Karin Liljas minns. jag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Karin Liljas minns. jag"

Transkript

1 Karin Liljas minns. Eftersom ni, mina pojkar, i synnerhet du, Anders, så enträget bett mig berätta, hur det var när jag växte upp, och vidare framåt, skall jag nu i mitt 73:de år försöka dra mig till minnes det jag kommer ihåg. Men inte kan jag lova att det blir något intressant, om det inte blir det för er när jag en gång är borta. Jag har tittat på ett gammalt foto från barndomen, det kan påminna mig litet från den tiden. På kortet var jag c:a 5 år, Erik 4 och Britta 2. Mor och far flyttade in i lillstugan när de gift sig. De ville förstås bo för sig, naturligt nog. Morfar och mormor kostade på ett för den tiden stort bröllop hemma på gården, med mat i långa banor har jag hört berättas. Där var hela tjocka släkten på båda sidor. Prostfamiljen och klockarn osv. Efter ett år kom jag till världen, och året därpå kom Erik, så jag fick ensam inte rå om mor så länge, men jag blev fars flicka, har han sagt. Det gick väl an så länge vi var två barn, men så kom Britta när jag var tre. Då blev det trångt. Det var väl inte stort mer än sängar som rymdes i kammaren. Och isande kallt på golvet om vintrarna. Det fanns en liten kakelugn i kammaren och i köket en liten vedspis. Så i lilla rummet i farstun var det utkylt. Men det svävade vi barn i lycklig okunnighet om. Och sällan var vi sjuka, har mor sagt. Och inte hade vi så gott om det precis. Vi fick en liter mjölk, ibland två, från ladugården. Far hade ingen lön för sitt arbete på jordbruket annat än i natura. På vintrarna var han kolemottagare i Orebro, låg i Orsa Finnmark, och där tjänade han pengar som skulle räcka över sommaren också. Men mor var duktig att hushålla. Hon kunde skumma grädden av den stackars mjölklitern och av den kärnade hon vårt smör. Till jul kunde far komma hem och överraska oss med något så gott som korv och skinka. Då var det fest, likaså när mor lagade ris à la Malta med plommonsås på julmiddagen, då brukade farbror Erik komma på julbesök och det var högtidligt, för han kom från Göteborg och stora världen, där han gick på Chalmers. Jag kan än idag känna hur gott det smakade på dessa juldagar. Vi var väl inne hos mormors ibland men det var inte så roligt. Mormor och mostrarna var så stränga, tyckte jag. Mor var den enda som gift sig, och inte hörde far och mor till missionskyrkan, inte morfar heller, för resten. Det var inte bra alls. Det blev en rätt så kylig atmosfär emellan dem och mor och far och även vi barn fick väl känna av det. Men däremot hade vi stöd och hjälp från farmor och fars syskon. Faster Anna var väl den som kom och skulle hjälpa mor när någon av oss skulle födas. Hon var också min gudmor. Far, liksom farbror Erik, hade läsbegåvning, men eftersom far var äldst fick han lov att vara hemma på gården. Han fick gå på slöjdlära på

2 Backmanska i Hedemora. Det var allt. Farfar har jag inget minne av, han dog knall och fall i Skinnaråsen under slåtter, när jag var ett år. Men farmor levde tills jag var vuxen. Hon var en mild, glad och from kvinna. Och det har jag ju berättat för er hur underbart det var när Erik och jag före skolåldern fick vara hos henne i Skinnaråsen. Hur ljuvligt det var att vakna i tarrsängen överst där Erik och jag låg. Då satt hon på bänken nedanför och läste halvhögt ur en postilla innan hon gick ut och mjölkade. Vi fick ligga och dra oss tills hon släppt korna. Det kom c:a kor nerför fägatan med skällkorna först. Och köllkalan (fäbodkullorna) lockade och hoade så det ekade så vackert. Sen fick djuren gå på skogen och beta själva och kom så troget hem till kvällarna, då de var stinna av mjölk. De visste så väl var de skulle stanna vid för grind, fast det var så många olika gårdar med likadana grindar. Ja, så kom farmor in med mjölken och så började separatorn brumma. Det var fascinerande att se hur mjölkstrålen kom i en cylinder och grädden i en annan, och farmor vevade och vevade. Efter det fick vi en enkel frukost men mjölken var god och smöret sen. Det var fest när farmor skulle kärna. Då fick vi var sin träskål med lätt syrlig grädde skuren mesostlimpa ovanpå. Ibland kom faster Mia dit och hade litet extra gott med sig, litet vetebröd och litet saft. Allt var gott och nymodigt när det vankades så sällan. Ja, det var två sköna somrar, och ni förstår att man kan bli litet nostalgisk när man kommer dit nu för tiden. Innan jag började skolan fick jag vara hos farmor och fastrarna i Mjälgen (fars hemby) några veckor på vintern. Mor hade väl så fullt upp med småsyskonen då. Där lärde jag mig läsa. De var alla så snälla hos farmors. Men ändå längtade jag hem förstås. Ett kort jag tittat på återförde mig till händelsen när det togs. Fotograferande var rätt så ovanligt på den tiden. Mor hade varit vikarierande husmor på ålderdomshemmet innan hon gifte sig. Så hon var god vän med föreståndaren o hans familj. Hans fru hade dött i lungsot. Därför var vi ofta bjudna dit o de hade flickor som hade världens fina dockvagn... Brita o jag var osams om vem som skulle hålla i vagnen, o det syns på kortet. Det är ett av mina första minnen. När det blev sommar var det speciellt en händelse vi såg fram emot. Det var när familjen Winge kom hit för sin sommarvistelse. Mor och Mia Winge var goda vänner sedan ungdomstiden och likaså blev Brita och jag oskiljaktiga sommarvänner. De hade ju både piga och barnpiga men det bekymrade varken henne eller oss. Hon var en liten vildhjärna och många var de hyss som hon hittade på och många gånger kunde väl jag ett. Erik får skulden när det gick på tok. Många var de gånger då hon åt upp det jag inte tyckte om, t.ex. klimpar i vällingen. Hon var glupande hungrig på sådant som inte hon fick. Ibland blev vi bjudna på mat hos henne. Tänk karamellpudding eller brylépudding mitt på vardagen. Det var också roliga somrar. Vi var i sjön och badade en stor del av dagen och eftersom deras barnpiga följde med oss, var det ingen fara. Någon söndagskväll var det poppis, som man säger nu, att vi barn med våra moror fick gå ner till brostugan där Kvist Britta bodde. Det stod en bänk där. Kvist Britta var gumman med snugga i munnen som vevade upp och igen bron när någon båt skulle igenom. Då tutades broöppning när båtarna kom i älvmynningen. Då fick Britta bråttom att ut och veva. Hon muttrade och såg arg ut, minns jag. Vad vi skulle se där på bänken, det var om det kom någon bil, i så fall från främmande ort. Det var en stor händelse då. De hade så melodiska signalhorn så det lät som en låt av något slag. På vintrarna var det inte så nådigt att komma över bron om man var liten. En julmorgon minns jag särskilt. Det stormade och vi, far, mor, Erik, Britta och jag, gick till ottan i mörkret. Det låg så hårt på från nordväst. Mor hade en stor röd broderad ylleschal, som hon i ungdomen hade fått av en holländsk beundrare, över skinntröjan. Den blåste ut i älven och sågs aldrig mer. Det var sorgligt så det förslog. På kvällarna var det ett kärt tillhåll på

3 vintern fejset. Där var det varmt och mysigt. Där var Blomma, Stjärna, Stella, Netta, Majros och nån mer. Men så fåren i sin kätte som man var inne och pysslade med. Skönt var det att krypa ner i stillkorgen med ängshö som doftade så kryddigt, och så gjorde jag små buketter av de torra blommorna. En stor händelse inträffade när vi fick flytta in i stora huset. Det var efter mormors bortgång. Nils var litet över en månad då. Det var annandag jul minns jag som hon begravdes. Då flyttade morfar in i kontoret. Och vi fick överta kammaren och köket. Mostrarna Mia och Anna bodde i övervåningen. Mia åt och levde inte med oss, men Anna, som var mors halvsyster, blev som ett slags trotjänarinna för oss, alltid tyst och i bakgrunden. Moster Matta var då lärarinna i Västanvik. När vi flyttat in minns jag hur jag fick spela på morfars orgel. Han vana var att alltid, nästan, spela och sjunga Din klara sol på morgnarna. Han lärde mig noterna genom att skriva dem på tangenterna och i koralboken. Det var högtidligt att följa morfar till kyrkan, han i sin vita skinnpäls på vintern och jag i skinnkjol och rödhätta. Jag tyckte han sjöng fint, men alltför starkt. Han hade en väldig röst. När jag blev litet större fick jag följa moster Mia till söndagsskola i missionskyrkan där hon var lärare. Jag kände mig bara inte nån gång så hemma där. I andra gården (argårds) hade vi ett andra hem. Det var så att mormor hade två systrar, alla tre med fyra döttrar och en son. Det blev på sätt och vis tre mormödrar kallade ara mormor, gamla mormor (hon var betydligt äldre än systrarna) och våran mormor. Hos argårds var vi så ofta, så man undrar nu efteråt att de inte tröttnade på oss. De var alla ogifta och tyckte troligen att det var litet omväxling när vi kom. Det var hos dem jag lärde mig sy hålsöm, fläta och litet knyppling. De var verkligen skickliga i allt vad slöjd hette. Vi fick väl nån smörgås ibland på knallhårt bröd med en tunn hinna smör på. Men det är ju så alltid att i andra gårdar smakar det bättre än hemma. När vi flyttade in var jag 8 år och hade gått i skola ett år. Då övertog mor och far gården helt. Det betydde att far fick mocka och utfordra på morgnarna och mor mjölka. Men far kom in och lagade frukost åt oss innan vi skulle till skolan. Moster Anna var ju trogen i lagården. Men många gånger fick jag ställa med maten innan jag började storskolan. När vi gick i den här skolan hade vi ju nära, bara tvärs över vägen. Erik hade mer lätt för sig än alla andra så han hoppade över klass 2. På det viset kom vi att gå i samma klass skoltiden ut. Övermo-barnen hade matsäck med, men vi gick hem på frukostrasten. D.v.s jag var nästan ständig gäst i argårds. De hade sitt förmiddagste just då. Så gott det var och bara en halv sockerbit till. Det var en dyr vara på den tiden och de var ytterst sparsamma.

4 Inte annat jag minns var det nöje att gå i skola. Synnerhet minns jag tydligt med vilket intresse vi lyssnade på när lärarinnan läste högt ur Nils Holgersson. Jag minns än i dag hur det lät när hon läste. Och det är 64 år sen. Det blev litet oroligare i 3:an för då kom också barnen från Övermo. Men vi hade roligare på rasterna, för då lekte vi ringlekar och det var vi för få till annars. Förresten så lekte vi stenlat. Vi hoppade på stenarna här på Pellasbacken. Det var fler stora stenar då än nu, i synnerhet där vår stuga står nu idag. Ni vet ju att när vi gick i skolan stod den precis i hörnet där den stora björken står, och så blev den inflyttad när moster Mia fick den av morfar och det var På planen framför garaget där hade vi vår lekplats och uthusen med vedbod och dass där vårt garage står nu. Vi hade en stor kamin där vår öppna spis befinner sig. Och vi fick hjälpas åt att bära stora bördor ved in och elda så kaminen blev röd. Ändå var det kallt längst bort vid fönstren som var 6 st. Jag minns att när inspektören kom på besök skulle jag alltid sjunga solo. Det var uti vår hage mest. Han stod under tiden och tittade ut och smålog litet spefullt. Men det gjorde mig inte nervös alls. Det var långt att gå när vi började i Noret i folkskolan. På vintrarna när det var snöstorm eller över 20 var vi ombyltade med schalar och runt munnen blev det stelt av rimfrost när vi andades. Särskilt svårt var det över färjbron där det ofta stänkte isvatten på oss. Ni förstår bron låg direkt på vattnet så det stänkte ofta över oss. Men vi var nog sega och härdade. Det blev långt, för nedanför bron låg färjbacken en lång brant innan man kom till bron. Och så på Norssidan var det en likadan backe. Den finns förresten kvar och är i bruk än idag när man skall ner till "Vasan". Vi hade ryggsäck med böckerna och matsäck bestående av hård smörgås mest med enbart smör på och en kvartsliter flaska mjölk. Där satt vi på det stora avklädningsrummet på frukostrasten och åt och knaprade. Vi var 53 elever i femman så salen var välfylld. Läraren sträng, sträng så örfilar och

5 käpprapp hörde till varje dag. Man var smårädd nästan jämt. Det blev mycket bättre i 6:an. Då hade vi klockar Wallgren När han ibland tappade tålamodet satte han sig vid macklådan, en liten transportabel orgel, och spelade marscher, och någon gång slog han käppen i katedern så den gick av. Det var roligt att gå i skolan i synnerhet för Wallgren. Efter skolans slut fick vi komma ut på skolresa till Stockholm. Det var stor händelse. Bara att åka tåg så långt. Fru Wallgren skötte om oss flickor där vi låg i en stor skolsal. Hur vi fick nån mat minns jag inte. Men vi fick läsa aftonbön tillsammans. Flera av flickorna var inte vana vid det, men då för tiden var det bara att lyda. Troligen var det på den resan jag drog på mig difteribaciller. Jag fick en svår form av difteri den sommaren och låg sjuk i en primitiv småskola som tjänstgjorde som epidemisjukstuga. Efter sex veckor, då jag svävade mellan liv och död, fick jag så komma hem. Far och mor kom med häst och åktrilla. Det var en lång färd. Jag var förlamad i benen, så jag låg nedbäddad. Jag fick ligga i salen med moster Mia som sköterska. Eftersom dagarna gick blev både svalg, syn och så gott som hela kroppen förlamad. Talförmågan var också nedsatt. Det var svårt att göra sig förstådd. Det tog 4 månader innan jag kunde börja lära mig gå igen med hjälp av en tysk massör som kom dagligen och masserade och hade elektricitetsplattor runt hela kroppen. Jag var så ledsen över att inte kunna gå i skola. Erik hade börjat i kommunala, realskolan, där jag också skulle ha börjat. Och ledsen var jag att jag inte kunde komma till julottan. Så småningom blev jag så bra så på vårterminen kunde jag börja konfirmandskolan. Jag gick alltså bara en termin där. Jag var då 13 år. Men då fanns inte önskan att börja realskolan längre. Jag hade ju inte fått samma kamrater. Jag blev ju helt återställd igen, men litet hade det nog tagit på nerverna. Vi trodde så. Jag var rädd och nervös vissa gånger. T.ex. när vi skulle finåka till släkten i Häradsbygden. Vi hälsade på varandra under storhelgerna mest och var då borta hela dagen, åt middag och drack för- och eftermiddagskaffe. Ja, på vägen dit och hem, det var då bilar börjat litet smått, var jag livrädd att Pärla, vår märr, skulle bli rädd (för det var hon) och skena. Jag minns att en gång gjorde hon en stor lov ut på en åker. Mor försökte få mig lugn och far blev arg för att jag inte litade på hans körskicklighet. Men hur roligt det än var med de helgerna så var resorna en prövosten. Jag var äldst av kusinerna som blev fler och fler med åren. Till slut var vi 20st på fars sida, på mors ingen. Moster Matta bodde tidvis i lillstugan på sommaren och hon hade piano och för henne fick jag ta pianolektioner. Det blev ju inte så mycket med det, för jag måste hjälpa till med allt arbete på gården. Fick lära mig mjölka bl.a. Maten fick jag laga för mor var ute på åkern och hjälpte far. Då hade vi två hästar, och mor fick både köra slåttermaskin och räfsa. Britta var väl också med, men så fort hon tagit realen kom hon ut. Först som skrivbiträde på domsagan i flera år, och sen var hon i Stockholm och lärde sig till kartriterska. Erik var hemma på somrarna tills han tog studenten, och då var det givet att han hjälpte till. Mostrarna Mia och Matta hade gått kurser i trädgårdsskötsel i Tibble hos Lilly Lundgren, en pionjär på området. Det fick till följd att vi var långt före andra med nymodigheter i trädgården. Hela den stora trädgården där nu finns bara gräsmatta var sprängfylld av nyttoväxter, alla slags bärbuskar, stora jordgubbsland, jordärtskockor, sparris, luftlök och inte minst blommor. Hela släkten har varit blomsterälskare, så t.o.m. när mor och mostrarna var riktigt unga hade de blommande växter i fönstren vilket enligt Karin Lokander inte var vanligt då. Och vi fick lära oss äta grönsaker som vax i skärbönor, ärtor, linser, gurka, svartrot m.m. I början var det väl litet tveksamt, men snart var det otänkbart att äta fläsk och potatis enbart. Den nuvarande stora byggningen var nybyggd och ännu inte målad när mor och far gifte sig. Förut fanns en stuga rödmålad av den vanliga typen, trång och låg med på ena gaveln stort kök, den andra storstugan som var kall på vintern. Däremellan en kammare där mormor och morfar låg. Köllon, mor och systrarna hade ett stort rum ovanpå. Mor har berättat att i trappan upp fanns riktigt gamla dalmålningar. Då för tiden sattes inte värde på sådant utan det revs ner vid ombyggnaden. Morfar ville väl ha

6 större utrymme, så han byggde i den stil som då höll på att bli modernt. Det skulle ha varit roligt att få se hur det såg ut innan. Ja, sommaren hade sitt fullspäckade program och vintern sitt. Det var väl inte samma jäkt. Men vävstolen kom in så snart hösttröskningen var klar. Den ull som klipptes av fåren skulle kardas och spinnas. Det blev så fina luftiga rullar av den kardade ullen. Det var mest Anna som satt framför spiseln med den sysslan. Men spinnandet tog tid om det skulle bli fint ullgarn. Det var först och främst vadmalskläder som skulle vävas, byxor och rockar till karlar och kjolar och jackor till kvinnfolken. Jag fick en ljusgrå lång kappa, minns jag. Så gick hela vintern med idogt vävande. Det var lakan, örngott, handdukar och mattor. Det slets mycket mattor också, när hela golven var täckta av längder. De skulle ut och piskas varje lördag. Vi barn fick lära oss spola, vilket inte var så lätt om det skulle göras riktigt. Men det var inte så populärt heller, för det blev enformigt, men sånt som vi kunde, det måste vi hjälpa till med. Det var inte att säga nej då inte. Medan jag växte upp kom det stora första världskriget. Vi visste väl inte så mycket om det, annat än det vi hörde och läste. Det fanns inte radio då, mycket mindre TV. Det blev ont om en del förnödenheter och det blev ransoneringskort på en del saker. Vi hade det jämförelsevis bra som hade mjölk, bröd och kött på gården. Men det blev till råga på allt missväxt också en del år. Mor var påhittig att göra maten omväxlande ändå. Det var kålrotspudding, polentagröt, bröd av havremjöl (grismjöl) bakat ovanpå spiseln. Det var främst potatisen och rågen som frös bort de gångerna. Jag fick tidigt vara med om sysslorna redan innan jag slutat skolan. Både far och mor var starka och arbetade hårt, men så blev de kanske fordrande också på oss barn, i synnerhet jag som var äldst. Som ganska små fick vi gallra rovor i, som vi tyckte, oändliga land. I början fick vi väl 10 öre drillen, så det blev väl nån krona till slut. Till sist blev det väl en 50-öring. Det blev midsommarpengar det. Ett par somrar när jag var så där år fick jag i uppdrag att gå med fåren till Skinnaråsen. Det var att gå först till Skeberg och så runt Djursjön. Jag fick sällskap ifrån Hedens by, där fårägare från Häradsbygden stötte till. Det blev en stor skara. Men jag kan ännu inte minnas hur tröttsamt det var, också för fåren. Det var en liten svart gumse, som jag fick gå och skjuta på en hel del av vägen. Det blev väl c:a 3 mil att gå. Vi hade förstås vilställen kallade holar och det var väl behövligt och skönt för både folk och fä. Det är tydligt att även jag har testat och gått långa vägar ändå sen barndomen. Ännu tidigare hade jag fått gå med Anna när fåren skulle till Åsleden på sommarbete. Då gick vi med fårskocken hela långa vägen genom Noret,

7 Lima, Vargnäs och andra småbyar upp till den fäboden. Vi hade ju också där stall, fäjs och lada och mycket hackslog. Men det var drygt innan vi kom dit. Vi fick locka fåren med små brödbitar vi hade i våra fickor. Ja, så lärde far mig och Erik slå med lie. Det var i Styrsjöbobackarna. Det var jobbigt. Man slog ofta i myrtuvor av ovana och så blev lien skämd. När vi for ut på hackslogen skulle vi ha allt möjligt med oss, för det blev övernattning i ladan. Filtar och åkläder, d.v.s. tjocka mattliknande lakan av vita trasor, skulle man ha i det torra prasslande höet. Vi kokade mat vid en eld utomhus förstås. På morgonen potatis och glödstekt fårfiol och välling. Till middag potatis och stekt fläsk och någon grönsak medförd hemifrån. I buskarna fanns gott om smultron till efterrätt om någon hade tid att plocka. Ja, i en av buskarna fanns t.o.m. åkerbär. En stor sällsynthet. Tänk så skönt det var att emellanåt få krypa ner i Styrsjön och skölja av svett och knott. Där behövdes ingen baddräkt. Det var inte lätt att sova för höprassel och mygg som stal sig in trots all försiktighet och på morgonen när solen steg upp i 4-snåret hade skatorna kul på taket av pärt. Men då bar det ut för far och Anna för att börja slå medan det var dagg. Vi kunde vara där och slå och räfsa halva veckan. Mor måste vara hemma hos djuren och småsyskonen. Något som var roligt på vintrarna var när vi åkte långt lin. Då togs en långkälke fram och större delen av byns barn satte sig på. Några större pojkar drog och några sköt på. Vi åkte till Hedbacken upp och ner. Det gick så fort att vi skrek av blandad förtjusning och rädsla. Men sen åkte vi in i olika gårdars fägård, farstu till fejset, med förbundna ögon och så skulle vi gissa var vi hamnat. Och så ropade vi långt lin, långt lin, segt som senor starkt som tömmar, vitt som snö. Vi hade stortvätt höst och vår, ibland jultvätt också. Då hade vi hjälp, som stod och gnuggade kläderna vid den stora pannmuren mitt på bakgården. Det värsta jag visste var när vi skulle hjälpas åt med klappningen och sköljningen av kläderna. Då var det att hugga upp en vak i isen på tjärn och ligga där och skölja i isvattnet. Man frös om händerna så man grät. I mors ungdom, har hon berättat, hade de inte vatten i ladugården utan fick på vintrarna dra hem det i stora kar på kälken från tjärn. I backen skvimpade det över förstås, och kom på deras långa kjolar, som blev som pansar i kylan. Tänk så härdade folk blev på den tiden. Ja, så var det de stora bakdagarna höst och vår. Mor gjorde stora rågdegar i tråg på kvällen och på morgonsidan kunde man höra hur det sa plopp, plopp då degsjok föll på golvet. Då ver det jäst. Många gånger hade vi bakhjälp, Arvids-Kari, som kom i 7-tiden medan mor var i ladugården och började baka. Efter 2 dagars bak hade vi taket i köket fullt av bullspett. Det såg förmöget ut och de som kom in blev mäkta avundsjuka om de inte hade egen råg och egen bakugn. På tredje dagen var det bak av mjukbulle, tunnbröd, palt och skorpor. Allt det här skulle räcka över vintern. Då blev det åter bakdagar mot sommaren. När vi gick i skolan så var det inte lätt. Vi blev mjöliga både här och där för vi hade ingen annan stans att vara än i köket och kammaren. I salen var det för det mesta kallt. Det fordrades många brasor i kakelugnen där innan det blev någon värme. (En annan sak jag kommer ihåg var hur morfar ställde för sig i kontoret, där han satt hela dagarna, och kom in till oss när han fick matbud. Han hade två jätteskrivbord (var finns dom nu?). Bokhylla från golv till tak och däremellan kartor över hela världen. Ni kan tänka er att för oss barn fanns där så mycket att se. Han var ju en samlare av stora mått och alla lådor och hyllor var proppfulla av de mest skilda slag. Det kan man väl se spåren av än idag fast så mycket har försvunnit på ett eller annat sätt.)

8 Ja, både Erik och Britta gick i skolan och jag var hemma med sturfölk och Nils, innan han började skolan. När jag var 15 år fick jag följa Matta och far med i sångkören. Det blev en rolig tid. Jag njöt av varje sångövning och när vi fick sjunga i kyrkan. Far var med i manskören också och de hade många tillställningar såsom gökotta på våren, sommarfest och jag minns inte allt vad. Då var både mor och jag inbjudna. Så inte var det bara arbete. Var det fest så var det, och inte var vi nödbedda om det vankades något extra utöver det vardagliga. Fast lagården kom man aldrig ifrån förrän där var mjölkat och alla kunder fått sina litrar. Vi hade en lång bänk vid köksdörren där alla mjölkkunder satte sina krukor. Det som blev kvar sparades till morgonen då all mjölk skulle till mejeriet. Det kom då en mjölkbil och hämtade. Vi fick börja gå till parken först med mor och far och mor Winge i flera år. Men då gjorde vi byns flickor sällskap dit. Mest såg vi på dansen. Det var en rätt stor blåsorkester som svarade för dansmusiken. Hambo, schottis, polka och vals. Ni förstår att det lät klämmigt. Vi lärde varann dansa. Mor hade aldrig dansat. Fick väl inte för sina föräldrar, men far hade nog dansat. Fastän aldrig som jag såg. Det var fantastiskt när vi någon gång blev uppbjudna av någon sommargäst som vi kände litet. Vi hade roligt i alla fall och det var svårt att slita sig iväg innan kl.12 då det slutade. Men man borde ju ha tänkt på måndagsmorgonen. De morgnarna blev man väckt tidigare än annars, tyckte man i alla fall. Då skulle man ut och mjölka. Sen in och ställa med matsäckskorg och ut på åkern. Oj, vad man var trött. Men det var det inte värt att låtsas om. Arbetet skulle utföras, och det kom före allt annat. Ja. Det var hårda bud, fast ibland kunde det bli träligt. Men när man efteråt har tänkt på hur hårt man fick arbeta i ungdomen, så har det inte varit till nackdel enbart. Så småningom lärde man sig älska arbetet och hade sin största lust i det. Nog var i synnerhet far sträng och fordrade mycket, men när det gällde sången var både han och mor villiga att släppa iväg mig på någon sångarresa fast det var sommar. När jag var 16 år hade Siljanskören en Stockholmsresa, då vi sjöng i Vita Havet på slottet för Gustav V och konsert i Engelbrektskyrkan. Sedan blev det någon resa då och då. Det förgyllde upp vardagens grå oerhört, och man levde på det länge, länge. När Britta och jag var så där halvvuxna vägrade vi att ligga inne. Vi hade då varit tvungna att flytta upp till mostrarna, och det var inget kul alls. Då fick vi ha vårt sovrum i kammaren i lillstugan. Jag minns hur jag försökte tapetsera om på de buckliga väggarna. Där var det svalt och skönt på somrarna. Och vi rådde oss själva. Flickvännerna kom gärna dit på kvällarna och då hade vi roligt ibland hade vi knytkalas. En favoriträtt var får i kål på höstarna. Då hade vi eld i kakelugnen och så stor gryta med favoriträtten. Inte för så länge sedan påminde jag en av flickorna som var med, och hon kom ihåg att hon ätit sig sjuk för det var så gott. Ja, såna små nöjen gjorde vi oss i ungdomen vår. Någon vinterhelg, kom jag ihåg, det var innan Mia flyttat skolan men den var köpt av morfar, ställde Britta och jag till med litet fest för byns ungdom. Vi prydde upp väggarna med vepor och tallruskor, hängde en gren som mistel under lampan, och hade lagat litet gott som gick att värma på f.d. lärarinnans spis, och så dansade vi och lekte. Det var hur oskyldigt och harmlöst som helst. Men den där misteln, som vi rakt

9 inget menade med, kom bror Erik att bli så arg. Han gick stolt sin väg från sånt larv, som vi hade för oss. Han var redan då litet för strikt för att vara med på våra nöjen. Vi växte upp under ganska trygga förhållanden, trots allt. Morfar satt i sitt rum och på vintrarna eldade han i en kamin framför kakelugnen så den blev glödhet, och ibland kunde hans skinnpäls snudda vid den, så det luktade lång väg. Det var svårt att få någon ordning därinne när städandarna våra ville ta itu med oordningen. Jag minns hur skamsna vi kände oss när han fick besök av notarierna från domsagan. Han var nämndeman och visste åtskilligt att berätta för dessa herrar. Han dog när jag var nästan 20 år i december. Då för tiden kom byns invånare åtminstone någon från varje gård, och så hela släkten, till sorgehuset. Granrisprytt på gården och kistan i ett rum som var klätt med lakan. Alla skulle bjudas på kaffe med rikligt med dopp. Och prästen höll s.k. likpredikan. Så stod hästen med släde eller trilla granrisklädd färdig att dra kistan till kyrkogården. Det blev ett långt följe efter. Vid graven sjöng kören. Vi var ju med både far och jag. Jag minns hur jag sörjde. Det blev så tomt efter honom. Ja, så fick vi rusta om i det rummet, så far fick ett eget där han kunde sitta och skriva. Han efterträdde morfar i många uppdrag och fick mycket om sig. Men som den arbetskarl han var skötte han om skogen själv. Det skulle huggas och köras hem åtskilligt med ved till alla kakelugnar, och i köksspisen fick det lov att brinna dagen i ända på vintern. Jag var underligt nog inte medveten om att mor väntade barn i samma veva som morfar dog. Ett par månader senare bara. Men när den stunden, 24 februari, var inne, fann jag mig strax. De andra var i skolan och mor bad far gå efter barnmorskan, som då bodde i byn. Jag frågade bara var hon hade småkläder. Det var överstökat snabbt. Vilken överraskning när Britta, som då gick i realskolan, och Nils i folkskolan, kom hem den dagen. Ja, det blev en mängd plikter som lades på mig då. Mjölkning, matlagning, småbarnsskötsel, ja allt med Anna som hjälp i ladugård och med disk. Hon brukade inte laga mat. Det var ju fortfarande kall vinter, och jag satt framför köksspiseln och skötte, tvättade och lindade min lillebror. Vad han blev älskad av oss stora syskon. Jag fick vara i mors ställe på många sätt, för mor blev liggande i 6 veckor efteråt i blodpropp. Hon var då 49 år. Jag måtte ha haft krafter och fick också mer och mer allt eftersom det behövdes. Jag hade t.o.m. 20- årsbjudningar för ungdomar i min ålder, då var lillebror 14 dagar. Jag minns bara att tårtan blev misslyckad, för jag hade tagit bikarbonat i den mängd som skulle varit bakpulver. Så småningom kom mor upp igen och det blev bestämt, att vi skulle ha dop hemma i salen. Vid samma tid hade vi fått en kusin till, så de två kusinerna blev döpta samtidigt och det blev så högtidligt. Det blev en Lars och en Karin Gärdsback. Ja sladdbarnet Lasse blev verkligen kelgrisen för oss alla. Han blev både mors och fars stora glädje och Britta och jag visste inte hur vi skulle nog få rå om honom. Samma år alltså på våren tog Erik studenten på Falu läroverk och Britta realen. Vid den tiden flyttade moster Mia till Matta i Västanvik. Då fick Britta och jag stora rummet uppe. Däruppe hade vi skönt. En stor grön kakelugn som vi eldade brasor i både kväll och morgon. Vi hade naturligtvis inget badrum då, utan vi bökade varje vecka upp en stor kopparkittel, och innan vi fått den halvfylld blev det att kånka

10 åtskilliga vattenhinkar upp, och sen också ner förstås. Men det var ju besvär som man inte tänkte på. Huvudsaken var att få ett bad. Ja, tiden gick och Britta hade stadigt sällskap med Rolf Ejvinsson sedan realexamen. Jag var fortfarande på lediga sidan. Uppvaktningar saknades inte, men alltid hade jag förkläde med mig. Var det inte moster Matta som tog mig under sina vingars skugga i kören och på resor, så var det Mia Siljeman, som då följde mig som en skugga. Jag hade börjat titta på Daniel Liljas, som då kom hem från Uppsala och Fjellstedtska, med en mörkblå mössa. Han sjöng också med i kören vid tillfälle då. Han påstår att han vid den tiden hade sån respekt för min moster att han inte vågade titta åt mitt håll. Min trägnaste uppvaktare var en bondson från Häradsbygden, också med i kören. Han hade egen bil, vilket inte var så vanligt. Otaliga var de resor han bjöd på, alltid i sällskap med mitt förkläde Mia S. Han bjöd på en långresa en försommar neråt västkusten, bl.a. till Göteborg. Jag blev med om också Mia S fick vara med. Så hade han en bror mycket ung och Daniel Liljas med på resan. Det var då det hände. Det sa klick på ömse håll. Synd om min s.k. kavaljer. Han hade säkert tänkt något helt annat. År 1931 var den stora Stockholmsutställningen. Då var jag med i gymnastiken i Noret och fick på så vis vara med på den jättelika gymnastikuppvisningen på Gärdet i Stockholm. Vi var 9000 flickor i ljusblå dressar, som under Maja Carlqvists ledning och till musik gjorde vigheter. Det blev en massverkan må jag säga. Då fick jag bo i fru Elliots fina våning på Djurgården. Själv var hon hemma i Rättvik. Hon hade också tidvis tagit hand om mig. Jag fick komma till henne i Rättvik ibland på vintrarna för att få litet omväxling. Hon älskade sång och musik. Och vi gjorde besök tillsammans på ålderdomshem och sjukhem och jag fick sjunga och hon spelade. Så bjöd hon hem folk i sin Sjurbergsgård, och som jag skulle underhålla med sång. Jag var också bjuden till henne en tid en vinter i Stockholmshemmet. Hon kostade på mig sånglektioner för en pedagog, t.o.m. Och jag fick följa med henne på Operan och Dramaten. Alltid klädd i min Leksandsdräkt. Hon hade både kokerska och husa så jag behövde bara göra henne sällskap. Så ibland hade jag bra förspänt också. Jag menar inte bara sträva och jobba. Min mor var stark och uthållig och jag beundrade hennes ork många gånger, när jag själv tyckte det var alltför påkostande - arbetet på åker, inomhus och i ladugård. Vi hade ju stort hus, men obekvämt. Inget avlopp. T.ex., utan allt vatten fick bäras ut. Mjölningen för hand och många kor var också drygt, i synnerhet på sommaren, då svetten lackade. Så småningom hade Nils slutat skolan och fick börja jobba utomhus och i ladugården. Far behövde verkligen en dräng och så fick heller inte han någon mer skolbildning. Vid det här laget, när jag var i 20-årsåldern, hade moster Matta gift sig, 42 år gammal, med en 20 år äldre lärare, Anders Linder, änkling med två vuxna söner. Inte annat jag kunde se och förstå var de lyckliga. Han fick en god hjälp och hon fick någon att pyssla om. Hon hade då fortfarande sin lärartjänst i V. Kvar. Jag var hennes brudtärna vid vigseln. Han gjorde ett gott parti som man säger, för hon hade pengar och kunde betala skulden på hans villa. Vid den här tiden, möjligen 30-31, kom jag att bli anställd, eller vad man skall säga, hos dåvarande Karin Adolfsson, sedermera fru Alfvén. Det var två vintrar. Somrarna kunde jag inte undvaras hemma. Hon behövde sällskap där i Knorringsgården. Samtidigt fick jag lära mig laga mat av litet mer kulinariskt slag än vanligt. Vildfågel som orre, tjäder och ripa stod ofta på menyn. Mest förstås när Alfvén kom över någon helg. Då hade han sin tyska hushållsfröken med sig, Freulein Vogel, och hon kunde laga mat som Alfvén gillade. Allt gick i överdådets tecken, enligt våra vanor och åsikter vi hade. Men det var roligt också. Jag kände ju Hugo Alfvén från alla körresor med Siljanskören. Jag fick ibland sjunga någon visa på Dalamelodi. Han tyckte mycket om att få höra Den signade dag på både Moramelodin och Skattungmelodin. Det lät som från

11 hednatid, tyckte han. Det var roligt när dotter Kajsa kom hem på helger från Hindås, där hon gick på internatet. Vi blev goda vänner. Det var då det. Den stora händelsen var när fru D bjöd mig med till Stockholm. Vi skulle höra den nyuppförda balettpantomimen Bergakungen. Vi blev bjudna på premiären av Alfvén och satt på första parkett på operan. Jag var som alltid i Leksandsdräkt med roshätta och allt det finaste jag hade. Vilken festlighet för mig. När då Alfvén blev inropad efteråt blev det jubel och applåder minsann. En kväll senare fick jag bjuda bror Erik, som då gick på Teknis och lärde sig lantmätaryrket, och då fick vi sitta på första raden. Det var minsann värda dagar, då jag fick röra mig i andra kretsar än vad jag var van. Middagar på Grand och Operakällaren. (Vi hade var sitt rum hon och jag på det fina Grand hotell) Undrar just hur man uppträdde såna gånger. Jag var nog oförfalskat mig själv, i all min enkelhet. Och om de bjöd mig på så exklusivt fick de väl skylla sig själva. En kväll när vi kom hem var det ett par bekanta herrar till henne som bjöd oss på ostron och champagne och så var det dans. Men det höll på att sluta illa, jag blev sjuk på natten om det var ostronen vet jag inte. Jag for i alla fall hem. En sommarkväll fick Kajsa och jag ställa med matsäck och bjuda en hel del ungdomar på utfärd till Granberget, gående förstås. Vi bjöd också Daniel. Britta var också med. Hon ställde om så att D och jag blev efter av någon anledning när vi skulle hem. De andra sprang ifrån oss helt enkelt. Du store vad vi var blyga för varandra. Förälskat blyga. Inte minst Daniel. Så småningom träffades Daniel och jag någon sommarkväll. Det var syster Britta som hjälpte oss med träff. Något riktigt sällskapande blev det inte förrän sommaren efter resan. Vi var ute och cyklade på sommarsöndagarna. Daniel hade sitt att göra hemma i Ullvi med att hjälpa sin mor med det lilla jordbruket de hade. Ibland kom han till Åkerö någon dag i värsta skördebrådskan och hjälpte oss. Det var roligt. Mor tyckte också så mycket om honom. Det var väl inte då helt visst att han skulle bli måg i gården, men nästan. Han skulle först bli färdig med studierna innan något blev bestämt. Vi hade en lång tid på oss att lära känna varann. Både i arbete och vila och nöje. På lördagskvällarna lagade jag alltid något extra gott och bjöd honom. Det var också ett stort nöje, och han uppskattade det tydligt. På somrarna när han var i Uppsala skrev vi kärleksbrev till varann. Jag skrev mina brev varje vecka på söndagen och fick svar på torsdagen. Det blev långa epistlar. Så småningom drev jag genom att få fara till Sigtuna på folkhögskolan. Jag tyckte att jag måste ha någon utbildning. Sven Lindberg skrev en rekommendation till Manfred Björkqvist som var skolans rektor. Jag var då hela 27 år. Den tiden var den roligaste och lyckligaste i mitt liv dittills. Alla var mycket yngre än jag, men ingen visste min ålder, och jag var där den gladaste bland de glada. Ibland på lördagskvällarna kom D. över från Uppsala och fick vara med på festerna vi hade med lekar och lustigheter. Jag fick ibland underhålla med romanssång. Ja det var en härlig tid och tacksam är jag för att ha fått uppleva något sådant med alla dessa kamrater ur alla samhällsskikt som var så berikande. Men jag tror Daniel var glad åt att ha mig på hemmaplan igen. Sen gick en sommar till på samma måte med arbete, små träffar osv. Nu var Lasse skolgammal och ville väl vara med oss när Daniel kom. När Daniel skulle komma hem från Uppsala till jul mötte jag honom i Borlänge per tåg, förstås. Vi hade gjort upp att vi skulle köpa ringar utanför Leksand. Så vi

12 var hos en guldsmed och fick bestyrt. Jag minns så väl att jag hade fått en 50-lapp av mor. Ja, det var en viktig dag, tyckte jag. Jag fick en guldnål i present också av Daniel. Vi bytte inte ringar då, utan det skulle ske på juldagens morgon. Daniel kom då och skulle hämta mig till julottan och då skulle det ske, men det blev förhinder i form av en flicka som skulle ha hjälp att sätta på Leksandshättan. I samma veva fick vi veta att Britta hade fått en son. Hon hade gift sig i Stockholm året förut. Då var inte jag med, måste vara hemma och sköta lagård, Lasse, Nils eftersom mor for dit likaså Erik och Daniel. I alla fall for vi efter ottan med Rolf och hans bror till Britta på Mora BB. Det var en kall solig juldag. Britta och Rolf var lyckliga föräldrar och Daniel och jag ett lyckligt fästfolk med blänkande nya ringar. Nu hade man ett mål i sikte. Visserligen skulle det dröja innan vi fick komma tillsammans. Daniel hade ju ett par år kvar tills han var färdig men jag skulle förfärdiga min utstyrsel, och det kunde jag pyssla med på lediga stunder. Mor var frikostig och ville att det skulle vara ordentligt och riktigt. Hon som var så skicklig väverska hjälpte mig att sätta upp vävar av alla de slag. Duk och servettvävar, som fordrade stor noggrannhet vävde hon mest på. Så skulle det vara gardinväv, handduksväv, sängöverkast, mattor och möbeltyg. Vi hade beställt en sängkammarmöbel och en vardagsmöbel hos snickaren Carl Gåvels och till den skulle det vara hemslöjdstyg. Så var det att sy och brodera och sy hålsöm på lakan och örngott. Allt detta var roligt. När man tänkte på att inom en snar framtid skulle det bli ett eget hem med nya fina saker. Sen på sommaren hölls bröllop i Värmland för Margit och Erik. Vi var då, mor, far Rolf, Britta med sinn lilla Olle och jag och Daniel med. Det var bara Nils och Lasse som blev efter. Nån fick lov att vara hemma också. För det tog minst två dagar. Dagen efter bröllopet var vi hela bröllopsföljet utom brudparet på en utflykt i nån hage vid en sjö med överbliven bröllopsmat och trevlig samvaro. Ja, så gick också den väntetiden, som tycktes lång när man såg framåt. Men när man har fullt upp att göra går det fort. Vävning och sömnad på vintern och de vanliga utesysslorna på åker och äng på sommaren. Daniel kom ofta och lekte dräng hos oss. Och då blev arbetet alltid lättare. Han har talat om, att han cyklade vägen ibland på kvällarna utan att ens tänka på var han var. På vintrarna under julferier osv gick han den långa vägen hem, ibland sent och ibland kunde det vara kallt. När han sen blev färdig med studierna blev det prästvigning i Västerås och då blev föräldrar och fästmör bjudna. Jag fick följa med Sven och Ester Lindberg i deras bil dit. Det var en högtid det som man inte glömmer. Jag var så lycklig över att min Daniel nu var färdig för sitt kall. Som han sen fick börja som pastorsadjunkt först i Kumla- Tärna i Västmanland och sen i Vika. Därifrån var det ju inte så långt så han kom hem då och då under veckodagarna. Så gick den sommaren och vintern. Men då tyckte vi väl att vi inte ville vänta längre. Det blev bestämt att vi skulle viga oss. Mor och far var med på att hålla bröllop för oss. Det blev reformationsdagen den 8 maj. Det var konfirmandernas nattvardsgång i högmässan och vi skulle vigas av S. Lindberg kl 3. Då var jag nervös. Daniel skulle komma till mig efter högmässan, som han blivit ombedd att assistera vid. Det drog ut på tiden och vi hade beställt fotograf för vigseln. Jag hade brudpåkläderska i mitt rum. Det var snöglopp och kyligt så jag måste ta en kofta under överdel och snörliv. Men på den tiden var jag smärt så det syntes inte. Så småningom kom vi iväg, blev plåtade och kom till kyrkan. Där lär ha varit fullt av nyfikna utom gästerna. Jag såg ingenting utom fram mot altaret. Mina småkusiner Anna Gärdsback och Erik Gåvels var

13 brudnäbbar. Jag var inte medveten om något annat än stundens allvar. Efteråt hade vi middag på dåvarande Gästis. Det var Daniels närmaste och mina. Moster Matta och Rolf var värdfolk. Vi hade också alla tre prästerna med fruar med. Efter middagen, som bestod av vårsoppa, klyvkycklingar med brynt potatis och grönt och efter glass och en stor krokan, bidrog Margit med deklamering av Fröding på värmländska. Det var inom parentes ett lugnt, stillsamt bröllop. Så blev det dags för detta brudpar att fara hem första gången till det egna hemmet i Vika prästgård. En till stor sorg drabbade oss när mor, mormor, blev dålig o kom till lasarettet i Falun. Hon blev opererad för en tumör i grovtarmen men klarade det inte utan hon gick bort hon också på våren 53, alltså 6 år efter Britta. Det var svårt. Nu hade jag varken min syster eller mor att meddela mig med om stort o smått som angick oss kvinnfolk. Och så blev far o Nils ensamma. Men jag o familjen for som vanligt hem på sommaren. Mor fick inte njuta av det nyrenoverade huset så många år, med dess bekvämligheter. Den sommaren skall man minnas verkligen. Det var då det katastrofala ovädret bröt loss över delar av Leksand o mejade ner åkrar o gröda o alla blommor, o massor av träd låg omkullvräkta i kyrkallén. Fönstren krossades nästan överallt på gården. Ja, det var kusligt. Jag kröp med Lars, som inte var så stor, in i en mörk skrubb, så att vi inte skulle vara i farozonen. Vi fick räfsa ihop löv, gröna o färska, hela lass när det hela var över. Vi var hemma i Leksand på semester 2 veckor i juli alltid, d.v.s. min semester bestod i att jag fick ännu större hushåll att sköta. Mor var inte så ung längre, c:a 70 år faktiskt, o hade arbetat hårt alltid, så då var det naturligt att jag skulle sköta hushållet med mat o disk m.m. Daniel o pojkarna, när de blev så stora att de kunde hjälpa till litet, var med ute på åkern o jobbade. När Lars var 1½ år byggdes huset om o vi var då hemma som vanligt samma veckor, men vi fick bo primitivt. Alla lagade mat o åt i lillstugan, numera bagarstugan. Vi familjen låg då här i skolsalen som då fortfarande såg ut som en skolsal. Det var inte litet rörigt, men det gick det också. Vi hade inga andra möjligheter att fira Daniels ledighet från tjänsten. Och vi behövdes ju båda iden värsta, bråda tiden. När vi sen kom till vårt igen, hade ogräset växt så man fick ana sig till vad som var det ena o det andra. Då var det att ta nya tag igen. Vävning har alltid varit min stora hobby, så än idag känner jag mig onyttig om det inte blivit något i vävstolen. Och det behövdes minsann vävas både mattor, gardiner, möbeltyg m.m. i de stora rummen. När också Mats började skolan hade jag ju bara två barn hemma på förmiddagen o då hann jag väl med någon tråd då o då. Men det var hungriga barn jag hade o ofta svårt att hitta på billig men närande mättande mat. Vi fick bekanta ute i byarna som hade djur o jord o där kunde jag få köpa till stora pölsakok o fläsk köpte jag hemifrån. Så inte behövde de gå hungriga mina karlar.

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

Buslus. 1. Buslus flyttar inomhus

Buslus. 1. Buslus flyttar inomhus Buslus 1. Buslus flyttar inomhus Det var en gång en liten lus som hette Buslus. Hon bodde i ett träd med sin storebror och sin lillasyster. Deras mamma och pappa fanns inte längre, de hade hoppat upp på

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013. Aktuella datum

Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013. Aktuella datum 33333333333333333333333333 Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013 Aktuella datum 4-5/6 Storströvarläger 11/6 Linsboloppet kl 10 11/6 Skabersjöloppet

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe.

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe. Måndag den 9 november 2009 Hej kära dagbok. Jag började min resa tidigt den här dagen. Redan klockan 5.30 blev jag hämtad av Birger och damerna. Birger körde oss så lugnt och säkert till Arlanda. På Arlanda

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN olycklig: - Oj oj oj, var bar min egen lilla snalla bjornpojke tagit vagen, sa

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika noga längre. Och sedan Pricknallen flyttat in fanns

Läs mer

Sexårskören 2015 Min vän i Rymden Sångtexter

Sexårskören 2015 Min vän i Rymden Sångtexter Sexårskören 2015 Min vän i Rymden Sångtexter Innehåll Spår på CDn Titel Sidnummer 01 Alla är så ensamma här 2 02 Vi har letat 2 03 Rymdramsa 3 04 Raketbyggarna 4 05 Vi är på väg till rymden 5 06 Rymdvals

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Sagan om räven del 2. Av Freja Fortier

Sagan om räven del 2. Av Freja Fortier Sagan om räven del 2 Av Freja Fortier Kapitel 1 Det var en kall morgon. Men luften var ändå ganska varm, som det ska vara på våren. Piff vaknade upp ur hennes djupa sömn. Bredvid henne låg hennes små ungar.

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö 1. När man sjunger så blir man så glad När man sjunger så blir man så glad. När man sjunger så blir man så glad. Så det vill man göra varendaste dag, ja, det vill

Läs mer

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars.

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Nu är jag på väg till Holland. Här står flygplanet som jag ska åka med till Schiphol i Amsterdam. Jag tycker att planet ser väldigt säkert ut. Sådär

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.1 OCH Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.2 EXT. I SKOGEN/ÅN DAG SCEN 1 (10 år) - en söt liten flicka med en röd luva

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

Kapitel 3. Här är en karta över ön

Kapitel 3. Här är en karta över ön Kap 1 Skeppet Jag var på en färja och jag skulle över till Danmark och spela Champions League finalen som är det bästa man kan vinna i fotbollsvärlden. Jag spelar i FC Liverpool och vi ska möta Bayern

Läs mer

Flyttade. Isak den 21e dec 2011. Nilstorp. För 3 år sen köpte vi Nilstorp. Det tog 1 timme att åka dit. När vi kom fram plockade jag och Anton blåbär.

Flyttade. Isak den 21e dec 2011. Nilstorp. För 3 år sen köpte vi Nilstorp. Det tog 1 timme att åka dit. När vi kom fram plockade jag och Anton blåbär. Vi i klass 3 A har gjort tidslinjer och prickat in viktiga händelser i våra liv. Dessa händelser har vi skrivit berättelser om. Här är våra berättelser som vi gjort under hösten 2011. Flyttade Innan vi

Läs mer

III Den första stora ungdomskärleken

III Den första stora ungdomskärleken III Den första stora ungdomskärleken Nu hade Åkes mor i gengäld bjudit ut sin väninna och hennes två döttrar till sitt hem, Hon var visst stormförtjust i dessa, tyckte Åke, som också tyckte, att det skulle

Läs mer

Elever vid Kista folkhögskola berättar om. Min första tid i. Sverige

Elever vid Kista folkhögskola berättar om. Min första tid i. Sverige Elever vid Kista folkhögskola berättar om Min första tid i Sverige Baarlin berättar om första tiden i Sverige Jag heter Baarlin. Jag kom till Sverige i juli 2005. Jag åkte till Finland. Jag satt i arrest

Läs mer

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det Ett Jag har älskat tre män. Tobias var den förste. Han gav mig Gud. Den andre, Christer, gav mig kärlek. Och ett barn han aldrig ville veta av. Den tredje mannen heter Bengt. Han kom med döden. j a g s

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se 2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se Trollhättans Stad Tekniska Förvaltningen Renhållningen Tingvallavägen 36 461 32 Trollhättan

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Sigtuna projektet Ekilaskolan

Sigtuna projektet Ekilaskolan Sigtuna projektet Ekilaskolan Tre stenar och några träd. En kör längst bak i rummet. Några människor söker efter föda. För länge sedan Innan vi hade internet Och människan trodde Att solen var gud. Då

Läs mer

Kom ihåg ombyteskläder.

Kom ihåg ombyteskläder. Hej v48 Nu har vi börjat med massage, med tända ljus och skön musik masserade barnen varandra medan jag visade i luften vilka rörelser de skulle göra. Först var det lite fnissigt och de hade lite svårt

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR 1905 för mer än 100 år sedan födde Vilma Grahn en pojke som fick namnet Johan Gunnar. Gunnar var min far. Vilma hette Forsberg som ogift, men var nu gift med Frans

Läs mer

lampor Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk.

lampor Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk. Lampa Lampor Det finns fem verb grupper. Grupp ett är en-ord som slutar på -a. Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk. som inte slutar på vokal. En Grupp 1 En lampa

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

Ställ er i en stor ring och håll varandra i händerna under hela dansleken.

Ställ er i en stor ring och håll varandra i händerna under hela dansleken. Flickorna de små 1. Flickorna de små uti ringen de gå, de tänka just som så, en vän jag kunde få, 2. och om du vill bli allra kärastes min så bjuder jag dig att i dansen 3. träda in. 4. För bomfaderalla,

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text 1 Har du köpt tillräckligt med saker? 2 Tja... Jag vet inte. Vad tycker du? Borde jag handla mer saker? 3 Är det nån på ön som du inte har köpt nåt åt? 4 -Ja, en. -En? 5 -Dig. -Men jag bor inte på ön...

Läs mer

MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE

MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE HOTELL GYLLENE KNORREN: DEN MYSTISKA GÄSTEN Text: Måns Gahrton och Johan Unenge 2008 Bild: Johan Unenge 2008 En originalproduktion från Bonnier Carlsen Bokförlag, Stockholm Formgivning

Läs mer

1. Låt mej bli riktigt bra

1. Låt mej bli riktigt bra 1. Låt mej bli riktigt bra Rosa, hur ser en vanlig dag i ditt liv ut? Det är många som är nyfikna på hur en världsstjärna har det i vardagen. Det börjar med att min betjänt kommer in med frukost på sängen.

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra!

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra! Slutsång Melodi: "Tack ska du ha, Kalle heter jag, vad du heter gör detsamma tack ska du ha!" Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag och ha det så bra! En liten båt En liten båt blir ofta

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Min första sommar i Havsnäs, av Birger Källberg 1934.

Min första sommar i Havsnäs, av Birger Källberg 1934. Min första sommar i Havsnäs, av Birger Källberg 1934. Runt Ursvattnet sommaren 1934 har jag många trevliga minnen ifrån. Vintern 1934 kom jag att hamna i Jämtland. Jag skulle hit och hålla en fortsättningsskolkurs

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11.

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11. Vi erbjuder sånger och rörelselekar i vår verksamhet som stimulerar och utmanar barnens lärande och utveckling. Förskolan strävar efter att varje barn: utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 13 april - söndag 10 maj, 2015

barnhemmet i muang mai måndag 13 april - söndag 10 maj, 2015 barnhemmet i muang mai måndag 13 april - söndag 10 maj, 2015 I morgon är lugnet över för imorgon är alla barn tillbaks från lovet och vi har dessutom fått nio nya familjemedlemmar. I veckan som kommer

Läs mer

Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping

Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Vandra runt med hjälp av kartan och svara på kluriga frågor om förr i tiden. Starta vid Kapellplan, längst upp på Tunnbindaregatan. Kartan och

Läs mer

Stanna tiden. Vi kan inte stanna tiden Bara sitta ned och åka med Vi kommer med musiken, åt er

Stanna tiden. Vi kan inte stanna tiden Bara sitta ned och åka med Vi kommer med musiken, åt er Stanna tiden Vi kan inte stanna tiden Bara sitta ned och åka med Vi kommer med musiken, åt er Vi tar ingenting för givet Vi är glada att ni kommit hit Vi kommer med musiken, åt er Vi kan inte stanna tiden

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Hon log, ett litet bittert leende. Så söt, så vacker hon var! Det var fest på slottet i går kväll, började hon. Bröllop. Alla var där och vi hade

Hon log, ett litet bittert leende. Så söt, så vacker hon var! Det var fest på slottet i går kväll, började hon. Bröllop. Alla var där och vi hade Hon log, ett litet bittert leende. Så söt, så vacker hon var! Det var fest på slottet i går kväll, började hon. Bröllop. Alla var där och vi hade många gäster från utlandet. En av dom tyska prinsarna uppvaktade

Läs mer

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor?

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor? Denna lektion är hämtad ur Ord och lästräning av Lena Sundberg Holmberg och Kristina Asker. Ord och lästräning består av fyra häften som övar och repeterar ord tematiskt inför det nationella provet i sfi.

Läs mer

Emil i Lönneberga. När Emil hissade upp lilla Ida i flaggstången. Publicerat med tillstånd. Emil i Lönneberga

Emil i Lönneberga. När Emil hissade upp lilla Ida i flaggstången. Publicerat med tillstånd. Emil i Lönneberga Det hade hon inte. Och nu blev det ett liv i Katthult. Kalaset fick vänta. Alla måste ut och leta efter Emil. Han måste vara i snickarboden, kan du väl förstå, sa Emils mamma, och alla rusade dit för att

Läs mer

KEA FIRAR LIVET D et var en spänd stämning i skolan den där dagen när resgruppen skulle utses. De hade jobbat så länge med projektet, och nu skulle till slut resan bli av. Fyra elever i fyran och två lärare,

Läs mer

Vad Hände 2004? 2005. 12 december Luciatåg i Ursvikens kyrka

Vad Hände 2004? 2005. 12 december Luciatåg i Ursvikens kyrka Vad Hände 2004? 2005 12 december Luciatåg i Ursvikens kyrka Dom som var i den proppfulla kyrkan denna dag fick se ett underbart luciatåg med massor av barn. Det blev mycket sång och dans under ledning

Läs mer

Uddevalla Motorbåtsklubb

Uddevalla Motorbåtsklubb Här hittar du oss Klubblokalen ligger på Föreningsgatan 7 451 52 Uddevalla Telefon: 0727 22 23 23 E-Post: umk@uamotorbatsklubb.com MIDSOMMAR PÅ HOLMEN AktiviteterSkapad av Annika 2011-06-30 21:15:05 Midsommar

Läs mer

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den.

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Flawless av Alexandra Loonin Tre kvinnor. Jag sitter på en bar med en kompis som har slutat äta. Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Han säger att han

Läs mer

personlighet Hästbilder med Hästen är högt älskad av många. Det man älskar fotograferar Jag var ute i hagen runt halv sex på morgonen för att ge

personlighet Hästbilder med Hästen är högt älskad av många. Det man älskar fotograferar Jag var ute i hagen runt halv sex på morgonen för att ge Hästbilder med personlighet De är vackra eller otäcka beroende på vem du frågar. Men sedda genom linsen är hästar det perfekta motivet när du vill testa djurfoto. De kan förmedla både skönhet och styrka.

Läs mer

En fotbollsplan Jag har gjort en fotbollsplan. På min fotbollsplan finns det ett fotbollsmål, spelare som är både tjejer och killar, en domare, en hejarklack som bara är killar, en matta som hejarklacken

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013 kapitel 1 I morgon börjar sommarlovet och vi ska åka till Gröna Lund. Om sommaren fortsätter på det här sättet kommer det att bli den bästa i mitt liv. Jag sitter hemma på rummet och har just berättat

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Jag vill vara som du. Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge

Jag vill vara som du. Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge Text (Rosa): Måns Gahrton l Text (Ville): Johan Unenge Jag vill vara som du Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge www.livet enligtrosa.se JAG VILL VARA

Läs mer

Stall Flitige Lise. Resan. Boende

Stall Flitige Lise. Resan. Boende Stall Flitige Lise Jag hade min praktik med Klara Winkler, vi åkte ner till Holland, till stall Flitige Lise. Stall Flitige Lise är ett försäljnings och tillridningsstall. De flesta av hästarna ägs av

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Om författaren. Om boken Det handlar en tjej som hittar ett monster i en källare. Tjejen heter Sara och går i Årstaskolan.

Om författaren. Om boken Det handlar en tjej som hittar ett monster i en källare. Tjejen heter Sara och går i Årstaskolan. Om författaren Namn Linnéa Ålder 9 år Intresse Handboll och teater Böcker som jag inspireras av Twilight 1 Familj Min storasyster, min mamma och min pappa Tidigare utgivna böcker Den magiska dörren Tackar

Läs mer

Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband

Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem Mirjas guldhalsband www.kalleskavank.se www.rabensjogren.se Det har gått en vecka sedan Dilsa och jag löste fallet. Nu är det helg och jag cyklar bort till Mirja. Solen

Läs mer

texterna till "innan. under. efter" samtliga skrivna av sandra vilppala

texterna till innan. under. efter samtliga skrivna av sandra vilppala texterna till "innan. under. efter" samtliga skrivna av sandra vilppala himlen och golvet och det jag är fattig utan dig urholkat pank och dessvärre mindre än jag trodde när du fattas du är som en cirkus

Läs mer

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE Guida dig själv! 1 km vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE Kontakta oss telefon: 0435-44 21 20 e-post: naturum.soderasen@lansstyrelsen.se Mer info på vår hemsida: www.soderasensnationalpark.se Bra att veta

Läs mer

Min lillasyster Prim är världens bästa syster, det är hon jag oftast är med. Vi har till och med en massa hemligheter som vi inte har berättat för

Min lillasyster Prim är världens bästa syster, det är hon jag oftast är med. Vi har till och med en massa hemligheter som vi inte har berättat för Av: Sonja Det här är jag, Tris 16 September Kära dagbok, jag önskar att livet var mer som en film. Mer actionfyllt, kärlek. Istället så är livet bara tråkigt, stressat och en massa läxor hela tiden, dåligt

Läs mer

Rissa von Hult. Tina Persson Hälsoinspiratören www.friskoteket.eu

Rissa von Hult. Tina Persson Hälsoinspiratören www.friskoteket.eu Rissa von Hult Det var en dag i april år 2000 jag var ute på min postrunda och stannade som vanligt till på fårfarmen i Hult för att lämna post. Den här dagen kom vi in på att jag gärna skulle vilja ha

Läs mer

RAPPORT FRÅN ZAMBIA. Det fanns tom toalett och dusch.

RAPPORT FRÅN ZAMBIA. Det fanns tom toalett och dusch. RAPPORT FRÅN ZAMBIA I november besökte Ulla och jag familjen Linyama i Zambia 5 dagar. Ett besök som var efterlängtat från båda parter. Vi togs verkligen emot med stora famnen. Det visade sig att Michael

Läs mer

Julvandring 1. Julvandring 1 ur Jul- och påskvandringar Lotta Sundberg och Argument Förlag, 2010

Julvandring 1. Julvandring 1 ur Jul- och påskvandringar Lotta Sundberg och Argument Förlag, 2010 Julvandring 1 8 Roller Guide... Station 1: Maria... Ängel... Station 2: Josef... INTRODUKTION Guiden kan introducera vandringen ungefär så här: Välkomna! Nu ska vi göra en speciell resa en tidsresa! Vi

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X

Läs mer

Pärlan vid Asundens strand

Pärlan vid Asundens strand Pärlan vid Asundens strand KO N F E R E N S L Å T D I G I N S P I R E R A S AV G O D M AT O C H VA C K R A V Y E R Där Östergötland är som skönast, vid sjön Åsunden, ligger Rimforsa Strand den perfekta

Läs mer

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska.

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. Första kapitlet I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. I detsamma hördes steg. Ingo vände sig om och fick se Roger komma gående mot hotellet i en sådan fart

Läs mer

SMÅLAND. Kapitel 1. - Jag har en ide vi kan väl resa genom Sverige, till. - Jaa det är en jätte bra ide men, vad ska vi göra med min

SMÅLAND. Kapitel 1. - Jag har en ide vi kan väl resa genom Sverige, till. - Jaa det är en jätte bra ide men, vad ska vi göra med min Kapitel 1 SMÅLAND Vi är hemma i Malmö hos min kompis Stephanie och vi satt och tittade på tv och så tittade vi på ett program om Sveriges landskap. Sen kom Stephanie på en ide, hon sa - Jag har en ide

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze Vem vinkar i Alice navel av Joakim Hertze c 2006 Joakim Hertze. Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande- Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported licens. För att se en kopia

Läs mer

Bilder och minnesfragment. Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992

Bilder och minnesfragment. Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992 Bilder och minnesfragment Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992 Detta album består av mammas efterlämnade bilder, brev och andra sparade minnen som jag och syskonen tog hand om efter hennes död. Lelle,

Läs mer

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011 En olydig valp Det var en varm dag fram på höstkanten. I en bil satt den lilla jack russell-valpen Puzzel. Hon var en terrier och rätt så envis av sig. När dörren öppnades slank hon snabbt ut. Tyst som

Läs mer

Babysång Öppna förskolan Sävsjö

Babysång Öppna förskolan Sävsjö Babysång Öppna förskolan Sävsjö 1. Hej, hej på dej Hej, hej på dej, hej, hej på dej, jag kan klappa händerna hela da n. Hej, hej på dej, hej, hej på dej, jag kan klappa händerna hela da n 2. Jag kan klappa

Läs mer