Granskning av kommunens möjligheter till uppsikt över, insyn i och revision av kommunal verksamhet som ej drivs av kommunen.

Transkript

1 R EVISIONSRAPPORT NR 1/2007 Granskning av kommunens möjligheter till uppsikt över, insyn i och revision av kommunal verksamhet som ej drivs av kommunen. Åstorps kommun Bengt Sebring, ordf. Tord Sturesson, 1:e v ordf. Stig Andersson, 2:e v ordf Nils Persson Bengt Joehns Augusti 2007

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING INLEDNING Uppdrag Syfte och avgränsning Metod Bakgrund KOMMUNALFÖRBUNDET MEDELPUNKTEN Bakgrund Avtal m.m Arbetsformer och innehåll Kommentarer KOMMUNASSURANS SYD FÖRSÄKRINGS AB Bakgrund Avtal Arbetsformer och innehåll Kommentarer NSR Bakgrund Avtal Arbetsformer och innehåll Kommentarer ÅSTORPS RENINGSVERK OCH AVLOPPSPUMPSTATIONER Bakgrund Avtal Arbetsformer och innehåll Kommentarer SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK FÄRDTJÄNST Bakgrund Avtal Arbetsformer och innehåll Kommentarer SAMMANFATTNING...18 BILAGA BILAGA Granskning av kommunens möjlighet till uppsikt över, insyn i och revision av verksamhet som ej 2

3 Sammanfattning Ernst och Young har av de förtroendevalda revisorerna i Åstorps kommun fått i uppdrag att granska kommunens möjligheter till uppsikt över, insyn i och revision av kommunal verksamhet som ej drivs av kommunen. Fem verksamheter har djupgranskats: Kommunalförbundet Medelpunkten, Kommunassurans Syd Försäkrings AB, Nordvästra Skånes Renhållnings AB, Åstorps reningsverk och färdtjänsten. Våra kommentarer och förslag till fortsatt utveckling sammanfattas enligt följande. Det åligger revisionen att revidera kommunstyrelsens (KS) och nämndernas sätt att styra och följa upp de verksamheter som ligger under respektive styrelse/nämnds ansvarsområde. För gemensamma nämnder, samt i bolagen genom de särskilt utsedda lekmannarevisorerna, har revisorerna också ett tydligt uppdrag. Kommunen bör i de juridiska dokument som ligger till grund för samarbetet mellan kommun och utförare, t.ex. avtal, förbundsordningar, bolagsordningar och ägardirektiv, säkra sin egen insyn i och påverkansmöjlighet på verksamheten. Granskningen visar att detta sker i ändamålsenlig utsträckning. De kommunala revisorerna måste kunna få ett underlag för sin granskning och bedömning av om verksamheterna, som ligger under nämndernas och KS verksamhetsområden, sköts på ett ändamålsenligt sätt. Det bör därför framgå i årsredovisning, i protokoll från möten, eller på annat sätt, hur uppsikten från KS verkställs, och hur nämnderna hanterar insyn och kontroll, över de till andra överlämnade verksamheterna. Detta sker idag inte i ändamålsenlig utsträckning. I de flesta av de fem granskade verksamheter har kommunen en god insyn och bevakar även de egna intressena oavsett i vilken form (bolag, gemensam nämnd, kommunalförbund eller genom avtal), som de bedrivs i. Detta säkras bl.a. genom att förtroendevalda och högre tjänstemän är representerade i styrelser, direktion, gemensam nämnd och i trafikdelegation, samt att det finns övriga arbetsformer som garanterar inflytandet. Granskningen visar dock att engagemanget från kommunens sida skiftar mellan verksamheterna. Detta tycks vara beroende på i vilken mån de ansvariga nämnderna och KS har anledning att i den dagliga verksamheten uppmärksamma frågor som är knutna till respektive utlagd verksamhet. Det har även betydelse i vilken grad kommunen delar sitt engagemang med andra kommuner. Slutligen har det betydelse i vilken grad ledningen för de respektive verksamheterna har som strategi att föra en aktiv dialog med ägare/ingående kommuner. Av de här granskade verksamheterna har kommunen en i förhållande till verksamheternas art och omfattning en ändamålsenlig insyn och kontroll. När det gäller Åstorps Reningsverk kan dock verksamheten lyftas fram ytterligare. Ett minimikrav är att de stadgade nämndsmöten som ska hållas verkligen genomförs. I granskningen har ingått att se i vilken mån som de av kommunen överlämnade verksamheterna tydliggörs i kommunens årsredovisning. Det kan konstateras att de i denna granskning utvalda verksamheterna inte alls nämns i detta dokument. Med tanke på att flera av dessa verksamheter är av stor betydelse för den enskilde kommuninvånaren, bör kommunledningen fortsättningsvis lyfta fram dessa verksamheter i årsredovisningen. Härigenom säkras att verksamheterna får de förtroendevaldas uppmärksamhet, och att medborgarna får en mer rättvisande bild av de verksamheter som ligger under kommunens ansvar. Dessutom kan revisorerna härigenom få underlag för sin granskning. Kommunledningen har uppgett att det kommer att övervägas på vilket sätt informationen om de utlagda verksamheterna kommer att presenteras och redovisas i kommande årsredovisningar. 3

4 1 Inledning 1.1 Uppdrag Ernst och Young har av de förtroendevalda revisorerna i Åstorp fått i uppdrag att granska kommunens möjligheter till uppsikt över, insyn i och revision av kommunal verksamhet som ej drivs av kommunen. 1.2 Syfte och avgränsning Granskningens syfte är att ge revisorerna ett underlag för att bedöma vilka möjligheter Åstorps kommun har säkrat för insyn, uppsikt, påverkan och revision av de kommunala verksamheter för vilka vården av dem har överlämnats till andra. Frågor som ska besvaras är : Hur har dessa möjligheter överenskommits i avtal m.m.? Hur tar det sig uttryck i beslutade och verkliga arbetsformer? Hur har dessa möjligheter nyttjats av kommunen och vad har det inneburit? Vilka utvecklingsmöjligheter finns? 1.3 Metod En uppdatering av den lista som revisionen upprättade år 2005 över de verksamheter som kommunen har överlämnat vården av, har genomförts (se Bilaga 2). Fem sådana verksamheter har här valts ut för att djupgranskas. Dessa är Kommunalförbundet Medelpunkten, kommunalförbund Kommunassurans Syd Försäkrings AB, bolag Nordvästra Skånes Renhållnings AB, bolag Åstorps reningsverk och avloppspumpstationer, gemensam nämnd Särskild kollektivtrafik färdtjänst, avtal Intervjuer har genomförts med de i kommunen verksamhetsansvariga/kontaktpersoner för de ovan utvalda verksamheterna, samt med företrädare för vissa av verksamheternas ledningar. Se vidare Bilaga Bakgrund Genomförd granskning år 2005 Revisionens genomförde år 2005 en granskning av Kommunstyrelsens uppsikt, som hade som syfte också att identifiera kommunstyrelsens (KS) strategi för uppsikt över de till vilka kommunen lämnat över vården av vissa verksamheter. I den då upprättade granskningsrapporten gjordes en sammanställning av vilka verksamheter som vid den tidpunkten drevs i annan form än av kommunens förvaltningar. Föreliggande granskning tar vid där den förra slutade. Det innebär att revisionen nu ställer de frågor som angivits ovan. 4

5 1.4.2 Lagstiftning Kommunallagen (KL) anger i 3 kap. att 16 Kommuner och landsting får efter beslut av fullmäktige lämna över vården av en kommunal angelägenhet, för vars handhavande särskild ordning inte föreskrivits, till ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell förening, en stiftelse eller en enskild individ Om en kommun eller ett landsting med stöd av 16 lämnar över vården av en kommunal angelägenhet till ett aktiebolag där kommunen eller landstinget direkt eller indirekt innehar samtliga aktier, skall fullmäktige 1. fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten, 2. utse samtliga styrelseledamöter, 3. se till att fullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas Innan vården av en kommunal angelägenhet lämnas över till ett bolag eller en förening där kommunen eller landstinget bestämmer tillsammans med någon annan, skall fullmäktige se till att den juridiska personen blir bunden av de villkor som avses i 17 i en omfattning som är rimlig med hänsyn till andelsförhållandena, verksamhetens art och omständigheterna i övrigt. Detsamma gäller, om kommunen eller landstinget tillsammans med någon annan bildar en stiftelse för en kommunal angelägenhet. I fråga om sådana juridiska personer som avses i första och andra styckena och som inte omfattas av 1 kap. 9 sekretesslagen (1980:100), skall fullmäktige verka för att allmänheten skall ha rätt att ta del av handlingar hos företaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen. Lag (1993:1295). 19 Innan en kommun eller ett landsting lämnar över vården av en kommunal angelägenhet till någon annan än som avses i 17 och 18 skall fullmäktige se till att kommunen respektive landstinget tillförsäkras en möjlighet att kontrollera och följa upp verksamheten. Lag (2002:249) a Om en kommun eller ett landsting sluter avtal med någon annan än som avses i 17 och 18 om att denne skall utföra en kommunal angelägenhet skall kommunen eller landstinget beakta intresset av att genom avtalet tillförsäkras information som gör det möjligt för allmänheten att få insyn i hur angelägenheten utförs. Lag (2002:249) Kommuner och landsting får bilda kommunalförbund och lämna över vården av kommunala angelägenheter till sådana förbund. Ett kommunalförbund är bildat när förbundsordningen har antagits av förbundsmedlemmarna eller vid den senare tidpunkt som anges i förbundsordningen. Lag (1997:550). 1 Trädde i kraft

6 I KL kapitel 6 står: 1 Styrelsen skall leda och samordna förvaltningen av kommunens eller landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Styrelsen skall också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana företag som avses i 3 kap. 17 och 18 och sådana kommunalförbund som kommunen eller landstinget är medlem i. Lag (1997:550). 2 Styrelsen skall uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på kommunens eller landstingets utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen skall också hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter göra de framställningar som behövs. 3 Styrelsen får från övriga nämnder, beredningar och anställda i kommunen eller landstinget begära in de yttranden och upplysningar som behövs för att styrelsen skall kunna fullgöra sina uppgifter. I KL 9 kap står avseende revisorernas ansvar: En gemensam nämnd skall granskas av revisorerna i var och en av de samverkande kommunerna eller landstingen. Lag (2006:369) granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. De granskar på samma sätt, genom de revisorer eller lekmannarevisorer som utsetts i företag enligt 3 kap. 17 och 18, även verksamheten i de företagen God Sed Utöver lagstiftningen är god revisionssed de kommunala revisorernas viktigaste plattform. Den dokumenteras av Sveriges kommuner och Landsting (SKL). I den står vad som är/inte är de kommunala revisorernas uppdrag avseende externa utförare: Granskning av följande objekt ligger inte inom revisorernas uppdrag enligt KL: Externa utförare (t.ex. entreprenörer, konsulter och andra enskilda uppdragstagare) är inte objekt för kommunens revisorers granskning. Ansvaret för uppföljning och kontroll vilar på den nämnd som kontrakterat utföraren. Uppdraget för kommunens revisorer i dessa situationer är att granska att/hur ansvarig nämnd styr, följer upp och utvärderar dessa avtalsförhållanden. Avtal mellan kommunen och utföraren bör reglera i vilken utsträckning kommunens revisorer får gå in i utförarens organisation och hämta eller ta del av uppgifter, ställa frågor etc. Avsikten är att kunna bedöma om nämndernas interna kontroll är tillräcklig. (förf. kursivering). 2 Kommunalförbundet Medelpunkten 2.1 Bakgrund För Medelpunkten Hjälpmedels AB beslöts av aktieägarna att överföra verksamheten till det nybildade Kommunalförbundet Medelpunkten I kommunalförbun- 6

7 det är kommunerna Bjuv, Båstad, Klippan, Landskrona, Perstorp, Svalöv, Åstorp Ängelholm och Örkelljunga medlemmar. Höganäs kommun har varit medlem men har trätt ur förbundet. Kommunalförbundet Medelpunkten har sedan 1995 förmedlat hjälpmedel till 10 ägarkommuner i nordvästra Skåne. Alla beställningar sker på direkt uppdrag från kommunernas arbetsterapeuter. På förbundets hemsida står: Vi köper in, lagerför och distribuerar olika typer av hjälpmedel. All teknisk service, som anpassning och rekonditionering görs hos oss. Vi söker hela tiden efter nya metoder när det gäller utprovningen och användningen av hjälpmedel. Tack vare täta erfarenhetsutbyten med beställare, förskrivare, brukare och anhöriggrupper utvecklas verksamheten kontinuerligt. 2.2 Avtal m.m Förbundsordning I processen för ombildandet av Medelpunkten från bolag till kommunalförbund, och vid upprättandet av förbundsordningen, var utgångspunkten att få en balans mellan å ena sidan behovet av ökad styrning av och insyn i verksamheten och å andra sidan en strävan att behålla bolagsformens självständighet och effektivitet. I förbundet finns en direktion. Vardera medlemskommun utser en ledamot och en ersättare (10+10). I förbundsordningen stadgas att ärenden i direktionen (initiativrätt) får väckas av ledamot i direktionen samt förbundsmedlem genom framställan av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen. En av respektive medlemskommun särskild utsedd förtroendevald eller tjänsteman äger närvaro- och yttranderätt vid direktionens sammanträden. Avseende insyn stadgas att frågor av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt ska underställas medlemskommunernas kommunfullmäktige för ställningstagande innan direktionen fattar beslut. Under direktionen lyder direktionens förvaltning som leds av förvaltningschefen. Kommunalförbundet har två revisorer och två revisorsersättare. De ska biträdas av sakkunniga i enlighet med kommunallagen. Det står inget inskrivet om att kommunens egna revisorer har rätt att ta del av räkenskaper eller verksamhet. Förbundsordningen har under 2006 varit föremål för en revidering och en ny revidering kommer att utarbetas inom kort. Bl.a. kommer då arvodesreglerna och reglerna för fördelning av underskott och överskott att ses över. 2.3 Arbetsformer och innehåll I direktionen finns Åstorps kommun representerat genom Hälso- och omsorgsnämndens ordförande som innehar posten som vice ordförande och som även sitter med i direktionens Au. Direktionen har möte minst en gång/månad. Då diskuteras aktuella 7

8 verksamhets- och ekonomifrågor. Mötena är enligt uppgift väl strukturerade och innehållsrika. På varje möte finns en punkt som heter rapport från verksamhetsgruppen (se nedan). Samtliga protokoll från direktionens möten sänds till respektive medlemskommun och tillställs även kommunfullmäktige (KF). Två gånger om året kallar direktionen till samrådsmöte. Kallelserna går till respektive kommuns KsAu. Från Åstorp brukar kommunalrådet och oppositionsrådet närvara. Regelbundet brukar även Medelpunktens förvaltningschef kalla till dialogmöten med kommunernas respektive ordföranden för de nämnder som har ansvar för hjälpmedlen. Förvaltningschefen brukar också en gång om året besöka nämnderna på ett av deras möten. Ett sådant möte är vid tidpunkten för granskningen planerat till hälso- och omsorgsnämndens i Åstorp septembermöte. Vid genomgång av protokoll från KS och nämnd syns däremot inte att dessa församlingar har haft uppe ärenden eller information avseende Medelpunkten. Inte heller syns Medelpunkten någonstans i bokslutet. Det finns en verksamhetsgrupp som behandlar verksamhetsfrågor. Som representanter i denna sitter kommunernas arbetsterapeuter. Under verksamhetsgruppen finns en sortimentsgrupp i vilken sitter arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Sortimentsgruppen behandlar sortimentsutbudet av t.ex. specialhjälpmedel och ger förslag till sortimentsinnehåll. Det har befunnits otillräckligt med ovanstående grupper. Bl.a. uppfattas ett för stort glapp mellan direktionen och verksamhetsgruppen, varav den sista inte äger beslutanderätt. Därför har beslutats att under hösten 2007 inrätta en nätverksgrupp som ska ha beslutanderätt i vissa frågor. Från Åstorp kommer områdeschefen för Hälso- och sjukvård att sitta som representant i den gruppen. Tjänstemännen inom Hälso- och omsorgsförvaltningen uppger att det finns en tät kontakt mellan direktionsrepresentanten och förvaltningen. Förvaltningen uppfattar förbundet som väl fungerande och att kommunen har en stor nytta av medlemskapet. Bl.a. ger det ekonomiska vinster genom de större upphandlingarna av hjälpmedel som blir billigare. Förbundet har gett ett överskott som delats ut bland medlemmarna. Medelpunkten har en god service genom rådgivning. Den tekniska servicen av hjälpmedlen är ändamålsenlig. Det hyrsystem som tillämpas ger kommunen ständig tillgång till väl fungerande hjälpmedel. Hjälpmedlen levereras direkt till kommunen. Direktionen uppfattas ha ett stort engagemang och kommunikationen med kommunen fungerar utmärkt. Det råder god ordning och kommunen får en bra redovisning och statistik t.ex. över den egna förbrukningen månadsvis. Direktionen genomför en enkätundersökning vartannat år till alla medlemskommunernas förskrivare av hjälpmedel. Resultatet av undersökningen visar att de som använder förbundets tjänster i stort är nöjda med servicen. 2.4 Kommentarer Kommunens insyn och möjlighet till påverkan i kommunalförbundet Medelpunkten är väl reglerat i förbundsordningen. 8

9 Genom kommunens egna representanter, både genom förtroendevalda och genom tjänstemän, är Åstorp engagerat i styrningen och kontrollen över verksamheten. Det glapp mellan direktionen och verksamhetsgruppen som har konstaterats, kommer att åtgärdas. KS har genom de från Au i samrådsmötena deltagande ledamöterna en god insyn i verksamheten. Förbundet har en utvecklad strategi att lämna utförlig information om verksamhet och ekonomi till de i förbundet ingående kommunerna, vilket kommer Åstorp väl till del. Den ansvariga nämnden har årligen flera tillfällen att bli informerad och kan ställa direkta frågor om verksamheten. Den ansvariga nämnden och KS har dock ej dokumenterat någon form av uppföljning/uppsikt i protokollen. Två ärenden har varit uppe i KS under 2006/2007, men dessa har varit påkallade utifrån behov av beslut i vissa frågor. Det är angeläget att uppföljning och uppsikt går att följa i protokollen. 3 Kommunassurans Syd Försäkrings AB 3.1 Bakgrund Kommuner i Skåne bildade aktiebolaget Kommunassurans Syd Försäkrings AB (KSFAB) år Bakgrunden till bildandet var ett missnöje med de villkor som den sämre konkurrensen på försäkringsmarknaden gav till kommunerna. Bolaget har nu 39 delägare i Skåne, Halland, Småland och Västra Götaland. KSFAB skall erbjuda sina ägare sak- och ansvarsförsäkringar. Bolaget får också lämna offert till hel- och delägda kommunala bolag. Styrelsen har rätt att ta med fler ägare. Offert lämnas endast till delägare. Åstorps kommun nyttjar ej de försäkringslösningar som bolaget erbjuder, då det efter upphandling har fåtts bättre villkor från andra försäkringsgivare. 3.2 Avtal Aktieägaravtal Avtalet är nyligen reviderat och gäller från den till och med Målet med ägande i bolaget beskrivs i aktieägaravtalet: Målet med delägandet är strategiskt och långsiktigt. Bolagets syfte är att till så förmånliga villkor som möjligt meddela försäkring för respektive försäkringstagare. Målet för verksamheten: Bolaget skall verka som ett alternativ till den kommersiella marknaden och erbjuda försäkringslösningar på ett konkurrenskraftigt vis, avseende prissättning och/eller villkor. Parterna ska långsiktigt verka för att bolaget ska utgöra en attraktiv och stabil upphandlare av återförsäkring och sträva efter att tillföra det gemensamma aktiebolaget ytterligare kompetens som återförsäkringskund. Största ägare är Malmö stad (25%). Åstorp äger 1,24% av KSFAB. Avseende styrelsen står att styrelsen ska bestå av lägst fem o högst nio ledamöter, högst sju suppleanter. Vidare sägs att : Parterna emellan ska jäv inte anses föreligga vid behandling av frågor i styrelsen som rör förhållanden mellan Kommunassurans Syd AB och part. 9

10 Bolagsstämman skall året efter allmänna val utse två lekmannarevisorer och två suppleanter för fyra år Ägardirektiv Ägardirektiv är antagna på den sista bolagsstämman I Aktiedirektiven står avseende målet: Kommunassurans skall långsiktigt utgöra en attraktiv och stabil försäkringsgivare för delägarna Kommunassurans skall aktivt verka för delägare som också är försäkringstagare i den mån detta förhållande medger ytterligare förutsättningar härför aktivt verka för att delägare i egenskap av försäkringstagare utvecklar och vidmakthåller förmågan att undvika skador.. Avseende styrning står att: Delägarna utövar sin styrning via bolagsstämman där varje ägardirektiv eller annat beslut är styrande för bolagets verksamhet. Avseende information står att Kommunassurans skall hålla delägarna väl informerade om sin verksamhet. Detta ska ske dels vid bolagsstämma, dels vid ett särskilt ägarsamråd, som skall hållas under sista tertialet varje år. Vid sådant ägarsamråd skall styrelsen medverka och jämte bolagets verkställande ledning informera om bl.a. bolagets marknadsposition och produkter, avkastning, ekonomiskt utfall jämte prognos, arbete för att förebygga skador hos försäkringstagare och övriga delägare samt affärsmässig utveckling i övrigt. Vid ägarsamrådet skall också behandlas de andra frågor som delägare önskar genom anmälan till bolaget. 3.3 Arbetsformer och innehåll Kommunchefen i Åstorp är ledamot i styrelsen för bolaget. Det hålls sex styrelsemöten om året. KS tar del av bolagets verksamhet bl.a. genom den årsredovisning som tillsänds delägarkommunerna. Det är enligt uppgift inte i större omfattning som KS diskuterar frågor om Kommunassurans. Kommunalrådet är dock vald som representant vid bolagsstämman och kan genom detta informera KS om verksamheten. Oppositionsrådet är vald som suppleant. Enligt uppgift är det få ärenden som väcks av delägarna vid bolagsstämman och av intervjuerna framgår att Kommunassurans numera inte utgör en större politisk fråga. När t.ex. ägardirektiven ska antas eller gällande andra ärenden som gäller kommunens delägarskap avseende Kommunassurans, lyfts dess frågor för beslut i KF. Detta har enligt uppgift skett i begränsad omfattning. I det nya ägardirektivet har skrivits in att ett särskilt ägarsamråd ska hållas varje år. Detta kommer att ske första gången i november månad. Från Åstorp kommer kommunalrådet att representera på detta möte. Varannan månad har kommunledningarna i Skåne konferens. Då ges information om aktuella frågor och Kommunassurans har ofta varit uppe på dessa möten som bl.a. besöks av kommunalråden. Bolagets tjänstemän har varit och informerat på några av dessa möten. 10

11 Enligt uppgift har det gått överraskande bra för bolaget de första åren. Inga skador som föranlett större ersättningar har inträffat. Det är ordförande och vice ordförande för kommunrevisionen i Malmö som av bolagsstämman är utsedda som lekmannarevisorer för bolaget. I protokollen från KS 2006 och 2007 syns ett ärende som anknyter till Kommunassurans Syd; reviderat ägaravtal och ägardirektiv. I övrigt finns inget som anknyter till utövandet av uppsikten av bolaget. Bolaget finns ej nämnt i årsredovisningen. 3.4 Kommentarer Åstorps kommun nyttjar ej de tjänster som det bolag de är delägare i erbjuder. Detta pga. att kommunen kunnat få förmånligare villkor av andra försäkringsgivare. Delägarintresset för kommunen begränsas därmed till den nytta som bolagets existens utgör för att förbättra konkurrenssituationen, samt de potentiella möjligheter som finns att även kunna nyttja de försäkringar som bolaget kan erbjuda. Dessutom har kommunen ett delägarkapital att bevaka. Kommunen bör regelbundet överväga om ett fortsatt delägarskap är befogat, i det fall kommunen även fortsättningsvis kommer att avstå från att nyttja bolagets tjänster. I de styrande dokument som finns är inskrivet om på vilket sätt kommunen kan utöva sitt inflytande. Det står inget inskrivet om att kommunens egna revisorer ska kunna ta del av bolagets räkenskaper eller verksamhet. kan dock inhämta upplysningar från de lekmannarevisorer som är valda av bolagsstämman i den omfattning som är lämpligt för revisorernas bedömning. Genom kommunens representant i styrelsen samt genom att kommunalrådet är vald representant till bolagsstämman, säkras att kommunen har full insyn i bolagets verksamhet, och kan också vid bolagsstämman utöva sitt delägarskap. Det kan dock konstateras att bolagets verksamhet i liten utsträckning är föremål för politisk behandling. Det bör framgå i KS protokoll på vilket sätt uppsikten över bolaget har utövats. Likaså bör bolaget framträda i årsredovisningen. 4 NSR 4.1 Bakgrund Verksamheten bedrivs i bolagsform; Nordvästra Skånes Renhållnings AB. Det är ett avfalls- och återvinningsföretag och bildades Bolagsbildningen ombesörjdes av Nordvästra Skånes kommunalförbund. Sex kommuner är delägare: Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Åstorp och Ängelholm. På Filborna återvinningsanläggning, utanför Helsingborg, behandlas regionens hushålls- och industriavfall genom sortering och återvinning. Bl.a. återvinns papper, plast, glas, metaller, freon/kyl/frys, elektriska och elektroniska produkter, textil, gummidäck, möbler, asfalt, betong, slagg, tegel, natursten, kompost, biogödsel, slamjord m.m. Biologisk behandling sker i reaktorer. Till kraftvärmeverk och andra kunder levereras biogas. NSR är Sveriges största producent av biogas till elkraft och värme och är en av de största till fordonsgas. 11

12 NSR gör på kommunernas uppdrag upphandlingar av avfallshämtning samt sköter numera även all kundservice. Genom kommunernas samverkan förväntas en ökad kompetens och ett effektivare tillvaratagande av gemensamma resurser. 4.2 Avtal Ägardirektiv Ägardirektiv har funnits sedan Det kommunala ändamålet beskrivs: Bolagets verksamhet syftar till att erbjuda de ägande kommunerna och därigenom medborgarna ett resurs- och avfallssnålt och kretsloppsbaserat uthålligt samhälle med hjälp av avfallsminimering, återvinning och återanvändning samt behandling av restavfall med tillförlitliga, ekonomiska och miljövänliga metoder. I syfte att uppnå förbättrad miljö och ekonomi samt skapa konkurrensfördelar kan bolaget erbjuda effektiva miljölednings- samt avfallshanterings- och återvinningssystem för det regionala näringslivet. Det ska enligt avtalet finnas en särskilt utsedd tjänstemannagrupp, som före beslut i styrelsen ska bereda prissättningen gentemot delägarkommunerna. Vissa frågor identifieras vara av principiell beskaffenhet och ska därför underställas de delägande kommunernas respektive fullmäktige innan bolagets styrelse fattar beslut. Det gäller t.ex. nya bolag eller avveckling av bolag, ändrad inriktning av verksamheten, ingående och ändring av avtal och beslut om avyttring av betydande del av verksamheten. Avseende uppföljning står att: I koncernens förvaltningsberättelse skall uppgifter lämnas om hur styrelsen och verkställande direktör anser att ändamålet med bolagets verksamhet, enligt ägardirektivet, förverkligats under året. Vidare anges att bolagets ledning är skyldiga att på delägarnas begäran informera samtliga delägare om bolagets ekonomiska och verksamhetsmässiga utveckling. Bolaget är också skyldigt att löpande informera sina ägare om väsentliga händelser i verksamheten och i frågor som eventuellt kan bli föremål för underställningsplikt till fullmäktige Konsortialavtal Det finns ett konsortialavtal 2 från 1984 som efter förlängningar gäller t.o.m Avtalet reglerar de ingående kommunernas samarbete, skyldigheter och rättigheter. I konsortialavtalet (se nedan) anges ändamålet för verksamheten: att mottaga och behandla avfall för avtalsslutande kommuner och har därvid att projektera, bygga, driva och underhålla regionala avfallsanläggningar, att ansvara för interkommunal transport av avfall inom regionen, att handha försäljningen av i verksamheten utvunna produkter och 2 Konsortialavtal = Avtal om gemensam affärstransaktion, t.ex. aktieägaravtal. 12

13 att bedriva härmed sammanhängande regional verksamhet, som godkänns av varje enskild berörd kommun. I avtalet sägs att kommunernas revisorer äger enligt avtalet rätt att om de så önskar få insyn i bolagets räkenskaper. 4.3 Arbetsformer och innehåll Bolagets styrelse består av representanter från kommunerna: fem ledamöter från Helsingborg, två från Ängelholm och en från övriga kommuner, samt lika många suppleanter. Styrelsen har till vissa delar nyligen fått nya ledamöter. Detta har skett efter initiativ av de ingående kommunernas KS-ordföranden, som träffas regelbundet, vilka bedömde att en förstärkning av styrelsearbetet behövdes. Åstorps kommun representeras av KSledamot. Alla ledamöter i kommunfullmäktige var inbjudna på ett studiebesök under år 2006, och visades då runt på Filbornaanläggningen av NSR s ledning. Ett ärenden har också nyligen varit uppe i KF avseende NSRs uppköp av företaget RENAB. Representanter från NSR har flera gånger varit på KS-möten och rapporterat, bl.a. om taxor. Den i styrelsen sittande representanten, som också är ledamot i KS, förväntas även rapportera och ta upp aktuella frågor om verksamheten. I genomgång av protokoll från KS under år 2006 och 2007 finns NSR nämnt vid tre tillfällen; ett ärenden om tilläggsavtal avseende slam, ett ärende om köp av RENAB, samt är inskrivet om att VD från NSR har varit och informerat på mötet. I tjänstemannagruppen för NSR finns ekonomichefer, finanscontroller och kommunchefer. Det är kommunchefen som deltar från Åstorp. Gruppen fungerar som bollplank för styrelsen. Det finns ytterligare en tjänstemannagrupp i vilken sitter representanter från ägarkommunerna. Det är tjänstemän framförallt från teknik- och miljöverksamheterna samt någon inköpare. Från Åstorp sitter den vik. bygg- och miljösamordnaren. Gruppen har som uppdrag att se över och ge förslag till hur NSR och verksamheten där ska bedrivas i framtiden. Gruppen sysslar också med upphandlingsfrågor och taxor och har haft två möten under våren och två möten planeras under hösten. Bygg- och miljönämnden får varje år ta del av årsredovisningen för NSR. Bl.a. redogörs där för hur mycket av vilken sorts avfall som omhändertas från respektive ägarkommun. Det finns för varje kommun mål om hur mycket avfall som ska produceras från varje hushåll, och en uppföljning görs i förhållande till dessa mål. Revisionen utförs dels av en auktoriserad revisor (räkenskapernas riktighet) och utsedda lekmannarevisorer. De senare granskar om bolagets ändamål sköts på ett ändamålsenligt sätt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt gentemot ägarnas beslut och direktiv samt om bolagets interna kontroll är tillräcklig. Lekmannarevisorerna kommer från Helsingborgs stad. Det finns ett samarbete mellan revisorerna i de ingående kommunerna, mellan de auktoriserade revisorerna, samt lekmannarevisorerna genom de planeringsmöten avseende revisionen som hålles. 13

14 Den senaste upphandlingen av sophämtning har inneburit ett flertal problem vid genomförandet. Det har bl.a. handlat om att hämtningsintervallerna inte fungerat, att tömningarna inte fungerat (avfall kvar) och att de nya kärlen för sopor, som innebär att varje kärl har fyra fack för sopsortering, inte är rätt dimensionerade. Klagomålen ska hanteras av NSR, men har även strömmat in till tekniska och miljöavdelningen, samt till kommunalrådet. Den senare har tillsammans med NSR haft möte med entreprenören SITA för att diskutera problemen. 4.4 Kommentarer Kommunen, tillsammans med övriga ägare, har genom ägardirektiven fått förstärkta formella möjligheter till insyn i bolagets ekonomi och verksamhet. Kommunen nyttjar dessa möjligheter. Genom styrelserepresentanten säkras inflytande över verksamheten. Tjänstemannagrupperna garanterar att kommunen är aktiv i de frågor som rör NSRs verksamhet. Kommunledningen bör tillse att kommunen inte lider ekonomisk skada p.g.a. den bristande kvalitet som implementeringen av det nya sophanteringssystemet har inneburit. KS uppsikt över bolaget framkommer i viss utsträckning genom dess protokoll. Kommunens engagemang i bolaget bör kunna utläsas av årsredovisningen. Kommunens revisorer har genom konsortialavtalet rätt att få insyn i räkenskaperna. 5 Åstorps reningsverk och avloppspumpstationer 5.1 Bakgrund Åstorps Avloppsreningsverk drivs tillsammans med Helsingborgs stad. Hbg sköter driften men Åstorp äger anläggningarna. På anläggningen arbetar en anställd som avlönas av Åstorp. Samarbetet har varat sedan 1998, men den gemensamma nämnden tillskapades 2003 då också avtalet skrevs. Länsstyrelsen har tillsyn över verksamheten vid reningsverket. 5.2 Avtal Samverkansavtal Verksamheten drivs med utgångspunkt i ett samverkansavtal som styr samarbetet i den gemensamma nämnden. Nuvarande avtal är från 2003 och gäller tillsvidare med en ömsesidig uppsägningstid på ett år. Ändamålet beskrivs genom nämndens uppgift, som ska vara att ha det övergripande ansvaret för driften av Åstorps reningsverk och avloppspumpstationer. Nämnden ska tillse att verksamheten bedrivs enligt lagstiftning, avtal, reglemente och fastställd budget. Den gemensamma nämnden tillsättes av Helsingborg som också ansvarar för beredning, verkställighet av beslut och administration. Båda parter deltar i beredning av ärenden. Nämnden har fyra ledamöter o lika många ersättare. Platserna är lika fördelade mellan kommunerna. Hbg tillsätter ordförande och vice ordförande. 14

15 Revision av nämndens verksamhet ska genomföras av parternas revisorer på sätt som parterna beslutar Reglemente I reglementet beskrivs nämnden uppdrag: att årligen i samråd med samverkanskommunerna upprätta förslag till budget för verksamheten, att låta upprätta verksamhetsberättelse och att samråda med berörda nämnder i samverkanskommunerna och med andra myndigheter och organisationer. Nämnden ska lämna erforderlig information till myndigheter och allmänhet om den egna verksamheten. Nämnden ska avhålla minst två möten per år. 5.3 Arbetsformer och innehåll I nämnden sitter från Åstorp kommunalrådet och ytterligare ledamot i KS. Det har funnits schemalagda möten två gånger om året i den gemensamma nämnden. Tjänstemannarepresentanter, tre från Helsingborg (Hbg) och en från Åstorp har varit med på mötena. Åstorp representeras av förvaltningschefen på samhällsbyggnadskontoret. Nämnden har inte haft något möte på mer än ett år. Orsaken till detta är okänd, men har antytts bero på det val som hållits. PÅ KS-mötena diskuteras sällan något som är att knyta till reningsverket. Inget ärenden syns i protokollen avseende reningsverket. Inte heller KF har ärenden som handlar om denna verksamhet. Verksamheten syns inte i årsredovisningen. I intervjuerna framkommer att de gemensamma mötena ofta handlar om budget och de krav som länsstyrelsen ställer på verksamheten. Det förekommer dock få diskussioner om hur verksamheten kan utvecklas, t.ex. miljömässigt, framtidsvisioner m.m. Enligt uppgift saknas också t.ex. planer för hur driften ska löpa vid t.ex. ett längre elavbrott. Idag kan endast ett avbrott på ett dygn klaras av. Efter detta finns en risk för att avloppsvattnet måste släppas ut orenat. De känsliga biologiska processer som finns på reningsverket kommer också vid ett längre driftsavbrott att förstöras med ett avbrott på flera veckor som följd. På driftsidan är dock uppfattningen att utvecklingsfrågorna hela tiden diskuteras. Bl.a. har en utredning nyss genomförts i samarbete med en konsult om framtida alternativ när det gäller den andra och mindre reningsverksanläggningen i Åstorps kommun; Kvidinge. Anläggningen är liten och omodern och ett alternativ skulle kunna vara att pumpa allt från Kvidinge till anläggningen i Nyvång. 5.4 Kommentarer Åstorps Reningsverk tycks föra en jämförelsevis anonym tillvaro i kommunens liv. Detta är en risk som taxefinansierade verksamheter i viss mån löper incitament för ett aktivt engagemang från de ansvarigas sida kan bli lägre. Då kommunen inte själv driver verksamheten förstärks också risken för ett lägre engagemang. Verksamheten bör dock uppmärksammas på ett sätt som ligger i paritet med den större betydelse för Åstorps medborgare som renandet av hela kommunens avloppsvatten innebär. De nämndsmöten som enligt styrdokumenten för verksamheten ska hållas minst två gånger om året, bör snarast återupptas. Åstorps representanter bör ställa krav om att 15

16 möten ska hållas. KF och KS bör informera sig om verksamheten och de eventuella förändringar och investeringar som är att vänta. Verksamheten bör presenteras i årsredovisningen. 6 Särskild kollektivtrafik färdtjänst 6.1 Bakgrund Färdtjänsten styrs av färdtjänstlagen, Lag (1997:736) om färdtjänst, och gäller särskilt anordnade transporter för personer med funktionshinder. Åstorps kommun har tillsammans med övriga kommuner i Nordvästra Skåne förut upphandlat beställningscentraler och transporter. För ett antal år sedan hade företaget Samres uppdraget, men efter en senare upphandling fick företaget Medres detta. Verksamheten fungerade dock ej så som överenskommits, varför avtalet sades upp. Idag drivs verksamheten interimistiskt av kommunerna själva i samverkan med Skånetrafiken som handhar den dagliga driften. Intentionen är att överlämna verksamheten för färdtjänst, sjukresor och skolresor till Skånetrafiken fr.o.m Beslutet har dock överklagats till länsrätten av ett antal privatpersoner och företag, och avgörande i frågan väntas. Det är medborgarnämnden/medborgarförvaltningen i Åstorp som har ansvaret för färdtjänstverksamheten i den del som handlar om myndighetsutövningen. Åstorp har ingen egen handläggare, utan en handläggare, placerad i Ängelholms kommun, är anställd av kommunen på 10 %. I övrigt ersätts tjänsterna till 40% av Åstorp. Konstruktion har kommit till utifrån lagstiftningen myndighetsutövning kan inte helt köpas av annan utförare. När det gäller verkställigheten, i detta fall endast kostnaderna för verkställigheten, ligger dessa under hälso- och omsorgsnämnden/-förvaltningen. 6.2 Avtal Ett avtal som gäller från ingicks mellan följande kommuner: Bjuv, Båstad, Helsingborgs stad, Landskrona, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga. Även Region Skåne/Skånetrafiken ingår som avtalspart. Samarbetet mellan parterna sker genom samverkan kring beställningsfunktion och transportörer, samordning av resor oberoende om resan är en särskild kollektivtrafik eller allmän kollektivtrafik, samordning av resor oberoende av huvudmannaskap, vidareutveckling och ytterligare samordning av parternas regelverk, gemensamt ansvar för vidareutveckling av olika resformer. Skånetrafiken har ansvaret för att administrera upphandling och ansvara för kontroll och utveckling. De svarar även för ekonomiska transaktioner gentemot beställningscentral och transportörer och fördelar kostnaderna på ingående parter. Vidare sammanstäl- 16

17 ler de statistik och andra uppgifter som efterfrågas av parterna och ansvarar för att regelverksändringar verkställs hos beställningscentralerna samt ansvarar för driften av datasystem. I avtalet står under punkten insyn: Parterna skall ha full insyn i gemensam ekonomisk redovisning, gemensam statistik, gemensamma avtal m.fl. handlingar, som är av intresse för parts egen verksamhet, under förutsättning att sekretesslagen följes. 6.3 Arbetsformer och innehåll Varje part utser en ordinarie delegat och en ersättare till den s.k. trafikdelegationen. Från Åstorps kommun är detta hälso- och omsorgsnämndens ordförande. Kommunalrådet sitter med som representant för Region Skåne. Vid omröstning har varje ledamot en röst. Beslut har tagits om att alla beslut ska tas i enighet, vilket också har skett. Trafikdelegationen beslutar i frågor som särskilt anges i avtalet. Bl.a. gäller det gemensamt regelverk och den praktiska tillämpningen av färdtjänstregelverket. Delegationen sammanträder 4 5 gånger om året. Protokoll från mötena tillställs kommunernas respektive KS. Trafikdelegationens löpande administration sköts av ett kansli som utgörs av en tjänsteman på 25% tjänst. Det finns en tjänstemannagrupp med representanter från de ingående kommunerna. Från Åstorp sitter ekonomen på hälso- och omsorgsförvaltningen och medborgarförvaltningen (delad tjänst). De frågor som tas upp i tjänstemannagruppen är till stor del av handläggarkaraktär. Det finns dock ingen tjänsteman inom förvaltningen som har varken myndighetsutövning eller verkställighet som sina uppgifter, varför ekonomen är den enda som kommer i beröring med frågorna genom de kostnader som färdtjänsten genererar. De två nämnder som har ansvaret för färdtjänsten, har sedan omorganisationen i kommunen, inte haft några ärenden eller beslutspunkter på dagordningen avseende denna verksamhet. Ekonomen lämnar dock redovisning av kostnader för respektive myndighetsutövningen (handläggaren) och verkställigheten (resorna) varje månad till nämnderna. I medborgarnämnden har en muntlig rapportering avseende den förstående överläggningen av ansvaret för färdtjänsten till Skånetrafiken också skett. I den tidigare vård- och omsorgsnämnden har ärenden avseende färdtjänsten avhandlats vid tre tillfällen under 2006; om tillämpningsansvisningar, om överlåtelse till trafikhuvudman, samt om gemensamt regelverk. KS har under 2006 och 2007 haft tre protokollförda ärenden om färdtjänsten. 6.4 Kommentarer I avtalet mellan de omkring färdtjänsten samarbetande kommunerna finns inskrivet om kommunernas insynsrättigheter på ett ändamålsenligt sätt. Det finns forum för samarbete, insyn och medbestämmande på förtroendemannanivån, samt samarbets- och informationsnätverk på tjänstemannanivån. 17

18 KS blir informerat genom de protokoll från trafikdelegationens möten som tillställs församlingen. Genom att förtroendevalda genom sina uppdrag i Region Skåne samt som representant i trafikdelegationen även har uppdrag i KS, finns genom denna personunion en direkt insyn i färdtjänstverksamheten. Uppsikten är härmed, förutsatt att representanterna rapporterar till övriga ledamöter i KS, säkrad. KS bör dock tillse att de ansvariga nämnderna har ändamålsenlig tillsyn av verksamheten. De två nämnder som numera har ett delat ansvar för färdtjänstverksamheten bör fortsättningsvis uppmärksamma och följa upp färdtjänstverksamheten. Nämndernas ansvar för färdtjänstverksamheten bör synliggöras och struktureras. Färdtjänstverksamheten syns inte i årsredovisningen, mer än som en del i kommunalrådets förord. 7 Sammanfattning För slutsatser hänvisas till sammanfattningen i början av rapporten. På nästa sida har en sammanställning av de resultat som granskningen givit gjorts. Kommentarer för varje granskad verksamhet ges under tabellen. 18

19 Överlämnad verksamhet Hjälpmedel Försäkring Reningsverk Renhållning Färdtjänst Kommunalförbundet Medelpunkten. Kommunassurans Syd Försäkring AB. Åstorps Avloppsreningsverk. Gemensam nämnd. Nordvästra Skånes Renhållnings AB(NSR). Namn Organisationsform Ansvarig styrelse / nämnd Hälso- och omsorgsnämnden (HON) Kommunstyrelsen (KS) KS KS Kommunerna tillsammans med Skånetrafiken. Medborgarnämnden / HON Syfte / förväntade fördelar Billigare och bättre hjälpmedel Bolaget bidrar till ökad konkurrens Tillförande av kompetens Stordriftsfördelar avseende upphandling o drift Stordriftsfördelar avseende upphandling o drift Finns samarbetet reglerat? (1) Finns Åstorp repr. i styrning o ledning? (2) Finns dokum. uppföljning i KS / nämnd (3) Har revisionen möjligheter till revision? (4) JA JA NEJ JA JA JA NEJ JA JA JA NEJ JA JA JA Till viss del. JA JA JA NEJ NEJ Hjälpmedel: 1. Förbundsordning. 2. Direktion ( HON-ordf), Samrådsmöten ( kommunal- o oppositionsråd), Dialogmöten (HON-ordf), Verksamhets-grupp (arbetsterapeut), Sortimentsgrupp(arbetsterapeut/sjukgymnast), Nätverksgrupp (områdeschef). 3. Direktionens protokoll går till KF. Medelpunktens FC gör besök i nämnden men syns ej i nämndsprotokoll. Verksamheten syns ej i bokslut. 2 ärenden i KS 06-07, men ej som uppföljning. 4. Dialog med av förbundets kommunfullmäktige valda revisorer, vilka är skyldiga att på begäran lämna upplysningar. Försäkring: 1. Aktieägaravtal, ägardirektiv. 2. Styrelse (kommunchef), Bolagsstämma (kommunalråd), Ägarsamråd (Kommunalråd). Principiella frågor till KF. 3. Syns ej i bokslut. Ett ärende i KS 06, men ej som uppföljning. 4. Dialog med lekmannarevisorerna från Malmö. Reningsverk: 1. Samverkansavtal, reglemente. 2. Nämnd (Kommunalråd/KS-ledamot, FC samhällsbyggnadskontoret) 3. Syns ej i bokslut eller KS-protokoll. 4. Ansvar enl. KL 9 kap 2. Renhållning: 1. Ägardirektiv, konsortialavtal. 2. Styrelse ( KS-ledamot), Bolagsstämma (kommunalråd), Tjänstemannagrupp1 (kommunchef), Tjänstemanngrupp2 (vik. bygg- o miljösamordnare 3. Syns ej i bokslut. 2 ärenden i KS, men ej som uppföljning. VD NSR informerat på KS-möte vilket är protokollfört. 4. Dialog med Lekmannarevisorer från Hbg. Enl. avtal kan kommunens rev. ta del av räkenskaperna. Färdtjänst: 1. Avtal 2. Trafikdelegation (ordf HON), Tjänstemannagrupp (ekonom HOF) 3. KS får protokoll från trafikdel. Syns ej i bokslut. 3 ärenden i VON 06.3 ärenden KS Enl. avtal har parterna rätt att ha full insyn. För revisionen finns dock inte särskild reglering. Åstorp den 28 augusti 2007 Carina Hart 19

20 Källor Intervjuade Förtroendevalda Bilaga 1 Jan Nilsson, kommunalråd, representant för Region Skåne i Trafikdelegationen för Särskild kollektivtrafik (möte) Gunilla Karlsson, ordförande Hälso- och omsorgsnämnden, vice ordförande i direktionen för Medelpunkten. Ledamot i den s.k. Trafikdelegationen för särskild kollektivtrafik. (tfn) Reino Persson, ledamot KF och KS, ordf. medborgarnämnden. (tfn) Intervjuade tjänstemän Ulf strömstedt, kommunchef (möte) Anita Månsson, förvaltningschef medborgarförvaltningen (tfn) Gunilla Abrahamsson, förvaltningschef hälso- och sjukvård (möte) Torbjörn Persson, teknisk chef på samhällsbyggnads (tfn) Anders Aronsson, vik. bygg- och miljösamordnare (tfn) Elisabeth Petersson, enhetschef (möte) Bengt Jartsell, trafikdelegationens kansli (tfn) Anders Mårtensson, driftschef VA-verket Helsingborg (tfn) Lars Niklasson, VD, ekonomidirektör, Kommunassurans Syd Försäkrings AB (tfn) Dokument o andra källor Åstorps kommuns hemsida Kommunassurans Syd Försäkrings AB hemsida Medelpunktens hemsida Sammanträdesprotokoll Åstorp KF om ombildning av Medelpunkten m tillhörande handlingar från Helsingborgs stad. Förbundsordning för Kommunalförbundet Medelpunkten Reglemente för Direktionen i Kommunalförbundet Medelpunkten Sammanträdesprotokoll i kommunalförbundet Medelpunkten, direktionen Ägardirektiv för Kommunassurans Syd Försäkrings AB Aktieägaravtal för Kommunassurans Syd Försäkrings AB Protokoll från bolagsstämma Kommunassurans Syd Samverkansavtal mellan Helsingborgs stad och Åstorps kommun om gemensam nämnd, samverksansnämnden, om driftsansvaret för Åstorps reningsverk och avloppspumpanläggningar Reglemente för samverkansnämnden för drift av Åstorps reningsverk och avloppspumpstationer Konsortialavtal för regionalt avfallsbolag för nordvästra Skåne, NSR. Ägardirektiv för NSR, Nordvästra Skånes Renhållnings AB Samarbetsavtal avseende samhällsbetalda resor Protokoll från KS, HON, VON och MN under år 2006 och

21 Utlagda verksamheter Bilaga 2 Nämnd/styrelse Typ av angelägenhet Typ av reglering Kommentarer Kommunstyrelsen Upphandling av varor och tjänster Gemensam nämnd, samverkansavtal Klippan, Perstorp, Åstorp, Örkelljunga NSR Samarbetsavtal Konsumentrådgivning Samarbetsavtal Åstorp, Bjuv och Svalöv Drift av Åstorps reningsverk och avloppspumpstationer Kommunassurans Syd Försäkrings AB Kvidinge frivilliga räddningsverk Förstärkning operativ räddningstjänst, befäl Gemensam nämnd m. Helsingborg Bolag Avtal Samverkansavtal Nordvästra Skåne Anläggningar, pumpstat., ledningar ägs av Åstorp 35 kommuner i Skåne, Halland, Småland o Västra Götaland Medborgarnämnden Färdtjänst (i myndighetsdel) Avtal Delat ansvar med Hälsooch omsorgsnämnden Bygg & Miljönämnden - Bildningsnämnden Förskolan Montessori Avtal Skolverket är tillsynsmyndighet Förskolan Kyrktuppen Avtal Grundskolan Montessori Avtal Upphandling och administration av Skolresor Samverkansavtal m Helsingborg AV media Kommunalförbund Regionala marknadsföringsåtgärder, Position Skåne Genom kommunförbundet Skåne Hälso- & Omsorgsnämnden Upphandling av vård utanför hemmet, Lunds kommun Ramavtal tillsammans med 32 kommuner Lund och Helsingborg ansvarar för ledning, genomförande, förvaltning och samordning Demensboende, personalkooperativet och Anemonen Avtal Hjälpmedel, Medelpunkten Kommunalförbund, förbundsordning Bjuv, Båstad, Höganäs, Klippan, Landskrona, Perstorp, Svalöv, Ängelholm och Örkelljunga Färdtjänst (verkställighet) Avtal Delat ansvar med Medborgarnämnden 21