Svensk bistånds- och utvecklingspolitik i en föränderlig värld

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svensk bistånds- och utvecklingspolitik i en föränderlig värld"

Transkript

1 Svensk bistånds- och utvecklingspolitik i en föränderlig värld - vad lärde vi oss av seminarieserien? Inledning Den länge rådande bilden av världen delad i ett rikt Nord och fattigt Syd stämmer allt sämre. Många tidigare fattiga länder är nu medelinkomstländer och andelen fattiga i jordens befolkning har minskat. Parallellt har konflikter skapat en ökande misär i vissa länder och ibland stater som rör sig mot kollaps. Även de geopolitiska kartorna behöver ritas om. Världen möter också nya eller ökande utmaningar, inte minst inom miljöområdet, som ställer krav på gemensamt agerande. Gränsen mellan vad som traditionellt setts som u-landsfrågor och gemensamma globala frågor blir otydligare. Vad innebär detta för Sveriges utvecklings- och biståndspolitik? Vilka är de nya förutsättningarna? Vilka utmaningar och vägval ställs politiken inför? Dessa frågor låg till grund för en serie om tre seminarier som ägde rum mellan september 2013 och april Seminarierna arrangerades av Föreningen för utvecklingsfrågor (FUF) tillsammans med UNDP Nordic Office (första seminariet), riksdagspartier 2 (andra seminariet) samt Concord Sverige (samtliga seminarier.) Den följande översikten över huvudslutsatser från seminarierna och några exempel på vad de skulle kunna innebära i form av vägval för utvecklings- och biståndspolitiken är dock FUF:s egen. Den speglar översiktligt presentationer och diskussioner vid seminarierna och ska därför inte uppfattas som ställningstaganden av seminariearrangörerna. Förändrad global ekonomi och politisk maktbalans påverkar det internationella biståndets roll Det första seminariet målade en bild av hur världen förändrats och vilka utmaningar det innebär för bland annat utvecklingssamarbetet. Denna fråga diskuterades också under det tredje seminariet. Några av dessa förändringar sammanfattas här i punktform: Den globala ekonomiska balansen förskjuts från Väst (OECD) till Öst och Syd. Den ekonomiska tillväxttakten i BRIC-länderna och ett antal ekonomiskt snabbväxande medelinkomstländer har visserligen saktat ner från 2013 men ändå fortsätter denna utveckling, om än i långsammare takt. 1 23/ Global Changes and Challenges and their Implications for Development Policy; 23/ år med Politik för global utveckling; 14/ Svensk bistånds- och utvecklingspolitik i en föränderlig värld 2 MP och KD bjöd in M, FP, C, S och V 1

