskreducerande källor. Turister vill ha råd från andra turister, trovärdigheten anses högre än t.ex. information från resebyrån. Länsprogram för natur- och kulturturism

7 Allt färre resenärer reser till samma plats år efter år, går på samma restaurang osv. Lojaliteten till platsen minskar, vilket gör det svårt för många destinationer att klara säsongsvariationer och geografisk spridning. Teknik; nya lösningar för lookers and bookers Internet är nu väl etablerat och utvecklingen fortsätter snabbt i t.ex. Asien och Östeuropa. Allt eftersom användandet, växer pressas kostnaden för användandet ner och blir en standardprodukt för de flesta. En vidareutveckling av mobiltelefoner och digital-tv är att vänta, vilket fortsätter utveckla marknaden. Det blir billigare och enklare att hålla kontakt med släkt och vänner. Ny teknik ger även kunden nya möjligheter. Kunden tar makten över produkter och tjänster genom att snabbt acceptera eller förkasta, diskutera och rekommendera på olika resesajter. Internet blir allt mer mobilt i och med att ca 50 procent av alla telefoner har multimedia och internettillgänglighet samt videoinspelning. Av Vings kunder uppger procent att de besökt Vings hemsidor före resan, medan ca 40 procent fullföljer med att boka online. En stor andel väljer att titta, för att sedan boka via ett call-center. Endast 10 procent bokar via någon av Vings resebyråer. Den tekniska utvecklingen sker även på transportsidan, där snabbtåg många gånger konkurrerar med flyget på korta och medellånga resor, t ex TGV-tågen i Frankrike som når hastigheter på 575 km/h. Investeringar i tågkommunikationer kommer på sikt ge längre priser, bättre service och snabbare transporter. På kortare avstånd kommer tåget att konkurrera starkt med lågkostnadsflyget. Ett annat exempel på tågets renässans är att tre gånger så många svenskar har tågluffat i år enligt Travel News (september 2007). Ett ökat miljömedvetande bland kunderna tros ligga bakom lyftet. Det är också en ny grupp resenärer som väljer tåget i Europa. Bilresandet i västvärlden motsvarar ca 70 procent av alla turistresor. Bilen fortsätter vara det huvudsakliga färdmedlet för turister. Ekologi och miljö; krav för framtiden Miljöfrågorna återfinns på allas agenda idag och kravet på konkreta åtgärder hårdnar. Ett uppmärksammat och kraftfullt påtryckningsverktyg är Al Gores film An Inconvenient Truth, som satt än starkare fokus på vad som håller på att hända med jordens klimat. Miljöaspekten påverkar och kommer i allt högre grad att styra hela vår syn på resande. I ett globalt perspektiv är det internationella resandet starkt beroende av flyget. Vad görs för att minska negativa miljöeffekter av resande? Vilka regler och begränsningar förväntas samt vilka krav ställer konsumenterna? Enligt en artikel i Dagens Nyheter står den globala turistnäringen nu för fem procent av de totala utsläppen av koldioxid i atmosfären och turismens totala utsläpp beräknas komma att tredubblas fram till år 2035 enligt tillväxtprognoser. En rapport sammanställd av en internationell forskargrupp belyser att om turismen fortsätter växa i Länsprogram för natur- och kulturturism

8 nuvarande takt, så är det ett av de allvarligaste hoten mot klimatet. Forskarna menar att resebranschens tillväxtmål måste ställas om och inriktas på att folk ska resa mer sällan, stanna borta längre och välja närmare resmål. Kostnaden för att bevara naturområden för turism såsom stränder, sjöar, vintersportorter kommer att öka. I många skidområden kommer konstgjord snö vara ett måste vilket gör att vissa destinationer försvinner. Ökad medvetenhet om miljön och nödvändigheten av aktsamhet, gör att oförstörda områden får hög status, samtidigt som efterfrågan på sofistikerade naturprodukter och -upplevelser växer. Till exempel vattenkvalitet (i hav och sjöar men även kranvatten) får allt store betydelse för val av destination. Turisten blir allt mer kritisk till de destinationer eller leverantörer som inte lever upp till förväntad standard. Kostnaden för långsiktigt hållbar utveckling kommer att öka men överförs i allt högre grad till turisten. Samtidigt som miljöfrågorna uppmärksammas allt mer, finns också en förhoppning på turismen som drivkraft för utveckling och tillväxt i fattigare delar av världen. SIDA tog redan 1999 fram en rapport kring rättvis handel inom turism, med syfte att medvetandegöra resenärer, studenter, organisationer och företag om sin vision om hur turismen skall gynna lokalbefolkningen, snarare än att urholka deras ekonomi och kultur. Inom FN-organet UNWTO (World Tourism Organisation) lanseras t.ex. programmet ST-EP; Sustainable Tourism Eliminating Poverty, ett program som den nyvalde generalsekreteraren Ban Ki-moon uttalat sitt stöd för: Tourism has proved one of the leading ways for the least developed countries to increase their participation in the global economy. Tourism is the peoples building block for global peace and cultural understanding. When approached in a sustainable manner, travel for recreation can also help drive economic growth and alleviate poverty. Ban Ki-moon, FN:s generalsekreterare Lagar och juridik; nya frågor Framtida juridiska frågor kommer troligast att beröra: Skatter och lagar kring miljö: Om konsumenten inte frivilligt tar ansvar kan statliga åtgärder förväntas. Säkerhetsfrågor: Kontroll och registrering av människor i allmänhet och flygpassagerare i synnerhet. Lagar om konsumentskydd, utökad resegaranti: Inte minst konkursen för FlyMe har bidragit till att röster höjts på utökad resegaranti. Samtidigt påverkar nuvarande paketreselagen tillväxten inom småföretagen negativt. Länsprogram för natur- och kulturturism

9 Media; ökat inflytande Medias inflytande fortsätter att öka; nya magazine startas, fler och fler tidningar skapar specialsidor eller tematiserade resebilagor. En sökning via Google på kombinationen tourism magazines ger över träffar. Google hanterar ca en miljard sökningar dagligen, vilket kan jämföras med ca 150 miljoner för tre år sedan. Turistnäringen är en av Googles största inkomstkällor. Terrorism, naturkatastrofer m.m. i kombination med hård mediabevakning ökar känslan av osäkerhet och spär på rädslan. Dock är skrämseleffekten väldigt kort, samtidig som viss resignation inför det oförutsedda märks. 2.2 Trender Ofta kan trender indelas dels tidsmässigt, dels utifrån omfattningen. Megatrender är exempelvis demografiska förändringar som sakta påverkar marknaden och dess behov. Megatrender är extremt stabila över tid (minst tio år). Så kallade säkra trender kan vara konsekvensen av megatrender, likväl som strukturella förändringar. De utgör dagens stora frågor, vilka med största säkerhet kommer att påverka marknaden de kommande fem till tio åren. Därutöver finns s.k. bubblare som är värda att hålla ett öga på Megatrender Det finns ett antal megatrender som påverkar våra liv och företag. Nedan redogörs för tre trender vilka har störst inflytande på besöksnäringen, och vilka relaterar till samhällsutvecklingen i stort. Generationsskifte - äldre senare Livslängden ökar stadigt och vi är både friskare och mer aktiva. Eurostat beräknar att antalet personer över 65 år jämfört med andelen i arbete (15-65 år) kommer att öka med 4 procent inom tio år. På kort sikt kommer de äldre åldersgrupperna att öka i storlek, med friska och unga pensionärer som följd. På lite längre sikt kan dock köpkraften komma att minska i takt med att inflation, prisökningar osv. minskar pensionsvärdet. En mottrend kan vara att många länder kämpar med att finansiera tidigare generösa pensionslösningar med följden att den framtida pensionsåldern kommer att öka. Exempelvis Storbritannien förutspår en pensionsålder på 66 år 2030 och på 68 år till Samma sak gäller i Tyskland där den allmänna pensionsåldern föreslås till 67 år. I takt med allt större äldre befolkning ändras uppfattningen om en viss ålder. Dagens 50-åring är mer eller mindre som gårdagens 40-åring. Snittåldern för första barnet ligger kring 30 år. Effekten syns inte minst i reklamen där allt äldre modeller figurerar. Media har med andra ord identifierat en ny, stor och inte sällan kapitalstark målgrupp. Vilka effekter får detta på besöksnäringen? Exempelvis har antalet s.k. 50 plus-hotell vuxit från 0 till 163 sedan Kedjan, som består främst familjeägda hotell, Länsprogram för natur- och kulturturism

