Informationsmodell Foma Sidan 1 av 120
|
|
- Birgit Lundqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Informationsmodell Foma Sidan 1 av 120 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 2 Versionshistorik... 2 Modellens syfte... 2 Metodik... 2 Information... 3 Miljöövervakningsprojektet... 7 Roller Fysiskt prov Metoder Observation Observerade egenskaper Egenskapshierarki Beräknade egenskaper Observationsobjekt Provtyper Utrustning Observationslokal Ytor och objekt Exempelsamling Vatten Exempel: Vattenkemi Exempel: Växtplankton Övriga exempel Exempel på odlingsdata Exempel på avloppshantering Exempel på pegeldata Exempel på referensobjekt Exempel på provtagningsyta Exempel på tidsserie Exempel för ett markprov Exempel på observerade egenskaper Exempel på provytor
2 Informationsmodell Foma Sidan 2 av 120 Inledning Detta dokument är genererat från enterprise architect modellen Labbsystem.eap. Utskrivna kopior kan vara inaktuella. Detta dokument är genererat kl 01:17. Versionshistorik Dokumentet genererat Modellens syfte Modellen syftar till att vara en grund för framtida systemutveckling inom området Fortlöpande miljöanalys samt skapa en gemensam begreppsapparat och syn på informationsinnehåll. Metodik Modelleringar har genomförts inom datavärdskapen, på NL-fakulteten, inom ramen för utveckling av datavärdsportal samt på institutionen för vatten och miljö, samt institutionen för mark och miljö. De resulterande modellerna har ensats till en gemensam modell av Andreas Hägglund. Dokumentation har skett i Enterprise Architect som klassdiagram med UML-notation.
3 Informationsmodell Foma Sidan 3 av 120 Information Informationsmodellen är framtagen för att stödja funktioner som finns i verksamheten idag, funktioner som borde finnas redan idag, men inte gör det samt funktioner som kommer att behövas i framtiden. Modellen är gemensam för fortlöpande miljöanalys. Nedanstående bild ändrades senast :12:22. Fysiskt prov 0..* ankomsttidpunkt Journalnummer kommentar mängd ProvId Provstatus 0..1 referensobjekt 1 tas från/ur 1 0..* 0..1 Observ ationsobjekt namn position Observ ationstillfälle Inhämtningstidpunkt Observationstidpunkt Planeringsdatum status = Planerad görs vid 1..* kan vara del av 0..* Mätplan beskriver egenskaper i beskriver egenskaper i anmärkning egenskap status tidpunkt Mätning Observ ationsmetod används för att observeradetektionsgräns Precision resulterar 1..* i 0..* Datalev erans Leveransdatum Leveranskommentar Leverantör består av 1..* 1..* kan referera till Observ erad egenskap Egenskapstidpunkt egenskapsvärde enhet Granskningstidpunkt insamlingsdatum kostnad kvalitet Källa licens Observationstidpunkt sekretess variabelnamn varians 1 1..* 0..* Taxon Taxa versionshistorik Diagrammet ger en grafisk överblick över de centrala delarna av informationsmodellen. Mätplan () - En mätplan beskriver de parametrar som har mätts eller ska mätas. Den är sammansatt av
4 Informationsmodell Foma Sidan 4 av 120 de provtagningar och observationer som ingår i den. Via mätplanen kan undersökningen och beställningen identifieras, och via dessa kan uppdragsgivaren identifieras. Fysiskt prov () - En fysisk representation av ett observationsobjekt som tas med hem till institutionen för närmare studier. Exempel på fysiska prover är jordprover och vattenprover. ankomsttidpunkt - Tidpunkt då provet ankommit till laboratoriet eller motsvarande. Om provet inte inkommit finns ingen tidpunkt. Journalnummer - Journalid är på vattenlabb ett löpnummer som sätts efter i vilken ordning proven inkommer till labb. kommentar - mängd - ProvId - Unik identitet för provet. Sätts i samband med att försöksplanen upprättas eller uppdateras. Provstatus - Provets status kan vara planerat, ankommet, registrerat, förberett, analys påbörjad, färdiganalyserat, arkiverat, förstört etc. Observationsmetod () - Observationsmetoden definierar hur man går tillväga för att inhämta information om en egenskap. Det finns olika typer av observationsmetoder beroende på om de används i fält, på labb eller någon annanstans. Varje egenskap har sin egen observationsmetod. Exempel på observationsmetoder som används i fält är avläsning av termometer, en observationsmetod som används ex situs är avläsning med hjälp av en ph-mätare. Exempel på metoder är; att avläsa en temperatur på plats och skriva ner i ett fältprotokoll, att identifiera lavar som växer på grenar och skriva in i ett protokoll, eller att analysera ph-halt i ett vattenprov med ett analysinstrument på ett laboratorium. detektionsgräns - En metod har en begränsning i hur små egenskapsvärden den kan detektera. Precision - En observationsmetod har en viss högsta precision i egenskapsvärdet. Observationstillfälle () - Ett tillfälle då observationer och/eller provtagningar genomförs. Information knuten till observationsaktiviteten. En observation kan men måste inte ingå i en försökplan. Inhämtningstidpunkt - Tidpunkt då observationsresultatet inhämtades, t.ex. kan en logger registrera vattennivåer varje timme, medans mätvärdena inhämtas varannan vecka. Observationstidpunkt - Tidpunkt då observationen faktiskt genomfördes (kan skilja från det planerade datumet). Kan också vara en tidsperiod, t.ex. två veckor. Planeringsdatum - Den dag då observationen var planerad att genomföras. status - En observations status kan vara (bl.a.); planerad, genomförd, inställd, uppskjuten. Alla planerade observationer genomförs inte. Alla genomförda observationer är inte planerade i förväg. Mätning () - En observation som planeras bli utförd, eller har utförts, enligt en beställning. Till exempel analys av en viss kemiparameter i ett fysiskt prov som skall hämtas in, eller mätning på plats av en annan kemiparameter. anmärkning - Fritextfält för noter. T ex om mätningen aldrig kommer att kunna genomföras, kan orsaken antecknas här. egenskap - Den benämning eller det namn som normalt används om egenskapen. T ex fosforhalt, temperatur, biomassa. status - Kan vara "planerad", "pågående", "genomförd" eller "omöjlig". tidpunkt - När en observation är planerad att utföras. Det kan även vara en period, eller ett intervall för upprepning.
5 Informationsmodell Foma Sidan 5 av 120 Dataleverans () - Dataleveransen görs enligt avtal av utföraren (undersökningen). Leveransdatum - Datum då leverans till datavärden görs. Leveranskommentar - Kommentarer ang. leveransens kvalitet. Leverantör - Person/organisation som gör leveransen. Observerad egenskap () - En observerad egenskap är ett resultat av antingen en fältobservation (in situ) eller en labbanalys av ett fysiskt prov (ex situ). Egenskapen tillldelas ett (mät)värde. som erhålls från provobjektet. Definition av ex situ: Observation som kräver att man tar ett prov från provplatsen till ett laboratorium eller motsvarande för analys. Det krävs då att man hanterar metadata och spårbarhet från det fysiska provet till egenskapsvärdet. Skillnaden mellan egenskapsvärden in situ och ex situ är framförallt att vid egenskapsvärden in situ finns det inget fysiskt prov att hantera spårbarhet för. Här beskrivs de attribut som är gemensamma för samtliga egenskaper, oavsett vad egenskapen gäller. Till exempel handlar det om attribut som har med kvalitetssäkring och spårbarhet att göra. Många olika typer av egenskaper kan observeras. Några exempel är: Markfysik väderdata vattenkemi skador (beskrivning, orsak, position) Händelse Bebyggelse Avlopp Inom vattenkemi registreras bl.a. följande egenskaper : Ca, CI, HCO3, K, Kond, Mg, Na, NH4_N, NO3_N, NPOC, ph, PO4_pf, SO4_S, Susp, Tot_N, Tot_P, Inom mark och gröda registreras bl.a. följande egenskaper: aciditet, arsenikkoncentration, bly, bor, effektiv basmättnadsgrad, effektiv katjonbyteskapacitet, förråsfosfor, humushalt, kadmium, karbonatkol, kol-kvävekvot, koppar, krom, kvicksilver, kvot p-ai/p-hci, kväve, lättlöslig fosfos, mangan, ph, selen, svavel, utbytbart kalcium, utbytbart kalium, utbytbart magnesium, zink, Inom pesticider registreras bl.a. följande egenskaper : BAM, Bentazon,, atrazindesetyl, MCPA, atrazin, glyfosat, fluroxipyr, diklorprop, mekoprop I, soproturon, AMPA, klopyralid, kvinmerak, terbutylazin, metazaklor, atrazindesisopropyl, terbutylazindesetyl, hydroxyatrazin, fenoxaprop, cyanazin, simazin, etofumesat, dimetoat, metamitron, 2,4-D, metsulfuronmetyl, Tifensulfuronmetyl, Kloridazon, Diuron, Bitertanol, Hexazinon, Imazapyr, Difenylamin, Dikamba, Tribenuronmetyl, amidosulfuron, lindan, pirimikarb, metalaxyl, aklonifen, azoxystrobin, diflufenikan, terbutryn, cyprodinil, fluazinam, karfentrazonetyl, diklobenil, DNOC, DDT, DMST m.fl. Beorende på vad det är för lokal eller föremål obesrveras olika egenskaper. T.ex. så observeras dikning/dränering för marklokaler. För vattenlokaler observeras transporter av olika egenskaper.
