Miljöbyggnad

Transkript

1 Manualremiss Bedömningskriterier för befintliga byggnader Miljöbyggnad Sweden Green Building Council 1

2 Manualerna i Miljöbyggnad består av tre delar; Metodik för nyproducerade och befintliga byggnader Bedömningskriterier för nyproducerade byggnader Bedömningskriterier för befintliga byggnader, denna del Miljöbyggnad kan användas för certifiering av småhus, flerbostadshus och de flesta typer av lokalbyggnader, till exempel kontor, skolor, daghem, hotell, handelsbyggnader, hallbyggnader, sjukvårdsbyggnader, vårdhem, restauranger, idrottsbyggnader, teatrar. I denna del beskrivs varje indikators bedömningskriterier, metoder för beräkning, analyser, redovisningskrav och verifiering. Manualerna i Miljöbyggnad är formulerade som regelsamling. 2

3 1 Värmeeffektbehov Syfte Premiera befintliga byggnader som har ett litet effektbehov för uppvärmning när det är som kallast ute ett normalår. Vad bedöms? Beräknat eller uppmätt värmeeffektbehov i W/m 2, Atemp vid DVUT. Betygskriterier Betygsskriterier för befintliga bostäder och lokalbyggnader i W/m 2,Atemp vid DVUT. Fgeo är geografisk justeringsfaktor. Indikator 1 BRONS SILVER GULD Befintliga bostäder och lokalbyggnader 70*Fgeo 45* Fgeo 30* Fgeo Instruktion Värmeeffektbehov är mått på klimatskalets och ventilationens energitekniska egenskaper. Det beräknas som värmeförlusterna vid den kallaste dagen under ett normalår, dvs vid dimensionerande vinterutetemperatur, DVUT. Värmeeffektbehovet ska fördelas på Atemp som är arean innanför ytterväggarna som är värmd till 10 C eller mer. Värmeeffektbehovet inkluderar värmeförluster på grund av värmetransmission, luftläckage och ventilation. Värmetillskott från sol får inte tillgodogöras och inte heller internt genererad värme från till exempel belysning, personer, elapparater men ventilationen ska vara i drift. Värmeeffektbehovet motsvarar därmed inte ett verkligt driftfall utan är ett mått på klimatskärmens och ventilationens energitekniska egenskaper Bedömning av värmeeffektbov med effektsignatur En effektsignatur är en kurva som visar tillförd värmeeffekt vid olika utetemperaturer. Effektsignaturen bör upprättas med minst åtta olika mätningar under en uppvärmningssäsong. Det ska skilja minst 1,5 C i medelutetemperatur mellan mätningarna och varje mätperiod ska omfatta minst en vecka. Under mätperioderna ska verksamheten och inomhustemperaturen vara normala. Med hjälp av en effektsignatur kan värmeeffektbehovet bestämmas med endera metoden: Alternativ 1: Effektsignaturens riktningskoefficient under uppvärmningssäsong multipliceras med skillnaden i DVUT och inomhustemperatur. Om detta alternativ används behövs ingen korrigering för varmvattenberedning eller för internvärme. Alternativ 2: Värmeeffektbehovet läses av vid DVUT i effektsignaturen. Värmeeffektbehovet ska då dels korrigeras för varmvattenberedning, vilket kan läsas av för sommarmånaderna och dels för 3

4 att internlaster bidrar till värmningen. Korrigeras för internlast innebär att addera minst 5 W/m 2,Atemp. Mindre påslag kan användas men ska då motiveras och styrkas med beräkning. Bedömning genom beräkning av värmeeffektbehov Värmeeffektbehovet kan också beräknas vilket då ska ske på följande sätt: Värmeeffektbehovet = P A total temp W/m 2 Atemp Ptotal = Ptransmission + Pluftläckage + Pventilation För eventuell beräkningen behövs följande uppgifter Ptransmission U-värden, klimatskalets delareor och köldbryggor Pluftläckage Luftläckageflöde vid normal tryckskillnad över klimatskalet Pventilation Ventilationsflöde och värmeåtervinningens temperaturverkningsgrad Lufttemperatur inne Ortens DVUT vid aktuell tidskonstant På Miljöbyggnads webbplats finns ett beräkningsverktyg för värmeeffektbehovet. Lufttemperatur inne Inneluftens temperatur ska vara minst 21ºC. Observera att det är lufttemperaturen som ska användas i beräkningarna, inte den operativa temperaturen. I hallar ska inneluftens temperatur vara minst 20 ºC i beräkningen även om en lägre lufttemperatur hålls i praktiken. Utetemperatur Ortens dimensionerande vinterutetemperatur, DVUT används i beräkningen. Det finns flera värden att välja bland och beror på ort och byggnadens tidskonstant (ett mått på dess värmetröghet), se tabellen nedan. Tidskonstanten beror på bland annat på isoleringsgrad och specifik värmekapacitet. Om DVUT med högre tidskonstant än 1 dygn används ska beräkningen redovisas. Tabell 1.1 Dimensionerande vinterutetemperatur, DVUT från Handbok för energihushållning enligt Boverkets byggregler utgåva 2 Boverket Ort 1-dygn 2-dygn 3-dygn 4-dygn 6-dygn 8-dygn 10-dygn Kiruna Flygplats -30,3-29,4-28,6-28,0-26,1-25,3-24,8 Jokkmokk -34,8-34,0-33,2-32,0-30,9-29,5-29,0 Luleå -27,7-26,9-26,1-25,6-24,4-23,7-22,9 Lycksele -30,0-29,5-28,8-28,0-26,7-26,0-25,5 Umeå Flygplats -24,5-23,2-22,6-21,9-21,3-20,8-20,0 Östersund/Frösön -25,3-24,4-23,8-23,0-21,2-20,1-19,3 Sundsvalls Flygplats -24,4-24,2-23,5-22,4-21,4-20,5-20,1 Sveg -29,3-27,9-27,1-26,0-24,7-23,9-23,5 Malung -26,9-25,1-23,9-23,6-22,4-21,9-21,3 Falun -23,0-21,9-21,3-20,6-20,0-19,7-19,0 Uppsala -18,9-18,3-17,5-16,6-15,9-15,3-14,8 Stockholm - Bromma -17,1-16,5-16,0-15,0-14,3-13,7-13,2 Södertälje -16,2-15,4-14,8-14,4-13,3-12,9-12,3 Örebro -19,0-18,1-17,3-16,5-15,7-15,3-14,3 4

5 Karlstad -19,1-17,9-17,3-16,9-16,3-16,0-15,2 Norrköping -16,6-16,0-14,8-14,4-13,7-13,3-12,6 Linköping -17,6-16,5-15,9-14,6-13,8-13,4-12,5 Såtenäs -15,5-14,6-13,8-13,1-12,7-12,2-11,7 Säve (Göteborg) -14,6-14,0-13,1-12,9-12,5-11,9-11,0 Jönköpings Flygplats -17,5-16,6-15,9-15,3-14,1-13,7-13,3 Visby -10,5-9,9-9,7-9,3-8,8-8,5-8,4 Västervik -15,1-14,2-13,3-12,9-12,3-11,9-11,4 Växjö -14,4-13,3-12,9-12,7-12,0-11,7-11,2 Kalmar -13,3-12,8-12,1-12,0-11,4-10,8-10,5 Ronneby/Bredåkra -12,7-11,8-11,3-11,3-10,7-10,2-9,6 Lund -11,6-10,6-10,1-10,0-9,4-9,1-8,5 U-värden, köldbryggor och luftläckage Byggnadens faktiska U-värden för klimatskalet ska användas i beräkningen men eftersom de kan vara svåra att fastställa kan antingen tabell 1.2 användas eller handböcker som redovisar tidstypiska och byggnadstypiska U-värden. Tabell 1:2 Accepterade U-värden i W/m 2,K för ytterväggar och bjälklag i bostäder om uppgifter saknas. Byggår Ytterväggar Vindsbjälklag Grund Småhus Ej tilläggsisolerade Tilläggsisolerade Ej tilläggsisolerade Tilläggsisolerat ,90 0,40 0,60 0,25 0, ,85 0,40 0,50 0,25 0, ,60 0,40 0,45 0,20 0, ,40 0,30 0,30 0,18 0, ,25 0,25 0,18 0,18 0, ,20 0,20 0,15 0,15 0,13 Flerbostadshus ,00 0,40 0,65 0,25 0, ,00 0,40 0,60 0,25 0, ,70 0,40 0,50 0,2 0, ,45 0,30 0,40 0,18 0, ,30 0,30 0,18 0,18 0, ,25 0,25 0,15 0,15 0,13 Köldbryggorna approximeras med ett schablonpåslag på minst 30 % av transmissionsförlusterna Σ(Ui Ai). I Miljöbyggnad accepteras schablonuppgifter på luftläckage som finns i beräkningsverktyget. Högre lufttäthet ska motiveras. Ventilation I OVK-protokollet ska finnas uppmätta ventilationsflöde och dessa kan användas för att bestämma ventilationsluftflöde. Om byggnaden har VAV-system kan det ventilationsflödet som luftvärmebatteriet är dimensionerat för användas, alternativt medelventilationsflödet under drifttid en typisk vintervecka 5

6 Ventilation för särskild verksamhet kan exkluderas från beräkningen av byggnadens värmeeffektbehov. Det kan till exempel gälla ventilationskrävande medicinsk utrustning, storkök, laboratorieverksamhet, punkutsug i lätt industri med flera. Temperaturverkningsgraden bestäms utifrån typvärden för värmeåtervinnare som finns i byggnaden. Den ska korrigeras för obalans i luftflöden och avfrostning. Om frånluftsvärmepump används som värmeåtervinnare beräknas minskningen av tillförd värmeeffekt utifrån frånluftens temperaturfall över förångaren. Kompressoreffekten ska adderas till värmeeffektbehovet. Dock får tillgodoräknad tillförd värmeeffekt inte vara högre än för motsvarande värmeåtervinning med värmeväxlare med en temperaturverkningsgrad på 80 %. Tabell 1.2 Fgeo, geografisk justeringsfaktor enligt Boverket BBRxx. Län Geografiskt läge Fgeo Blekinge Samtliga kommuner 0,9 Dalarna Avesta, Borlänge, Falun, Gagnef, Hedemora, Leksand, Ludvika, Smedjebacken och Säter 1,1 Mora, Orsa, Rättvik och Vansbro 1,2 Malung-Sälen och Älvdalen 1,3 Gotland Gotland 0,9 Gävleborg Samtliga utom Ljusdal och Ovanåker 1,1 Ljusdal och Ovanåker 1,2 Halland Halland Samtliga utom Hylte 0,9 Hylte 1,0 Jämtland Berg, Bräcke, Krokom, Ragunda och Östersund 1,3 Härjedalen, Strömsund och Åre 1,4 Jönköping Samtliga kommuner 1,0 Borgholm, Emmaboda, Kalmar, Mönsterås, Mörbylånga, Nybro, Oskarshamn, Torsås och Kalmar Västervik 0,9 Hultsfred, Högsby och Vimmerby 1,0 Kronoberg Samtliga kommuner 1,0 Piteå 1,3 Norrbotten Boden, Haparanda, Kalix, Luleå, Älvsbyn, Överkalix och Övertorneå 1,4 Arjeplog, Arvidsjaur och Pajala 1,5 Gällivare, Jokkmokk och Kiruna 1,6 Skåne Samtliga utom Osby 0,9 Osby 1,0 Stockholm Samtliga kommuner 1,0 Södermanland Samtliga kommuner 1,0 Uppsala Samtliga utom Tierp och Älvkarleby 1,0 Tierp och Älvkarleby 1,1 Värmland Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kil, Kristinehamn och Säffle 1,0 Övriga 1,1 Nordmaling och Umeå 1,2 Västerbotten Bjurholm, Robertsfors, Skellefteå, Vindeln och Vännäs 1,3 Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Vilhelmina och Åsele 1,4 Sorsele och Storuman 1,5 Västernorrland Samtliga utom Sollefteå och Ånge 1,2 Sollefteå och Ånge 1,3 Västmanland Arboga, Hallstahammar, Kungsör, Köping, Sala, Surahammar och Västerås 1,0 Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg 1,1 Bollebygd, Färgelanda, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Lysekil, Mark, Munkedal, Mölndal, Västra Götaland Orust, Partille, Sotenäs, Stenungsund, Strömstad, Svenljunga, Tanum, Tjörn, Uddevalla 0,9 och Öckerö Övriga 1,0 Örebro Samtliga utom Hällefors och Ljusnarsberg 1,0 Hällefors och Ljusnarsberg 1,1 Östergötland Samtliga kommuner 1,0 6

