Svensk bistånds- och utvecklingspolitik i en föränderlig värld

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svensk bistånds- och utvecklingspolitik i en föränderlig värld"

Transkript

1 Svensk bistånds- och utvecklingspolitik i en föränderlig värld - vad lärde vi oss av seminarieserien? Inledning Den länge rådande bilden av världen delad i ett rikt Nord och fattigt Syd stämmer allt sämre. Många tidigare fattiga länder är nu medelinkomstländer och andelen fattiga i jordens befolkning har minskat. Parallellt har konflikter skapat en ökande misär i vissa länder och ibland stater som rör sig mot kollaps. Även de geopolitiska kartorna behöver ritas om. Världen möter också nya eller ökande utmaningar, inte minst inom miljöområdet, som ställer krav på gemensamt agerande. Gränsen mellan vad som traditionellt setts som u-landsfrågor och gemensamma globala frågor blir otydligare. Vad innebär detta för Sveriges utvecklings- och biståndspolitik? Vilka är de nya förutsättningarna? Vilka utmaningar och vägval ställs politiken inför? Dessa frågor låg till grund för en serie om tre seminarier som ägde rum mellan september 2013 och april Seminarierna arrangerades av Föreningen för utvecklingsfrågor (FUF) tillsammans med UNDP Nordic Office (första seminariet), riksdagspartier 2 (andra seminariet) samt Concord Sverige (samtliga seminarier.) Den följande översikten över huvudslutsatser från seminarierna och några exempel på vad de skulle kunna innebära i form av vägval för utvecklings- och biståndspolitiken är dock FUF:s egen. Den speglar översiktligt presentationer och diskussioner vid seminarierna och ska därför inte uppfattas som ställningstaganden av seminariearrangörerna. Förändrad global ekonomi och politisk maktbalans påverkar det internationella biståndets roll Det första seminariet målade en bild av hur världen förändrats och vilka utmaningar det innebär för bland annat utvecklingssamarbetet. Denna fråga diskuterades också under det tredje seminariet. Några av dessa förändringar sammanfattas här i punktform: Den globala ekonomiska balansen förskjuts från Väst (OECD) till Öst och Syd. Den ekonomiska tillväxttakten i BRIC-länderna och ett antal ekonomiskt snabbväxande medelinkomstländer har visserligen saktat ner från 2013 men ändå fortsätter denna utveckling, om än i långsammare takt. 1 23/ Global Changes and Challenges and their Implications for Development Policy; 23/ år med Politik för global utveckling; 14/ Svensk bistånds- och utvecklingspolitik i en föränderlig värld 2 MP och KD bjöd in M, FP, C, S och V 1

