KOSTPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KOSTPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige 95 2009-10-22"

Transkript

1 KOSTPOLICY Antagen av kommunfullmäktige

2 Innehållsförteckning Inledning/Bakgrund 3 Syfte 3 Barnomsorg - o skola Mål 4 Styrdokument 4 Samverkan 5 Kostombudsträffar 5 Ansvarsfördelning 6 Matsedel 7 Måltidsordning 7 Måltidsinnehåll 7 Mat vid särskilda behov 9 Utflyktsmat 9 Måltidsmiljö 9 Pedagogiska måltider 9 Livsmedelshygien 9 Personer med funktionsnedsättning och äldre Mål 10 Styrdokument 10 Ansvarsfördelning 11 Samverkan 15 Kompetensutveckling 15 Måltiden 15 Matsedel 15 Måltidsordning 15 Måltidsinnehåll 16 Kostsortiment 16 Rutiner för att förebygga upptäcka och behandla undernäring 16 Dokumentation 17 Livsmedelshygien 17 Måltidsmiljö och bemötande 17 Barnomsorg skola personer med funktionsnedsättning och äldre Kompetensutveckling 18 Miljöaspekter 18 Implementering av kostpolicyn 18 Uppföljning och revidering 18 2

3 Inledning/Bakgrund I kommunerna tillagas och serveras idag ett stort antal måltider. Storhushållen och andra enheter som hanterar mat inom kommunen har därmed en betydande roll för våra matvanor. En bra måltidsverksamhet är av stor betydelse för att främja den nationella folkhälsan. I Grums kommun vill vi erbjuda god vällagad och näringsriktig mat anpassad till de behov som våra barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre har. Utgångspunkt skall vara de nationella riktlinjerna. Det är också av stor vikt att servera måltiderna i en lugn och trevlig måltidsmiljö och att det ges tillräckligt med tid att inta måltiden. Inom barnomsorg och skola har en arbetsgrupp med representanter för pedagogisk personal, rektorer, skolhälsovård och kostpersonal arbetat fram kostpolicyn. En arbetsgrupp bestående av kostchef, medicinskt ansvarig sjuksköterska och områdeschefer inom äldreomsorgen har tillsammans med kostgrupp bestående av omvårdnadspersonal, distriktssköterska, sjuksköterska och arbetsledare för centralkök tagit fram kostpolicyn för äldreomsorg. Syfte - skapa enhetliga riktlinjer. - underlätta för verksamheterna att hålla en god kvalité på den kost som serveras. - klargöra ansvarsfördelning mellan olika aktörer som politisk nämnd, områdeschefer, kostpersonal, pedagogisk personal och vårdpersonal. - utgöra ett styrmedel i målarbete, uppföljning och utvärdering av verksamheten - främja hälsosamma levnadsvanor - kostpolicyn skall vara ett stöd till elever och föräldrar att göra hälsosamma val 3

4 Barnomsorg och skola Mål Att förskola, skola och fritidshem skall vara arenor som förenar lek, lust, rörelse och goda matvanor dvs. förutsättningarna för hälsa och lärande. En hälsofrämjande skola som stimulerar alla barn till ett livslångt intresse för fysisk aktivitet och goda matvanor Att erbjuda en kost som tillgodoser olika gruppers behov av energi och näring enligt gällande nationella näringsrekommendationer. Förmedla matglädje till våra matgäster genom ett utpräglat service- och kvalitetstänkande. Matgästerna skall sättas i centrum och ges möjlighet att påverka kvalitet och innehåll både vad det gäller mat och måltidsmiljö. Vara en integrerad del i övrig förskole- och skolverksamhet. Kostverksamheten skall präglas av en hög och jämn kompetens. Styrdokument Livsmedelslagen, livsmedelsförordningen Livsmedelslagen är en ramlag som är styrande för allt arbete inom livsmedelsområdet. I lagen beskrivs vad ett livsmedel är, samt vilka regler som gäller för hantering, märkning, saluhållande, personalhygien, livsmedelslokaler, livsmedelstillsyn och avgifter. Livsmedelsförordningar förtydligar och kompletterar lagen. Statens livsmedelsverk har en egen författningssamling som ytterligare förtydligar vad som gäller. Miljöförvaltningen har regelbunden tillsyn över alla verksamheter med livsmedelshantering och följer upp egenkontrollprogrammen. Övriga lagar Övriga lagar som styr kostverksamheten är: Kommunallagen, produktansvarslagen, lagen om offentlig upphandling Riktlinjer Gällande nationella näringsrekommendationer och riktlinjer enligt nedan skall följas vid planering tillagning och servering av samtliga måltider Svenska näringsrekommendationer (SNR2005) Bra mat för i förskolan (SLV2007) Bra mat i skolan (SLV 2007) Riktlinjer för barnomsorgens måltider (SLV, Centrum för tillämpad näringslära/hälsomålet, SLL, 2004) När det gäller rekommendationer för mjölk och mejeriprodukter är det de senaste rekommendationerna se Bra mat i förskolan som gäller. 4

5 Riktlinjer för skolluncher (SLV, Centrum för tillämpad näringslära/hälsomålet, SLL, 2004) Följande lokala riktlinjer och rutiner skall följas: Gällande avtal för livsmedelsinköp Rutiner för beställning av specialkost Riktlinjer för avvikande kost av religiösa och kulturella skäl Riktlinjer för pedagogiska måltider Samverkan Kostgrupp är en samverkans och utvecklingsgrupp för kostfrågor bestående av kostchef, rektorer, skolhälsovård, pedagogisk personal och kostpersonal. Kostombudsträffar På varje enhet skall finnas ett kostombud. Minst en gång per år bjuds kostombuden in till informationsträff om aktuella frågor. Matråd Alla skolor skall ha ett matråd bestående av rektor, elever ur olika årskurser och kostpersonal. Rektor är sammankallande. Matrådet skall träffas minst en gång per termin. 5

