ARSREDOVISNING Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund för. Arsredovisningen omfattar: Sida.

Transkript

1 Sida 1 av 12 ARSREDOVISNING för Arsredovisningen omfattar: FöNaltningsberättelse Resu ltaträkning Balansräkning Tilläggsupplysningar Sida

2 Sida 2 av 12 ARSREDOVISNING FÖR SVERIGES SPORTFISKE- OCH FISKEVARDSFÖRBUND Styrelsen och generalsekreteraren för avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret FÖRVAL TNINGSBERÄ TTELSE Information om verksamheten är en ideell fören ing med uppgift att värna medlemmarnas intressen i frågor som rör sportfiske baserat på sunda ekologiska principer. Förbundets mål är att utveckla ett långsiktigt hållbart sportfiske som är tillgängligt för alla. Förbundet är en demokratisk organisation som bygger sin verksamhet på medlemmarnas engagemang. Förbundets strävan är att organisera alla sportfiskeintresserade i Sverige. Förbundet företräder ett sportfiske utövat på fritiden för nöje och rekreation. Förbundet har till uppgift att: - Värna och vårda vatten - Verka för livskraftiga bestånd i friska vatten - Sätta vattenmiljö- och fiskevård i centrum för all verksamhet - Värna och vårda fiskbestånden och motverka alla former av överexploatering - Skapa opinion i samhället för sportfiske och fiskevård - Genom ungdomsverksamhet stimulera fiske- och naturintresset hos ungdom Förvaltning På kongressen i mars 2014 valdes nedanstående personer till styrelseledamöter. Ordförande Vice ordförande Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Joakim Ollen Michael Kanold Mikael Tuneld Carina Wallin Ewa Falklind Anders Eklöv Håkan Weberyd Tony Söderblom

3 Sida 3 av 12 Väsentliga händelser under räkenskapsåret och efter dess slut Intressepolitik Under valåret 2014 har Sportfiskarna bedrivit ett intensivt lobbyarbete. Samtliga politiska partier har uppvaktats liksom miljöministern och hennes närmaste tjänstemän. Exempel på prioriterade frågor är ett ökat stöd till Svenskt friluftsliv, en ny vattenlagstiftning i enlighet med vattendirektivet, en ny hållbar fiskevårdslagstiftning samt mer resurser till vattenvårdsarbetet Sportfiskarna har deltagit i utredningar samt bedrivit informations- och lobbyverksamhet mot myndigheter. Sportfiskarna har bl a medverkat i Vanenverksamhetsutredningen samt uppvaktat Jordbruksverket om fisket. Bland de viktigaste frågorna som förbundet drivit är att främja ungdomars möjligheter till sportfiske, att värna och återställa våra vattenmiljöer samt att skapa en hållbar fiskeförvaltning. Sportfiskarna har även medverkat i arbetet med att utarbeta ett nationellt handlingsprogram för fritidsfiske och fisketurism. På den internationella arenan har Sportfiskarna deltagit i arbetet inom European Anglers Alliance, EAA, som till stor del har varit inriktat på att påverka EU :s fiskeförvaltning i en mer hållbar och sportfiskevänlig riktning. Sportfiskarna har bl a representerat EAA i EU:s rådgivande nämnd för Östersjön (Baltic Sea Advisory Council) samt även medverkat i arbetet inom den rådgivande nämnden för Nordsjön (NSAC). Sportfiskarna har fortsatt varit engagerade i och stått bakom det Internationella Fiskesekretariatet, FISH, vars verksamhet främst är inriktad på att påverka EU:s fiskeförvaltning i en mer hållbar riktning. Särskilt fokus har legat på frågor rörande fiskeförvaltningen i Östersjön. Sportfiskarna har även genomfört egna lobbyinsatser gentemot EU-parlamentariker och EU-kommissionen, bl a om östersjölaxen samt om vattendirektivets implementering i Sverige. Främjandeverksamhet Sportfiskarna har under 2014 tagit ut tiotusentals barn och unga på fiske runt om i landet. l det arbetet spelar förbundets nästan 400 klubbar en avgörande roll elever har fiskat på skoltid inom ramen för Sportfiskarnas projekt Klassdraget och ca 450 lärare och fritidspedagoger har fortbildats i fiske samt vatten- och fiskevård genom en för Sportfiskarna, Naturskyddsföreningen och Naturskaleföreningen gemensam satsning med syfte att skapa förutsättningar för mer friluftsliv i skolan. Sportfiskarna betalade 2014 ut kr i aktivitetsbidrag till anslutna klubbar och distrikt för främjandeinsatser gentemot barn och ungas fiske, kvinnors fiske, integration, funktionshindrades fiske och nyskapande verksamhet. Sportfiskets ökande popularitet speglas i förbundets positiva medlemsutveckling. l slutet av 2014 organiserade förbundet drygt sportfiskare, varav cirka var individuella medlemmar eller direktanslutna föreningsmedlemmar. Resterande dryga är medlemmar i föreningar anslutna till Sportfiskarna. Sportfiskarna har cirka 400 anslutna föreningar runt om i landet.