10 startade i Österrike men finns nu även i Italien och Tyskland. Kunderna är snarare 65+. Undersökningar visar att skillnaden mellan upplevd och biologisk ålder är ca 13 år för denna grupp. Ungdomar utgör ca 20 procent av resemarknaden. Yngre resande är också intressanta utifrån aspekten att deras intressen, behov och förväntningar sätter standarden för morgondagens resande. Kategorin 16- till 35-åringar kommer att bilda en ny penningstark grupp som kommer att få stort inflytande på resandet i framtiden. Ungdomsgruppen reser gärna ensamma och ensamhushållen fortsätter rent allmänt att öka. Den förändrade familjestrukturen har lett till att vi idag successivt lämnar tvåföräldrar-med-två-barn-modellen för andra former av samlevnad, ett faktum som får stort inflytande på resande, semesterboende, etc. Gott om pengar, ont om tid eller tvärtom Vi får grupper som huvudsakligen är time rich, vilka kommer att ha en stark påverkan på utvecklingen av åretruntresandet. Personer som nyligen gått i pension har både tid och pengar, vilket ger utrymme för ökad turism även på lågsäsonger. Samtidigt ökar behovet av särskilda tjänster och ökad bekvämlighet. Skillnaden mellan finansiellt rika och personer med gott om fritid förutspås fortsätta öka. Globalt ökar fritiden, men för vissa grupper, särskilt höginkomsttagare, minskar den istället. Medan seniorer har mer disponibel tid, har den arbetande befolkningen allt mindre fritid. Efterfrågan på produkter och upplevelser, kulturella evenemang och attraktioner ökar, liksom kortresandet, speciellt på den europeiska marknaden. Detta öppnar upp möjligheter för festivaler och evenemang utanför högsäsongen. Motsatsen är dubbelarbetande med barn som är beredda att betala för kvalitetstid via snabba och enkla lösningar, med allt färdigförpackat; en bekväm lösning som ger tillfällig ledighet och nya upplevelser. De s.k. tidsfattiga grupperna tenderar vid resande att välja kompletta reseprodukter och tjänster som förenklar planering och bokning, exempelvis ökar intresset för s.k. all inclusive, där resa, boende, måltider och aktiviteter ingår. Samtidigt samlar allt fler på sig semesterdagar, för att kunna ta ut längre sammanhängande ledigheter. Trenden går mot allt fler s.k. sabbatssemestrar eller resor av typen once in a lifetime. Denna typ av resande innehåller ofta någon form av lärande eller personlig utveckling, där t.ex. långdistansvandring, matlagning eller målning ingår. Bristen på kreativ utveckling i vardagslivet ökar intresset för denna typ av resande. Dessa grupper kan tänka sig att ägna ett år av sitt liv till upptäcktsresande, inte sällan med starkt kulturella inslag. Från ett homogent samhälle till ett regnbågssamhälle Dagens samhälle blir mer och mer individualiserat. Nya segment dyker upp, liksom nya medborgare med andra vanor, preferenser och beteenden. Personer med specifika önskemål hittar andra gelikar via nätet och nya nischmarknader uppstår. Allt detta syns inte minst inom resenäringen som varit snabb på att identifiera nya målgrupper Länsprogram för natur- och kulturturism

11 och anpassa produkter, t.ex. singelresor, HBT-resor, all inclusive-resor, bara-parresor, fitness-, wellness-, konst- och kulturresor. En annan trend är att nationaliteter och kulturer blandas mer och mer. Till exempel var 2006 ett rekordår i Sverige, då både in- och utvandring nådde rekordnivåer personer flyttade till Sverige och lämnade landet, vilket är den högsta uppmätta siffran sedan Merparten flyttar till Norge, tätt följt av Storbritannien. Samtidigt sker störst inflyttning av återvändande svenskar som tillbringat några år utomlands. Irakier, polacker och danskar är annars stora invandrargrupper. Totalt sett ökade inflyttningen med 47 procent under 2006, delvis beroende på möjligheten att få temporärt uppehållstillstånd. Resultatet blir ett ökat etniskt resande, där resanledningen är att besöka släkt och vänner, inte att se Eiffeltornet Säkra trender Från informationsflöde till interaktivitet; mängden information gör det svårt att nå fram till kunden, samtidigt som webben erbjuder möjlighet till direkta och personlig relationer. Allt snabbbare innovationshastighet; morgondagens besöksnäring måste vara än mer uppfinningsrik eller unik för att nå kundens intresse. Dagens konsumenter tar till sig ny teknik i allt snabbare takt, men samtidigt viker intresset snabbt om den inte håller vad den lovar. Klimat, istället för väder; klimatdiskussionen har inte undgått någon och företag som tar sitt miljöansvar uppfattas positivt. Dock visar olika studier att kunden sällan är bered att betala mer, men företaget får en konkurrensfördel i jämförelse med liknande erbjudanden. Genuina upplevelser; i takt med globalisering och virtuella världar ökar behovet av äkta upplevelser. Interaktion med lokalbefolkningen och dess kultur blir mer betydelsefullt än tidigare. Från kroppsfokusering till hälsa; Spa-segementet liksom kryssningar har haft väldigt stark tillväxt. Nu tar medicinsk turism fart, ca 1,5 miljoner utländska patienter behandlades i olika delar av Asien under Från upplevelser till förbättring; Undersökningar visar att ungefär hälften av alla semesterresenärer vill lära sig något nytt och en tredjedel vill utvecklas som människa. Mest uttalat är detta bland tyska resenärer Bubblare Uppkommande trender brukar kallas för bubblare. De är till karaktären relativt nya, men kan på sikt ge effekter. Länsprogram för natur- och kulturturism

12 Attraktionen besöker turisten; det blir allt enklare att uppleva världen på en och samma plats, varför inte hemma? När Disney öppnade sin temapark i Paris, blev USA tillgängligt för besökare som av en eller annan anledning inte ville resa över Atlanten. Samma sak i Dubai, som bl.a. bygger fullskaliga skidanläggningar inomhus. Återupplev platsen i verkligheten; Definitionen av kultur förändras ständigt, tack vare att populärkultur, som film, musik och t.o.m. idrott anses vara uttryck för kultur. Kulturturism ökar i Europa; främsta skälet tros vara ökad utbildningsnivå. Motiven bakom kulturresande går mot ett mer generellt intresse av kultur, vilket leder ökad efterfrågan på produkter som kombinerar kultur, avkoppling och underhållning. Så kallade produktplacering har använts i många år i filmer som ett effektivt sätt att marknadsföra t.ex. bilar. Nu talas det om destination placement : Exempelvis kommer varje år ett stort antal tyska turister till Ystad för att besöka olika Wallanderplatser. Likaså har turismen i Nya Zeeland ökat från 1,7 miljoner besökare till 2,4 miljoner efter filmatiseringen av Sagan om ringen. 2.3 Slutsatser Kairos Future menar att världens marknader påverkas allt mer av varandra och att det därmed blir allt svårare att överblicka utvecklingen. UNWTO, ETC och övriga experter instämmer, men förutspår också en fortsatt snabb tillväxt för turismen, där två av de starkaste drivkrafterna för turistisk utveckling är IT och lågkostnadsflyg. Enligt Turismens utredningsinstitut visar undersökningar att städer med hög grad av lågkostnadsetablering har haft en starkare relativ tillväxt i antalet internationella gästnätter. I ett regionalt perspektiv bidrar ny flygtrafik och ökat resande till ökad turistisk omsättning och generell ekonomisk tillväxt, fler arbetstillfällen osv. Västsverige har idag ett gynnsamt utgångsläge med 23 lågkostnadslinjer och totalt 48 direktlinjer (september 2007). Samtidigt är vår destination okänd varför varumärkesarbetet blir ännu viktigare framöver. Skandinavien uppfattas dessutom i många länder fortfarande som en dyr destination. Lågprisflygets satsningar innebär att regionerna hamnar i fokus på ett annat sätt än tidigare. Dels därför att många lågkostnadsbolag väljer att trafikera s.k. sekundära flygplatser som ligger en bit utanför närmsta storstad, t ex Skavsta, Luton, Stansted och Beauvais som alla beskrivs som flygplatser som ligger i Stockholm, London och Paris, trots att samtliga dessa ligger runt tio mil från själva storstan. Det gör att fokus ökar på bl.a. goda buss- och tågförbindelser som smidigt länkar samman de regionala eller sekundära flygplatserna med närmaste storstad eller destination. Dels är det viktigt att en regions upptagningsområde, förutom själva storstadsdestinationen, är så stort att det skapar ett tillräckligt underlag för avresande passagerare. En tumregel är att dessa ska finnas ca 1,5 timmes bilfärd från flygplatsen. Det innebär konkret att flygplatserna och Landvetter som nav i princip har ett regionalt upptagningsområde som sträcker sig till Strömstad i norr, Skövde i nordost, Jönköping i öster och Halmstad i söder. Länsprogram för natur- och kulturturism

