Svensk bistånds- och utvecklingspolitik i en föränderlig värld
|
|
- Carl-Johan Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Svensk bistånds- och utvecklingspolitik i en föränderlig värld - vad lärde vi oss av seminarieserien? Inledning Den länge rådande bilden av världen delad i ett rikt Nord och fattigt Syd stämmer allt sämre. Många tidigare fattiga länder är nu medelinkomstländer och andelen fattiga i jordens befolkning har minskat. Parallellt har konflikter skapat en ökande misär i vissa länder och ibland stater som rör sig mot kollaps. Även de geopolitiska kartorna behöver ritas om. Världen möter också nya eller ökande utmaningar, inte minst inom miljöområdet, som ställer krav på gemensamt agerande. Gränsen mellan vad som traditionellt setts som u-landsfrågor och gemensamma globala frågor blir otydligare. Vad innebär detta för Sveriges utvecklings- och biståndspolitik? Vilka är de nya förutsättningarna? Vilka utmaningar och vägval ställs politiken inför? Dessa frågor låg till grund för en serie om tre seminarier som ägde rum mellan september 2013 och april Seminarierna arrangerades av Föreningen för utvecklingsfrågor (FUF) tillsammans med UNDP Nordic Office (första seminariet), riksdagspartier 2 (andra seminariet) samt Concord Sverige (samtliga seminarier.) Den följande översikten över huvudslutsatser från seminarierna och några exempel på vad de skulle kunna innebära i form av vägval för utvecklings- och biståndspolitiken är dock FUF:s egen. Den speglar översiktligt presentationer och diskussioner vid seminarierna och ska därför inte uppfattas som ställningstaganden av seminariearrangörerna. Förändrad global ekonomi och politisk maktbalans påverkar det internationella biståndets roll Det första seminariet målade en bild av hur världen förändrats och vilka utmaningar det innebär för bland annat utvecklingssamarbetet. Denna fråga diskuterades också under det tredje seminariet. Några av dessa förändringar sammanfattas här i punktform: Den globala ekonomiska balansen förskjuts från Väst (OECD) till Öst och Syd. Den ekonomiska tillväxttakten i BRIC-länderna och ett antal ekonomiskt snabbväxande medelinkomstländer har visserligen saktat ner från 2013 men ändå fortsätter denna utveckling, om än i långsammare takt. 1 23/ Global Changes and Challenges and their Implications for Development Policy; 23/ år med Politik för global utveckling; 14/ Svensk bistånds- och utvecklingspolitik i en föränderlig värld 2 MP och KD bjöd in M, FP, C, S och V 1
2 Världsordningen förändras från att vara unipolär, med USA som totalt dominerande makt i början av 1990-talet, till en alltmer multipolär och samtidigt osäker ordning ju längre 2000-talet fortskrider. USA har fortfarande värdens starkaste militärmakt och amerikanska företag och forskning dominerar fortfarande den globala scenen. Men en förskjutning av makt och inflytande framför allt österut pågår, där de ekonomiskt snabbväxande länderna med Kina i spetsen blir allt viktigare. Nya allianser mellan olika landkonstellationer formas och USAdominansen minskar gradvis. Den ekonomiska krisen i många EU-länder och den oklara EUpolitiken för att möta den har försvagat EU:s position och förmåga att möta yttre utmaningar och inre kriser. Syd-Syd relationerna ökar kraftigt (handel, investeringar, lån, bistånd, remitteringar) och många länder i Syd kräver att få större inflytande i internationella organisationer. Samtidigt ökar och förstärks de gemensamma problem som världen ställs inför och som kräver samordnade internationella åtgärder. Simon Maxwell 3 presenterar 12 globala utmaningar som måste hanteras: klimatförändringar, naturresursanvändning, energisäkerhet, finansiell stabilitet, inkluderande globalisering, migration, livsmedelssäkerhet, pandemier, handelsregler, bevara fiskebeståndet, konflikthantering, och kunskapsutveckling är fundamentala globala frågor som kommer att kräva stora internationella ansträngningar. Johan Rockström 4 redovisar sex områden som kräver förvandlingar för att klara en hållbar utveckling: global energianvändning, livsmedelssäkerhet, hållbar urbanisering, befolkningsökningen, behålla den biologiska artrikedomen samt styrning av privata och offentliga sektorn. Som synes överlappar två av dessa Maxwells utmaningar, men de övriga lägger till ytterligare frågor till en global måste-göra-lista. Rockström i sällskap med andra forskare understryker också att en förutsättning för att fattigdomen ska kunna avskaffas är att klimatförändringarna kan bromsas och hanteras. Enligt UNDP kommer Syd år 2030 att stå för 70 % av den globala konsumtionen samt 80 % av den globala medelklassen, varav två tredjedelar förväntas leva i Asien (siffrorna är dock baserade på en undre inkomstgräns långt lägre än genomsnittet för vad som kallas medelklass i OECD-länderna). De senaste decennierna har en snabb ökning av inkomst- och förmögenhetsskillnaderna ägt rum i många länder, framför allt i de snabbväxande medelinkomstländerna och OECD-länderna. Det mest spektakulära exemplet är en globaliserad superrik grupp (den översta percentilen i den globala inkomst- och förmögenhetspyramiden) och de stor internationella företag de kontrollerar. Inkomst- och förmögenhetsskillnaderna förutses fortsätta att öka, i de snabbväxande ekonomierna och globalt. Dessa ökande ekonomiska och sociala klyftor utgör ett allvarligt hot mot stabilitet och gör det svårare att åstadkomma de nationella och internationella åtgärder som krävs för att möta de nämnda globala utmaningarna. 