6 Ansvarsfördelning Kommunstyrelsen Områdeschef/rektor Områdeschef kost Verksamhetspersonal Kostpersonal Beslutar och verkställer beslut rörande kosten till barn i förskolan, elever i skolan och pedagogiska luncher. Fördelar resurser så kraven som ställs kan uppfyllas. Följer upp kvalitén på kosten och att kostpolicyn efterlevs. X Ansvarar för att rutinerna fungerar för den del av kosthållningen som verksamhetspersonal sköter om. Sörjer för att fortbildningsbehov hos personalen tillgodoses. Ansvarar för att personal, föräldrar, barn och elever informeras om kostpolicyn. Ordnar samarbete mellan barnhälsovård, tandhälsovård. Ansvarar för att verksamhetspersonal som lagar mat har dokumenterad kompetens i matlagning och hygien. Samverkar med kostenheten i kostfrågor. Ansvar för att avtal om ansvarsfördelning upprättas där både verksamhetspersonal och kostpersonal sköter kostförsörjningen X Ansvarar för att matsedlarna är näringsvärdesberäknade och anpassade efter respektive målgrupp och att de som har behov av annan mat p.g.a. sjukdom, religion eller handikapp skall få en anpassad mat som så lite som möjligt avviker från grundmatsedeln. Ansvarar för att rutinerna inom kostverksamheten fungerar och att fortbildningsbehov hos personalen tillgodoses. Samverkar med personal i skola och förskola om kostfrågor. Ansvar för information till personal om aktuella kostfrågor X Ansvar för att följa antagen kostpolicy, Ansvar att följa rutiner som upprättats för mathållning och livsmedelshygien. Ansvar för att delta i fortbildning och att ta till sej och använda ny kunskap. X X 6

7 Matsedel Matsedel skall finnas på varje enhet så att barn, elever, personal och föräldrar har tillgång till den. Den skall vara skriven på ett sätt som tilltalar smaklökarna och inbjuder till att äta dagens måltid. Ett alternativ till dagens lunch bör erbjudas. Målsättningen skall vara att laga maten från grunden och att använda mindre halvfabrikat. Måltidsordning Dagens energi- och näringstillförsel bör fördelas jämnt över dagen och serveras på regelbundna tider. Enligt svenska näringsrekommendationer ska dagens totala energiinnehåll fördelas enligt följande: Frukost (morgonmål) 20-25% Lunch (mitt på dagen mål) 25-35% Middag (kvällsmål) 25-35% Två eller tre mellanmål bör också ingå. Inom förskolan serveras frukost, lunch och ett mellanmål som tillsammans ger % av dagsbehovet. För de barn som vistas långa dagar serveras ett etra mellanmål. För barn under två år bör det inte vara mer än 2-2,5 timmar mellan måltiderna. Barn över två år kan ha 3 3,5 timmar mellan måltiderna. Måltidsinnehåll: Näringsbehovet tillgodoses lättast om kosten är omvälande och innehåller livsmedel från kostcirkelns olika grupper som är: Frukt och bär Grönsaker och baljväter Rotfrukter och potatis Bröd och andra spannmålsprodukter Matfett Mjölk och ost Kött fisk och ägg Förslag på innehåll och mängder finns i Bra mat för förskolans bilaga. Grönsaker rotfrukter och frukt ger oss vitaminer mineralämnen och fibrer och andra kolhydrater. I dessa livsmedel finns ämnen som minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom, övervikt och skyddar oss mot vissa cancerformer. Barn som äter mycket frukt och grönt äter mindre av söta och feta produkter. Det rekommenderade intaget av frukt och grönsaker är 400 g per dag till barn mellan fyra och 10 år. Barn under fyra år skall successivt öka intaget så de når denna mängd vid fyra år, för barn över 10 år gäller 500 gram. Förskolor och skolor skall som komplement till lunchen erbjuda en salladsbuffé som dukas fram först. Förskolan skall erbjuda minst tre olika sorters grönsaker/sallader varav en gärna kan vara kokt. 7

8 Till salladsbuffén på skolan skall salladsbordet innehålla fem alternativ, se riktlinjer för skolluncher. Av kostfiber som finns i bröd, flingor pasta ris m.m. behöver de små barnen mindre mängd än större barn och vuna men det är bra att barnen får pröva på och vänja sig vid grovt bröd och fullkornsprodukter. Potatis ris och pasta är baslivsmedel. Här kan man gärna variera med korngryn, couscous, bulgur och matvete. Eftersom intaget av mättat fett är för högt i Sverige och intaget av fleromättat fett är för lågt bör D-vitaminberikat flytande matfett eller fast matfett med högst en tredjedel mättat fett användas i matlagningen. Grädde bör bytas mot mjölk vid tillagningen eftersom det sänker mängden mättat fett och kaloriinnehållet vilket ge utrymme för andra näringsrika ingredienser. På bröd rekommenderas matfett med minst 70 % fett varav högst en tredjedel är mättat. Mjölken som serveras bör vara lättmjölk/lättfil/lättyoghurt berikad med D- vitamin. Lättmjölk innehåller mer D-vitamin än standardmjölk. Det är också bra att barn vänjer sig vid lättmjölk redan som små eftersom för mycket mättat fett ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom senare i livet. Av ost bör väljas sorter med lägre fetthalt och nyckelhålsmärkning. Ju lägre fetthalt desto större kalciuminnehåll. Fisk bör förekomma på matsedeln en till två gånger per vecka, varav en av gångerna fet fisk som innehåller omega 3-fettsyror som sänker blodfetthalten och är en viktig D-vitaminkälla. Av kött skall främst magra styckningsdelar och nyckelhålsmärkta produkter väljas. Kött är en viktig källa till järn. Många barn får i sig för lite järn. Man kan därför gärna välja järnrika smörgåspålägg som leverpastej. Socker och söta livsmedel som t.e. fikabröd, godis, glass och söta drycker bör undvikas i förskola och skola. Utrymmet för dessa är begränsat i kosten och bör tillgodoses i första hand i hemmet. Födelsedagsfirande kan ske på annat sätt genom t.e. flaggning eller krona på huvudet, kung för en dag, om firandet skall ske med glass eller tårta bör månadens födelsedagar samlas ihop och firas en dag i månaden för att undvika för högt sockerintag. Salt bör användas måttligt i matlagningen. Saltintaget är idag för stort för att vara hälsosamt därför är det bra att barn vänjer sig vid en lägre salthalt. Man kan istället använda mer av örtkryddor och andra kryddor. I frukosten ingår följande livsmedel: Gryn eller flingor, sylt, bröd, matfett, pålägg, lättmjölk/magra mjölkprodukter, frukt/bär och/eller grönsaker. Lunch innehåller salladsbuffé/grönsaker, varmrätt, bröd med matfett, lättmjölk eller vatten I mellanmålet ingår följande livsmedel: lättmjölk/lättfil/ lättyoghurt, frukt, grönsak och smörgås med pålägg. Hemlagad frukt/bärkräm högst två gånger per månad. Mer detaljerat måltidsinnehåll finns i skrifterna Bra mat för förskola och skola. 8