7 Redovisning Här ges endast översiktlig information om vad som ska redovisas för att få eller behålla ett certifikat i Miljöbyggnad. På Miljöbyggnads webbplats finns detaljerade anvisningar för respektive kontroll. För certifiering DVUT, eventuell beräkning av tidskonstant, uppmätt effektsignatur, markering av DVUT och resulterande värmeeffektbehov. Om beräkningsmetod används ska antaganden och beräkningsförutsättningar redovisas och motiveras. Vid återrapportering Rapportering av eventuella ombyggnader som påverkar betyget för värmeeffektbehovet. Ytterligare information Mer om beräkning av tidskonstant finns i Handbok för energihushållning enligt Boverkets byggregler utgåva 2 som finns att hämta kostnadsfritt på Mer om effektsignatur finns att läsa i Adalberth K, Wahlström, Å, Energibesiktning av byggnader - flerbostadshus och lokaler. SIS Förlag. 7

8 2 Solvärmelast Syfte Syftet är att premiera byggnader som med passiva åtgärder begränsar övertemperaturer och effektbehovet för komfortkyla under den varma årstiden. Vad bedöms? Solvärmelasttalet i W/m 2 golv. Betygskriterier Betygskriterier för solvärmelast i W/m 2,Arum i befintliga byggnader. Indikator 2 BRONS SILVER GULD Bostäder och lokalbyggnader utan komfortkyla Lokalbyggnader med komfortkyla Instruktioner Med solvärmelast menas den mängd solvärme som passerar fönstret och bidrar till att värma rummet. Solvärmelasttal definieras som den solvärme som tillförs rummet per kvadratmeter golvara. Maximal solstrålning på utsidan av ett vertikalt fönster är cirka 800 W/m 2 oavsett ort i Sverige. Beräkningen sker med en förenklad metod som utgår från den högsta solinstrålningen under ett normalår mellan vår- och höstdagjämning. Endast rum med fönster som vetter mellan 90 och 270, dvs öster till väster via söder ingår i bedömningen. Även om fönster mot nordost eller sydost släpper in solvärme så är varaktigheten begränsad. För rum med fönster åt ett väderstreck gäller: SVL Aglas = 800 gsyst W/m 2 A rum Rum med fönster åt två väderstreck mellan öster, söder och väster är solbelysta längre tid och det kan påverka storleken på SVL. För dessa rum används det största av solvärmelasttalen beräknat av sambandet ovan och nedan. SVL AglasS elöelv = 560 gsyst g A rum syst A glass el Ö elv A rum gsyst = sammanvägt g-värde för fönsterglas och solskydd (-) 8

9 Aglas = glasad del av fönster, dörrar och glaspartier alltså ej karm, bågar och profiler (m 2 ) Arum = golvarea i det bedömda rummet, inklusive yta under till exempel köksinredning och garderober (m 2 ) gsyst inkluderar g-värde för glas och yttre, inre eller mellanliggande solskydd. Utskjutande byggnadsdelar som balkonger, takfot eller liknande kan fungera som solskydd och inkluderas i gsyst. gsyst beräknas med till exempel datorprogrammet ParaSol som hämtas kostnadsfritt på Rörliga solskydd antas vara aktiverade vid beräkning av gsyst. I befintliga byggnader kan schablonvärden på gsyst användas, se handböcker eller tabell 2:1 nedan. Tabell 2:1 Schablonvärde på U-värden och g-värden för fönster. Solvärmelasttalet kan simuleras med datorprogram, beräkning ska då ske vid det högsta solvärmetillskottet mellan vår- och höstdagjämning, det behöver inte sammanfalla med dag när det är som varmast ute. Om byggnaden är skuggad kan annan maximal strålning än 800 respektive 560 W/m 2 mot vertikal yta användas, enklast är då att simulera rummets solvärmelasttal. Rum av kritiska rum Val av rum för bedömning, accepterade undantag och betygsaggregering beskrivs i Miljöbyggnads Metodikdel. I just denna indikator kan andra rum än de för stadigvarande arbete prioriteras som kritiska. Redovisning 9

10 Här ges endast översiktlig information om vad som ska redovisas för att få eller behålla ett certifikat i Miljöbyggnad. På Miljöbyggnads webbplats finns detaljerade anvisningar för respektive kontroll. För verifiering efter två års drift Bedömda rum är motiverade och markerade på planritningar och motsvarande fönster på fasadritningar. Väderstreck ska framgå. Beräkningsprogram och beräkningsförutsättningar som t ex golvarea i varje bedömt rum, Atemp för aktuella våningsplan, fönsterarea, gsyst-värden, solavskärmning med egenskaper, beräkningstidpunkt om inte den förenklade metoden används. Vid återrapportering Rapportering av eventuella hyresgästanpassningar eller ombyggnader och hur dessa påverkar betyget. Kommentar Solvärmelasttal ska inte förväxlas med effektbehov för komfortkyla. Vid dimensionering av system för komfortkyla tas hänsyn till internvärmetillskott från till exempel personer, belysning och elapparater. 10

11 3 Energianvändning Syfte Syftet är att premiera befintliga byggnader som har byggts och förvaltas med fortsatt låg energianvändning. Vad bedöms? Byggnadens årliga specifika energianvändning i kwh/m 2,Atemp. Betygskriterier Betygskriterier för befintliga bostäder och lokalbyggnader. Energiklasser enligt Boverket. Indikator 3 BRONS SILVER GULD Befintliga bostäder och lokalbyggnader Energiklass E Förvaltningsrutiner för kontroll av energianvändning. Energiklass D Förvaltningsrutiner för kontroll av energianvändning. Energiklass C Förvaltningsrutiner för kontroll av energianvändning. Energirutiner Energirutiner Instruktioner Byggnadens uppmätta årliga energianvändning, i kwh/m 2,Atemp definierad enligt Boverkets föreskrifter om energideklaration för byggnader, jämförs med betygskriterierna. Uppmätt energianvändningen ska omfatta uppvärmning (normalårskorrigerad) varmvattenberedning komfortkyla fastighetsel Betygskriterierna baseras på energiklasser A G, alltså som i Energideklarationen från 1 jan 2014, se tabell 3.1 nedan. Tabell 3.1 Energiklasser enligt Energideklarationen. Med BBR avses nybyggnadskrav för en likvärdig byggnad med samma huvudsakliga uppvärmningssätt. Energianvändning Energiklass Energianvändning Miljöbyggnads betyg A 0,50 BBR GULD < 0,50 BBR B 0,75 BBR GULD < 0,75 BBR C BBR GULD < BBR D 1,35 BBR SILVER < 1,35 BBR E 1,80 BBR BRONS < 1,80 BBR F 2,35 BBR - G > 2,35 BBR - 11

12 Med BBR avses energikrav för en nyproducerad likvärdig byggnad som den som ska klassas, det beror på om byggnaden är en bostad eller lokal och dess geografiska placering. BBR:s energikrav för lokalbyggnader kan korrigeras om verksamheten kräver mycket ventilation. Korrigering utgår från medeluteluftflödet under uppvärmningssäsong, endast det hygieniska uteluftflödet får användas för att höja värdet på BBR-kravet, inte eventuellt extra ventilationsflöde för värmning eller komfortkylning. På Miljöbyggnads webbplats finns ett verktyg som ska användas för beräkning av BBR-krav för lokalbyggnader. Detta utgår från det uteluftflöde som behövs för att hålla luften ren från föroreningar från människor. För verksamhet som förorenar med partiklar och gaser krävs annan ventilation för att hålla Arbetsmiljöverkets hygiengränsvärden. För byggnader som omfattar både bostäder och lokaler viktas respektive energikrav ihop efter respektive Atemp. Uppgifter om byggnadens årliga energianvändning finns i energideklarationen. Alternativt redovisas bearbetad månatligt uppmätt energianvändning under en sammanhängande 12-månadersperiod. Uppmätt energianvändningen ska korrigeras enligt reglerna i energideklarationen. Energistatistik som ligger till grund för byggnadens energiklass får inte vara äldre än två år (från ansökningsdatum). En energideklaration ska vara giltig. Det finns gränsfall för vad som betraktas som verksamhetsenergi och fastighetsenergi. Energikrävande medicinsk utrustning, storkök, laboratorium och motsvarande som tillhör verksamheten ingår inte i fastighetsenergi enligt Boverket. Använd Boverkets fråga-svarstjänst kan vid tveksamheter. Uppmätt energianvändning kan korrigeras till normalt brukande enligt BEN. I Miljöbyggnad accepteras relevant och styrkt korrigering av uppmätt energianvändning. Lokalbyggnader med låg innelufttemperatur Byggnader som används till exempel som lager kan på grund av låg innetemperatur verka ha låg specifik energianvändning utan att energiegenskaperna hos klimatskal och installationer är särskilt goda. För att få en rättvis bedömning ska uppmätt energianvändning korrigeras för en innetemperatur på minst 20 C. Förvaltningsrutiner Det ska finnas rutiner för regelbunden avläsning av mätare (enligt mätplanen), bearbetning till driftstatistik och analys av resultat. Vid verifieringen och återrapportering ska det finnas dokumenterad energianvändning för 12-månadersperioder och också rutiner för hur eventuella avvikelser ska åtgärdas. Energirutiner Det ska finnas rutiner för att månadsvis analysera driftstatistik och vidta åtgärder. Uppmätt energianvändning ska vara en punkt vid regelbundna protokollförda möten mellan fastighetsägare och brukare. Syftet är att underlätta det gemensamma energispararbetet. Fastighetsägaren är ansvarig för att dessa möten genomförs. Redovisningar På Miljöbyggnads webbplats finns detaljerad information om vad som ska redovisas vid de två redovisningstillfällena som ingår i Miljöbyggnads certifikat. Här beskrivs endast principerna. 12

13 Redovisning vid certifiering Driftstatistiken ska omfatta energi för uppvärmning (normalårskorrigerad), varmvattenberedning, komfortkyla och energi för fastighetsdrift. Beräkning av luftflödestillägg till BBR:s energikrav för lokalbyggnader ska redovisas. Bearbetning av mätdata från mätaravläsning. Tidsperiod för redovisad driftstatistik framgår. Förklaring till den aktuella byggnadens el- och värmeanvändning om flera byggnader delar el- eller värmemätare. Förklaring till fördelning på verksamhetsel och fastighetsel om elmätaren är gemensam. Annat dokument som styrker uppmätt energianvändning, till exempel faktura från energileverantör. Värmeanvändningen är normalårskorrigerad. Det framgår att posten värme inkluderar såväl energi för uppvärmning som för varmvatten även om det inte är nödvändigt att redovisa varmvatten separat. Dessutom ska energirutiner och förvaltningsrutiner redovisas. Redovisning vid återrapportering Förvaltningsrutinerna för egenkontroll av energianvändningen ligger till grund för återrapporteringen. Eventuella ombyggnader eller hyresgästanpassningar som påverkar betyget rapporteras. Ytterligare information - 13

