Tio sätt att skydda IT-system

Transkript

1 Tio sätt att skydda IT-system Skydda affärskritiska system samtidigt som kostnaderna reduceras. Av Carl Walker, Produktchef, Eaton Corporation Även en liten budget räcker för att åstadkomma stora säkerhetsförbättringar. Läs om: Tre riskområden kraftmatning, kylning och säkerhet Hur åstadkoms en ren, störningsfri, stabil och säker kraftförsörjning Hitta rätt strategi för kraftmatningen Ta fram en strategi för kylning och säkerhet Spara pengar trots att IT-systemets tillgänglighet och livslängd ökar En hotfull miljö för IT-system I den typiska omgivningen för ett IT-system finns ett flertal vanliga, men inte alltid så uppenbara risker, vilka kan ställa till med stor oreda om de inte motverkas på något sätt. Alla företag, stora som små kan drabbas, och om kraven på tillgänglighet och driftsäkerhet samtidigt är höga, är det ytterst angeläget att hitta lämpliga motåtgärder. Ta till exempel spänningskvalitén. De flesta reagerar bara när lyset blinkar till, men det finns en rad andra osynliga nätstörningar som om inte direkt, så i varje fall på lång sikt kommer att påverka funktionen eller rent av förstöra PC, serverar, kommunikationsutrustning och annan elektronik. Värme är en annan fara. I takt med att elektroniken hela tiden blir mer kompakt, får allt mer datorkraft än tidigare plats på en given yta. När behovet av datorkraft ökar fylls naturligtvis rack på, men ofta utan tanke på att även värmeavgivningen ökar. Temperaturen i ett rack kan omärkligt stiga till nivåer som ger direkta fel eller som på sikt allvarligt skadar IT-utrustningen. Sen har vi den mänskliga faktorn. Även den mest försiktige kan av misstag rycka ur en nätkabel, koppla bort någon enhet eller förstöra något genom att ta på utrustning som är känsligt för statisk elektricitet. Är det värt mödan att oroa sig för riskerna? Det handlar faktiskt bara om att oroa sig nu eller att oroa sig senare. I det första fallet är det förebyggande, i det andra enbart plågsamt och onödigt dyrt. Undersökningar gjorda bland Fortune 1000 companies visade att 450 av dem hade i genomsnitt 9 allvarliga IT-störningar per år, och att 28% av dem hade med kraftförsörjningen att göra.

2 Kostnaderna är stora, och enligt Price Waterhouse ser det ut så här: För drygt 33% av företagen tog det mer än en dag för att återgå till normal drift För 10% av företagen tog det mer än en vecka! Det kan ta ända upp till 48 timmar för att återstarta ett nätverk Det kan ta dagar, eller till och med veckor för att återskapa förlorad data. 90 % av företagen som drabbas av ett större datorhaveri, och som inte har en plan för hur det skall hanteras, överlever bara 18 månader. Riktig stora och omfattande väderkatastrofer (t ex orkanen Katrina) står bara för 3 % av dataförlusterna. Datorvirus för 7%. De riktig stora förlusterna har mer närliggande orsaker. Programvarufel 14%, handhavande 32% och hårdvarufel 44% vilka till stor del utlösts av elavbrott, långvariga- och kortvariga under- och överspänningar, frekvensvariationer, transienter och distorsion. Det innebär glädjande nog att den största risken för driftstörningar går att bygga bort eller att minimera genom förebyggande åtgärder. Läs våra 10 tips om hur du kan spara pengar genom förebyggande åtgärder. 1. Tro inte att din IT-miljö är för liten eller obetydlig för att inte skyddas mot nätstörningar. Nätstörningar drabbar små företag lika ofta som stora. Enstaka PC, servrar och små nätverk är lika värdefulla för din verksamhet som stora datacentraler är för de riktigt stora företagen. Det är dessutom troligt att din nuvarande datormiljö är mer sofistikerad och värdefull än någonsin tidigare, så hur står det egentligen till med skydd mot något som är så vanligt förekommande som nätstörningar? Det är stora investeringar som riskeras. Redan ganska små serverkonfigurationer eller lokala nätverk kostar upp emot kronor. Till detta kommer värdet av applikationer, övervakningsprogram, kritiska databaser m m. Det är med andra ord helt klart att till synes små IT-miljöer är en värdefull tillgång för ett företag, och därför bör skyddas på något lämpligt sätt. Driftavbrott kostar mycket pengar. Visserligen är kanske maskinvaran försäkrad, men hur mycket kostar ett stillestånd i form av förlorade intäkter och ett försämrat rykte? Det behöver inte gå så långt som till driftavbrott för att kostnaderna skall dra iväg. Även små nätstörningar som gör att datorer och nätverk måste startas om, att skadade filer måste repareras eller att visst arbete måste göras om, kostar pengar. Kan ditt företag hantera de stora kostnader som kan uppstå vid nätavbrott eller nätstörningar?

