Denna föreläsning. Kommunikation. Berkeleys sockel-gränssnitt. Hur används gränssnittet? Användning av sockel. Exempel: HTTP-klient (1/4) <#>
|
|
|
- Thomas Åberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Denna föreläsning Kommunikation Datakommunikationsprogrammering Kort presentation av Unix socket-gränssnittet Allmän bild Standardisering Hur görs standarder, vem gör dem MSC-diagram Enkelt verktyg för att visa händelser Web 2.0 Instruktioner för mellanförhöret Berkeleys sockel-gränssnitt Hur används gränssnittet? Berkeley Socket API i C, som publicerades i 4.2 BSD Unix har blivit att allmänt gränssnitt till operativsystemets TCP/IP-stacks tjänster Application Programming Interface, API Berkeley Software Distribution är en viktig och betydelsefull version i Unix historia Används i Unix och Windows I bruk i liknande form i andra språk också Gränssnittet skiljer den tekniska implementationen från den abstrakta modellen Programmeraren behöver inte veta hur tekniken är förverkligad Beror på språk och operativsystem I allmänhet Inkludera headers som beskriver API:n i programkoden Beskriv informationen i formatet definierat i API:n Använd funktionerna definierade i API:n Linka binären som implementerar API:n med i programmet Gränssnitt avskiljer programdelar från varann och möjliggör Återanvändning av delar Integration i olika övriga system Definiering av ansvar Integration är viktigaste orsaken till att gränssnitt används Användning av sockel Exempel: HTTP-klient (1/4) Skapa en sockel: int socket(int domain, int type, int protocol) Typen kan vara bl.a. SOCK_STREAM (TCP) SOCK_DGRAM (UDP) SOCK_RAW (raw IPv4) Definiera en struktur för att beskriva adressen struct in_addr { in_addr_t s_addr; /* IPv4 address, network byte order */ }; struct sockaddr_in { sa_family_t sin_family; /* AF_INET */ in_port_t sin_port; /* 16-bit port, network byte order*/ struct in_addr sin_addr; /* IPv4 address */...}; Öppna en förbindelse: connect() Använd sockeln: read(), write() Till slut, stäng förbindelsen: close() /* * Simple HTTP client program, version 1. * Written by Pasi.Eronen@nixu.fi. */ #include <arpa/inet.h> #include <netinet/in.h> #include <stdio.h> #include <stdlib.h> #include <string.h> #include <sys/socket.h> #include <sys/types.h> #include <unistd.h>
2 Exempel: HTTP-klient (2/4) Exempel: HTTP-klient (3/4) void die(const char* message) { fprintf(stderr, "%s\n", message); exit(1); } int main(int argc, char *argv[]) { int sockfd, n; struct sockaddr_in addr; unsigned char buffer[4096]; if (argc!= 4) die("usage: geturl ip-address port local-url"); /* Open socket */ if ((sockfd = socket(af_inet, SOCK_STREAM, 0)) == -1) die("socket error"); /* Parse address */ memset(&addr, 0, sizeof(addr)); addr.sin_family = AF_INET; addr.sin_port = htons(atoi(argv[2])); addr.sin_addr.s_addr = inet_addr(argv[1]); if (addr.sin_addr.s_addr == -1) die("bad address"); /* Connect to remote host */ if (connect(sockfd, (struct sockaddr*) &addr, sizeof(addr)) == -1) die("connect error"); Exempel: HTTP-klient (4/4) HTTP-klient /* Send HTTP request */ write(sockfd, "GET ", 4); write(sockfd, argv[3], strlen(argv[3])); write(sockfd, " HTTP/1.0\r\n\r\n", 13); /* Read response */ while ((n = read(sockfd, buffer, sizeof(buffer))) > 0) write(stdout_fileno, buffer, n); /* Close and exit */ close(sockfd); return 0; } $./httpclient / HTTP/ OK Date: Sat, 24 Apr :08:25 GMT Server: Apache/1.3.4 Last-Modified: Fri, 26 Feb :28:20 GMT Connection: close Content-Type: text/html <html><head><title>example Inc.</title></head> <body> <h1>welcome to Example Inc s web server!</h1>... $ Serverprocess Servern i sockelomgivningen Skiljer sig från ett vanligt program Körs i bakgrunden Har i allmänhet inte något egentligt användargränssnitt Förverkligar tjänsteförfrågningar som kommer från nätet Skickar vid behov tjänsteförfrågningar till andra servrar Ofta ett krav att behandla samtidiga förfrågningar Multikörning genom att implementera icke-blockerande systemanrop eller använda trådar eller genom att skapa nya serverprocesser Att planera en effektiv serverprocess är rätt så krävande Servern lyssnar på en viss port: bind() En viss port eller också en port/ip-adress kombination Och tar emot förbindelser: accept() Med accept()-anropet får serverprocessen ett handtag (handle) till filen (TCP-förbindelse) för att läsa och skriva getpeername() returnerar port och IP-adress för motparten getsockname ger port och IP-adress i servern
3 Distribuerad databehandling Standardisering En genomskinlig distribuering av data och processer över objekt i nätet har länge varit en målsättning för databehandling Idealt behöver programmeraren inte veta om distribueringen Sun RPC var den första populära metoden Remote Procedure Call Subrutinsanrop implementeras i en annan maskin Objektorienterade CORBA har sedermera blivit populär Common Object Request Broker Architecture Web Services närmar sig problemet ur annan vinkel Tjänsteanropen görs i XML-format Fördelarna med distribuering är genomskinligt utnyttjande av distribuerade resurser och arkitekturens flexibilitet Nackdelar är ökad komplexitet och kommunikationskraven Två datorer som är beroende av varann fördubblar inte pålitligheten utan halverar den Baserat på material av Bengt Sahlin Standarder De facto standard En standard är en allmänt accepterad, möjligast entydig definition Standarder viktiga inom kommunikation produkter bör fungera på ett deterministisk, definierat sätt produkter från olika framställare bör fungera tillsammans Interoperabilitet mjukvara och hårdvara på olika maskiner och framställda av olika organisationer kan kommunicera