14 4 Andel förnybar energi Syftet Syftet är att premiera byggnader vars energianvändning i stor utsträckning har förnybart ursprung. Vad bedöms? Andelen förnybar energi av byggnadens totala årliga energianvändning. Betygskriterier Betygskriterier för andel förnybar energi. Indikator 4 BRONS SILVER GULD Bostäder och alla lokalbyggnader > 50 % av den använda energin är förnybar Ursprungsgaranterad el och värme accepteras. > 75 % av den använda energin är förnybar varav > 10 % är förnybar flödande ALTERNATIVT > 80 % av den använda energin är förnybar. Miljömärkt el och Miljömärkt värme accepteras. > 80 % av den använda energi är förnybar varav > 20 % är förnybar flödande ALTERNATIVT > 90 % av den använda energin är förnybar. Miljömärkt el och Miljömärkt värme tillgänglig i erforderlig mängd per månad accepteras. Instruktion Andelen förnybar energi beräknas av byggnadens uppmätta årliga energianvändning inklusive brukarnas energianvändning (verksamhetsenergi och hushållsel). Utgå från faktisk energianvändning enligt Indikator 3 Energianvändning; uppvärmning, varmvattenberedning, komfortkyla, fastighetsenergi, hushålls- och verksamhetsel. Förnybar energi som alstras på byggnaden eller på tomten ingår. Brukarenergi ingår i bedömningen för att skapa incitament att tillsammans med fastighetsägaren bidra till låg miljöpåverkan. På Miljöbyggnads webbplats finns ett verktyg för beräkning av indikatorbetyget. I verktyget finns rullistor för el och fjärrvärme. Kategoriseringen av bränsle i fjärrvärmenäten baseras på den bränslestatistik som årligen sammanställs av Energiföretagen Sverige. Betygskriterierna är definierade så att indikatorbetyget GULD uppnås om miljömässigt bra värmeenergi används i kombination med ursprungsmärkt förnybar fastighetsel, hushållsel och verksamhetsel. Förnybar energi delas upp i förnybar flödande och förnybar fondenergi enligt nedan: Förnybar flödande energi Solenergi från solfångare eller solceller Vind- och vattenenergi, tillförd i form av el 14

15 Industriell spillvärme som saknar försäljningsvärde, som outnyttjad skulle gå förlorad och som inte kan utnyttjas i den egna processen. Förnybar fondenergi Biobränsle Bränsle med organiskt ursprung Ej förnybar energi Ej förnybar energi har sitt ursprung i naturgas, olja, torv, kol, kärnkraft (uran). Bränsle med fossilt ursprung som till exempel fossil plast. Även energi med okänt ursprung betraktas som ej förnybar. Vägledning Sol- och vindenergi Sol- eller vindenergi som genereras i anslutning till byggnaden och som antingen används inom samma månad eller som lagras inom byggnaden för senare användning räknas som förnybar flödande energi. Endast den del av solenergin som byggnaden kan tillgodogöras sig får beaktas. Uppgifter från tillverkare eller resultat från beräkningar används för att bestämma genererad och under året utnyttjad sol- eller vindenergi. Om information saknas används följande schablonvärden: 350 kwh/m 2 solfångararea och år 100 kwh/m 2 solcellsarea och år 200 kwh/m 2 och år svept vindturbinarea i stadsmiljö Energi med okänt ursprung Spillvärme med okänt ursprung fördelas: 50 % är förnybar flödande. 50 % är ej förnybar. Avfall som används som bränsle fördelas som: 45 % är biobränsle, det vill säga förnybar fond. 55 % har fossilt ursprung, det vill säga är ej förnybar. Om ursprunget till fjärrvärme är okänt kategoriseras den som ej förnybar. Om ursprung till el är okänt tillhör den nordisk residualmix. Komfortkyla Elanvändning för kylmaskiner kategoriseras efter elens ursprung. Fjärrkyla värderas efter energins ursprung. Respektive fjärrkylleverantör tillhandahåller uppgifter. Om köpt el El med ursprung från vatten- och vindkraft är förnybar och flödande. El från elnätet kategoriseras enligt ursprungsgaranti enligt Energimarknadsinspektionen. Med Miljömärkt el avses tredjepartsgranskad ursprungsmärkt förnybar el där det framgår att insatser genomförs för att öka produktionen av förnybar el. Med miljömärkt el i erforderlig mängd per månad avses tredjepartsgranskad förnybar el som finns tillgänglig i erforderlig mängd under den månad då den används i byggnaden. Det ska dessutom framgå att insatser genomförs för att öka produktionen av förnybar el. 15

16 Med Nordisk residualmix menas den producerade el som inte sålts med garanterat förnybart ursprung. Energimarknadsinspektionen tillhandahåller årligen uppgift om dess fördelning, se Betyget i indikatorn baseras på ett årligen uppdaterat rullande treårsmedelvärde. Det är accepterat att använda nyare publicerad statistik från Energimarknadsinspektionen. Om fjärrvärme Fjärrvärmen kategoriseras beroende på sin bränslemix. Det gäller även Miljömärkt fjärrvärme. I Miljöbyggnads beräkningsverktyg för indikator 4 finns uppgifter om bränslet i de flesta svenska fjärrvärmenät. Det rullande treårsmedelvärdet i beräkningsverktyget uppdateras årligen. Nyare uppgifter kan användas om de finns tillgänglig hos energileverantören och om den är kvalitetssäkrad, se vidare Miljöbyggnads webbplats. Ursprungsgaranterad förnybar fjärrvärme är kontrollerad av till exempel energibolagets miljörevisor och är ursprungsmärkt. Energileverantören ska garantera att den finns åtminstone två år fram i tiden. Konsekvenser på residualens sammansättning ska redovisas, det vill säga den fjärrvärmen som inte säljs med ursprungsgaranti. Med Miljömärkt fjärrvärme menas tredjepartsgranskad miljömärkt fjärrvärme. Det ska dessutom framgå att insatser genomförs för att antingen öka produktionen av fjärrvärme med förnybart ursprung eller att produktionen fjärrvärme med ej förnybart ursprung minskas. Med miljömärkt fjärrvärme i erforderlig mängd per månad. menas att det finns erforderlig Miljömärkt fjärrvärme tillgänglig under samma månad som den används i byggnaden. Tabell 4.1 Sammanställning av kategorisering av energi, bränsle eller energibärare. Energi eller ursprung Förnybar flödande Förnybar fond Ej förnybar Solenergi 100 % - - Vindenergi 100 % Vattenkraft 100 % - - Kärnkraft % Biobränsle, organiskt avfall o dyl 100 % Spillvärme med okänt innehåll; schablon - 50 % 50 % Spillvärme med känt innehåll x % x % x % Industriell spillvärme som saknar försäljningsvärde, som outnyttjad skulle gå förlorad och som inte kan utnyttjas i 100 % - - den egna processen Avfall med okänd fördelning av fossilt och organiskt innehåll; schablon 55 % 45 % Avfall med känd fördelning x % x % x % Nordisk elresidualmix 2015, aktuell fördelning med rullande treårsmedel finns 11% 6 % 83 % i beräkningsverktyg Fjärrvärme; fördelning beroende på bränslets sammansättning x % x % x % Olja, naturgas, torv, kol, fossilt avfall o dyl % Redovisningar På Miljöbyggnads webbplats finns detaljerad information om vad som ska redovisas vid de två redovisningstillfällena som ingår i Miljöbyggnads certifikat. Här beskrivs endast principerna. 16

17 För certifiering Uppmätt energi enligt indikator 3 kompletterad med hushållsel och verksamhetsenergi. Utskrift från Miljöbyggnads beräkningsverktyg där tillförd energi till byggnaden är fördelad efter ursprung. Intyg i den mån det behövs för att styrka val av ursprungsmärkt eller miljömärkt fjärrvärme eller el. För GULD framgår att månatligt tillförd förnybar energi motsvarar månatligt behov av energi. Det framgår att avtalad tillförd ursprungsmärkt eller miljömärkt energi är avsedd för den aktuella byggnaden. Vid återrapportering Redovisning av åberopad ursprungsmärkning och tillgänglighet på förnybar energi. 17

18 5 Ljudmiljö Syfte Syftet med indikatorn är att premiera befintliga byggnader som har och förvaltas för fortsatt god ljudmiljö. Vad bedöms? Ljudmiljön i befintliga byggnader med endera av ljudstandarderna SS eller SS eller med lyssningstest. Betygskriterier Betygskriterier för ljudmiljö i befintliga byggnader som bedöms enligt ljudstandard. Indikator 5 BRONS SILVER GULD Bostäder De fem bedömda ljudparametrarna uppfyller krav specificerade i BBR. Förvaltningsrutiner för kontroll av ljudmiljö. Minst tre av de fem bedömda ljudparametrarna ska uppfylla ljudklass B eller högre i SS Övriga ljudparametrar uppfyller minst krav i BBR. Förvaltningsrutiner för kontroll av ljudkvalitet. Minst ljudklass B på alla de fem bedömda ljudparametrarna i SS Godkänt enkätresultat ELLER mätning. Förvaltningsrutiner för kontroll av ljudkvalitet De fem bedömda ljudparametrarna uppfyller klass C enligt SS Lokalbyggnader Förvaltningsrutiner för kontroll av ljudkvalitet. Minst tre av de ljudparametrar som bedöms uppfyller ljudklass B eller högre enligt SS Förvaltningsrutiner för kontroll av ljudkvalitet. Alla fem ljudparametrarna som bedöms uppfyller ljudklass B enligt SS Godkänt enkätresultat ELLER mätning. Förvaltningsrutiner för kontroll av ljudkvalitet 18

19 Betygskriterier för lyssningstest i befintliga byggnader. Indikator 5 BRONS SILVER GULD Bostäder Lokalbyggnader inklusive vårdlokaler Med stängda fönster hörs trafikljud svagt även när det är andra ljud i rummet. När det är tyst i rummet hörs trafikljud men man behöver inte höja rösten vid normalt samtal (stängda fönster). När det är tyst i rummet hörs installationsljud tydligt om man lyssnar efter det. I lokaler märks när ventilationen stängs av på kvällen. Med stängda fönster hörs trafikljud enbart när det i övrigt är tyst i rummet. När det är tyst i rummet hörs installationsljud mycket svagt om man lyssnar efter det. Svagt ljud hörs vid normal samtalston från angränsande rum men innehållet i samtalet går inte att uppfatta. Svagt ljud hörs ovanför rummet vid flytt av möbler och från personer med hårda klackar. I lokaler hörs knappt att ventilationen stängs av på kvällen. Lyssningstest accepteras inte. Hänvisning till bedömning enligt ljudstandard. Lokalbyggnader med hall Ljudmiljön bedöms som ACCEPTABEL på stadigvarande arbetsplatser och/eller i pausrum vad gäller de förhållanden som fastighetsägaren kan påverka. Ljudmiljön bedöms som BRA på stadigvarande arbetsplatser i hallen och/eller i pausrum vad gäller de förhållanden som fastighetsägaren kan påverka. Lyssningstest accepteras inte. Hänvisning till bedömning enligt ljudstandard. Instruktioner Ljudmiljön i Miljöbyggnad bedöms med följande akustiska parametrar: Ljud från installationer inomhus Luftljudsisolering Stegljudsisolering Isolering mot ljud utifrån, till exempel från trafik Efterklangstid (fastighetsägarens åtgärder) Bedömningen inte avser en speciell tidpunkt utan ska vara en helhetsbedömning över tid. I bedömningen ingår endast de bullerkällor som fastighetsägaren råder över, till exempel bedöms inte ljud från vitvaror. Bedömning med ljudstandard Betygskriterierna baseras på kravnivåer i SS och SS 25268, de senare är svenska ljudstandarder för bostäder respektive lokalbyggnader. Bedömning enligt ljudstandard ska ske av en ljudsakkunnig. 19

