Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Hälsa Lärande Trygghet

2 Inledning Att verka för hälsa, lärande och trygghet i förskola/skola handlar om att utveckla goda relationer mellan skola, hem och samhälle. Som förebilder för barn och ungdomar ska vi sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet, vilja och lust att lära. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs visserligen i hemmet, men förskola/skola ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Samarbetet måste därför ske med hemmet och vid behov med andra myndigheter. Varje barn/elev har rätt att få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. Ur Lpfö 98/10, Förskolans värdegrund och uppdrag: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen (Lpfö98/10). Arbetet i Medborgarskolans förskolor bygger på en humanistisk ideologi med fyra kärnvärden: individen i centrum, utveckling i samverkan, ömsesidig respekt och kunskapens egenvärde. Det innebär bl.a. att vi bemöter varje barn med respekt för dess unika rätt att vara. Vi betonar varje barns rättigheter, men också det ansvar och skyldigheter barnet har. Vi arbetar medvetet med att ge flickor och pojkar samma möjligheter att upptäcka hela sin unika identitet, med minsta möjliga påverkan av förutbestämda könsroller. Vi tror på att lära barn medmänsklighet och förståelse. Vidare att visa respekt för andra barn, vuxna och miljön, samtidigt som barnet skall bli behandlat med respekt av både barn och vuxna. Kränkande behandling är en subjektiv bedömning. Det är inte handlingen i sig, som är kränkande, utan om en handling upplevs som kränkande av den som utsätts. Följande omfattas av benämningen kränkande behandling (hämtat ur Skolverkets Olikas lika värde )

3 Styrdokument De styrdokument som ligger till grund för arbetet mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier är följande: Kapitlet 1 och 6 i skollagen Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen motverka diskriminering på grund av: kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder Lagen innebär att barn och elever får ett lagligt skydd mot annan kränkande behandling. Samtidigt inrättas en ny myndighet, Diskrimineringsombudsmannen, som ska ha tillsyn över att lagen följs. Skadestånd kan utdömas om inte förskolan/skolan kan påvisa att den fullgjort sitt uppdrag.

4 Definitioner Här nedan förklaras innebörden av begreppen; diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Diskriminering är: När förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Den behöver inte vara medveten eller aktiv. Ett barn kan också bli diskriminerat om barnet blivit särbehandlat på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Direkt och indirekt diskriminering. Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn. Ett exempel kan tex vara att en pojke går före en flicka i kön till förskolan, med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika, det kallas indirekt diskriminering. Tex om alla barn serveras samma mat, diskriminerar förskolan indirekt de barn som till exempel på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling är: Om ett uppträdande sker som kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier) Förskolan har en skyldighet att agera så snart någon anställd får kännedom om att ett barn känner sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Det behöver inte betyda att någon har haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering eller trakasserier, det är effekten som avgör. Mobbning: Mobbning är när en eller flera individer upprepade gånger och över tid, blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera individer.

5 Målsättning Långsiktiga mål I Lpfö 98/10: Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på, människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet och alla människors värde Lpfö98/10). Dessa mål uppnås genom att alla barn personal och föräldrar tillsammans arbetar för att: Gemenskap skall genomsyra verksamheten. Alla vuxna ska vara förebilder för barnen. Alla ska känna ansvar för förskolan och ha inflytande. Alla ska få en positiv identitet och bli sedda. Alla barn ska vara välkomna till vår förskola. Vi accepterar olikheter och ser det som en tillgång för utvecklingen. Mål för året En förskola där alla kan känna sig trygga och känna glädje. Föräldrarna ska känna sig trygga när de lämnar sina barn på förskolan Vi ska arbeta aktivt för att förebygga diskriminering eller annan kränkande behandling. Kompisrelationer och bemötande vävs in hela verksamhetens pedagogiska arbete.

6 Arbete för att uppnå målen För att uppnå målen i planen mot kränkande behandling och diskriminering arbetar vi främjande, förebyggande och åtgärdande. Det främjande arbetet har en självklar plats i verksamhetens vardagliga arbete. Detta arbete syftar till att förstärka positiva förutsättningar för att uppnå ömsesidig respekt och verksamhetens mål. Arbetet utgår alltså inte från något specifikt kartlagt problem. Det förbyggande arbetet har sin grund i de riskfaktorer som framkommit i kartläggning av verksamheten. Det åtgärdande arbetet startar när ett barn känner sig diskriminerad, kränkt eller trakasserad. En viktig utgångspunkt är att den som uppger sig ha blivit kränkt alltid måste tas på allvar. Främjande och förebyggande arbete under läsåret. Alla vuxna skall vara förebilder för barnen och lägger grunden och stärker barnens identitet, självkänsla, självkännedom och självförtroende. Arbetslagets förhållningssätt mot barnen präglas av gemensamma och av alla kända riktlinjer. Pedagoger har kontinuerlig dialog med föräldrarna om vårt arbete mot kränkande behandling. Arbetslaget uppmuntrar positivt beteende. Arbetslaget skall visa öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattning och levnadssätt. Om någon i arbetslaget hör eller ser något som är kränkande tar vi upp det direkt. Arbetslaget uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten skall präglas av omsorg om individen och syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas. I det främjande och förebyggande arbetet använder vi oss av: Rollspel Samtal och diskussioner Sagor sång ramsor Aktivitetsrummen- hjälper barnen att kompromissa, respektera och acceptera varandras olikheter och åsikter. Utvecklingssamtal som erbjuds 2 gånger/år. Dagliga samtal i tamburen. Föräldrasamtal.

7 Vuxnas ständiga närvarande i barnens lek. Vid behov styrs gruppindelningen. Stående punkt på personalmötena där vi diskuterar hur månaden har varit. Värdegrunder, förhållningssätt och attityder. Medvetet arbete i barngruppen om hur vi skall vara mot varandra samt trygghetsövningar och gruppstärkande aktiviteter. Kartläggning Verksamheten kartläggs för att förhindra att någon form av kränkandebehandling och diskriminering uppstår. För att kartlägga verksamheten används följande metoder: Barnintervjuer där resultatet sammanställs och analyseras Barnobservationer av verksamheten. Platsobservationer i verksamheten. Kontinuerliga samtal mellan pedagogerna. Alla metoder analyseras och utgör sedan delvis grunden för den pedagogiska planeringen i verksamheten. Barnens delaktighet i arbetet med handlingsplanen Förskolebarnen är delaktig i det främjande och förebyggandet arbetet för att motverka kränkande behandling. Detta görs genom: Diskussioner om hur vi ska bemöta varandra. Gemensamt skapat kompisregler som både visas i bild och text så att alla, oavsett läskunnighet kan ta del av dessa. Rollspel, där barnen tillsammans med pedagogerna och pedagogerna har dramatiserat välkända situationer från verksamheten. samarbetsövningar. Hur-frågor Under de år barnen är hos oss ska vi vuxna lära barnen reflektera över sitt handlande, genom att tex. ställa frågorna: Hur kände du? Hur tänkte du? Hur kunde du ha gjort i stället? Hur tror du att den andre kände sig? Uppföljning Hur känner du nu?

8 Spridning av planen Ett viktigt steg i arbetet mot kränkande behandling och diskriminering är att verksamhetens handlingsplan sprids och blir känd hos barn, vårdnadshavare och personal. Detta görs genom: Publicering på verksamhetens hemsida. Information om handlingsplanen vid höstens föräldramöte. Då är vårdnadshavare välkomna med synpunkter och idéer. Barnen informeras på sin nivå att vi arbetar utifrån diskrimineringslagen. Alla nya medarbetar informeras om planen och tar del av den. Vårdnadshavares ansvar Prata gärna med ditt barn om kränkande behandling och diskriminering. Tveka inte att kontakta förskolan om ni misstänker att något barn är utsatt eller känner sig ensam. Det är viktigt att förskolan och hemmet samarbetar i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling för att skapa en trygg förskola. Båda parter bör tydligt visa att detta är ett oacceptabelt handlande och tydligt ta avstånd ifrån ett sådant beteende. Åtgärdande arbete Uppföljning: barn-barn När ett barn upplever sig kränkt eller trakasserad av ett annat barn handlar vi på följande sätt: Uppmärksamma, prata med barnen vad de gjort. Använda oss av hur-frågorna. Visa att beteendet inte är acceptabelt. Vid upprepade tillfällen eller riktade mot ett och samma barn ska föräldrarna och informeras. Barnen ska inte bara säga förlåt utan också göra förlåt t.ex. se den andre i ögonen när de säger förlåt, kan den inte säga det, så får den visa det tex genom en beröring på armen eller liknande. Om det går för långt behövs det kanske tas in extrahjälp att rådfråga. Dokumentation av insatserna krävs. Se bilaga Åtgärderna kommer att utvärderas i samband med utvecklingssamtal.

9 Uppföljning: vuxna-barn Det är angeläget att förskolan även är uppmärksam på vuxnas kränkningar mot barnen. Om detta sker handlar vi på följande sätt: Lyssna in situationen, inte låta det gå ut över barnen om den vuxne inte mår bra. Om vi ser att någon vuxen (personal, förälder) gör fel, så ska vi ha modet och vara så raka att vi kan säga till varandra, vi är även enligt den nya lagen som träde i kraft 1/7-11 skyldiga att anmäla en vuxen som kränker. Ta den vuxne åt sidan och fråga hur den tänkte. Diskussion mellan personal, samt personal och föräldrar ska ske utan att barnen är närvarande. Vi dokumenterar åtgärderna. Se bilaga Åtgärderna kommer att utvärderas i samband med utvecklingssamtal. När ett barn känner sig kränkt eller diskriminerad informeras alltid förskolechefen och arbetslaget arbetar enat med åtgärdsarbetet. Utvärdering Planen mot diskriminering och kränkande behandling skall årligen utvärderas i samband med enhetens kvalitetsredovisning i juni. Förskolechefens ansvar Förskolechefen har det yttersta ansvaret för att planen mot diskriminering och kränkande behandling upprättas, följs samt årligen utvärderas och revideras. Förskolechefen har det yttersta ansvaret för att det utförs dokumentationer vid kränkande behandling och diskriminering samt ansvarar för att åtgärden följs upp och utvärderas Förskolechefen ansvarar för att personalen kontinuerligt utbildas för att aktivt kunna arbeta mot kränkande behandling. Rutiner Bilaga 1 Åtgärdsplan när barn kränker barn Bilaga 2 Åtgärdsplan när vuxna kränker barn Bilaga 3 Åtgärdsplan när barn kränker vuxna Bilaga 4 Åtgärdsplan vid mobbning Bilaga 5 Åtgärdsplan när barn diskriminering barn

10 Styrelsens rutiner Styrelsens rutiner för kränkande behandling förskolor/ skolor Medborgarskolan Region Väst Dokumentera fallet Kopia från förskolan/skola inkommer till regionkontoret Regionchefen informeras Regionkontoret arkiverar kopian En person ur styrelsen utses som ansvarig för uppdraget från förskola/ skolan enligt styrelseprotokoll Om problemet inte löses ihop med förskola/skola och föräldrar, kommer utsedd person från styrelsen från Medborgarskolan Region Väst med på ett möte tillsammans med förskolechef/rektor och klagande Eventuella åtgärder vidtages Allt ska dokumenteras Kränkande behandling är en stående punkt på styrelsemötet Sekretess enligt skollagen.