ARSREDOVISNING Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund för. Arsredovisningen omfattar: Sida.

Transkript

1 Sida 1 av 12 ARSREDOVISNING för Arsredovisningen omfattar: Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Tilläggsupplysningar Sida

2 Sida 2 av 12 ARSREDOVISNING FÖR SVERIGES SPORTFISKE- OCH FISKEVARDSFÖRBUND styrelsen och generalsekreteraren för avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Information om verksamheten är en ideell förening med uppgift att värna medlemmarnas intressen i frågor som rör sportfiske baserat på sunda ekologiska principer. Förbundets mål är att utveckla ett långsiktigt hållbart sportfiske som är tillgängligt för alla. Förbundet är en demokratisk organisation som bygger sin verksamhet på medlemmarnas engagemang. Förbundets strävan är att organisera alla sportfiskeintresserade i Sverige. Förbundet företräder ett sportfiske utövat på fritiden för nöje och rekreation. Förbundet har till uppgift att: - Värna och vårda vatten - Verka för livskraftiga bestånd i friska vatten - Sätta vattenmiljö- och fiskevård i centrum för all verksamhet - Värna och vårda fiskbestånden och motverka alla former av överexploatering - Skapa opinion i samhället för sportfiske och fiskevård - Genom ungdomsverksamhet stimulera fiske- och naturintresset hos ungdom Förvaltning Förbundets verksamhet fönaltas av en styrelse samt en generalsekreterare och anställd kanslipersonal. På kongressen i mars 2014 valdes nedanstående personer till styrelseledamöter. Ordförande Vice ordförande Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Joakim Ollen Michael Kanold Mikael Tuneld Carina Wallin Ewa Falklind Anders Eklöv Håkan Weberyd Tony Söderblom Förbundsstyrelsen har under året hållit 6 stycken protokollförda sammanträden.

3 Sida 3 av 12 Väsentliga händelser under räkenskapsåret och efter dess slut Allmänt Sportfiskarna ska värna våra gemensamma vatten och fiskbestånd genom att sätta fiske- och vattenvården i centrum. Vi ska också verka för en ökad tillgänglighet till fiske, framförallt med fokus på barn och ungdom. Förbundets ändamål har främjats främst genom att bedriva intressepolitiskt arbete, fiske- och vattenvårdarbete samt främjandeverksamhet med fokus på barn- och ungdom. De viktigaste faktorerna som kan inverka på organisationens mål och verksamhet är EU :s gemensamma fiskeripolitik samt den nationella fiskeri- och miljövårdspolitiken. Den förda friluftspolitiken bör också nämnas i sammanhanget. Förbundets fortsatta verksamhet följer upprättad verksamhetsplan och utförs nästan uteslutande av den egna personalen. Verksamheten förvaltas av en styrelse samt en generalsekreterare och anställd kanslipersonal. Det finns i nuläget inga kända politiska förändringar som riskerar att begränsa förbundets möjligheter att genomföra planerade verksamheter och projekt. Från och med 2014 har förbundet 90-konton; BG och PG Intressepolitik Sportfiske utövas årligen av fler än 2 miljoner svenskar. Av dessa har ca personer sportfiske som främsta intresse. Sportfisket med tillhörande verksamheter omsätter ca 5 miljarder kronor per år. Sportfisket är den nya fiskenäringen l Inte nog med det; den växer samtidigt som den är hållbar. Ja, fisket blir till och med bättre ju mer sportfiskenäringen växer. Det kan förefalla paradoxalt men är ett faktum. Ju mer sportfisket utvecklas, desto högre krav ställs på fiskets kvalitet och desto mer satsas på fiske- och vattenmiljövård. Detta är ett fundamentalt och viktigt budskap som vi under året förmedlat till politiken i olika former. Det har vi gjort såväl på egen hand som i samverkan med övriga aktörer inom sportfiskenäringen, t ex Svensk Sportfiskehandel och Sveriges Fisketurismföretagare, bara för att nämna några. Huvudanledningen till att vi lyfter frågan är att sportfisket och sportfiskenäringen är en närmast obefintlig företeelse i den svenska fiskeripolitiken. Än värre är det inom EU:s gemensamma fiskeripolitik, där sportfisket hanteras som ett motverkande intresse. Givet att merparten av våra gemensamma fiskbestånd förvaltas och nyttjas inom ramarna för den förda fiskepolitiken inser var och en vilken inverkan detta har på sportfiskets möjligheter att utvecklas. Här måste till en kraftfull förändring, vilket i sin tur kräver hårt och idogt arbete. Beträffande EU:s fiskepolitik verkar vi via den Europeiska sportfiskeunionen EAA. Tillsammans med den Europeiska redskapsbranschens intresseorganisation EFTTA drivs ett lobbykontor i Bryssel. Med hjälp av denna funktion har EAA påverkat EU-parlamentet och EU -kommissionen för att sportfisket ska ses som en viktig tillgång för ett hållbart nyttjande och inkluderas i den gemensamma fiskepolitiken. Vid sidan av denna verksamhet har Sportfiskarna genomfört egna uppvaktningar av bl a svenska EU parlamentariker och av representanter för kommissionen. Sportfiskarna har även varit värd för EAA;s General Assembly Nationellt har Sportfiskarna uppvaktat regeringen via landsbygdsministern och miljöministern. Vi har även uppvaktat och samverkat med riksdagspolitiker, berörda departement och centrala myndigheter. Förutom frågor rörande fiskeförvaltning har vi även lyft vikten av ökade satsningar på vattenm iljöarbete samt satsningar på barn och ungdomars fiske. Med hjälp av vår kommunikationsenhet och våra media har vi spridit ett stort antal nyheter och artiklar om allt vad organisationen genomfört och drivit opinionsmässigt. ju