13 Ökningen av antalet lågprisflyglinjer från och till nya destinationer i Europa betyder för Göteborg och Västsverige att vi måste snabba upp utvecklingen av våra egna reseprodukter; weekenderbjudanden eller temaresor för att därmed stimulera trafik och tillgodose efterfrågan hos såväl flygbolag som slutkonsumenter. I samverkan med professionella aktörer måste ett konkurrenskraftigt resinnehåll utvecklas, för att stärka Göteborgs och Västsveriges ställning som resmål. Ur ett vidare näringsperspektiv är regionens tillgänglighet via internationella flygförbindelser avgörande. I Vision Västra Götaland har särskilt noterats behovet av direktflyg till Europas viktiga destinationer. I takt med Internets utbredning och nyttjande förändras nationella, regionala och lokala turistorganisationers klassiska roll. Förstärkt destinationsmarknadsföring eller snarare offentligt varumärkesbyggande kommer att få avgörande betydelse i framtiden. Samverkan måste ske utifrån ett marknadsperspektiv för att kunna ge större besöksvolymer att internt konkurrera om. Inom samarbetet GöteborgPlus samverkar Västra Götalandsregionen genom Västsvenska turistrådet, Göteborg & Co samt Luftfartsverket och flygoperatörer om en gemensam varumärkesstrategi på den internationella marknaden. Varumärket Göteborg används och fylls med ett innehåll som hämtas från den samlade destinationen Västra Götaland (Göteborg, Bohuslän, Dalsland och Västergötland). Genom att fokusera på ett varumärke skapas förutsättningar att nå presumtiva kunder på nya marknader, där våra traditionella marknadsbegrepp är okända. Undersökningar visar att Internet får allt större betydelse för information och bokning av resor. Ca 30 procent av de utländska turisterna har sökt information om det tilltänkta besöksmålet på Internet före resan till Västsverige. Under 2006 gjordes drygt 4 miljoner besök på regionens officiella turistsida Medvetenheten om miljöns betydelse har inte undgått någon. För turismen innebär detta ökad efterfrågan på s.k. hållbara destinationer, där både natur och befolkning har betydelse. Regional identitet blir allt viktigare, liksom boendes inställning till turister. Destinationer som uppfattas som mindre sunda, miljömässigt och etiskt, kommer att få svårt att attrahera turister. Liksom i övrigt konsumtionsmönster ses en allt mer medveten konsument som, vid lika pris, väljer den produkt eller destination som uppfattas som mest sund. Samtidigt fortsätter efterfrågan på solsemester minska, medan s.k. aktiv semester ökar. I takt med att den genomsnittliga utbildningsnivån ökar, växer också intresset för kulturresor, både som specialprodukter men även som grupp- och paketresor. Här bör Västsverige ha en fördel med sina rika tillgångar inom natur och kultur. Länsprogram för natur- och kulturturism

14 DEL II 3. Vad är turism? 3.1 Effekter av turism I dagens hårdnande globala konkurrens där många arbetstillfällen inom den traditionella produktionsindustrin flyttar till låglöneländer ser många bedömare tjänstesektorn som vår nya tillväxtmotor. Turismen fungerar många gånger som en dynamisk katalysator inom tjänstesektorn och är spjutspetsen inom den s.k. upplevelseekonomin. Den ger samhället stora skatteinkomster och bidrar på så sätt till att finansiera den mjuka sektorn. Turismen skapar också underlag till att utveckla en större och mer attraktiv infrastruktur. I genomsnitt motsvarar varje införd miljon kronor direkt 0,8 årsverken. Sysselsättningseffekten är större för aktiviteter, boende och restauranger. Den är mindre inom detaljhandeln och transportväsendet. Indirekt genereras därtill ytterligare minst 50 procent fler årsverken. Varje miljon kronor ger därvid 1,2 årsverken. Förenklat kan det ekonomiska inflöde som turismen genererar kort beskrivas enligt modellen nedan. EKONOMI skatt import Katalysator för sysselsättning Momsbelagd export Låg risk för utlokalisering Liten eller ingen import sysselsättning vinst Källa: Turismens Utredningsinstitut Sysselsättningsintensiv tjänsteproduktion Ett känt faktum är turismen förmåga att skapa arbetstillfällen, särskilt för unga, lågutbildade, kvinnor och invandrare. Turismen är ofta en bra inkörsport på arbetsmarknaden och kräver i regel inte högskoleutbilding. Det krävs jämförelsevis mindre omsättning för att skapa ett årsverk, ungefär 1,4 miljoner kronor jämfört med t ex läkemedelsindustrin där det krävs ca 4,7 miljoner kronor. Länsprogram för natur- och kulturturism

15 Högt skattetryck Turismen är en av de högst beskattade branscherna och det av två skäl. Ett; för att turismen handlar om livets goda. Vi har en tendens att beskatta sådant extra mycket, såsom alkohol. Två; för att turisterna inte röstar, åtminstone inte där de är turister och därför är en tacksam grupp att beskatta. Dessutom är turismen en riktig kassako för staten, eftersom det är den enda exportnäring som är momsbelagd. Begränsad import Det är förhållandevis lite importerade insatsvaror i turisttjänsterna, jämfört med t.ex. bilindustrin. Det är lite rödvin och jordnötter Det mesta av förädlingsvärdet skapas på plats. Slutligen är turismnäringen en pålitlig bransch i den meningen att besöksmålen inte gärna låter sig flyttas. Risken för utlokalisering till låglöneländer är mer eller mindre obefintlig. 3.2 Hur mäts turism? Turism är en mycket gammal företeelse. Det har alltid funnits människor som har rest för att besöka nya platser, för rekreation eller i affärer. Redan i hieroglyfer från de gamla egyptiska rikena finns turistiska företeelser skildrade; ett gammalt fenomen, men en ny vetenskap. Det brukar betyda att det genom tiderna och i olika samhällen har formats skilda definitioner av ett fenomen. Det är en anledning till att det inte finns en internationellt vedertagen definition av vad turism är utan det florerar en rad olika, som används lite utifrån det syfte man har. Inte ens från akademiskt håll lyckats ta fram en tolkning av vad ordet turism betyder utan man går oftast via företeelsen turist och turism blir det som turisten gör. Definitionen av turism lyder: Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. Källa: Nutek Turism och resande ger upphov till betydelsefulla ekonomiska och sysselsättningsmässiga aktiviteter i stora delar av näringslivet. Direkta effekter skapas i samband med själva resandet. Effekter skapas också genom de investeringar och insatsvaror som krävs, för att företag i olika branscher ska kunna leverera varor och tjänster till resenärer. De direkta effekterna som turism och resande skapar mäts i ett s.k. turistsatellitkonto (TSA) i nationalräkenskaperna, som samlar konsumtionen i olika branscher relaterat till turism. Turistsatellitkontot produceras av SCB på uppdrag av Nutek. Beräkningarna följer den internationellt vedertagna metod som tagits fram av FN-organet UNWTO i samarbete med OECD och turistnäringens organisationer. Uppgifterna visar konsumtion fördelad på branscher och på marknadsgrupperna svenska hushåll, svenskt näringsliv och utländska besökare. Förädlingsvärde och sysselsättning fördelad på branscher samt turistnäringens andel av BNP beräknas också. Redovisning av uppgifter sker på årsbasis. Länsprogram för natur- och kulturturism