2 Världsordningen förändras från att vara unipolär, med USA som totalt dominerande makt i början av 1990-talet, till en alltmer multipolär och samtidigt osäker ordning ju längre 2000-talet fortskrider. USA har fortfarande värdens starkaste militärmakt och amerikanska företag och forskning dominerar fortfarande den globala scenen. Men en förskjutning av makt och inflytande framför allt österut pågår, där de ekonomiskt snabbväxande länderna med Kina i spetsen blir allt viktigare. Nya allianser mellan olika landkonstellationer formas och USAdominansen minskar gradvis. Den ekonomiska krisen i många EU-länder och den oklara EUpolitiken för att möta den har försvagat EU:s position och förmåga att möta yttre utmaningar och inre kriser. Syd-Syd relationerna ökar kraftigt (handel, investeringar, lån, bistånd, remitteringar) och många länder i Syd kräver att få större inflytande i internationella organisationer. Samtidigt ökar och förstärks de gemensamma problem som världen ställs inför och som kräver samordnade internationella åtgärder. Simon Maxwell 3 presenterar 12 globala utmaningar som måste hanteras: klimatförändringar, naturresursanvändning, energisäkerhet, finansiell stabilitet, inkluderande globalisering, migration, livsmedelssäkerhet, pandemier, handelsregler, bevara fiskebeståndet, konflikthantering, och kunskapsutveckling är fundamentala globala frågor som kommer att kräva stora internationella ansträngningar. Johan Rockström 4 redovisar sex områden som kräver förvandlingar för att klara en hållbar utveckling: global energianvändning, livsmedelssäkerhet, hållbar urbanisering, befolkningsökningen, behålla den biologiska artrikedomen samt styrning av privata och offentliga sektorn. Som synes överlappar två av dessa Maxwells utmaningar, men de övriga lägger till ytterligare frågor till en global måste-göra-lista. Rockström i sällskap med andra forskare understryker också att en förutsättning för att fattigdomen ska kunna avskaffas är att klimatförändringarna kan bromsas och hanteras. Enligt UNDP kommer Syd år 2030 att stå för 70 % av den globala konsumtionen samt 80 % av den globala medelklassen, varav två tredjedelar förväntas leva i Asien (siffrorna är dock baserade på en undre inkomstgräns långt lägre än genomsnittet för vad som kallas medelklass i OECD-länderna). De senaste decennierna har en snabb ökning av inkomst- och förmögenhetsskillnaderna ägt rum i många länder, framför allt i de snabbväxande medelinkomstländerna och OECD-länderna. Det mest spektakulära exemplet är en globaliserad superrik grupp (den översta percentilen i den globala inkomst- och förmögenhetspyramiden) och de stor internationella företag de kontrollerar. Inkomst- och förmögenhetsskillnaderna förutses fortsätta att öka, i de snabbväxande ekonomierna och globalt. Dessa ökande ekonomiska och sociala klyftor utgör ett allvarligt hot mot stabilitet och gör det svårare att åstadkomma de nationella och internationella åtgärder som krävs för att möta de nämnda globala utmaningarna. 3 Fördetta chef för Overseas Development Institute, ordförande för Climate and Development Knowledge Network och fördetta rådgivare till det brittiska House of Commons International Development Select Committee. 4 Professor i miljövetenskap och chef för Stockholm Resilience Center. 2

3 I allt fler länder övergår länder med nationell stabilitet, ofta under auktoritärt styre, till att bli konfliktländer med strider mellan religiöst, etniskt eller politiskt mobiliserade grupper och i vissa fall kollapsade stater. Det sekteristiska våldet sprider sig till allt fler regioner, med Islamiska statens härjningar i Mellanöstern som det i skrivande stund mest spektakulära exemplet. Antalet låginkomstländer och antalet länder med stort biståndsberoende minskar kraftigt. Omkring tre fjärdedelar av världens absolut fattiga (under 1,25 USD per dag i inkomst) bor numera i medelinkomstländer. Detta på grund av att några av de folkrikaste länderna har tillhört de snabbväxande och därigenom har flyttat över från kategorin låginkomstland till kategorin lägre medelinkomstland. Biståndets andel av kapitalflödet till Syd har sjunkit kraftigt trots att det totala flödet ökat något, medan direktinvesteringarnas och remitteringarnas har ökat mycket snabbare. Allt fler regeringar i länder i Syd har tillräckligt förtroende på de internationella kapitalmarknaderna för att kunna finansiera en del av sina utgifter med statsobligationer, detta bidrar också till att minska deras beroende av biståndet från de traditionella biståndsgivarna i OECD. Detta kommer sannolikt också att innebär att dessa regeringar blir mindre benägna att acceptera villkor kring till exempel ekonomisk-politiska reformer, politiska system och mänskliga rättigheter som förutsättningar för att erhålla bistånd. BRIC-länderna och andra snabbväxande ekonomier har infört en modell för utvecklingssamarbete byggt på ett paket, innehållande bistånd, halv- och helkommersiella lån och återbetalning i form av energi eller andra råvaror, men utan krav på ändringar av den förda politiken inom olika områden. Ett antal stora filantropiska fonder har bildats, fokuserade på specifika områden. Störst och mest uppmärksammad är Gates-fonden, i första hand inriktad på att bekämpa aids, malaria och tuberkulos men också med omfattande finansiering av forskning och utveckling av jordbruk. Allt större betydelse som finansiärer i låg- och medelinkomstländer får också de statliga investeringsfonder som regeringar i länder med snabbt ökande kapitalöverskott skapar. De största sådana s.k. sovereign wealth funds finns i Kina, Förenade Arabemiraten, Norge, Saudiarabien och Singapore. En väsentlig del av deras verksamhet innebär Syd-Syd-relationer. Förslag har också lagts fram om att undersöka och använda möjligheterna att utnyttja globala eller internationella skattebaser, till exempel för miljöförstöring, klimatutsläpp, vissa finanstransaktioner. Även detta förändrar den roll traditionellt Nord-Syd bistånd kommer att spela och kräver omtänkande av aktörerna på detta område. Det handlar som synes om stora förändringar i den globala ekonomin, väsentliga politiska maktförskjutningar och omfattande globala utmaningar som alla jordens nu länder står inför. Det innebär att ett utvecklings- och biståndstänkande som växte fram för år sedan måste förnyas och anpassas till nya uppgifter. Dimensionen i-land u-land eller Nord Syd blir allt mindre relevant, globalt och regionalt tänkande och agerande blir allt viktigare. Antalet aktörer ökar, liksom antalet samarbetsmodeller, arbetsmetoder 3