6 Informationsmodell Foma Sidan 6 av 120 Egenskapstidpunkt - Den tidpunkt som den observerade egenskapen avser. Det finns fyra tidpunkter att hålla reda på avseende de observerade egenskaperna. Under vilken tidsperiod ett prov är insamlat, när provet hämtas in, när provet analyseras på labb och för vilken tid den observerade egenskapen är giltig. För observationer i fält är alltid insamlingstidpunkt och observationstid samma. Exempel: Vatten kan samlas in i kontinuerligt i en flaska under en vecka (t.ex. v.26). Denna flaska kan sedan hämtas och köras till labbet på måndag v. 27 för att sedan analyseras på tisdagen. Egenskapstidpunkten är då v. 26, insamlingsdatumet måndag v.27 och anaysdatumet tisdag v.27. egenskapsvärde - Det egenskapsvärde som observerats. enhet - Granskningstidpunkt - Den tidpunkt då egenskapsvärdet granskades och aktuell kvalitetsstatus definierades. insamlingsdatum - datum då egenskapsvärdet samlades in kostnad - Fakturerbar kostnad för att ta fram egenskapsvärdet. kvalitet - Den kvalitetsnivå som deklarerats för egenskapsvärdet. Kan t.ex. vara preliminär/ej granskad, godkänd, osäker, fel, korrekt. Källa - En observerad egenskap spåras till ett fysiskt prov eller någon form av protokoll (fältprotokoll) från observationstillfället. licens - Den licensform som omfattar egenskapsvärdet. Observationstidpunkt - Tidpunkt då egenskapen observerades/beskrevs (i fält eller på labb) sekretess - Om det individuella egenskapsvärdet får distribueras och presenteras. variabelnamn - Den benämning eller det namn som normalt används om egenskapen, t.ex. fosforhalt, termperatur, biomassa. varians - Taxa () - Taxon - Information om en art. Observationsobjekt () - Det finns två huvudtyper av observationsobjekt; observationslokaler och observationsföremål. Antingen så studerar man ett område och räknar där antalet förekomster av någonting (observationslokal) eller så studerar men ett föremåls beskaffenhet (observationsföremål). Observationsobjektet väljs ut så att det skall vara representativt för det man vill studera och definierar den kategori av data (de egenskaper) som ska mätas; t.ex.: matjord, 0-20 cm. kemikaliehalt i vatten, bottenfaunaförekomst på mjukt substrat, förekomst av fågelart i strandkant. hel sjö, mark, lakvatten, ytvatten 0-0,5 m, ytvatten 0-2 m, grundvatten, sjöbotten, sublitoral botten
7 Informationsmodell Foma Sidan 7 av 120 Provobjektet anger med andra ord vad egenskapen representerar. Vid fysisk provtagning är observationsobjektet det man tar ett prov av/ur vilket definieras av frågeställningen. Några exempel: Är det fysiska provet en liter vatten så är observationslokalen vatten, t.ex. sjövattnets ytskikt. Är det fysiska provet en trädkrona så är observationsföremålet ett träd, är det fysiska provet ett träd så är observationslokalen skogen eller marken etc. Ett observationsobjekt kan ha vissa "normalegenskaper" som används som jämförelseegenskaper/tröskelvärden vid kvalitetssäkring. Dessa normalegenskaper läggs på ett "referensobservationsbjekt" som länkas till det aktuella observationsobjektet. namn - position - Positionsangivelse för observationsobjektet (föremålet eller lokalen). Positionen kan vara en punkt eller en yta/område.
8 Informationsmodell Foma Sidan 8 av 120 Miljöövervakningsprojektet Nedanstående bild ändrades senast :18:05. Lev eransav tal Projektplan uppdragsgiv are Roll adress fakturainformation kontaktperson namn organisationsnummer 1..* skriver 1..* beställning beställningsdag budget slut start Metod beskrivning namn finansieras av styr utformning av föreskriver Undersökningsplan Datalev erans Leveransdatum Leveranskommentar Leverantör Undersökning Ansökan Frågeställning Slut start drivs enligt analyser beskrivning försöksdesign försökskod metodik omfattning provhantering föreskriver Utrustning Observ ationsutrustning Detektionsgräns felmarginal kalibrering Rapport Mätplan 0..* kan vara del av 1..* Seriesammanställning ansvarig datum Observ ationsobjekt namn position referensobjekt Observ ationstillfälle Inhämtningstidpunkt Observationstidpunkt Planeringsdatum status = Planerad beställning () - Beställning av observerade egenskaper. Beställningen kan dels omfatta ett helt forskningsprojekt, eller en enstaka provtagning/försök. Detta objekt kallades "projekt" i NL-fakultetens modell. beställningsdag - Datum då beställningen gjordes. budget - slut - start - Leveransavtal () - Leveransavtalet beskriver vilken data som ska levereras av undersökning, när den ska levereras och i vilket format.
9 Informationsmodell Foma Sidan 9 av 120 Mätplan () - En mätplan beskriver de parametrar som har mätts eller ska mätas. Den är sammansatt av de provtagningar och observationer som ingår i den. Via mätplanen kan undersökningen och beställningen identifieras, och via dessa kan uppdragsgivaren identifieras. Projektplan () - Projektplanen beskriver vem som gör vad när. Rapport () - Undersökning () - Undersökningen som utför provtagningar och analys samt levererar data till datavärden. En undersökning kan vara av karaktären engångsundersökning eller kontinuerlig undersökning. Ansökan - Ansökan från SLU om medel för forskning. Ansökan om medel till forskningsprojekt. En ansökan kan föregå ett forskningsprojekt. I det fallet skriver institutionsledningen en beställning (definierar ett projekt) när ansökan om medel beviljats. Frågeställning - Frågeställningen som undersökningen skall utreda. Formulering av den frågeställning som ett forskningsprojekt ska besvara. Alla beställningar syftar inte till att besvara någon frågeställning. Slut - start - Undersökningsplan () - Försöksplanen beskriver hur man ska gå tillväga för att besvara frågeställningen. analyser - beskrivning - försöksdesign - försökskod - metodik - omfattning - provhantering - Metod () - Gemensamma egenskaper för alla typer av metoder som används vid forskning/undersökning. beskrivning - namn - Beskrivande namn av metoden, t.ex. "med ruttnerhämtare", "med kvantitativ håv", "med ekmanhämtare" för olika provtagningsmetoder. Observationstillfälle () - Ett tillfälle då observationer och/eller provtagningar genomförs. Information knuten till observationsaktiviteten. En observation kan men måste inte ingå i en försökplan. Inhämtningstidpunkt - Tidpunkt då observationsresultatet inhämtades, t.ex. kan en logger registrera vattennivåer varje timme, medans mätvärdena inhämtas varannan vecka. Observationstidpunkt - Tidpunkt då observationen faktiskt genomfördes (kan skilja från det planerade datumet). Kan också vara en tidsperiod, t.ex. två veckor. Planeringsdatum - Den dag då observationen var planerad att genomföras. status - En observations status kan vara (bl.a.); planerad, genomförd, inställd, uppskjuten. Alla planerade observationer genomförs inte. Alla genomförda observationer är inte planerade i förväg. Dataleverans () - Dataleveransen görs enligt avtal av utföraren (undersökningen).
10 Informationsmodell Foma Sidan 10 av 120 Leveransdatum - Datum då leverans till datavärden görs. Leveranskommentar - Kommentarer ang. leveransens kvalitet. Leverantör - Person/organisation som gör leveransen. Seriesammanställning () - Observerade och beräknade egenskaper sammanställs i serier under analysarbetet för att besvara den aktuella frågeställningen. Olika frågeställningar resulterar i olika seriesammanställningar. Sammanställningarna används också i årsrapporterna. ansvarig - datum - Observationsobjekt () - Det finns två huvudtyper av observationsobjekt; observationslokaler och observationsföremål. Antingen så studerar man ett område och räknar där antalet förekomster av någonting (observationslokal) eller så studerar men ett föremåls beskaffenhet (observationsföremål). Observationsobjektet väljs ut så att det skall vara representativt för det man vill studera och definierar den kategori av data (de egenskaper) som ska mätas; t.ex.: matjord, 0-20 cm. kemikaliehalt i vatten, bottenfaunaförekomst på mjukt substrat, förekomst av fågelart i strandkant. hel sjö, mark, lakvatten, ytvatten 0-0,5 m, ytvatten 0-2 m, grundvatten, sjöbotten, sublitoral botten Provobjektet anger med andra ord vad egenskapen representerar. Vid fysisk provtagning är observationsobjektet det man tar ett prov av/ur vilket definieras av frågeställningen. Några exempel: Är det fysiska provet en liter vatten så är observationslokalen vatten, t.ex. sjövattnets ytskikt. Är det fysiska provet en trädkrona så är observationsföremålet ett träd, är det fysiska provet ett träd så är observationslokalen skogen eller marken etc. Ett observationsobjekt kan ha vissa "normalegenskaper" som används som jämförelseegenskaper/tröskelvärden vid kvalitetssäkring. Dessa normalegenskaper läggs på ett "referensobservationsbjekt" som länkas till det aktuella observationsobjektet. namn - position - Positionsangivelse för observationsobjektet (föremålet eller lokalen). Positionen kan vara en punkt eller en yta/område. Observationsutrustning () - Utrustning för att göra observationer prover. Kan tas med av provtagaren (t.ex. penetrationsrör) eller vara fast placerade på provtagningspunkten (t.ex. dräneringsrör, loggers).
11 Informationsmodell Foma Sidan 11 av 120 Några olika sorters utrustning: Slang - Används för tagning av vattenprover. Slangpump - Används för tagning av vattenprover. Penetrationsrö - Används för att mäta jordens packningsgrad... En skrivande pegel används för att mäta (månadskurvor) vattenavståndet över utskov (v-spets). Vattenståndet mäts manuellt vid början, mitten och slutet av pegelkurvan. Digitaliseirngsbord och Pg-program är kopplade till pegeln. Logger med modem - Används för digital registrering av vattennivå. Grundvattenrör - Används för att ta vattenprover från åkermark. klucklod - Används för mätning av trycknivå i grundvattenrör. Detektionsgräns - Minsta nivå, halt, volym etc. som kan upptäckas av utrustningen. felmarginal - Ett instrument har ett möjligt mätfel. kalibrering - vilka inställningar som använts vid observationen uppdragsgivare () - Person som beställer undersökning. Den organisation som antingen finansierar hela eller delar av ett projekt eller beställar ett enstaka prov/en enstaka analys. Det kan finnas flera beställare till ett projekt/prov. I det fallet behöver man reda ut vem eller vilka som ska ha rättigheterna till de observerade egenskaperna. adress - fakturainformation - kontaktperson - namn - organisationsnummer - Forskningsprogram () - slut - start - ämnesområde - Leveransavtal () - Leveransavtalet beskriver vilken data som ska levereras av undersökning, när den ska levereras och i vilket format. Mätplan () - En mätplan beskriver de parametrar som har mätts eller ska mätas. Den är sammansatt av de provtagningar och observationer som ingår i den. Via mätplanen kan undersökningen och beställningen identifieras, och via dessa kan uppdragsgivaren identifieras. Projektplan () - Projektplanen beskriver vem som gör vad när. Rapport () - Undersökning () - Undersökningen som utför provtagningar och analys samt levererar data till datavärden. En undersökning kan vara av karaktären engångsundersökning eller kontinuerlig undersökning. Ansökan - Ansökan från SLU om medel för forskning.