16 Enligt Nutek och SCB var turistomsättningen i Sverige under 2006 ca 215 miljarder kronor. Här avses alla utlägg före och under resor som är längre än 10 mil. Investeringar och exporten av turistiska varor och tjänster ingår ej. Svensk turistnäring står för ca 2, 9 procent av Sveriges hela bruttonationalprodukt. Turistnäring Ca 2, 9% av BNP Turismekonomin Ca 8% av BNP Upplevelseekonomin?% av miljarder kr i total omsättning, varav 75 miljarder kr i exportvärde sysselsatta (årsverken) Källa: Nutek/SCB, Turismens utredningsinstitut Begreppet turismekonomin som WTTC (World Travel and Tourism Council) förespråkar, omfattar dels turisternas utlägg före, under och efter resorna, dels de investeringar som görs för turism, samhällets satsningar för att möjliggöra turism samt exporten av produkter och tjänster som primärt används för turism. Enligt WTTC motsvarade den totala turistiska ekonomiska aktiviteten i Sverige 2006 ungefär 362 miljarder kronor, vilket motsvarar ca 8-9 procent av BNP. Upplevelseekonomins bidrag till BNP är inte särskilt utforskat. Det finns inte en vedertagen definition av vad en upplevelse är och därmed är det svårt att säga hur mycket som skulle ingå i upplevelseekonomin. 3.3 Turistnäringens betydelse för ekonomi och sysselsättning i Sverige Under 2006 ökade turistnäringen i Sverige sin totala omsättning med nära 11 procent till drygt 215 miljarder kronor. Turistnäringens exportvärde, det som utländska besökare spenderar i Sverige, ökade med nästan 20 procent till 75 miljarder kronor och är för andra året i rad större än personbilsexporten. Samtidigt som sysselsättningen inom många traditionella basnäringar minskar har turistnäringen bidragit med nästan nya heltidsarbeten sedan 1995, en ökning med nästan 50 procent. Länsprogram för natur- och kulturturism

17 Mest pengar lade resenärerna på shopping, drygt 84 miljarder kronor. Boende och restaurangbesök stod för drygt 70,5 miljarder kronor. Rese- och transportsektorn med intäkter från exempelvis tågbiljetter, flygstolar och hyrbilar stod för drygt 50 miljarder kronor under En länsjämförelse av kommersiella gästnätter visar att storstäderna är de främsta motorerna i att generera besökare. Exempelvis har Stockholm tio gånger, Göteborg fem gånger och Malmö dubbelt så många kommersiella gästnätter som hela Åre. Storstäderna har heller inte samma säsongsproblematik som de flesta traditionella turistdestinationer. Källa: Nutek Länsprogram för natur- och kulturturism

18 4. Turismen i Västra Götalands län 4.1 Turistnäringens betydelse för ekonomi och sysselsättning i Västsverige Turistomsättningen i Västra Götalands län under 2006 beräknas till 32 miljarder kronor, en ökning med 1,9 miljarder eller 6 procent från Turismen i länet sysselsätter ca (helårsverken). Länet har en marknadsandel motsvarande cirka 14,5 procent av Sverigeturismen. Turistomsättningen har sedan 1997 ökat med 13,5 miljarder kronor (76 procent). Störst ökning uppvisar den regionala shoppingen med gränshandeln som ökat med 7,7 miljarder (116 procent) från 5,6 mdr 1997 till 13,3 mdr De viktigaste turistsegmenten var under 2006 den regionala shoppingen med 13,3 miljarder i turistisk omsättning, följt av reseföretagen med 3,6 mdr. Hotellens gäster omsatte tillsammans 5,5 mdr, varav affärsresenärerna och konferensgästerna 3,6 och fritidsresenärerna 2,4 miljarder. Västra Götaland är Skandinaviens näst största turistregion efter Stockholms län. Här finns ca 20 procent av Sveriges camping samt 47 procent av alla övernattningar i gästhamnar. Båda segmenten är väldigt väderberoende samt har jämförelsevis låga dygnsutlägg. Stugbyar och vandrarhem utgör en låg andel av de totala gästnätterna. Ungefär 68 procent av gästnätterna återfinns i Storgöteborg, som har drygt 30 procent av boendeanläggningarna i länet. Kapacitetsutnyttjandet (per rum) är 51 procent (genomsnitt 45 procent i Sverige). Rumsbeläggningen fördelad på målgrupper visar att andelen affärsresenärer är 64 procent och privatresenärer 36 procent. Länsprogram för natur- och kulturturism

19 I snitt fördelar sig dygnsutläggen enligt tabellen nedan. Mest spenderar affärsresenärer som bor på hotell, med ca kr per dygn. DYGNSUTLÄGG (SEK) 2006 utv utv % Fritidshus % Dagbesök, fritid % Hotell affär/konferens % Hotell fritid/grupp % Camping % Fritidsbåt % Dagbesök, affär % Vandrarhem % Stugbyar % Släkt/vänner % Summa % Källa Resurs; bearbetning Turismens Utredningsinstitut/LA 4.2 Turistmarknader Turistiskt sett karaktäriseras länet av starkt inhemskt resande. Cirka tre fjärdedelar av alla kommersiella övernattningar i länet görs av svenskar, varav runt hälften dessutom är bosatta inom länet. Största utländska marknad är Norge med ca 10 procent följt av nattgäster från Tyskland och Danmark med ca tre procent vardera. Marknadsfördelning av kommersiella gästnätter Västra Götalands län 2006 Övriga världen Övriga Europa 3% 7% Danmark 2% Tyskland 4% Norge 10% Sverige 74% Källa: Nutek Länsprogram för natur- och kulturturism

20 Göteborgsregionen har av naturliga skäl merparten av länets internationella gästnätter. Även om t.ex. Dalsland är populärt bland tyskar och holländare, är volymerna trots allt ganska små på helårsbasis. Generellt kan man säga att de tyskar, holländare och danskar som reser till Sverige är mer intresserade av naturupplevelser än exempelvis engelsmän och amerikaner. Turister från USA och Storbritannien övernattar främst i storstadsområden och ägnar sig därmed åt andra typer av aktiviteter. Cirka 65 procent av alla kommersiella övernattningar sker under perioden juni-augusti. Cirkeldiagrammet nedan visar fördelningen av turismomsättnignen i länet. Regional shopping står för kanppt hälften och kommersiellt boende (hotell och camping) för en knapp femtedel. Besökt till släkt och vänner genererar åtta procent, dagsbesök sju, medan aktiviteter som museibesök m.m. motsvarar ett par procent inom kategorin övrigt. Omsättning per kategori % 7% 8% 3% 41% Regional shopping Mässverksamhet Persontransport Hotell Camping Släkt&vänner Dagsbesök Övrigt 16% 11% 3% Källa: Resurs AB Länsprogram för natur- och kulturturism