4 och finansieringsmodeller. Inom den internationella biståndsvärlden pågår flera processer för att skapa allmänt omfattande internationella utvecklingsmål på en rad områden den så kallade post-2015 agendan. Det handlar om att fastställa mål som FN-systemet och andra aktörer inom biståndssfären skall arbeta mot, som en uppföljning och fortsättning av millenniemålsprocessen med siktet inställt på Som ett led i denna process presenterades i juli 2014 en rapport med förslag på 17 mål och 169 undermål för en hållbar utveckling. FN:s generalsekreterare ska vid FN:s generalförsamling i september 2014 lägga fram en rapport som skall utgöra underlag för de förhandlingar om hållbara globala utvecklingsmål för 2030 som är tänkta att godkännas av generalförsamlingen i september Intiativet för ett globalt partnerskap för förbättringar av det internationella biståndets effektivitet, som efter högnivåmötet i Busan i slutet av 2011 har ersatt Parisagendan, hade ett första högnivåmöte i Mexiko City i april Det internationella intresset för Parisagendans ursprungliga frågor tycks dock ha försvagats. Förhandlingarna om etablering och finansiering av FN:s stora gröna fond för klimatanpassning pågår liksom förnyade diskussioner om förändrade röstandelar i Världsbanken och IMF. Finansieringsfrågorna kommer sannolikt också att påverkas av resultatet av det pågående arbetet inom OECD/DAC med att reformera och bredda definitionen av bistånd. Tio vägvalsfrågor för svensk utvecklings- och biståndspolitik Mot bakgrund av de trender och förändringar i världsordningen som skissats ovan, och med utgångspunkt i presentationerna och diskussionerna under seminarierna två och tre, framträder ett antal strategiska vägval för svensk utvecklings- och biståndspolitik. De är naturligtvis inte heltäckande, utan ett urval av sådana som vi menar att en kommande svensk regering måste ta ställning till inom ramen för sin utvecklings- och biståndspolitik. Det handlar som synes om stora förändringar i den globala ekonomin, väsentliga politiska maktförskjutningar och omfattande globala utmaningar som nu alla jordens länder står inför. Svensk politik för global utveckling PGU 1. Hur kan PGU förnyas och förstärkas för att bli ett effektivt instrument för en samordnad svensk utvecklingspolitik, och så möta de nya globala utmaningarna? För detta krävs tydligare mål, och balans mellan å ena sidan arbetet med koherens mellan utvecklingsperspektivet och andra politikområdens intressen, å andra sidan utmaningen att möta globala utmaningar. Brister i regeringskansliets hantering av PGU som uppmärksammades i Statskontorets utvärdering 2014 behöver åtgärdas. Kapaciteten måste förstärkas och PGU måste få större politisk tyngd. 4