12 Informationsmodell Foma Sidan 12 av 120 Ansökan om medel till forskningsprojekt. En ansökan kan föregå ett forskningsprojekt. I det fallet skriver institutionsledningen en beställning (definierar ett projekt) när ansökan om medel beviljats. Frågeställning - Frågeställningen som undersökningen skall utreda. Formulering av den frågeställning som ett forskningsprojekt ska besvara. Alla beställningar syftar inte till att besvara någon frågeställning. Slut - start - Undersökningsplan () - Försöksplanen beskriver hur man ska gå tillväga för att besvara frågeställningen. analyser - beskrivning - försöksdesign - försökskod - metodik - omfattning - provhantering - beställning () - Beställning av observerade egenskaper. Beställningen kan dels omfatta ett helt forskningsprojekt, eller en enstaka provtagning/försök. Detta objekt kallades "projekt" i NL-fakultetens modell. beställningsdag - Datum då beställningen gjordes. budget - slut - start -
13 Informationsmodell Foma Sidan 13 av 120 Roller Nedanstående bild ändrades senast :52:02. uppdragsgiv are - adress: int - fakturainformation: int - kontaktperson: int - namn: int - organisationsnummer: int Av tal - Ersättning: int - giltighetsperiod: int kan vara part i Instruktion har Roll 1..* har 0..* Person - Adress: int - Mobiltelefon: int - Namn: int - Person/org.nr: int - Telefon: int Ägare Prov tagare Granskare Observ atör tillhör Organisation Fotograf Labbassistent Provtagare () - Roll/person som tagit provet. Om flera personer varit inblandade i provtagning är provatagaren den som varit ansvarig för provtagningen. Provtagare kan vara den intresserade allmänheten (t.ex. hushållningssällskapet), markägaren, inhyrda konsulter, kommunansställda, SLU's egen personal, privatpersoner. Instruktion () - Alla metoder har en instruktion för hur man går tillväga. T.ex. finns det instruktioner för provtagning, inventering och transport av prover. Fotograf () - Person som tagit bilden Granskare () - Den person som granskat det observerade egenskapsvärdet. Observatör () - Den person som utfört observationen. För en in situ-observation, den som varit ute i fält
14 Informationsmodell Foma Sidan 14 av 120 och observerat. För en observation ex situ den som genomfört analysen av inhämtat prov. Den som använder observationsutrustningen för att göra en observation. Kan t.ex. vara en labbassistent eller en provtagare. En observatör är den eller det som tar ett prov eller gör en observation. Beroende på anskaffningsmetoden kan det vara en eller flera observatörer som arbetar tillsammans. T.ex. så görs inventeringar av hela inventeringslag. Ägare () - Organisation som äger rättigheterna till egenskapsvärdet. Avtal () - Personer kan få ersättning för sitt arbete i undersökningen (t.ex. provtagning, markupplåtelse, intervjutid). Ersättning - giltighetsperiod - Labbassistent () - Labbassistenten är en slags observatör. Kan också kallas operatör eftersom det är den som sköter instrumentet vid labbanalys och därför den som då gör den faktiska observationen. Organisation () - Organisation (juridsk person) till vilken en (fysisk) person är ansluten/anställd av. Person () - Person som innehar roll och utför därmed tilldelade uppgifter. Adress - Mobiltelefon - Namn - Person/org.nr - Telefon - Roll () - En person kan ha ett antal olika roller, liksom en roll kan innehas av flera olika personer. Vissa roller kan dock enbart innehas av juridiska personer. Olika roller är relevanta i olika sammanhang. Några exempel på olika roller är; I relation till egenskapsvärdet: - Granskare (godkänner egenskapsvärdet) - Observatör - Rättighetsinnehavare - Ägare I relation till ett fysiskt prov: - Provtagare I relation till kommentarer: - Portalanvändare - Undersökningsledare I relation till projektet: - Leverantör - Handläggare - Undersökningsledare uppdragsgivare () - Person som beställer undersökning. Den organisation som antingen finansierar hela eller delar av ett projekt eller beställar ett enstaka prov/en enstaka analys. Det kan finnas flera beställare till ett projekt/prov. I det fallet behöver man reda ut vem eller vilka som ska ha rättigheterna till de observerade egenskaperna. adress -
15 Informationsmodell Foma Sidan 15 av 120 fakturainformation - kontaktperson - namn - organisationsnummer - Avtal () - Personer kan få ersättning för sitt arbete i undersökningen (t.ex. provtagning, markupplåtelse, intervjutid). Ersättning - giltighetsperiod - Fotograf () - Person som tagit bilden Granskare () - Den person som granskat det observerade egenskapsvärdet. Labbassistent () - Labbassistenten är en slags observatör. Kan också kallas operatör eftersom det är den som sköter instrumentet vid labbanalys och därför den som då gör den faktiska observationen. Observatör () - Den person som utfört observationen. För en in situ-observation, den som varit ute i fält och observerat. För en observation ex situ den som genomfört analysen av inhämtat prov. Den som använder observationsutrustningen för att göra en observation. Kan t.ex. vara en labbassistent eller en provtagare. En observatör är den eller det som tar ett prov eller gör en observation. Beroende på anskaffningsmetoden kan det vara en eller flera observatörer som arbetar tillsammans. T.ex. så görs inventeringar av hela inventeringslag. Organisation () - Organisation (juridsk person) till vilken en (fysisk) person är ansluten/anställd av. Person () - Person som innehar roll och utför därmed tilldelade uppgifter. Adress - Mobiltelefon - Namn - Person/org.nr - Telefon - Roll () - En person kan ha ett antal olika roller, liksom en roll kan innehas av flera olika personer. Vissa roller kan dock enbart innehas av juridiska personer. Olika roller är relevanta i olika sammanhang. Några exempel på olika roller är; I relation till egenskapsvärdet: - Granskare (godkänner egenskapsvärdet) - Observatör - Rättighetsinnehavare - Ägare I relation till ett fysiskt prov: - Provtagare I relation till kommentarer: - Portalanvändare - Undersökningsledare I relation till projektet: - Leverantör - Handläggare - Undersökningsledare
16 Informationsmodell Foma Sidan 16 av 120 uppdragsgivare () - Person som beställer undersökning. Den organisation som antingen finansierar hela eller delar av ett projekt eller beställar ett enstaka prov/en enstaka analys. Det kan finnas flera beställare till ett projekt/prov. I det fallet behöver man reda ut vem eller vilka som ska ha rättigheterna till de observerade egenskaperna. adress - fakturainformation - kontaktperson - namn - organisationsnummer - Ägare () - Organisation som äger rättigheterna till egenskapsvärdet.
17 Informationsmodell Foma Sidan 17 av 120 Fysiskt prov En beskrivning av information relaterad till ett fysiskt prov. Nedanstående bild ändrades senast :30:05. kan referera till Observ erad egenskap 0..* 1 versionshistorik referensobjekt Observ ationsobjekt namn position Observ ationstillfälle Inhämtningstidpunkt Observationstidpunkt Planeringsdatum status = Planerad 1 beskriver egenskaper i tas från/ur 1..* Egenskapstidpunkt egenskapsvärde enhet Granskningstidpunkt insamlingsdatum kostnad kvalitet Källa licens Observationstidpunkt sekretess variabelnamn varians beskriver 1..* egenskaper i 0..1 resulterar i analyseras enligt Observationsmetod Labb-/Analysmetod ::Observationsmetod detektionsgräns Precision ::Metod beskrivning namn Prov tagare Roll Utrustning Prov tagningsutrustning tas med tas med 0..* 0..* Fysiskt prov ankomsttidpunkt Journalnummer kommentar mängd ProvId Provstatus tas av Observ ationsprotokoll datum kommentar Prov tagningsmetod del av väljs enligt förvaras i transporteras i tas vid kan förvaras i förvaras i Metod Prov hanteringsmetod ::Metod beskrivning namn föreskriver Behållare material Emballage Prov tagningsposition Förv aring adress arkivplats föreskriver Detta diagram presenterar en delmängd av informationsmodellen. Provtagare () - Roll/person som tagit provet. Om flera personer varit inblandade i provtagning är provatagaren den som varit ansvarig för provtagningen. Provtagare kan vara den intresserade allmänheten (t.ex. hushållningssällskapet), markägaren, inhyrda konsulter, kommunansställda, SLU's egen personal, privatpersoner.
18 Informationsmodell Foma Sidan 18 av 120 Behållare () - Behållare för förvaring och transport av fysiska prover. kan t.ex. vara flaskor. material - Emballage () - Material som behållare läggs i. Förvaring () - förvaring av fysiska prover och protokoll. Kan vara tillfällig eller avse slutförvaring (arkivering). Inte alla prover arkiveras dock. adress - Arkivets besöksadress. arkivplats - Provats plats i arkivet. Fysiskt prov () - En fysisk representation av ett observationsobjekt som tas med hem till institutionen för närmare studier. Exempel på fysiska prover är jordprover och vattenprover. ankomsttidpunkt - Tidpunkt då provet ankommit till laboratoriet eller motsvarande. Om provet inte inkommit finns ingen tidpunkt. Journalnummer - Journalid är på vattenlabb ett löpnummer som sätts efter i vilken ordning proven inkommer till labb. kommentar - mängd - ProvId - Unik identitet för provet. Sätts i samband med att försöksplanen upprättas eller uppdateras. Provstatus - Provets status kan vara planerat, ankommet, registrerat, förberett, analys påbörjad, färdiganalyserat, arkiverat, förstört etc. Observationsprotokoll () - Protokoll förs av provtagaren vid provtagningstillfället. Dokumentation över hur provet anskaffades. I praktiken kan ett protokoll avse fler än ett prov och kan dessutom innehålla resultatet för mätningar gjorda på plats (in situ), t.ex. avläsningar av temperatur, vattensikt och vattennivå. datum - kommentar - Provtagningsposition () - Position där provet inhämtas, eller därifrån observationen görs. Enbart intressant för att kunna hitta till platsen. Är inte alltid nödvändig. En position kan ha en form/yta. Labb-/Analysmetod () - Metod för laboratorieanalys av fysiska prover i syfte att erhålla den observerade egenskapen. Provhanteringsmetod () - Metod för hantering av fysiska prover. Består av ett antal delmetoder. Dessa kan vara beskrivna i ett eller flera olika dokument. Provtagningsmetod () - Metod för provtagning/insamling, t.ex. ruttnerhämtare. Observationstillfälle () - Ett tillfälle då observationer och/eller provtagningar genomförs. Information knuten till observationsaktiviteten. En observation kan men måste inte ingå i en försökplan. Inhämtningstidpunkt - Tidpunkt då observationsresultatet inhämtades, t.ex. kan en logger registrera vattennivåer varje timme, medans mätvärdena inhämtas varannan vecka. Observationstidpunkt - Tidpunkt då observationen faktiskt genomfördes (kan skilja från det planerade datumet). Kan också vara en tidsperiod, t.ex. två veckor.