9 Mat vid särskilda behov Mat vid särskilda behov serveras till dem som av olika skäl inte kan äta av den vanliga maten. Personer som av medicinska skäl behöver en annan kost erhåller den efter individuell medicinsk bedömning och ordination av legitimerad läkare eller sjuksköterska. Personer som av etiska, kulturella eller religiösa skäl inte kan äta maten på den ordinarie matsedeln ska erbjudas anpassning av menyn till lakto-ovo-vegetarisk eller en kost - fläskkött. För barn/elever under 18 år ska förälder/vårdnadshavare ansöka om annan kost. Utflyktsmat Barn på utflykt bör få mat med samma näringsinnehåll som i förskola/skola på ungefär samma tider. Viktigt med goda rutiner för hygien vid utflykter. Godis skall inte förekomma. Traditioner Det är viktigt att bibehålla de traditioner som finns vid speciella tillfällen på året som påsk, midsommar och jul mm.. Då kan undantag göras från de vanliga rekommendationerna eftersom dessa tillfällen är få och det är viktigt att bevara våra traditioner. Måltidsmiljö Maten smakar bättre i en trivsam och fräsch miljö. Ljudnivån i restaurangen skall vara låg, Köer skall genom schemaläggning undvikas. Möblerna skall vara ändamålsenliga, Belysningen skall vara anpassad efter de behov som finns. Utsmyckning av restaurangen betyder mycket för allmänna trivseln likaså att det är snyggt och rent. Maten skall serveras upplagd på ett trevligt sätt. Diskinlämningen bör vara avskild. Matgästerna skall känna sig välkomna till restaurangen/matbordet. Det är viktigt att personalen som serverar maten har ett positivt och serviceinriktat sätt. Det påverkar upplevelsen av måltiden positivt. Pedagogiska måltider Syftet med den pedagogiska måltiden är att ge tillfälle till samvaro mellan barn, ungdomar och vuna. Vuna som äter tillsammans med barn och ungdomar är viktiga förebilder. Den pedagogiska lunchen är viktig för att barnen skall få en positiv upplevelse av måltiden och en naturlig inställning till mat. Måltidsmiljön blir också lugnare om skolans personal äter med barnen. Livsmedelshygien Hygienen vid tillagning och servering av mat är viktig för att undvika att de som äter maten blir sjuka. Egenkontrollprogram skall enligt livsmedelslagen finnas på alla enheter som hanterar livsmedel. 9

10 Personer med funktionsnedsättning och äldre Mål Att erbjuda kost som tillgodoser olika kunders behov enligt gällande nationella näringsrekommendationer. Att måltiderna som serveras är jämnt fördelade över dagen och att nattfastan inte överstiger 11 timmar. Förmedla matglädje till våra kunder genom ett utpräglat service- och kvalitetstänkande. Måltiderna skall serveras i en stimulerande och trivsam miljö. Alla kunder skall få den hjälp och stöd som behövs vid måltiden. Kostverksamheten skall präglas av en hög och jämn kvalitet. Styrdokument Socialtjänstlagen Enligt socialtjänstlagen (SOL) har den som har behov av hjälp och stöd rätt att få detta. Insatserna skall vara av god kvalitet och säkerställas med dokumentation. Det är viktigt att insatserna är individuellt anpassade, tar till vara den enskildes resurser och genomförs i samråd med den enskilde. Livsmedelslagen, livsmedelsförordningen Livsmedelslagen är en ramlag som är styrande för allt arbete inom livsmedelsområdet. I lagen beskrivs vad ett livsmedel är, samt vilka regler som gäller för hantering, märkning, saluhållande, personalhygien, livsmedelslokaler, livsmedelstillsyn och avgifter. Livsmedelsförordningar förtydligar och kompletterar lagen. Statens livsmedelsverk har en egen författningssamling som ytterligare förtydligar vad som gäller. Miljöförvaltningen har regelbunden tillsyn över alla verksamheter med livsmedelshantering och följer upp egenkontrollprogrammen. Hälso- och sjukvårdslagen, patientdatalagen Varje kommun skall erbjuda en god hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Hälso- och sjukvård definieras som åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. En bra dokumentation är en viktig del av en god och säker vård, liksom att all vård och behandling skall genomföras i samråd med kunden. Nutrition ingår som en del av omvårdnaden. 10

11 Föreskrifter och allmänna råd Föreskrifter är bindande regler. Allmänna råd innehåller rekommendationer om hur en författning kan eller bör tillämpas och utesluter inte andra sätt att uppnå de mål som avses i författningen. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården utgör utgångspunkten för ett systematiskt kvalitetsarbetet. Allmänna råd och föreskrifter om patientjournal (SOSFS 1993:20). Allmänna råd om omvårdnad i hälso- sjukvården (SOSFS 1993:17). Övriga lagar Övriga lagar som har betydelse för kostverksamhet är: Kommunallagen, produktansvarslagen, lagen om offentlig upphandling Riktlinjer Svenska näringsrekommendationer 2005 Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg Mat och kostbehandling för äldre, problem och möjligheter 11