5 2. Hur kan PGU användas för att samordna de svenska åtgärderna för att bidra till de internationella program och institutioner som skapats för att möta globala utmaningar? Sverige kan inte vara drivande på alla områden. Ett strategiskt vägval gäller vilka av de globala utmaningarna PGU i första hand ska riktas, bland annat mot bakgrund av var Sverige bedöms ha störst potential att göra skillnad. Högt upp på en sådan tänkbar lista finns bland annat ämnesområdena klimat, migration, vapenexport och kapitalflykt från fattiga länder. 3. Vilken roll ska biståndet ha inom PGU? I denna fråga ligger i vilken mån kostnaderna för verksamheter som berör flera politikområden ska belasta biståndsbudgeten, till exempel kostnaderna för migration. En närliggande fråga är hur långt det är rimligt att belasta biståndsbudgeten med kostnader för insatser som rör globala utmaningar, och inte bara u-länder, exempelvis klimatinsatser. Svensk biståndspolitik 4. Fattiga länder eller fattiga människor institutioner eller individer? Hur ska balansen se ut mellan å ena sidan stöd till uppbyggandet av fattiga länders förutsättningar att på lång sikt förbättra situationen för fattiga invånare, och å andra sidan direkt bistånd till fattiga hushåll, inklusive sociala skyddsnät. Ska det bilaterala biståndet koncentreras till låginkomstländer eller ska medelinkomstländer med stor andel invånare i absolut fattigdom ha samma prioritet? 5. Långsiktig eller kortsiktigt samarbete? Denna fråga tangerar den föregående. Vissa typer av bistånd är per definition mer kortsiktigt än annat, framför allt katastrofbistånd och andra former av humanitärt bistånd och bistånd som instrument i konflikter och konfliktlösning. Efterfrågan på denna typ av bistånd är stor, och ger angelägen lindring till de mest utsatta. Starkt fokus på kontroll och resultatstyrning tenderar därför att förstärka det kortsiktiga perspektivet. Hur ska de stora kortsiktiga behoven vägas mot det långsiktiga utvecklingsbiståndet? 6. Balansen mellan inflytandet för givare och mottagare i biståndssamarbetet? Biståndsgivaren går in i samarbetet med prioriteringar baserade på svenska värderingar och bedömningar av var de svenska insatserna kan ge bäst nytta. Mottagarens uppfattningar om var de största behoven finns och hur de ska hanteras pekar ibland i delvis annan riktning. Frågan är också kopplad till avvägningen mellan rimlig svensk resultatstyrning/kontroll och mottagarens inflytande/ägande av den biståndsstödda verksamheten. Resultatstyrningen måste utformas så att mottagarens inflytande över verksamheten inte urholkas. En nödvändig förutsättning för att biståndet ska lyckas bidra till långsiktiga attitydförändringar är utrymme för långsiktig dialog mellan parter som respekterar varandra. 7. I vilken mån ska det svenska biståndet integrera fördelningsfrågor i analys och genomförande av biståndssamarbete? 5

6 Ekonomisk tillväxt som en viktig förutsättning för fattigdomsminskning har länge stått i centrum för diskussionen. Forskning har visat att tillväxt vid jämnare resursfördelning ger större fattigdomsminskande effekt. Därmed blir också analysen av samarbetsländernas ekonomiska och sociala politik viktig, inklusive i vilken utsträckning sociala skyddsnät för de mest utsatta finns på plats. 8. Vilken vikt ska läggas vid biståndets katalytiska roll? Med biståndets katalytiska roll avses vanligen biståndets möjligheter att mobilisera ekonomiska och kunskapsresurser från andra håll i samhället, framför allt den privata sektorn. Men inom ramen för detta begrepp ryms även andra dimensioner, som att skapa långsiktiga och djupare relationer och förtroende mellan Sverige och andra länder. Sådana relationer kan resultera i samarbeten utanför biståndssfären som innebär win-win situationer inte bara när det gäller ekonomi. Dessa dimensioner på biståndet blir allt viktigare att beakta allt eftersom biståndets roll som resursöverförare avtar i takt med att andra källor för finansiering blir tillgängliga. 9. Vilken roll ska det civila samhället ha i det svenska utvecklingssamarbetet? Det civila samhällets aktörer i Sverige, i de svenska samarbetsländerna och på det internationella planet spelar en allt större roll för utvecklingsfrågorna i bred mening. Från en viktig roll inom service delivery, har de utvecklats till normsättare, informationskällor och opinionsbildare och ökat sitt inflytande i internationella förhandlingar På internationell nivå bevakar CSO:s hur andra aktörer regeringar, företag och andra följer etablerade regler som rör respekt för mänskliga rättigheter, demokrati, miljö och klimat. Ett viktigt utvecklingspolitiskt vägval, både för det statliga biståndet och CSO:s själva, är hur balansen mellan dessa olika roller ska utformas. En fråga i detta sammanhang är hur biståndspolitiken ska hantera det krympande utrymmet för små och lokalt inriktade organisationer och kravet på Sidafiering av de stora organisationerna. 10. Finns en beredskap att hantera de vägval som kommer efter 2015? De pågående post-2015 processerna ska pågå i ytterligare ett drygt år. När post-2015 processerna gått i mål kommer såväl den svenska PGU-politiken och biståndspolitiken att behöva ta ställning till vilka prioriteringar och vägval som bör göras kopplade till de hållbara utvecklingsmål och internationella åtaganden som de förhoppningsvis kommer att resultera i. FUF avser att i sin kommande verksamhet på olika vis söka stimulera till diskussion och debatt om dessa utmaningar. 6