19 Informationsmodell Foma Sidan 19 av 120 Planeringsdatum - Den dag då observationen var planerad att genomföras. status - En observations status kan vara (bl.a.); planerad, genomförd, inställd, uppskjuten. Alla planerade observationer genomförs inte. Alla genomförda observationer är inte planerade i förväg. Observerad egenskap () - En observerad egenskap är ett resultat av antingen en fältobservation (in situ) eller en labbanalys av ett fysiskt prov (ex situ). Egenskapen tillldelas ett (mät)värde. som erhålls från provobjektet. Definition av ex situ: Observation som kräver att man tar ett prov från provplatsen till ett laboratorium eller motsvarande för analys. Det krävs då att man hanterar metadata och spårbarhet från det fysiska provet till egenskapsvärdet. Skillnaden mellan egenskapsvärden in situ och ex situ är framförallt att vid egenskapsvärden in situ finns det inget fysiskt prov att hantera spårbarhet för. Här beskrivs de attribut som är gemensamma för samtliga egenskaper, oavsett vad egenskapen gäller. Till exempel handlar det om attribut som har med kvalitetssäkring och spårbarhet att göra. Många olika typer av egenskaper kan observeras. Några exempel är: Markfysik väderdata vattenkemi skador (beskrivning, orsak, position) Händelse Bebyggelse Avlopp Inom vattenkemi registreras bl.a. följande egenskaper : Ca, CI, HCO3, K, Kond, Mg, Na, NH4_N, NO3_N, NPOC, ph, PO4_pf, SO4_S, Susp, Tot_N, Tot_P, Inom mark och gröda registreras bl.a. följande egenskaper: aciditet, arsenikkoncentration, bly, bor, effektiv basmättnadsgrad, effektiv katjonbyteskapacitet, förråsfosfor, humushalt, kadmium, karbonatkol, kol-kvävekvot, koppar, krom, kvicksilver, kvot p-ai/p-hci, kväve, lättlöslig fosfos, mangan, ph, selen, svavel, utbytbart kalcium, utbytbart kalium, utbytbart magnesium, zink, Inom pesticider registreras bl.a. följande egenskaper : BAM, Bentazon,, atrazindesetyl, MCPA, atrazin, glyfosat, fluroxipyr, diklorprop, mekoprop I, soproturon, AMPA, klopyralid, kvinmerak, terbutylazin, metazaklor, atrazindesisopropyl, terbutylazindesetyl, hydroxyatrazin, fenoxaprop, cyanazin, simazin, etofumesat, dimetoat, metamitron, 2,4-D, metsulfuronmetyl, Tifensulfuronmetyl, Kloridazon, Diuron, Bitertanol, Hexazinon, Imazapyr, Difenylamin, Dikamba, Tribenuronmetyl, amidosulfuron, lindan, pirimikarb, metalaxyl, aklonifen, azoxystrobin, diflufenikan, terbutryn, cyprodinil, fluazinam, karfentrazonetyl, diklobenil, DNOC, DDT, DMST m.fl. Beorende på vad det är för lokal eller föremål obesrveras olika egenskaper. T.ex. så observeras dikning/dränering för marklokaler. För vattenlokaler observeras transporter av olika egenskaper. Egenskapstidpunkt - Den tidpunkt som den observerade egenskapen avser. Det finns fyra tidpunkter att hålla reda på avseende de observerade egenskaperna. Under vilken tidsperiod ett prov är insamlat, när provet hämtas in, när provet analyseras på labb och för vilken tid den observerade egenskapen är giltig. För observationer i fält är alltid insamlingstidpunkt och observationstid samma. Exempel: Vatten kan samlas in i kontinuerligt i en flaska under en vecka (t.ex. v.26). Denna flaska kan sedan hämtas och köras till labbet på måndag v. 27 för att sedan analyseras på tisdagen.
20 Informationsmodell Foma Sidan 20 av 120 Egenskapstidpunkten är då v. 26, insamlingsdatumet måndag v.27 och anaysdatumet tisdag v.27. egenskapsvärde - Det egenskapsvärde som observerats. enhet - Granskningstidpunkt - Den tidpunkt då egenskapsvärdet granskades och aktuell kvalitetsstatus definierades. insamlingsdatum - datum då egenskapsvärdet samlades in kostnad - Fakturerbar kostnad för att ta fram egenskapsvärdet. kvalitet - Den kvalitetsnivå som deklarerats för egenskapsvärdet. Kan t.ex. vara preliminär/ej granskad, godkänd, osäker, fel, korrekt. Källa - En observerad egenskap spåras till ett fysiskt prov eller någon form av protokoll (fältprotokoll) från observationstillfället. licens - Den licensform som omfattar egenskapsvärdet. Observationstidpunkt - Tidpunkt då egenskapen observerades/beskrevs (i fält eller på labb) sekretess - Om det individuella egenskapsvärdet får distribueras och presenteras. variabelnamn - Den benämning eller det namn som normalt används om egenskapen, t.ex. fosforhalt, termperatur, biomassa. varians - Observationsobjekt () - Det finns två huvudtyper av observationsobjekt; observationslokaler och observationsföremål. Antingen så studerar man ett område och räknar där antalet förekomster av någonting (observationslokal) eller så studerar men ett föremåls beskaffenhet (observationsföremål). Observationsobjektet väljs ut så att det skall vara representativt för det man vill studera och definierar den kategori av data (de egenskaper) som ska mätas; t.ex.: matjord, 0-20 cm. kemikaliehalt i vatten, bottenfaunaförekomst på mjukt substrat, förekomst av fågelart i strandkant. hel sjö, mark, lakvatten, ytvatten 0-0,5 m, ytvatten 0-2 m, grundvatten, sjöbotten, sublitoral botten Provobjektet anger med andra ord vad egenskapen representerar. Vid fysisk provtagning är observationsobjektet det man tar ett prov av/ur vilket definieras av frågeställningen. Några exempel: Är det fysiska provet en liter vatten så är observationslokalen vatten, t.ex. sjövattnets ytskikt. Är det fysiska provet en trädkrona så är observationsföremålet ett träd, är det fysiska provet ett träd så är observationslokalen skogen eller marken etc. Ett observationsobjekt kan ha vissa "normalegenskaper" som används som jämförelseegenskaper/tröskelvärden vid kvalitetssäkring. Dessa normalegenskaper läggs på ett
21 Informationsmodell Foma Sidan 21 av 120 "referensobservationsbjekt" som länkas till det aktuella observationsobjektet. namn - position - Positionsangivelse för observationsobjektet (föremålet eller lokalen). Positionen kan vara en punkt eller en yta/område. Provtagningsutrustning () - Utrustning för att ta fysiska prover. Utrustningen som kopplas till ett prov är det specifika exemplar som används vid inhämtning av provet, alternativt typ av utrustning. Kan innehålla attribut såsom volym, längd etc. Exempel på provtagningsutrustning är håvar, borrar, hinkar, spadar m.m. Behållare () - Behållare för förvaring och transport av fysiska prover. kan t.ex. vara flaskor. material - Emballage () - Material som behållare läggs i. Fysiskt prov () - En fysisk representation av ett observationsobjekt som tas med hem till institutionen för närmare studier. Exempel på fysiska prover är jordprover och vattenprover. ankomsttidpunkt - Tidpunkt då provet ankommit till laboratoriet eller motsvarande. Om provet inte inkommit finns ingen tidpunkt. Journalnummer - Journalid är på vattenlabb ett löpnummer som sätts efter i vilken ordning proven inkommer till labb. kommentar - mängd - ProvId - Unik identitet för provet. Sätts i samband med att försöksplanen upprättas eller uppdateras. Provstatus - Provets status kan vara planerat, ankommet, registrerat, förberett, analys påbörjad, färdiganalyserat, arkiverat, förstört etc. Förvaring () - förvaring av fysiska prover och protokoll. Kan vara tillfällig eller avse slutförvaring (arkivering). Inte alla prover arkiveras dock. adress - Arkivets besöksadress. arkivplats - Provats plats i arkivet. Observationsprotokoll () - Protokoll förs av provtagaren vid provtagningstillfället. Dokumentation över hur provet anskaffades. I praktiken kan ett protokoll avse fler än ett prov och kan dessutom innehålla resultatet för mätningar gjorda på plats (in situ), t.ex. avläsningar av temperatur, vattensikt och vattennivå. datum - kommentar - Provtagare () - Roll/person som tagit provet. Om flera personer varit inblandade i provtagning är provatagaren den som varit ansvarig för provtagningen. Provtagare kan vara den intresserade allmänheten (t.ex. hushållningssällskapet), markägaren, inhyrda konsulter, kommunansställda, SLU's egen personal, privatpersoner. Provtagningsposition () - Position där provet inhämtas, eller därifrån observationen görs. Enbart intressant för att kunna hitta till platsen. Är inte alltid nödvändig.
22 Informationsmodell Foma Sidan 22 av 120 En position kan ha en form/yta.
23 Informationsmodell Foma Sidan 23 av 120 Metoder En beskrivning av information relaterad till olika metoder och hur dessa metoder hänger ihop. Nedanstående bild ändrades senast :31:17. Instruktion har Roll förklarar användning av Metod beskrivning namn är ett slags är ett slags används enligt Utrustning Benämning Beskrivning Inköpsår Märke Skötselinstruktion Ägare Observ ationsmetod detektionsgräns Precision Prov hanteringsmetod del av Destruktionsmetod del av är ett slags är ett slags del av Prov tagningsmetod Labb-/Analysmetod Fältobserv ation Transportmetod är ett slas Bildanalys Inv entering Arkiv eringsmetod Samlingsprov tagning Diagrammet är en delmängd av informationsmodellen.