3 Fördetta chef för Overseas Development Institute, ordförande för Climate and Development Knowledge Network och fördetta rådgivare till det brittiska House of Commons International Development Select Committee. 4 Professor i miljövetenskap och chef för Stockholm Resilience Center. 2
3 I allt fler länder övergår länder med nationell stabilitet, ofta under auktoritärt styre, till att bli konfliktländer med strider mellan religiöst, etniskt eller politiskt mobiliserade grupper och i vissa fall kollapsade stater. Det sekteristiska våldet sprider sig till allt fler regioner, med Islamiska statens härjningar i Mellanöstern som det i skrivande stund mest spektakulära exemplet. Antalet låginkomstländer och antalet länder med stort biståndsberoende minskar kraftigt. Omkring tre fjärdedelar av världens absolut fattiga (under 1,25 USD per dag i inkomst) bor numera i medelinkomstländer. Detta på grund av att några av de folkrikaste länderna har tillhört de snabbväxande och därigenom har flyttat över från kategorin låginkomstland till kategorin lägre medelinkomstland. Biståndets andel av kapitalflödet till Syd har sjunkit kraftigt trots att det totala flödet ökat något, medan direktinvesteringarnas och remitteringarnas har ökat mycket snabbare. Allt fler regeringar i länder i Syd har tillräckligt förtroende på de internationella kapitalmarknaderna för att kunna finansiera en del av sina utgifter med statsobligationer, detta bidrar också till att minska deras beroende av biståndet från de traditionella biståndsgivarna i OECD. Detta kommer sannolikt också att innebär att dessa regeringar blir mindre benägna att acceptera villkor kring till exempel ekonomisk-politiska reformer, politiska system och mänskliga rättigheter som förutsättningar för att erhålla bistånd. BRIC-länderna och andra snabbväxande ekonomier har infört en modell för utvecklingssamarbete byggt på ett paket, innehållande bistånd, halv- och helkommersiella lån och återbetalning i form av energi eller andra råvaror, men utan krav på ändringar av den förda politiken inom olika områden. Ett antal stora filantropiska fonder har bildats, fokuserade på specifika områden. Störst och mest uppmärksammad är Gates-fonden, i första hand inriktad på att bekämpa aids, malaria och tuberkulos men också med omfattande finansiering av forskning och utveckling av jordbruk. Allt större betydelse som finansiärer i låg- och medelinkomstländer får också de statliga investeringsfonder som regeringar i länder med snabbt ökande kapitalöverskott skapar. De största sådana s.k. sovereign wealth funds finns i Kina, Förenade Arabemiraten, Norge, Saudiarabien och Singapore. En väsentlig del av deras verksamhet innebär Syd-Syd-relationer. Förslag har också lagts fram om att undersöka och använda möjligheterna att utnyttja globala eller internationella skattebaser, till exempel för miljöförstöring, klimatutsläpp, vissa finanstransaktioner. Även detta förändrar den roll traditionellt Nord-Syd bistånd kommer att spela och kräver omtänkande av aktörerna på detta område. Det handlar som synes om stora förändringar i den globala ekonomin, väsentliga politiska maktförskjutningar och omfattande globala utmaningar som alla jordens nu länder står inför. Det innebär att ett utvecklings- och biståndstänkande som växte fram för år sedan måste förnyas och anpassas till nya uppgifter. Dimensionen i-land u-land eller Nord Syd blir allt mindre relevant, globalt och regionalt tänkande och agerande blir allt viktigare. Antalet aktörer ökar, liksom antalet samarbetsmodeller, arbetsmetoder 3
4 och finansieringsmodeller. Inom den internationella biståndsvärlden pågår flera processer för att skapa allmänt omfattande internationella utvecklingsmål på en rad områden den så kallade post-2015 agendan. Det handlar om att fastställa mål som FN-systemet och andra aktörer inom biståndssfären skall arbeta mot, som en uppföljning och fortsättning av millenniemålsprocessen med siktet inställt på Som ett led i denna process presenterades i juli 2014 en rapport med förslag på 17 mål och 169 undermål för en hållbar utveckling. FN:s generalsekreterare ska vid FN:s generalförsamling i september 2014 lägga fram en rapport som skall utgöra underlag för de förhandlingar om hållbara globala utvecklingsmål för 2030 som är tänkta att godkännas av generalförsamlingen i september Intiativet för ett globalt partnerskap för förbättringar av det internationella biståndets effektivitet, som efter högnivåmötet i Busan i slutet av 2011 har ersatt Parisagendan, hade ett första