12 Ansvarsfördelning Kommunstyrelsen Blockchef Områdeschef Patientansvarig läkare Medicinskt ansvarig sjuksköt. Har det yttersta ansvaret för den kost som serveras. Nämnden har även ansvar enligt livsmedelslagen för mat som tillagas och hanteras inom verksamheten. Ansvarar för att det finns ett kvalitetssystem för att fortlöpande styra följa upp, utveckla och dokumentera kvalitén i verksamheten. Ansvarar för att kostpolicyns rutiner och riktlinjer är väl kända hos personalen och att dessa följs i den egna verksamheten. Ansvarar för att gällande lagstiftning följs. Ansvarar för att utse kostombud som deltar i kostombudsträffar. Ansvarar för att kompetensutveckling inom området sker i enlighet med verksamhetens krav. Ansvarar för bedömning, ordination och behandling. Läkaren ska ta ställning till och utreda om viktminskning orsakas av medicinska faktorer eller om tillståndet kan motverkas genom nutritionsbehandling. Ansvarar för att säkra kvaliteten på hälso- och sjukvården, där kosten är en del, upp till läkarnivå. Ansvarar tillsammans med kostchef för att fullgoda rutiner för nutrition finns inom verksamheten. 12

13 Omvårdnadsansvarig sjuksköt. Omvårdnadspersonal Kontaktperson Ansvarar tillsammans med omvårdnadspersonalen för att uppmärksamma problem med mat, vätskeintag och kundens förmåga att äta. Ansvarar för att följa framtagna rutiner och riktlinjer avseende kosten. Ansvarar för att observera förändringar eller avvikande kostintag och rapportera till omvårdnadsansvarig sjuksköterska och att informationen dokumenteras Ansvarar för att viktkontroller görs enligt ordination från sjuksköterska. Ansvarar för att egenkontroller/mätningar görs enligt framtagna riktlinjer (Livsmedelslagen) Ansvarar för att rekommenderade tidpunkter hålls för de olika måltiderna.ansvarar för att den enskildes måltidsmiljö är trivsam och att servering och uppläggning av maten sker på ett trevligt sätt Ansvarar för att uppgifter om den kundens kost och måltidsvanor är dokumenterade. 13

14 Områdeschef kost Kostpersonal Ansvarar för matsedel och matproduktion. Ansvarar för att de nationella kvalitetskraven gällande näringsinnehåll på den mat som levereras från centralköket följs och att uppföljning och utvärdering sker. Ansvarar för att produktansvarslagen och livsmedelslagen följs. Kostchefen samordnar matsedlar, upphandling, utbildning för kost och omvårdnadspersonal. Ansvarar tillsammans med MAS för att fullgoda rutiner för nutrition finns inom verksamheten. Ansvarar för att tillhandahålla beställd kost enligt fastställd kvalité. Ansvarar för att följa egenkontrollprogram för livsmedelshygien. Personal som tillagar maten skall ha god kompetens i kostproduktion, näringslära, och livsmedelshygien. Samtliga yrkeskategorier som verkar inom LSS och äldreomsorgen har ett gemensamt ansvar och skall arbeta för att tillsammans ge kunden ett gott nutritionsomhändertagande. Utgångspunkten för all kosthållning är att kunden har ett eget ansvar. I de fall kunden inte kan ta ansvar för hela eller delar av sin näringstillförsel har kommunen ett ansvar för att behovet tillgodoses. 14

15 SAMVERKAN Kostgrupp Är en samverkans och utvecklingsgrupp för kostfrågor bestående av områdeschef,, MAS, sjuksköterska, omvårdnadspersonal, kostchef och kostpersonal. Förberedande kostgrupp Består av Mas, områdeschef och kostchef. Denna grupp planerar och förbereder aktiviteter inom kostområdet. Arbetar för att utveckla kostfrågorna i kommunen. Kostombud På varje enhet skall finnas ett kostombud. Minst en gång per år bjuds kostombuden in till informationsträff om aktuella frågor. Kostombuden skall ansvara för att kostpärmen är uppdaterad. (Kostpärm skall tas fram under 2009.) KOMPETENSUTVECKLING Alla som hanterar mat i verksamheten skall ha tillräckliga kunskaper inom området nutrition. Alla kostombud bör genomgå en grundläggande utbildning där det tas upp energioch näringsbehov, näringslära, måltidsmiljö och hygien, undernäring hos äldre, riskidentifiering, dokumentation, måltidsordning, specialkoster, mat och konsistensanpassning vid sväljsvårigheter samt sondnäring. Kökspersonal och omvårdnadspersonal som tillagar mat bör även vara utbildad i matlagning/matproduktion. Fortbildningar skall hållas kontinuerligt för att personalen skall vara uppdaterad inom området. MÅLTIDEN Matsedel En varierad och välbalanserad 7 veckors matsedel skall erbjudas. Ett alternativ till dagens lunch skall kunna erbjudas inom en snar framtid. Maträtterna ska vara årstids- säsongsanpassade samt anpassade till målgruppen. Matsedeln skall skrivas på ett tilltalande sätt som tilltalar smaklökarna och inbjuder till att äta dagens måltid. Det skall framgå tydligt vad som erbjuds. Mer mat skall lagas från grunden och mindre halvfabrikat skall användas. Måltidsordning Äldre människor har svårt att tillgodogöra sig få och stora måltider. För att tillgodose energi och näringsbehovet på bästa sätt behöver man servera många små måltider spridda över dagen. Frukost, middag, kvällsmat och två till tre mellanmål. Frukost % Mellanmål 5-10 %