3 Undersökningar gjorda i USA visar att % av företagen förlorade dollar 20 % förlorade till två miljoner dollar 15 % förlorade mer än två miljoner dollar Så, en väl genomtänkt strategi för skydd mot nätproblem är en kostnadseffektiv försäkring. 2. När kontoret även måste vara en datahall Stora företag har ibland regelrätta datahallar med dubbelgolv och alla tänkbara faciliteter för att skapa en säker och bra miljö för sin IT-utrustning. I små och medelstora företag däremot, måste ofta ett 19 -skåp fungera som en datahall. All ITutrustning och det som krävs för kylning, spänningsförsörjning, säkerhet m m måste få plats i ett eller flera skåp. Här är några goda råd för att en sådan lösning skall bli så bra som möjligt: Åtkomst. Låsbara skåp försvårar otillbörlig åtkomst och minskar risken för att utrustningen skadas, avsiktligt eller av misstag. Temperaturkontroll. I ett skåp med mycket utrustning utvecklas en hel del värme, och det är inte säkert att självcirkulationen räcker till för att leda bort den. Välj därför ett skåp som kan utrustas med fläktar. Kraftförsörjning. En rackmonterad UPS skyddar IT-utrustningen både mot nätstörningar och nätavbrott. Kraftdistribution. Undvik trassliga kabelhärvor genom att montera kraftdistributionsenheter. Kablage. En del skåp har smarta kablagelösningar som inte påverkar luftgenomströmningen och som gör att kablar inte kopplas bort av misstag. Flexibilitet. Det är en fördel om skåpet har möjlighet till både hyll- och rackmontering av utrustning, att det finns bra lösningar för att täcka ej använt utrymme och att hela skåpet är enkelt att flytta till en annan plats. Övervakning. Glöm inte bort att övervaka miljön för IT-utrusningen, t ex via företagets nätverk. 3. Varning för spänningen på elnätet Många tycker att nätspänningen är stabil, säker och störningsfri, en utmärkt kraftkälla för IT-utrustning. Sanningen är att den i själva verket inte alls är lämplig för det ändamålet, och det finns ingen elleverantör som påstår eller garanterar det heller. IT utrustning skadas av många olika orsaker som en vanlig användare aldrig lägger märke till, som till exempel långsamma eller snabba spänningsvariationer (både underoch överspänning), spänningsspikar, brus, frekvensvariationer och transienter. Dessa

4 drabbar praktiskt taget alla i någon form, flera gånger om dagen, utan att det ger omedelbara skador eller andra märkbara problem med driften just för stunden. Till detta kommer de totala elavbrotten, som ju kan inträffa flera gånger per år, om man har otur. Att försöka motverka dessa med t ex generatorer och/eller enkla transientskydd är som att fixera ett benbrott med plåster. En reservgenerator tar bara hand om ett totalt nätavbrott, vilket bara en av de nio vanligaste störningstyperna. Dessutom kan vissa kritiska system låsa sig under de sekunder som det tar för generatorn att starta. Dessvärre kan generatorn själv orsaka störningar i samband med övergången från reservkraft till ordinarie drift. Ett transientskydd skyddar mot kortvariga överspänningar, men är inget som helst skydd mot underspänningar eller andra störningar som gradvis, eller omedelbart, kan förstöra din utrustning. Avbrottsfri kraft däremot, i dagligt tal en UPS, är ett överlägset skydd mot alla av de nio vanligast förekommande störningstyperna. UPS:en jämnar ut överspänningar och filtrerar bort spikar och transienter, vilka är alldeles för vanligt förekommande. Den kompenserar också för underspänning, men framför allt den klarar totala strömavbrott, genom att hämta kraft från batterier, generatorer eller andra kraftkällor. En valig back-up tid är minuter, en tillräckligt lång tid för att de flest pågående arbeten skall kunna avslutas på ett kontrollerat sätt. 4. Vilken säkerhetsnivå på nätstörningsskydd behöver ni? Det finns en UPS-lösning för alla skyddsbehov, effekt- och prestandakrav, men det gäller att välja rätt typ för varje ändamål för att få bästa kostnadseffektivitet. Så här väljer du rätt typ av UPS Det finns tre typer av UPS:er, off-line, line-interactive och on-line. Off-line är den enklaste och on-line den mest avancerade. Off-line, kallas ibland även för standby, är lämplig för PC och mindre kontorsdatorer. IT utrustningen matas direkt från nätet, men så fort UPS:en känner att nätspänningen försvinner, kopplar den över till batteridrift. I detta läge, back-up läget, finns det gott om tid för att avsluta pågående arbeten och stänga av utrustningen på normalt sätt. En UPS av line-interactive typ ger ett ännu bättre skydd och är tänkt för utrusning som är viktig, men inte kritisk för företagets verksamhet. Den här typen av UPS:er jämnar ut spänningsvariationer, utan att batterierna belastas, och tar bort mindre störningar som förekommer på nätet. On-line UPS:er är det bästa skyddsalternativet, och används till utrustning som är