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete 2015 Europaåret för utvecklingssamarbete vår värld vår värdighet vår framtid 1 2015 är ett avgörande år för det globala utvecklings samarbetet. Millenniemålen från 2000 ska uppnås och nya globala utvecklingsmål

Läs mer

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om bistånd och utveckling - Från missionärsverksamhet till biståndindustri - Biståndets roll

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

Vår rödgröna biståndspolitik

Vår rödgröna biståndspolitik 2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling)

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Enheten för Europeiska unionen Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) den 26 oktober 2015 Biståndsministrarnas

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11 Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2016-11-01 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning.

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2015-12-16 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat.

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 5 teman: Utvecklingssamarbete / bistånd Handelsavtal Klimat och miljö Globala rättvisefrågor Mänskliga rättigheter Är partierna överens om någonting? Sverige bör arbeta

Läs mer

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

2002-07-02 Dnr 02-702-DIR. Utrikesdepartementet Enheten för global utveckling. 103 39 Stockholm

2002-07-02 Dnr 02-702-DIR. Utrikesdepartementet Enheten för global utveckling. 103 39 Stockholm 2002-07-02 Dnr 02-702-DIR Utrikesdepartementet Enheten för global utveckling 103 39 Stockholm Yttrande över Betänkandet SOU 2001:96 En rättvisare värld utan fattigdom Sammanfattning Riksbankens allmänna

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-08-21 UF2014/52305/UD/MU 2014-08-21 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 1. Förväntade

Läs mer

Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen

Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen Empowered lives. Resilient nations. Blir världen bättre? FN:s utvecklingsprogram, UNDP i samarbete med Staffan Landin BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? 3 Innehåll

Läs mer

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet Bilaga till regeringsbeslut 2014-02-13 (UF2014/9980/UD/SP) Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi styr användningen av medel som

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 2011/2019(BUD) 5.5.2011 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28 (PE462.791v01-00) Mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2012 (2011/2019(BUD)) AM\866542.doc

Läs mer

Policy Fastställd 1 december 2012

Policy Fastställd 1 december 2012 Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Verksamhetplan för 2013 för CONCORD Sverige

Verksamhetplan för 2013 för CONCORD Sverige Verksamhetplan för 2013 för CONCORD Sverige 1. Inledning CONCORD Sveriges uppdrag är att inom ramen för EU:s utvecklingssamarbete och utvecklingspolitik bedriva påverkans- och informationsarbete med fokus

Läs mer

Här står vi. Dit går vi.

Här står vi. Dit går vi. december 2006 Färdriktning för Sida Här står vi. Dit går vi. Tid för förändring Utvecklingssamarbetet omvandlas. FN har satt Millenniemål. Sverige har fått en Politik för Global Utveckling, PGU, som gäller

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

10420 Stockholm. Uppdraget ska utföras i enlighet med bilagan.

10420 Stockholm. Uppdraget ska utföras i enlighet med bilagan. 2 2 Regeringsbeslut 11:2 REG ER! N G EN 20 15-07-09 UD2015/1620/USTYR Utrikesdepartementet STATSKONTORET Statskontoret Box 8810 10420 Stockholm Dnr Avd 2015-08- 12 Sign: Uppdrag till Statskontoret att

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

Migration en nyckel till utveckling. Forummöte Stockholm 14-16 maj

Migration en nyckel till utveckling. Forummöte Stockholm 14-16 maj Migration en nyckel till utveckling Forummöte Stockholm 14-16 maj Det svenska ordförandeskapet i det Globala forumet för migration och utveckling, 2013-2014 Hur migration driver utveckling I alla tider

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är globalisering? Tre olika perspektiv: Hyperglobalister: Globalisering är ett verkligt och nytt fenomen. sprider

Läs mer

Somalia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

Somalia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Somalia 2013 2017 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.018 Resultatstrategi

Läs mer

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i

Läs mer

FÖRSLAG TILL RAPPORT

FÖRSLAG TILL RAPPORT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för ekonomisk utveckling, finanser och handel ACP-EU/101.516/B/13 18.08.2013 FÖRSLAG TILL RAPPORT om syd-syd-samarbetet och triangelsamarbetet:

Läs mer

2012-02-29. Promemoria. Utrikesdepartementet

2012-02-29. Promemoria. Utrikesdepartementet Promemoria 2012-02-29 Utrikesdepartementet Strategi för regionalt arbete med hiv och aids och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) samt arbete för homo-, bi- och transsexuella personers

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Regeringens skrivelse 2008/09:189

Regeringens skrivelse 2008/09:189 Regeringens skrivelse 2008/09:189 Biståndets resultat Skr. 2008/09:189 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 7 maj 2009 Mats Odell Gunilla Carlsson (Utrikesdepartementet)

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljödepartementet 2014-03-13 Dokumentbeteckning KOM (2014) 64 slutlig Meddelande från kommissionen

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter

Läs mer

Handel och hållbar utveckling

Handel och hållbar utveckling Handel och hållbar utveckling Lärarfortbildning 2010 Marianne Jönsson marianne.jonsson@kommers.se Vad är hållbar utveckling? 1987 Brundtlandkommissionen 1992 Rio de Janeiro Agenda 21 1998 OECD tre dimensioner

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.7.2013 COM(2013) 531 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Efter 2015:

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en

Läs mer

Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2007/2008

Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2007/2008 Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2007/2008 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att

Läs mer

Seminariet tar avstamp i Europeiska temaåret för utvecklingssamarbete 2015 EYD2015.

Seminariet tar avstamp i Europeiska temaåret för utvecklingssamarbete 2015 EYD2015. PRESSMEDDELANDEFRÅNINTERCULT 2015&11&05 Europa Direkt Intercult bjuder in till Seminarium om Bistånd och migration om EU, Sverige och bistånd Fredag den 13 november kl 13.00-15.00 på Europahuset, Regeringsgatan

Läs mer

Uganda. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

Uganda. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Uganda 2014 2018 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2014 Artikelnr: UD 14.039 Regeringsbeslut

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:1 2014-02-13 UF2014/9980/UD/SP Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för mänsklig säkerhet

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Attityder till FN:s hållbarhetsmål

Attityder till FN:s hållbarhetsmål Attityder till FN:s hållbarhetsmål En studie bland allmänheten i 17 länder Johanna Laurin Gulled, Ipsos FN:s nya hållbarhets- och utvecklingsmål har stort stöd både internationellt och i 2 FN:s nya globala

Läs mer

Härmed kallas till extra bolagsstämma i Swedfund International AB,

Härmed kallas till extra bolagsstämma i Swedfund International AB, Kallelse till extra bolagsstämma i Swedfund International AB Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Härmed

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Swedfund. Kännedomsmätning nov 2014

Swedfund. Kännedomsmätning nov 2014 Swedfund Kännedomsmätning nov 2014 141217 SWEDFUND Uppföljning ursprungsmätning 141219 Innehåll Om undersökningen Resultat från uppföljningsmätningen Jobb och tillväxt Fattigdomsbekämpning i utvecklingsländer

Läs mer

Regeringens skrivelse 2013/14:131

Regeringens skrivelse 2013/14:131 Regeringens skrivelse 2013/14:131 Biståndspolitisk plattform Skr. 2013/14:131 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 13 mars 2014 Fredrik Reinfeldt Hillevi Engström (Utrikesdepartementet)

Läs mer

Vår tids stora samhällsomdaning och vikten av en medskapande dialog

Vår tids stora samhällsomdaning och vikten av en medskapande dialog Vår tids stora samhällsomdaning och vikten av en medskapande dialog Ett freds- och utvecklingsperspektiv på kommunernas dialogprocesser Inspel i Urban Research konferensen Framtidens stadsbyggnadsdialoger:

Läs mer

YTTRANDE. SV Förenade i mångfalden SV 2011/2019(BUD) 26.5.2011. från utskottet för utveckling. till budgetutskottet

YTTRANDE. SV Förenade i mångfalden SV 2011/2019(BUD) 26.5.2011. från utskottet för utveckling. till budgetutskottet EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 26.5.2011 2011/2019(BUD) YTTRANDE från utskottet för utveckling till budgetutskottet över mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2012

Läs mer

1 Förslaget. 1.1 Ärendets bakgrund. 1.2 Förslagets innehåll 2016/17:FPM25

1 Förslaget. 1.1 Ärendets bakgrund. 1.2 Förslagets innehåll 2016/17:FPM25 Regeringskansliet Faktapromemoria Partnerskap för forskning och innovation i Medelhavsområdet (Prima) Utbildningsdepartementet 2016-11-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 622 Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

Praktikrapport Sida, Svenska ambassaden i Belgrad

Praktikrapport Sida, Svenska ambassaden i Belgrad Praktikrapport Sida, Svenska ambassaden i Belgrad Praktikplats: Svenska ambassaden i Belgrad Praktikperioden är från 2012-09-06 till 2013-01-25 på heltid. Handledare: Torgny Svenungsson Telefon: +381 633

Läs mer

SWEDFUND DEN TREDJE PELAREN I SVERIGES BISTÅNDSPOLITIK

SWEDFUND DEN TREDJE PELAREN I SVERIGES BISTÅNDSPOLITIK Stockholm 2011-12-08 SWEDFUND DEN TREDJE PELAREN I SVERIGES BISTÅNDSPOLITIK Det enda långsiktiga botemedlet mot arbetslöshet och fattigdom är lönsamma och väl fungerande företag. Det är så länder som Sydkorea,

Läs mer

Regeringens skrivelse 2013/14:

Regeringens skrivelse 2013/14: Regeringens skrivelse 2013/14: Biståndspolitisk plattform Skr. 2013/14: Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den xx xx 2014 Fredrik Reinfeldt Hillevi Engström (Utrikesdepartementet)

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Regeringens förslag till biståndspolitisk plattform

Regeringens förslag till biståndspolitisk plattform Till Regeringen Utrikesdepartementet Regeringens förslag till biståndspolitisk plattform Yttrande av Svalorna Latinamerika 1. Ärendet och dess beredning Svalorna Latinamerika välkomnar förslaget till plattform

Läs mer

Re-produktiv välfärdsstat. Joakim Palme UCLS och Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet

Re-produktiv välfärdsstat. Joakim Palme UCLS och Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet Re-produktiv välfärdsstat Joakim Palme UCLS och Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet Två genomgripande processer medför fundamentalt förändrade förutsättningar för det svenska välfärdssystemet

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

BUDGETFÖRFARANDET FÖR 2014 4: (6) ******* 26.9.2013

BUDGETFÖRFARANDET FÖR 2014 4: (6) ******* 26.9.2013 BUDGETFÖRFARANDET FÖR 2014 Dokument nr: 4: (6) ******* 26.9.2013 BUDGETUTSKOTTET FÖREDRAGANDE: ANNE E. JENSEN - AVSNITT III (KOMMISSIONEN) MONIKA HOHLMEIER - ÖVRIGA AVSNITT PARLAMENTETS STÅNDPUNKT Ändringar

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Till Biståndsminister Gunilla Carlsson angående en ny biståndspolitisk plattform