16 Middag % Mellanmål 5-10 % Kvällsmat % Mellanmål % Ca 30 % av dagens totala energiintag skall komma från mellanmålen och dessa mål bör betraktas lika viktiga som huvudmålen. De kunder som önskar eller är i behov av att äta vid udda tider måste ges möjlighet att göra det. Det är viktigt att nattfastan d.v.s. tiden mellan sista kvällsmålet och första morgonmålet inte överstiger elva timmar. Måltidsinnehåll Näringsbehovet tillgodoses lättast om kosten är omvälande och innehåller livsmedel från kostcirkelns olika grupper som är: Frukt och bär Grönsaker och baljväter Rotfrukter och potatis Bröd och andra spannmålsprodukter Matfett Mjölk och ost Kött fisk och ägg Äldre sjuka bör inte ges lättprodukter (kan finnas undantag) eftersom det är svår att tillgodose energibehovet på grund av att de inte orkar äta stora matportioner. Det är viktigt med en fiberrik kost och att den äldre dricker mycket för att förhindra förstoppning. Efterrätter bör serveras då de bidrar till att täcka energi och näringsbehovet och avrundar måltiden. Kostsortiment A-kost är den grundkost som erbjuds kunderna. E-kost skall tillgodose energi och näringsbehovet vid nedsatt aptit. Matens volym minskas med bibehållet näringsinnehåll Många kunder kan inte äta mat med normal konsistens av varierande orsaker. Det finns olika nivåer av konsistensanpassning. För att rätt konsistens skall erbjudas bör en utredning göras av omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Vid en del specifika sjukdomstillstånd behövs specialkost, denna form av behandling ges efter individuell medicinsk bedömning och ordination av läkare. Personer som av etiska, religiösa eller kulturella skäl inte kan äta den mat som serveras skall erbjudas ett alternativ. Rutiner för att förebygga, upptäcka och behandla undernäring Det är viktigt att uppmärksamma viktnedgång på ett tidigt stadium eftersom det är mycket svårare att behandla om viktminskningen blir stor. Därför behövs goda rutiner för bedömning av näringstillstånd och riktlinjer för utredning och behandling. Kunder i särskild bostad och korttidsboende skall vägas en gång per månad för att upptäcka eventuell viktnedgång. Övriga kunder skall vägas om man misstänker viktnedgång. Vikten skall dokumenteras. Detta är ett enkelt sätt att upptäcka 16

17 undernäring. Vid misstanke om undernäring och/eller felnäring skall mat och vätskeregistrering göras efter bedömning av ansvarig sjuksköterska. Ansvarig sjuksköterska skall också vid behov göra en vårdplan för nutrition för kunder i riskzonen. Läkare och dietist kontaktas vid behov. Vid undernäring behövs en kost som ger mycket energi och helst etra protein i oftast i mindre serveringsportioner. Om inte denna kost räcker för att täcka behovet kan komplettering ske med näringspreparat. Dokumentation Nutritionsbehandling skall ses på samma sätt som annan medicinsk behandling och därmed skall samma krav ställas på utredning, diagnos, behandling och uppföljning. Sjuksköterskan ansvarar för dokumentationen enligt HSL och dokumenterar den kundens näringstillstånd. Områdeschef ansvarar för att det finns dokumentation enligt SOL och att kundens individuella behov av kost är dokumenterat. Omvårdnadspersonalen dokumenterar eventuella avvikelser och rapporterar till sjuksköterskan. Livsmedelshygien Hygienen vid tillagning och servering av mat är viktig för att undvika att de som äter maten blir sjuka. Särskilt nedsatta är kunder som är äldre och sjuka. Egenkontrollprogram skall enligt livsmedelslagen finnas på alla enheter som hanterar livsmedel. Måltidsmiljö och bemötande En måltid är inte bara intag av energi och näringsämnen utan måltiden och ätandet är en viktig del av det sociala livet och för många en höjdpunkt under dagen. Måltiderna skall präglas av samvaro, gemenskap, lugn och ro. Måltiden skall anpassas och serveras under sådana former att den ger en positiv upplevelse för den enskilde individen. För vissa innebär det samvaro i stor eller liten grupp, andra kan behöva inta sin måltid i avskildhet. Alla skall få god tid på sig att äta. Miljön där måltiden serveras är betydelsefull och har stor betydelse för aptiten. Maten skall se aptitlig ut, dofta gott. Vid servering är det viktigt att anpassa portionsstorleken. För den som har svårigheter att äta själv kan personal fungera som ett stöd genom att sitta bredvid eller aktivt hjälpa till med maten. Det är viktigt att duka vackert med omtanke och skilja på vardag och helg. Om det är möjligt bör maten serveras ur karotter och finnas på bordet för att stimulera lukt och syn, därmed ökar kanske lusten att äta. Alla störande ljud som t.e. radio, TV bör undvikas under måltiden. Personer med nedsatt syn är i behov av god belysning för att se vad som serveras. 17

18 Barnomsorg, skola, omsorg om personer med funktionsnedsättning och äldreomsorg Kompetensutveckling Personal som lagar mat och kostombud skall varje år erbjudas kompetensutveckling inom området. Varje år skall en gemensam utbildningsaktivitet ordnas för denna personalkategori i aktuellt ämne inom kostområdet. Vartannat år skall enligt livsmedelslagen ordnas fortbildning i livsmedelshygien för den personal som arbetar med livsmedel. Miljöaspekter Verksamheterna skall öka sin användning av ekologiskt och lokalt producerade livsmedel. Inköp av livsmedel skall anpassas efter säsong. Man bör sträva efter att samordna transporter vid leveranser av livsmedel och färdiglagad mat. Det är viktigt att källsortera. Det är också viktigt att de som har möjlighet komposterar. Det bidrar till att matavfallet från måltidsverksamheten återanvänds vilket är positivt för miljön. Det allra bästa för miljön är att minska svinnet. Då kan också resurser frigöras för att satsa på mer ekologiska och närproducerade livsmedel. Mätning av svinn skall ske under en vecka på våren och en vecka på hösten varje år. Implementering av kostpolicyn Att göra kostpolicyn känd. Efter att beslut tagits i kommunfullmäktige om kostpolicyn skall den läggas ut på kommunens hemsida. Information skall ges till blockchefer, områdeschefer, skolhälsovård, berörd personal inom förskola, skola, hemtjänst, hemsjukvård, särskilda bostäder, kostverksamheten och övriga berörda verksamheter. Information skall ges av blockchefer, områdeschefer rektor/kostchef och skolhälsovård vid arbetsplatsträffar, personalmöten och andra möten som berör kostfrågor inom förskola skola. Inom IFO, LSS och äldreomsorg skall information ges vid arbetsplatsträffar av områdeschefer. Samtliga personal som äter pedagogiskt eller på annat sätt har kontakt med barn/elever/kunder skall vara införstådda med kostpolicyn och varför den finns. Barn/elever/föräldrar informeras av ansvariga pedagoger/rektor i samverkan med kostpersonal. Kunder och anhöriga inom IFO, LSS och äldreomsorg informeras av respektive kontaktperson. Uppföljning och revidering av kostpolicyn Kostpolicyn skall tas upp som en punkt i kvalitetsredovisningen. Områdena skall ta upp hur man efterlever denna och vad man gjort för att erbjuda en god matkvalitet. Årliga enkäter skall göras av kostenheten för att följa upp kvalitén på kosten. Uppföljning skall årligen göras i matråd/kostgrupper Revidering skall ske var fjärde år och antas av kommunfullmäktige. 18