4 Sida 4 av 12 Fiske- och vattenvård Sportfiskarna ska sätta fiskevården i centrum för all verksamhet samt värna fiskbestånden och våra fiskevatten. Under året har vi sannolikt slagit rekord i genomförda insatser. Vi har jobbat på alla plan, från EU-parlamentet i Bryssel ända ner till botten av minsta bäck. l politiken har det främst handlat om att driva på för en mer hållbar fiskeförvaltning, för ny vattenlagstiftning och för en miljöanpassning av vattenkraften och lantbruket. Vi har försvarat fiskets och vattenvårdens intressen i otaliga miljömål; mot nya kraftverk i exempelvis Långan, stora fiskodlingar i känsliga miljöer eller muddring i viktiga lekvikar. Vi har medverkat till inköp av laxfiskerätter utanför älvarna i Bottenviken, vi har återskapat kustnära våtmarker längs hela Östersjökusten och på Öland och Gotland, vi har restaurerat otaliga vattendrag, rivit ut vandringshinder och kalkat försurade vatten. Vi har till och med planterat ut flodpärlmusslor. Allt i syfte att återskapa en fungerande miljö, där både fisken och fiskaren trivs! På köpet har vi berikat den biologiska mångfalden, minskat övergödningen av haven och tagit ett rejält kliv mot vattendirektivets mål om god ekologisk status i våra vatten. Främjandeverksamhet - barn, ungdom & tävling Det är inte bara inom fiske- och vattenvårdsarbetet vi har slagit rekord. Förenings- och ungdomsverksamheten har gått minst lika bra. Vi har tagit ut 1 O 000 elever på fiske genom vår portalsatsning Klassdraget runt om i landet och vi har utbildat hundratals lärare och skolpersonal om fiske och miljövård. Vi har genomfört fiskearrangemang, prova-på fisken och höstlovsfisken runt om i landet i en omfattning som vi tidigare inte har varit i närheten av. Sammantaget tog förbundet ut ca barn och ungdomar på fiske under Samtidigt förmedlades grundläggande kunskaper i ekologi, fiskevård och allemansrätt. Vi har även lanserat och stöttat nya former av tävlingsfiske med tydligare utgångspunkt från etik och hållbarhet. Som exempel kan nämnas 08-ABBORREN och gäddfisketävlingar som gjort stor succe och attraherat nya kategorier fiskare. Mycket av detta arbete har skett lokalt, i nära samverkan med våra klubbar och distrikt. Utan engagerade medlemmar och sportfiskare runt om i landet hade detta inte varit möjligt. Därför är det extra glädjande, och kanske det viktigaste i allt det positiva, att vi har en fortsatt god medlemsutveckling. Sportfiskarna organiserar sportfiskare! M e dl emsu t vec kl" mg Medlemmar Föreningar Distrikt ö vers1 "k t f"" or b un d ets utvec kl" mr~ Intäkter Kostnader Finansiellt netto EQet kapital Beträffande förbundets resultat och ställning i övrigt hänvisas till nedanstående resultat- och balansräkningar samt tilläggsupplysningar. Alla belopp uttrycks i svenska kronor.