21 4.3 Marknadsbeskrivning Sverige Ressällskap Ett genomsnittligt ressällskap består av tre personer, men vissa avvikelser finns. Sällskap som övernattar på hotell brukar vara något färre, medan de som övernattar i stugby är något fler per sällskap. Sällskapsstorlekarna varierar något mellan de olika områdena, men i huvudsak utgörs sällskapen av par utan barn och barnfamiljer. Det är få som reser i större sällskap (fler än 5 personer). Sommarsemestern är den period då de flesta har en längre sammanhängande semester och den tillbringar de flesta med familjen. Bohuslän Dalsland Göteborg Sjuhärad Skaraborg Andel sällskap med barn 40 % 36 % 50 % 48 % 36 % Tabellen ovan visar hur stor andel av ressällskapen i varje region som semestrar tillsammans med barn, dvs. andelen semestrande barnfamiljer. Göteborg och Sjuhärad är två områden där andelen barnfamiljer är hög. Att andelen barnfamiljer under framför allt högsommaren är hög har tidigare undersökningar bl.a. i Göteborg påvisat. Privatturismen i Göteborg skiljer sig markant under sommaren, jämfört med övriga året. Givetvis är det Liseberg som är den stora turistmagneten för semestrande barnfamiljer där. Bohuslän 2002 Dalsland 2003 Göteborg 2002 Sjuhärad 2004 Medelålder 35 år 41 år 30 år 39 år 38 år Tabell 1 Turisternas medelålder Skaraborg 2004 Att medelåldern är så pass låg i Göteborg beror på den höga andelen barnfamiljer. Medelåldern bland sommarturisterna i länet varierar mellan 30 och 41 år. Göteborg har lägst medelålder medan Dalsland har högst. Medelåldern säger dock inte allt om turisternas åldersprofil. Ett område som har en medelålder på kan ha många turister i 35-årsåldern, men också hälften äldre turister och hälften barn. Samma medelålder kan alltså dölja olika åldersfördelning. Åldersfördelningen följer dock i stort sett samma mönster i hela länet. Göteborg är det område som skiljer sig mest mot övriga länet, med färre turister över 55 år och en högre andel 7- till 24-åringar. Generellt kan man säga att äldre bor på hotell och i eget fritidshus, medan yngre personer övernattar på camping, i hyrt fritidshus eller i stugby Färdsätt Att semestra med bil är populärt i Sverige. Totalt sett väljer 80 procent av turisterna i länet bilen som transportmedel. I de områden där båtliv är stort, som exempelvis Bohuslän och Göta kanal, transporterar sig mellan 15 och 20 procent med båt. Att så många väljer bil beror inte bara på att närheten möjliggör det, utan även att det är Länsprogram för natur- och kulturturism

22 enkelt att förflytta sig med bil i området samt att man vill se och uppleva så mycket som möjligt under semestern. De som reser till Göteborg är huvudsakligen bilburna, men 12 procent har rest till Göteborg med tåg, medan motsvarande andel i övriga länet ligger på 1-2 procent. De utländska turisterna har ett beteende som liknar de svenska turisterna och har således med sig bilen på sin semesterresa i länet Vistelselängd För ett område är det inte bara betydelsefullt hur många som besöker området utan även hur länge de stannar. Övernattande turister spenderar generellt sett mer pengar än de som bara passerar på genomresa eller de som gör ett dagsbesök. Dessutom skapar övernattande turister en efterfrågan på ett serviceutbud i form av boende, affärer, restauranger och aktiviteter som i sin tur leder till fler arbetstillfällen. I Västra Götalands län varierar vistelselängden från 3-5 nätter (se tabell). Bohuslän 2002 Dalsland 2003 Göteborg 2002 Sjuhärad 2004 Skaraborg 2004 Vistelselängd 11 nätter 6 nätter - 7 nätter 3 nätter Vistelselängd exkl. fritidshus 7 nätter 5 nätter 5 nätter 6 nätter 3 nätter Det material som samlades in i Göteborg baserades på samma frågeställningar som i Bohuslän. Turisterna tillfrågades om hur länge de skulle stanna på Västkusten, dvs. i Bohuslän inräknat vistelsen i Göteborg. Detta är förklaringen till den för Göteborg förhållandevis höga vistelselängden. En betydande del av turisterna i Göteborg övernattade på hotell och eftersom vistelselängden på hotell i snitt är två nätter, tillbringade troligtvis Göteborgsturisterna en del av sin tid i Bohuslän. Utländska turister stannar längre i länet än vad svenskar gör. Utländska turister är vanligtvis inte dagsbesökare, med undantag för en del norska turister. De turister som väljer dyrare boendealternativ stannar kortare tid, medan de som väljer billigare alternativ som camping stannar längre. Längst stannar de som har fritidshus i området. I Bohuslän finns det många fritidshus som nyttjas i hög utsträckning och som dessutom är välbesökta av släktingar och vänner till ägarna. I Bohuslän är det inte ovanligt att man på vårkanten flyttar ut till sitt fritidshus, för att pendla till jobbet inne i stan. På hösten flyttar man tillbaka till stan och har då vistats 2-4 månader i sitt fritidshus. Detta mönster finns bara i Bohuslän. Fritidshusen nyttjas inte på samma sätt i övriga länet Syfte med resa För de allra flesta är det övergripande syftet att göra en semesterresa. Inköpsresa och besök hos släkt och vänner var även vanligt. Att man gör en semesterresa utesluter inte att man besöker släkt och vänner eller shoppar, men för att ta reda på den primära besöksorsaken tillfrågades turisterna specifikt om varför de besökte ett visst område. Länsprogram för natur- och kulturturism

23 Årtalet anger vilket år underlaget härrör ifrån. Bohuslän 2002 Dalsland 2003 Göteborg 2002 Sjuhärad 2004 Skaraborg 2004 Semesterresa 71% 69% 63% 57% 64% Besöka släkt och vänner 9% 10% 16% 10% 13% Inköpsresa 9% 5% 9% 25% 10% Övrigt 11% 16% 14% 8% 13% Till Bohuslän åker flest turister primärt för att semestra. Göteborg och Skaraborg har en förhållandevis hög andel turister som besöker släkt och vänner. Av sommarturisterna i Sjuhärad åkte så många som 25 procent till området för att göra inköp. Andelen utländska turister som reste till respektive område med primärt syfte att göra en semesterresa var högre än bland svenskar, ca 80 procent. De utomeuropeiska turisterna är sällan lockade av shopping. Däremot är det ett besökssyfte för de norska turisterna i framförallt Bohuslän, Dalsland och Sjuhärad Aktiviteter under vistelsen Västra Götalands län är ett mångsidigt turistmål som erbjuder ett varierat utbud. Man kan ägna sig åt många olika aktiviteter och några av de populäraste och mest kända turistattraktionerna och miljöerna i Sverige återfinns i länet. Nedan beskrivs varje området för sig. Vad gör turisterna i området? Vilka är de populäraste turistattraktionerna? Bohuslän närhet till havet I Bohuslän ägnar sig turisterna åt sol och bad, shopping och inköp samt segling och båtfärder. I övrigt ägnar man sig inte åt så många aktiviteter. Många turister är bosatta i närområdet och har god kännedom om utbudet i området. De utländska turisterna i området ägnar sig åt något fler aktiviteter, men i stort sett är det havet och dess möjlighet till bad och båtliv som är det primära för turisterna. Av besöksmålen i Bohuslän lockar Marstrand, Smögen, Lysekil och Fjällbacka mest. En tredjedel av turisterna i Bohuslän besökte kuststäderna Göteborg, Lysekil och Strömstad under sin vistelse i området. Många passar på att kombinera sin resa med storstad och region. Dalsland aktiv mångsidig semester med fokus på naturupplevelse Turisterna i Dalsland är aktiva. Att sola och bada samt att shoppa var mest populärt, men en hög andel av turisterna ägnade sig åt att besöka museum och utställningar, att vandra, fiska, paddla kanot eller kajak, åka dressin m.m. Turisterna utnyttjade väl det utbud av aktiviteter som erbjuds i området. Dalslands kanal är en välbesökt attraktion liksom Baldersnäs herrgård. Länsprogram för natur- och kulturturism