5 kritisk för företagets verksamhet. Alla enheter som är anslutna till en on-line UPS, är hela tiden helt skilda från elnätet. Detta ger maximal säkerhet och den absolut renaste spänningen. Exempel på användningsområden är serverhotell, andra mycket viktiga servrar, kommunikationsnätverk, viktiga databaser etc. Vilken UPS strategi passar bäst? En UPS kan skydda en enskild enhet, alla enheter i en rack eller flera rack med utrustning. Den kan placeras i anslutning till en arbetsplats, i en rack eller i en kraftdistributionscentral. I serverrum där det ofta förekommer flera rack, är det mest ekonomiskt att välja en stor UPS som försörjer alla rack i stället för en mindre till varje enskild rack. Hur stor kapacitet måste UPS:en ha? Behovet för en typsik rack varierar mycket, 1kW - 20kW, beroende på vilken typ av utrustning som är installerad. UPS:er kan genom parallellkoppling konfigureras för effektområden upp till några megawatt. I ett korrekt moduluppbyggt UPS-system kan underhåll och service utföras på enskilda UPS:er utan att lasten blir oskyddad. Det finns flera sätt att ta reda på hur mycket effekt utrustningen förbrukar: Leta efter effektangivelser på respektive enhet. Tyvärr ganska tidsödande och kostsamt. Hur stor har effektförbrukningen varit tidigare. Ger visserligen ett noggrant värde, men det är inte särskilt användbart för att beräkna effektbehovet vid t ex en utbyggnad av IT-systemet. Det bästa sättet är att hämta effektuppgifterna direkt från tillverkaren, t ex från deras hemsida. 5. Back-up kraft vid nätavbrott Uppskatta hur lång batteritid som behövs. När ett avbrott inträffar bör batterikapaciteten vara så dimensionerad, att alla ITsystem kan tas ned på ett kontrollerat sätt, eller att den räcker till för att t ex en reservgenerator skall hinna startas. Om UPS-systemet byggs upp modulärt kan batterikapaciteten ökas, antingen internt eller externt, i takt med att ny utrusning ansluts. Vid ett nätavbrott, koppla bort viss utrustning. När nätavbrottet närmar sig gränsen för batterikapaciteten, kan ett övervakningsprogram välja ut, och i turordning, koppla bort ansluten utrustning. Det kan till exempel göras så att utrustning som inte är kritisk för verksamheten kopplas bort, så att den kritiska utrustningen därigenom får en längre drifttid.

6 6. Skydda IT-utrustningen mot överhettning Problemet med värmeavgivningen i stora datahallar är nu ditt problem! Förklaringen är enkel! IT-utrustningen blir hela tiden mindre och mer kompakt. Mer datakapacitet än tidigare får plats på en given yta. Dataracken hos små och medelstora företag har blivit en datacentral och värmeproblemen kommer omärkligt smygande i takt med att utrustningen byggs ut eller byts ut mot nyare. Värmen måste, precis som tidigare, ledas bort på något sätt. En för hög temperatur gör att elektroniska komponenter åldras snabbare. Undersökningar visar att 60 % av stilleståndstiden för hårdvara förorsakas värme! Att inte bestycka racken till sista plats för att undvika värmeproblemet, är det många som gör, men det är ingen bra lösning, speciellt inte om datacentralen börjar närma sig gränsen för sin kapacitet och måste byggas ut. En del löser problemet genom att byta gammal utrustning mot nyare och mer energieffektiv, men det finns ett enklare sätt. Det enklaste sättet att komma runt problemet är kylning genom konvektion, eller kort och gott fläktar. Fläktar är många gånger det enda som behövs slippa problem förorsakade av värme! Dörrmonterade fläktar, som pressar luft horisontellt från dörren mot rackens baksida, är den bästa lösningen eftersom de inte tar upp något utrymme i racken. Om det finns risk för att värme som alstras i den nedre delen av racken stiger uppåt, går det ofta att montera en sugande fläkt i den nedre delen rackens baksida. Tomma platser i racken kan göra att värme från baksidan kan vända tillbaka in racken. Installera då täckplåtar vid de tomma plasterna. Om racken är helt fylld med utrustning som avger mycket värme kan det bli nödvändigt att installera ytterligare dörrfläktar Varning! Det kan vara frestande att installera toppmonterade fläktar som ansluts direkt till fastighetens ventilation/luftkonditionering, bra för fastigheten men i värsta fall en katastrof för IT-utrustningen. Problemet är nämligen att rackmonterad utrustning ofta är konstruerad för horisontell luftväxling, inte vertikal och resultatet kan därför bli otillräcklig kylning. 7. Skydda IT-utrustningen mot obehöriga Nästan en tredjedel av alla problem med förlorade eller skadade datafiler beror på den mänskliga faktorn. Någon tryckte på fel knapp, råkade komma åt eller spillde något, snubblade över nätkabeln, kopplade in en kabel på fel plats, tog på någon komponent

7 som var känslig för statisk elektricitet eller gjorde något på ett felaktigt sätt. Det var bara ett antal sannolika olyckstillfällen, och till dessa kommer avsiktlig skada och stöld! Dagens mest sofistikerade servrar är så kompakta att de kan bäras bort i en portfölj, och en summering av hårdvarans värde, värdet av alla applikationer och inte minst värdet av all data, leder till en självklar slutsats IT utrustningen måste skyddas mot obehörig åtkomst. Obehörig åtkomst kan förhindras genom till exempel lås, elektronisk kontroll, kortläsare m m. Arrangera skyddet mot obehöriga så att det blir så effektiv som möjligt men ändå inte hindrar behörig personal mer än nödvändigt ett diversifierat skydd. En strategi för diversifierat skydd kan till exempel byggas upp så här: Nycklar kodas för att bara passa enstaka skåp, skåp av en viss typ (bara nätverksutrustning, bara teleutrustning, bara servrar) eller i någon lämplig kombination. Elektronisk kontroll i form av t ex fjärrstyrning, tidskontroll, kortläsare eller en kombination av dessa. 8. Dåligt kablage påverkar både effektivitet och luftgenomströmning Att ha ordning och reda på kablaget i ett IT-system har ofta en låg prioritet, men är mycket viktigare för systemets funktion och effektivitet än vad många inser. I en fullbestyckad rack, med dubbel eller till och med tredubbel kraftmatning, servicekablage och korskopplingskablage, kan antalet kablar snabbt närma sig ett 40- tal. Dålig ordning på kablaget kan leda till kabelskador, sämre systemprestanda och kostsamma stillestånd. En bra ordning motverkar givetvis detta, och det blir dessutom lättare att göra de omkopplingar, som den ständiga utvecklingen ju ofta leder till. En genomtänkt metod för buntning, märkning och hur kablarna skall dras, minskar också risken för störningar eller stopp beroende på felkopplingar. Ytterligare ett viktigt skäl till att ha ordning på kablaget är luftcirkulationen. Det är lätt hänt att oordnade kablelhärvor kommer på fel plats och stör cirkulationen. Genom att hålla ordning på kablaget i stativet kan alltså IT-systemets tillförlitlighet och prestanda förbättras ytterligare. Här är några tips: Se till att kabelkanalerna på sidor och i botten av racken inte är blockerade Kontrollera att ev. hål i toppen av racken är avsedda för kabeldragning Trassla inte med eget kablage för kraftdistribution, använd kraftdistributionsmoduler

8 9. UPS:en som även håller ett öga på IT-miljön Prestandan och livslängden hos IT-utrustning påverkas inte bara av spänningskvalitén, utan också av faktorer som t ex damm, fukt, värme och obehörig åtkomst. Hur varmt är det i dataskåpet? Stängde serviceingenjören dörren efter sig? Kan det ha bildats kondens där inne som kan skada utrustningen? Blev det syrarester i skåpet när den där kondensatorn gick sönder? Om skåpet står utan tillsyn är det omöjligt veta. Men det finns en lösning en UPS utrustad med detektorer för det man vill övervaka och en standardprogramvara för webb-kommunikation. Om valda gränsvärden överskrids eller om t ex en kontakt bryts/sluts registreras händelsen i en logg och ett larm skickas som e-post, till en mobiltelefon eller en personsökare. 10. Förebyggande övervakning Dagens UPS:er är mycket robusta och driftsäkra och kan bli upp emot 20 år, men inte utan övervakning och ett visst underhåll. Ett kraftövervakningssystem kan kontinuerligt kontrollera funktioner och status på UPS:ens batterier och interna elektronik och larma via e-post, webb eller liknande. Vissa avancerade övervakningssystem kan t ex detektera strömläckage vilket kan vara ett tecken på att en kondensator håller på att gå sönder eller på skadad kabelisolation, små fel som leder till driftstörningar om de inte åtgärdas i tid. En lämplig nivå på serviceavtal om förebyggande- och avhjälpandeunderhåll, kanske fjärrövervakning dygnet-runt året-runt säkrar tillgången till en stabil och tillförlitlig kraftförsörjning.