4 Sida 4 av 12 Fiske- och vattenvård (utöver rovfiskprojektet) Sportfiskarna har bedrivit en omfattande fiske- och vattenvårdsverksamhet runt om i landet. Åtskilliga vattendrag har restaurerats och vandringshinder har rivits ut. Arbetet har skett såväl i förbundets regi som ute i landets fiskeklubbar och föreningar. Det har också hållits seminarier om fiske- och vattenvård. En del av insatserna har finansierats via Sportfiskarnas fiskevårdsfond som delat ut totalt kr till olika fiske- och vattenvårdsprojekt under året. Utöver fiske- och vattenvård bedrivs en omfattande förvaltning av egna eller andras vatten som även upplåts för sportfiske till allmänheten. Sportfiskarna har även bevakat pågående miljömål och agerat som sakägare i ett antal olika fall. Som exempel kan nämnas Långforsens kraftverk i Långan, Edetorsens kraftverk i Ljusnan, stackmoradammen i Oreälven, ändrad produktion vid Värö bruk samt olovlig muddring i Fållnäsviken. Rovfiskprojektet Inom Rovfiskprojektet bedriver Sportfiskarna ett omfattande fiskevårdsarbete längs ostkusten. Målet är att förbättra bestånden av rovfiskar, främst gädda och abborre, samt att bidra till en friskare kustmiljö och en rik biologisk mångfald. l Sportfiskarnas Rovfiskprojekt ligger fokus på att bedriva fiskevård i anslutning till kustmynnande vattendrag som är viktiga lekområden för gädda och abborre. Inom ramarna för Rovfiskprojektet är de fiskevårdsåtgärder som prioriteras framförallt att åtgärda vandringshinder samt att anlägga och restaurera våtmarker. Sedan projektet startades så har närmare 100 hektar våtmarker skapats, 300 hektar befintliga lekområden har tillgängliggjorts genom att vandringshinder har tagits bort och i ca 50 km vattendrag kan nu fisken vandra fritt. Under 2014 färdigställdes 1 O våtmarker. Det tar ett antal år innan åtgärdernas effekt på fiskbestånden kan mätas. l de fall där vi haft möjlighet att följa effekterna av åtgärderna har vi dock i regel kunnat se en snabb respons och en ökad produktion av fiskyngel. Rovfiskprojektet består av ett antal delprojekt och finansieras bland annat av olika statliga anslag, EUmedel samt av stiftelsen BalticSea2020. Arbetet fortsätter under Beträffande förbundets resultat och ställning i övrigt hänvisas till nedanstående resu ltat- och balansräkningar samt tilläggsupplysningar. Alla belopp uttrycks i svenska kronor. jo

5 Sida 5 av 12 RESUL TATRÄKNING Not Verksamhetsintäkter Medlemsavgifter Projektmedel och bidrag Gåvor Övriga intäkter Verksamhetskostnader Utbildning/information Intressepolitik/Fiskevård Främjandeinsatser o 573 Medlemskap och organisation Summa kostnader Verksamhetsresultat Resultat från finansiella investeringar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster ARETS RESUL TAT (före fördelning) Fördelning av årets resultat enligt ovan: 9 Årets resu ltat enligt ovan: Utnyttjande av ändamålsbestämda medel: Fiskevårdsfonden Kompetensutveckling o Främjande/Klassdraget o o storstadsnära fiske !T-satsning PR/information (fd Fisqe) Ekonomisystem Ge fan i våra vatten Avsättning till ändamålsbestämda medel Fiskevårdsfonden Kompetensutveckling o Främjande/Klassdraget o Ge fan i våra vatten c Kvarstående belopp av årets resultat

6 Sida 6 av 12 BALANSRÄKNING Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Inventarier Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m m Färdiga varor och handelsvaror Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Övriga kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR jo

7 Sida 7 av 12 BALANSRÄKNING Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 8 Fritt eget kapital Balanserat kapital Ändamålsbestämda medel g Kvarstående belopp av årets resultat Summa eget kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER ställda panter och ansvarsförbindelser Inga Inga

8 Sida 8 av 12 TILLÄGGSUPPL YSNINGAR Redovisningsprinciper Årsredovisningen är för första gången upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och B F NAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning. Det har inte haft någon väsentlig påverkan i och med övergången. Intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter i form av gåvor och bidrag intäktsförs som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Med gåvor avses främst insamlade medel från privatpersoner och företag. Begreppet bidrag används främst för att beteckna medel som erhållits av externa bidragsgivare efter ansökan. Återstående del av erhållna återredovisningsskyldiga bidrag som inte utnyttjats skuldförs. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna är redovisade till anskaffningskostnad med avdrag för planmässiga avskrivningar baserade på en bedömning av tillgångarnas ekonomiska livslängd. Avskrivningar enligt plan är gjorda enligt följande: Byggnader Datorer Inventarier 2% 33% 20% Varulager Varulagret är värderat enligt lägsta värdets princip, d v s till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Vid bestämmande av anskaffningsvärdet är först-in-först-ut-principen tillämpad. Verkligt värde utgörs av beräknat försäljningsvärde med avdrag för beräknad försäljningskostnad. Kollektiv värdering är tillämpad för homogena varugrupper. Fordringar Fordringar är redovisade till det belopp varmed de beräknas inflyta.

9 Sida 9 av 12 Noter Not 1 Medelantal anställda, löner, andra ersättningar och sociala kostnader Medelantalet anställda med fördelning på kvinnor och män uppgår till Kvinnor Män Totalt Löner och ersättningar uppgår till: Styrelsen och generalsekreterare Övriga anställda Totala löner och ersättningar Sociala kostnader enl igt lag och avtal Pensionskostnader Totala löner, ersättningar, sociala kostnader och pensionskostnader Av bolagets pensionskostnader avser kr (f.å kr) generalsekreteraren. Not 2 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Reavinster Ränteintäkter Summa Not 3 Byggnader och mark Ingående anskaffningsvärden Inköp Om klassificeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Omklassificeringar Årets avskrivningar enligt plan Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde ]J Jo

10 Sida 10 av 12 Ingående anskaffningsvärde Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar enligt plan o Arets avskrivningar enligt plan o Utgående ackumulerade avskrivningar Not 5 Inventarier, verktyg och installationer l n gående anskaffningsvärde Inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar enligt plan Utrangeringar tid igare år Arets avskrivningar enligt plan o o o Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Not 6 Andelar i koncernföretag Ingående anskaffningsvärde Utgående anskaffningsvärde Not 7 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Summa jo

11 Sida 11 av 12 Not 8 Förändring i eget kapital Ändamåls- Balanserat bestämda Arets kapital medel resultat Belopp vid årets ingång Överföring av föregående års resultat Nyttjande av ändamålsbestämda medel Avsättning till ändamålsbestämda medel Kvarstående belopp av årets resultat Utgående balans Not 9 Ändamålsbestämda medel Ingående Utgående balans Avsatt Utnyttjat balans Fiskevårdsfonden Kom petensutveckling o Främjande/Klassdraget o o storstadsnära fiske PR/Information (fd Fisqe) IT -satsning Ekonomisystem Ge fan i våra vatten Summa

12 Sida 12 av 12 Not 1 O Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna semesterlöner Upplupna sociala avgifter Förutbetalda intäkter Övriga poster Summa stockhalm den~ 15 ~L~ ej~ ~z~ Ewa Falklind ~~ Anders Karlsson Generalsekreterare ars 2015

13 Revisionsberättelse Till kongressen i Sveriges Sportfiske- och Fiskevårsförbund,. Rapport om årsredovisningen Jag har utfört en revision av årsredovisningen för Sveriges Sportfiske- och Fiskevårsförbund för räkenskapsåret Styrelsens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Den auktoriserade revisorn har utfört revisionen enligt International standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att den auktoriserade revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur förbundet upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i förbundets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

14 Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för Sveriges Sportfiske- och Fiskevårsförbund för räkenskapsåret Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i förbundet för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Uttalande Vi tillstyrker att kongressen beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 13 mars 2015 Auktoriserad revisor ;J~,A:nne Kanebäck Medlemsrevisor