Till Biståndsminister Gunilla Carlsson angående en ny biståndspolitisk plattform Sida 1 av 5 Till Biståndsminister Gunilla Carlsson angående en ny biståndspolitisk plattform 14 augusti 2012 Vi välkomnar att regeringen tagit initiativ till en biståndspolitisk plattform och skriver detta

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:3 2014-05-15 UF2014/32092/UD/USTYR Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för ekonomiskt

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM112. Ny partnerskapsram med tredjeländer. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Justitiedepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM112. Ny partnerskapsram med tredjeländer. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Justitiedepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Ny partnerskapsram med tredjeländer Justitiedepartementet 2016-07-15 Dokumentbeteckning KOM (2016) 385 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska

Läs mer

Politik för hållbart företagande

Politik för hållbart företagande Utrikesutskottets yttrande 2015/16:UU4y Politik för hållbart företagande Till näringsutskottet Näringsutskottet beslutade den 21 januari 2016 att bereda utrikesutskottet tillfälle att yttra sig över skrivelse

Läs mer

Dokumentation från workshop under konferensen. En vägledning till för alla?

Dokumentation från workshop under konferensen. En vägledning till för alla? Dokumentation från workshop under konferensen En vägledning till för alla? 13 november 2008 Dokumentationen innehåller Session 1: Nutid Session 2: Dåtid Session 3: Framtid Session 4: Omvärld Session 5:

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017 Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-06-19 (UF2014/40173/UD/MU) 2014-06-19 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi ska ligga

Läs mer

Strategi för internationellt arbete - remissvar

Strategi för internationellt arbete - remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-07-21 SN-2015/1199.109 1 (4) HANDLÄGGARE Johan Andersson 08-535 378 05 johan.andersson@huddinge.se Socialnämnden Strategi

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

FÖRORD. 1. Easterly (2006). 2. Bourguignon (2002) samt Kraay & Dollar (2002).

FÖRORD. 1. Easterly (2006). 2. Bourguignon (2002) samt Kraay & Dollar (2002). FÖRORD DET FINNS INGEN SOM VET om de omkring 16 biljoner kronor som den rika världen satsat på utvecklingsbistånd sedan 1950 har bidragit till att ta länder ut ur fattigdomen. 1 Ändå fortsätter politiken

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Rika och fattiga länder

Rika och fattiga länder Att dela in världen - I-länder Länder som industrialiserats U-länder Länder där utvecklingen gått långsammare - Stor skillnad mellan I-länder storskillnad mellan I-länder och U-länder - BNI Bruttonationalinkomst

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för sociala frågor och miljö 2 oktober 2003 ARBETSDOKUMENT om fattigdomsrelaterade sjukdomar och reproduktiv hälsa i AVS-länderna inom ramen för

Läs mer

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard AIDS Accountability International 2008 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard 1 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Läs mer

Ekonomi. Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har.

Ekonomi. Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har. Ekonomi Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har.) Ekonomi För vem? Privatpersoner/hushåll (privatekonomi)

Läs mer

Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Dnr UD2016/09273/IU

Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Dnr UD2016/09273/IU Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Inledning I millenniemålen fick funktionshinderperspektivet inget större utrymme. Ett talande exempel är området utbildning. Där kunde stora

Läs mer

Lagstiftningsöverläggningar

Lagstiftningsöverläggningar Kommenterad dagordning Rådet 2016-03-07 Statsrådsberedningen EU-kansliet Allmänna rådets möte den 15 mars 2016 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Lagstiftningsöverläggningar 2. (Ev.)

Läs mer

Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden

Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 Inriktning Syftet med verksamheten inom ramen för strategin är att arbeta för ett livskraftigt och pluralistiskt

Läs mer

VÄRLDEN ÄR STÖRRE ÄN EUROPA

VÄRLDEN ÄR STÖRRE ÄN EUROPA VÄRLDEN ÄR STÖRRE ÄN EUROPA Utmaningar under Sveriges ordförandeskap i EU 2009 2 CONCORD Sverige VÄRLDEN ÄR STÖRRE ÄN EUROPA FOTO Rolf Depagie Sveriges utmaningar ordförandeskap i EU 2009 Världen är större

Läs mer

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer