Kommentarer på up& go övningar

Transkript

1 9. Vilken typ av kompressionsbehandling använder ni efter amputation? Hur snabbt börjar ni med den? Ser ni vinster med tidig kompressionsbehandling? Vem initierar denna behandling? Vem provar ut eventuell kompressionshylsa? Vad kan ni ge för tips till andra? Antal svarande: 6 En Annan gång tror jag att man ska strukturera det lite mera både med sekreterare och diskussionsledare - det blev lite kaotiskt hos oss och alla blev inte hörda. Kompressionsbehandling börjar 5. till 7. dagen vid sårkontroll. Fysioterapeutens ansvar. Tips: kom ihåg att mäta ofta nog så man följer med ner i linerstorlek. De flesta i gruppen (5) använde silikonhylsa som kompressionsbehandling och det startade inom 1-3veckor. Ibland användes måttanpassad Sensitub eller Tubigrip. Det var sjukgymnast eller ortopedingenjör som provade ut silikonhylsan och bytte storlek. Vinsten är mindre svullnad som ger snabbare sårläkning i alla fall på sagitellssnitt (underben). Även att det skyddar stumpen. De flesta hade en succesiv upptrappning av användningen av silikonhylsa från 30minx2/dag till 4timx2/dag. Viktigt med tydliga instruktioner om hur silikonhylsan ska rengöras och skötas för att undvika infektioner. Väldigt olika rutiner på olika ställen i landet. De som använder tidig kompression / tidig användning av siliconhylsa / tidigt prova att belasta i protes var mkt nöjda med det. Tyckte hela rehabprocessen kom igång snabbare och patienten inte tappade mer kondition än nödvändigt. Olika rutiner också vad gäller vem som provar ut hylsan. I vår grupp lika delar sg/ft och oi. Olika i olika delar av Sverige. Össurs rigid dressing från dag 1-5, därefter liner. Gips 1-3 v eller u-gips, därefter lockålåda. Tensitube/liner påbörjas efter 1-3 v. Absolut, protestillverkning kan påbörjas tidigare. Oftast fysioterapeuterna och dem provar även ut hylsorna Efter 1-2 veckor påbörjas kompressionsbehandlingen. Den hjälper med läkning och få ner svullnaden. Sjukgymnast i samråd med läkare initierar denna behandling. Sjukgymnasten provar ut hylsan.

2 10. Hur lägger ni om amputationssåren? Vilket material används och varför? Ser ni vinster eller nackdelar med vissa material? Hur ofta byter ni förband? Vad kan ni ge för tips till andra? Antal svarande: 3 Omläggning var femte dag, om möjligt med så lite omläggningsmaterial som möjligt. Material som används: Cavilon, Aquacel extra, Sårfilm. Viktigt att det är samma person som lägger om för att följa såret, ta kort. De flesta i vår grupp fanns inte med i den processen. Den som var det använde icke vidhäftande kompresser + ytterförband med omläggning 2 ggr/v, var 5:e dag om det inte vätskade. Omläggning av såren sköts via vårdcentraler, boendet, ort.mottagningar (återbesök hos operatören i Ö-vik 5-6 v efter op), Gåskolan (Lund) och teamet på dagrehab (Jönköping). TÄNK PÅ KVARVARANDE FOTEN!!

3 11. Hur ser era rutiner ut kring utprovning av silikonhylsa? Hur snabbt efter operation får era patienter silikonhylsa utprovad? Vem initierar utprovningen? Vem ansvarar för utprovningen och hur går den till? Använder någon återanvändningsbara silikonhylsor? Vilka rengöringsrutiner har ni i så fall? Vad kan ni ge för tips till varandra angående användandet av silikonhylsa? Vad kan ni ge för tips till andra? Antal svarande: 5 Återanvändbara liners tvättas i maskin och torkar med rena handdukar.. Patienterna får silikonhylsa 1-3veckor efter op. Läkare eller sjugymnast/fysioterapeut kan initiera. Ansvarar för utprovning var sjugymnast/fysioterapeut eller ortopedingenjör. Alla i gruppen använde återanvändningsbara som tvättas i autoklav. Rengöring varje dag vid patient användning med mild tvål och vatten och vid sår kan ibland även rengöring med "sprit" förekomma. Stor variation, från efter 5-7 dagar till flera veckor. De med tidig utprovning verkade mest nöjda. Alltifrån dag 5 till flera veckor efter op. Oftast fysioterapeuterna. Rengöring av hylsor; på sjukhus används autoklav, lämnas till TeamOlmed (Halmstad), tvättas med tvål och vatten + spritas

4 Kommentarer på up& go övningar - Generellt undrade OI'n i vår grupp om vi fysioterapeuter tränar våra patienter tillräckligt hårt! STÅENDE BALANSÖVNING; FOT PÅ PALL: Bra övning för att träna höftstabilitet, proteskontroll, våga belasta och en övning många använder sig av. Bra att använda spegel för visuell feed-back. - OI kommenterar att man alltid skall spara äldre proteshylsor och att man inte bör skicka hem 2 olika hylsor med patienten till hemmet. - Många i gruppen upplevde att deras patienter var "för dåliga" för de svårare övningarna "BOLL UNDER FOT" Bra att stegra denna övning från att göras med hård boll till mjuk där man inte kan "fuskbelasta" lika lätt

5 Kommentarer på up& go övningar 11. Sittande balans - bra övning som de flesta kan göra och som ger viktig bålstabilitet och balans. 29. Viktigt med tyngdöverföringsövningar med och utan motstånd, be patienten trycka fram höften. 10. Sitt till stå - boll mellan knäna. 9. Stå och träna steg till en början. 13. Kan vara svårt, man kan börja att göra övningarna med psoaskudde eller Pilattesboll. Ett förslag vara att försöka lyfta kroppen med små bollar under ben och armar. 6 Ingen gjorde det testet men var intresserade. Viktigt med bedömning av förflyttningsfunktion utan benprotes, andra sjukdomar, kognition mm. 16 övningen används även med boll för ökad svårighet 17? Ingen extra hylsa med hem att byta med, patient får ej skruva själv. Om man har en reservprotes kan den skickas med hem vanliga övningar som är bra sittbalans, även boll ge tryck/ motstånd på hylsan för att patient skall hitta alla muskelgrupper, stabilisering. Fötternas placering mkt viktig. Hur guida extension? mothåll med gummiband eller manuellt på höften. träna mycket styrka och muskulär kontroll på extenderad höft, var noga med utgångsställningen vid tex träning i dragapparat TRX- ingen erfarenhet, bra till aktivare patienter kanse inte de geriatriska

6 Kommentarer på up& go övningar Övn. 11: Sitta på boll istället (beroende på amp.nivå). Övn. 13: Stå upp och gör övningarna för bättre stabilitet. Kanske för tunga övningar som visas på bilderna. Tips stretcha höftböjarna vid övervikt: Ligg på rygg på brits med ben utanför, ett ben mer och ett ben upp -> förhindra kontrakturer. nr 16: Halmstad gör denna. Göteborg gör den ofta men upplever den som svår i början då patienterna tappar abduktionen. Fördelen är att de patienter som verkligen tar övningen till sig lär sig spänna rätt muskler. Jönköping och Halmstad använder Nintendo Wii som liknande övning och tycker att det är roligare för patienten. nr 15: Lund utför liknande övning men står hellre rakt (dock svårt vid kontraktur) och de kör mycket gummiband på protessidan, främst knäextension. De har inte varit med om att någon fått sår av detta. Göteborg låter ibland TF-patienten gå baklänges istället för framlänges vilket är bra för rörligheten i höftextension. nr 12: Svår med TF är gruppen enig med. Vissa gåskolor låter patienten stå i mitten och nå prickarna med tårna vilket gynnar höftmuskulatur, hållning men ger även kognitiv träning med de olika färgerna. nr 11: Halmstad upplever övningen svår för patienten att kunna böja protesen så långt bak om det gäller uppresning. Många gåskolor använder sig av denna övning utan uppresning för bålträning. nr 30: Samma kommentar som nr 12. Svår att utföra med många äldre patienter. nr 29: Varieras med många underlag i Göteborg. Utförs i barr och med bälte. nr 10: Ingen verkar utföra denna.

7 11. Sittande balans Sitt på stol. Håll armarna framför dig och, jobba mot ett motstånd. Se till att lägga belastning på protesen så att den blir kvar stadigt i golvet. Gör svårare genom att sitta på rörligt underlag samt placera ev icke protes fot på rörligt underlag.

8 Bålrotation

9 9. Viktiga aspekter vid protesförsörjning Vad tycker du är viktigt vid protesförsörjning? För TTA Att i belastningsfas extendera knäleden genom att aktivera quadriceps Tänka på att ta lika steglängd med båda benen, tex tejpa på golvet olika steglängder För TFA: Att extendera höften, så rörelsen går framåt i gångriktning Att använda m gluteus medius för att förhindra en abduktion i höftleden, dvs att höften inte glider lateralt på amputerad sida Minimum = 30 cm (en fotlängd) Hur guida patienten i detta?

10 10. Wall squats Stå med ryggen mot en vägg, placera en boll mellan knäna för bättre stabilitet. Böj försiktigt i knäna och pressa upp igen. Försvåra ytterligare genom att placera en stor boll mellan ryggen och väggen.

11 12. Stående balansövning Ställ dig på 1 steglängdsavstånd från markeringarna med en boll i händerna. Ta ett steg fram och placera bollen på markeringen, kliv tillbaka. Ta ett steg ut igen och plocka upp bollen, kliv tillbaka. Ta ett steg ut till nästa markering och placera bollen där. Obs! Lårbens amputerade bör ha protesbenet kvar i golvet hela tiden.. Underbensamputerade växlar ben.

12 1. Gående balansövning Kliv över muggarna, var noga med att lyft upp knät i 90 i varje steg. Tre svårighetsgrader. 1) Placera foten vid sidan av (muggen vid insidan av foten). 2) Placera därefter foten mellan muggarna. 3) Placera därefter foten vid utsidan(muggen vid utsidan på foten)

13 2. Stående balansövning Börja stå på balansplattan hitta jämvikt. Initialt kan man stå med något böjda knän, räta sedan successivt på kroppen för att till slut klara stå upprätt. Öka svårighetsgraden genom att terapeuten för patienten utanför dess jämvikt varpå patienten skall försöka återfinna jämvikt.

14 3. Att motivera Det är mycket lättare att lägga låg målsättning för patienter och intala honom/henne att det är likasom ingen ide att försöka en tvärtom.. Ex. dålig passform på protesylsan kan man komma undan med att förklara som att: Det ska gör lite ont att gå med protes.:o eller kontraktur i knäet där man i stället för att träna mycket att sträcka ut knäet i stället väljer att bygga in det i protesen. Eller att ge patienten dåliga förutsättningar med dålig liner och SACH fot, det gör bara ont och du dödar motivationen Jag tror att risken ofta är att man lägger realistiskt målsättning för patienterna som är för låg och komfortabel för den som ska motivera Hur stor påverkan har motivationen? Hur mäter du graden av motivation? Hur öka motivationen?

15 4. Bäckenlyft Ligg på rygg med böjda knän. Lyft upp rumpan och håll kvar en stund (var noga med att SIAS är i jämnhöjd) sänk sedan sakta ned.

16 5. Höftstyrka Ligg på rygg med en ihoprullad handduk under stumpen. Lyft upp rumpan och håll kvar en stund, sänk sedan sakta ned. öka belastningen genom att böja det icke amputerade benet i 90

17 6. Styrketest Lägg in pdf styrketest

18 1. Vid byte av hylsa För ökad trygghet sänd med gammal hylsa som reserv. Rent praktiskt behålls allt ovan fotadapter på gamla hylsan, märk upp 2 närstående skruvar, skickar med hylsnyckel och instruerar hur patienten nu lätt kan montera tillbaka gamla hylsan med exakt samma inställning vid ev behov. Händer rel. sällan men upplevs som en trygghet i situationen, krävs ju att det är en ngt tekniskt lagd patient. Hur tänker du kring det? Hur gör du?

19 7. Metodik för bedömning av muskelstyrka Hur gör du? Vilka muskler mäts och när? Vad skulle vara värdefullt? Styrketest enl Janda 0-5 skalan är en analysitsk metod för att bedöma muskelstyrkan i enskilda muskelgrupper. Skalindelning enl följande. 0 = Ingen rörelse eller muskelkontraktion 1= Ingen rörelse men synlig eller palpabel muskelkontraktion 2= Rörelse genom hela rörelsebanan med kroppsdelens tyngd avlastad 3= Rörelse genom hela rörelsebanan mot kroppdelens tyngd 4= Rörelse genom hela rörelsebana mot medelstort motstånd 5= Normal styrka i hela rörelsebanan. Betydande motstånd kan övervinnas Grade 0 = Grade 1 = Grade 2 = Grade 3 = Oxford Scale No action discernible in the muscle at all Muscle undergoes a small contraction but is not strong enough to perform any of its specified joint movement. Muscle strong enough to perform its designated joint movement when the force of gravity is eliminated, making it much easier to perform. Muscle strong enough to perform the joint action to the full range against gravity but with no resistance applied. An example here would be lifting the arm above the head. 4 = Full range of movement both against gravity and against some resistance such as body weight. 5 = Normal power, will vary greatly between individuals. Grade 5 for a frail sick person will be very different from grade 5 for a young, fit sports person. Janda V. Muskelfunktionsdiagnosik. Lund: Studentlitteratur; Cuthbert SC, Goodheart GJ Jr. On the reliability and validity of manual muscle testing: a literature review. Chiropr Osteopat Mar 6;15:4

20 8. Range of motion Hur är dina rutiner för amputerade? Vad har du för nytta av ROM? Thomas test Laying supine, using the whole length of the table. Maximally flex both knees, using both arms. This ensures that the lumbar spine is flexed and flat on the table and avoids a posterior tilt of the pelvis. The patient then lowers the tested limb toward the table. During the test the contralateral hip is held in maximal flexion. The length of the iliopsoas is measured by the angle of the hip flexion. A modified version. Lying supine, at the very edge of the table, with both legs hanging freely. Flex the knee and pull it back to the chest as close as possible, using both arms. The other leg can hang down. The lumbar spine must remain flat and in contact with the table during the test. The physiotherapist controls the opposite leg to ensure that it maintains full contact with the table. Digital goniometer Negative result: The lower back and the sacrum should remain on the table. The hip can make a 10 posterior tilt or a 10 hip extension. The knee must be able to make a 90 flexion. Positive result: When the patient is not able to maintain their lower back and sacrum against the table. Otherwise if the hip has a large posterior tilt or hip extension greater than 15, or if the knee is not able to meet flexion of 80 or more.

21 Främjar aktivering av extensor-muskulaturen runt ffa höft. Triggar även somatosensorik, känslan av var protesfot/ben befinner sig. 14. Gång baklänges

22 13. TRX Kan varieras i det oändliga, här är några förslag. Hur brukar ni göra?

23 15. Ben samt höftstyrka Stå med god hållning vid en dragapparat eller fäst ett theraband i något stabilt. För benet ut åt sidorna, bakåt samt framåt utan att ändra din hållning.

24 16. Stående balansövning Stå med båda händerna på barren med en pall framför dig. Kliv upp med den icke-amputerade foten på pallen så långsamt som möjligt. Öka svårighetsgraden genom att ta bort den en och till slut båda händerna. Observera våglinjen på bäckenet! Hur tänker du i samband med denna övning? Balans Belastningstolerans Höft/bålstabilitet Alignment

25 17. Gång och koordinationsövning Sätt ut koner i en fyrkant ca 2-4 meter emellan. Växla mellan att gå i sidled och rakt fram och baklänges mellan konerna.

26 18. Gångövning Kliv över ett lågt föremål. Växla mellan mellan höger och vänster fot främst samt växla mellan höjder på föremålet. Hur instruerar du för att protesfoten inte skall slå i?

27 19. Trappor För att gå steg över steg nedför trappa behöver du klara placera framfoten utanför trappsteget (gäller alla?). Börja längst ned i trappan med 2 steg, öka sedan succesivt. Hur instruerar du vid trappträning när: Rädslan blir för stor? När protesknät inte går att böja?

28 Protessida 20. Positiv Trendelenburg? Svaga höftmuskler Vad tänker du kring detta test? När är det ett problem? Hur kan vi förhindra det? Normal Positiv

29 21. Gång i åtta Gå runt konerna i en åtta. Koncentrera dig på att balansera över inre benet och vrid lätt på foten. Växla hastighet och storlek på åttan.

30 22. Stående balans- och belastningstoleransövning Placera en tennisboll under foten på den icke-amputerade sidan. Var noga med att inte ta stöd med foten på bollen. Rulla bollen fram och tillbaka i en snabb liten rörelse. Rulla även bollen åt sidorna samt i en liten cirkel med och motsols. Öka svårigheten genom att utföra utan hand-stöd.

31 23. Balanstips! Om vikten förskjuts för långt bak, förs båda armarna fram som motvikt och höften böjs bak. Gör på liknande sätt om vikten förskjuts för långt fram, för bak båda armarna och skjut fram höften istället.

32 24. Stående balansövning Stå på en mjuk skumgummimatta med axelbredds avstånd mellan fötterna. Flytta vikten från sida till sida samt framåt bakåt. Uppmärksamma 1) hur vikten fördelas i hylsan, 2) hur höftmuskulaturen används, 3) att det är höfterna som arbetar för att vidmakthålla jämvikt.

33 25. Stående balansövning Korsa benen genom att placera protesbenet framför det andra benets utsida. Återgå till utgångsställning genom att föra fram icke amputerat ben. Upprepa.

34 26. Gångövning Växla mellan att gå och stanna vid konerna. Växla även hastighet. För ökad svårighetsgrad lägg till ett manuellt motstånd.

35 27. Koordinationsövning Placera 2-4 pallar på gångavstånd. Använd handstöd i början. Kliv upp och ned i en följd. Observera att lårbensamputerade bör börja med icke amputerat ben uppför och protesben främst nedför. Använd handstöd i början. Kliv upp och ned i sidled. Som lårbensamputerade bör du vara extra vaksam.

36 28. Viktiga förutsättningar i samband med protesförsörjning Som fysioterapeut ha en nära och tät kontakt med ortopedingenjören Redogör för Ortopedingenjören vad du vet att patienten klarar av i rörlighet och styrka för att genomföra protesgång Vad är nära kontakt? Hur brukar ni redogöra för vad patienten klarar? Vem ansvarar för vad, hur framgår det?

37 29. Stående balans med manuellt motstånd Med hjälp av yttre motstånd skall du klara bibehålla balansen. Öka svårighetsgraden genom att lägga på olika grader av motstånd och i olika hastighet.

38 30. Stående balansövning Ställ dig på 1 steglängdsavstånd från markeringarna med en boll i händerna. Ta ett steg fram och placera bollen på markeringen, kliv tillbaka. Ta ett steg ut igen och plocka upp bollen, kliv tillbaka. Ta ett steg ut till nästa markering och placera bollen där. Obs! Lårbens amputerade bör ha protesbenet kvar i golvet hela tiden.. Underbensamputerade växlar ben.