24 Informationsmodell Foma Sidan 24 av 120 Arkiveringsmetod () - Bildanalys () - Bildanalys är en observationsmetod som används vid analys och tolkning av flygfoton, satellitbilder och andra fotografier. Destruktionsmetod () - Metod för förstöring av fysiska prover. Används troligen enbart vid risk för farligt avfall. Fältobservation () - Metoden för fältobservation beskriver hur man arbetar i fält. Instruktion () - Alla metoder har en instruktion för hur man går tillväga. T.ex. finns det instruktioner för provtagning, inventering och transport av prover. Inventering () - Ett specialfall av fältobservation är när man gör en inventering, dvs går ut i fält och räknar antal individer i en lokal. Labb-/Analysmetod () - Metod för laboratorieanalys av fysiska prover i syfte att erhålla den observerade egenskapen. Metod () - Gemensamma egenskaper för alla typer av metoder som används vid forskning/undersökning. beskrivning - namn - Beskrivande namn av metoden, t.ex. "med ruttnerhämtare", "med kvantitativ håv", "med ekmanhämtare" för olika provtagningsmetoder. Provhanteringsmetod () - Metod för hantering av fysiska prover. Består av ett antal delmetoder. Dessa kan vara beskrivna i ett eller flera olika dokument. Provtagningsmetod () - Metod för provtagning/insamling, t.ex. ruttnerhämtare. Samlingsprovtagning () - Prover från en tidsperiod blandas ihop till ett fysiskt prov. T.ex. kan vattenprover tas varje timme under ett dygn eller en två veckorsperiod. Transportmetod () - Metod för transport av fysiska prover från provtagningspunkten till labb. Observationsmetod () - Observationsmetoden definierar hur man går tillväga för att inhämta information om en egenskap. Det finns olika typer av observationsmetoder beroende på om de används i fält, på labb eller någon annanstans. Varje egenskap har sin egen observationsmetod. Exempel på observationsmetoder som används i fält är avläsning av termometer, en observationsmetod som används ex situs är avläsning med hjälp av en ph-mätare. Exempel på metoder är; att avläsa en temperatur på plats och skriva ner i ett fältprotokoll, att identifiera lavar som växer på grenar och skriva in i ett protokoll, eller att analysera ph-halt i ett vattenprov med ett analysinstrument på ett laboratorium. detektionsgräns - En metod har en begränsning i hur små egenskapsvärden den kan detektera.
25 Informationsmodell Foma Sidan 25 av 120 Precision - En observationsmetod har en viss högsta precision i egenskapsvärdet. Utrustning () - Benämning - Beskrivning - Inköpsår - Märke - Skötselinstruktion - Ägare - Roll () - En person kan ha ett antal olika roller, liksom en roll kan innehas av flera olika personer. Vissa roller kan dock enbart innehas av juridiska personer. Olika roller är relevanta i olika sammanhang. Några exempel på olika roller är; I relation till egenskapsvärdet: - Granskare (godkänner egenskapsvärdet) - Observatör - Rättighetsinnehavare - Ägare I relation till ett fysiskt prov: - Provtagare I relation till kommentarer: - Portalanvändare - Undersökningsledare I relation till projektet: - Leverantör - Handläggare - Undersökningsledare Arkiveringsmetod () - Bildanalys () - Bildanalys är en observationsmetod som används vid analys och tolkning av flygfoton, satellitbilder och andra fotografier. Destruktionsmetod () - Metod för förstöring av fysiska prover. Används troligen enbart vid risk för farligt avfall. Fältobservation () - Metoden för fältobservation beskriver hur man arbetar i fält. Instruktion () - Alla metoder har en instruktion för hur man går tillväga. T.ex. finns det instruktioner för provtagning, inventering och transport av prover. Inventering () - Ett specialfall av fältobservation är när man gör en inventering, dvs går ut i fält och räknar antal individer i en lokal. Labb-/Analysmetod () - Metod för laboratorieanalys av fysiska prover i syfte att erhålla den observerade egenskapen.
26 Informationsmodell Foma Sidan 26 av 120 Labb-avtal () - Avtal om laboratorieanalys av ett visst antal prover, vid en eller flera tidpunkter, enligt ett visst sätt med leverans på ett visst format. Metod () - Gemensamma egenskaper för alla typer av metoder som används vid forskning/undersökning. beskrivning - namn - Beskrivande namn av metoden, t.ex. "med ruttnerhämtare", "med kvantitativ håv", "med ekmanhämtare" för olika provtagningsmetoder. Provhanteringsmetod () - Metod för hantering av fysiska prover. Består av ett antal delmetoder. Dessa kan vara beskrivna i ett eller flera olika dokument. Provtagningsmetod () - Metod för provtagning/insamling, t.ex. ruttnerhämtare. Samlingsprovtagning () - Prover från en tidsperiod blandas ihop till ett fysiskt prov. T.ex. kan vattenprover tas varje timme under ett dygn eller en två veckorsperiod. Transportmetod () - Metod för transport av fysiska prover från provtagningspunkten till labb.
27 Informationsmodell Foma Sidan 27 av 120 Observation En beskrivning av information relaterad till observationer. Nedanstående bild ändrades senast :36:28. Observ erad egenskap 0..* versionshistorik Egenskapstidpunkt 1 egenskapsvärde enhet Granskningstidpunkt insamlingsdatum kostnad 1..* kvalitet Källa licens Observationstidpunkt kan 0..* referera till sekretess variabelnamn varians resulterar i 0..* beskriver egenskaper i Metod Observ ationsmetod detektionsgräns Precision används för att observera Observ ationsobjekt namn position 0..1 referensobjekt 1 observerar 1..* Mätning anmärkning egenskap status tidpunkt 1..* görs vid Observ atör använder Roll deltar vid Observ ationstillfälle Inhämtningstidpunkt Observationstidpunkt Planeringsdatum status = Planerad avser Observ ationsutrustning inköpsår leverantör namn Observ ationskommentar Observationskommentar () - Observationsmetod () - Observationsmetoden definierar hur man går tillväga för att inhämta information om en egenskap. Det finns olika typer av observationsmetoder beroende på om de används i fält, på labb eller någon annanstans. Varje egenskap har sin egen observationsmetod. Exempel på observationsmetoder som används i fält är avläsning av termometer, en observationsmetod
28 Informationsmodell Foma Sidan 28 av 120 som används ex situs är avläsning med hjälp av en ph-mätare. Exempel på metoder är; att avläsa en temperatur på plats och skriva ner i ett fältprotokoll, att identifiera lavar som växer på grenar och skriva in i ett protokoll, eller att analysera ph-halt i ett vattenprov med ett analysinstrument på ett laboratorium. detektionsgräns - En metod har en begränsning i hur små egenskapsvärden den kan detektera. Precision - En observationsmetod har en viss högsta precision i egenskapsvärdet. Observationstillfälle () - Ett tillfälle då observationer och/eller provtagningar genomförs. Information knuten till observationsaktiviteten. En observation kan men måste inte ingå i en försökplan. Inhämtningstidpunkt - Tidpunkt då observationsresultatet inhämtades, t.ex. kan en logger registrera vattennivåer varje timme, medans mätvärdena inhämtas varannan vecka. Observationstidpunkt - Tidpunkt då observationen faktiskt genomfördes (kan skilja från det planerade datumet). Kan också vara en tidsperiod, t.ex. två veckor. Planeringsdatum - Den dag då observationen var planerad att genomföras. status - En observations status kan vara (bl.a.); planerad, genomförd, inställd, uppskjuten. Alla planerade observationer genomförs inte. Alla genomförda observationer är inte planerade i förväg. Observationsutrustning () - Utrustning som används för observationen. Kan vara personlig eller fast monterad/stationär. Analysinstrumentet används enligt analysmetoden för att observera det fysiska provets egenskaper. Varje analysinstrument kalibreras vilket gör att två instrument faktiskt kan ge olika observationer och det är därför viktigt att veta vilket instrument som använts för vilken analys. Utrustning som används vid anskaffning. Det kan vara permanent utrustning, t.ex. regnmätare och system för dränering, eller utrustning som provtagaren tar med sig, t.ex. kikare. inköpsår - leverantör - namn - Mätning () - En observation som planeras bli utförd, eller har utförts, enligt en beställning. Till exempel analys av en viss kemiparameter i ett fysiskt prov som skall hämtas in, eller mätning på plats av en annan kemiparameter. anmärkning - Fritextfält för noter. T ex om mätningen aldrig kommer att kunna genomföras, kan orsaken antecknas här. egenskap - Den benämning eller det namn som normalt används om egenskapen. T ex fosforhalt, temperatur, biomassa. status - Kan vara "planerad", "pågående", "genomförd" eller "omöjlig". tidpunkt - När en observation är planerad att utföras. Det kan även vara en period, eller ett intervall för upprepning. Observerad egenskap () - En observerad egenskap är ett resultat av antingen en fältobservation (in situ) eller en labbanalys av ett fysiskt prov (ex situ). Egenskapen tillldelas ett (mät)värde. som erhålls från provobjektet. Definition av ex situ: Observation som kräver att man tar ett prov från provplatsen till ett laboratorium eller motsvarande för analys. Det krävs då att man hanterar metadata och spårbarhet från det fysiska provet till egenskapsvärdet. Skillnaden mellan egenskapsvärden in situ och ex situ är framförallt att vid egenskapsvärden in situ finns
29 Informationsmodell Foma Sidan 29 av 120 det inget fysiskt prov att hantera spårbarhet för. Här beskrivs de attribut som är gemensamma för samtliga egenskaper, oavsett vad egenskapen gäller. Till exempel handlar det om attribut som har med kvalitetssäkring och spårbarhet att göra. Många olika typer av egenskaper kan observeras. Några exempel är: Markfysik väderdata vattenkemi skador (beskrivning, orsak, position) Händelse Bebyggelse Avlopp Inom vattenkemi registreras bl.a. följande egenskaper : Ca, CI, HCO3, K, Kond, Mg, Na, NH4_N, NO3_N, NPOC, ph, PO4_pf, SO4_S, Susp, Tot_N, Tot_P, Inom mark och gröda registreras bl.a. följande egenskaper: aciditet, arsenikkoncentration, bly, bor, effektiv basmättnadsgrad, effektiv katjonbyteskapacitet, förråsfosfor, humushalt, kadmium, karbonatkol, kol-kvävekvot, koppar, krom, kvicksilver, kvot p-ai/p-hci, kväve, lättlöslig fosfos, mangan, ph, selen, svavel, utbytbart kalcium, utbytbart kalium, utbytbart magnesium, zink, Inom pesticider registreras bl.a. följande egenskaper : BAM, Bentazon,, atrazindesetyl, MCPA, atrazin, glyfosat, fluroxipyr, diklorprop, mekoprop I, soproturon, AMPA, klopyralid, kvinmerak, terbutylazin, metazaklor, atrazindesisopropyl, terbutylazindesetyl, hydroxyatrazin, fenoxaprop, cyanazin, simazin, etofumesat, dimetoat, metamitron, 2,4-D, metsulfuronmetyl, Tifensulfuronmetyl, Kloridazon, Diuron, Bitertanol, Hexazinon, Imazapyr, Difenylamin, Dikamba, Tribenuronmetyl, amidosulfuron, lindan, pirimikarb, metalaxyl, aklonifen, azoxystrobin, diflufenikan, terbutryn, cyprodinil, fluazinam, karfentrazonetyl, diklobenil, DNOC, DDT, DMST m.fl. Beorende på vad det är för lokal eller föremål obesrveras olika egenskaper. T.ex. så observeras dikning/dränering för marklokaler. För vattenlokaler observeras transporter av olika egenskaper. Egenskapstidpunkt - Den tidpunkt som den observerade egenskapen avser. Det finns fyra tidpunkter att hålla reda på avseende de observerade egenskaperna. Under vilken tidsperiod ett prov är insamlat, när provet hämtas in, när provet analyseras på labb och för vilken tid den observerade egenskapen är giltig. För observationer i fält är alltid insamlingstidpunkt och observationstid samma. Exempel: Vatten kan samlas in i kontinuerligt i en flaska under en vecka (t.ex. v.26). Denna flaska kan sedan hämtas och köras till labbet på måndag v. 27 för att sedan analyseras på tisdagen. Egenskapstidpunkten är då v. 26, insamlingsdatumet måndag v.27 och anaysdatumet tisdag v.27. egenskapsvärde - Det egenskapsvärde som observerats. enhet - Granskningstidpunkt - Den tidpunkt då egenskapsvärdet granskades och aktuell kvalitetsstatus definierades. insamlingsdatum - datum då egenskapsvärdet samlades in kostnad - Fakturerbar kostnad för att ta fram egenskapsvärdet. kvalitet - Den kvalitetsnivå som deklarerats för egenskapsvärdet. Kan t.ex. vara preliminär/ej granskad, godkänd, osäker, fel, korrekt. Källa - En observerad egenskap spåras till ett fysiskt prov eller någon form av protokoll (fältprotokoll) från observationstillfället.