20 Ljudklass C i ljudstandarderna motsvarar lägsta kravnivån byggnader, B är tydligt bättre ljudmiljö och ljudklass A är mycket goda ljudförhållanden. Kriterierna ska vara uppfyllda i de rum som anges i ljudstandarden. Det finns inte ljudkrav för alla typer rum och verksamheter i ljudstandarderna. Där de saknas avgör och motiverar ljudsakkunnig vilka kravnivåer som gäller baserat på standardernas ljudkrav för motsvarande rum och verksamhet. Det är också den ljudsakkunnige som avgör och motiverar avsteg från standardernas ljudkrav i rum där krav från verksamheten vad avser till exempel säkerhet, sekretess, tillgänglighet, särskilda krav på hygien och hälsa. Undantag ska motiveras. Bedömning ska ske i de mest kritiska utrymmena för respektive akustisk parameter. Kritiska utrymmen identifieras av ljudsakkunnig utifrån ljudkrav, bullerexponering, konstruktionslösningar och utformning och i samråd med representant från brukare. Val av utrymmen och omfattning av mätningar ska redovisas och motiveras. En tidigare genomförd ljudundersökning enligt ljudstandard kan utnyttjas om den inte är äldre än tre år och om ingen större ombyggnad har skett. Den ska vara granskad av ljudsakkunnig. Efterklangstiden i ett rum beror både på tekniska lösningar som fastighetsägaren kan påverka och på val av inredning som ofta styrs av brukarna. I Miljöbyggnad kontrolleras att fastighetsägaren skapar förutsättningar så kravet på efterklangstid kan uppfyllas med inredningens hjälp. Där inte fastighetsägaren styr över rummens inredning ska brukarna ha en instruktion om exempel på inredning som behövs för att efterklangstiden ska uppfylla erforderlig ljudklass. Gränsdragning för verksamhetens åtagande verifieras med beräkning. Om lyssningstest Lyssningstest sker av en från byggnaden och fastighetsägaren oberoende person tillsammans med en representant för brukarna som frekvent vistats i byggnaden. Bedömning ska ske i de mest kritiska utrymmena för respektive akustisk parameter. Brukare rådfrågas om var de största ljudstörningarna förekommer. Lyssningstest sker med stängda fönster. Val av utrymmen och eventuella undantag ska redovisas och motiveras Vårdbyggnader Undantag för krav på luftljud kan accepteras för tröskellösa dörröppningar och för krav på stegljud för utrymme med sängtransport. Motivering krävs som inkluderar vilka andra tekniska lösningar som uteslutits och varför. Ljud från helikopter och utryckningsfordon kan undantas. Förvaltningsrutiner Fastighetsägare är enligt Miljöbalken ansvariga för att inomhusmiljön inte skapar olägenheter för människors hälsa och ska fortlöpande kontrollera den. Rutiner för kontroll av ljudmiljön kan till exempel inkludera kontrollmätning, brukarenkäter, rutiner för hantering av klagomål. Flera organisationer tillhandahåller mallar och förlagor. Förvaltningsrutinerna används som stöd för den regelbundna återrapportering som krävs efter verifieringen för att behålla Miljöbyggnads certifikat. Redovisningar På Miljöbyggnads webbplats finns detaljerad information om vad som ska redovisas vid de två redovisningstillfällena som ingår i Miljöbyggnads certifikat. Här beskrivs endast principerna. 20

21 För certifiering Bedömda utrymme är markerade på planritningar. Motiv till val av bedömda utrymmen för varje ljudparameter. Om bedömning sker enligt ljudstandard ska ljudsakkunnigs CV redovisas. Utlåtande från ljudsakkunnig. Vid bedömning med lyssningstest redovisas bedömningsresultat för varje ljudparameter i protokoll, datum och tidpunkt, medverkandes namn, roll och kontaktuppgifter ska redovisas. Redovisning av förvaltningsrutiner Redovisning vid återrapportering Förvaltningsrutinerna för kontroll av ljudmiljön ligger till grund för återrapporteringen. Eventuella ombyggnader eller hyresgästanpassningar som påverkar betyget rapporteras. Ytterligare information SABO, Fastighetsägarna, HSB med flera tillhandahåller mallar och förlagor för förvaltningsrutiner för egenkontroll. 21

22 6 Radon Syfte Syftet är att premiera befintliga byggnader som har och som förvaltas för låg radonhalt inomhus. Vad bedöms? Årsmedelvärde av radonhalt i inneluften i Bq/m³ i byggnad eller i vistelserum. Betygskriterier Betygskriterier för radonhalt i inneluften i befintliga byggnader. Indikator 6 BRONS SILVER GULD Bostäder och lokalbyggnader Årsmedelvärde i byggnaden 200 Bq/m 3 Förvaltningsrutiner för kontroll av radonhalt BRONS + Årsmedelvärde i vistelserum 100 Bq/m 3 BRONS + Årsmedelvärde i vistelserum 60 Bq/m 3 Instruktion Med årsmedelvärde i byggnaden i BRONS avses uppmätt och bearbetat mätresultat enligt Strålsäkerhetsmyndighetens metodanvisningar. SILVER och GULD baseras på samma metodanvändningar men kravet avser högsta uppmätta mätvärde i vistelserum. Mätning av radonhalt Strålsäkerhetsmyndighetens anvisningar för radonmätning i bostäder och lokalbyggnader ska användas. För skolor och förskolor ska dessutom Folkhälsomyndighetens kompletterande anvisningar användas vid utplacering av mätare. Mätning av radonhalt ska ske under uppvärmningssäsongen mellan 1 oktober och 30 april och mätperioden ska omfatta minst 2 men helst 3 månader. Under vintern är risken störst att markradon sugs upp av termiska krafter och inte vädras bort med öppna fönster. Bostäder Om den lokala tillsynsmyndigheten tillåter förenklad radonmätning jämfört med Strålsäkerhetsmyndigheten accepteras den även Miljöbyggnad. Det kan gälla antal mätpunkter, placering och urval av lägenheter i byggnader med dokumenterade byggnads- och installationstekniska radonåtgärder. Lokalbyggnader I lokalbyggnader där ventilationen stängs av eller dras ned under nätter och helger kan ett tidsmedelvärde bli missvisande högt och inte motsvara de radonhalter som brukarna utsätts för under vistelsetiden. 22

23 Om man vill visa att radonhalten är lägre under den tid byggnaden används, kan mätning ske med ett kontinuerligt registrerande instrument under minst två veckor i de rum där högsta radonhalten uppmättes. För GULD accepteras korttidsmätningen endast där långtidsmätning visar under 100 Bq/m 3. Mätningen ska utföras under uppvärmningssäsong. Mätserien används för att visa att radonhalterna under vistelsetiden är lägre än det uppmätta medelvärdet med dosor. Redovisningen ska kompletteras med uppgifter om ventilationens drifttider och brukarnas vistelsetider. Radonmätning som är upp till fem år accepteras och om ingen större ombyggnad har skett som kan påverka radonhalten. Om det t ex finns både kontor och skola i samma byggnad ska båda verksamheterna mätas efter riktlinjer som är tillämpliga för respektive verksamhet. Vid ombyggnad ska radonrisken utredas så att tillräckliga radonåtgärder kan utarbetas. Radonutredning och föreslagna åtgärder (t ex tätnings- och ventilationsåtgärder) ska dokumenteras. Om byggnaden är uppförd före 1975 ska risken för radonavgivande byggnadsmaterial kontrolleras. En radonutredning ska också beskriva åtgärder för att motverka radonspridning från mark och fyllning, otätheter, outgrävda utrymmen, pumpgropar etc. Förvaltningsrutiner Fastighetsägare är enligt Miljöbalken ansvariga för att inomhusmiljön inte skapar olägenheter för människors hälsa och ska fortlöpande kontrollera den. Rutiner för kontroll av radonhalten kan till exempel inkludera kontrollmätning eller rutiner för hantering av hyresgästanpassningar som kan påverka tryckförförhållanden i byggnaden. Flera organisationer tillhandahåller mallar och förlagor. Förvaltningsrutinerna används som stöd för den regelbundna återrapportering som krävs efter verifieringen för att behålla Miljöbyggnads certifikat. Redovisningar Här ges endast översiktlig information om vad som ska redovisas för att få eller behålla ett certifikat i Miljöbyggnad. På Miljöbyggnads webbplats finns detaljerade anvisningar för respektive kontroll. Ansökan för certifiering Mätpunkter ska vara redovisade på planritningar där rummens användning framgår. Eventuell markering av vistelserum med högst mätvärde. Analysprotokoll från laboratorium med redovisning av uppmätta radonhalter i inomhusluften. Eventuella långtidsmätningar i lokalbyggnad och redovisning om annat än högsta radonhalten används för bedömning. Motivering om äldre radonmätningar än 5 år redovisas. Vid ombyggnad redovisas en radonutredning och förebyggande åtgärder mot radon, samt motivering till sökt betyg. Dessutom ska förvaltningsrutiner redovisas Redovisning vid återrapportering Förvaltningsrutinerna för radonkontroll ligger till grund för återrapporteringen. Eventuella ombyggnader eller hyresgästanpassningar som påverkar betyget rapporteras. 23

24 Ytterligare information Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar att radonhalten även mäts på ett ställe i källaren oavsett om det finns vistelserum eller inte, anledningen är risken för läckage av markluft med radon genom grundkonstruktionen. Det kan ge en förklaring till eventuellt höga halter i vistelsezonen. Boverket, Arbetsmiljöverket, Folkhälsomyndigheten och Strålsäkerhetsmyndighetens har mycket information på sina webbplatser om radon. På stralsakerhetsmyndigheten.se kan Metodbeskrivning för mätning av radon i bostäder och Metodbeskrivning för mätning av radon i lokalbyggnader laddas ner kostnadsfritt. På folkhalsomyndigheten.se finns dokumentet Kompletterande vägledning till metodbeskrivning för radonmätningar i skolor och förskolor För åtgärder mot radon i befintliga byggnader och vid ombyggnad, se: Radonboken. Befintliga byggnader Clavensjö och Åkerblom fån Svensk Byggtjänst SABO, Fastighetsägarna, HSB med flera tillhandahåller mallar och förlagor för förvaltningsrutiner för egenkontroll. 24

25 7 Ventilation Syfte Syftet är att premiera byggnader som har och förvaltas för fortsatt god luftkvalitet. Vad bedöms? Ventilationsflöden, rumssystem, koldioxidhalt och kvävedioxid som mått på god luftkvalitet. Betygskriterier Betygskriterier för ventilation i befintliga byggnader. Indikator 7 BRONS SILVER GULD Lokalbyggnader Godkänd OVK med uppmätt uteluftsflöde 7 l/s och person + 0,35 l/s per m 2 golv. I utrymmen där annat än personlast avgör uteluftsflöde ska Arbetsmiljöverkets gränsvärden vara uppfyllda. Förvaltningsrutiner för kontroll av luftkvalitet. BRONS + Beräknad koldioxidhalt i rumsluften ska inte överstiga ppm. Årsmedelvärde av kvävedioxidhalten 40 µg/m 3 vid uteluftsintag. Förvaltningsrutiner för kontroll av luftkvalitet. SILVER + Godkänt enkätresultat ELLER uppmätt lokalt ventilationsindex 90% och 1000 ppm i vistelsezon. Bostäder Godkänd OVK med uppmätt uteluftsflöde i byggnaden 0,35 l/s per m 2 golv. BRONS + Möjlighet att öppna fönster i alla vistelserum. SILVER + Godkänt enkätresultat ELLER Förvaltningsrutiner för kontroll av luftkvalitet. Möjlighet till forcering vid spis, vid självdrag accepteras kolfilterfläkt för matos. Mätning av ventilationsflöde i alla bostäder. Årsmedelvärde av kvävedioxidhalten 40 µg/m 3 vid uteluftsintag. Instruktion God luftkvalitet i ett rum beror på uteluftsflöde, placering av till- och frånluftsdon. Kravet på kvävedioxidhalt är kopplat till att uteluftintaget inte placeras så att trafikavgaser tillförs byggnaden via ventilationssystemet. I lokaler där människorna utgör den största föroreningskällan ska uteluftsflödet minst vara så stort att inte koldioxidhalten överstiger 1000 ppm. I byggnader med normal takhöjd och kontinuerlig verksamhet uppfylls kravet med uteluftsflödet 7 l/s och person plus 0,35 l/s och m 2 golv. Det är inte ovanligt att ventilationsflödet i lokalbyggnader är större på grund av att det också används för komfortkylning. 25