5 Sida 5 av 12 RESULTATRÄKNING Not Verksamhetsintäkter Medlemsavgifter Projektmedel och bidrag Gåvor Övriga intäkter Verksamhetskostnader Utbildning/information Intressepolitik/Fiskevård Främjandeinsatser Medlemskap och organisation o Summa kostnader Verksamhetsresultat Resultat från finansiella investeringar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster ARETS RESUL TAT (före fördelning) Fördelning av årets resultat enligt ovan: 9 Arets resultat enligt ovan: Utnyttjande av ändamålsbestämda medel: Avsättning till ändamålsbestämda medel Kvarstående belopp av årets resultat do

6 Sida 6 av 12 BALANSRÄKNING Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Inventarier Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m m Färdiga varor och handelsvaror Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag o övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Övriga kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR ~ ~i)

7 Sida 7 av 12 BALANSRÄKNING Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 8 Fritt eget kapital Balanserat kapital Ändamålsbestämda medel g Kvarstående belopp av årets resultat Summa eget kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder övriga kortfristiga sku lder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda panter och ansvarsförbindelser Inga Inga jo

8 Sida 8 av 12 TILLÄGGSUPPL YSNINGAR Redovisningsprinciper Förbundets redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagen, BFNAR 2012:1 (K3) och FRIIs Styrande riktlinjer för årsredovisning. Intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter i form av gåvor och bidrag intäktsförs som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Med gåvor avses främst insamlade medel från privatpersoner och företag. Begreppet bidrag används främst för att beteckna medel som erhållits av externa bidragsgivare efter ansökan. Aterstående del av erhållna återredovisningsskyldiga bidrag som inte utnyttjats skuldförs. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna är redovisade till anskaffningskostnad med avdrag för planmässiga avskrivningar baserade på en bedömning av tillgångarnas ekonomiska livslängd. Avskrivningar enligt plan är gjorda enligt följande: Byggnader Datorer Inventarier 2% 33% 20% Varulager Varulagret är värderat enligt lägsta värdets princip, d v s till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Vid bestämmande av anskaffningsvärdet är först-in-först-ut-principen tillämpad. Verkligt värde utgörs av beräknat försäljningsvärde med avdrag för beräknad försäljningskostnad. Kollektiv värdering är tillämpad för homogena varugrupper. Fordringar Fordringar är redovisade till det belopp varmed de beräknas inflyta. jo

9 Sida 9 av 12 Noter Not 1 Medelantal anställda, löner, andra ersättningar och sociala kostnader Medelantalet anställda med fördelning på kvinnor och män uppgår till Kvinnor Män Totalt Löner och ersättningar uppgår till: Styrelsen och generalsekreterare Övriga anställda Totala löner och ersättningar Sociala kostnader enligt lag och avtal Pensionskostnader Totala löner, ersättningar, sociala kostnader och pensionskostnader Av bolagets pensionskostnader avser kr (f.å kr) generalsekreteraren. Not 2 Övriga rä nteintäkter och liknande resultatposter Reavinster Ränteintäkter Summa Not 3 Byggnader och mark Ingående anskaffningsvärden Inköp Försälj n ingar/utrangeringar Omklassificeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Om klassificeringar Arets avskrivningar enligt plan Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde o o ~

10 Sida 1 O av 12 Not 5 Inventarier, verktyg och installationer Ingående anskaffningsvärde Inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar enligt plan Arets avskrivningar enligt plan Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Not 6 Andelar i koncernföretag Ingående anskaffningsvärde Utgående anskaffningsvärde Not 7 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Summa

11 Sida 11 av 12 Not 8 Förändring i eget kapital Balanserat kapital Belopp vid årets ingång överföring av föregående års resultat Nyttjande av ändamålsbestämda medel Avsättning till ändamålsbestämda medel Kvarstående belopp av årets resultat Utgående balans Ändamålsbestämda medel Kvarstående belopp av årets resultat Not 9 Ändamålsbestämda medel Ingående balans Avsatt Utnyttjat Utgående balans Fiskevårdsfonden Kompetensutveckling o Främjande/Klassdraget o storstadsnära fiske o PR/Information (fd Fisqe) o IT -satsning o Ekonomisystem o Ge fan i våra vatten Summa o o e jo

12 Sida 12 av 12 Not 10 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna semesterlöner Upplupna sociala avgifter Förutbetalda intäkter Övriga poster Summa ~ old Carina Wallin ~ Ewa Dahlgren Falklind cu~ Tony~ erblom

13 R ev i s i o n s b e rätt e l s e Till kongressen i Sveriges Sportfiske- och Fiskevårsförbund,. Rapport om årsredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Sveriges Sportfiske- och Fiskevårsförbund för räkenskapsåret Styrelsens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Den auktoriserade revisorn har utfört revisionen enligt International standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att den auktoriserade revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte in nehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevi s om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur förbundet upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i förbundets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anse r att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Rapport om andra krav en ligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för Sveriges Sportfiskeoch Fiskev!lrsförbund för räkenskapsåret styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i förbundet för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig. till försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Uttalande Vi tillstyrker att kongressen beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Auktoriserad revisor

14