2 Världsordningen förändras från att vara unipolär, med USA som totalt dominerande makt i början av 1990-talet, till en alltmer multipolär och samtidigt osäker ordning ju längre 2000-talet fortskrider. USA har fortfarande värdens starkaste militärmakt och amerikanska företag och forskning dominerar fortfarande den globala scenen. Men en förskjutning av makt och inflytande framför allt österut pågår, där de ekonomiskt snabbväxande länderna med Kina i spetsen blir allt viktigare. Nya allianser mellan olika landkonstellationer formas och USAdominansen minskar gradvis. Den ekonomiska krisen i många EU-länder och den oklara EUpolitiken för att möta den har försvagat EU:s position och förmåga att möta yttre utmaningar och inre kriser. Syd-Syd relationerna ökar kraftigt (handel, investeringar, lån, bistånd, remitteringar) och många länder i Syd kräver att få större inflytande i internationella organisationer. Samtidigt ökar och förstärks de gemensamma problem som världen ställs inför och som kräver samordnade internationella åtgärder. Simon Maxwell 3 presenterar 12 globala utmaningar som måste hanteras: klimatförändringar, naturresursanvändning, energisäkerhet, finansiell stabilitet, inkluderande globalisering, migration, livsmedelssäkerhet, pandemier, handelsregler, bevara fiskebeståndet, konflikthantering, och kunskapsutveckling är fundamentala globala frågor som kommer att kräva stora internationella ansträngningar. Johan Rockström 4 redovisar sex områden som kräver förvandlingar för att klara en hållbar utveckling: global energianvändning, livsmedelssäkerhet, hållbar urbanisering, befolkningsökningen, behålla den biologiska artrikedomen samt styrning av privata och offentliga sektorn. Som synes överlappar två av dessa Maxwells utmaningar, men de övriga lägger till ytterligare frågor till en global måste-göra-lista. Rockström i sällskap med andra forskare understryker också att en förutsättning för att fattigdomen ska kunna avskaffas är att klimatförändringarna kan bromsas och hanteras. Enligt UNDP kommer Syd år 2030 att stå för 70 % av den globala konsumtionen samt 80 % av den globala medelklassen, varav två tredjedelar förväntas leva i Asien (siffrorna är dock baserade på en undre inkomstgräns långt lägre än genomsnittet för vad som kallas medelklass i OECD-länderna). De senaste decennierna har en snabb ökning av inkomst- och förmögenhetsskillnaderna ägt rum i många länder, framför allt i de snabbväxande medelinkomstländerna och OECD-länderna. Det mest spektakulära exemplet är en globaliserad superrik grupp (den översta percentilen i den globala inkomst- och förmögenhetspyramiden) och de stor internationella företag de kontrollerar. Inkomst- och förmögenhetsskillnaderna förutses fortsätta att öka, i de snabbväxande ekonomierna och globalt. Dessa ökande ekonomiska och sociala klyftor utgör ett allvarligt hot mot stabilitet och gör det svårare att åstadkomma de nationella och internationella åtgärder som krävs för att möta de nämnda globala utmaningarna. 3 Fördetta chef för Overseas Development Institute, ordförande för Climate and Development Knowledge Network och fördetta rådgivare till det brittiska House of Commons International Development Select Committee. 4 Professor i miljövetenskap och chef för Stockholm Resilience Center. 2

3 I allt fler länder övergår länder med nationell stabilitet, ofta under auktoritärt styre, till att bli konfliktländer med strider mellan religiöst, etniskt eller politiskt mobiliserade grupper och i vissa fall kollapsade stater. Det sekteristiska våldet sprider sig till allt fler regioner, med Islamiska statens härjningar i Mellanöstern som det i skrivande stund mest spektakulära exemplet. Antalet låginkomstländer och antalet länder med stort biståndsberoende minskar kraftigt. Omkring tre fjärdedelar av världens absolut fattiga (under 1,25 USD per dag i inkomst) bor numera i medelinkomstländer. Detta på grund av att några av de folkrikaste länderna har tillhört de snabbväxande och därigenom har flyttat över från kategorin låginkomstland till kategorin lägre medelinkomstland. Biståndets andel av kapitalflödet till Syd har sjunkit kraftigt trots att det totala flödet ökat något, medan direktinvesteringarnas och remitteringarnas har ökat mycket snabbare. Allt fler regeringar i länder i Syd har tillräckligt förtroende på de internationella kapitalmarknaderna för att kunna finansiera en del av sina utgifter med statsobligationer, detta bidrar också till att minska deras beroende av biståndet från de traditionella biståndsgivarna i OECD. Detta kommer sannolikt också att innebär att dessa regeringar blir mindre benägna att acceptera villkor kring till exempel ekonomisk-politiska reformer, politiska system och mänskliga rättigheter som förutsättningar för att erhålla bistånd. BRIC-länderna och andra snabbväxande ekonomier har infört en modell för utvecklingssamarbete byggt på ett paket, innehållande bistånd, halv- och helkommersiella lån och återbetalning i form av energi eller andra råvaror, men utan krav på ändringar av den förda politiken inom olika områden. Ett antal stora filantropiska fonder har bildats, fokuserade på specifika områden. Störst och mest uppmärksammad är Gates-fonden, i första hand inriktad på att bekämpa aids, malaria och tuberkulos men också med omfattande finansiering av forskning och utveckling av jordbruk. Allt större betydelse som finansiärer i låg- och medelinkomstländer får också de statliga investeringsfonder som regeringar i länder med snabbt ökande kapitalöverskott skapar. De största sådana s.k. sovereign wealth funds finns i Kina, Förenade Arabemiraten, Norge, Saudiarabien och Singapore. En väsentlig del av deras verksamhet innebär Syd-Syd-relationer. Förslag har också lagts fram om att undersöka och använda möjligheterna att utnyttja globala eller internationella skattebaser, till exempel för miljöförstöring, klimatutsläpp, vissa finanstransaktioner. Även detta förändrar den roll traditionellt Nord-Syd bistånd kommer att spela och kräver omtänkande av aktörerna på detta område. Det handlar som synes om stora förändringar i den globala ekonomin, väsentliga politiska maktförskjutningar och omfattande globala utmaningar som alla jordens nu länder står inför. Det innebär att ett utvecklings- och biståndstänkande som växte fram för år sedan måste förnyas och anpassas till nya uppgifter. Dimensionen i-land u-land eller Nord Syd blir allt mindre relevant, globalt och regionalt tänkande och agerande blir allt viktigare. Antalet aktörer ökar, liksom antalet samarbetsmodeller, arbetsmetoder 3