meningsfullt (RFC1392) Konformans (conformance) en implementation är förverkligad enligt specifikationer De facto standard: produkten är den första av sin typ på marknaden det är fråga om en nyckelprodukt produkten når en relativt stor del av världsmarknaden Exempel Word, PowerPoint, PC Fördelar I användning här och nu Risker inte nödvändigtvis optimal lösning produktutvecklarens ställning på marknaden Internet Engineering Task Force (IETF) standardisering inom Internet (TCP/IP) består av arbetsgrupper välspecifierat omfång arbetsgruppen upphör då målen fyllts största delen av jobbet sköts via e-postlistor möten tre gånger i året ursprunglig princip: running code and rough consensus efter explosionen av Internet har IETF lidit av tillväxtvärk bl a running code principen har lidit av inflation Internet Engineering Task Force (IETF) Alla publikationer tillgängliga gratis Request For Comments (RFC) Standards track Informational Experimental Historisk Best Current Practice (BCP) Internet Drafts Arbetsdokument Vem som helst kan framställa en Internet Draft En arbetsgrupp kan bestämma att jobba vidare på en idé i en Internet Draft, och draften blir ett arbetsdokument för arbetsgruppen STD Relativt få riktiga Internet standarder, närmast basprotokollen TCP, UDP och IP
4 3 rd Generation Partnership Program (3GPP) 3 rd Generation Partnership Program (3GPP) Specifierar tredje generationens mobila nätverk (WCDMA) Följer en release cykel (för tillfället specifieras rel-7) Specifikationsarbete is faser Fas 1 (stage 1): krav Fas 2 (stage 2): arkitektur Fas 3 (stage 3): detaljerad specifikation delat upp i områden GERAN:GSM och EDGE radio nätverk RAN: radio nätverk (3G) CT: kärnnätverk och terminaler SA: tjänster och systemaspekter Varje område har arbetsgrupper som jobbar med en viss del tex SA WG1 specifierar tjänster och RAN WG1 specifierar radionätverket på nivå 1 alla dokument är offentliga viktiga specifikationer UMTS IMS MBMS WLAN interworking organisationer som medlemmar Några övriga standardiseringsorganisationer International Organisation for Standardization (ISO) standarder för olika områden utvecklade Open Systems Interconnection (OSI) modellen Institute of Electrical and Electronics Engineers (IEEE) i huvudsak standarder för OSI-modellen två lägsta nivåer (t. ex. WLAN) International Telecommunication Union (ITU) standardiseringsorganisation under FN medlemmar: stater och större organisationer har standardiserat bl. a. ISDN, B-ISDN och GSM European Telecommunications Standards Institute (ETSI) har varit aktiv bl. a. i att standardiserade mobila nätverk 3GPP2 Specifierar tredje generationens mobila nätverk (CDMA) Open Mobile Alliance (OMA) standardiserar mobila tjänster t ex Push to Talk och DRM Standardiseringens betydelse Teknisk interoperabilitet och kvalitet Kommunikation mellan köpare och säljare Förmån för produkter som följer standarden Dokumentation av ingengörskunnande Mera on temat i ETSI:s publikation "Making Better Standards" Presenterar bl.a. verktyg som MSC-diagram Message Sequence Chart MSC-diagram Ett enkelt och nyttigt grafiskt verktyg för presentation av deltagare och meddelandesekvenser i kommunikation Notation Lodräta sträck representerar deltagare Meddelandena är vågräta namngivna pilar sneda sträck kan användas för att visa meddelanden som går i kors Tiden flyter neråt i diagrammet Användning Presentation av viktigaste händelserna Hjälper att ställa krav för protokoll i planeringsskedet
5 Exempel på MSC-diagram MS BTS-old BTS-new BSC Channel_activate Channel_activate_ack Handover_command Handover_command Handover_access Handover_detect Physical_information Move_to_new_channel Handover_complete Handover_complete Annat exempel på MSCdiagram (del) Browser DNS Proxy WWW-server URL_from_user Get_IP(proxy) Get_www(URL) Return(www_page) Cache_lookup(URL) Get_IP(URL_host) Alt Get_www(URL_path) Return(www_page) Not_Found Cache_store(URL, www_page) Web 2.0 Web 2.0 och det nya nätet Web 2.0 är en modeterm som syftar på Internets nya möjligheter Vem som helst kan producera innehåll Sociala nät och samfund är i nyckelposition Ett mängd WWW-baserade verktyg gör nätanvändarna jämnställda Modetermer kan föråldras på ett par år Förändringen däremot är verklig och märkbar Nya tillämpningar kommer hela tiden T.ex. machups kombinerade av tidigare tillämpningar Kombination av 112.fi ja Google Maps Historia: Högskolornas Internet Wiki Till åren var Internet ett akademiskt forskningsnät Stark samarbets- och icke-kommersiell kultur Ett antal nya koncept utvecklades Moderation av diskussioner samt netikett FAQ-listor (Frequently Asked Questions) "Rough consensus and running code" inställning till administration Om det fungerar och folk godkänner det så används det Sedan öppnade sig Internet för massorna WWW och framför allt NCSA Mosaic 1993 är en milstolpe En mängd nya verktyg där WWW fungerar som plattform eller användargränssnitt Wiki tillåter enkel editering av WWW-serverns innehåll Till skillnad från en administrator som editerar HTML-filer Wiki är nära Tim Berners-Lees ursprungliga idé om ett datasystem som möjliggör samarbete Wikin är populära platformer för samarbete Systemet sparar ändringar och gör det möjligt att gå tillbaka till tidigare versioner Wikipedia är en encyklopedi baserad på Wikiteknologi