1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet
Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-3 Turbiditet FNU
Läs merAckred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet
Sida 1 (5) förskolan Nej=0 Ja=1 : 0 SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU 0.17 ±0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg
Läs merAnalysrapport. ProvId: 7,00. Provplats: Rotsundagårdsvägen 62, Fsk Växthuset (Inspira) Box 972
Provtaget: 1-02-1 : 4,6 C Kund: Sollentuna Kommun Mottaget: 1-02-1 :02 6,4 C Provplats: Rotsundagårdsvägen 62, Fsk Växthuset (Inspira) Box 72 Kommun: Sollentuna 2 SOLLENTUNA Provtagare: Stellan nina.lans@seom.se;
Läs merAckred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet
mottagare 2 Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU 0.23 ±0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg
Läs merAnalysrapport. ProvId: 7,00. Produktion och Distribution Provplats: Råvatten Intagskammaren Box 2094
Provtaget: --05 0:, C Kund: Norrvatten Mottaget: --05 0: C Produktion och Distribution Provplats: Råvatten Intagskammaren Box 4 Kommun: Järfälla Provtagare: Rosalia Canovas andreas.hagelin@norrvatten.se
Läs merAckred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet
Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU 0.41 ±0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg 10 ±2 Pt SS-EN 27888-1 Konduktivitet
Läs mer1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet
Sida 1 (5) : Bärmö : Se märkning Nej=0 Ja=1 : 1 SS-EN ISO 7027-3 Turbiditet FNU
Läs merAnalysrapport. ProvId: 7,00. Kund: Norrvatten Produktion och Distribution Provplats: Råvatten Intagskammaren Box 2094
Provtaget: 1-02-1 07: 1,3 C Kund: Norrvatten Mottaget: 1-02-1 0: C Produktion och Distribution Provplats: Råvatten Intagskammaren Box 4 Kommun: Järfälla Provtagare: Rosalia Canovas andreas.hagelin@norrvatten.se
Läs merAnalysrapport. ProvId: 7,00. Produktion och Distribution Provplats: Utgående Dricksvatten, Provtagningskran P8 Box 2094
Provtaget: 1-02- 0:00 1,0 C Kund: Norrvatten Mottaget: 1-02- 0: C Produktion och Distribution Provplats: Utgående Dricksvatten, Provtagningskran P Box 4 Kommun: Järfälla Provtagare: Ludwika Komajda andreas.hagelin@norrvatten.se
Läs mer1006 ISO/IEC 17025. Dricksvatten för allmän förbrukning. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet
Sida 1 (5) paket : SS-EN ISO 7027, utg 3 Turbiditet FNU 0.13 ±0.01 FNU SLV 1990-01-01 Metod I Lukt ingen SLV Lukt, art - SS-EN ISO 7887 metod D Färg
Läs merAnalysrapport. ProvId: 7,00. Kund: Norrvatten Produktion och Distribution Provplats: Utgående Dricksvatten, Provtagningskran vid P23 Box 2094
Provtaget: 1--05 0:50,1 C Kund: Norrvatten Mottaget: 1--05 0: C Produktion och Distribution Provplats: Utgående Dricksvatten, Provtagningskran vid P Box 4 Kommun: Järfälla Provtagare: Mikael Danielsson
Läs merAckred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet
Sida 1 (5) : SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU 0.26 ±0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg 15 ±2 Pt SS-EN 27888-1 Konduktivitet
Läs mer1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet
Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-3 Turbiditet FNU 0.17 ±0.03 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg
Läs merAckred. nr 1006 Provning ISO / IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet
Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU 0.11 ± 0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg < 5 ± 2 Pt SS-EN 27888-1 Konduktivitet
Läs mer1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet
Sida 1 (5) attenverket 331 83 ÄRNAMO SS-EN ISO 17294-2:2005 Arsenik, As 0.037 µg/l +/-20-25% SS-EN ISO 17294-2:2005 Bor, B 18 µg/l +/-25-30% SS-EN ISO 17294-2:2005 Kadmium, Cd
Läs mer1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet
Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027 utg 3 Turbiditet FNU 0.10 FNU +/-20% SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS ENISO 7887:2012 Met.C Färg vid 405 nm
Läs merAckred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet
Rapport Nr 16073641 Sida 1 (1) : utg VV Björnö S 104 : Mikrobiologisk Provtagningstidpunkt : 1005 Temperatur vid provtagning : 9 C : S104 VV=0 Anv=1 Nät=2 : 0 Ansättningsdatum : 2016-05-25 SS-EN ISO 6222-1
Läs merAnalysrapport. ProvId: 7,00. Sigtuna Vatten & Renhållning AB Provplats: Uranusgatan 2, Galaxskolan Östra Bangatan 3
Provtaget: 1--05 :, C Kund: Sigtuna Kommun Mottaget: 1--05 :4,6 C Sigtuna Vatten & Renhållning AB Provplats: Uranusgatan 2, Galaxskolan Östra Bangatan 3 Kommun: Sigtuna 60 ARLANDA STAD Provtagare: Nisse
Läs merAnalysrapport. ProvId: 7,00. Kund: Norrvatten Produktion och Distribution Provplats: Utgående Dricksvatten, Provtagningskran P8 Box 2094
Provtaget: 1-02-1 0: 2,4 C Kund: Norrvatten Mottaget: 1-02-1 0:5 C Produktion och Distribution Provplats: Utgående Dricksvatten, Provtagningskran P Box 4 Kommun: Järfälla 02 SOLNA Provtagare: Mikael Danielsson
Läs merAckred. nr 1006 Provning ISO / IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet
Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU < 0.1 ± 0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg < 5 ± 2 Pt SS-EN 27888-1 Konduktivitet
Läs merAckred. nr 1006 Provning ISO / IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet
Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU 6.2 ± 0.93 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg < 5 ± 2 Pt SS-EN 27888-1 Konduktivitet
Läs mer1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet
Rapport Nr 15051046 Sida 1 (1) : Mikrobiologisk analys Ansättningsdatum : 2015-03-03 SS 028212-1/94 MF Aktinomyceter
Läs merDricksvattnet i Kärda
Dricksvattnet i Kärda attnet i Kärda är medelhårt (7 dh). Ett medelhårt vatten kräver något större mängd diskoch tvättmedel än ett mjukt vatten. Dosera enligt anvisningarna, för bästa resultat! Kvalitén
Läs merNär det gäller normal- och utvidgad kontroll avseende dricksvatten utgår vi från Livsmedelsverkets aktuella föreskrifter.
Dalslandskommunernas kommunalförbund Utvärdering Lägsta pris Helt anbud Diarie INK-13-0004 Namn Laboratorietjänster Detta dokument är en kopia på upphandlingens elektroniska utvärderingsformulär. Utvärderingsformuläret
Läs merTillstånd för bevattning
Tillstånd för bevattning Många är helt beroende av bevattning för att kunna bedriva sin verksamhet. Utan vatten blir avkastningen väsentligt lägre och i vissa fall blir den nuvarande odlingsinriktningen
Läs merAckred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet
ALcontrol AB Rapport Nr 18000067 Anläggning : Huseberg, område 4 Provtagningsdatum : 2018-01-25 Provtagningstidpunkt : 1030 Provets märkning : Hus 707 Ankomstdatum : 2018-01-25 Ankomsttidpunkt : 2150 Temperatur
Läs merOm dricksvattenkvalitet
Om dricksvattenkvalitet Vad är dricksvattenkvalitet? Eller, enklare uttryckt, när är ett dricksvatten bra? Dricksvatten skall vara hälsosamt och rent, skriver Livsmedelsverket i sina dricksvattenföreskrifter
Läs merVattenkvalitet i Dannäs
attenkvalitet i Dannäs attnet i Dannäs är mjukt (5 dh). Ett mjukt vatten kräver mindre tvätt- och diskmedel jämfört med orter där vattnet är hårt. Generellt kan man säga att tvättmedlet räcker mer än dubbelt
Läs merGrundvatten På gång på Länsstyrelsen
rundvatten På gång på Länsstyrelsen Hillevi Hägnesten Miljö- och vattenstrategiska enheten Skräbeåns vattenråd, 2011-10-05 I R Vånga I R Jämshögsområdet SE625188-140650 I R SE622960-141951 R I Vanneberga
Läs merUnderlag för uppdatering av kontrollprogram för bekämpningsmedel i vattendrag
Underlag för uppdatering av kontrollprogram för bekämpningsmedel i vattendrag Theres Adolfsson och Christian Reslow på uppdrag av Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté Olle Nordell Ekotoxikologi II Lund 2005-05-23
Läs merUndersökningsprogram för vattenverk/dricksvattenanläggning
1 (4) L5_mall_undersökningsprogram_vattenverk_uppdaterad_20190115 Undersökningsprogram för vattenverk/dricksvattenanläggning Med utgångspunkt från faroanalysen samt kraven i SLVFS 2001:30 ska ett förslag
Läs merBekämpningsmedel i skånska vattendrag. Redovisning av resultatet från den nationella och regionala miljöövervakningen 2015
Bekämpningsmedel i skånska vattendrag Redovisning av resultatet från den nationella och regionala miljöövervakningen 2015 Titel: Bekämpningsmedel i skånska vattendrag Redovisning av resultatet från den
Läs merFörfattare Adielsson S., Törnquist M., Asp J., Kreuger J. Utgivningsår 2006
Bibliografiska uppgifter för Sammanställning av den generella pesticiddatabasen Författare Adielsson S., Törnquist M., Asp J., Kreuger J. Utgivningsår 2006 Tidskrift/serie Teknisk rapport - Sveriges lantbruksuniversitet,
Läs merFakta om glyfosat i miljön
2019-06-26 Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB) Fakta om i miljön 1 Innehåll Inledning... 2 Vad är och hur används det?... 3 Hur farligt är?... 4 Hälsorisker... 4 Miljörisker... 5 Pollinernade
Läs merEgenkontrollprogram. för mindre dricksvattentäkter. Fastställt:
Egenkontrollprogram för mindre dricksvattentäkter Fastställt: Innehåll Förord... 3 1. Allmänna uppgifter... 4 2. Verksamhetsbeskrivning... 4 3. Beskrivning av vattentäkten... 5 4. Tillsyn och skötsel av
Läs merPesticider i nederbörd Version 1:1: 2005-09-29
Pesticider i nederbörd 1 Programområde: Luft : Pesticider i nederbörd Författare: Se avsnittet Författare och andra kontaktpersoner Bakgrund och syfte Syftet med undersökningen är att: studera nederbördens
Läs merVinterprovtagning av bekämpningsmedel i Vemmenhögsån 2001/2002
Jenny Kreuger Vinterprovtagning av bekämpningsmedel i Vemmenhögsån 2001/2002 Redovisning av specialprojekt inom miljöövervakningen Vårvinter vid Vemmenhögsån (Foto: Jenny Kreuger, 2002) Teknisk rapport
Läs merBakgrund och syfte med undersökningstypen
1 Programområde: Jordbruksmark : Pesticider, åar Författare: Se avsnittet Författare och andra kontaktpersoner. Bakgrund och syfte med undersökningstypen en kan användas för: att studera halter av bekämpningsmedel
Läs merDricksvattnet, senaste provtagning 2014 09 26
Dricksvattnet, senaste provtagning 2014 09 26 Nya vattenprov togs 2014 09 03 på utgående vatten från vattenverk samt vid en fastighet på Storskogsvägen, denna gång var det ett så kallat utökat prov med
Läs merNyutvecklad teknik för tidsintegrerad vattenprovtagning. Ove Jonsson Institutionen för vatten och miljö, SLU
Nyutvecklad teknik för tidsintegrerad vattenprovtagning Ove Jonsson Institutionen för vatten och miljö, SLU Ny tidsintegrerad provtagare Time Integrating, Micro Flow, In-line Extraction (TIMFIE) sampler
Läs merGrundvattenkontrollprogram
Miljöförvaltningen Grundvattenkontrollprogram LANDSKRONA KOMMUN 2004 Rapport Mathias Fuchs Miljöinspektör Rapport 2005:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2 Sammanfattning Ett program för kontroll av
Läs merBilaga 7. Beräkning av totalkoncentration av ett organiskt ämne i vatten från den upplösta fasen provtagen med passiv provtagare
Uppdaterad senast 2012-03-01 Bilaga 7. Beräkning av totalkoncentration av ett organiskt ämne i vatten från den upplösta fasen provtagen med passiv provtagare Detta är, för många av ämnena, en grov överslagsberäkning.
Läs merBekämpningsmedel, typområden 1 Version 1:
Bekämpningsmedel, typområden 1 Programområde: Jordbruksmark : Bekämpningsmedel, typområden Mål och syfte med undersökningstypen att inom valda typområden studera halter av bekämpningsmedel i ytvatten,
Läs merKONTROLLPROGRAM FÖR GRUNDVATTEN
Hr ONTROPROGRAM FÖR GRUNDVATTEN Analysresultat och utvärdering från provtagningar i december 01 Malmö 02-03-22 SWECO VBB VIA AB Södra regionen Mats Hebrand Johan Holmqvist ra01s 00-03-30 Uppdragsnummer
Läs merAnalys av bekämpningsmedel i enskilda dricksvattentäkter 2014
M Hörby kommun 242 80 Hörby Besöksadress: Ringsjövägen 4 Tel: 0415-37 80 00 Fax: 0415-134 77 kommunen@horby.se www.horby.se Analys av bekämpningsmedel i enskilda dricksvattentäkter 2014 Rapport 2015-01
Läs merKONTROLLPROGRAM FÖR GRUNDVATTEN
KONTROLLPROGRAM FÖR GRUNDVATTEN Analysresultat och utvärdering från provtagningar i maj 2003 T1 I2 P1 P2 T2 J1 I1 J3 J2 Malmö SWECO VIAK AB Södra regionen Mats Hebrand Uppdragsnummer 1240269 SWECO VIAK
Läs merHaltvariationer av växtskyddsmedel i ytvatten från ett typområde i Skåne - flödesproportionell provtagning 2006/2007
Stina Adielsson & Jenny Kreuger Haltvariationer av växtskyddsmedel i ytvatten från ett typområde i Skåne - flödesproportionell provtagning 2006/2007 Bäcken i typområdet i Skåne (Foto: J. Kreuger) Ekohydrologi
Läs merAnalyseras alla relevanta växtskyddsmedel i rå- och dricksvatten?
Analyseras alla relevanta växtskyddsmedel i rå- och dricksvatten? Gustaf Boström Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB), SLU Grundvattendagarna Uppsala 2017-11-08 Växtskyddsmedel och dricksvatten
Läs merAnalyser av växtskyddsmedel i rå- och dricksvatten
Analyser av växtskyddsmedel i rå- och dricksvatten Gustaf Boström Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB), SLU Nationellt nätverk för dricksvatten 2017-01-17 Bekämpningsmedel Bekämpningsmedel
Läs merAnvändning av bekämpningsmedel i vattenskyddsområde
Användning av bekämpningsmedel i vattenskyddsområde Emma Colleen Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen 2009-04-06 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Hantering
Läs merFörekomst av bekämpningsmedel i svenska vattentäkter
Förekomst av bekämpningsmedel i svenska vattentäkter Gustaf Boström Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB), SLU FoI dricksvatten-konferens Stockholm 2017-11-30 Bekämpningsmedel & dricksvatten
Läs merPesticider i nederbörd. Version 1:2:
Pesticider i nederbörd 1 Programområde: Luft : Pesticider i nederbörd Författare: Se avsnittet Författare och andra kontaktpersoner Bakgrund och syfte Syftet med miljöövervakningsmetoden är att: studera
Läs merBakgrund och syfte med undersökningstypen
1 Programområde: Jordbruksmark : Pesticider, typområden Författare: Se avsnittet Författare och övriga kontaktpersoner. Bakgrund och syfte med undersökningstypen en kan användas för: att inom valda typområden
Läs merFöroreningsinnehåll i dagvatten från ett myndighetsperspektiv
Föroreningsinnehåll i dagvatten från ett myndighetsperspektiv Swecos Vatten- och DUF-dagar 2016 Håkan Häggström Länsstyrelsen i Stockholm Agenda Vad säger lagen? Miljökvalitetsnormer för vatten i ljuset
Läs merEgenkontrollprogram för vattenverk/dricksvattenanläggning
1 (5) L2_mall_egenkontrollprogram_vattenverk_2017_uppdaterad_20190109 Egenkontrollprogram för vattenverk/dricksvattenanläggning En vattenanläggning som förser ett livsmedelsföretag eller ett visst antal
Läs merBekämpningsmedel i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2003
Jenny Kreuger, Mirja Törnquist och Henrik Kylin Bekämpningsmedel i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2003 Uppsala 2004 Vårvinter i Östergötland, typområde E21 (Foto: J.
Läs merEgenkontrollprogram med faroinventering och undersökningsprogram för små dricksvattenanläggningar i Ulricehamns kommun Verksamhetens namn Fastställt
Egenkontrollprogram med faroinventering och undersökningsprogram för små dricksvattenanläggningar i Ulricehamns kommun Verksamhetens namn Fastställt 2 Innehåll 1. Verksamhetens uppgifter... 3 2. Verksamhetsbeskrivning...
Läs merAnalysrapport. Analys påbörjad Ankomsttemp C Provtagare Provtagningsdatum. Odlingsbara mikroorganismer 22 C 190 cfu/ml
Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping) Box 887 Sjöhagsg. 3 SE-53119 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8390 Husebergs samfällighet Kållekärr* Gerry Ögren AR-15-SL-207425-01 EUSELI2-00300525
Läs mer3a. Provtagning av vattnet - Utgående dricksvatten från vattenverket/brunnen
1 (7) L2_mall_egenkontrollprogram_vattenverk_2017_uppdaterad_20180525 Egenkontrollprogram för vattenverk/dricksvattenanläggning En vattenanläggning som förser ett livsmedelsföretag eller ett visst antal
Läs merKemiska bekämpningsmedel i grundvatten - jämförelse av modellerade och uppmätta resultat i Höje Ås avrinningsområde
1(5) Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten - jämförelse av modellerade och uppmätta resultat i Höje Ås avrinningsområde Sammanfattning av uppmätta resultat för Höje Å vattenråd, oktober 2017 Syfte och
Läs merAnalys av vattendirektivsämnen i ytvattentäkter för dricksvatten i Örebro län
1(4) 2010-01-18 Dnr: 537-00184-2010 Karin Runnels Direkt: 019-19 30 44 karin.runnels@lansstyrelsen.se Fax: 019-19 35 15 kjell.hedenstrom@askersund.se; lars.ferbe@orebro.se; gunnar.berglund@bergslagens-kt.se;
Läs merBekemnin gsmedel '2,6- Diklorbenz Aktinomyc ph. 1,1,2- Triklorete n. VD Rådhuset ,2 <1 <1 < 0.01 < ,03 6 < 0.