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger till grund för kommunens riktlinjer. Måltiderna i skolan är mycket viktiga

Läs mer

Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014

Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2011-06-27 Innehållsförteckning Inledning 4 Hälsa 4 Miljö 4 Kostkvalitet 4 Mål 5 Vård och omsorg 5 Måltidsordning 5 Energifördelning

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Läs mer

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Policyn revideras varje mandatperiod Policy utarbetad i samarbete med representanter

Läs mer

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL Skollunch ska erbjudas utan avgift till alla elever som är antagna

Läs mer

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun.

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Skinnskattebergs kommun 2011/11/07 Teknik och service 45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Inledning.

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) M. 3.3 RIKTLINJER FÖR KOST INOM FÖRSKOLA OCH SKOLA Inledning Maten som serveras ska vara god, säker och näringsriktig. Måltiderna ska vara trivsamma och ge barnen en positiv upplevelse.

Läs mer

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola 2015-01-01 Riktlinjer för kost inom förskola och skola 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Ansvarsfördelning 3 Mat och hälsa 3 Val av livsmedel 4 Specialkost 6 Måltidsmiljö och bemötande 6 Miljöaspekter

Läs mer

Kostservice. Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Mariehamns stad

Kostservice. Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Mariehamns stad 1/6 Kostservice 28.05.2014 STYRDOKUMENT För Mariehamns Stad Kost och lokalservice Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Kostpolicy och givna riktlinjer är avsedda för måltider inom

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA NÄRING MÅLTIDEN Måltider ska vara näringsriktig sammansatt kost av god kvalitet utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna. En rullande

Läs mer

MATEN. i Sjöbo kommun. Kostprogram. Förskola Skola Vård och Omsorg

MATEN. i Sjöbo kommun. Kostprogram. Förskola Skola Vård och Omsorg MATEN i Sjöbo kommun Kostprogram Förskola Skola Vård och Omsorg Kostprogram för Sjöbo kommun Inledning Huvudstrategin i folkhälsoarbetet bör vara insatser som gäller hela befolkningen och verka för minskade

Läs mer

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Reviderad 090505,110318,111114 och 131009 av Britt-Marie Hannu, MAS Innehåll: Sida: Inledning 2 Lagar och föreskrifter 2 Ansvar 3-4 Dokumentation 4 Daglig aktivitet 4

Läs mer

Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan

Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan I Säters kommun Beslutade av barn- och utbildningsnämnden 2015-xx-xx,? 1 Innehållsförteckning INLEDNING/BAKGRUND... 2 GEMENSAMT FÖR SAMTLIGA VERKSAMHETER...

Läs mer

1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA. Kostservice 2014-12-01

1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA. Kostservice 2014-12-01 1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA Kostservice 2014-12-01 2(12) Mat och måltider är centrala i våra liv, som njutning, en källa till glädje, som mötesplats och kulturbärare. Våra matvanor har också

Läs mer

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola Kostpolicy inom förskola, grundskola och gymnasieskola Alla matgäster, men även vårdnadshavare, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje

Läs mer

Kostpolicy på Ängdala Skolor

Kostpolicy på Ängdala Skolor Kostpolicy på Ängdala Skolor Syfte och bakgrund. I en strävan att ge er en insikt i vår verksamhet upprättar vi en kostpolicy. Ett tydligt dokument som man lätt kan följa för att bl.a. säkerställa att

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Kommunen Inledning Dessa råd vänder sig främst till dig som arbetar på kommunal nivå med exempelvis styrdokument, som sitter i den nämnd som ansvarar för maten

Läs mer

Riktlinjer för mat och måltider inom skola och förskola

Riktlinjer för mat och måltider inom skola och förskola Riktlinjer för mat och måltider inom skola och förskola I september 2012 antog Kommunfullmäktige en kostpolicy. Där framgår att måltidsverksamheten i Varbergs kommun ska bygga på tydligt kvalitets- och

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015

Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015 Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015 Del 2 Reviderad 2013 På uppdrag av tekniska nämnden har en livsmedels- och måltidspolicy samt riktlinjer för Västerviks

Läs mer

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 2013-09-10 1 (5) KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 1. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH TILLSYN Leverantör/entreprenör av kost skall följa de regelverk som stat och kommun

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider Kostpolicy för Falköpings kommun Mat och måltider Falköpings kommun och maten Här i Falköpings kommun är maten ett medel för att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Detta är i enlighet med

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Bilaga 14TEK5-1 Bilaga 14TEK5-1 Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten

Läs mer

Mat och måltider i förskola och grundskola

Mat och måltider i förskola och grundskola Mat och måltider i förskola och grundskola Mat och måltider är en viktig del i våra liv, som njutning, källa till glädje, som mötesplats och kulturbärare. Maten har stor betydelse för både hälsa och miljö.

Läs mer

Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium

Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium 1. Livsmedelsval/Miljö 2 1.2 Kostpersonal/Kvalitet 3 1.3 Verksamhetsansvarig för kök 3 1.4 Inflytande/delaktighet 3 1.5

Läs mer

Kostpolitiskt program

Kostpolitiskt program 2015-05-26 Referens: Beslut Kf 2015-05-19 151 Kostpolitiskt program Maten i Skellefteå kommun Unga och gamla äter dagligen måltider inom förskola, skola och äldreomsorg. Maten berör och engagerar. Den

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

KOSTPOLICY KOSTPOLICY

KOSTPOLICY KOSTPOLICY KOSTPOLICY KOSTPOLICY 2013 Innehållsförteckning INLEDNING... 2 SYFTE... 3 MÅL... 3 RIKTLINJER... 3 Riktlinjer Förskola/Förskoleklass/Grundskola/Grundsärskola/ Fritidshem/Frivilliga Skolformer samt Gymnasiesärskola...

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Verksamhetsansvariga Biståndshandläggare Att anpassa måltiderna efter den äldres önskemål kan innebära att respektera kulturella högtider, smak och tradition.

Läs mer

KOSTPOLITISKT PROGRAM

KOSTPOLITISKT PROGRAM Hörby 2011-12-27 KOSTPOLITISKT PROGRAM Mål Riktlinjer Hörby kommun 242 80 Hörby Tel: 0415-180 00 Besöksadress: Ringsjövägen 4 Fax: 0415-181 08 social@horby.se www.horby.se 2 Kostpolitiskt program Inriktningsmål

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga

Läs mer

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt

Läs mer

Tjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen

Tjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen Tjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen Avsnitt: Kost som tillagas och serveras i särskilda boendeformer, dagcentraler och dagverksamhet Fastställt av socialnämnden 2012-02-29 KVALITETSKRAV FÖR

Läs mer

MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA

MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA En inspirerande broschyr som kan användas i verksamheterna Sverige är unikt Alla barn och ungdomar behöver trevliga pauser under dagen där de får njuta av god mat i en lugn och

Läs mer

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Servicenämnden 2013 / 30 1 (5) Datum 2013-03-12 Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Vision Trelleborgs kommun ska erbjuda matgästerna lustfyllda måltider, lagade av bra råvaror som ger god hälsa

Läs mer

Kostpolitiskt program

Kostpolitiskt program Kostpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-27 Struktur för kostpolitiskt program med policy och riktlinjer avseende kvalitet för måltider inom förskola, skola, vård och omsorg i Habo kommun

Läs mer

Kvalitetskrav för måltider till barn och elever i förskola, grundskola och gymnasieskola i Falkenbergs kommun

Kvalitetskrav för måltider till barn och elever i förskola, grundskola och gymnasieskola i Falkenbergs kommun Datum 2012-05-15 (Reviderad 2014-01-01) Bilaga 4 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Till överenskommelse mellan Barn och utbildningsförvaltningen och Kost och städservice avseende måltider

Läs mer

Riktlinjer för mat och måltider. i förskola och skola

Riktlinjer för mat och måltider. i förskola och skola Riktlinjer för mat och måltider i förskola och skola Politiskt beslut Riktlinjer för mat och måltider i förskola och skola antagna av barn- och utbildningsnämnden den 17 april 2014 och av Torshälla stads

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter:

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter: Måltidspolicy Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2013-10-24 125 Ansvar för revidering: kommunstyrelsen Gäller för: Giltighetstid: Ersätter: Karlskrona kommun och dess bolag tills vidare Kostpolicy

Läs mer

Mål och riktlinjer. För kvalité och service avseende kost inom äldre- och handikappsomsorgen i Gislaveds kommun

Mål och riktlinjer. För kvalité och service avseende kost inom äldre- och handikappsomsorgen i Gislaveds kommun Socialförvaltningen Stortorget 1 332 80 Gislaved www.gislaved.se 2009 Gislaveds kommun, foto: smålandsbilder.se, layout: Kalle Brandstedt Mål och riktlinjer För kvalité och service avseende kost inom äldre-

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun

Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun Fastställd av Barn- och utbildningsnämnden i Nybro kommun 2010-03-03, 19. Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger

Läs mer

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Innehållsförteckning Bakgrund 1 Matsedel 1-2 Konsistensanpassad kost 3 Specialkost 3 Måltidsordning och nattfasta 4 Måltidsmiljö 4-5 Riskbedömning, utredning

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY

Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY En kvalitetssäkring av hela matkedjan September 2008 Innehåll: 2 Inledning... 3 Yrkesfunktioner och ansvar... 4 Krav på

Läs mer

Kostpolitiskt program

Kostpolitiskt program Kostpolitiskt program för Katrineholms kommun Antaget i Katrineholms Kommunfullmäktige 2009-03-16 38 Text: Kostchef Camilla Wiström, Kostservice, i samarbete med Kommundietist Karin Engvall, Äldreomsorgen,

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

l a Kostpolicy för vård och omsorg Vetlanda kommun

l a Kostpolicy för vård och omsorg Vetlanda kommun ! Ma lla e j f d ö r ä l a g t Kostpolicy för vård och omsorg Vetlanda kommun Innehållsförteckning Inledning... 2 Syfte... 2 Lagar och föreskrifter... 3 Ansvar... 3 Samverkan... 6 Matens kulinariska värde...