24 Göteborg kultur, shopping och närhet till havet Till Göteborg reser turisterna för att kunna ägna sig åt storstadsaktiviteter som att shoppa och besöka museum. Närheten till kusten är dock betydelsefull, då sol och bad är den näst populäraste aktiviteten efter shopping. Liseberg och Universeum är stora turistattraktioner. Sjuhärad shopping, sol och bad Turisterna i Sjuhärad ägnar sig i första hand åt att shoppa. I princip är det shopping, sol och bad som är de stora aktiviteterna. Hela 65 procent av turisterna ägnar sig åt shopping under vistelsen. Gällstad shopping och Skroten är de två mest populära resmålen, även med hänsyn till museer och andra turistattraktioner i området. Skaraborg shopping och kultur Shopping i kombination med historiska minnesmärken och museibesök är det som gäller i Skaraborg. De fem mest besökta turistattraktionerna var Läckö slott, Kinnekulle, Rörstrands porslinsfabrik (shopping och kultur), Falbygdens ost och Skara sommarland (främst bland turister bosatta utanför länet). I Göta kanalområdet ägnade sig besökarna i första hand åt restaurang- och cafébesök, att titta på slussar samt att sola och bada. Turisterna är förhållandevis aktiva och besöker bland annat museer, shoppar, cyklar och åker båt. Karlsborgs fästning och Forsviks bruk är två välbesökta turistattraktioner Besöksmål En hög andel av turismen är resor inom det egna länet. Kännedomen om vad respektive område har att erbjuda är god bland dessa besökare. Mer intressant är att titta på hur mycket de tillresta turisterna känner till om de olika områdena. Känner de till området och de attraktioner som finns? Vilken typ av attraktioner känner de till? Vilka attraktioner och orter är mest kända? Vi har definierat välkända turistattraktioner som besöksmål som fler än 50 procent känner till. Göta kanalområdet och Skaraborg är de två områden där flest välkända besöksmål återfinns. De som turistar i området har hög kännedom om vad som finns att göra. I övriga områden var det endast ett fåtal attraktioner som fler än 50 procent kände till. Göteborg och Bohuslän: Bland turister i f.d. Göteborgs och Bohus län är Bohus fästning, Carlstens fästning och hällristningarna välkända besöksmål. De kännetecknas samtliga av att de är historiska minnesmärken som fungerar som turistattraktioner sedan en lång tid tillbaka. Dalsland: Välkända besöksmål i Dalsland är Dalslands kanal och Baldersnäs. Göta kanal och Skaraborg :I Göta kanalområdet och Skaraborg utgjordes de välkända turistattraktionerna av Karlsborgs fästning, Läckö slott, Kinnekulle, Skara sommarland, Hornborgasjön, Rörstrands porslinsfabrik, Falbygdens ost och Forsviks bruk. Sjuhärad :Inga av de utvalda besöksmålen i Sjuhärad uppnådde en kännedom över 50 procent bland de tillresta besökarna. Länsprogram för natur- och kulturturism

Sommarturismen i Västra Götalands län - en sammanställning av turiststudier 2002-2004

Sommarturismen i Västra Götalands län - en sammanställning av turiststudier 2002-2004 Sommarturismen i Västra Götalands län - en sammanställning av turiststudier 2002-2004 Undersökningen genomfördes av Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Västsvenska Turistrådet AB Turismens Utredningsinstitut

Läs mer

Turismen i Skaraborg sommaren 2008, del 1 Västsvenska Turistrådet Åsa Widmark November 2008

Turismen i Skaraborg sommaren 2008, del 1 Västsvenska Turistrådet Åsa Widmark November 2008 Turismen i Skaraborg sommaren 2008, del 1 Västsvenska Turistrådet Åsa Widmark November 2008 Viktoriagatan 13, Box 5068, SE-402 22 Göteborg, Sweden, Tel +46 31 75 95 000, Fax +46 31 75 95 001, www.turismensutredningsinstitut.se

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia

Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia Karlskrona kommun och Stena Line Åsa Widmark 2009-02-13 Turismens Utredningsinstitut Främja och stödja kunskapsuppbyggnaden inom

Läs mer

Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011

Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011 Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011 Turism - en miljardindustri för Linköping Visit Linköping vill med denna broschyr ge dig mer information om besöksnäringen i Sverige och Linköping

Läs mer

Kommunala turismeffekter Lund kommun 2014. HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne

Kommunala turismeffekter Lund kommun 2014. HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne Kommunala turismeffekter Lund kommun 2014 HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne T U R I S M Nyckeltal Lund kommun 2014 Lund kommun Skåne län Kommunens andel av länet 2013 2014 2013 2014 2013 2014

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent

Läs mer

Turismen i Dalsland sommaren 2008 Västsvenska Turistrådet Åsa Widmark

Turismen i Dalsland sommaren 2008 Västsvenska Turistrådet Åsa Widmark Turismen i Dalsland sommaren 2008 Västsvenska Turistrådet Åsa Widmark Viktoriagatan 13, Box 5068, SE-402 22 Göteborg, Sweden, Tel +46 31 75 95 000, Fax +46 31 75 95 001, www.turismensutredningsinstitut.se

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020?

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Sammanfattning Turistnäringen har gemensamt tagit fram en nationell strategi och vision att fördubbla

Läs mer

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012 TEM 2013 FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Funäsdalen

Läs mer

TEM 2013 KALMAR LÄN KALMAR LÄN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län 2013. Inklusive åren 2004-2012

TEM 2013 KALMAR LÄN KALMAR LÄN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län 2013. Inklusive åren 2004-2012 TEM 2013 KALMAR LÄN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Kalmar län

Läs mer

Turismen Ystad & Österlen en viktig näring

Turismen Ystad & Österlen en viktig näring Turismen Ystad & Österlen en viktig näring Turism ekonomisk rapport för destinationen Ystad & Österlen 2011 Foto: Inge Hansson, bidrag från 2012 års fototävling Turismen i Ystad & Österlen en viktig näring.

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Aug Ökning med 3 under sommaren Antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 160.000 i Uppsala under juniaugusti. Det var

Läs mer

Gästnätter i Uppsala län Juli Hotell/stugbyar/vandrarhem/camping/privata stugor/lgh

Gästnätter i Uppsala län Juli Hotell/stugbyar/vandrarhem/camping/privata stugor/lgh Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Minskning i juli Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 146.000 i juli, vilket var

Läs mer

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige Fakta & statistik 2008 ÅrSbokSluT För SvenSk TuriSm och TuriSTnäring 2008 Tillväxtverket Stockholm,

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 3 januariapril Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 29.000 i Västerås i april. Det var en minskning

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Mar Ökning med 7 under första kvartalet Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 107.000 i Uppsala under första

Läs mer

Delårsrapport 2013 Utvecklingen av gästnätter januari-september 2008-2013

Delårsrapport 2013 Utvecklingen av gästnätter januari-september 2008-2013 Delårsr rapport 213 Utvecklingenn av gästnätter januari-september 28-213 INLEDNING HUR LIGGER VI TILL? Varför en rapport om hur gästnätterna i Skåne har utvecklats de tre första kvartalen 213? Svaret är

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Feb Ökning med 4 i Uppsala i februari Det totala antalet gästnätter i februari i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till drygt 31.000 i Uppsala.

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Nov Ökning med 2 i Uppsala i november Det totala antalet gästnätter under november i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 37.500 i Uppsala.

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB År Ökning med 3 i Uppsala Det totala antalet gästnätter under i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till nästan 500.000 i Uppsala. Det var

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism Ökning med 20 i maj Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 112.000 i maj, en ökning med

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Ökning med 5 under januariapril Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 36.000 i Uppsala i april. Det var

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Sep Minskning också i september Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 89.000 i september,

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Sep Samma utfall som åren 200809 Det totala antalet gästnätter under september i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 41.000 i Uppsala.

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Minskning i juli Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 52.000 i Uppsala under juli. Det var en minskning

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Ökning med 7 första halvåret Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 255.000 i Uppsala under första halvåret.

Läs mer

SKÅNE I SIFFROR OM TURISMEN I SKÅNE. JULI 2013. Rapporten är framtagen av:

SKÅNE I SIFFROR OM TURISMEN I SKÅNE. JULI 2013. Rapporten är framtagen av: SKÅNE I SIFFROR OM TURISMEN I SKÅNE. JULI 2013 Rapporten är framtagen av: INNEHÅLL Det lyfter inte från utlandsmarknaderna 3 Sammanfattning 4 Inledning 5 En del av strategi 2020 5 Tre olika aspekter av

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 4 första kvartalet Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 26.000 i Västerås i mars. Det var en ökning

Läs mer

TEM 2013 LYCKSELE LYCKSELE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013

TEM 2013 LYCKSELE LYCKSELE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013 TEM 2013 LYCKSELE Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013 Inklusive åren 2004, 2006-2010 Reviderad version RESURS AB för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Jan Ökning med 10 i januari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till 36.000 i januari. Det var en ökning

Läs mer

Västmanland Januari. Hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och privata stugor/lägenheter - 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Västmanland Januari. Hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och privata stugor/lägenheter - 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Jan 31.000 gästnätter i januari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till 31.000 i januari. Det var en minskning

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Fortsatt ökning i juni Gästnätterna i summerade till 55. i juni (boende på hotell, vandrarhem och i stugbyar). Det var en ökning med 13 jämfört med juni, bl a beroende

Läs mer

Eurovision Song Contest Malmö 2013

Eurovision Song Contest Malmö 2013 Eurovision Song Contest Malmö 2013 En analys av direkta och dynamiska effekter Genomförd av Berglund&Wiberg consulting på uppdrag av Malmö stad och Region Skåne Juni 2013 Inledning På uppdrag av Malmö

Läs mer

Uppsala län Maj - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen Maj

Uppsala län Maj - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen Maj Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Fortsatt ökning i maj Totalt gjordes i maj drygt 76. övernattningar på hotell, vandrarhem och i stugbyar i Uppsala län, vilket var en ökning med 7 jämfört med. Antalet

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Sep 2 gästnätter i september Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 25.000 i Västerås i september. Det var en minskning

Läs mer

TEM 2013 SKÅNE SKÅNE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skåne 2013. Inklusive åren 2004-2012

TEM 2013 SKÅNE SKÅNE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skåne 2013. Inklusive åren 2004-2012 TEM 2013 SKÅNE Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skåne 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Skåne 2013 3 Utveckling

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co 24 000 gästnätter i mars Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 24.000 i Västerås under mars. Det var en minskning

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Feb Ökning med 13 i februari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till drygt 36.000 i februari. Det var en

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 4 i juni Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 32.000 i Västerås under juni. Det var en ökning med 4

Läs mer

VATTENRIKET 2011 VATTENRIKET 2011. Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun

VATTENRIKET 2011 VATTENRIKET 2011. Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun VATTENRIKET 2011 Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun SAMMANFATTNING Totalt gjordes det 148 250 besök i Vattenriket under 2011. Juli månad toppar med över 22 000 besök.

Läs mer

Resultatet januari-april

Resultatet januari-april Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co 28 000 gästnätter i april Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 28.000 i Västerås under april. Det var en ökning

Läs mer

TEM 2014 LULEÅ LULEÅ 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Luleå kommun 2014. Inklusive åren 2005-2013

TEM 2014 LULEÅ LULEÅ 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Luleå kommun 2014. Inklusive åren 2005-2013 TEM 2014 LULEÅ Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Luleå kommun 2014 Inklusive åren 2005-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Luleå 2014 3

Läs mer

Uppsala län November - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen November

Uppsala län November - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen November Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Nov Nedgång i november Gästnätterna i Sverige minskade med totalt 4 i november. I var minskningen 3 och i minskade gästnätterna med 5. Totalt gjordes i november drygt

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Dec Ökning med 4 i december Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Västmanland uppgick till 617.000

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013 TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Eskilstuna kommun

Läs mer

COLLABORATIVE TOURISM

COLLABORATIVE TOURISM COLLABORATIVE TOURISM SKÅNEMODELLEN Strategisk plan för turism och besöksnäring i Skåne TOURISM IN SKÅNE AB - Ett av Business Region Skånes fyra dotterbolag Näringsliv Skåne och Business Region Skåne Styrelse

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

Är turistutvecklingen ett hot mot den biologiska mångfalden? Sassi Wemmer www.sjuharad.info

Är turistutvecklingen ett hot mot den biologiska mångfalden? Sassi Wemmer www.sjuharad.info Är turistutvecklingen ett hot mot den biologiska mångfalden? Sassi Wemmer www.sjuharad.info SFL Vattendagar, 2007-11-21 Disposition Turismen Fakta, trender, analyser Marknadsplats 7-Härad Ett exempel från

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2009-2012

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2009-2012 TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Eskilstuna kommun

Läs mer

Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011

Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011 Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011 Global infrastruktur Global infrastruktur 2,5 miljarder passagerare 920 flygbolag

Läs mer

USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET EUROPRIDE 2008

USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET EUROPRIDE 2008 INNEHÅLL sid Om undersökningen 3 Några definitioner 4 Publikens ålder och kön 5 Besökarnas hemvist 6 Första informationskällan 7 Samtliga informationskällor 8 Beslutstillfälle 9 Transportmedel till evenemanget

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Oxelösunds kommun inklusive åren 2010-2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Oxelösunds kommun inklusive åren 2010-2013 TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Oxelösunds kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Oxelösunds kommun

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Katrineholms kommun inklusive åren 2009-2012

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Katrineholms kommun inklusive åren 2009-2012 TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Katrineholms kommun inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Katrineholms kommun

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Hultsfreds kommun inklusive åren 2010-2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Hultsfreds kommun inklusive åren 2010-2013 TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Hultsfreds kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Hultsfreds kommun

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Helsingborgs stad inklusive åren 2009-2012

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Helsingborgs stad inklusive åren 2009-2012 TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Helsingborgs stad inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Helsingborgs stad

Läs mer

Tillgänglighet och transporter sett ur besöksnäringens mjuka perspektiv 2012-03-23

Tillgänglighet och transporter sett ur besöksnäringens mjuka perspektiv 2012-03-23 . Tillgänglighet och transporter sett ur besöksnäringens mjuka perspektiv Hos oss är allt och alla som besökaren möter: Vad vill vi förbättra? Vi vet att vi behöver nå fler internationella gäster för att

Läs mer

Gästnattsrapport April 2015

Gästnattsrapport April 2015 Gästnattsrapport April 215 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB s Beskrivning av inkvarteringsstatistik

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2009-2012. RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2009-2012. RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Uppsala kommun 2013 3

Läs mer

2015 års rapport om Turist- och beställningstrafik. Bussreseforum i Uppsala 2015-10-12

2015 års rapport om Turist- och beställningstrafik. Bussreseforum i Uppsala 2015-10-12 2015 års rapport om Turist- och beställningstrafik Bussreseforum i Uppsala 2015-10-12 Årets nyheter HUI Research ny leverantör av data Inga trender i årets rapport Vi har i årets rapport lagt till en övergripande

Läs mer

Trandansen vid Hornborgasjön 2005

Trandansen vid Hornborgasjön 2005 Trandansen vid Hornborgasjön 2005 Turismundersökningen är medfinansierad av Europeiska unionen (Union (European Regional Development Fund) inom BSR INTERREG III B programmet Innehållsförteckning Bakgrund

Läs mer

RESURS för Resor och Turism i Norden AB

RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Ystad & Österlenregionen med kommunerna Simrishamn, Tomelilla och Ystad inklusive åren 2009-2011 RESURS för Resor och Turism i Norden

Läs mer

Besöksnäringen - nuläge och potential

Besöksnäringen - nuläge och potential Besöksnäringen - nuläge och potential Katrien Vanhaverbeke, Arena för Tillväxt Christina Rådelius, Tillväxtverket 1 Besöksnäringen lyfter med samarbete, hållbarhet och ett attraktivt företagsklimat Besöksnäringen

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren 2010-2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren 2010-2013 TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Norrköpings kommun

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kristianstads kommun inklusive åren 2009-2012

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kristianstads kommun inklusive åren 2009-2012 TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kristianstads kommun inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Kristianstads kommun

Läs mer

Gästnattsrapport februari 2014

Gästnattsrapport februari 2014 Gästnattsrapport 214 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com monika.fleming-glogoza@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB

Läs mer

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2014-06-04 Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Besöksnäringen Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Målområde: Tillväxt Besöksnäringen

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Undersökning bland evenemangsbesökarna vid EM i Konståkning Ericsson Globe Arena, 26 januari - februari 25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING OM UNDERSÖKNINGEN S. KÖN OCH ÅLDER S. 4 SÄLLSKAP S. 5 HEMVIST S. 6 INFORMATION

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2010-2013* *Resultatet för år 2013 är reviderat

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2010-2013* *Resultatet för år 2013 är reviderat TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2010-2013* *Resultatet för år 2013 är reviderat RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal

Läs mer

Regionala turismeffekter Skåne län 2014. HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne

Regionala turismeffekter Skåne län 2014. HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne Regionala turismeffekter Skåne län 2014 HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne Definitioner turism Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun inklusive åren 2009-2012

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun inklusive åren 2009-2012 TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Nyköpings kommun 2013

Läs mer

Västsvenska Turistrådet AB

Västsvenska Turistrådet AB Anders Svedberg Västsvenska Turistrådet AB Helägt av Västra Götalandsregionen. Uppdrag att utveckla och marknadsföra Västra Götaland som turistdestination. Västra Götaland ska vara Skandinaviens mest besökta,

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 2008-2011

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 2008-2011 TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 2008-2011 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Vilhelmina kommun

Läs mer

Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011

Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011 Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun inklusive åren 2010-2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun inklusive åren 2010-2013 TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Nyköpings kommun 2014

Läs mer

Aktivitetsplan 2015 Besöksnäring och Turistbyrån (Näringslivsenheten)

Aktivitetsplan 2015 Besöksnäring och Turistbyrån (Näringslivsenheten) Aktivitetsplan 2015 Besöksnäring och Turistbyrån (Näringslivsenheten) ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR BESÖKSNÄRINGEN Nyköpings mål 2017 är en stark besöksnäring med en turismomsättning på 1,4 miljarder kr. Nyköpings

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Västsverige i Sverige - Norden - Världen. Verksamhetsinriktning

Västsverige i Sverige - Norden - Världen. Verksamhetsinriktning Västsverige i Sverige - Norden - Världen Verksamhetsinriktning Uppdrag och verksamhet Västsvenska Turistrådet har det regionala uppdraget att med tydlig målsättning driva en hållbar, och en för besöksnäringens

Läs mer

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8.

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8. September 2013 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8 Turism och shoppingturism en definition 8 Resor 11 Konsumtion 15 Övernattningar 18 Regional

Läs mer

Statistik för Skånes inkvartering. Delårsrapport januari-juni 2015 2015-08-26

Statistik för Skånes inkvartering. Delårsrapport januari-juni 2015 2015-08-26 Statistik för Skånes inkvartering Delårsrapport januari-juni 2015 2015-08-26 Tourism in Skåne / Delårsrapport januari-juni 2015 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Gästnattsbarometer... 4 3 Fortsatt

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Inkvarteringsstatistik maj 2011 Kommunstatistik ti tik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Att samarbeta med kinesiska researrangörer tips och råd

Att samarbeta med kinesiska researrangörer tips och råd Att samarbeta med kinesiska researrangörer tips och råd Consultants for Strategic Futures. REKOMMENDATIONER Nio kinesiska researrangörer intervjuades under vintern 2014 för att ta fram information och

Läs mer

Kommunikationsbolag för Sverige som resmål

Kommunikationsbolag för Sverige som resmål VisitSweden Kommunikationsbolag för Sverige som resmål Internationell marknadsföring Nation Branding Photo : Nicho Södling Foto Miriam Preis/imagebank.sweden.se Foto : Nicho Södling/imagebank.sweden.se

Läs mer

Strategisk inriktning för utveckling av besöksnäringen i Skaraborg FASTSTÄLLT AV STYRELSEN 2008-01-25

Strategisk inriktning för utveckling av besöksnäringen i Skaraborg FASTSTÄLLT AV STYRELSEN 2008-01-25 Strategisk inriktning för utveckling av besöksnäringen i Skaraborg FASTSTÄLLT AV STYRELSEN 2008-01-25 INLEDNING Bakgrund Skaraborg har stora värden i form av vacker och varierande natur, ett spännande

Läs mer

Evenemangsundersökning: Malmöfestivalen 2009 Malmö stad Karin Olsson September 2009

Evenemangsundersökning: Malmöfestivalen 2009 Malmö stad Karin Olsson September 2009 Evenemangsundersökning: Malmöfestivalen 009 Malmö stad Karin Olsson September 009 Viktoriagatan 3, Box 5068, SE-40 Göteborg, Sweden, Tel +46 3 75 95 000, Fax +46 3 75 95 00, www.turismensutredningsinstitut.se

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i på Öland inklusive åren 2009-2012. RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i på Öland inklusive åren 2009-2012. RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i på Öland inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen på Öland 2013 3 Utveckling turismen

Läs mer

Regionala turismeffekter Värmland 2012 (inkl. Degerfors och Karlskoga)

Regionala turismeffekter Värmland 2012 (inkl. Degerfors och Karlskoga) Regionala turismeffekter Värmland 2012 (inkl. Degerfors och Karlskoga) HUI Research På uppdrag av Visit Värmland April 2013 Sammanfattning Värmland 2012 Sverige 2012 Folkmängd (31 dec 2012) 312 188 9 555

Läs mer

Svensk turismstatistik. Uppdaterad 2015-08-28 Föregående 2015-07-08

Svensk turismstatistik. Uppdaterad 2015-08-28 Föregående 2015-07-08 Svensk turismstatistik Uppdaterad 215-8-28 Föregående 215-7-8 FLYG passagerarfrekvens Juni 215 Källa: Transportstyrelsen pax fg år andel Sverige 639 212-1% 19% Europa, ank 1 125 375 2% 34% Europa, avr

Läs mer

Borgsjö Hembygdsgård och kyrka

Borgsjö Hembygdsgård och kyrka Borgsjö Hembygdsgård och kyrka Gästundersökning 2008 Mitt Sverige Turism 2008 1 Innehåll Metod 3 Hembygdsgården fångar upp genomfartsresenärer 3 Samtliga turister 3 Varifrån kom besökarna? 4 Tidigare besök

Läs mer

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND Q2 2010 RTS Index utfall för det andra kvartalet 2010 visar att det totala antalet resenärer som reser via rederier till/från våra kuster (-5 procent), via flyg (-2 procent) och via tåg (-1 procent) sjunker

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Arnturismen 2004. Undersökningen genomfördes av Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Västsvenska Turistrådet

Arnturismen 2004. Undersökningen genomfördes av Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Västsvenska Turistrådet Arnturismen 2004 Undersökningen genomfördes av Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Västsvenska Turistrådet Turismens Utredningsinstitut Mässans gata 10, 412 51 Göteborg Tel: 031-75 95 000, fax:

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Inkvarteringsstatistik april 2011 Kommunstatistik ti tik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i på Öland inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i på Öland inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i på Öland inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i på Öland 2014 3 Utveckling

Läs mer

Turismindustrin, Trender & omvärlden

Turismindustrin, Trender & omvärlden Turismindustrin, Trender & omvärlden 4 Turismen är världens största näring Turismen, världens största och snabbast växande näring Idag står 5% av världens befolkning för 95% av resandet Enligt WTO kommer

Läs mer

Inkvarteringsstatistik juli 2009

Inkvarteringsstatistik juli 2009 Inkvarteringsstatistik juli 2009 Gästnattsutveckling juli 2009, län Jfr. med samma period föregående år. 16% 14% 14% 14% 1 9% 11% 8% 6% 4% 0% Sverige Västra Götalands län Stockholms län Skåne län 07/09/2010

Läs mer

Rock Art Hällbildcentrum

Rock Art Hällbildcentrum Rock Art Hällbildcentrum Turistekonomisk analys och gästundersökning 2008 Mitt Sverige Turism 2008 1 Innehåll Turistekonomisk analys Metod 3 Definitioner och förklaringar 4 Vad betyder Rock Art för den

Läs mer

Tillväxtpotential bland boendeföretag i Bohuslän. Enkätundersökning genomfört under juni september 2010

Tillväxtpotential bland boendeföretag i Bohuslän. Enkätundersökning genomfört under juni september 2010 Tillväxtpotential bland boendeföretag i Bohuslän Enkätundersökning genomfört under juni september 2010 BAKGRUND! Undersökningen gjordes inom Leaderprojektet Destinationsutveckling Bohuslän.! Telefon samt

Läs mer