26 OVK betyder Obligatorisk Ventilationskontroll. Enligt lag ska ventilationssystemets funktion regelbundet kontrolleras av en certifierad funktionskontrollant och resultatet ska redovisas i ett OVK-protokoll. Hur ofta kontrollen ska ske beror på byggnadstyp och ventilationstyp. I OVK-protokollet finns uppgift på uppmätt luftflöde. I annat fall mäts det enligt T22:1998 Rekommenderade metoder för flödesmätning i ventilationsinstallationer eller ISO :2007. I övrigt ska mätningen genomföras enligt föreskriften om OVK. I GULD ska antingen en brukarenkät genomföras alternativt mäts ventilationsindex enligt Nordtestmetod NT VVS 114 för att visa att vistelsezonen är välventilerad. Alternativet ska storleken på uteluftflödet uppfylla kravet på 1000 ppm koldioxidhalt i rumsluften (börvärde). Förvaltningsrutiner Fastighetsägare är enligt Miljöbalken ansvariga för att inomhusmiljön inte skapar olägenheter för människors hälsa och ska fortlöpande kontrollera den. Rutiner för kontroll av luftkvaliteten kan till exempel inkludera funktionskontroll av ventilationssystemet, kontrollmätningar av luftkvalitet, brukarenkäter, rutiner för hantering av klagomål. Flera organisationer tillhandahåller mallar och förlagor, se Ytterligare information. Förvaltningsrutinerna används som stöd för den regelbundna återrapportering som krävs efter verifieringen för att behålla Miljöbyggnads certifikat. Redovisningar Här ges endast översiktlig information om vad som ska redovisas för att få eller behålla ett certifikat i Miljöbyggnad. På Miljöbyggnads webbplats finns detaljerade anvisningar för respektive kontroll. Ansökan för certifiering Protokoll från luftflödesmätning om uppgifterna saknas i OVK-protokoll. Mätmetod ska redovisas. Uppmätta luftflöden ska summeras och redovisas som l/s och person. Förutsättningar och beräkning av koldioxidhalt. Motiv till det antalet brukare som uppmätt luftflöde ska räcka till. Bevis på att det är möjligt att forcera ventilationsluften eller öppna fönster, till exempel exempelfoto eller relationshandling. Kvävedioxidhalter verifieras med luftvårdsförbunds mätningar eller med egen mätning vid uteluftintag. Dessutom ska förvaltningsrutiner redovisas. Redovisning vid återrapportering Förvaltningsrutinerna för luftkvalitetskontroll ligger till grund för återrapporteringen. Eventuella ombyggnader eller hyresgästanpassningar som påverkar betyget rapporteras Ytterligare information SABO, Fastighetsägarna, HSB med flera tillhandahåller mallar och förlagor för förvaltningsrutiner för egenkontroll. 26

27 8 Fuktsäkerhet Syfte Syftet är att premiera byggnader utan fuktskador och som förvaltas för att förhindra framtida fukt- och vattenskador. Vad bedöms? Fuktskador och fuktsäkra konstruktioner. Betygskriterier Betygskriterier för fuktsäkerhet i befintliga byggnader. Indikator 8 BRONS SILVER GULD Bostäder och lokalbyggnader Inga fukt- eller vattenskador förekommer i utrymmen som påverkar människors hygien och hälsa. Förvaltningsrutiner för kontroll av förekomst av fukt- eller vattenskador. BRONS + Riskkonstruktioner bedöms ha betydande kvarvarande teknisk livslängd med bibehållen funktion. Inga fukt- eller vattenskador förekommer. SILVER + Dokumenterat väl utförda våtrum. Instruktion En besiktning med avseende på fukt- och vattenskador ska genomföras. Fuktinventeringen omfattar byggnadens klimatskal och fuktkänsliga utrymmen inomhus. Om det finns riskkonstruktioner i byggnaden ska en omfattande och ingående besiktning genomföras. Följande konstruktioner bedöms alltid vara riskkonstruktioner: Krypgrunder. Platta på mark med ovanpåliggande isolering. Tilläggsisolerade vindsbjälklag. Ventilerade vindar. Låglutande tak med invändig takavvattning. Terrassbjälklag. Golv och väggar i våtrum. Enstegstätade ytterväggar med fuktkänsliga material. Fuktinventeraren ska bedöma riskkonstruktionerna och höra med driftspersonal och brukare om det finns fler delar av byggnaden som behöver undersökas mer ingående. Fuktskador som till exempel vattengenomträning i källargrundmur kan accepteras om de inte orsakar hälsoproblem, olägenhet för brukarna eller påverkar väggens funktion. Alternativt bedöms redan genomförda fuktbesiktningar som dock inte får vara äldre än tre år. 27

28 Besiktningen ska genomföras av en person som med utbildning hos antingen SBR, alltså Svenska Byggingenjörers Riksförbund, Anticimex, Miljöinventerare - Fastigheter certifierad enligt krav i Sveriges Fastighetsägareförbunds CMF. Även diplomerad fuktsakkunnig accepteras. Förvaltningsrutiner Fastighetsägare är enligt Miljöbalken ansvariga för att inomhusmiljön inte skapar olägenheter för människors hälsa och ska fortlöpande kontrollera den. Rutiner för kontroll av uppkomst av fuktoch vattenskador fuktproblem kan till exempel inkludera besiktningar, mätningar, rutiner för hantering av information från brukare och driftspersonal. Flera organisationer tillhandahåller mallar och förlagor, se Ytterligare information. Förvaltningsrutinerna används som stöd för den regelbundna återrapportering som krävs efter verifieringen för att behålla Miljöbyggnads certifikat. Redovisningar Här ges endast översiktlig information om vad som ska redovisas för att få eller behålla ett certifikat i Miljöbyggnad. På Miljöbyggnads webbplats finns detaljerade anvisningar för respektive kontroll Ansökan för certifiering Rapporter från fuktinventeringen med sammanfattning som visar vilka kraven som är uppfyllda. Eventuell rapport från fördjupad fuktbesiktning. CV som visar besiktningspersonens kompetens. Dessutom ska förvaltningsrutiner redovisas Redovisning vid återrapportering Förvaltningsrutinerna för kontroll av uppkomst av fuktskador ligger till grund för återrapporteringen. Eventuella ombyggnader eller hyresgästanpassningar som påverkar betyget rapporteras Ytterligare information SABO, Fastighetsägarna, HSB med flera tillhandahåller mallar och förlagor för förvaltningsrutiner för egenkontroll. 28

29 9 Termiskt klimat vinter Syftet Syftet är att premiera byggnader som har och förvaltas för bra termiskt inneklimat vintertid. Vad bedöms? Det termiskt inneklimat kontrolleras vid dimensionerande vinterutetemperatur genom endera Mätning av operativ temperatur Beräkning med förenklad metod Simulering av operativ temperatur Betygskriterier Betygskriterier för bedömning av termiskt inneklimat vinter utifrån PPD-index i befintliga byggnader. Indikator 9 BRONS SILVER GULD Bostäder och lokalbyggnader Termiskt inneklimat uppfyller PPD 15 % vid DVUT Termiskt inneklimat ska uppfylla PPD 10 % vid DVUT SILVER verifierad med enkät ELLER mätning Förvaltningsrutiner ska finnas för kontroll av termiska klimatet vintertid. Förvaltningsrutiner ska finnas för kontroll av termiska klimatet vintertid. Betygskriterier för den förenklade metoder med TF i befintliga byggnader. Indikator 9 BRONS SILVER GULD Bostäder TF < 0,4 Lufthastighet i vistelsezonen orsakat av kallras från fönster < 0,15 m/s Förvaltningsrutiner ska finnas för kontroll av termiska klimatet vintertid. TF < 0,3 Lufthastighet i vistelsezonen orsakat av kallras från fönster < 0,15 m/s Förvaltningsrutiner ska finnas för kontroll av termiska klimatet vintertid. Godkänt enkätresultat ELLER mätning som visar PPD 10 % vid DVUT Förvaltningsrutiner ska finnas för kontroll av termiska klimatet vintertid. Lokalbyggnader TF < 0,45 Lufthastighet i vistelsezonen orsakat av kallras från fönster < 0,15 m/s Förvaltningsrutiner ska finnas för kontroll av termiska klimatet vintertid. TF < 0,35 Lufthastighet i vistelsezonen orsakat av kallras från fönster < 0,15 m/s Förvaltningsrutiner ska finnas för kontroll av termiska klimatet vintertid. Godkänt enkätresultat ELLER mätning som visar PPD 10 % vid DVUT Förvaltningsrutiner ska finnas för kontroll av termiska klimatet vintertid. Bedömning med förenklad metod 29

30 Med den förenklade metoden bedöms fönsters lokalt kylande verkan. Transmissionsfaktorn (TF) beräknas utifrån fönsterarea, golvarea och U-värde mitt på fönsterglaset. Om det finns flera fönster i rummet ska areorna summeras. Tabell 1:2 kan användas för uppgift om fönsters U-värde. En noggrannare metod är att leta upp produktmärkningen av fönster på plats. Afönster TF = Uglas W/m 2 A där golv Uglas = glasdelens U-mittvärde W/m 2,K Afönster = fönsterarea, alltså glasdel + karm + båge (m 2 ) = golvarea (m 2 ) inklusive yta under till exempel köksinredning och garderober Agolv Metoden är förenklad och den termiska komforten bedöms med sämre noggrannhet än till exempel mätning eller simulering. Bedömning genom mätning Uppmätt temperatur ska jämföras med den operativa temperatur som PPD motsvarar vid given klädsel och aktivitet hos brukarna samt relativ luftfuktighet, lufthastighet och lufttemperaturen i rummet. Tabell 9:1 kan användas som betygskriterier om inget tyder på annat än att brukarnas inomhusklädsel vintertid är 1,0 clo, aktiviteten 1,2 met, relativa luftfuktighet 50% och lufthastigheten 0,15 m/s. Gränser för operativ temperatur för andra verksamheter tas fram genom att följa steg 2 under rubriken Bedömning med simulering. Tabell 9:1 Gränser för operativ temperatur vid relativa luftfuktigheten 50% och lufthastigheten 0,15 m/s. Klädsel (vintertid) och aktivitet Operativ temperatur för PPD 15% Operativ temperatur för PPD 10% Bostäder Kontor Skolor Förskolor 1,0 clo och 1,2 met 19 C (22 ± 3) 20 C (22 ± 2) Det termiska klimatet kan mätas enligt Energi & Miljötekniska Föreningens riktlinjer, R1 Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav. Tidigare mätning av termiskt klimat vintertid får vara högst fem år om ingen större ombyggnad skett. Bedömning med simulering Steg 1: Operativ temperatur beräknas i de kritiska rummen. Operativ temperatur är ett mått på upplevd temperatur och beror på lufttemperaturen, strålning från kalla och varma ytor som till exempel fönster och radiator. Steg 2: Den beräknade operativa temperaturen ska jämföras med betygskriterierna. PPD behöver omvandlas till motsvarande operativ temperatur beroende på hur rummen används till exempel brukarnas klädsel och fysiska aktivitet. Beräkning av operativ temperatur i kritiska rum 30

31 Operativa temperaturen simuleras i den vistelsepunkt där risken är störst för diskomfort i kritiska rum. Oftast är det i en punkt en meter innanför det största fönstrets mittpunkt mellan 0,6 och 1,7 meter över golv. Beräkningen ska ske med datorbaserat simuleringsprogram, till exempel kan gratisverktyg som ESBO eller ParaSol användas men också verktyg som IDA ICE, EnergyPlus, Designbuilder, TeknoSim eller motsvarande. Beräkningsverktygen har något olika struktur men i princip behövs följande information om rummet och värmesystemet för att kunna simulera operativ temperatur: Rummets höjd, bredd och längd U-värden för relevanta byggnadsdelar som ytterväggar och eventuellt tak- och grundkonstruktion. Fönsters placering, storlek, U-värde. Rumsvärmares storlek, placering och yttemperatur. Rumslufttemperatur. Tilluftsflöde och tilluftstemperatur. För varmluftssystem används dimensionerande tilluftstemperatur och tilluftsflöde. Simulering ska ske vid ortens dimensionerande vinterutetemperatur DVUT vid tidskonstanten ett dygn och utan värmetillskott från sol och internlaster. Redovisning ska visa att det finns erforderlig värmeeffekt för att säkerställa önskad rumslufttemperatur vid dimensionerande vinterutetemperatur. PPD och operativ temperatur Om lufttemperatur, lufthastighet, luftfuktighet, brukarnas aktivitet och klädsel är kända kan man ta reda på den operativa temperatur som motsvarar en viss PPD. PPD står för Predicted Percentage Dissatisfied, dvs förväntad andel missnöjda. PPD 10 % innebär att upp till 10 % av personerna i en grupp som vistas i rummet förväntas vara missnöjda med det termiska klimatet. Sambandet mellan inneklimatparametrarna är komplicerat men finns tabellerade eller som diagram i inneklimathandböcker som till exempel Energi- och miljötekniska föreningens R1 eller i bilagan till standarden SS-EN ISO 7730:2006. Vill man hellre räkna själv finns det kostnadsfria datorverktyg som Thermal Comfort Calculator på eller Thermal Comfort Tool comfort.cbe.berkeley.edu. En del programvaror redovisar direkt ett beräknat PPD-indexet men det förutsätter att man angett brukarnas aktivitet och klädsel, lufthastighet och relativ luftfuktighet. Relativ luftfuktighet spelar normalt endast liten roll vid värdering av det termiska inneklimatet och kan normalt antas till 50 %. Lufthastigheten sätts till 0,15 m/s vintertid om inget tyder på annat. Om inte brukarnas inomhusklädsel och aktivitet vintertid är känd kan 1,0 clo respektive 1,2 met användas i bostäder, kontor, skolor, förskolor etc. Operativa temperaturer för dessa förhållanden redovisas i Tabell 9:1 och accepteras om inget tyder på andra förhållanden. Förvaltningsrutiner Fastighetsägare är enligt Miljöbalken ansvariga för att inomhusmiljön inte skapar olägenheter för människors hälsa och ska fortlöpande kontrollera den. Rutiner för kontroll av termiskt klimat 31

32 vintertid kan till exempel inkludera funktionskontroll av värmesystemet, kontrollmätning av temperaturer, brukarenkäter, rutiner för hantering av klagomål. Flera organisationer tillhandahåller mallar och förlagor, se Ytterligare information. Förvaltningsrutinerna används som stöd för den regelbundna återrapportering som krävs efter verifieringen för att behålla Miljöbyggnads certifikat. Val av kritiska rum Val av rum för bedömning, accepterade undantag och betygsaggregering beskrivs i Miljöbyggnads Metodikdelen. Verksamheten i kritiska rum kan ställa krav på dagsljuset som står i konflikt med Miljöbyggnads kriterier så som krav på säkerhet, sekretess, tillgänglighet eller särskilda krav på hygien och hälsa. Rum kan av dessa skäl undantas bedömning i Miljöbyggnad men behöver motiveras. Redovisningar Här ges endast översiktlig information om vad som ska redovisas för att få eller behålla ett certifikat i Miljöbyggnad. På Miljöbyggnads webbplats finns detaljerade anvisningar för respektive kontroll. Ansökan för certifiering Bedömda rum är motiverade och markerade på planritningar och motsvarande fönster på fasadritningar. Beräkningsförutsättningar dvs respektive rums storlek, U-värden, rumsvärmning, DVUT, lufttemperatur, brukarnas clo och met i de bedömda rummen. Beräkningsprogram, beräknad operativ temperatur, placering av bedömningspunkt, rumsbetyg i varje bedömt rum och aggregerat indikatorbetyg. För GULD kan mätning ersättas med resultat från enkätundersökning. Dessutom ska förvaltningsrutiner redovisas. Redovisning vid återrapportering Förvaltningsrutinerna för kontroll av det termiska klimatet vintertid ligger till grund för återrapporteringen. Eventuella ombyggnader eller hyresgästanpassningar som påverkar betyget rapporteras. Ytterligare information SABO, Fastighetsägarna, HSB med flera tillhandahåller mallar och förlagor för förvaltningsrutiner för egenkontroll. 32

33 10 Termisk klimat sommar Syfte Syftet är att premiera byggnader som har och förvaltas för ett fortsatt bra termiskt inneklimat sommartid. Vad bedöms? I byggnader med komfortkyla kontrolleras termiskt inneklimat en kritiskt varm och solig dag med antingen mätning eller simulering. I byggnader som inte har komfortkyla bedöms inneklimatet sommartid indirekt genom aktivering av solskydd och att det finns möjligheten till vädring. Betygskriterier Betygskriterier för bedömning av termiskt inneklimat sommar vid nyproduktion. Indikator 10 BRONS SILVER GULD Bostäder och lokalbyggnader utan komfortkyla BRONS på indikator 2 och vädringsmöjlighet. ELLER Termiska inneklimat uppfyller PPD 15% en kritiskt varm och solig dag. SILVER på indikator 2 och det finns öppningsbara fönster. ELLER Termiska inneklimat uppfyller PPD 10% en kritiskt varm och solig dag. GULD på indikator 2 och det finns öppningsbara fönster. ELLER Termiska inneklimat uppfylller PPD 10% en kritiskt varm och solig dag. Oavsett metod ska förvaltningsrutiner finnas för kontroll av sommarkomfort. Oavsett metod ska förvaltningsrutiner finnas för kontroll av sommarkomfort Oavsett metod ska PPD 10% verifieras med enkät eller mätning. Oavsett metod ska förvaltningsrutiner finnas för kontroll av sommarkomfort. Lokalbyggnader med komfortkyla Termiska inneklimat ska uppfylla PPD 15 % en kritiskt varm och solig dag. Förvaltningsrutiner ska finnas för kontroll av sommarkomfort. Termiska inneklimat ska uppfylla PPD 10 % en kritiskt varm och solig dag. Förvaltningsrutiner ska finnas för kontroll av sommarkomfort. SILVER verifierad med enkät ELLER mätning. Bedömning med förenklad metod Den förenklade metoden hänvisar till bedömningen av solskydd till indikator 2 och kan användas för bedömning av termisk komfort sommar där internlasten är lägre än 20 W/m 2. Rum med orientering mot andra väderstreck än de bedömda i indikator 2 ska hålla motsvarande standard på solskydd och ha samma möjlighet till vädring med vädringslucka eller öppningsbara fönster. 33

34 Bedömning genom mätning Uppmätt temperatur i kritiska rum ska jämföras med den operativa temperatur som PPD motsvarar vid given klädsel och aktivitet hos brukarna samt relativ luftfuktighet, lufthastighet och lufttemperaturen i rummet. Tabell 10:1 kan användas som betygskriterier om inget tyder på annat än att brukarnas inomhusklädsel sommartid är 0,5 clo, aktiviteten 1,2 met, relativa luftfuktighet 50% och lufthastigheten 0,2 m/s. Gränser för operativ temperatur för andra verksamheter tas fram genom att följa steg 2 under rubriken Bedömning med simulering. Tabell 10:1 Gränser för operativ temperatur vid relativa luftfuktigheten 50% och lufthastigheten 0,2 m/s. Klädsel (sommartid) och aktivitet Operativ temperatur för PPD 15% Operativ temperatur för PPD 10% Bostäder Kontor Skolor Förskolor 0,5 clo resp 1,2 met 27 C (24,5 ± 2,5) 26 C (24,5 ± 1,5) Det termiska klimatet kan mätas enligt Energi & Miljötekniska Föreningens riktlinjer, R1 Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav. Tidigare mätning av termiskt klimat vintertid får vara högst fem år om ingen större ombyggnad skett. Bedömning med simulering Steg 1: Operativ temperatur beräknas i de kritiska rummen. Operativ temperatur är ett mått på upplevd temperatur och beror på lufttemperaturen, strålning från kalla och varma ytor som till exempel fönster och till exempel kyltak. Steg 2: Den beräknade operativa temperaturen ska jämföras med betygskriterierna. PPD behöver omvandlas till motsvarande operativ temperatur beroende på hur rummen används till exempel brukarnas klädsel och fysiska aktivitet. Beräkning av operativ temperatur i kritiska rum Operativa temperaturen simuleras i den punkt där risken är störst för diskomfort i kritiska rum. Oftast är det i en punkt en meter innanför det största fönstrets mittpunkt mellan 0,6 och 1,7 meter över golv. Beräkningen ska ske med datorbaserat simuleringsprogram, till exempel kan gratisverktyg som ESBO eller ParaSol användas men också verktyg som IDA ICE, EnergyPlus, Designbuilder, TeknoSim eller motsvarande. Beräkningsverktygen har något olika struktur men i princip behövs följande information om rummet och komfortkylsystemet för att kunna simulera operativ temperatur: Rummets höjd, bredd och längd U-värden för relevanta byggnadsdelar som ytterväggar och eventuellt tak- och grundkonstruktion Fönsters placering, storlek, g-värden och solskydd Eventuellt kylytors storlek, kylande effekt, placering och yttemperatur Tilluftsflöde och tilluftstemperatur. 34

35 Internvärme, dvs elapparater, människor och belysning med varaktighet och effekt som överensstämmer med förväntad. Solskydd och fönster har mycket stor inverkan på det termiska klimatet sommartid och ska beskrivas med stor omsorg i simuleringsprogrammet. Simuleringen ska under det dygn då behovet av tillförd komfortkyla under en dag är som störst, dvs den varmaste och soligaste dagen under ett normalår. Redovisning ska ske av att det finns erforderlig kylande effekt i rummets komfortkylsystem för att för att säkerställa önskad rumslufttemperatur en kritiskt varm och solig dag. Om fönstervädring ska simuleras är det nödvändigt att välja ett beräkningsprogram som hanterar detta på ett realistiskt sätt. Fönstervädring har stor inverkan på temperaturen inomhus och ska därför simuleras med måttlig öppningsvinkel på fönster, dörrar och då människor förväntas vistas i rummet. Vädring i angränsande rum får inte tillgodogöras vid beräkning, dvs tvärdrag mellan rum. Ljudkrav ska beaktas vid fönstervädring. PPD och operativ temperatur Om lufttemperatur, lufthastighet, luftfuktighet, brukarnas aktivitet och klädsel är kända kan man ta reda på den operativa temperatur som motsvarar en viss PPD. PPD står för Predicted Percentage Dissatisfied, dvs förväntad andel missnöjda. PPD 10 % innebär att upp till 10 % av personerna i en grupp som vistas i rummet förväntas vara missnöjda med det termiska klimatet. Sambandet mellan inneklimatparametrarna är komplicerat men finns tabellerade eller som diagram i inneklimathandböcker som till exempel Energi- och miljötekniska föreningens R1 eller i bilagan till standarden SS-EN ISO 7730:2006. Vill man hellre göra beräkningen själv finns det nedladdningsbara eller web-baserade datorverktyg som Thermal Comfort Calculator på eller Thermal Comfort Tool comfort.cbe.berkeley.edu. En del programvaror redovisar direkt ett beräknat PPD-indexet men det förutsätter att man angett brukarnas aktivitet och klädsel, lufthastighet och relativ luftfuktighet. Relativ luftfuktighet spelar normalt endast liten roll vid värdering av det termiska inneklimatet och kan normalt antas till 50 %. Lufthastigheten sätts till 0,2 m/s sommartid om inget tyder på annat. Om inte brukarnas inomhusklädsel och aktivitet vintertid är kända kan 0,5 clo respektive 1,2 met användas i bostäder, kontor, skolor, förskolor etc. Operativa temperaturer för dessa förhållanden redovisas i Tabell 10:1 och accepteras om inget tyder på andra förhållanden. Förvaltningsrutiner Fastighetsägare är enligt Miljöbalken ansvariga för att inomhusmiljön inte skapar olägenheter för människors hälsa och ska fortlöpande kontrollera den. Rutiner för kontroll av termiskt klimat sommartid kan till exempel inkludera funktionskontroll av komfortkylsystem, möjligheten att vädra, kontrollmätning av temperaturer, brukarenkäter, rutiner för hantering av klagomål. Flera organisationer tillhandahåller mallar och förlagor, se Ytterligare information. Förvaltningsrutinerna används som stöd för den regelbundna återrapportering som krävs efter verifieringen för att behålla Miljöbyggnads certifikat. Val av kritiska rum Val av kritiska rum för bedömning, accepterade undantag och betygsaggregering beskrivs i Miljöbyggnads Metodikdel. 35

36 Verksamheten i kritiska rum kan ställa krav på dagsljuset som står i konflikt med Miljöbyggnads kriterier så som krav på säkerhet, sekretess, tillgänglighet eller särskilda krav på hygien och hälsa. Rum kan av dessa skäl undantas bedömning i Miljöbyggnad men behöver motiveras. Redovisningar Här ges endast översiktlig information om vad som ska redovisas för att få eller behålla ett certifikat i Miljöbyggnad. På Miljöbyggnads webbplats finns detaljerade anvisningar för respektive kontroll. Ansökan för certifiering Bedömda rum är motiverade och markerade på planritningar och motsvarande fönster på fasadritningar. Beräkningsförutsättningar dvs respektive rums storlek, g-värden, solskyddets egenskaper, gsystem, komfortkylning, lufttemperatur, klimatdata, internlaster, metod för kylning, komfortkyleffekt, luftflöde, tilluftstemperatur, drifttider, vädring etc. Brukarnas clo och met vintertid i de bedömda rummen, motivering om annat än 0,5 clo och 1,2 met används. Beräkningsprogram, beräknad operativ temperatur, placering av bedömningspunkt och rumsbetyg i varje bedömt rum och aggregerat betyg. För byggnader utan komfortkyla redovisas möjligheten till vädring och en notering beträffande betyget på indikator 2. För GULD kan mätning ersättas med resultat från enkätundersökning. Dessutom ska förvaltningsrutiner redovisas Redovisning vid återrapportering Förvaltningsrutinerna för kontroll av det termiska klimatet sommartid ligger till grund för återrapporteringen. Eventuella ombyggnader eller hyresgästanpassningar som påverkar betyget rapporteras. Ytterligare information SABO, Fastighetsägarna, HSB med flera tillhandahåller mallar och förlagor för förvaltningsrutiner för egenkontroll. 36

37 11 Dagsljus Syfte Syftet är att premiera byggnader som har och förvaltas för god tillgång till dagsljus. Vad bedöms? Dagsljuskvaliteten bedöms med dagsljusfaktor, fönsterglasandel och ibland med utblick. Betygskriterier Betygskriterier för handberäknad dagsljusfaktor DF (median eller i en punkt), fönsterglasandel, AF och utblicksarea för nyproducerade byggnader. Med α avses vinkeln mellan horisontalplan och en linje från fönsters mittpunkt till högsta avskärmande punkt. För simulerad dagsljusfaktor minskas kravet på DF med 0,2 %-enheter. Indikator 11 BRONS SILVER GULD Bostäder DF 1 % ELLER AF 10% om α 20 AF 10 + (α 20) 0,25 för 20 < α 45 DF 1,2 % ELLER AF 15% för α 20 AF 15 + (α 20) 0,25 för 20 < α 45 DF 1,5 % Lokalbyggnader DF 1 % ELLER AF 10 % för α 20 AF 10 + (α 20) 0,25 för 20 < α 45 Oavsett metod: Om rum för flexibelt arbete är kritiskt ska det finnas möjlighet till utblick. DF 1,2 % ELLER AF 15% för α 20 AF 15 + (α 20) 0,25 för 20 < α 45 Oavsett metod: Om rum för flexibelt arbete är kritiskt är andel utblicksarea 60 % DF 1,5 % Om rum för flexibelt arbete är kritiskt är andel utblicksarea 75 % Arbetsplatser i hall eller i försäljningsutrymme. Resten av byggnaden bedöms enligt kriterier för Lokalbyggnad Andel utblicksarea 50 % ELLER DF 1 % i tillhörande pausrum Andel utblicksarea 60 % ELLER DF 1,2 % i tillhörande pausrum. Det ligger i nära anslutning till försäljningsutrymmet eller hall. Andel utblicksarea 75 % OCH DF 1,5 % i tillhörande pausrum. Det ligger i nära anslutning till försäljningsutrymmet eller hall. Instruktioner Beräkning av fönsterglasarea, AF 37

38 Dagsljuset i kritiska rum kan bedömas med en förenklad metod, AF som innebär storleken på fönsterglasarea delas med rummets golvarea. AF A = A glas golv 100 Aglas = fönstrets glasarea, m 2 Agolv = rummets golvarea, m 2 inklusive golv under köksinredning, garderober etc AF är en förenklad metod och har därför begränsad användning beroende på glasets LT-värde och avskärmningsvinkeln α. AF-metoden får inte användas om fönsterglasets ljustransmisson LT > 0,7 (± 10 %). Om balkong, loftgång eller fast ogenomskinligt solskydd skärmar av himlen ska vid beräkning av AF rummets area ökas med area på loftgången eller liknande som skärmar av himlen α är avskärmningsvinkeln vinkeln mellan horisontalplan och en linje från fönstrets mittpunkt till högsta avskärmande punkt på till exempel en grannbyggnad. Om inte dessa två förutsättningar är uppfyllda kan inte AF-metoden användas och dagsljusfaktorn simuleras enligt nedan. Beräkning av dagsljusfaktor Dagsljusfaktorn är ett mått på ljusstyrkan inomhus i förhållande till utomhus med en standardgrå himmel. Till exempel är dagsljusfaktorn 1% i en punkt inomhus om belysningsstyrkan lux ute och 300 lux i punkten inomhus. För att beräkna dagsljusfaktor i kritiska rum behövs uppgifter om fönstrets storlek och placering, horisontens och himlens avskärmning, glasets LT-värde och reflexionstal hos tak-, vägg- och golvyta och rummets geometri och storlek. Om reflektionsfaktorer inte är kända kan följande schabloner användas: Inomhus: Väggytor 0,7, golvyta 0,3 och takyta 0,8 Utomhus: Markreflektion 0,2 och angränsande fasader 0,3 För beräkningen behövs också uppgifter om avstånd och höjd på omkringliggande byggnader och utvändiga skuggande byggnadsdelar, fasta skärmar etc. Himlen ska vara standardgrå enligt CIE Overcast Sky i ISO 15469:2004. Simulering Det finns ett flertal datorverktyg för simulering av dagsljusfaktor. I Miljöbyggnad de som är validerade mot CIE 171:2006. Velux Daylight Visualizer uppfyller kraven och kan kostnadsfritt laddas ner från Simulering av dagsljusfaktor ger betydligt noggrannare resultat än handberäknad. Därför accepteras att en simulerad dagsljusfaktor avviker 0,2 %-enheter från betygskriterierna. Handberäkning Handberäkning av dagsljusfaktor i kritiska rum i en punkt kan ske med en grafisk metod som beskrivs i Att räkna med dagsljus av Löfberg Handberäkning av dagsljusfaktor är tidskrävande och ger sämre noggrannhet jämfört med datorsimulerad. Betygskriterierna gäller handberäknat resultat. 38

39 Beräkning av punktvärde, DFpunkt För bedömning av dagljuskravlitet i kritiska rum beräknas dagsljusfaktorn i en punkt 0,8 meter över golv, en meter från rummets mörkaste sidovägg och på halva rummets djup. Alternativt i en punkt på den mörkaste arbetsytan på halva rumsdjupet. Den mörkaste av dessa två punkter ska jämföras med betygskriterierna. Halva rumsdjupet i en lokalbyggnad kan utgöras av en tänkt vägg mot kommunikationsyta i till exempel kontorslandskap eller en tänkt vägg som avdelar en del av rummet där kravet är uppfyllt. Antal arbetsplatser som ryms i den bedömda delen av rummet ska i så fall framgå av ritningar och av information till brukarna. Beräkning av medianvärde, DFmedian Dagsljusfaktorn kan också beräknas som ett medianvärde för kritiska rum. Den beräknas med simuleringsprogram i flera punkter i ett rutnät 0,8 meter över golvet, minst 0,1 och högst 0,5 meter från rummets väggar. Beräkningspunkterna ska ligga högst 0,5 meter från varandra. Observera skillnaden mellan median- och medelvärde. I kontorslandskap kan rummet avgränsas av en tänkt vägg mot en kommunikationsyta. Instruktioner beräkning av utblicksarea Utblick definieras som att på 1,5 meter höjd inomhus kunna se fem grader eller mer ut både horisontellt och vertikalt. Det är inte nödvändigt att se himlen från utblicksarean, avståndet mellan fönster och en avskärmande vägg eller liknande ska vara minst fem meter. Utblicken får inte skymmas av permanent inredning, mellanväggar etc. Takfönster accepteras vid beräkning av för utblicksarea. Den golvarea där dessa krav är uppfyllda definieras som utblicksarea och uttrycks som andel av hela golvytan. Även utblick mot dagljusbelyst atrium accepteras om dagsljusfaktorn överstiger 4 % i synfältet. Plan-, sektionsritningar och situationsplan behövs för beräkning av utblicksarea. Illustration av definitionen på utblicksarea, avståndet till vägg utanför fönstret ska vara 5 meter eller större. Som alternativ till handberäkningen kan vyfaktor beräknas med datorverktyg. Vyfaktorn 0,1 % motsvarar handberäknad 5 graders utblick horisontellt och vertikalt. 39

40 Illustration av datorberäknad vyfaktor. Val av kritiska rum Val av rum för bedömning, accepterade undantag och betygsaggregering beskrivs i Miljöbyggnads Metodikdel. Verksamheten i kritiska rum kan ställa krav på dagsljuset som står i konflikt med Miljöbyggnads kriterier så som krav på säkerhet, sekretess, tillgänglighet eller särskilda krav på hygien och hälsa. Rum kan av dessa skäl undantas bedömning i Miljöbyggnad men behöver motiveras. Redovisningar Här ges endast översiktlig information om vad som ska redovisas för att få eller behålla ett certifikat i Miljöbyggnad. På Miljöbyggnads webbplats finns detaljerade anvisningar för respektive kontroll. Ansökan för certifiering Bedömda rum är motiverade och markerade på planritningar och motsvarande fönster på fasadritningar, beräkningsförutsättningar dvs respektive rums storlek, LT-värden, solavskärmning, rumsytors reflektionsfaktorer, rummets geometri, avskärmande grannar, balkonger, burspråk, loftgångar mm. Beräkningsmetod, beräknad DF, beräknad AF, placering av bedömningspunkt eller avgränsning för median-df, rumsbetyg i varje bedömt rum och aggregerat indikatorbetyg. Eventuell beräknad area för utblick för varje aktuellt rum. Redovisning vid återrapportering Rapportering av eventuella hyresgästanpassningar eller ombyggnader som påverkar dagsljusbetyget. 40

41 12 Legionella Syfte Syftet är att premiera byggnader som har och förvaltas för låg risk för tillväxt och spridning av legionellabakterier i och från tappvattensystem. Vad bedöms? Tappvattentemperaturer och tekniska lösningar. Betygskriterier Betygskriterier för legionella vid nyproduktion. Indikator 12 BRONS SILVER GULD Alla byggnader Temperaturen i hela tappvarmvattensystem inklusive i cirkulationskretsen är 50 C. Temperaturen på stillastående tappvarmvatten som i varmvattenberedare och ackumulatortankar är 60 C. Temperaturen i tappkallvattensystem är 24 C då kallvatten varit stillastående under 8 timmar. Förvaltningsrutiner för kontroll av legionella. BRONS + Kall- och varmvattenledningar förlagda i samma rörschakt är isolerade. Inga oisolerade kallvattenledningar är förlagda i bjälklag med golvvärme eller i andra varma byggnadsdelar. SILVER + Där riskvärdering och verksamhet kräver finns rutiner för avläsning av termometrar eller temperaturgivare varmvattentemperaturen på returledningen från vvc-kretsen hetvattenspolning. funktionskontroll av ventiler och styrsystem för tappvarmvatten. automatisk upphettning i varmvattenberedare och ackumulatortank. provtagning och analys av legionellabakterier. Legionellabakterier finns naturligt i vatten, tillväxten sker mellan 20 och 50 o C och är som störst vid 37 o C. Bakterierna kan växa till både i kall- och varmvattensystem och sprids i luft med aerosoler. Hos personer med nedsatt immunförsvar orsakar den allvarlig lunginflammation. Instruktion Varmvattentemperaturen mäts efter 30 sekunders tappning vid det tappställe som är placerat längst bort från varmvattenberedaren och vid ytterligare ett tappställe per plan placerat långt från VVC-kretsen. Den lägsta temperaturen av dessa används som underlag vid bedömning. Tappvarmvattentemperaturen mäts i förrådsberedare och ackumulatortankar. 41

42 Kravet för temperatur på tappkallvatten i BRONS är uppfyllt om den inte överstiger 24 C under en minuts tappning. Rådfråga driftspersonal och brukarna om var hög temperatur på tappkallvatten kan förekomma för att få vägledning om tappkallvattenledningar passerar varma utrymmen eller är förlagda i varma eller värmda väggar eller bjälklag. Kontroll av isolering och ledningsförläggning kräver tillgång till schakt och motsvarande. En tidigare genomförda temperaturmätning kan användas om den uppfyller Miljöbyggnads krav, inte är äldre än tre år och om ingen större ombyggnad har skett. Riskvärderingen innebär utredning av vilka åtgärder som behövs för att minska riskerna för legionella beroende på vad byggnaden används till och hur känsliga brukarna är. Särskilt uppmärksamhet behövs för sjukhus, hotell, sporthallar, simhallar och särskilda boendeformer för äldre. Förvaltningsrutiner Fastighetsägare är enligt Miljöbalken ansvariga för att inomhusmiljön inte skapar olägenheter för människors hälsa och ska fortlöpande kontrollera den. Rutiner för kontroll av legionella kan till exempel inkludera funktionskontroll av tappvattensystem och mätning av vattentemperaturer. Flera organisationer tillhandahåller mallar och förlagor, se under Ytterligare information. Förvaltningsrutinerna används som stöd för den regelbundna återrapportering som krävs efter verifieringen för att behålla Miljöbyggnads certifikat Redovisningar Här ges endast översiktlig information om vad som ska redovisas för att få eller behålla ett certifikat i Miljöbyggnad. På Miljöbyggnads webbplats finns detaljerade anvisningar för respektive kontroll. Ansökan för certifiering Utlåtande som med stöd av protokoll beskriver indikatorbetyg. Av mätprotokollet framgår mätmetod, tidpunkt för mätning, person som genomfört mätningarna och mätresultat. Mätpunkter är markerade på planritningen. Utlåtande från VS-kunnig person om vattenledningars isolering. Utlåtande från VS-kunnig person om förläggning av kallvattenledningar i varma konstruktionsdelar. Dessutom ska förvaltningsrutiner redovisas. Redovisning vid återrapportering Förvaltningsrutinerna för legionellakontroll ligger till grund för återrapporteringen. Eventuella ombyggnader eller hyresgästanpassningar som påverkar betyget rapporteras. Ytterligare information Skriften Legionella risker i VVS-installationer och branschreglerna Säker vatteninstallation finns att hämta kostnadsfritt på VVS Företagens hemsida SABO, Fastighetsägarna, HSB med flera tillhandahåller mallar och förlagor för förvaltningsrutiner för egenkontroll. 42

43 16 Sanering av farliga ämnen Syfte Syftet är att premiera att byggnader utan farliga ämnen eller har kontroll på förekomst och saneringsbehov. Vad bedöms? Förekomst av farliga ämnen i byggnaden. Betygskriterier Kriterier för förekomst av farliga ämnen i en befintlig byggnad Indikator 16 BRONS SILVER GULD Lokalbyggnader och bostäder Förekomst är inventerad och känd vad gäller: Asbest PCB och sanering är genomförd enligt PCB-förordningen. Tryckimpregnerat virke Radioaktiva isotoper Ftalater i ytskikt PAH Kadmium, bly, kvicksilver. Koppar och mässing i klimatskalet. CFC, HCFC och halogener i isoleringsmaterial Följande förekommer inte Fria asbestfibrer inomhus. Installationer med CFCoch HCFC-köldmedier. Inkapslad asbest är uppmärkt. Förvaltningsrutiner för kontroll av farliga ämnen BRONS + Förekomst är inventerad och känd för: Köldmedier med GWP100 > Följande förekommer inte: Asbest inomhus PCB-halt över 50 mg/kg, undantaget kondensatorer och isolerglasfönster. SILVER + Följande förekommer inte i byggnaden: Asbest PCB med undantag av friklassade fönster. Radioaktiva isotoper PAH-halter > 200 mg/kg Kadmium, bly och kvicksilver Ftalater med faroangivelsekod H360 i halter > 0,3% och H361 i halter > 3% har sanerats. Köldmedier med GWP100 > Instruktioner Byggnaden ska inventeras med avseende på förekomst av materialen med de aktuella ämnenas placering i byggnad och uppskattad mängd ska redovisas. Provtagning för analys skall genomföras för material som misstänks innehålla farliga ämnen. Mängd och plats behöver inte redovisas av ämnen med lägre halter än som anges i listan nedan. Det ska dock framgå att de ämnet inventerats och att det finns i byggnaden. För byggnader som byggts efter förbud mot specifikt material eller ämne räcker hänvisning till detta för friskrivning från dessa. I byggnader som uppförts 5 år efter årtalet i listan nedan behöver inte ämnet inventeras. Miljöbyggnad behandlar inte eventuella föroreningar från tidigare verksamheter på tomten. 43

44 Eventuella dispenser från krav på PCB-sanering kan accepteras från tillsynsmyndighet. Dispens skall då vara skriftlig och gälla längre än 10 år. Med inkapslad asbest avses att skyddande ytskikt är oskadat och att inte asbestdamm riskerar att spridas. Lista med haltgränser för ämne eller i material PCB: 0,050 viktprocent i fogmassa eller halkskyddad golvmassa enligt förordning om PCB med mera, 17, SFS 2007:19. Gäller främst byggnader från åren Ozonnedbrytande ämnen, freoner: CFC, HCFC och halon; 0,1 viktprocent i byggvara enligt KIFS 2005:7 för ämnen som klassificeras som miljöfarliga med riskfras H420. Gäller främst byggnader från åren Asbest: 0,1 viktprocent i byggvara enligt KIFS 2005:7 för utfasningsämne CMR (kategori 1 och 2) samt cancerframkallande. Gäller främst byggnader från åren Kadmium: 0,01 viktprocent i byggvara enligt BVD3, Byggvarudeklarationer. Avser endast kadmium i metallisk form. Gäller främst byggnader från åren Kvicksilver: ej lysrör och lågenergilampor. Bly: 0,1 viktprocent i byggvara enligt BVD3 (byggvarudeklarationer). Avser endast bly i metallisk form. Gäller främst byggnader uppförda före Impregnerat virke med koppar, krom, arsenik eller kreosot ingår. Gäller främst från Radioaktiva isotoper, alla typer ingår, de används än idag. Årtal för är hämtade från Farliga material i hus. Guidebok om förekomst och hantering. Lundblad och Hult (2006). Besiktning Inventeringen ska genomföras av en person med dokumenterade kunskaper om farliga ämnen i byggnader. Personen ska vara certifierad enligt CMF-kravspecifikation eller Miljöstatus för byggnader. Alternativt accepteras erfarenhet av minst fem inventeringar som där provtagningar genomförts som inventeraren själv ansvarat för. De fem inventeringarna ska vara dokumenterade med namn och omfattning. SGBC genomför stickprovskontroller på rapporter från åberopade inventeringar för att säkerställa kompetens. Förvaltningsrutiner Fastighetsägare är enligt Miljöbalken ansvariga för att inomhusmiljön inte skapar olägenheter för människors hälsa och ska fortlöpande kontrollera den. Rutiner för kontroll vid ombyggnad. Flera organisationer tillhandahåller mallar och förlagor. Förvaltningsrutinerna används som stöd för den regelbundna återrapportering som krävs efter verifieringen för att behålla Miljöbyggnads certifikat Redovisningar Här ges endast översiktlig information om vad som ska redovisas för att få eller behålla ett certifikat i Miljöbyggnad. På Miljöbyggnads webbplats finns detaljerade anvisningar för respektive kontroll. Ansökan för certifiering 44

45 Inventeringsrapport som redovisar övergripande mängd och placering av farliga material och byggvaror i byggnaden, analysprotokoll och en sammanfattning som visar att kravet för önskat betyg är uppfyllt. Namn och verifikat för kompetens hos besiktningsperson. Dessutom ska förvaltningsrutiner redovisas. Redovisning vid återrapportering Förvaltningsrutinerna för uppdatering av byggnadens status ligger till grund för återrapporteringen. Eventuella ombyggnader eller hyresgästanpassningar som påverkar betyget rapporteras. Ytterligare information Lagstiftning och regler som rör miljö- och hälsorisker finns i förordningen SFS 2007:846 med ändringar i SFS 2009:382, inventering och sanering av PCB (SFS 2007:19; ej småhus), inventering och sanering av asbest (AFS 2006:01; ej småhus), ansökan om rivningslov detaljplanerat område (plan- och bygglag 1987:10), rivningsanmälan och rivningsplan med inventering av material som kan ge upphov till farligt avfall och avfallsförordningen (SFS 2011:927). 45

46 BILAGA Miljöbyggnads enkät för nyproducerade och befintliga byggnader För att verifiera vissa indikatorer som ska klassas GULD kan enkätundersökning användas. I Metodik för nyproducerade och befintliga byggnader finns mer information om enkäten, hur den ska användas och svaren hanteras. Indikatorerna med motsvarade frågenummer i enkäten redovisas i tabellen nedan. Ytterligare enkätfrågor kan läggas till, men frågor knutna till Miljöbyggnads indikatorer kan inte tas bort. Det är dock accepterat att frågorna om ålder och kön kan tas bort om det finns risk att personers identitet röjs. I de fall fasta arbetsplatser saknas, till exempel i klassrum, kan frågorna formuleras om till "den del av byggnaden där du vistas mest". Överlag är det personal som ska besvara enkätfrågorna och inte skolelever, patienter, kunder med flera. Tabell som redovisar kopplingen mellan indikatorer och enkätfrågor Indikatorer som kräver enkätundersökning för GULD Frågor i enkäten för bostäder och lokaler Frågor i enkäten för handelsbyggnader nr 6 Ljudmiljö Fråga 3 Frågorna 7, 8, 9 och 10 nr 7 Ventilation Fråga 1 Fråga 4 nr 9 Termiskt klimat vinter Fråga 2 Fråga 3 nr 10 Termiskt klimat sommar Fråga 2 Fråga 2 Instruktioner I flerbostadshus ska enkäten distribueras till samtliga hushåll i byggnaden. I stora byggnader sker ett slumpmässigt urval av 30 hushåll. En person per hushåll kan besvara enkäten. I en- eller tvåbostadshus ska hushållets medlemmar gemensamt besvara enkäten. I lokalbyggnader med 5 eller färre anställda besvaras enkäten gemensamt. På arbetsplatser ska enkäten distribueras till samtliga med personlig arbetsplats i byggnaden. Om arbetsplatsen är stor kan ett representativt urval göras från olika verksamheter, våningsplan, byggnadszoner med olika luftbehandlingssystem, väderstreck etc. I handelsbyggnader distribueras enkäten till samtliga anställda som arbetet i byggnaden under åtminstone ett år. I en skola ska enkäten distribueras till all personal som har en personlig arbetsplats i byggnaden och till några skolklasser. Detta sker lämpligen i samband med en lektion i ett klassrum där man vistats ofta. Eleverna svarar i första hand på frågor som rör det klassrum de vistas i vid svarstillfället. Tänk på att också skicka ett följebrev med enkäten som distribueras ut till brukarna. I detta beskrivs syftet med enkäten, vem som behandlar svaren och att svaren lämnas anonymt. Ge också information om att enkäten endast tar några minuter att fylla i och att man ska försöka svara på alla frågor även om vissa kan utelämnas. 46

47 Miljöbyggnads innemiljöenkät för bostäder 47

48 48

49 Miljöbyggnads innemiljöenkät för lokalbyggnader 49

50 50

51 Miljöbyggnad 3.0 är resultatet av ett omfattande utvecklingsarbete som genomförts av SGBC i samarbete med bygg- och fastighetsbranschen, universitet och myndigheter och med stöd från Energimyndigheten och SBUF via VVS-företagen. 51