Läs mer

Maten är bara en del av måltiden. Herrljunga kommuns kostpolitiska program med handlingsprogram

Maten är bara en del av måltiden. Herrljunga kommuns kostpolitiska program med handlingsprogram Maten är bara en del av måltiden Herrljunga kommuns kostpolitiska program med handlingsprogram Det goda livet. Förord Enligt Utvecklingsplan Växtkraft 10 000 ska Herrljunga kommun 2020 vara en attraktiv

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015

Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015 Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015 Del 1 Reviderad 2013 På uppdrag av tekniska nämnden har en livsmedels- och måltidspolicy samt riktlinjer för Västerviks

Läs mer

Organisation Kvalitet

Organisation Kvalitet 1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Kostpolitiskt program/strategi för måltider inom Barn- och utbildningsförvaltningen

Kostpolitiskt program/strategi för måltider inom Barn- och utbildningsförvaltningen Kostpolitiskt program/strategi för måltider inom Barn- och utbildningsförvaltningen Antaget i Barn- och utbildningsnämnden 2011-03-24 32 Text: Kostekonom Marie Åkerström, Skolmåltider, i samarbete med

Läs mer

Aktuella kostrekommendationer för barn

Aktuella kostrekommendationer för barn Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Tjänsteskrivelse Förslag till kostpolicy

Tjänsteskrivelse Förslag till kostpolicy VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2014-11-04 DNR KS 2014.287 EMELIE HALLIN SID 1/2 T.F FÖRVALTNINGSCHEF KAI 08-58785203 EMELIE.HALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad

Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad Planera för våren 2013! Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad Äldrecentrum arrangerar i samarbete med äldreförvaltningen utbildningar med olika teman inom ämnesområdet nutrition,

Läs mer

Bra mat för hela familjen

Bra mat för hela familjen Bra mat för hela familjen Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära Uppdaterad juli 2008 En fråga om balans Med dagens enorma livsmedelsutbud kan det vara svårt att välja rätt. Bra mat behöver inte

Läs mer

MAT OCH MILJO POLICY FÖR MÅLTIDS VERKSAMHETEN I HALLSBERGS KOMMUN.

MAT OCH MILJO POLICY FÖR MÅLTIDS VERKSAMHETEN I HALLSBERGS KOMMUN. .. MAT OCH MILJO 2012-05-14 POLICY FÖR MÅLTIDS VERKSAMHETEN I HALLSBERGS KOMMUN. Inlednin2 l Hallsbergs kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Riktlinjer för mat i förskolan

Riktlinjer för mat i förskolan Riktlinjer för mat i förskolan Foton: Maria Månsson Omslaget visar grönsaker från Ås Trädgård Maten i förskolan Gemensamma riktlinjer om mat och måltider för förskola i Krokoms kommun. Innehållet är utarbetat

Läs mer

Kostprogram för Ale kommun

Kostprogram för Ale kommun Ale kommuns matbil dekorerades sommaren 2009 med vinnarteckningarna från Barnens val. Alla Alebarn mellan fem och tolv år kunde vara med i en teckningstävling, där vinnarna sedan valdes ut i en demokratisk

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun

Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun 2012-05-29 Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Syfte Det här dokumentet är framtaget i syfte att ge riktlinjer för att uppfylla de mål som finns angivna i Kungälvs kommuns

Läs mer

Q Österåker. Svar på medborgarförslag nr 5/2013 - Bra och näringsrik mat till alla i skolan. Beslutsförslag BESLUTSFÖRSLAG

Q Österåker. Svar på medborgarförslag nr 5/2013 - Bra och näringsrik mat till alla i skolan. Beslutsförslag BESLUTSFÖRSLAG Q Österåker Kommunstyrelsens ordförande Michaela Fletcher BESLUTSFÖRSLAG 2014-10-29 Dnr KS 2013/0333 Till Kommunstyrelsen Svar på medborgarförslag nr 5/2013 - Bra och näringsrik mat till alla i skolan

Läs mer

Måltidspolitiskt program för Upplands Väsby

Måltidspolitiskt program för Upplands Väsby Styrdokument, program Stöd & Process/Specialistenheten 2014-10-28 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 910 88 KS/2010:321 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Måltidspolitiskt program för Upplands Väsby

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

RIKTLINJER för måltidsverksamheten inom förskola och skola i Arboga kommun

RIKTLINJER för måltidsverksamheten inom förskola och skola i Arboga kommun RIKTLINJER för måltidsverksamheten inom förskola och skola i Arboga kommun Barn och utbildningsnämnden antaget 2010-12-08 52 Tekniska nämnden antagen 2011-02-02 10 2010-11-23 Innehåll 1 Inledning 5 2

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

i förskolan på Södermalm

i förskolan på Södermalm Kostpolicymaten i förskolan på Södermalm Kostpolicy för maten i förskolan i Södermalms stadsdelsförvaltning har utarbetats av: Karin Wiberg matkonsult och leg dietist Hushållningssällskapet Uppsala 2008-10-05

Läs mer

KOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2010-10-27

KOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2010-10-27 KOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2010-10-27 Utges av Oktober 2010 Förord Kost- och nutritionsprogram upprättas för att kvalitetssäkra maten och nutritionsomhändertagande

Läs mer

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1.

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. CHECKLISTA Nivå 1 Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. Dna checklista innehåller frågor som, berode på skolans förutsättningar, kan behövas förberedas innan skolan svarar på Nivå 1 på

Läs mer

KOSTRIKTLINJER FÖR SÄKRARE NUTRITION HOS BRUKARE I PARTILLE KOMMUNS ÄLDREBOENDE, KORTTIDSENHETEN OCH HEMTJÄNST

KOSTRIKTLINJER FÖR SÄKRARE NUTRITION HOS BRUKARE I PARTILLE KOMMUNS ÄLDREBOENDE, KORTTIDSENHETEN OCH HEMTJÄNST DNR: VON 2007:132 KOSTRIKTLINJER FÖR SÄKRARE NUTRITION HOS BRUKARE I PARTILLE KOMMUNS ÄLDREBOENDE, KORTTIDSENHETEN OCH HEMTJÄNST Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2008-11-05 Arbetsgrupp Inom Nutritionsprojektet

Läs mer

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete av kostenverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Den

Läs mer

för Göteborgs Stad För förskolor, grund- och gymnasieskolor, särskilt boende samt mat i det egna hemmet.

för Göteborgs Stad För förskolor, grund- och gymnasieskolor, särskilt boende samt mat i det egna hemmet. för Göteborgs Stad För förskolor, grund- och gymnasieskolor, särskilt boende samt mat i det egna hemmet. Måltidsprogrammet för Göteborgs Stad är framtaget på uppdrag och beslutat av Göteborgs kommunfullmäktige

Läs mer