4 och finansieringsmodeller. Inom den internationella biståndsvärlden pågår flera processer för att skapa allmänt omfattande internationella utvecklingsmål på en rad områden den så kallade post-2015 agendan. Det handlar om att fastställa mål som FN-systemet och andra aktörer inom biståndssfären skall arbeta mot, som en uppföljning och fortsättning av millenniemålsprocessen med siktet inställt på Som ett led i denna process presenterades i juli 2014 en rapport med förslag på 17 mål och 169 undermål för en hållbar utveckling. FN:s generalsekreterare ska vid FN:s generalförsamling i september 2014 lägga fram en rapport som skall utgöra underlag för de förhandlingar om hållbara globala utvecklingsmål för 2030 som är tänkta att godkännas av generalförsamlingen i september Intiativet för ett globalt partnerskap för förbättringar av det internationella biståndets effektivitet, som efter högnivåmötet i Busan i slutet av 2011 har ersatt Parisagendan, hade ett första högnivåmöte i Mexiko City i april Det internationella intresset för Parisagendans ursprungliga frågor tycks dock ha försvagats. Förhandlingarna om etablering och finansiering av FN:s stora gröna fond för klimatanpassning pågår liksom förnyade diskussioner om förändrade röstandelar i Världsbanken och IMF. Finansieringsfrågorna kommer sannolikt också att påverkas av resultatet av det pågående arbetet inom OECD/DAC med att reformera och bredda definitionen av bistånd. Tio vägvalsfrågor för svensk utvecklings- och biståndspolitik Mot bakgrund av de trender och förändringar i världsordningen som skissats ovan, och med utgångspunkt i presentationerna och diskussionerna under seminarierna två och tre, framträder ett antal strategiska vägval för svensk utvecklings- och biståndspolitik. De är naturligtvis inte heltäckande, utan ett urval av sådana som vi menar att en kommande svensk regering måste ta ställning till inom ramen för sin utvecklings- och biståndspolitik. Det handlar som synes om stora förändringar i den globala ekonomin, väsentliga politiska maktförskjutningar och omfattande globala utmaningar som nu alla jordens länder står inför. Svensk politik för global utveckling PGU 1. Hur kan PGU förnyas och förstärkas för att bli ett effektivt instrument för en samordnad svensk utvecklingspolitik, och så möta de nya globala utmaningarna? För detta krävs tydligare mål, och balans mellan å ena sidan arbetet med koherens mellan utvecklingsperspektivet och andra politikområdens intressen, å andra sidan utmaningen att möta globala utmaningar. Brister i regeringskansliets hantering av PGU som uppmärksammades i Statskontorets utvärdering 2014 behöver åtgärdas. Kapaciteten måste förstärkas och PGU måste få större politisk tyngd. 4