6 RSS Bloggar "Really Simple Syndication" XML-baserat filformat för beskrivning av uppdaterad information på en WWW-server XML är ett språk som kan användas för att definiera specifika språk för beskrivning av relevant data När serverns innehåll uppdateras, uppdaterar administratorn även RSS-beskrivningen För hand eler automatiskt Användaren har en RSS-läsare, som följer (poll) WWW-servrar och informerar användaren om uppdateringar Motsvarar klient för epost eller diskussionsforum XML-beskrivningen i RSS innehåller oftast en kort beskrivning om uppdateringen samt en länk till WWW-sidan Bloggar är ett socialt fenomen Användaren skriver artiklar till en webplats och uppdaterar den (mer eller mindre) regelbundet För hand eller med hjälp av program I samband med bloggen finns ofta möjlighet till kommentarer och diskussion Blog-tjänster erbjuder ofta RSS-information om uppdateringar RSS ökar bloggarnas användbarhet som social kanal märkbart Bloglistor är tjänster som låter användaren välja favoriter som enkelt kan följas P2P Tal i Internet Peer to Peer -arkitekturen Ändring i paradigm Epost, News, IRC, WWW o.s.v. kräver en server klient-server modellen är för tillfället populär P2P utgår från att det inte finns servrar, utan att användarnas maskiner kontaktar varann direkt I praktiken implementerar P2P-programmen både server- och klientfunktioner ur t.ex. TCP:s synvinkel Maskinerna i ett P2P-nät erbjuder information eller tjänster Utmaningen är att hitta rätt fil eller tjänst Kan lösas med index-server eller Genom att använda identifierare och sökalgoritmer P2P är känt för fildelning, men teknologin kan användas till mycket mer än så I och med den tekniska utvecklingen av förbindelserna kan de utnyttjas för kommunikation med allt högre kvalitetskrav Eposti IRC och IM enkelriktat ljud duplex ljud och bild Voice over IP (VoIP) Den IETF-definierade VoIP-arkitekturen använder två protokoll Signaleringsprotokoll (t.ex. Session Initiation Protocol) UDP-baserat transmissionsprotokoll (t.ex. Real Time Protocol) Strukturen efterliknar traditionella telefonnätets struktur med signalerings- och transmissionsnät Skype Alltså: Web 2.0 Skype är en sluten VoIP-produkt Det använda protokollet är alltså inte publicerat Skype är populärt, eftersom IETF:s protokoll inte fyller vissa praktiska krav NAT/PAT transformationen hindrar P2P-kommunikationen effektivt, SIP/RTP kör fast här Skype använder in tredje användare för att förmedla ett samtal mellan två användare Sökning av användare och uppkoppling av förbindelsen sker via centrala servrar, som känner till adressen till alla inskrivna användare En synlig trend Programarkitekturerna följer inte längre slutanvändare som kunder hos en server ägd av företaget modellen Alla användare kan producera innehåll och tekniskt mer avancerade användare även tjänster Dagen användargränssnitt till allt är WWW Mobilkommunikation kan ändra på situationen Borde tillämpningen erbjuda: WWW-gränssnitt (bra för tillfälligt bruk) eller Java-baserad GUI (opetimerad för tillämpningen) eller protokollgränssnitt ( gör din egen klient", IRC, IMAP, NNTP...) Vad betyder detta? Skrivande, boktryckeri, skrivmaskin, kopieringsmaskin, publikationsprogram tillåter redan att vem som helst kan producera innehåll Nu har vi ett nytt verktyg för distribuering av innehållet Det är alltså frågan om evolution mer än revolution Världen ändras
7 Nya utmaningar Jag eller vi? Vill du att andra skall veta allt om dig? Dina kommande arbetsgivare också I och med att informationsmängden växer och sökteknologin utvecklas, blir datasäkerhet och -skydd allt viktigare krav Allt som kommer ut på nätet arkiveras redan nu Vem är jag i nätet? Identitetskontroll Hur många identiteter eller roller har en person, och är dessa roller länkade till varann? Hur känna igen pålitlig information? Wikipedia är ett samarbetsprojekt, med vem? Är Youtube sant? Instruktioner för tent och mellanförhör Tenttialue Kysymystyypit Keskeiset asiat Luennoista Luentokalvoista Kirjan vastaavista alueista Harjoitustehtävistä Konseptit ja akronyymit K: Sähköpostipalvelin V: Palvelin, joka ottaa sähköpostia vastaan ja lähettää sen edelleen oikeaan suuntaan tai tallettaa vastaanottajan postilaatikkoon myöhemmin luettavaksi. K: TCP V: Transmission Control Protocol, tarjoaa tavuvirran sovelluksille Lyhyt selitys riittää Perustele väittämä oikeaksi tai vääräksi K: TCP tarjoaa aina samanlaisen rajapinnan ohjelmoijalle V: Väärin, TCP tarjoaa saman palvelun, mutta rajapinnat saattavat vaihdella eri käyttöjärjestelmissä K: Internetissä on yhteyksiä V: Oikein, vaikka verkko ei yleensä ole tietoinen yhteyksistä, esim. TCP-yhteyden osapuolet näkevät olevansa yhteydessä V: Väärin, Internet-verkko välittää vain IP-paketteja, yhteydet ovat näennäisiä Toisinaan sekä "oikein" että "väärin" saattaa olla hyväksyttävä vastaus, pisteet annetaan perustelun mukaan Kysymystyyppejä... Conclusion Lyhyet kysymykset, esim. "Miten TCP-yhteys avataan?" Kirjoitettu vastaus, kuva jos sopii kysymykseen, saa käyttää ranskalaisia viivoja Tentit pyritään laatimaan mittaamaan soveltavaa osaamista, jolloin kysymys saattaisi olla "Miten Internet toimisi, jos IP paketin otsaketiedoista poistettaisi Time To Live-kenttä?" Vastauksen informaatiosisällön laajuudesta voi tehdä oletuksia pistemäärän perusteella Esseet Kirjoitettava esseemuotoon, kaaviot ja luettelot eivät saa olla pääosa vastauksessta. Esseen tulisi näyttää joltain, jonka voisi julkaista vaikkapa ammattijulkaisussa. If the label on the cable on the table at your house, Says the network is connected to the button on your mouse, But your packets want to tunnel on another protocol, That's repeatedly rejected by the printer down the hall, And your screen is all distorted by the side effects of gauss, So your icons in the window are as wavy as a souse, Then you may as well reboot and go out with a bang, 'Cause as sure as I'm a poet, the sucker's gonna hang!
Denna föreläsning. Datakommunikationsprogrammering. Standardisering. MSC-diagram. Web 2.0 Instruktioner för mellanförhöret
Kommunikation Denna föreläsning Datakommunikationsprogrammering Kort presentation av Unix socket-gränssnittet Allmän bild Standardisering Hur görs standarder, vem gör dem MSC-diagram Enkelt verktyg för
Föreläsning 7. Varför Standardisera? Standarder
Föreläsning 7 förstå varför standardisering är viktig känna till standardiseringsorganisationer inom tele/datakommunikationsbranschen känna till varifrån specifikationer för centrala protokoll hittas Varför
Datasäkerhet och integritet
Chapter 4 module A Networking Concepts OSI-modellen TCP/IP This module is a refresher on networking concepts, which are important in information security A Simple Home Network 2 Unshielded Twisted Pair
Webbteknik II. Föreläsning 4. Watching the river flow. John Häggerud, 2011
Webbteknik II Föreläsning 4 Watching the river flow Web Service XML-RPC, SOAP, WSDL, UDDI HTTP Request, Response, Headers, Cache, Persistant Connection REST Hype or the golden way? Web Service / Webbtjänst
Grundläggande datavetenskap, 4p
Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 4 Nätverk och Internet Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-23 IT och medier 1 Innehåll Nätverk Benämningar Topologier Sammankoppling
TDDD80. Mobila och sociala applikationer Introduktion HTTP,SaaS. Anders Fröberg Institutionen för Datavetenskap (IDA)
TDDD80 Mobila och sociala applikationer Introduktion HTTP,SaaS Anders Fröberg Institutionen för Datavetenskap (IDA) Internet Internet är världens största datornätverk och ett system för enkel och effektiv
Objektorienterad Programkonstruktion. Föreläsning 10 7 dec 2015
Objektorienterad Programkonstruktion Föreläsning 10 7 dec 2015 Nätverksprotokoll - OSI Open Systems Interconnection model (ISO standard) definierar 7 lager för nätverkskommunikation: 1 - Physical Layer:
WWW. Exempel på klientsidan. Överföring av en html-fil. Snyggare variant. Verkligt format. Meddelandeformat för begäran HTTP
Exempel på klientsidan WWW Javascript-interpretator XML-interpretator HTML-interpretator Java-interpretator CSS-interpretator Använder TCP Kan återanvända uppkoppling Inga tillstånd hos servern OS API
Distribuerade affärssystem
Distribuerade affärssystem Kursens mål Bygga upp, strukturera och programmera distribuerade system med en flerskiktsarkitektur Beskriva och förklara teorier och uttryck som används inom affärskritiska
Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3
Grundläggande nätverksteknik F2: Kapitel 2 och 3 Kapitel 2 COMMUNICATING OVER THE NETWORK Grundstenar i kommunka;on Tre grundläggande element Message source The channel Message des;na;on Media Segmentering
Datakommunika,on på Internet
Webbteknik Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2015 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Internet Inter- = [prefix] mellan, sinsemellan, ömsesidig Interconnect = sammanlänka Net =
Repetition DK2 Middleware, P2P, Multimediatransport. Stefan Alfredsson 18 Mars 2005
Repetition DK2 Middleware, P2P, Multimediatransport Stefan Alfredsson 18 Mars 2005 Några definitioner på middleware Klistret som gör det möjligt för en klient att få betjäning av en server / i klient/server
Generell säkerhet. Loggning - Hur mycket ska man logga? Inloggningsrutinerna i Unix. Loggning fortsättning
Generell säkerhet Här finns det inga direkta rätt eller fel. Snarare saker man bör tänka på när man implementerar ett program. Kort sagt: Efter att du kommit på hur du tänkt göra, sov på saken och tänk
TCP/IP och Internetadressering
Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström TCP/IP och Internetadressering Slideset
Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät. Mobila nätverk (1/5) Mobila nätverk (2/5)
Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät Material Bengt Sahlin (2004) Föreläsning Ursula Holmström 01.11.2004 Bengt Sahlin 1 Mobila nätverk (1/5)
Alternativet är iwindows registret som ni hittar under regedit och Windows XP 32 bit.
TNT ExpressShipper installation. Om ni redan har en ExpressShipper installation på företaget behöver ni först ta reda på vilken version som är installerad och sökvägen till databasen. Versionen ser ni
IT för personligt arbete F2
IT för personligt arbete F2 Nätverk och Kommunikation DSV Peter Mozelius Kommunikation i nätverk The Network is the Computer Allt fler datorer är sammankopplade i olika typer av nätverk En dators funktionalitet
Christer Scheja TAC AB
Byggnadsautomation för ingenjörer Byggnadsautomation för ingenjörer VVS-tekniska föreningen, Nordbygg 2004 Christer Scheja TAC AB resentation, No 1 Internet/Intranet Ihopkopplade datornät ingen ägare Internet
Utförande: I exemplet så kommer vi att utgå från att man gör laborationen i en Virtuell miljö (Virtualbox).
Nätverkssäkerhet Site-to-site VPN med pfsense I denna laboration kommer vi att skapa en så kallad Site-to-site VPN tunnel (baserad på IPSec) mellan två brandväggar som kör pfsense. Detta ska simulera att
Olika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, 1971. Internet började med ARPANET
Olika slags datornätverk Förberedelse inför laboration 4. Historik Protokoll, / Adressering, namnservrar WWW, HTML Föreläsning 5 Internet LAN Local Area Network student.lth.se (ganska stort LAN) MAN Metropolitan
Webbservrar, severskript & webbproduktion
Webbprogrammering Webbservrar, severskript & webbproduktion 1 Vad är en webbserver En webbserver är en tjänst som lyssnar på port 80. Den hanterar tillgång till filer och kataloger genom att kommunicera
Litteratur. Nätverk, Internet och World Wide Web. Olika typer av nätverk. Varför nätverk? Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola
Litteratur Nätverk, Internet och World Wide Web Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola Beekman kap 9-11 Varierar i olika upplagor. Läs alla kapitel om nätverk och Internet och webb Olika typer
API:er/Mashup. Föreläsning 4 API:er och Mashups. Johan Leitet johan.leitet@lnu.se twitter.com/leitet facebook.com/leitet. Webbteknik II, 1DV449
API:er/Mashup Föreläsning 4 API:er och Mashups Webbteknik II, 1DV449 Johan Leitet johan.leitet@lnu.se twitter.com/leitet facebook.com/leitet F04 API:er Mashup Dagens agenda API RSS Säkerhet Mashup Resurser
Statistik från webbplatser
Statistik från webbplatser problem och möjligheter Ulf Kronman Föredragets huvuddelar Frågorna och motfrågorna Vilka frågor ställer chefen, BIBSAM och ISO? Varför ställer webmastern krångliga motfrågor?
Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1
Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1 Läsanvisningarna för denna föreläsning ska kombineras med nästa föreläsning.
Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:
Föreläsning 5 Mål: Förstå begreppet vägval Känna till vägvalsstrategier förstå växlingen i Internet Förstå grundfunktionaliteten i TCP och UDP Först skillnaderna mellan TCP och UDP Förstå grundfunktionaliteten
IPv6 i Mobilnät. Mattias Karlsson. mattias.karlsson@telenor.com
IPv6 i Mobilnät Mattias Karlsson mattias.karlsson@telenor.com Agenda Varför behöver vi IPv6? Kort historia om Standardisering kring IP i mobilnät. Snabb genomgång om mobilnät Speciella utmaningar med IPv6
Nätverk och Java, grunder Föreläsning 0: 0: Introduktion till Internet
Nätverk och Java, grunder Föreläsning 0: 0: Introduktion till Internet Se Se också Intro en en streamad videoinspelning som som finns finns på på nätet nätet Innehåll Kort om grundläggande nätverkskoncept
Webbteknik II. Föreläsning 5. Restless farewell. John Häggerud, 2011
Webbteknik II Föreläsning 5 Restless farewell HTTP Request HTTP verbs (methods): GET, POST, HEAD, DELETE, PUT, OPTIONS, TRACE, CONNECT http://www.w3.org/protocols/rfc2616/rfc2616-sec9.html variable=value&variable2=value2
Vad är en dator? Introduktion till datorer och nätverk. Pontus Haglund Institutionen för datavetenskap (IDA) 21 augusti 2018
. Vad är en dator? Introduktion till datorer och nätverk Pontus Haglund Institutionen för datavetenskap (IDA) 21 augusti 2018 Översikt 2/23 Datorns historia von Neumann-arkitekturen Operativsystem Datornät
Grundläggande nätverksteknik. F3: Kapitel 4 och 5
Grundläggande nätverksteknik F3: Kapitel 4 och 5 Kapitel 4 OSI TRANSPORT LAYER Transportlagrets sy=e Segment av data skall nå räa applikabon hos både avsändare och moaagare Uppdelning av dataströmmen från
Mattias Wiggberg 1. Orientera på Internet. IP-adress. IP-adresserna räcker inte... Mer om IP-adresser
Orientera på Internet Nuvarande Internet Protocol version 4 (IPv4). Internet är en infrastruktur som förbinder en mängd datorer. Hur hittar vi till en specifik dator? Väl framme vid datorn, hur hittar
Introduktion till integrering av Schenkers e-tjänster. Version 2.0
Introduktion till integrering av Schenkers e- Version 2.0 Datum: 2008-06-18 Sida 2 av 8 Revisionshistorik Lägg senaste ändringen först! Datum Version Revision 2008-06-18 2.0 Stora delar av introduktionen
Webbteknik. Innehåll. Historisk återblick Teknisk beskrivning Märkspråk Standardisering Trender. En kort introduktion
Webbteknik En kort introduktion Innehåll Historisk återblick Teknisk beskrivning Märkspråk Standardisering Trender 1 Historisk återblick 89 CERN Tim Berners Lee Ett plattformsoberoende sätt att sprida
DIG IN TO Nätverksteknologier
DIG IN TO Nätverksteknologier CCNA 1 Kommunikationsgrunder Agenda Framgångsrik kommunikation Kommunikationskomponenter Nätverkskomponenter Klient- och mellanliggande enheter Nätverksmedia Nätverkstyper
att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår
Finns Internet? Varför fungerar det då? Jens Andersson Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Nätet?? Jag påstår att det finns inte något nätverk som heter Internet 4 1 Däremot Det är
Web Services. Cognitude 1
Web Services 1 Web Services Hur ska tillämpningar integreras? Hur ska tillämpningar integreras (via nätet ) för att erbjuda tjänster åtkomliga på nätet? SVAR: Web Services (Enligt Microsoft, Sun, IBM etc.)
KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson
KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. värd Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och
Introduktion Schenker-BTL AB, Stab IT Beskrivning över informationsintegreringmed Schenker, metodbeskrivning version 1.
Schenker har interna system som handhar information som är av intresse för våra kunder/partners. Idag finns ett flertal av dem tillgängliga via Internet, sk Online-tjänster. Dessa erbjuder inte bara hämtning
Modul 6 Webbsäkerhet
Modul 6 Webbsäkerhet Serverskript & Säkerhet Webbservrar & serverskript exponerar möjlighet för fjärranvändare att skicka data och köra kod vilket medför risker. Man ska aldrig lita på att alla vill göra
Hur Internet fungerar? WWW-sida Nixu International Nixu Oy TNMK30 - Elektronisk publicering
Webben TNMK30 - Elektronisk publicering Vad är internet? Vad är internet? Vad är internet? Internet: sammankoppling av datornätverk. Används för bl.a. epost, chat, filöverföring, webbsidor. Kommunikation
Webbtjänster med API er
Webbtjänster med API er Mål med lektionen! Veta kursmålen. Lite grunder om WCF Vem är jag? Mitt namn är Björn Jönsson och jobbar på Tahoe Solutions, ni når mig via mail: bjorn.jonsson@tahoesolutions.se
Voice over IP / SIP. Switching Costs SIP. Motivation for VoIP. Internet Telephony as PBX replacement. Internet Telephony Modes.
Voice over IP / SIP Motivation for VoIP Baserat på material från Henning Schulzrinne, Columbia University. 1 2 Internet Telephony as PBX replacement Switching Costs 3 4 Internet Telephony Modes SIP SIP
Författare: Juha Söderqvist IT-GUI. Version 1.0. Datum
Författare: Juha Söderqvist IT-GUI Version 1.0 Datum 2017-08-18 Innehåll 1. Introduktion... 3 Human-computer interaction... 3 Grafiska användargränssnitt... 4 Operativsystem... 4 Xerox Alto Executive file
Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola
Finns Internet? Varför fungerar det då? Jens Andersson Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Nätet?? Jag påstår å att det finns inte något nätverk som heter Internet 4 Däremot Det är
Michael Q. Jones & Matt B. Pedersen University of Nevada Las Vegas
Michael Q. Jones & Matt B. Pedersen University of Nevada Las Vegas The Distributed Application Debugger is a debugging tool for parallel programs Targets the MPI platform Runs remotley even on private
Scenarioanalys. Jonas Svanberg svan@isy.liu.se. Santa Anna IT Research Institute AB
konsortium 1 STB-scenarioanalys Scenarioanalys Jonas Svanberg svan@isy.liu.se Santa Anna IT Research Institute AB Konsortium STB scenarioanalys 2 Med fokus på... Bredbands-TV Video-on-demand On-linespel
30 år av erfarenhet och branschexperts
30 år av erfarenhet och branschexperts Integrerad Säkerhet Integrerad Säkerhet Varför överordnat system Användarvänlighet Kvalitet Trygghet Kostnadseffektivitet Varför ett överordnat system? Med stora
Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet
Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet 3 Internet Detta kapitel presenteras det världsomspännande datanätet Internet. Här beskrivs bakgrunden till Internet och Internets uppkomst. Dessutom presenteras
Freeway WEB bussadapter. Installations- och bruksanvisning
Freeway WEB bussadapter Installations- och bruksanvisning Läs denna anvising noggrant innan du installerar aggregatet och spara anvisningen för framtida behov. FREEWAY Enervent Freeway WEB www.enervent.se
Skärmbilden i Netscape Navigator
Extratexter till kapitel Internet Skärmbilden i Netscape Navigator Netscape är uppbyggt på liknande sätt som i de flesta program. Under menyraden, tillsammans med verktygsfältet finns ett adressfält. I
Operativsystem ID1200/06 Tentamen :00-18:00
Operativsystem ID1200/06 Tentamen 2018-01-12 14:00-18:00 Instruktioner Du får, förutom skrivmateriel, endast ha med dig en egenhändigt handskriven A4 med anteckningar. Svaren skall lämnas på dessa sidor,
Elisabet Stöök Konsult SAS Institute AB Copyright 2003, SAS Institute Inc. All rights reserved.
Administrera din SAS miljö med SAS Metadata Server och SAS Management Console. Elisabet Stöök Konsult SAS Institute AB Copyright 2003, SAS Institute Inc. All rights reserved. SAS Intelligence Value Chain
Datakommunika,on på Internet
Föreläsning i webbdesign Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Klient Server Klient (Client kund) ED program för ad utnydja tjänster som begärs
1. HandsPointer? Viewer. Viewing Viewing Document Viewer. Document Streaming & Page Management. Thin Client Viewer. My PC Access ,, P2P
2003. 10. 28 1.? Viewer Viewing,, Viewing Document Viewer, Document Streaming & Page Management Thin Client Viewer My PC Access /, /,,, P2P 2. Filtering MS-Word, Excel, PowerPoint PDF HTML, TXT, JPG,
Ver. 19734. Guide. Nätverk
Ver. 19734 Guide Nätverk Innehållsförteckning 1. Introduktion 1 2. Protokoll 1 2.1 FTP 1 2.2 DNS 1 2.3 HTTP 2 2.4 HTTPS 2 2.5 TFTP 2 2.6 SNTP/NTP 2 2.7 SIP 2 2.8 RTP 2 2.9 RTCP 2 3. Nät 3 4. Brandvägg
Socket-programmering. Programmering för distribution. Klient/server ansatsen. Klient/server ansatsen TCP/IP protokollgrafen Java-programering
Socket-programmering Klient/server ansatsen / protokollgrafen Java-programering o o o Fler än en klient Riktiga servrar Programmering för distribution Varför datornät? o För att distribuera beräkningar
TENTAMEN FÖR KURS DAV C03, DATAKOMMUNIKATION II 5p Sid 1 av 6 Torsdag 01-10-25 kl 14.00 19.00
!#"$ %&(')+*#,&-(*#%$-#./) %$'45%&67%&89 TENTAMEN FÖR KURS DAV C, DATAKOMMUNIKATION II 5p Sid av 6 Torsdag --5 kl 4. 9. Ansvarig lärare: Johan Garcia, Annika Wennström, Katarina Asplund Betygsgränser:
1 PROTOKOLL. Nätverk. Agenda. Jonas Sjöström
Nätverk Jonas Sjöström jonas.sjostrom@dis.uu.se Baserat primärt på kapitel 4 i Brookshear (2008) samt valda kapitel ur Gralla Agenda 1. Protokoll 2. LAN och WAN 3. Kort om infrastruktur 4. Paketering och
Datainsamling över Internet
Datainsamling över Internet I den här uppgiften skall du styra ett mätförlopp och hämta mätdata via internet. Från en dator skall du styra en annan dator och beordra den att utföra en mätning och skicka
Beejs Guide Till Nätverksprogrammering med Internetsockets
Beejs Guide Till Nätverksprogrammering med Internetsockets Brian Beej Hall beej@piratehaven.org Copyright 1995-2001 by Brian "Beej" Hall Revisions Historia Revision Version 1.0.0 augusti, 1995 Reviderad
Kurskatalog 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SFÖRTECKNING 1. RFID-Kurser... 2 1.1. RFID Grundkurs... 2 1.2. RFID Fortsättningskurs... 3 1.3. RFID dator programmering... 4 1.4. RFID Systemadministration... 5 1.5. RFID Aktiv Systemadministration...
Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare. Jens A Andersson (Maria Kihl)
Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare
Testtentamen i kursen TDTS04 Datornät och distribuerade system vt 2009
LiTH, Tekniska högskolan vid Linköpings universitet (6) IDA, Institutionen för datavetenskap Juha Takkinen 009-03- Testtentamen i kursen TDTS04 Datornät och distribuerade system vt 009 Lokal Valfri. Tillåtna
Webbtjänster med API er
Webbtjänster med API er Mål med lektionen! En lite djupare inblick i RESTfulla tjänster Vad lektionen omfattar RESTful Services Överblick SOAP kan vara lite overkill för vissa specifika web service scenarion.
ETS Fördjupningsuppgiften Ämnen. Mål för fördjupningsuppgiften. Hur kommer det att gå till? Jens A Andersson
ETS130 2013 Fördjupningsuppgiften Ämnen Jens A Andersson Mål för fördjupningsuppgiften Ni skall självständigt läsa in er på ett aktuellt ämne inom data- och telekom. Få en djup förståelse för detta ämne.
Ändringar i samband med aktivering av. Microsoft Windows Vista
Ändringar i samband med aktivering av Microsoft Windows Vista Volume Activation 2.0 Rutinerna som rör hantering av licensnycklar och aktivering finns nu i en ny version. I den tidigare versionen behövde
Handbok Fjärranslutning till skrivbord. Brad Hards Urs Wolfer Översättare: Stefan Asserhäll
Handbok Fjärranslutning till skrivbord Brad Hards Urs Wolfer Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Protokollet Remote Frame Buffer 6 3 Använda Fjärranslutning till skrivbord 7 3.1 Ansluta
Bilaga C, Nätverksprogram
Bilaga C, Nätverksprogram Välkommen till D I denna bilaga beskrivs flera nätverksprogram som använder sig av TCP/IP, t ex Netscape och Eudora. World Wide Web World Wide Web (för kortas WWW) är den nyaste
Föreläsning 9 Transportprotokoll UDP TCP
Föreläsning 9 Transportprotokoll UDP TCP Domain Name System (DNS) DHCP Tillämpningar 2002-11-06 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1 Transportskiktet Transportprotokoll otillförlitlig överföring: User Datagram
Topologi. Utförande: I exemplet så kommer vi att utgå från att man gör laborationen i en Virtuell miljö (Virtualbox).
Nätverkssäkerhet Remote Access VPN med pfsense I denna laboration kommer vi att skapa en så kallad Remote Access VPN åtkomst (baserad på OpenVPN) så att klienter utifrån det oskyddade nätverket (Internet)
3. Steg för steg. Kör IPv6 på riktigt med FortiGate! Principen är enkel:
Kör IPv6 på riktigt med FortiGate! Principen är enkel: - Installera en Fortigate ditt nätverk. - Anslut Fortigaten till IPv6 nätverket. - Anslut din PC till Fortigaten. - Så kan du surfa på internet med
Programutvecklingsprojekt Projektgrupp Elvin. Detailed Design Document
Programutvecklingsprojekt 2003-04-24 Projektgrupp Elvin Detailed Design Document Björn Engdahl Fredrik Dahlström Mats Eriksson Staffan Friberg Thomas Glod Tom Eriksson engdahl@kth.se fd@kth.se d94-mae@nada.kth.se
Program för skrivarhantering
Program för skrivarhantering Det här avsnittet omfattar: "Använda programvaran CentreWare" på sidan 3-10 "Använda funktioner för skrivarhantering" på sidan 3-12 Använda programvaran CentreWare CentreWare
WINTEXT SERVER/ WINTEXT32 integrerad texttelefoni i tele- och datornät
WINTEXT SERVER/ WINTEXT32 integrerad texttelefoni i tele- och datornät Projektbeskrivning och funktionsspecifikation Henrik Karlsson, AmuHadar 1 2003-11-24 Innehållsförteckning Sammanfattning sid 2 Mål
Strategi för telefoninummerplanen
Strategi för telefoninummerplanen MX-ONE Seminarium den 12 maj 2014 Bo Martinsson Post- och telestyrelsen Innehållet i presentationen Telefoninummerplanens plats i adresseringsdjungeln. Den långa färden
Swedbank Mobile Loadtesting. LoadRunner 11.04 Mobile App protocol
Swedbank Mobile Loadtesting LoadRunner 11.04 Mobile App protocol Bakgrund Mission: Prestandatesta mobilt backend Typ: RESTful tjänst Underlag: Dokumenterat URI och API (Uniform Resource Identifier, Application
Sockets and UDP. The second assignment at DAB
Sockets and UDP The second assignment at DAB728 2006-11-30 Jonas Lundberg/Ola Flygt Matematiska och systemtekniska institutionen, MSI Växjö universitet (email: Ola.Flygt@msi.vxu.se) This assignment should
Godkännande av kundapplikationer
samhällsskydd och beredskap 1 (9) Godkännande av kundapplikationer MSB-50.2 samhällsskydd och beredskap 2 (9) Innehållsförteckning 1 Alla applikationer måste godkännas... 3 1.1 Hur går ansökan om godkännande
SSH-protokollet. Niels Möller
SSH-protokollet Niels Möller 2018-03-21 1 / 18 Historia 1993 Kerberos version 5 (RFC 1510) 1995 Första SSH släpps av Tatu Ylonen, för att ersätta telnet, rsh,... 1995 SSL-2.0 (trasigt) släpps av Netscape.
Föreläsning 6. Nät management (1/3) Nät management (2/3) Nätstyrning Intelligenta nät Protokoll och protokollfamiljer Exempelsystem: ISDN
Föreläsning 6 Nätstyrning Intelligenta nät Protokoll och protokollfamiljer Exempelsystem: ISDN 10/22/01 Bengt Sahlin 1 Nät management (1/3) Network management Nätet kräver styrning, operativ aktivitet,
Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 131022
Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 131022 1. a. Det finns olika typer av störningar. De som finns beskrivna i boken är dämpning, distortion, och brus. Välj en av dessa och ge en kortfattad
Internet. Internet hur kom det till? Internets framväxt. Ett hierarkiskt uppbyggt telenät Kretskopplat/circuit switching
Internet Internet hur kom det till? A worldwide collection of interconnected networks. Ingen central dator/nät Ingen organisaion styr Internet, men ett antal organisationer samordnar aktiviteten fi ICANN
Brandväggs-lösningar
Brandväggs-lösningar Minimera komplexiteten Nätverkstjänster Finns kända och okända Förenkla Ta bort alla onödiga tjänster Ta bort onödig trafik Ta bort onödiga hostar Spärra trafik Spärra hellre för mycket
2D1395, Datasäkerhet. GF3 Paketfiltrering
Datum: 2006-10-09 Skribent: Andreas Boström Föreläsare: Roland Elverljung 2D1395, Datasäkerhet GF3 Paketfiltrering Den här föreläsningen behandlar paketfiltrering samt en kort översikt över TCP ( Transmission
Skriftlig tentamen i kursen TDTS04 Datornät och distribuerade system 2008-08-21 kl. 8 12
LiTH, Tekniska högskolan vid Linköpings universitet (6) IDA, Institutionen för datavetenskap Juha Takkinen 2008-08-9 Skriftlig tentamen i kursen TDTS04 Datornät och distribuerade system 2008-08-2 kl. 8
VPN (PPTP) installationsguide för Windows 7
VPN (PPTP) installationsguide för Windows 7 Följ instruktionen nedan för att sätta upp och använda 3T-PPTP. Innan du gör detta så måste du dock först kontakta internsupport för att få ett användarnamn
F8 Meddelandesändning med UDP
F8 Meddelandesändning med UDP EDA0965 Nätverksprogrammering Per Andersson Datavetenskap Lunds universitet Transport Layer Bygger vidare på Internet Layer / IP. Applikationsprogram Transportlagret Internetlagret
DA HT2011: F16. Definition, begrepp och historik. Ann-Sofi Åhn
DA HT: F Definition, begrepp och historik AnnSofi Åhn Vad är ett nätverk? Två eller flera nätverksenheter som skickar data till varandra över ett kommunikationsmedium AnnSofi Åhn, Institutionen
Win95/98 Nätverks Kompendium. av DRIFTGRUPPEN
Win95/98 Nätverks Kompendium av DRIFTGRUPPEN Sammanfattning Vad håller jag i handen? Detta är en lättförståelig guide till hur man lägger in och ställer in nätverket i Windows 95 och 98 Efter 6 (sex) enkla
En syn på säkerhet. Per Lejontand pele@cs.umu.se
En syn på säkerhet Per Lejontand pele@cs.umu.se Intro Jag Säkerhet inte så uppenbart Globala säkerhetsproblem Lokala säkerhetsproblem Disclaimer Jag, jag, JAG! Sysadmin på CS sedan 2000 Sysadmin LTLAB
Tillfälle 10 (F): Sockets i C, grundläggande IP och Client/Server-applikationer
Tillfälle 10 (F): Sockets i C, grundläggande IP och Client/Server-applikationer I föreläsning 1 gavs en mycket kort översikt till kommunikation via nätverk, vi ska nu se noggrannare på den tekniska bakgrunden
Nätverk grunder Föreläsning 1: 1: Introduktion till Internet
previous next Nätverk grunder Föreläsning 1: 1: Introduktion till Internet Kursledare: Cristian Bogdan cristi@nada.kth.se Gästföreläsare: Björn Eiderbäck bjorne@nada.kth.se Innehåll Kort om grundläggande
Program för skrivarhantering
Program för skrivarhantering "Via programvaran CentreWare" på sida 3-9 "Via funktioner för skrivarhantering" på sida 3-11 Via programvaran CentreWare CentreWare Internet Services (IS) (CentreWare Internet-tjänster)
SIP och NAT, Brandväggar och STUN
SIP och NAT, Brandväggar och STUN BAKGRUND Många kämpar med att ringa med SIP genom routers. Många av oss får problem och anledningen är enkel, SIP är inte avsett att användas genom brandvägg och NAT.
DIG IN TO Nätverksteknologier
DIG IN TO Nätverksteknologier CCNA 1 Applikationsskiktet Agenda Applikationsskiktet Protokoll Klient-server nätverk P2P nätverk och vanliga P2P applikationer TCP/IP protokollstack DNS tjänster och protokoll
Webbserver och HTML-sidor i E1000 KI
1 Funktion och användningsområde E1000-terminalen (E1032-E1151) kan användas som webbserver. En webbserver är ett program som hanterar filer som ska visas i en webbläsare som exempelvis Internet Explorer.
F6 Exchange 2007. 2013-01-16 EC Utbildning AB 2013-01-16
F6 Exchange 2007 2013-01-16 EC Utbildning AB 2013-01-16 1 Kapitel 6, Sid 303-310 Antivirus and Security EC Utbildning AB 2013-01-16 2 Dagens meny Idag: Allmän uppsäkring av system Defense in-depth Verktyg