1,1,2- Triklorete n 1,2- Dikloretan 2,4- Diklorprop Bekemnin gsmedel '2,6- Diklorbenz Aktinomyc amid ph 2,4-D eter Aldrin Alkalinitet mg µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l cfu/100ml µg/l HCO3/l 8,2
Läs merBekämpningsmedel i vatten från typområden, åar och i nederbörd under 2002
Jenny Kreuger, Helena Holmberg, Henrik Kylin och Barbro Ulén Bekämpningsmedel i vatten från typområden, åar och i nederbörd under 2002 Årsrapport till det nationella programmet för miljöövervakning av
Läs merMetaller och bekämpningsmedel i Segeå och Risebergabäcken 2007
1 Metaller och bekämpningsmedel i Segeå och Risebergabäcken 2007 Rapporten är upprättad av: Jan Pröjts. Granskning: Birgitta Bengtsson. Uppdragsgivare: Miljöförvaltningen, Malmö stad. Landskrona 2008-04-14
Läs merJämförelser av PEC och PNEC från EFSA med riktvärden och uppmätta halter av växtskyddsmedel i ytvatten
Kristina Berggren, Gustaf Boström, Carola Gutfreund, Mikaela Gönczi och Jenny Kreuger Jämförelser av PEC och PNEC från EFSA med riktvärden och uppmätta halter av växtskyddsmedel i ytvatten Underlagsrapport
Läs merKistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar
Uppdragsnr: 10106430 1 (4) PM Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009 1 Sammanfattning Halmstads kommun planerar för en ny deponi på Kistinge söder om Halmstad. I samband med detta har
Läs merAnalysrapport. Ankomsttemp C Mikro Ankomsttemp C Kem Provtagningsdatum Mikrob. analys påbörjad Kemisk analys påbörjad Provtagare Desinfektion
Eurofins Water Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 Orust Kommun Tekniska enheten 473 80 HENÅN Kundnummer: SL8429422 Provnummer: Provbeskrivning: Matris:
Läs merBilaga 2. Förslag på ämnen för övervakning
Uppdaterad senast 2012-03-01 Bilaga 2. Förslag på ämnen för övervakning Inom ramdirektivet för vatten finns det två kategorier av miljöfarliga ämnen. De prioriterade ämnena har miljökvalitetsnormer i form
Läs merOönskade kemikalier i våra vatten
Oönskade kemikalier i våra vatten resultat från miljöövervakningen av växtskyddsmedel Jenny Kreuger, Stina Adielsson & Sarah Graaf Livsmedelsproduktion och Vattenmiljö Kristianstads Vattendagar 2010 1
Läs merAnalysprislista Vattenlaboratoriet 2019
Analysprislista 2019 Sida 1 av 5 Välkommen till Vi erbjuder dig personlig service och ett heltäckande utbud av mikrobiologiska och kemiska analyser. är ackrediterat av Swedac enligt SS-EN ISO/IEC 17025.
Läs merRapport Bekämpningsmedel i grundvatten 2016
Rapport Bekämpningsmedel i grundvatten 2016 2 (12) Vellinge kommun 2016 Miljö- och byggnadsavdelningen Annelie Persson POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 FAX 040-42 51 49
Läs merIntroduktionskurs Mjölby 2010-11-17
Introduktionskurs Mjölby 2010-11-17 Växtskydd/Miljö/Ekonomi Örjan Folkesson Jordbruksverket, Alnarp Bakgrund till växtskyddsrådgivning! Miljömålen: Grundvatten av god kvalitet Levande sjöar och vattendrag
Läs merUppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö Uppsala Ackrediteringsnummer 1208 Sektionen för geokemi och hydrologi A000040-002 Biologiska
Läs merBekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2007
Stina Adielsson och Jenny Kreuger Bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2007 Skivarpsån (Foto: S. Adielsson) Ekohydrologi 104 Uppsala 2008
Läs merRapport om Grundvattenkontrollen
1(2) Miljöförvaltningen Rapport om Grundvattenkontrollen Landskrona stad 2012 Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2013:3 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 3 Sammanfattning Sedan 1992 finns
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-10-06 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2017 Saneringsarbetet är nu inne i en fas som huvudsakligen innebär återställning
Läs merNationell screening av bekämpningsmedel i åar i jordbruksområden Uppföljning av 2015 års undersökning
Institutionen för vatten och miljö Nationell screening av bekämpningsmedel i åar i jordbruksområden 2016 Uppföljning av 2015 års undersökning Bodil Lindström, Gustaf Boström, Mikaela Gönczi och Jenny Kreuger
Läs merUndersökning av bekämpningsmedelsrester i yt- och grundvatten inom ett typområde på jordbruksmark i Västra Götalands län år 2002 och 2003
2005:19 Mirja Törnquist, Bengt Norrman, Jenny Kreuger och Henrik Kylin Undersökning av bekämpningsmedelsrester i yt- och grundvatten inom ett typområde på jordbruksmark i Västra Götalands län år 2002 och
Läs merKriterier för certifiering Giltiga från 1 september 2017 till 1 juni 2018 Fastställt Dokument 2.0
Kriterier för certifiering 2017-2018 Giltiga från 1 september 2017 till 1 juni 2018 Fastställt Dokument 2.0 1 Syfte och mål med certifieringen Sverige har idag en hög reningsgrad på de flesta tvättanläggningarna
Läs merKemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten
Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten resultat och trender under tre decennier Jenny Kreuger, Mikaela Gönczi, Gustaf Boström & Martin K Larsson CKB, SLU Möte med Växtskyddsrådet Naturvårdsverket,
Läs merVäxtnäringstillförsel till åkermark via avloppsslam
Bilaga A Växtnäringstillförsel till åkermark via avloppsslam Totalfosfor Maximal mängd totalfosfor per hektar som vid tillämpning av 5 högst får tillföras åkermark via avloppsslam Jordens fosforklass 1
Läs merIntroduktionskurs Hallsberg Växtskyddsmedel och Miljö. Örjan Folkesson, Jordbruksverket, ALNARP
Introduktionskurs Hallsberg 2008-11-27 Växtskyddsmedel och Miljö Örjan Folkesson, Jordbruksverket, ALNARP Bakgrund! Miljömålen: Grundvatten av god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Giftfri miljö Ett
Läs merBekämpningsmedel i grundvatten och vattendrag - miljöövervakning visar trenderna
Bekämpningsmedel i grundvatten och vattendrag - miljöövervakning visar trenderna Jenny Kreuger (a), Mirja Törnquist (b) & Henrik Kylin (c) (a) Inst för markvetenskap, SLU, Box 772, 75 7 Uppsala, tel 18-672462,
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-07-03 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 2, april-juni 2017 Saneringsarbetet pågår fortfarande men är nu inne i en fas som huvudsakligen
Läs merVälkommen på Utbildningsdag
19-09-24 Välkommen på Utbildningsdag Hur genomför vi effektiv tillsyn och kontroll av flödesmätning och provtagning på avloppsreningsverk? Infrastruktur - VA VV UTLÄCKAGE SAMHÄLLE ARV INLÄCKAGE 17-05-02
Läs merKemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten
Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten resultat och trender under tre decennier Jenny Kreuger Forskningsledare, föreståndare CKB, SLU ÖSF regional växtskyddskonferens Vreta Kluster, Linköping 2014-11-27
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-04-04 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 1, januari-mars 2017 Saneringsarbetet är fortfarande i full gång, men även arbetet med återställning
Läs merBT Kemi Problemställning kring cocktaileffekter. Peter Englöv, BT Kemi Efterbehandling
BT Kemi Problemställning kring cocktaileffekter Peter Englöv, BT Kemi Efterbehandling BT Kemi En lång historia 1965 1977: Produktion och formulering av bekämpningsmedel, främst fenoxisyror 1975 1978: Miljöundersökningar
Läs merGrundvattenkontrollprogram
Miljöförvaltningen Grundvattenkontrollprogram LANDSKRONA STAD 2011 Rapport John Thorbäck Miljöinspektör Rapport 2012:1 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning 2 Ett program för kontroll av
Läs merBiogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %
Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1
Läs merUnderlag till rapportering till EU 2005 med anledning av ramdirektivet för vatten, prioriterade ämnen - pesticider
Underlag till rapportering till EU 2005 med anledning av ramdirektivet för vatten, prioriterade ämnen - pesticider Jenny Kreuger & Mirja Törnqvist Slutrapport NV Överenskommelse 251 0409 Uppsala 2005-02-17
Läs merVäxtskyddet då, nu och sen
Växtskyddet då, nu och sen Odling i Balans Linköping 2017-01-19 Slutet av 1800-talet fram till 2:a världskriget Järnvitriol, svavelsyra, kalkkväve, natriumklorat Hans Hagenvall Många nya syntetiska medel
Läs merBekämpningsmedel i grundvatten. Hörby 2004-2005. Bekämpningsmedelsanalys av dricksvatten hos fastigheter med enskild vattentäkt.
Bekämpningsmedel i grundvatten Hörby 2004-2005 Bekämpningsmedelsanalys av dricksvatten hos fastigheter med enskild vattentäkt. Sammanfattning av tidigare analyser av bekämpningsmedel i kommunala och enskilda
Läs merProvtagning och analyser
Provtagning och analyser Maria Carling, SGI På säker grund för hållbar utveckling Vad ska provtas och hur? Utgå från den konceptuella modellen - Avfall - Ytvatten - Jord - Sediment - Grundvatten - Deponigas
Läs merOlli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka
sida 1 (5) Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka Uppföljning av vattenkvaliteten Uppföljningen av vattenkvaliteten koncentreras till fem punkter i Iskmo sund och Skatasund
Läs mer