5 2. Hur kan PGU användas för att samordna de svenska åtgärderna för att bidra till de internationella program och institutioner som skapats för att möta globala utmaningar? Sverige kan inte vara drivande på alla områden. Ett strategiskt vägval gäller vilka av de globala utmaningarna PGU i första hand ska riktas, bland annat mot bakgrund av var Sverige bedöms ha störst potential att göra skillnad. Högt upp på en sådan tänkbar lista finns bland annat ämnesområdena klimat, migration, vapenexport och kapitalflykt från fattiga länder. 3. Vilken roll ska biståndet ha inom PGU? I denna fråga ligger i vilken mån kostnaderna för verksamheter som berör flera politikområden ska belasta biståndsbudgeten, till exempel kostnaderna för migration. En närliggande fråga är hur långt det är rimligt att belasta biståndsbudgeten med kostnader för insatser som rör globala utmaningar, och inte bara u-länder, exempelvis klimatinsatser. Svensk biståndspolitik 4. Fattiga länder eller fattiga människor institutioner eller individer? Hur ska balansen se ut mellan å ena sidan stöd till uppbyggandet av fattiga länders förutsättningar att på lång sikt förbättra situationen för fattiga invånare, och å andra sidan direkt bistånd till fattiga hushåll, inklusive sociala skyddsnät. Ska det bilaterala biståndet koncentreras till låginkomstländer eller ska medelinkomstländer med stor andel invånare i absolut fattigdom ha samma prioritet? 5. Långsiktig eller kortsiktigt samarbete? Denna fråga tangerar den föregående. Vissa typer av bistånd är per definition mer kortsiktigt än annat, framför allt katastrofbistånd och andra former av humanitärt bistånd och bistånd som instrument i konflikter och konfliktlösning. Efterfrågan på denna typ av bistånd är stor, och ger angelägen lindring till de mest utsatta. Starkt fokus på kontroll och resultatstyrning tenderar därför att förstärka det kortsiktiga perspektivet. Hur ska de stora kortsiktiga behoven vägas mot det långsiktiga utvecklingsbiståndet? 6. Balansen mellan inflytandet för givare och mottagare i biståndssamarbetet? Biståndsgivaren går in i samarbetet med prioriteringar baserade på svenska värderingar och bedömningar av var de svenska insatserna kan ge bäst nytta. Mottagarens uppfattningar om var de största behoven finns och hur de ska hanteras pekar ibland i delvis annan riktning. Frågan är också kopplad till avvägningen mellan rimlig svensk resultatstyrning/kontroll och mottagarens inflytande/ägande av den biståndsstödda verksamheten. Resultatstyrningen måste utformas så att mottagarens inflytande över verksamheten inte urholkas. En nödvändig förutsättning för att biståndet ska lyckas bidra till långsiktiga attitydförändringar är utrymme för långsiktig dialog mellan parter som respekterar varandra. 7. I vilken mån ska det svenska biståndet integrera fördelningsfrågor i analys och genomförande av biståndssamarbete? 5