högnivåmöte i Mexiko City i april Det internationella intresset för Parisagendans ursprungliga frågor tycks dock ha försvagats. Förhandlingarna om etablering och finansiering av FN:s stora gröna fond för klimatanpassning pågår liksom förnyade diskussioner om förändrade röstandelar i Världsbanken och IMF. Finansieringsfrågorna kommer sannolikt också att påverkas av resultatet av det pågående arbetet inom OECD/DAC med att reformera och bredda definitionen av bistånd. Tio vägvalsfrågor för svensk utvecklings- och biståndspolitik Mot bakgrund av de trender och förändringar i världsordningen som skissats ovan, och med utgångspunkt i presentationerna och diskussionerna under seminarierna två och tre, framträder ett antal strategiska vägval för svensk utvecklings- och biståndspolitik. De är naturligtvis inte heltäckande, utan ett urval av sådana som vi menar att en kommande svensk regering måste ta ställning till inom ramen för sin utvecklings- och biståndspolitik. Det handlar som synes om stora förändringar i den globala ekonomin, väsentliga politiska maktförskjutningar och omfattande globala utmaningar som nu alla jordens länder står inför. Svensk politik för global utveckling PGU 1. Hur kan PGU förnyas och förstärkas för att bli ett effektivt instrument för en samordnad svensk utvecklingspolitik, och så möta de nya globala utmaningarna? För detta krävs tydligare mål, och balans mellan å ena sidan arbetet med koherens mellan utvecklingsperspektivet och andra politikområdens intressen, å andra sidan utmaningen att möta globala utmaningar. Brister i regeringskansliets hantering av PGU som uppmärksammades i Statskontorets utvärdering 2014 behöver åtgärdas. Kapaciteten måste förstärkas och PGU måste få större politisk tyngd. 4
5 2. Hur kan PGU användas för att samordna de svenska åtgärderna för att bidra till de internationella program och institutioner som skapats för att möta globala utmaningar? Sverige kan inte vara drivande på alla områden. Ett strategiskt vägval gäller vilka av de globala utmaningarna PGU i första hand ska riktas, bland annat mot bakgrund av var Sverige bedöms ha störst potential att göra skillnad. Högt upp på en sådan tänkbar lista finns bland annat ämnesområdena klimat, migration, vapenexport och kapitalflykt från fattiga länder. 3. Vilken roll ska biståndet ha inom PGU? I denna fråga ligger i vilken mån kostnaderna för verksamheter som berör flera politikområden ska belasta biståndsbudgeten, till exempel kostnaderna för migration. En närliggande fråga är hur långt det är rimligt att belasta biståndsbudgeten med kostnader för insatser som rör globala utmaningar, och inte bara u-länder, exempelvis klimatinsatser. Svensk biståndspolitik 4. Fattiga länder eller fattiga människor institutioner eller individer? Hur ska balansen se ut mellan å ena sidan stöd till uppbyggandet av fattiga länders förutsättningar att på lång sikt förbättra situationen för fattiga invånare, och å andra sidan direkt bistånd till fattiga hushåll, inklusive sociala skyddsnät. Ska det bilaterala biståndet koncentreras till låginkomstländer eller ska medelinkomstländer med stor andel invånare i absolut fattigdom ha samma prioritet? 5. Långsiktig eller kortsiktigt samarbete? Denna fråga tangerar den föregående. Vissa typer av bistånd är per definition mer kortsiktigt än annat, framför allt katastrofbistånd och andra former av humanitärt bistånd och bistånd som instrument i konflikter och konfliktlösning. Efterfrågan på denna typ av bistånd är stor, och ger angelägen lindring till de mest utsatta. Starkt fokus på kontroll och resultatstyrning tenderar därför att förstärka det kortsiktiga perspektivet. Hur ska de stora kortsiktiga behoven vägas mot det långsiktiga utvecklingsbiståndet? 6. Balansen mellan inflytandet för givare och mottagare i biståndssamarbetet? Biståndsgivaren går in i samarbetet med prioriteringar baserade på svenska värderingar och bedömningar av var de svenska insatserna kan ge bäst nytta. Mottagarens uppfattningar om var de största behoven finns och hur de ska hanteras pekar ibland i delvis annan riktning. Frågan är också kopplad till avvägningen mellan rimlig svensk resultatstyrning/kontroll och mottagarens inflytande/ägande av den biståndsstödda verksamheten. Resultatstyrningen måste utformas så att mottagarens inflytande över verksamheten inte urholkas. En nödvändig förutsättning för att biståndet ska lyckas bidra till långsiktiga attitydförändringar är utrymme för långsiktig dialog mellan parter som respekterar varandra. 7. I vilken mån ska det svenska biståndet integrera fördelningsfrågor i analys och genomförande av biståndssamarbete? 5
6 Ekonomisk tillväxt som en viktig förutsättning för fattigdomsminskning har länge stått i centrum för diskussionen. Forskning har visat att tillväxt vid jämnare resursfördelning ger större fattigdomsminskande effekt. Därmed blir också analysen av samarbetsländernas ekonomiska och sociala politik viktig, inklusive i vilken utsträckning sociala skyddsnät för de mest utsatta finns på plats. 8. Vilken vikt ska läggas vid biståndets katalytiska roll? Med biståndets katalytiska roll avses vanligen biståndets möjligheter att mobilisera ekonomiska och kunskapsresurser från andra håll i samhället, framför allt den privata sektorn. Men inom ramen för detta begrepp ryms även andra dimensioner, som att skapa långsiktiga och djupare relationer och förtroende mellan Sverige och andra länder. Sådana relationer kan resultera i samarbeten utanför biståndssfären som innebär win-win situationer inte bara när det gäller ekonomi. Dessa dimensioner på biståndet blir allt viktigare att beakta allt eftersom biståndets roll som resursöverförare avtar i takt med att andra källor för finansiering blir tillgängliga. 9. Vilken roll ska det civila samhället ha i det svenska utvecklingssamarbetet? Det civila samhällets aktörer i Sverige, i de svenska samarbetsländerna och på det internationella planet spelar en allt större roll för utvecklingsfrågorna i bred mening. Från en viktig roll inom service delivery, har de utvecklats till normsättare, informationskällor och opinionsbildare och ökat sitt inflytande i internationella förhandlingar På internationell nivå bevakar CSO:s hur andra aktörer regeringar, företag och andra följer etablerade regler som rör respekt för mänskliga rättigheter, demokrati, miljö och klimat. Ett viktigt utvecklingspolitiskt vägval, både för det statliga biståndet och CSO:s själva, är hur balansen mellan dessa olika roller ska utformas. En fråga i detta sammanhang är hur biståndspolitiken ska hantera det krympande utrymmet för små och lokalt inriktade organisationer och kravet på Sidafiering av de stora organisationerna. 10. Finns en beredskap att hantera de vägval som kommer efter 2015? De pågående post-2015 processerna ska pågå i ytterligare ett drygt år. När post-2015 processerna gått i mål kommer såväl den svenska PGU-politiken och biståndspolitiken att behöva ta ställning till vilka prioriteringar och vägval som bör göras kopplade till de hållbara utvecklingsmål och internationella åtaganden som de förhoppningsvis kommer att resultera i. FUF avser att i sin kommande verksamhet på olika vis söka stimulera till diskussion och debatt om dessa utmaningar. 6
2015 Europaåret för utvecklingssamarbete
2015 Europaåret för utvecklingssamarbete vår värld vår värdighet vår framtid 1 2015 är ett avgörande år för det globala utvecklings samarbetet. Millenniemålen från 2000 ska uppnås och nya globala utvecklingsmål
Läs merKommenterad dagordning för rådet för utrikesfrågor (utveckling) den 12 maj 2016
REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Europakorrespondentenheten Kommenterad dagordning (reviderad version) Ministerrådet Kommenterad dagordning för rådet för utrikesfrågor (utveckling) den 12 maj 2016
Läs merSamtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender
Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om bistånd och utveckling - Från missionärsverksamhet till biståndindustri - Biståndets roll
Läs merRegeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet
Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden
Läs merUtvecklingspolitisk resultatrapport 2018 Sammanfattning
Utvecklingspolitisk resultatrapport 2018 Sammanfattning Finlands utvecklingspolitik och utvecklingssamarbete ger resultat Resultatrapporten om Finlands utvecklingspolitik 2018 presenterar resultat av Finlands
Läs merVår rödgröna biståndspolitik
2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,
Läs merCONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet
CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och
Läs merBilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet
Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan
Läs merÖverenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd
Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll
Läs merCONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29
CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och
Läs merKommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling)
REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Enheten för Europeiska unionen Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) den 26 oktober 2015 Biståndsministrarnas
Läs mer10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B
Bryssel den 8 juli 2019 (OR. en) 10997/19 LÄGESRAPPORT från: av den: 8 juli 2019 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 9233/19 Ärende: DEVGEN 142 SUSTDEV 103 ACP 88 RELEX 683 Främjandet
Läs merYTTRANDE 1(5) Utrikesdepartementet (U-STYR) Stockholm
YTTRANDE 1(5) 2014-02-12 Ärendenummer: 2014-000015 Utrikesdepartementet (U-STYR) 103 39 Stockholm Remissvar: Biståndspolitisk plattform Sammanfattning Sida anser att regeringens ambition att öka tydligheten
Läs merCONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet
CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet 2018-04-26 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och
Läs merValkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat.
7 riksdagspartier och F! har svarat. 5 teman: Utvecklingssamarbete / bistånd Handelsavtal Klimat och miljö Globala rättvisefrågor Mänskliga rättigheter Är partierna överens om någonting? Sverige bör arbeta
Läs merVerksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.
Expertgruppen för biståndsanalys 2015-12-16 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning
Läs merHur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?
RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.
Läs mer2002-07-02 Dnr 02-702-DIR. Utrikesdepartementet Enheten för global utveckling. 103 39 Stockholm
2002-07-02 Dnr 02-702-DIR Utrikesdepartementet Enheten för global utveckling 103 39 Stockholm Yttrande över Betänkandet SOU 2001:96 En rättvisare värld utan fattigdom Sammanfattning Riksbankens allmänna
Läs merNya biståndsmålet i historiskt perspektiv. Expertgruppens seminarium 31 oktober 2013 Bertil Odén
Nya biståndsmålet i historiskt perspektiv Expertgruppens seminarium 31 oktober 2013 Bertil Odén Tidigare målformuleringar 1962: Målet för biståndsgivningen är att höja de fattiga folkens levnadsnivå. 1968:
Läs mer1. FUF... 3 Syfte... 3 Strategi... 3 Verksamhetsgrenar Fokus Tematiska prioriteringar... 4 Verksamhet... 5
Verksamhetsplan 2016 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. FUF... 3 Syfte... 3 Strategi... 3 Verksamhetsgrenar... 3 2. Fokus 2016... 4 Tematiska prioriteringar... 4 Verksamhet... 5 3. Projekt och finansiering... 6
Läs merEU:s utvecklingssamarbete och bistånd SVERIGE. Särskild Eurobarometer 441. November - December 2015 SAMMANFATTANDE LANDANALYS
Metod: Personliga intervjuer SVERIGE November - December 2015 SAMMANFATTANDE LANDANALYS Precis som under 2014 är intervjupersonerna i Sverige de som är mest positivt inställda till utvecklingssamarbete.
Läs merExpertgruppens verksamhetsstrategi
EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.
Läs merBlir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen
Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen Empowered lives. Resilient nations. Blir världen bättre? FN:s utvecklingsprogram, UNDP i samarbete med Staffan Landin BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? 3 Innehåll
Läs merVision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för
Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga
Läs merVerksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.
Expertgruppen för biståndsanalys 2016-11-01 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning.
Läs merKommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11
Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté
Läs mer1. Allmänna synpunkter och slutsatser
2016-06-27 Svar på remiss av regeringens skrivelsen Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Ambassaden i har mottagit förslaget till nytt Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet
Läs merStrategi för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling 1
Strategi för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling Strategi för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling
Läs merResultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet
Bilaga till regeringsbeslut 2014-02-13 (UF2014/9980/UD/SP) Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi styr användningen av medel som
Läs merFÖRSLAG TILL RAPPORT
GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för ekonomisk utveckling, finanser och handel ACP-EU/101.516/B/13 18.08.2013 FÖRSLAG TILL RAPPORT om syd-syd-samarbetet och triangelsamarbetet:
Läs merÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 2011/2019(BUD) 5.5.2011 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28 (PE462.791v01-00) Mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2012 (2011/2019(BUD)) AM\866542.doc
Läs merPolicy Fastställd 1 december 2012
Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,
Läs merKommunikations- och informationsarbetet ska omfatta såväl det bilaterala som det multilaterala svenska utvecklingssamarbetet.
Bilaga till regeringsbeslut 2009-09-10 UD2008/35922/USTYR 2009-09-10 Strategi för informations- och kommunikationsverksamhet, inklusive genom organisationer i det civila samhället, 2010-2014 Sammanfattning
Läs merUtrikespolitiska institutet (UI )
Utrikespolitiska institutet (UI ) http://www.ui.se/play Föredrag och seminarier på svenska 23 jan- 17 Trump och omvärlden 14 dec- 16 Sida och de Globala målen Rysk utrikespolitik Internationell rätt i
Läs merBistånd för hållbar utveckling
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3082 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) Bistånd för hållbar utveckling Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs merStrategi för Sveriges utvecklingssamarbete. de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer Strategi MR DEMO RÄTTSS 1
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete avseende arbetet med de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer 2018 2022 Strategi MR DEMO RÄTTSS 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt
Läs mer10420 Stockholm. Uppdraget ska utföras i enlighet med bilagan.
2 2 Regeringsbeslut 11:2 REG ER! N G EN 20 15-07-09 UD2015/1620/USTYR Utrikesdepartementet STATSKONTORET Statskontoret Box 8810 10420 Stockholm Dnr Avd 2015-08- 12 Sign: Uppdrag till Statskontoret att
Läs merPolicyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet. 2. Utvecklingsdagordningen i en föränderlig värld
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2016-06-30 /IU Internationella sektionen Gabriel Werner Utrikesdepartementet 103 39Stockholm Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Generella synpunkter Sveriges Kommuner
Läs merI/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s
Läs merResultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016
Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-08-21 UF2014/52305/UD/MU 2014-08-21 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 1. Förväntade
Läs merStrategi hållbar fred
Strategi hållbar fred 2017 2022 Strategi Hållbar fred 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt bistånd är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom
Läs merTipspromenad. Fråga X
Hållbar Fråga 1 Världens länder har kommit överens om 17 ambitiösa mål som fram till år 2030 ska hjälpa oss att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikhet och ojämställdhet och lösa klimatkrisen. De
Läs merSäkerhetspolitik för vem?
Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen
Läs merFÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s
Läs merInternationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region
Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom
Läs merMigration en nyckel till utveckling. Forummöte Stockholm 14-16 maj
Migration en nyckel till utveckling Forummöte Stockholm 14-16 maj Det svenska ordförandeskapet i det Globala forumet för migration och utveckling, 2013-2014 Hur migration driver utveckling I alla tider
Läs merSomalia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i
Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Somalia 2013 2017 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.018 Resultatstrategi
Läs merHär står vi. Dit går vi.
december 2006 Färdriktning för Sida Här står vi. Dit går vi. Tid för förändring Utvecklingssamarbetet omvandlas. FN har satt Millenniemål. Sverige har fått en Politik för Global Utveckling, PGU, som gäller
Läs merMarkanvändning i Sverige och globalt, nu och i framtiden. Janne Bengtsson Framtidens Lantbruk & Inst. Ekologi SLU, Uppsala
Markanvändning i Sverige och globalt, nu och i framtiden Janne Bengtsson Framtidens Lantbruk & Inst. Ekologi SLU, Uppsala Vad är problemet? En förutsägelse från Leonard Cohen: Get ready for the future:
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation
Läs merRegeringens skrivelse 2008/09:189
Regeringens skrivelse 2008/09:189 Biståndets resultat Skr. 2008/09:189 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 7 maj 2009 Mats Odell Gunilla Carlsson (Utrikesdepartementet)
Läs merForum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling
Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)
Läs merPraktikrapport Sida, Svenska ambassaden i Belgrad
Praktikrapport Sida, Svenska ambassaden i Belgrad Praktikplats: Svenska ambassaden i Belgrad Praktikperioden är från 2012-09-06 till 2013-01-25 på heltid. Handledare: Torgny Svenungsson Telefon: +381 633
Läs merIbörjan av 2000-talet enades världens ledare
Nådde vi millenniemålen? Succé eller fiasko? Arbetet för att nå millenniemålen får ett blandat slutbetyg. Stora framsteg har gjorts inom i stort sett alla mål, dessutom större framsteg än de flesta trodde,
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljödepartementet 2014-03-13 Dokumentbeteckning KOM (2014) 64 slutlig Meddelande från kommissionen
Läs merMEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.7.2013 COM(2013) 531 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Efter 2015:
Läs merSIFO-undersökning: Ungas röst & makt i samhället. Världsnaturfonden WWF & WWF Sweden Youth Juni 2018
SIFO-undersökning: Ungas röst & makt i samhället Världsnaturfonden WWF & WWF Sweden Youth Juni 2018 Många unga upplever att de inte påverkar samhället och utvecklingen i Sverige Undersökningen visar att
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM112. Ny partnerskapsram med tredjeländer. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Justitiedepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Ny partnerskapsram med tredjeländer Justitiedepartementet 2016-07-15 Dokumentbeteckning KOM (2016) 385 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska
Läs merRIO Landrapport 2017: Sverige
RIO Landrapport 2017: Sverige Observationsorganet för forskning och innovation Landrapportsserien Hallonsten, O. Slavcheva, M. 2018 Sammanfattning I europeiskt perspektiv är den svenska ekonomin stark
Läs merVerksamhetplan för 2013 för CONCORD Sverige
Verksamhetplan för 2013 för CONCORD Sverige 1. Inledning CONCORD Sveriges uppdrag är att inom ramen för EU:s utvecklingssamarbete och utvecklingspolitik bedriva påverkans- och informationsarbete med fokus
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter
Läs merEn nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft
Erik Joachimsson Kompetensförsörjningsdagarna 20 oktober 2015 En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015-2020 Regeringens mål EU:s lägsta arbetslöshet år 2020 Då behövs
Läs merResultatstrategi för Bangladesh
Resultatstrategi för Bangladesh 2014-2020 Resultatstrategi för Bangladesh 2014-2020 1 1. Förväntade resultat Denna resultatstrategi styr användningen av medel som anslås under anslagsposten 6 Asien i regleringsbrev
Läs merEU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt
EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar
Läs merAttityder till FN:s hållbarhetsmål
Attityder till FN:s hållbarhetsmål En studie bland allmänheten i 17 länder Johanna Laurin Gulled, Ipsos FN:s nya hållbarhets- och utvecklingsmål har stort stöd både internationellt och i 2 FN:s nya globala
Läs merInternationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen
Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är globalisering? Tre olika perspektiv: Hyperglobalister: Globalisering är ett verkligt och nytt fenomen. sprider
Läs merVärlden idag och i morgon
Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den
Läs merVår tids stora samhällsomdaning och vikten av en medskapande dialog
Vår tids stora samhällsomdaning och vikten av en medskapande dialog Ett freds- och utvecklingsperspektiv på kommunernas dialogprocesser Inspel i Urban Research konferensen Framtidens stadsbyggnadsdialoger:
Läs merAGENDA 2029 Intressentdialog om Swedfunds Integrerade redovisning 2016
AGENDA 2029 Intressentdialog om Swedfunds Integrerade redovisning 2016 Agenda - Välkomna och presentation av Swedfunds tillförordnade VD Gerth Svensson - Förändrad ägaranvisning 2017 - Swedfunds Integrerade
Läs merSave the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning
Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra
Läs merVägen till Addis Financing for Development juli 2015
Vägen till Addis Financing for Development 13-16 juli 2015 Per Bolund, bitr. finansminister, finansmarknadsminister Isabella Lövin, biståndsminister 2015 Möjligheternas år Financing for Development 13-16
Läs merTill varje Aktion FN finns förslag på aktiviteter på skolan, material att använda till dem samt förslag på fördjupning i det aktuella ämnet.
2 Aktion FN är en aktion som görs av FN-elevföreningar på FN-skolor fyra gånger per år. Aktion FN ger FN-elevföreningar chansen att sprida information och skapa engagemang för FN och en bättre värld. Genom
Läs merInternationell strategi
Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en
Läs merALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015
ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta
Läs merFÖRORD. 1. Easterly (2006). 2. Bourguignon (2002) samt Kraay & Dollar (2002).
FÖRORD DET FINNS INGEN SOM VET om de omkring 16 biljoner kronor som den rika världen satsat på utvecklingsbistånd sedan 1950 har bidragit till att ta länder ut ur fattigdomen. 1 Ändå fortsätter politiken
Läs merEurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB/EP 79.5)
d Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN Bruxelles, août 2013 Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB/EP 79.5) SOCIODEMOGRAFISK INRIKTNING Ekonomiska
Läs merPolicy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176
Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i
Läs mer12255/17 lym/cjs/np 1 DGB 1B
Europeiska unionens råd Bryssel den 25 september 2017 (OR. en) 12255/17 AGRI 481 DEVGEN 199 ENV 752 ONU 115 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Särskilda jordbrukskommittén/rådet Genomförandet
Läs merSeminariet tar avstamp i Europeiska temaåret för utvecklingssamarbete 2015 EYD2015.
PRESSMEDDELANDEFRÅNINTERCULT 2015&11&05 Europa Direkt Intercult bjuder in till Seminarium om Bistånd och migration om EU, Sverige och bistånd Fredag den 13 november kl 13.00-15.00 på Europahuset, Regeringsgatan
Läs merHandel och hållbar utveckling
Handel och hållbar utveckling Lärarfortbildning 2010 Marianne Jönsson marianne.jonsson@kommers.se Vad är hållbar utveckling? 1987 Brundtlandkommissionen 1992 Rio de Janeiro Agenda 21 1998 OECD tre dimensioner
Läs merSociala tjänster för alla
Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen
Läs merGEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN
GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för sociala frågor och miljö 2 oktober 2003 ARBETSDOKUMENT om fattigdomsrelaterade sjukdomar och reproduktiv hälsa i AVS-länderna inom ramen för
Läs merKommittédirektiv. Finansmarknadsråd. Dir. 2006:44. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.
Kommittédirektiv Finansmarknadsråd Dir. 2006:44 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget Ett råd bestående av ledamöter - kunniga i finansmarknadsfrågor - från akademi,
Läs merStrategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden
Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 Inriktning Syftet med verksamheten inom ramen för strategin är att arbeta för ett livskraftigt och pluralistiskt
Läs merRegeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.
Regeringsbeslut III:1 2014-02-13 UF2014/9980/UD/SP Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för mänsklig säkerhet
Läs merVision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,
Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas
Läs merUganda. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i
Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Uganda 2014 2018 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2014 Artikelnr: UD 14.039 Regeringsbeslut
Läs merPosition paper FN:s globala hållbarhetsmål
Position paper FN:s globala hållbarhetsmål Stockholm juni 2017 Swedisols vision, prioriteringar och åtgärdsprogram för de hållbara utvecklingsmålen, agenda 2030. Swedisol driver frågor av branschgemensam
Läs merSWEDFUND DEN TREDJE PELAREN I SVERIGES BISTÅNDSPOLITIK
Stockholm 2011-12-08 SWEDFUND DEN TREDJE PELAREN I SVERIGES BISTÅNDSPOLITIK Det enda långsiktiga botemedlet mot arbetslöshet och fattigdom är lönsamma och väl fungerande företag. Det är så länder som Sydkorea,
Läs merDenna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden
Bilaga till regeringsbeslut 2014-07-17 nr 2 L2014/1042/EUI Landsbygdsdepartementet Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) 2014 2017 1. Förväntade resultat
Läs merYTTRANDE. SV Förenade i mångfalden SV 2011/2019(BUD) 26.5.2011. från utskottet för utveckling. till budgetutskottet
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 26.5.2011 2011/2019(BUD) YTTRANDE från utskottet för utveckling till budgetutskottet över mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2012
Läs mer2012-02-29. Promemoria. Utrikesdepartementet
Promemoria 2012-02-29 Utrikesdepartementet Strategi för regionalt arbete med hiv och aids och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) samt arbete för homo-, bi- och transsexuella personers
Läs merUtrikesministrarnas möte den 25 juni 2018
Kommenterad dagordning Ministerrådet 2018-06-14 Utrikesdepartementet Europakorrespondentenheten Utrikesministrarnas möte den 25 juni 2018 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen 2. A-punkter
Läs merGRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram
En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/
Läs merPolicyramverk för det svenska utvecklingsarbetet
1(5) 2016-07-01 Utrikesdepartementet Anna Gustafsson 072-525 7464 anna.gustafsson@tco.se Policyramverk för det svenska utvecklingsarbetet UD2016/09273/IU TCO välkomnar att ramverket framhåller att Sveriges
Läs merRe-produktiv välfärdsstat. Joakim Palme UCLS och Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet
Re-produktiv välfärdsstat Joakim Palme UCLS och Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet Två genomgripande processer medför fundamentalt förändrade förutsättningar för det svenska välfärdssystemet
Läs merAidWatch 2014 sammanfattning
AidWatch 2014 sammanfattning För nionde året i rad har civilsamhällesorganisationer från EU:s medlemsländer inom ramen för CONCORD Europa producerat AidWatch-rapporten, som utvärderar EU-ets kvalitet och
Läs merVad har hänt och vad händer i Afrika? Björn Lundgren
Vad har hänt och vad händer i Afrika? Björn Lundgren Svenskt skogsfolk i Afrika Den konventionella bilden Elände, elände! Torka Erosion Svält Översvämningar Fattigdom Epidemier Inbördeskrig Terrorism Naturförstöring
Läs merInternationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad
Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett
Läs merBarnens Rättigheter Manifest
Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,
Läs mer