Kvalitetsuppföljning av specialistsjuksköterskeprogrammen vid Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Akademin, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa

Transkript

1 Kvalitetsuppföljning av specialistsjuksköterskeprogrammen vid Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Akademin, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Auditgruppen för specialistsjuksköterskeprogrammen: Kim Lützén, professor, sektionen för omvårdnad, Karolinska Institutet Annica Jakobsson, universitetslektor folkhälsa, Socialmedicine, Göteborgs Universitet Marina Olsson, sjukhusdirektör, Angereds närsjukhus I Högskoleverkets nationella kvalitetsgranskning av specialistsjuksköterskeexamen (Rapport 2007:23R) framförs en viktig slutsats att specialistutbildningarna har fått stå tillbaka för den satsning som har gjorts på sjuksköterskeutbildningarna. Detta gäller framförallt kraven å lärar- och handledarkompetens som är för lågt ställda både för det teoretiska och verksamhetsförlagda delarna av utbildningarna. Med denna skarpa kritik som utgångspunkt lämnar vi härmed en rapport om vår granskning av specialistsjuksköterskeprogrammen vid Göteborgs Universitet. Inledningsvis vill vi lyfta fram att Göteborgs Universitets kvalitetsuppföljning av sjuksköterskors specialistutbildningsprogram en del av projektet med benämningen BLUE 11 framstår som en genomtänkt och föredömlig strategi. Auditgruppens kontaktbesök den 24 augusti 2011var noggrant förberedd med en omfattande självvärdering. Detta underlag är välskrivet och visar en stark vilja att utveckla verksamheten för att mer kunna svara upp mot de krav och förväntningar som finns framför allt vårdverksamheten där behov av specialistutbildade sjuksköterskor är mycket stort. Auditgruppens uppdrag är att lämna synpunkter och lämna rekommendationer rörande programmet och dess kvalitetsarbete utifrån följande aspekter: 1 - Starka sidor avseende värderade temaområden som är värda att värna om och vidareutveckla - Identifiera problem avseende dessa temaområden som är mest angelägna att avhjälpa - Ange utvecklingsmöjligheter och hot mot utbildningens kvalitet som kan förväntas under de närmaste åren Vår rapport kommer inte att kommentera ekonomiska förutsättningar i detalj men kan nämna att medelstilldelning till programmen/ år uppgår totalt till SEK av dessa fördelas studentpeng och lokalersättning och , ersättning verksamhetsförlagd utbildning. Helårstudieplatser år 2010 = 132, 5. Kostnad för varje inriktning bör variera efter antal studenter/helårstudieplatser. En fråga vi ställer är om en förändring av den ekonomiska styrningen på institutionen, som planeras, genom att lägga ut budgetansvar på kursnivå

2 kommer att garantera att samtliga inriktningar håller god kvalité. Det finns en risk att ekonomi i allt högre grad blir den faktor som avgör kursens utformning och existens. Förutsättningar De två grundläggande förutsättningarna för att specialistsjuksköterskeprogrammen ska upprätthålla en god kvalitet och få möjlighet att vidareutveckla varje inriktning enligt studenterna och vårdverksamhetens behov är 1) en väl strukturerad akademisk organisation och 2) hög akademisk kompetens hos lärare och ledning och 3) samverkan mellan kurser ger ett mervärde. Organisationen vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa har en tydlig struktur för beredning och beslut som berör kvalitetsutveckling avseende pedagogik, yrkeskompetens samt fokus på att öka samarbete mellan olika aktörer. Att det finns en tydlig organisation med fastställda kommunikation och - beslutsvägar vill vi lyfta fram som en styrka med tanke på att institutionen har ansvar för åtta specialistutbildningar samt sjuksköterskeprogrammet. Akademisk och yrkeskompetens Den höga akademiska kompetensen som kommer undervisningen till godo ser vi som en styrka. Specialistprogrammen leds av en programansvarig/studierektor som har det övergripande samordningsansvaret. För varje specialistprogram eller tema finns en inriktningsansvarig lärare som har både yrkeskompetens inom ämnesområdet samt har disputerat. Samarbetet mellan institutionen och hälso- och sjukvården är ett prioriterat område. Det har gjorts unik satsning på kombinationslektorat. Fler kombinationsanställningar planeras tillkomma. Anknytning till forskning Institutionen är indelad i tre sektioner; symtom och hälsa, omgivning och hälsa och lärande och ledarskap. Inom dessa områden pågår forskning av mycket hög kvalitet som ger studenterna i specialistprogrammen möjlighet till en fördjupning särskilt när forskningen är klinisk förankrad via kliniska lektorat. Med hänvisning återigen till HSV gransknings rapport 2007 anser vi att det är en styrka att lektorer och professorer som har en kombinationstjänst kan vara ett stöd till både handledare och studenter avseende forskningsanknytning. Institutionens visioner för framtiden stämmer väl överens med vårdverksamhetens förskjutning av sjukhusvård till vård i hemmet. Både inom den teoretiska och den verksamhetsförlagda delen av utbildningen skall fokus inom en 10-års-period ha flyttats från sjukhusansluten vård till primär- och kommunal hälso- och sjukvård, så att utbildningen förbereder framtidens sjuksköterskor för de krav och förväntningar som utvecklingen inom samhället och hälso- och sjukvården innebär. Specialistsjuksköterskeutbildningarna har de senaste åren generellt en ökning antal registrerade helårsprestationer (HPR), d v s det är fler som fullföljer utbildningen. Däremot finns det ett flertal verksamhetsområden där en allvarlig brist på specialistutbildade sjuksköterskor råder och dessutom ett lågt antal sökande. En försiktig förklaring kan vara att 2

3 behörigheten att antas till specialistutbildningen skiljer sig i landet. Vid SA ligger specialistutbildningarna på avancerad nivå och följer därmed HSV antagningsregler. Åtta specialistsjuksköterskeprogram leds av en disputerad lektor som har specialisering och forskning inom programmets respektive inriktning. Med åter hänvisning till HSV rapport år 2007 är denna satsning av kompetens en mycket god förutsättning för en hög kvalitet i specialistutbildningarna. Lektorer med klinisk förankring är ett sätt att motverka att verksamhetsförlagd utbildning förblir den svagaste länken (HSV 2007:23R). Antal hp som utgör verksamhetsförlagd utbildning varierar bland specialistutbildningarna; Anestesisjukvård 19,5 hp, distriktssjuksköterska 15 hp, hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 15 hp, intensivvård 16,5 hp, kirurgisk vård 7,5 hp, operationsvård 22,5 hp, psykiatrisk vård 7,5 hp och vård av äldre 10 hp. Samtliga specialistutbildningar med undantag för distriktssköterska som är 75 hp är 60 hp. Två nya specialistutbildningar kommer att startas med inriktning mot onkologi (ht 11) respektive internmedicin (ht 12). Om dessa poängfördelningar grundar sig på tillgång till praktikplatser eller inte bör uppmärksammas. Psykiatrisk vård och vård av äldre har lägst verksamhetsförlagds poäng. Om det handlar om brist på akademisk kompetens hos yrkeshandledare bör en aktiv satsning på kompetensutveckling prioriteras. Det är många avhopp på inriktning psykiatri, som är ett område där det råder stor brist på specialistutbildade sjuksköterskor. Samordning mellan olika inriktningar av specialistsjuksköterskeprogrammen Varje inriktning utgör ett program med särskild utbildningsplan och har en gemensam kurs för examensarbete i omvårdnad. Studenter i anestesi- och intensivvårdsinriktningar har samundervisning i två kurser. Gemensamma kurser gäller också för andra specialistutbildningar. Det finns förutsättningar för ett utökat samarbete mellan övriga specialistutbildningar inom institutionen och Sahlgrenska Akademin genom att utveckla kurser på avancerad nivå. Studenter oavsett inriktning kan läsa kurser inom olika program för att skaffa s k subspecialitet, exempelvis distrikt och psykiatrisk vård. Vissa specifika kurser kan integreras i det gemensamma masterprogram som planeras inom SA där studenter från samtliga program skall kunna samläsa kurser inom bl.a. vetenskaplig metod, projekt- och arbetsledning, förbättringskunskap och hälsoekonomi ser vi som en strategisk kvalitetssatsning. Samordning verksamhetsförlagda platser och samverkansprojekt En välorganiserad struktur med en huvudansvarig praktikplatssamordnare har utvecklat samordning av praktikplatser för samtliga inriktningar genom avtal med ett flertal verksamheter och högskolor/universitet inom Västra Götalands Region. Internationalisering Internationalisering i högskoleutbildning har generellt som övergripande syfte att skapa möjligheter för att studenter ska på egen hand skaffa ett globalt perspektiv på sitt ämnes/yrkesområde. Vid institutionen är man medveten om svårigheten att förverkliga detta syfte. Internationalisering är 3

4 fokuserat på utbyte med lärosäten i andra länder, som dessutom är av liten omfattning. Här finns en brist vilket kan förklaras av att studenter som går specialistutbildningar oftast av ekonomiska och familjeskäl inte har den möjligheten att genomföra en del av utbildningen utomlands. Svagheter Verksamhetsförlagd utbildning Bristen på relevanta VFU-platser är den främsta orsaken till att institutionen inte kan utöka antalet studenter inom de inriktningar som har ett stort antal ansökningar. Främsta hindret är tillgång till VFU-platser med handledare. Socialstyrelsens rapport om tillgång till hälso- och sjukvårdspersonal visar att det råder stor brist på specialistsjuksköterskor inom anestesi, operation, psykiatri och intensivvård Underlaget beskriver att samverkan såväl mellan inriktningar inom institutionen, andra program som med andra lärosäten bör utvecklas. Saknar skrivningar om syften och hur det ska göras. Då verksamheterna inom hälso- och sjukvården idag arbetar mer i team, och i många fall också har den inriktningen framåt, är det för lite om hur utbildningarna kan förbereda för och stödja det. Borde kunna finnas mer gemensamma kurser för exempelvis specialistsjuksköterskor, läkare, psykologer med flera. Lågt antal utvärderingar. Ett genomgående problem på de flesta lärosäten är att få studenterna är motiverade att utvärdera sina utbildningar och institutionen är inget undantag. Låga svarsfrekvenser är vanligt förekommande på den akademigemensamma kursutvärderingsenkäten. Det skrivs att problemet tycks vara generellt inom SA, men det saknas en beskrivning om vad som görs för att öka antalet svar, både på institutionen och övergripande på SA. Det allvarligast är att specialistsjuksköterskeprogrammet inte finns presenterat på GU:s studentbarometer 2010 på grund av för få besvarade enkäter. Vid auditgruppens kontaktbesök den 24 augusti fanns inga studentrepresentanter närvarande som kunde bidra med ett studentperspektiv på utbildningarna, vilket hade varit önskvärt. Det framgår av programrapporten att det saknas en systematisk alumnverksamhet och utvärdering av yrkesverksamma specialistsjuksköterskor ett år efter utbildningen. Men inget om idéer, initiativ eller förslag till hur det kan utvecklas. Slutsatser och prioritering av förslag till aktiviteter som kan främja programmens utveckling Kontaktbesöket och samtal med ansvariga för specialistutbildningarna samt självrapporten har gett en bra bild på att institutionen har kompetens, potential och ett framåt seende avseende 4

5 vidareutveckling av specialistutbildningarna. Kvalitén har säkerställts på viktiga områden. Ändå vill vi lyfta fram några utvecklingsmöjligheter: - En utmaning är att aktivt verka för att antagning till inriktningarna kirurgisk vård, psykiatrisk vård och vård av äldre ska öka genom att marknadsföra dessa inriktningar tidigt och genomgående i sjusköterskeprogrammet. Bjuda in sjuksköterskor som berättar om sina arbeten inom psykiatrisk vård och vård av äldre på ett entusiasmerande sätt. Ett annat förslag är att erbjuda spännande och innovativa praktikplatser utomlands inom dessa inriktningar. - Internationalisering behöver stärkas. Det finns andra alternativ än åka utomlands, e exempelvis det finns mångkulturella områden på nära håll, som exempelvis nordöstra Göteborg, med Angereds Närsjukhus, vårdcentraler och kommunal hälso- och sjukvård. Det finns även yrkesutövare inom hälso- och sjukvården som är utbildade utomlands och/eller har arbetat utomlands. De kan ses som en kompetens att ta vara på. - Tvärprofessionell samverkan bör utgå från dagens hälsoproblem som är aktuella inom ett flertal verksamheter och hälsopolitiska satsningar som exempelvis ojämlika hälsan, mångsjuklighet och psykiska ohälsan. Inom alla dessa områden är det viktigt att arbeta tvärprofessionellt. Institutionerna inom SA skulle kunna vara en aktiv aktör i att utveckla hälso- och sjukvården inom de, såväl som andra, områden. - Processen från det att verksamheten uttrycker önskemål om en specialistutbildning till rekrytering av studenter tar lång tid. Det finns vissa parametrar som styr denna process som t ex utannonsering och tryck i utbildningsbroschyrer i god tid före ansökning. Här borde en aktiv marknadsundersökning initieras som görs vid lärosäten i andra länder innan man startar en utbildning på avancerad nivå. Statistisk fakta, hälsotal samt olika prognoser utgör några faktorer i underlaget. Denna marknadsundersökning bör utformas och genomföras av en arbetsgrupp utsedd av SA ledning - Studentmedverkan behöver stärkas och mötesplatser inom verksamheten bör skapas. Ett exempel är att studenter presenterar sina examensarbeten i minikonferenser. Kim Lützén 5