6 Ekonomisk tillväxt som en viktig förutsättning för fattigdomsminskning har länge stått i centrum för diskussionen. Forskning har visat att tillväxt vid jämnare resursfördelning ger större fattigdomsminskande effekt. Därmed blir också analysen av samarbetsländernas ekonomiska och sociala politik viktig, inklusive i vilken utsträckning sociala skyddsnät för de mest utsatta finns på plats. 8. Vilken vikt ska läggas vid biståndets katalytiska roll? Med biståndets katalytiska roll avses vanligen biståndets möjligheter att mobilisera ekonomiska och kunskapsresurser från andra håll i samhället, framför allt den privata sektorn. Men inom ramen för detta begrepp ryms även andra dimensioner, som att skapa långsiktiga och djupare relationer och förtroende mellan Sverige och andra länder. Sådana relationer kan resultera i samarbeten utanför biståndssfären som innebär win-win situationer inte bara när det gäller ekonomi. Dessa dimensioner på biståndet blir allt viktigare att beakta allt eftersom biståndets roll som resursöverförare avtar i takt med att andra källor för finansiering blir tillgängliga. 9. Vilken roll ska det civila samhället ha i det svenska utvecklingssamarbetet? Det civila samhällets aktörer i Sverige, i de svenska samarbetsländerna och på det internationella planet spelar en allt större roll för utvecklingsfrågorna i bred mening. Från en viktig roll inom service delivery, har de utvecklats till normsättare, informationskällor och opinionsbildare och ökat sitt inflytande i internationella förhandlingar På internationell nivå bevakar CSO:s hur andra aktörer regeringar, företag och andra följer etablerade regler som rör respekt för mänskliga rättigheter, demokrati, miljö och klimat. Ett viktigt utvecklingspolitiskt vägval, både för det statliga biståndet och CSO:s själva, är hur balansen mellan dessa olika roller ska utformas. En fråga i detta sammanhang är hur biståndspolitiken ska hantera det krympande utrymmet för små och lokalt inriktade organisationer och kravet på Sidafiering av de stora organisationerna. 10. Finns en beredskap att hantera de vägval som kommer efter 2015? De pågående post-2015 processerna ska pågå i ytterligare ett drygt år. När post-2015 processerna gått i mål kommer såväl den svenska PGU-politiken och biståndspolitiken att behöva ta ställning till vilka prioriteringar och vägval som bör göras kopplade till de hållbara utvecklingsmål och internationella åtaganden som de förhoppningsvis kommer att resultera i. FUF avser att i sin kommande verksamhet på olika vis söka stimulera till diskussion och debatt om dessa utmaningar. 6

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om bistånd och utveckling - Från missionärsverksamhet till biståndindustri - Biståndets roll

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat.

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 5 teman: Utvecklingssamarbete / bistånd Handelsavtal Klimat och miljö Globala rättvisefrågor Mänskliga rättigheter Är partierna överens om någonting? Sverige bör arbeta

Läs mer

10420 Stockholm. Uppdraget ska utföras i enlighet med bilagan.

10420 Stockholm. Uppdraget ska utföras i enlighet med bilagan. 2 2 Regeringsbeslut 11:2 REG ER! N G EN 20 15-07-09 UD2015/1620/USTYR Utrikesdepartementet STATSKONTORET Statskontoret Box 8810 10420 Stockholm Dnr Avd 2015-08- 12 Sign: Uppdrag till Statskontoret att

Läs mer

Till Biståndsminister Gunilla Carlsson angående en ny biståndspolitisk plattform

Till Biståndsminister Gunilla Carlsson angående en ny biståndspolitisk plattform Sida 1 av 5 Till Biståndsminister Gunilla Carlsson angående en ny biståndspolitisk plattform 14 augusti 2012 Vi välkomnar att regeringen tagit initiativ till en biståndspolitisk plattform och skriver detta

Läs mer

AidWatch 2014 sammanfattning

AidWatch 2014 sammanfattning AidWatch 2014 sammanfattning För nionde året i rad har civilsamhällesorganisationer från EU:s medlemsländer inom ramen för CONCORD Europa producerat AidWatch-rapporten, som utvärderar EU-ets kvalitet och

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.7.2013 COM(2013) 531 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Efter 2015:

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

www.sida.se Svenskt bistånd och utvecklingssamarbete Så fungerar det

www.sida.se Svenskt bistånd och utvecklingssamarbete Så fungerar det www.sida.se Svenskt bistånd och utvecklingssamarbete Så fungerar det Vad är svenskt bistånd och utvecklingssamarbete? Sverige arbetar med både kortsiktigt humanitärt bistånd och långsiktigt utvecklingssamarbete.

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-08-21 UF2014/52305/UD/MU 2014-08-21 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 1. Förväntade

Läs mer

Handel och hållbar utveckling

Handel och hållbar utveckling Handel och hållbar utveckling Lärarfortbildning 2010 Marianne Jönsson marianne.jonsson@kommers.se Vad är hållbar utveckling? 1987 Brundtlandkommissionen 1992 Rio de Janeiro Agenda 21 1998 OECD tre dimensioner

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med. Kambodja. januari 2012 december 2013

Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med. Kambodja. januari 2012 december 2013 Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med Kambodja januari 2012 december 2013 REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet 2012-03-08 Enheten för Asien och Oceanien Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland:

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland: Augusti-september 2014 Enkät om Sveriges demokratistöd till Ryssland Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter har under lång tid bevakat och granskat det svenska demokratistödet till Ryssland,

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Grupp 1 2015-06-05. Nedan följer en kort uppsummering och slutsatser från respektive grupp.

Grupp 1 2015-06-05. Nedan följer en kort uppsummering och slutsatser från respektive grupp. REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Arbetspapper 05 Delges: Sammanfattning - gruppdiskussioner Grupperna ombads att identifiera och diskutera biståndets utmaningar, hot och möjligheter för en hållbar

Läs mer

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder

Läs mer

En ny solidaritetspolitik

En ny solidaritetspolitik september 2008 En ny solidaritetspolitik En rättvis värld är möjlig Socialdemokraterna RÅDSLAG VÅR VÄRLD Innehållsförteckning En ny solidaritetspolitik 3 Fattigdomsbekämpning i centrum 4 Demokrati, mänskliga

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Jordens Vänners paket

Jordens Vänners paket Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Verksamhetsplan för CONCORD Sverige 2015

Verksamhetsplan för CONCORD Sverige 2015 Verksamhetsplan för CONCORD Sverige 2015 1. Inledning CONCORD Sverige är en gemensam plattform för 54 svenska bistånds- och utvecklingsorganisationer, och utgör den svenska nationella plattformen inom

Läs mer

Effektrapport Frii 2013

Effektrapport Frii 2013 Effektrapport Frii 2013 P A G E 1 of (5) D A T E 30/09/2014 A U T H O R Krister Adolfsson 1. Vad vill er organisation uppnå? Diakonia är en biståndsorganisation grundad i kristna värderingar som samarbetar

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: En rättvis värld är möjlig. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: En rättvis värld är möjlig. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: En rättvis värld är möjlig Version: Beslutad version En rättvis värld är möjlig 5 Socialdemokraternas internationella politik syftar till alla människors frigörelse, utveckling

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Verksamhetsplan för 2012

Verksamhetsplan för 2012 Verksamhetsplan för 2012 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att ge enskilda människor

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Swedfund. Kännedomsmätning nov 2014

Swedfund. Kännedomsmätning nov 2014 Swedfund Kännedomsmätning nov 2014 141217 SWEDFUND Uppföljning ursprungsmätning 141219 Innehåll Om undersökningen Resultat från uppföljningsmätningen Jobb och tillväxt Fattigdomsbekämpning i utvecklingsländer

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Agenda för global utveckling. - Fokus på internationellt utvecklingssamarbete

Agenda för global utveckling. - Fokus på internationellt utvecklingssamarbete Agenda för global utveckling - Fokus på internationellt utvecklingssamarbete 2 (34) Innehållsförteckning Inledning... 3 1 Globala utmaningar och möjligheter... 4 2 Politik för rättvis och hållbar global

Läs mer

Rwanda. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med

Rwanda. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Rwanda 2015 2019 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2015 Artikelnr: UD 15.029 Regeringsbeslut

Läs mer

MOTION TILL FORUM SYDS ÅRSMÖTE DEN 30 MAJ 2015

MOTION TILL FORUM SYDS ÅRSMÖTE DEN 30 MAJ 2015 Bilaga 12 MOTION TILL FORUM SYDS ÅRSMÖTE DEN 30 MAJ 2015 Motion till Forum Syds årsmöte 2015 angående översättning av dokument till arabiska. Idag samarbetar Forum Syd med och ger bidrag till ett flertal

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 1. Förväntade resultat Resultatstrategin styr

Läs mer

Utbildningskatalog hösten 2008. Utbildningar inom ekonomi, budget och styrning

Utbildningskatalog hösten 2008. Utbildningar inom ekonomi, budget och styrning Utbildningskatalog hösten 2008 Utbildningar inom ekonomi, budget och styrning , mål, målgrupp och innehåll i alla kursbeskrivningar Budgetprocessen i Regeringskansliet blir alltmer omfattande och innefattar

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Sverige i Europa och världen En aktiv utrikespolitik Sverige ska föra en aktiv

Läs mer

Sammanfattningar och medskick från gruppdiskussionerna

Sammanfattningar och medskick från gruppdiskussionerna Arbetspapper 2015-10-08 Utrikesdepartementet Sammanfattningar och medskick från gruppdiskussionerna Gruppen PEOPLE Förståelse för integrering av jämställdhet, miljö-klimat och fredsperspektivet finns -

Läs mer

Globala frågor. Globala problem s. 179 180. Befolkningsutveckling s. 180 185

Globala frågor. Globala problem s. 179 180. Befolkningsutveckling s. 180 185 Globala frågor Globala problem s. 179 180 1 Montrealprotokollet handlade om att lösa ett miljöproblem. Vilket? Försurning av land och vatten. Förstörandet av ozonskiktet i atmosfären. Klimatförändringarna.

Läs mer

Gemensamt ansvar för global utveckling

Gemensamt ansvar för global utveckling Gemensamt ansvar för global utveckling 2Vad påverkar utveckling? Vad påverkar global utveckling? Utveckling drivs ytterst av människors egen vilja och förmåga. Men människors möjlighet att förändra sin

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter 30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730 NOT från: Generalsekretariatet till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 17477/10

Läs mer

Sverige tar ansvar i en orolig värld

Sverige tar ansvar i en orolig värld Sverige tar ansvar i en orolig värld Finansminister Anders Borg 20 augusti 2014 Svag internationell återhämtning och ökad oro i omvärlden Dämpade tillväxtutsikter i USA, Indien och Kina Upptrappade sanktioner

Läs mer

Valenkät om svensk biståndspolitik

Valenkät om svensk biståndspolitik Valenkät om svensk biståndspolitik Förord I år är det val. Den svenska valdebatten handlar ofta om skatter, välfärd och andra inrikespolitiska frågor och utmaningar. Dessa frågor är väldigt viktiga, men

Läs mer

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Rikliga vattentillgångar I Finland finns det rikligt med vattendrag. Ungefär en tiondel av landets yta täcks av sjöar, tjärnar,

Läs mer

Sveriges möjligheter att bidra till en hållbar utvecklingsfinansiering

Sveriges möjligheter att bidra till en hållbar utvecklingsfinansiering Februari 2015 Sveriges möjligheter att bidra till en hållbar utvecklingsfinansiering Svenska civilsamhällesorganisationers rekommendationer inför Addis Abeba År 2015 är ett avgörande år vad det gäller

Läs mer

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998) 1 Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Guatemala: x 1,75 Angola: x 4 Peru: x 5 Indien: x 7 Indonesien: x 14,8 Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Svenskt arbete för att stärka resursbasen Programdagar för högskolan 2015

Svenskt arbete för att stärka resursbasen Programdagar för högskolan 2015 Svenskt arbete för att stärka resursbasen Programdagar för högskolan 2015 Resultatstrategin för kapacitetsutveckling och utbyten 2014-2017 Ökat antal kvalificerade svenskar i av regeringen prioriterade

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Development Co-operation Report 2010. Rapport om utvecklingssamarbete 2010. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska

Development Co-operation Report 2010. Rapport om utvecklingssamarbete 2010. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska Development Co-operation Report 2010 Summary in Swedish Rapport om utvecklingssamarbete 2010 Sammanfattning på svenska Rapporten om utvecklingssamarbete, utgiven av OECD:s biståndskommitté (DAC), är det

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Politik för global utveckling

Politik för global utveckling 2014:1 Politik för global utveckling Regeringens gemensamma ansvar? MISSIV DATUM DIARIENR 2014-01-21 2013/170-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2013-06-27 UF2013/38842/UD/USTYR Regeringen Utrikesdepartementet

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun 2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy

Läs mer

Har den nordiska modellen någon framtid? Joakim Palme Uppsala universitet

Har den nordiska modellen någon framtid? Joakim Palme Uppsala universitet Har den nordiska modellen någon framtid? Joakim Palme Uppsala universitet Vad bjuder oss uppriktigt Afrika? Vad bjuder oss uppriktigt Afrika? Vad visa kan Amerika? Vad bjuder oss uppriktigt Afrika? Vad

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

Presentation NVC. Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling

Presentation NVC. Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling Nordiska ministerrådet Presentation NVC Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling Anniina Pirttimaa Rådgivare för hållbar utveckling Nordiska ministerrådets sekretariat State of the World 2013

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Bistånd genom internationella organisationer

Bistånd genom internationella organisationer en granskningsrapport från riksrevisionen Bistånd genom internationella organisationer UD:s hantering av det multilaterala utvecklingssamarbetet rir 2014:24 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen

Läs mer

Arbetskraftsinvandring, millenniemålen och Sveriges politik för global utveckling. Diskussionsunderlag

Arbetskraftsinvandring, millenniemålen och Sveriges politik för global utveckling. Diskussionsunderlag Arbetskraftsinvandring, millenniemålen och Sveriges politik för global utveckling Diskussionsunderlag EN PROMEMORIA FRÅN SVENSKA FN-FÖRBUNDET DECEMBER 2007 1 Innehåll Förord 3 1 Sveriges politik för arbetskraftsinvandring

Läs mer

Hur kan människors delaktighet i demokratin bidra till social hållbarhet?

Hur kan människors delaktighet i demokratin bidra till social hållbarhet? Hur kan människors delaktighet i demokratin bidra till social hållbarhet? Kongressbeslut 2011 SKL ska stödja medlemmarna i arbete med att utveckla dialogen med medborgarna och att integrera resultat i

Läs mer

Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar. Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige

Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar. Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige EU:s främsta utmaningar 1. Ekonomiska situationen 2. Konflikter

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Framtiden underlag, trendspaning Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Innehåll EU:s mål Framtidsbilder för svensk industri Utvecklingsplattform för energiintensiv industri Energimyndighetens

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Presentation vid Ekoseminariet Nr. 5 i Tequisquiapan, Querétaro, Mexiko den 11 april 2014. Av Ann-Marie Svensson Utan en lokal tolkning

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Östra sjukhuset - framtidens hållbara sjukhusområde En rapport från projektet med stöd från Delegationen för Hållbara Städer

Östra sjukhuset - framtidens hållbara sjukhusområde En rapport från projektet med stöd från Delegationen för Hållbara Städer Östra sjukhuset - framtidens hållbara sjukhusområde En rapport från projektet med stöd från Delegationen för Hållbara Städer INLEDNING Västra Götalandsregionen Östra sjukhuset Byggnadsplan 2011 Framtidens

Läs mer

Kort om Europeiska investeringsbanken

Kort om Europeiska investeringsbanken Kort om Europeiska investeringsbanken Som EU:s bank erbjuder vi finansiering och expertkunskaper till solida och hållbara investeringsprojekt i och utanför Europa. Banken ägs av EU:s 28 medlemsstater och

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Protokoll Forum Syd Årsmöte 2014 Bilaga 7. Forum Syd

Protokoll Forum Syd Årsmöte 2014 Bilaga 7. Forum Syd Protokoll Forum Syd Årsmöte 2014 Bilaga 7 Forum Syd Övergripande verksamhetsplan 2015 2017 2015 Vision och värderingar Vision Hur vill vi att saker ska vara i vår värld? En rättvis och hållbar värld där

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer