Boverket. Utvärdering av förköpslagen (1967:868)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Boverket. Utvärdering av förköpslagen (1967:868)"

Transkript

1 Boverket Utvärdering av förköpslagen (1967:868)

2

3 Utvärdering av förköpslagen (1967:868) Boverket juni 2008

4 Titel: Utvärdering av förköpslagen (1967:868) Utgivare: Boverket juni 2008 Upplaga: 1 PDF: ISBN: Sökord: förköpslagen, fysisk planering, kommunal planering, kommuner, tätorter, lagstiftning, statistik, utvärderingar, förslag Diarienummer: /2007 Rapporten finns att ladda ner som pdf på Rapporten kan på begäran beställas i alternativt format som Daisy, inläst på kassett m.m. Boverket 2008

5 3 Förord Boverket redovisar härmed uppdraget att utvärdera förköpslagen (1967:868), FL, som regeringen gav verket i juni Boverket gjorde år 1992 en utvärdering av förköpslagen. Den gamla utvärderingen, på utvärderingen lämnade remissynpunkter samt vissa i utredningsdirektivet angivna samhällsförändringar har varit utgångspunkter för denna utvärdering. Uppgifter om tillämpningen av förköpslagen har inhämtats från SCB, Lantmäteriverket, Sveriges kommuner och landsting, från över 60 kommuner, från fyra inskrivningsmyndigheter samt från regeringskansliet. Härutöver har några länsstyrelser, länsrätter och organisationer lämnat synpunkter. Information om lagen och dess tillämpning har även hämtats från Emil Ekstrands och Andreas Lundhs examensarbete vid avdelningen för Fastighetsvetenskap, Lunds Tekniska Högskola, Förköpslagens hanteringskostnader - ur kommunalt perspektiv, från december Utvärderingen har genomförts av Boverket efter samråd med Domstolsverket, Lantmäteriverket och Sveriges kommuner och landsting. Domstolsverket har lämnat allmänna synpunkter på arbetet förutom de uppgifter som lämnats från inskrivningsmyndigheterna. Lantmäteriverket har haft synpunkter allmänt på arbetet och särskilt bidragit med kunskap gällande information och statistik från fastighetsregistret. Sveriges kommuner och landsting har bl.a. beskrivit förköpslagens praktiska tillämning och lämnat synpunkter på arbetets uppläggning. Boverket har ansvarat för utredningsarbetet och själva gjort utvärderingens samlade bedömningar och förslag. Boverket tackar alla som bidragit till att denna utvärdering kunnat göras. Bengt Eriksson har ansvarat för uppdragets genomförande. Anna Andersson har svarat för tabeller och faktasammanställningar. Vid utarbetandet av rapporten har Anders Grehn företrätt Domstolsverket, Bengt Kjellson Lantmäteriet och Germund Persson Sveriges kommuner och landsting. Karlskrona juni 2008 Janna Valik generaldirektör

6 4 Utvärdering av förköpslagen (1967:868)

7 5 Innehåll Sammanfattning Uppdragsbeskrivning Lagstiftningen Slutsatserna i Boverkets utvärdering 1992 med remissynpunkter Samhällsförändringar som kan påverka behovet av förköpsinstitutet Resultat av Boverkets enkätundersökningar Boverkets bedömning Boverkets ställningstagande Bilagor: Tabeller och svar

8 6 Utvärdering av förköpslagen (1967:868)

9 7 Sammanfattning Boverket föreslår att förköpslagen behålls men förenklas Boverkets utvärdering visar är att förköpslagen, FL, förutom att formellt säkerställa ett mindre antal kommunala fastighetsförvärv, alltmer blivit ett viktigt planeringsredskap för kommunernas planering och tätbebyggelseutveckling. Som beskrivs under avsnittet om samhällsförändringarna sker exploateringen inom kommunen i allt större utsträckning på mark som ägs av annan än kommunen. Genom den information och det stöd som lagen ger får kommunen möjlighet inte bara att träffa avtal om markförvärv, utan även ingå exploateringsavtal gällande kommande planer och byggprojekt. Mer än 90 procent av de tillfrågade kommunerna vill behålla förköpslagen. Förköpslagen har således utvecklats från att vara ett renodlat instrument för markpolitik till ett instrument som generellt sätt stödjer kommunernas fysiska planering och blir ett redskap för att hävda det kommunala planmonopolet. Boverket anser att det är viktigt att kommunerna har effektiva redskap för att få till stånd en långsiktigt hållbar planering. Det förhållande att lagen formellt sett används väldigt sällan minskar de olägenheter som lagen medför. Vid en jämförelse mellan nyttan av förköpslagen och de olägenheter den skapar anser Boverket att nyttan överväger och att förköpslagen med föreslagna förenklingar därför bör vara kvar. Lagen bör dock förenklas. Boverkets utvärdering från 1992 tydde på att lagen borde avskaffas. Remissinstanserna talade både för att behålla och avskaffa lagen och ett tungt argument för att behålla lagen var att inte öka antalet expropriationer. Flera av de angivna samhällsförändringarna tyder på att lagen har minskat i betydelse. De tre nämnda faktorerna 1992 års utvärdering, remissinstanserna och samhällsförändringarna förändrar dock inte Boverkets nu gjorda ställningstagande, dvs. att förköpslagen bör vara kvar. Endast förköpsgrunden 1 dvs. tätbebyggelse och därmed sammanhängande anordning bibehålls Tabell 3. (enligt bilaga) Procentuell fördelning mellan förköpsgrunder för åren i de fall kommunerna genomfört förköp. (Uppgifterna baserar sig på svar från 49 kommuner) År Grund 1 Grund 2 Grund 3 Grund 4 Grund ,5 0 6, Totalt / % 67% 15% 11% 4% 3% Förköpsgrunden under punkten 1 dvs. förköp av fast egendom som med hänsyn till den framtida utvecklingen krävs för tätbebyggelse eller därmed sammanhängande anordning, är framtidsinriktad och ger kommunerna ett

10 8 Utvärdering av förköpslagen (1967:868) utvecklingsstöd. Övriga förköpsgrunder är mer av specifik natur och varje punkt avses säkerställa ett visst intresse. Punkten två bostadsförsörjning, punkten tre idrott och friluftsliv, punkten fyra kulturhistoriska och miljömässiga värden och punkten fem permanentboende inom vissa kommuner. Med hänsyn till den utveckling som skett, dvs. att förköpslagen fått sin största betydelse som planeringsredskap genom att vara informationskälla och som stöd för kommunerna vid förhandlingar, anser Boverket att endast den befintliga förköpsgrunden under punkten 1 dvs. förköp av fast egendom som med hänsyn till den framtida utvecklingen krävs för tätbebyggelse eller därmed sammanhängande anordning bör bibehållas och att övriga förköpsgrunder dvs. förköpsgrunderna 2-5 avskaffas. Därmed begränsas tillämpningen av lagen till den ursprungliga förköpsgrunden. Ytterligare förändringar i lagstiftningen För att underlätta tillämpningen av lagen och ge kommunerna möjlighet att lokalt anpassa tillämpning och resursåtgång föreslår Boverket att kommunerna själva kan besluta om att undanta förköpslagens tillämpning inom delar av kommunen, att regeringens tillståndsprövning flyttas över från regeringen till en domstol, lämpligen miljödomstolen, vilket medför att rättsprövningen kan slopas att kommunen vid begäran om förhandsbesked alltid ska lämna ett bindande besked om förköpsrätten ska utövas eller inte. Ett besked att inte utöva förköpsrätten bör sedan vara bindande för kommunen under en viss tid, t.ex. 2 år. Konsekvenserna av förslaget Sammantaget innebär Boverkets förslag ett förtydligande av förköpslagen så att kommunernas möjligheter till förköp koncentreras till en förköpsgrund och kommunerna kan dessutom själva avgöra i vilken utsträckning lagen ska undantas från områden i den egna kommunen. Krav ställs på kommunen att på förfrågan från säljaren lämna ett bindande förhandsbesked. Att tillståndsprövningen flyttas över från regeringen till domstol innebär en arbetsbesparing för regeringen. En konsekvens blir också att rättsprövningen av förköpstillstånden upphör. Om Boverkets förslag genomförs bör de resurser som läggs ned på tillämningen av lagen minska avsevärt och de olägenheter som förköpsinstitutet förorsakar fastighetsmarknaden minska. Lagstiftning Av markpolitiska skäl infördes förköpslagen. Den kommunala förköpsrätten innebär enligt 5 FL att kommunen har möjlighet att på vissa i lagen angivna grunder förköpa fast egendom bl.a. sådan som med hänsyn till den framtida utvecklingen krävs för tätbebyggelse eller därmed sammanhängande anordning. Kommunen träder in i köparens ställe och övertar köparens förpliktelser i det upprättade avtalet mellan säljaren och den ursprungliga köparen. Säljaren eller köparen kan bestrida att kommunen ska få utöva sin förköpsrätt. Kommunen kan då söka tillstånd till förköpet hos regeringen, som avgör ärendet efter att vanligtvis ha hört berörd

11 Sammanfattning 9 hos regeringen, som avgör ärendet efter att vanligtvis ha hört berörd länsstyrelse. I 3 FL anges vissa fall när förköpsrätt inte får utövas. Hinder mot förköp föreligger bl.a. om försäljningen avser småhus som är beläget på en fastighet som har en ägovidd understigande kvadratmeter, om huset är inrättat till permanent bostad eller bostad för fritidsändamål för högst två familjer. Förköpsprövningens omfattning och kostnader enligt utvärderingen 2008 Tabell 1. (enligt bilaga) Beräknat antal förköpsärenden inkomna till kommunerna, Antal Antal År Med utgångspunkt från Boverkets och Lantmäteriets beräkningar bedömer Boverket att landets kommuner för närvarande handlägger omkring förköpsärenden per år. Tabell 1 visar Boverkets beräkningar, som baseras på kommunernas enkätsvar. Lantmäteriet har efter körningar i fastighetsregistret beräknat antalet ärenden som berörs av förköpslagen till Boverkets fortsatta beräkningar utgår från ärenden. Tabell 2 (enligt bilaga) Antal förköp i Sverige för samtliga fastighetstyper,

12 10 Antalet formellt genomförda förköp enligt lagen har under den senaste 10- årsperioden varit ungefär 15 per år. Av dessa har regeringen gett omkring 5 tillstånd per år var antalet förköp nästan 180. Tabellen 2 baseras på uppgifter från SCB. Tabell 6. (enligt bilaga) Kommunernas uppskattning av administrativ tid per förköpsärende i respektive kommun (enligt uppgifter från kommunenkät) Antal minuter Antal kommuner Andel kommuner, % Totalt: Kommunerna använder olika mycket tid för att ta ställning i ett förköpsärende. Genomsnittligt använd tid är 39 minuter per ärende. Mediantiden är 45 minuter per ärende. Boverket gör kostnadsberäkningarna utifrån att använd tid är 45 minuter per ärende. Tabell 7. (enligt bilaga) Kommunernas uppskattade kostnad för arbete med förköpsärende per timme (enligt uppgifter från kommunenkät) Kronor/tim Antal kommuner Totalt: 34 Timkostnaden för handläggningen varierar mycket, från 200 kr till kr. Genomsnittlig uppskattad kostnad per kommun är 501 kr per timme. Mediankostnaden är 500 kr per timme. Boverket gör beräkningarna på 500 kr per timme.

13 Sammanfattning 11 Med stöd av uppgifterna från kommunerna har Boverket beräknat att varje ärende i snitt tar 45 minuter och kostar 500 kronor per timme. Totalkostnaden för kommunernas ärenden blir omkring 17 miljoner kr per år. I genomsnitt är kostnaden närmare kr ( kr) per kommun och år. Om det merarbete som förköpslagen medför vid Inskrivningsmyndigheten (IM) beräknas till 5 minuter per ärende i ungefär lagfartsärenden och timkostnaden beräknas till 500 kr blir den årliga kostnaden för inskrivningsmyndigheten närmare 2 miljoner ( ) kronor. Dessa uppgifter är mycket osäkra. Domstolsverket bedömer att kostnadsberäkningen är rimlig. Lantmäteriverket tror att Inskrivningsmyndighetens kostnader för förköpshanteringen kan vara betydligt större. Härtill kommer kostnader för hanteringen av förköpsärenden hos regeringen (tillståndsärenden), länsstyrelsen (remisser), Regeringsrätten (rättsprövning), länsrätterna (kommunalbesvär) och den tid parter och fastighetsmäklare måste lägga ned. De senast nämnda myndigheternas tidsåtgång är relativt begränsad, medan parternas kostnader kanske kan vara i paritet med inskrivningsmyndigheternas kostnader. Boverket beräknar att den årliga kostnaden för myndigheternas hantering av förköpslagen för närvarande är omkring 20 miljoner per år. Kostnaden för störningarna på marknaden, som också är svåra att kostnadsberäkna, ingår inte i denna summa. Samråd och kontakter under utredningsarbetets bedrivande Uppdraget har på sätt som anges i uppdragsbeskrivningen fullgjorts efter samråd med Domstolsverket, Lantmäteriverket och Sveriges kommuner och landsting. Under arbetets gång har Boverket via enkäter fått in uppgifter och synpunkter från 61 kommuner, 4 länsstyrelser, 4 inskrivningsmyndigheter, 3 länsrätter, Svenska Bankföreningen, Fastighetsägarförbundet och LRF. Mäklarorganisationerna, Villaägarförbundet och SABO har inte besvarat enkäterna. Samråd har även skett med Näringslivets Regelnämnd, som anser att hela lagen bör upphävas. Boverket har hållit sig underrättad om det arbete som bedrivs av utredningen om översyn av bestämmelserna om förvärv och förvaltning av hyresfastighet (dir. 2007:87). Till grund för rapporten har härutöver legat Boverkets tidigare utvärdering från 1992 med remisssynpunkter. Vidare har de samhällsförändringar som angetts i direktiven vägts in. Värdefulla uppgifter har även hämtats från Emil Ekstrands och Andreas Lundhs examensarbete vid avdelningen för Fastighetsvetenskap, Lunds Tekniska Högskola, Förköpslagens hanteringskostnader - ur kommunalt perspektiv från december Boverket har fått information om och diskuterat examensarbetet med författarna. I texten nämns arbetet Skåneutredningen.

14 12 Utvärdering av förköpslagen (1967:868)

15 13 1. Uppdragsbeskrivning Boverket utvärderade förköpslagen den 30 april år Regeringen beslutade den 20 juni år 2007 att uppdra åt Boverket att återigen utvärdera lagen och dess tillämpning samt överväga om det föreligger behov av en förköpslagstiftning, eller om förköpslagen bör upphävas. Om Boverket finner att förköpslagstiftningen inte bör upphävas ska verket lämna de förslag till förändringar av lagstiftningen som är motiverade med utgångspunkt från utvärderingen. Utgångspunkten för utvärderingen ska vara Boverkets förslag i 1992 års utvärdering, remissinstansernas synpunkter, och i uppdraget redovisade samhällsförändringar.

16 14 Utvärdering av förköpslagen (1967:868)

17 15 2. Lagstiftningen Syftet med att införa förköpslagen Förköpslagen infördes 1 januari 1968 som ett led i de dåvarande markpolitiska programmen. De huvudsakliga syftena till införandet av förköpslagen var att förhindra oförtjänta markvärdestegringar, underlätta den kommunala planeringen, ge kommunerna ett instrument som underlättade en mer aktiv och långsiktig markpolitik, samhället skulle dra nytta av värdestegringen, samt att kommunerna skulle få bättre möjlighet att tillförsäkra tillgången av mark med exploateringspotential utan att använda sig av det mer komplicerade expropriationsförfarandet. Förköpsinstitutet får enligt departementschefens uttalande vid lagens tillkomst kanske sin största betydelse som informationskälla genom att kommunen ges tillfälle att följa vad som händer på fastighetsmarknaden. Kommunen får då möjlighet att försäkra sig om sådan för bebyggelseutvecklingen värdefull mark som inte kan förvärvas genom vanliga köp. Förköpslagen var således inte avsedd att för kommunens del ersätta vanliga köp. Den var främst tillkommen för att kommunen skulle kunna förvärva egendom som med förbigående av kommunen sålts till annan.

18 16 Utvärdering av förköpslagen (1967:868) Grunder för förköp Kommun har enligt 1 FL förköpsrätt vid försäljning som omfattar 1. fast egendom som med hänsyn till den framtida utvecklingen krävs för tätbebyggelse eller därmed sammanhängande anordning, 2. fast egendom som behöver rustas upp eller som behöver byggas om för att tillgodose bostadsförsörjningen eller något ändamål som anknyter till den, 3. fast egendom som behövs för att tillgodose ett väsentligt behov av mark eller anläggning för idrott eller friluftsliv, 4. fast egendom med byggnad som bör bevaras därför att den är värdefull från kulturhistorisk eller miljömässig synpunkt, 5. fast egendom som är bebyggd med hus som behöver användas som bostad för permanent bruk och som är belägen inom ett område där det råder en avsevärd efterfrågan på fritidsbostäder. Hinder mot förköp I 3 FL anges vissa fall när förköpsrätt inte får utövas. Det är fråga om absoluta hinder mot förköpsrätt. Förköp i strid mot bestämmelserna är nämligen utan verkan (3 sista stycket). Hinder mot förköp enligt 3 förköpslagen föreligger om 1. försäljningen endast avser fastighet, som har en ägovidd understigande kvadratmeter och är bebyggd med friliggande småhus eller radeller kedjehus om huset är inrättat till permanent bostad eller bostad för fritidsändamål för högst två familjer 2. staten är säljare 3. staten eller landstingskommunen är köpare 4. köparen är säljarens make eller om köparen eller, när makar förvärvar gemensamt, någon av dem är säljarens avkomling 5. försäljningen sker på exekutiv auktion 6. försäljningen avser endast andel av fastighet samt köparen redan äger annan andel i fastighet och denna andel förvärvats på annat sätt än genom gåva. Förköpslagens uppbyggnad och tillämpning Den kommunala förköpsrätten innebär enligt 5 1 st. FL att kommunen har möjlighet att på de i lagen angivna grunderna förköpa den fasta egendom som förvärvats av en köpare. Kommunen träder in i köparens ställe och övertar köparens förpliktelser i det upprättade avtalet mellan säljaren och den ursprungliga köparen. Det är inte enbart köp av fastigheter med äganderätt som berörs av förköpslagen utan även fastigheter upplåtna med tomträtt kan förköpas enligt 1 2 st. FL. Förköpet skiljer sig från expropriation genom att förvärvet alltid sker först när ägaren är beredd att avhända sig egendomen och till det pris som säljare och köpare har kommit överens om. Kommunens förvärv kallas förköp (5 första stycket).

19 Lagstiftningen 17 Säljaren eller köparen kan bestrida att kommunen ska få utöva sin förköpsrätt. Kommunen behöver då tillstånd till förköpet. Denna fråga behandlas av regeringen, som avgör ärendet efter att vanligtvis ha hört berörd länsstyrelse. Köp av flera fastigheter Säljs flera fastigheter i ett paket och kommunen är intresserad av att utnyttja sin förköpsrätt på någon eller några av de i paketet ingående fastigheterna är kommunen tvungen att förköpa samtliga. Det krävs att minst en av fastigheterna uppfyller förköpskraven för att förköp ska kunna ske. Oftast är kommunen inte intresserad av samtliga fastigheter utan enbart delar av paketet. Kommunen kan då ta upp frågan till förhandling med köparen för att undersöka om det finns en möjlighet att undanta dessa från förvärvet. Kan ingen uppgörelse träffas får kommunen om de har ekonomisk möjlighet förköpa samtliga fastigheter och sedan sälja de fastigheter som inte är av intresse. Förköp utanför den egna kommunen Kommunerna är enligt 2 FL inte begränsade av att utnyttja förköpsrätten till fastigheter belägna i den egna kommunen. I de fall den fasta egendomen som kommunen avser förköpa ingår i en överlåtelse som helt eller delvis ligger inom annan kommun krävs dock att denna kommun ger sitt godkännande till förköpet. En fastighet som kommunen är intresserad av att förvärva genom förköp kan ingå i ett paket av flera fastigheter som kan vara belägna var som helst i Sverige. Fastigheterna kan ligga i olika kommuner och någon annan kommun kan även vara intresserad av att utnyttja sin förköpsrätt. En av kommunerna kan då utöva förköpsrätten och sedan sälja mark till den andra kommunen genom en vanlig försäljning. Skulle kommunerna inte komma överens och ingen av kommunerna ger sitt godkännande till förköp går båda kommunerna miste om förköpet. Sådana konflikter är så vitt Boverket vet mycket ovanliga. Gången i ett förköpsärende För att köparen av en fastighet som faller inom ramen för den kommunala förköpsrätten ska få lagfart på sitt förvärv måste kommunen ta beslut i förköpsfrågan. Kommunen måste alltså underrättas om att en överlåtelse skett. Kommunen kan underrättas av säljaren, köparen, mäklare eller inskrivningsmyndigheten. Kommunerna har därefter tre månader på sig att ta ställning till om de vill utöva sin förköpsrätt. Köpare och säljare kan försöka komma runt förköpslagen och möjligheten att kommunen ska kunna utnyttja förköpsrätten på överlåtelsen. Parterna kan ha gjort detta genom att i köpeavtalet fört in en återgångsklausul som medför att köpet ska återgå om kommunen utnyttjar förköpsrätten. Återgångsklausuler av detta slag är dock ogiltiga och saknar verkan gentemot kommunen. Förhandsbesked Ägaren till en fastighet har enligt 4 FL möjlighet att vända sig till kommunen för att ta reda på om de är intresserade av att utöva förköpsrätten på en tilltänkt försäljning. Lämnar kommunen beskedet att de inte är intres-

20 18 Utvärdering av förköpslagen (1967:868) serade av att utnyttja förköpsrätten är kommunen bunden av sitt beslut och har inte möjlighet att förköpa när väl försäljningen genomförs. Kommunen är dock inte tvungen att bestämma om de vill utnyttja förköpsrätten vid denna tidpunkt utan har möjlighet att vänta tills försäljningen genomförs. Säljaren behöver inte när han underrättar kommunen om den tilltänkta försäljningen ange köpeskilling eller vilka andra villkor som ingår i försäljningen. I dagens utformning av lagen framgår inte hur lång tid kommunen är bunden av sitt nekande till förköpserbjudandet. I den ursprungliga lagtexten var ett hembud giltigt i två år, något som togs bort år Informerar säljaren om villkoren och försäljningen sker på bättre villkor än kommunen erbjöds har kommunen möjlighet att utnyttja sin förköpsrätt eftersom förhållandena är förändrade. Kommunens utnyttjande av förköpsrätten Förköpsrätten utövas genom att kommunen inom viss angiven tid underrättar säljare och köpare om beslut att utöva förköpsrätt samt anmäler detta beslut till inskrivningsmyndigheten med företeende av bevis om underrättelserna (7 ). Enligt huvudregeln ska förköpsrätten utövas sist på den inskrivningsdag som infaller närmast efter tre månader från det lagfart söktes på köparens förvärv. I vissa fall ska dock tremånadersfristen räknas på ett något annorlunda sätt. Om förköpsrätten inte utövas inom föreskriven tid går förköpsrätten förlorad. Förvärvstillstånd eller lagfart beviljats För att köpare av jordbruks- och hyresfastigheter ska få förvärva dessa kan det krävas förvärvstillstånd. Länsstyrelsen eller hyresnämnden ska inte pröva förvärvarnas lämplighet förrän kommunen har avgjort om de vill utöva sin förköpsrätt. Kommunen kan enligt 12 2 st. FL nämligen inte utnyttja förköpsrätten om länsstyrelsen i strid med 10 2 st. jordförvärvslagen (1979:230) meddelat förvärvstillstånd för en jordbruksfastighet eller om förvärvstillstånd meddelats i strid med 16 b 4 st. lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder för en hyresfastighet. Kommunen går även miste om sin förköpsrätt om inskrivningsmyndigheten i strid med 20 kap Jordabalken beviljat lagfart på fastigheten. Skulle kommunen utan vetskap om inskrivningsmyndighetens ställningstagande ändå besluta att utnyttja sin förköpsrätt är förköpet trots detta utan verkan. När kommunen beslutar att utöva sin förköpsrätt på jordbruksfastigheter meddelar kommunen detta till länsstyrelsen, vilket medför att länsstyrelsen inte behöver pröva köparens förvärvstillstånd. Vidare prövar hyresnämnden endast förvärvstillstånd om kommunerna begär detta. Kommunalbesvär En kommuns beslut om förköp kan överklagas genom kommunalbesvär enligt kommunallagen (1991:900). Alla kommunmedlemmar har möjlighet att få ett kommunalt beslut prövat hos länsrätten. Enligt 1 kap. 4 Kommunallagen räknas personer som är folkbokförda, äger fast egendom, eller är taxerad till kommunalskatt som medlemmar i kommunen.

21 Lagstiftningen 19 Regeringens tillståndsprövning Till skillnad mot vad som gäller enligt expropriationslagen finns det inte något obligatoriskt krav på att kommun ska söka tillstånd till förköpet. Tillstånd behöver bara sökas, om säljaren eller köparen bestrider förköpsrätten (9 ). Frågan om tillstånd till förköp prövas i sådant fall av regeringen (miljödepartementet). Regeringen prövar kommunernas förköp och ska enligt 9 1 st. FL vägra tillstånd om: 1. egendom som avses i 1 ej ingår i försäljningen eller ingår däri men ej är belägen inom kommunens eget område, 2. förköpsrätten har utövats enligt 1 första stycket 1-4 samt försäljningen endast avser egendom som anges i 3 första stycket 1, 3. förköpsrätten har utövats enligt 1 första stycket 5 samt förvärvaren gör sannolikt att egendomen kommer att användas som permanentbostad, 4. det är oskäligt att förköp sker med hänsyn till förhållandet mellan säljare och köpare eller villkoren för eller omständigheterna vid försäljningen. Köpets fullbordan Förköpet anses enligt 10 FL fullbordat då kommunens beslut om att utnyttja förköpsrätten vunnit laga kraft. Beslutet har vunnit laga kraft när antingen tiden för bestridandet enligt 9 FL gått ut utan att någon part har anmält att de bestrider kommunens beslut eller regeringen beslutat att kommunen får utöva förköpsrätten.

22 20 Utvärdering av förköpslagen (1967:868)

23 21 3. Slutsatserna i Boverkets utvärdering 1992 med remissynpunkter Med utgångspunkt från den utvärdering av förköpslagen (1967:868) som Boverket på regeringens uppdrag slutfört i april år 1992 (uppdraget gavs till Boverket den 27 juli år 1991) gjorde Boverket följande samlade bedömning. Förköpspunkterna 1 4 avskaffas Även om förköpslagen uppenbart tillmäts ett visst värde av de närmast ansvariga tjänstemännen på kommunerna, är det verkets uppfattning att lagen skulle kunna avskaffas i de här berörda delarna. Den för samtliga kommuner tillämpliga delen av förköpslagen 1 punkterna 1-4 är numera av begränsad betydelse som markpolitlskt instrument och som ett instrument i den fysiska planeringen. Inte heller senare tillägg till lagen har alltid fått den betydelse som man väntade sig. Möjligheten till förköp i bevarandesyfte har förlorat i betydelse genom tillkomsten av PBL. Kommunerna tvingas kontinuerligt att i ett stort antal förvärvsärenden ta ställning till om förköp ska göras gällande eller ej. Denna hantering belastar, förutom kommunkanslierna, i större eller mindre utsträckning även tingsrätter och länsstyrelser. Den innebär vidare viss tidsutdräkt och osäkerhet för marknadens parter samt mäklare. Det ursprungliga motivet till införande av förköpslagen var dessutom att man ville försöka dämpa prisstegringen på mark. Detta syfte torde inte ha uppnåtts. Priset på mark har ständigt stigit sedan förköpslagen trädde i kraft år Det är svårt att uttala sig i frågan om markprisstegringen skulle ha varit större om förköpslagen inte hade funnits. Mycket talar dock för att förköpslagen kan ha haft på sin höjd en marginell betydelse. För närvarande torde den sakna all betydelse i detta hänseende.

24 22 Utvärdering av förköpslagen (1967:868) Förköpspunkten 5 blir kvar Sammanfattningsvis konstaterar Boverket att vissa västkustkommuner har helt klart en övervägande nytta av förköpslagen i sina strävanden att bevara permanentbostäder för de bofasta. Betydelsen av lagen i detta hänseende understryks av det av riksdagen nyligen fattade beslutet om en förlängning av de s.k. förköpslånen. Det saknas också för närvarande ett effektivt alternativ till förköpslagen för att komma till rätta med detta specifika problem. Mycket talar i nuläget för att det kan vara svårt att angripa problemet utanför ramen för förköpslagen. Förköpslånen Till bostadshus som har förvärvats med stöd av förköpslagen kunde under vissa förutsättningar utgå lån med räntebidrag, förköpslån. En förutsättning var att förköpet avser en fastighet med bostadshus som behövde användas för permanent bruk och att fastigheten är belägen inom område med avsevärd efterfrågan på fritidsbostäder. Enligt uppgifter som finns hos Boverket har under tiden från 1984 till mars 1992 beviljats 44 lån. Riksdagen beslutade våren 1991 (1990/91: BoU 20) att de s.k. förköpslånen skulle avvecklas under en treårsperiod fr.o.m. år I budgetpropositionen föreslog regeringen att möjligheten att bevilja lån och bidrag skulle upphöra redan den 1 januari Bostadsutskottet förklarade sig emellertid i betänkande 1991/92: BoU 16 inte berett att ställa sig bakom regeringens förslag om att möjligheten att erhålla stöd skulle upphöra den 1 januari Enligt utskottet borde nya räntebidrag kunna beviljas också under Riksdagen beslutade den 9 april 1992 i enlighet med utskottets förslag. Generella avståenden inom kommunen Om statsmaktens överväganden leder fram till att förköpslagen helt eller delvis behöver finnas kvar, bör lagens 4 ändras så att det görs tydligt att kommunen själv kan lämna generella förklaringar till tingsrätterna och länsstyrelserna om avstående från förköp i vissa delar av kommunens område. Vidare torde det finnas anledning att ompröva frågan inom vilka kommuner förköpsrätt ska föreligga enligt 1 punkten 5 förköpslagen. Några lagändringar i övrigt finns det enligt Boverket inte behov av. Remissinstansernas synpunkter på Boverkets förslag Behåll förköpslagen Från framför allt kommunalt håll avstyrktes ett avskaffande av förköpslagen. Länsstyrelsen i Malmöhus län ansåg att det inte finns tillräckligt underlag för att avskaffa lagen. Om förköpslagen avskaffas finns enligt Statskontoret och Domstolsverket risk för att antalet expropriationer kan komma att öka. Domstolsverket föredrar från kostnadssynpunkt att förköpslagen behålls. Flera kommuner, t.ex. Lysekil, Orust, Sotenäs och Tanum, anser att förköpsförfarandet är ett mindre smärtsamt ingrepp mot den enskilde än expropriation. Tingsryds kommun befarar att om lagen avskaffas blir det svårare och dyrare för kommunen att göra kompletteringsköp. Riksantikvarieämbetet anser att det är dyrare och mer ingripande att använda PBL och expropriationslagen än förköpslagen.

25 Slutsatserna i Boverkets utvärdering 1992 med remissynpunkter 23 Avskaffa förköpslagen Riksrevisionsverket, Konkurrensverket, Byggentreprenörerna, Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges fastighetsägarförbund och Villaägarnas riksförbund ansåg att samtliga förköpsgrunder ska avvecklas. Det räcker med expropriationslagstiftningen och PBL. Kommunen kan agera som övriga parter på marknaden. Länsstyrelsen i Göteborg och Bohus län ansåg att lagen spelat ut sin roll. Hovrätten i Västra Sverige saknar frågan om europakonventionens krav på tillgång till domstolsprövning. Linköpings TR anser att förköpslagen innebär en väsentlig inskränkning i äganderätten, och att det krävs starka skäl för att den ska bibehållas. Administrationen Flera kommuner, bl.a. Ystads kommun, anser att förköpslagen medför en ganska omfattande administrativ hantering. Borgholms kommun anser däremot att förköpsärendena handläggs snabbt och effektivt med liten administration. Falköpings kommun anser att det finns risk för fler expropriationer om förköpslagen avskaffas, ökad kommunal administration, ökade kostnader och belastning på rättssystemet. Förköp för att säkerställa permanentboende (grund nr 5) Vissa västkustkommuner förordade att förköpsgrunden 5 skulle förstärkas. Statskontoret anser att reglerna i detta avseende bör göras mer distinkta och att det bör göras en koppling till kommunens översiktsplan. Konkurrensverket befarar att bestämmelsen kringgås och att den bör slopas. Riksrevisionsverket anser att förköpslagen inte visat sig vara ett effektivt instrument för att vidmakthålla permanentboende. Svenska kommunförbundet anser liksom Boverket att förköpslån är en förutsättning för att punkt 5 ska vara kvar. Indirekta effekter Flera kommuner anser att förköpsförfarandet ger värdefull information om fastighetsmarknaden och att lagen kan används som påtryckningsmedel och som stöd för att uppnå frivilliga överenskommelser. Förköp är ett enklare och mindre resurskrävande förfarande än expropriation eller användning av PBL. Svenska kommunförbundet ansåg också att lagen kan användas som påtryckningsmedel och ge information, men att ytterligare analyser behöver göras. Undanta vissa områden inom kommunen avseende förköp samt andra lagändringar Det förekommer i dag utan uttryckligt lagstöd generella kommunala beslut som anger områden inom kommunen där kommunen beslutat att inte utöva förköpsrätt enligt lagen. Flera remissinstanser anser att en sådan möjlighet bör skrivas in i lagen. Ett par remissinstanser ansåg att det är lämpligt att utgå från översiktsplanen, ÖP, när kommunen tar ställning till vilka områden som ska omfattas respektive inte bör omfattas av förköpsrätt. Generella avståenden bör ges lagstöd anser Domstolsverket. Sådana avståenden bör när som helst kunna återkallas och gälla kortare eller längre tid. Några remissinstanser ansåg att förköpsrätten bör prövas av domstol och att lagen bör kunna göras enklare

26 24 Utvärdering av förköpslagen (1967:868) LRF och Sparbankernas bank anser att lagen bör medge att kommunen bör åläggas att på begäran lämna bindande förhandsbesked. Frågan om vilka områden som ska ingå i punkt bör 5 ses över. Kommunen bör i förväg ange vilka fastigheter som kan bli aktuella för förköp anser Mäklarsamfundet.

27 25 4. Samhällsförändringar som kan påverka behovet av förköpsinstitutet Regeringen anser enligt direktiven att den nuvarande förvärvsprövningen har kritiserats för att vara omständlig och tidskrävande. En stor mängd överlåtelser av fastigheter inom områden som kommunen uppenbarligen inte har någon ambition att förvärva fastigheter inom träffas av förköpsbestämmelserna. Förvärvare av fastigheter får finna sig i att det i vissa fall kan ta mycket lång tid innan det är slutligt avgjort om det ursprungliga köpeavtalet kan genomföras. Det är givetvis till nackdel både för köparen och säljaren. Det är också till nackdel för fastigheten som sådan eftersom möjligheterna att vidta olika slag av förvaltningsåtgärder - t.ex. underhållsåtgärder - är begränsade under tiden. I uppdragsbeslutet tog följande sju punkter särskilt upp. Lag om rättsprövning Sedan den 1 juli 2006 finns en lag (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut. Denna lag ersatte lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut. Boverket: Möjligheten till rättsprövning är i första hand en rättssäkerhetsreform som gör att förköpslagen uppfyller Europakonventionen om mänskliga rättigheter och EU-lagstiftningen. Det fåtal rättsprövningsärenden som handläggs av Regeringsrätten och det merarbete som regeringen förorsakas i detta sammanhang är utifrån resurssynpunkt försumbart. Rättsprövningen är i sig inte något argument varken för att lagen ska vara kvar eller upphävas. Rättsprövning kan ses som en nödlösning för att tillgodose rättssäkerhetskraven. Om lagen behålls vore ett system med domstolsprövning i tillståndsfrågan att föredra, vilket medför att rättsprövningen kan slopas.

28 26 Utvärdering av förköpslagen (1967:868) Lån för fastigheter för permanentboende Förordningen (1984:614) om lån för förvärv av vissa permanentbostäder (punkt 5) är sedan den 1 januari 1993 upphävd. Det var den förordning som möjliggjorde lån för förvärv av vissa permanentbostäder enligt förköpslagen. Boverket åberopade dessa lån i sin utvärdering som skäl för att iaktta försiktighet med att helt avskaffa förköpslagen. Boverket: Utan sådana lån har berörda kommuner inte möjligheten att finansiera köp av fastigheter för att bibehålla permanentboendet i de aktuella områdena där huspriserna under den senaste 15-årsperioden har ökat starkt. De kommuner som enligt förköpsförordningen berörs av förköpsgrunden 5 har i allmänhet inte en sådan ekonomi eller gör sådana prioriteringar att kommunen går in och förköper på denna grund om det inte finns möjlighet till förmånliga lån. Boverket vidhåller sin redan 1992 uttalade uppfattning att de förmånliga lånen är en förutsättning för att denna förköpsgrund kan komma till användning. Att lånen har avskaffats innebär att förköpsgrunden 5 har förlorat sin betydelse. Enligt Boverkets bedömning torde det inte vara aktuellt att införa dessa lån igen. De tillståndsärenden som varit visar att kommunen och köparen ofta gjort olika tolkningar av vad som är permanentboende och fritidsboende och att det kan vara en svår uppgift att objektivt bestämma detta om det över huvud taget är möjligt. Att göra de berörda samhällena så attraktiva att folk vill bo där året runt kräver andra åtgärder från samhällets sida. Det är fråga om att skapa tillgång till bra bostäder, en bra samhällsservice i form av handel, skolor, polis, sjukvård, apotek, kultur, idrottsanläggningar och rekreationsmöjligheter samt tillgång till en väl utvecklad infrastruktur med en utbyggd kollektivtrafik. Framför allt måste med utgångspunkt från ortens möjligheter skapas nya arbetstillfällen och befintliga företag utvecklas. Det krävs gemensamma insatser från staten, kommunen och näringslivet för att lösa problemen. Att förköpslånen är avskaffade har medverkat till att denna förköpsgrund i stort förlorat sin betydelse. Modern information om fastighetsmarknaden Hösten 1995 slutfördes fastighetsdatareformen som ger nya och förbättrade möjligheter att följa utvecklingen på fastighetsmarknaden. De tidigare traditionellt förda registren över fastigheter och lagfarter m.m. har förts över till en digital miljö. Genom uppbyggnaden av det nya fastighetsregistret konstateras i regeringens uppdrag att det har skapats bättre möjligheter att inhämta information om bl.a. genomförda fastighetsöverlåtelser och erlagda köpeskillingar. Lantmäteriverket erbjuder i dag ett flertal sätt att digitalt hålla sig informerad om fastighetsmarknaden på den egna kommunen. Lantmäteriet har genom Metria sådana tjänster och det har även de övriga återförsäljarna till Lantmäteriet inom sektorn fastighetsinformation. Lantmäteriet har redan etablerade avtal med Sveriges kommuner och landsting och alla kommuner för hantering av adress-, byggnads- och topografisk information (s.k. ABTavtal). Samverkan inom informationsförsörjning med kommunerna är därför väl utvecklad. Av landets kommuner är dessutom 38 stycken

29 Samhällsförändringar som kan påverka behovet av förköpsinstitutet 27 kommunala lantmäterimyndigheter och har därmed ännu större möjligheter att hantera detta. Ovanstående visar på goda möjligheter för en kommun att följa utvecklingen på hela fastighetsmarknaden på ett mer automatiserat och systematiskt sätt än vad förköpslagens uppgifter medger. Boverket: En stor del av de kommuner som lämnat uppgifter till Boverket anser att förköpsförfarande fortfarande ger utmärkt information gällande fastighetsmarknaden. Boverkets enkät visar att förköpslagen medverkar till att kommunerna tidigt får information om försäljningar av fastigheter inom kommunen innan köparen erhållit lagfart. Vissa säljare och mäklare känner till reglerna och kontaktar på ett tidigt stadium kommunen för att efterhöra kommunens intresse för en viss fastighet. Kommunen ges möjlighet att inleda förhandlingar med säljaren och eventuellt med köparen. Det krävs resurser från kommunens sida att sammanställa och ta hand om de uppgifter som kommer in. Genom de möjligheter som nu finns att få del av relevanta fakta från fastighetsregistret och få tillgång till olika analyser av fastighetsmarknaden får kommunen på ett enkelt sätt en samlad bild av utvecklingen i kommunen vad gäller försäljningar och priser. Frågan är om kostnaden för kommunens administrativa hantering av förköpsärendena överstiger värdet av de uppgifter som kommunen får in och lagens positiva effekter i övrigt. Den totala kostnaden för kommunernas administration gällande förköpslagens är i genomsnitt omkring kronor per kommun och år. Boverkets uppfattning är att kommunerna har stor nytta av de uppgifter som erhålles via förköpslagen, men att kommunerna även behöver många av de uppgifter som kan köpas från olika register Regeringen strävar efter att avlastas förvaltningsärenden Förköpsärenden i regeringen Tillstånd År Antal ärenden Ja Nej Ej upptaget Summa Sammanställning av Boverket med stöd av underlagsmaterial lämnat från regeringen

30 28 Utvärdering av förköpslagen (1967:868) Tabell 5 (enligt bilaga) Förköpsgrund i de ärenden som regeringen prövat Förköpsgrund 4 6% Förköpsgrund 5 4% Förköpsgrund 3 15% Förköpsgrund 2 2% Förköpsgrund 1 73% Sedan lång tid tillbaka pågår ett arbete som syftar till att avlasta regeringen från olika slag av förvaltningsärenden. Prövningen har inom olika sakområden successivt flyttats över från regeringen till myndigheter och domstolar. Regeringens insatser att styra landet har i stället i ökad utsträckning inriktats mot att analysera, utforma riktlinjer för och följa samhällsutvecklingen inom olika områden. Ett av de senare förslagen med denna inriktning återfinns i regeringens proposition Ny instansordning för PBL-ärenden (prop. 2006/07:98). Boverket: Det ankommer således på regeringen att bedöma om tillstånd skall ges till ett förköp i den mån förköpsrätten bestrides. Under tiden har det inkommit 73 ärenden till regeringen. Det betyder ungefär 8-10 ärenden per år. Under den senaste femårsperioden har 7 ärenden i snitt inkommit per år. Från det att ett ärende inkommer till regeringen till dess att regeringen avgjort ärendet inklusive remiss till berörd länsstyrelse tar det i genomsnitt 260 dagar enligt Boverkets beräkningar, vilket är mellan 8 och 9 månader. I de ärenden som regeringsrätten tagit ställning har det i stället tagit i genomsnitt 490 dagar vilket skulle motsvara ca 16 månader. Men denna beräkning är gjord på väldigt få ärenden.. Antalet ärenden hos regeringen tyder på att förköpslagen i sig innebär en relativt begränsad arbetsbelastning. Om varje ärende inklusive administrativ hantering tar omkring 2-3 arbetsdagar skulle arbetsinsatsen hos regeringen bli dagar (omkring 200 arbetstimmar) dvs. mellan 1 och en och 2 arbetsmånader per år. Kostnaden för denna hantering blir om timkostnaden beräknas till 500 kr, som gjorts vid inskrivningsmyndigheten och kommunerna, omkring kr årligen.

31 Samhällsförändringar som kan påverka behovet av förköpsinstitutet 29 Boverket förstår regeringskansliets vilja att även få bort mindre frekventa ärendetyper från regeringens prövning, eftersom de totalt sett innebär en stor arbetsbelastning. Förköpsärendena innebär en relativt sett begränsad arbetsbelastning på regeringskansliet, men ärendetypen är sådan att en domstol utifrån de tämligen tydliga kriterier som anges i förköpslagen borde kunna ge tillstånd till förköp för att avlasta regeringen. Eftersom förköp tydligt hänger samman med kommunens planering borde tillståndsprövningen och överklagande skulle kunna följa samma instansordning som bygglov och detaljplaner. Det borde övervägas att i överensstämmelse med miljöprocessutredningens förslag flytta över förköpsärendena från regeringen till miljödomstolen. Ett annat sätt vore att överföra tillståndsprövningen till länsstyrelsen, vilket skulle med miljödomstolen som andra instans göra likheten i processen närmast identisk. Exploatering bygger allt mer på privata initiativ Boverket: Byggföretagen tar i allt större omfattning initiativ till planläggning för ett visst område, köper in marken om de inte redan äger den, bekostar detaljplanläggning uppför bostäder och säljer ofta därefter bostäderna. Om kommunen äger marken säljs den i de flesta fall till exploatören utifrån marknadsvärdet, som i slutänden påverkar produktionsoch boendekostnader. Det krävs ett stort kapital för att kunna genomföra större projekt. Ofta har endast väletablerade och större byggföretag den kunskap och de resurser som erfordras för att genomföra sådana. För att ändå styra utvecklingen och minska kommunens exploateringskostnader ingår kommunen regelmässigt olika typer av avtal med exploatören. Den kommunala markpolitiken har under de senaste åren i stora delar förändrats. Kommunernas tidigare intresse av att tidigt bygga upp en markreserv för framtida exploatering har minskat. De större byggföretagen har i allt större utsträckning själva köpt in marken eller köpt mark från kommunen till marknadspris för exploatering. Kommunerna styr planeringen genom olika former av avtal. Kommunens intresse av att bygga upp en egen markreserv har minskat. Kommunernas agerande och utvecklingen inom plan- och bostadssektorn har objektivt medfört ett allt mindre intresse och behov från kommunernas sida att förvärva mark. De kommunala förvärven bl.a. med stöd av förköpslagen torde i ökad utsträckning riktas in på att förvärva nyckelfastigheter. Det är sådana fastigheter som behöver köpas in för att exploateringen inte skall förhindras. Det innebär också att kommunerna inte har behov av att använda förköpslagen som tidigare för att bygga upp en markreserv. Som utvecklas mer senare anser Boverket att förköpslagen är ett stöd för kommunerna att genomföra kommunens intentioner i planeringen. Förändring av plan- och miljölagstiftningen Boverket: Plan- och bygglagstiftningen har reformerats och miljölagstiftningen utvecklats och samlats i en miljöbalk. Till följd härav har möjligheterna att genom planerings- eller skyddsåtgärder säkerställa skydd och användningen av mark och byggnader av allmän vikt och betydelse förstärkts. Vid PBL:s tillkomst lades ökad vikt på genomförandefrågorna och även skydds- och bevarandefrågor. Kommunen har lösenrätt avseende mark som

32 30 Utvärdering av förköpslagen (1967:868) enligt detaljplan skall användas för allmänna platser dvs. gator, torg och allmänna platser. Lösenrätten gäller endast inom sådana detaljplaneområden där kommunen skall vara huvudman för allmänna platser. Kommunen har även i andra lägen lösenrätt t.ex. för sådan mark som skall användas för enskilt byggande Det kan vara fråga om mark för allmänna byggnader, administrationsbyggnader, skolor m.m. Det finns även inlösenrätt för kommunen i andra fall. Även miljöbalken ger kommunen rätt att i vissa fall säkerställa mark av allmänt intresse. Med stöd av PBL kan kommunen också genom detaljplanering säkerställ att kulturhistoriskt intressanta miljöer genom att meddela skyddsbestämmelser eller lösa in mark. Miljöbalken kan användas för att inom kommunen bilda reservat med hänsyn till naturvårdens intressen, det rörliga friluftslivet eller kulturhistoriskt intressanta områden. PBL och Miljöbalken kan användas i stället för förköpslagen i vissa lägen för att säkerställa förvärv, vilket har minskat betydelsen av att kunna använda förköpslagen vid säkerställandet av skyddsvärda miljömässiga och kulturhistoriska värden. Minska företagens regelverk Regeringen har i budgetpropositionen för 2007 bl.a. angivit att regelverket för företagen är både omfattande och invecklat. Regeringen har ambitionen att minska de svenska företagens regelbörda med 25% under en period av 4 år Boverkets mening: Köparen och även säljaren kan drabbas av olägenheter om det drar ut på tiden att genomföra ett förköp.i de fall att förköpet bestrides kan det dra ut på tiden innan ärendet slutligt avgjorts. Detta kan medföra ekonomiska olägenheter för de berörda. Antalet förköp är dock så få att dessa olägenheter inte blir så stora och att de inte bör påverka frågan om Förköpslagens bestånd.

33 31 5. Resultat av Boverkets enkätundersökningar Antal ärenden Tabell 1 (enligt bilaga) Beräknat antal förköpsärenden inkomna till kommunerna, Antal Antal År

34 32 Utvärdering av förköpslagen (1967:868) Tabell 2 (enligt bilaga) Antal förköp i Sverige för samtliga fastighetstyper, Antal förköpsärenden per län mellan Antal förköp Antal förköp AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y AC BD Län Genomförda enkäter och beräkningar visar att landets kommuner och inskrivningsmyndigheter årligen hanterar ett stort antal förköpsärenden. För 2007 beräknas antalet vara omkring Det innebär att kommunerna i princip måste ta ställning i varje enskilt ärende och att inskrivningsmyndigheterna måste se till att kommunen fullgjort sin skyldighet. Vissa kommuner har dock utan erinringar från inskrivningsmyndigheten undantagit vissa områden i kommunen från förköpslagens tillämpning. Stockholms kommun uppger att granskningen enligt förköpslagen samordnas med kommunens granskning enligt Lag (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m. Frågan om denna lag

35 Resultat av Boverkets enkätundersökning 33 skall vara kvar utreds för närvarande. Av den totala mängden ärenden leder omkring 15 ärenden per år till formellt förköp var siffran nästan 180 och 1992 omkring 30. Kommunernas organisation och handläggningstid Handläggande och beslutande i kommunen (Enligt uppgifter från kommunenkät) Befattning Handlägger Beslutar Tjänstemän 58 (100 %) 30 (52%) Kommunfullmäktige 13 (22%) Kommunstyrelsen 2 (4%) Kommunstyrelsens ordf 13 (22%) Kommunernas uppskattning av administrativ tid per förköpsärende i respektive kommun (Enligt uppgifter från kommunenkät) Antal minuter Antal kommuner Andel kommuner, % Totalt: Beräkning gjord av Boverket Förköpsärendena handläggs på sedvanligt sätt av en tjänsteman vid kommunen. Kommunerna har ofta delegerat beslutsrätten till någon högre tjänsteman och i vissa fall beslutar en politiker på hög nivå, när kommunen inte avser utnyttja förköpsrätten. I övrigt beslutar kommunfullmäktige när förköp avses ske. Handläggningstider och timkostnader varierar kommunerna emellan. Boverket beräknar den genomsnittliga handläggningstiden till 45 minuter per ärende. De ärenden där formellt förköp sker tar naturligtvis längre tid.

Lagrådsremiss. Upphävande av förköpslagen. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Upphävande av förköpslagen. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Upphävande av förköpslagen Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 17 september 2009 Eskil Erlandsson Egon Abresparr (Miljödepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230); utfärdad den 2 juni 2005. SFS 2005:423 Utkom från trycket den 14 juni 2005 Omtryck Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 24 mars 2011 SÖKANDE AA KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens (Miljödepartementet) beslut den 27 november 2008, M2007/2902/F/P, i fråga om förhandsbesked

Läs mer

Nya PBL Hur påverkar den miljöfrågorna? Anna Eklund, Avd för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL

Nya PBL Hur påverkar den miljöfrågorna? Anna Eklund, Avd för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL Nya PBL Hur påverkar den miljöfrågorna? Anna Eklund, Avd för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL Varför ny PBL? - Förenkling och effektivisering av processerna - Ökad förutsägbarhet, bättre tillämpning -

Läs mer

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov 2014-06-04 1 (5) CIRKULÄR 14:21 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Anna-Bie Agerberg Kommundirektörer Bygglov, nämnd Bygglov, förvaltning Bygglovchefer eller motsvarande Information om lagändringar

Läs mer

Justitiedepartementet. Åtgärder mot s.k. lagfartskapning

Justitiedepartementet. Åtgärder mot s.k. lagfartskapning 2009-12-18 Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Åtgärder mot s.k. lagfartskapning Sammanfattning: Inskrivningsmyndigheten ska omedelbart underrätta överlåtaren när en ansökan

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm SVEA HOVRÄTT Rotel 060207 DOM 2012-06-26 Stockholm Mål nr P 2623-12 Sid 1 (4) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen dom, 2012-03-07 i mål nr P 6244-11, se bilaga KLAGANDE L S

Läs mer

Sammanfattning. Bilaga

Sammanfattning. Bilaga Bilaga Miljöprocessutredningen har genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att se över de rättsregler som gäller för utbyggnad av vindkraft. Bakgrunden är krav på en snabbare och enklare process från projektering

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av bestämmelserna om förvärv och förvaltning av hyresfastighet. Dir. 2007:87

Kommittédirektiv. Översyn av bestämmelserna om förvärv och förvaltning av hyresfastighet. Dir. 2007:87 Kommittédirektiv Översyn av bestämmelserna om förvärv och förvaltning av hyresfastighet Dir. 2007:87 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Information om fördjupad översiktsplan Ljungsbro/Berg

Information om fördjupad översiktsplan Ljungsbro/Berg 1 (3) Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 2014 06 10 Dnr Sbn Samhällsbyggnadsnämnden Information om fördjupad översiktsplan Ljungsbro/Berg Länk till planddokumenten: http://www.linkoping.se/bygga-bo/planer-och-projekt/oversiktlig-

Läs mer

Juridiken kring förelägganden och förbud. Helena Emanuelson och Anneli Wejke

Juridiken kring förelägganden och förbud. Helena Emanuelson och Anneli Wejke Juridiken kring förelägganden och förbud Helena Emanuelson och Anneli Wejke Föreläggande om undersökning Kommunicering 17 FL 17 Ett ärende får inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar; SFS 2004:875 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Kommittédirektiv. Överföring av huvudmannaskapet för inskrivningsverksamheten. Dir. 2006:59. Beslut vid regeringssammanträde den 18 maj 2006

Kommittédirektiv. Överföring av huvudmannaskapet för inskrivningsverksamheten. Dir. 2006:59. Beslut vid regeringssammanträde den 18 maj 2006 Kommittédirektiv Överföring av huvudmannaskapet för inskrivningsverksamheten Dir. 2006:59 Beslut vid regeringssammanträde den 18 maj 2006 Sammanfattning av uppdraget Regeringen har bedömt att huvudmannaskapet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i jordabalken; SFS 2008:153 Utkom från trycket den 22 april 2008 utfärdad den 10 april 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om jordabalken 2 dels

Läs mer

AVTAL AVSEENDE ÖVERLÅTELSE AV MARK

AVTAL AVSEENDE ÖVERLÅTELSE AV MARK Mellan Nacka kommun genom kommunstyrelsen, ( Kommunen ), och [Företagsnamn] (org.nr. [xxxxxx xxxx]), ( Bolaget ), har under de förutsättningar som anges nedan träffats följande AVTAL AVSEENDE ÖVERLÅTELSE

Läs mer

Hyresförhandlingslag (1978:304)

Hyresförhandlingslag (1978:304) Hyresförhandlingslag (1978:304) Källa: http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1978:304 Datum: 26 januari 2010 Inledande bestämmelser 1 Förhandling om hyresförhållanden i fråga om bostadslägenheter

Läs mer

Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att låta de framtagna riktlinjerna för exploateringsavtal gå ut på samråd.

Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att låta de framtagna riktlinjerna för exploateringsavtal gå ut på samråd. TJÄNSTESKRIVELSE 2016-01-12 Kommunstyrelsen Oscar Olsson Samhällsplanerare 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se exploateringsavtal KS/2015:450 Riktlinjer för Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR FALKÖPINGS KOMMUN KS 2010/0354 100 KFS 2011:16 Regler för fördelning av tomter för småhus m.m. i Falköpings kommun (Antagna av kommunfullmäktige den 28 februari 2011) (Gäller

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 23 juni 2015 SÖKANDE 1. AA 2. BB KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens (Socialdepartementet) beslut den 28 maj 2014, S2013/4676/PBB, i fråga om

Läs mer

Yttrande över betänkandet Effektiv och rättssäker PBL-överprövning (SOU 2014:14)

Yttrande över betänkandet Effektiv och rättssäker PBL-överprövning (SOU 2014:14) REMISSYTTRANDE 1 (5) Mark- och miljööverdomstolen Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Effektiv och rättssäker PBL-överprövning (SOU 2014:14) Regeringskansliets diarienummer S2014/2509/PBB

Läs mer

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38)

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38) Stockholms läns landsting Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2011-12-07 i (i) LS 1111-1540 Landstingsstyrelsen r tandstwgsstyrelsen 1M2-20 * 011 Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket

Läs mer

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) Justitiedepartementets diarienummer

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988); SFS 2004:393 Utkom från trycket den 8 juni 2004 utfärdad den 27 maj 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser om rapporteringsskyldighet och särskild avgift (sanktionsavgift) i socialtjänstlagen

Meddelandeblad. Nya bestämmelser om rapporteringsskyldighet och särskild avgift (sanktionsavgift) i socialtjänstlagen Meddelandeblad Mottagare: kommunstyrelsen, socialnämnd eller motsvarande, förvaltningschefer med ansvar för individ- och familjeomsorg, handikappomsorg och/eller äldreomsorg, kommunens revisorer, länsstyrelser,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 juni 2013. SFS 2013:648 Utkom från trycket den 9 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 5 8:3. Fråga om kommuns möjligheter att inskränka verksamhetsområdet för en allmän va-anläggning.

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 5 8:3. Fråga om kommuns möjligheter att inskränka verksamhetsområdet för en allmän va-anläggning. 8:3 Fråga om kommuns möjligheter att inskränka verksamhetsområdet för en allmän va-anläggning. G.J. ägde en fastighet i Sotenäs kommun. Fastigheten saknar anslutning till kommunens allmänna va-anläggning.

Läs mer

Bilaga 1 Författningstext avseende miljökvalitetsnormer

Bilaga 1 Författningstext avseende miljökvalitetsnormer Bilaga 1 Yttrande SOU 2005:59 1 Bilaga 1 Författningstext avseende miljökvalitetsnormer 2 kap. 7 Kraven på hänsyn enligt 2-6 gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall

Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Boverket september 2013 Titel: Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Utgivare: Boverket september 2013 Dnr: 1255-369/2013

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 NATURVÅRDSVERKET 2 Förord Naturvårdsverket beslutade om denna redovisning i mars 2014. NATURVÅRDSVERKET 3 Innehåll INLEDNING 4 Uppdraget

Läs mer

Processen för detaljplan från 1 januari 2015 Planbestämmelser AR DPB. Klara Falk

Processen för detaljplan från 1 januari 2015 Planbestämmelser AR DPB. Klara Falk Processen för detaljplan från 1 januari 2015 Planbestämmelser AR DPB Klara Falk Prop. 2013/14:126, En enklare planprocess Detaljplanekravet begränsas 1/7-2015 Ökad betydelse för ÖP Byggnadsnämnden kan

Läs mer

Ansökan om upphävande av strandskydd

Ansökan om upphävande av strandskydd Stockholm den 18 januari 2016 Länsstyrelsen Dalarna 791 84 Falun Ansökan om upphävande av strandskydd Sökande: Patrik Ardefelt XXXXXXXXXXXXXXXXXXXX Ombud: Jur.kand. Viktoria Hybbinette Jur.kand. Alexandra

Läs mer

Nämndemannamedverkan i kammarrätten i socialförsäkringsmål, m.m.

Nämndemannamedverkan i kammarrätten i socialförsäkringsmål, m.m. Lagrådsremiss Nämndemannamedverkan i kammarrätten i socialförsäkringsmål, m.m. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 22 maj 2008 Cristina Husmark Pehrsson Kjell Rempler (Socialdepartementet)

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Anderstorps Bostads Aktiebolag, 556454-3485 Box 191 334 24 Anderstorp

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Anderstorps Bostads Aktiebolag, 556454-3485 Box 191 334 24 Anderstorp Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 16 april 2010 Ö 1754-08 KLAGANDE Anderstorps Bostads Aktiebolag, 556454-3485 Box 191 334 24 Anderstorp Ställföreträdare: IS SAKEN Lagfart

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 25 maj 2009 Ö 2024-08 KLAGANDE Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm MOTPART Sicoat Aktiebolag, 556553-1570 Halalid 10 254 40 Helsingborg

Läs mer

M A R K F Ö R S Ä L J N I N G S P O L I C Y

M A R K F Ö R S Ä L J N I N G S P O L I C Y STADSBYGGNADSKONTORET M A R K F Ö R S Ä L J N I N G S P O L I C Y för Täby kommuns och Täby Fastighets AB:s obebyggda markinnehav Antagen av kommunstyrelsen i Täby kommun och Täby Fastighets AB:s styrelse

Läs mer

VOKALEN 3 TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING. tillhörande ändring av detaljplan 496 för. Vallås, HALMSTADS KOMMUN

VOKALEN 3 TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING. tillhörande ändring av detaljplan 496 för. Vallås, HALMSTADS KOMMUN TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING tillhörande ändring av detaljplan 496 för VOKALEN 3 Vallås, HALMSTADS KOMMUN Enkelt förfarande KS 2012/0346 Kommunstyrelsen 2012-11-27 Plan Ä 49 K Samhällsbyggnadskontoret

Läs mer

Kommittédirektiv. Förutsättningar för att avveckla Statens vanämnd. Dir. 2010:133. Beslut vid regeringssammanträde den 9 december 2010

Kommittédirektiv. Förutsättningar för att avveckla Statens vanämnd. Dir. 2010:133. Beslut vid regeringssammanträde den 9 december 2010 Kommittédirektiv Förutsättningar för att avveckla Statens vanämnd Dir. 2010:133 Beslut vid regeringssammanträde den 9 december 2010 Sammanfattning En särskild utredare tillkallas med uppgift att analysera

Läs mer

AVTAL OM MARKANVISNING

AVTAL OM MARKANVISNING Mellan Motala kommun och exploatören AVTAL OM MARKANVISNING 1 Parter Motala kommun, nedan kallad kommunen, org.nr 212000-2817, 591 86 Motala Exploatörens namn, nedan kallad exploatören, org.nr XXXXXX-XXXX,

Läs mer

Exploateringsavtal. Riktlinjer i Leksands kommun. Fastställd av kommunfullmäktige

Exploateringsavtal. Riktlinjer i Leksands kommun. Fastställd av kommunfullmäktige Exploateringsavtal Riktlinjer i Leksands kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-09-21 113 0 Mål Riktlinjerna ska bidra till transparens och ökad tydlighet som medverkar till att en mångfald av aktörer/exploatörer

Läs mer

Begäran om prövning av förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt 2015-2021

Begäran om prövning av förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt 2015-2021 Begäran 2015-05-06 Diarienummer 537-34925-2014 Sida 1(6) Regeringen Miljö- och energidepartementet miljodepartementet.registrator @regeringskansliet.se Begäran om prövning av förslag till åtgärdsprogram

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 25 maj 2009 Ö 2681-07 KLAGANDE Jörnemans Ingenjörsbyrå AB, 556646-4631 Hälleflundregatan 24 B 426 58 Västra Frölunda MOTPART Kammarkollegiet

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 9 juni 2014 SÖKANDE AA Ombud:. BB LRF Konsult Brunnsgatan 5 611 32 Nyköping KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens (Miljödepartementet) beslut den

Läs mer

- Ett förtydligande bör göras i 9 kap. 9 LOU/LUF om vilken information som ska finnas med i underrättelser till anbudssökande och anbudsgivare.

- Ett förtydligande bör göras i 9 kap. 9 LOU/LUF om vilken information som ska finnas med i underrättelser till anbudssökande och anbudsgivare. R-2009/1578 Stockholm den 5 oktober 2009 Till Finansdepartementet Fi2009/4872 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 30 juni 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10); SFS 1998:839 Utkom från trycket den 7 juli 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-

Läs mer

HFD 2013 ref 1 Förvaltningsprocess övriga frågor

HFD 2013 ref 1 Förvaltningsprocess övriga frågor HFD 2013 ref 1 Förvaltningsprocess övriga frågor När ett mål har återförvisats till en polismyndighet av utredningsskäl har myndigheten inte haft rätt att fatta beslut till den enskildes nackdel i förhållande

Läs mer

2016-06-21. Promemoria. Finansdepartementet Näringsdepartementet. Sammanfattning av regeringens förslag. Innehåll.

2016-06-21. Promemoria. Finansdepartementet Näringsdepartementet. Sammanfattning av regeringens förslag. Innehåll. Promemoria 2016-06-21 Finansdepartementet Näringsdepartementet Sammanfattning av regeringens förslag Innehåll Mer byggklar mark... 1 Sänkta byggkostnader... 2 Kortare ledtider... 3 Förändrade uppskovsregler

Läs mer

Riktlinjer för exploateringsavtal

Riktlinjer för exploateringsavtal Riktlinjer för exploateringsavtal 1 Bakgrund 3 1.1 Syfte 3 1.2 Kommunens organisation 3 1.3 Kommunala avtal 3 2 Tillvägagångssätt 4 2.1 Detaljplaneläggning 4 2.2 Exploateringsavtal 4 3 Exploatering 4 3.1

Läs mer

Regeringens proposition 2007/08:145

Regeringens proposition 2007/08:145 Regeringens proposition 2007/08:145 Byte av namn på Läkemedelsförmånsnämnden Prop. 2007/08:145 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 24 april 2008 Fredrik Reinfeldt Göran

Läs mer

Promemoria från Justitiedepartementet Lagrådsremiss. (Justitiedepartementet)

Promemoria från Justitiedepartementet Lagrådsremiss. (Justitiedepartementet) Promemoria från Justitiedepartementet Lagrådsremiss dnrju2008/3848/ll Ägarlägenheter Utkast 080425 Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den xxxxxxx (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 26 juni 2014 SÖKANDE Kvänum Badene Vind AB, 556889-0015 Ombud: Advokat Maria Paijkull Advokatfirman Vinge KB Box 11025 404 21 Göteborg KLANDRAT

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2011:74 Sammanfattning

Kommittédirektiv Dir. 2011:74 Sammanfattning Kommittédirektiv Den framtida organisationen för prövning av hyres- och arrendetvister Dir. 2011:74 Beslut vid regeringssammanträde den 1 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska överväga

Läs mer

Betänkandet En ny förvaltningslag (SOU 2010:29), JU 2010/3874/L6

Betänkandet En ny förvaltningslag (SOU 2010:29), JU 2010/3874/L6 Kommunstyrelsen 2010 10 11 192 470 Arbets och personalutskottet 2010 09 27 177 370 Dnr 10.382 00 oktks12 Betänkandet En ny förvaltningslag (SOU 2010:29), JU 2010/3874/L6 Bilaga: Sammanfattning Luleå kommun

Läs mer

Lotta Hardvik Cederstierna (Justitiedepartementet)

Lotta Hardvik Cederstierna (Justitiedepartementet) Lagrådsremiss Ägande och förvaltning av hyreshus Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 27 augusti 2009 Andreas Carlgren Lotta Hardvik Cederstierna (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Regeringens proposition 2015/16:177

Regeringens proposition 2015/16:177 Regeringens proposition 2015/16:177 Fortsatt giltighet av en tidsbegränsad bestämmelse i inhämtningslagen Prop. 2015/16:177 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 maj

Läs mer

Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen

Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen 1(6) Näringsdepartementet Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen har erhållit rubricerade remiss för yttrande och lämnar här följande synpunkter. Sammanfattning

Läs mer

Ägande och förvaltning av hyreshus (SOU 2008:75) Remiss av betänkande av Utredningen om förvärv och förvaltning av hyresfastighet

Ägande och förvaltning av hyreshus (SOU 2008:75) Remiss av betänkande av Utredningen om förvärv och förvaltning av hyresfastighet Christer Starkenberg Mark och värdering Telefon: 08-508 269 80 christer.starkenberg@expl.stockholm.se Till Exploateringsnämnden 2008-11-05 Ägande och förvaltning av hyreshus (SOU 2008:75) Remiss av betänkande

Läs mer

Plan och marklagstiftning

Plan och marklagstiftning Plan och marklagstiftning Miljöbalken och plan- och bygglagen Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060306 DOM 2016-04-26 Stockholm Mål nr P 10682-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-11-13 i mål P 2259-15, se bilaga KLAGANDE H-LJ MOTPART 1. Stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Avskaffande av den obligatoriska byggfelsförsäkringen. Svar på remiss

Avskaffande av den obligatoriska byggfelsförsäkringen. Svar på remiss Jan Lind Administrativa avdelningen Telefon: 08-508 264 71 jan.s.lind@stockholm.se Till Exploateringsnämnden 2011-02-17 Avskaffande av den obligatoriska byggfelsförsäkringen. Svar på remiss Förslag till

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i ellagen (1997:857); SFS 2009:892 Utkom från trycket den 14 juli 2009 utfärdad den 2 juli 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om ellagen (1997:857)

Läs mer

Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86)

Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86) Till: Socialdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86) SABOs synpunkter SABO instämmer i regeringens

Läs mer

Förslag till riktlinjer för markanvisningar och exploateringsavtal Antagande

Förslag till riktlinjer för markanvisningar och exploateringsavtal Antagande Kommunfullmäktige Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-06-09 Sid 54 Dnr KS 2015-306 Dpl 23 Förslag till riktlinjer för markanvisningar och exploateringsavtal Antagande Enligt ny lagstiftning

Läs mer

KS 17 10 SEPTEMBER 2014

KS 17 10 SEPTEMBER 2014 KS 17 10 SEPTEMBER 2014 KÖPEKONTRAKT Säljare: Köpare: Fastighet: Uppsala kommun, genom dess kommunstyrelse, org nr 212000-3005, nedan kallad Säljaren. Uppsala Kommun Skolfastigheter AB, org nr 556911-0751,

Läs mer

Yttrande över departementspromemorian En europeisk utredningsorder

Yttrande över departementspromemorian En europeisk utredningsorder YTTRANDE 1 (7) Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över departementspromemorian En europeisk utredningsorder (Ds 2015:57) Sammanfattning Hovrätten tillstyrker med de påpekanden

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 11 november 2009 Ö 3639-08 KLAGANDE U-dal 1 Kommanditbolag, 969704-5301 c/o AB Yellow Göteborg 401 84 Göteborg Ombud: Advokat MT och

Läs mer

Regeringens proposition 2001/02:136

Regeringens proposition 2001/02:136 Regeringens proposition 2001/02:136 Redovisningen av Svenska kyrkans fastigheter i fastighetsregistrets inskrivningsdel Prop. 2001/02:136 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm

Läs mer

DOM 2014-06-24 Stockholm

DOM 2014-06-24 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060209 DOM 2014-06-24 Stockholm Mål nr F 1356-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, beslut 2014-01-29 i mål nr F 3067-13, se bilaga

Läs mer

Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Linda Nyström Datum KS-2015/677 Nämndsekr/jurist Kommunstyrelsen

Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Linda Nyström Datum KS-2015/677 Nämndsekr/jurist Kommunstyrelsen Sida 1 av 2 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Linda Nyström Datum KS-2015/677 Nämndsekr/jurist 2016-01-22 Kommunstyrelsen Laglighetsprövning enligt kommunallagen gällande markanvisningsavtal mellan

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-11-20 Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Severin Blomstrand samt justitierådet Kristina Ståhl. Nya bestämmelser om gatukostnader Enligt

Läs mer

Slutförande av talan i mål nr , Rolf Johansson m.fl.. /. Partille kommun

Slutförande av talan i mål nr , Rolf Johansson m.fl.. /. Partille kommun Förvaltningsrätten i Göteborg Box 53197 400 15 Göteborg Stockholm den 25 oktober 2013 Slutförande av talan i mål nr 13577 12, Rolf Johansson m.fl.. /. Partille kommun 1. Givna tillfälle att slutföra talan

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING Dnr: PLANBESKRIVNING

ANTAGANDEHANDLING Dnr: PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Dnr: 2007-0743-214 PLANBESKRIVNING Detaljplan för del av NARVA 1 (blivande NEJLIKAN) i Tingsryds samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län. HANDLINGAR SYFTE OCH HUVUDDRAG Plankarta med

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 7 november 2012 SÖKANDE 1. AA 2. BB 3. CC KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens (Miljödepartementet) beslut den 15 december 2011, M2011/1820/Ma/P,

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-mm-dd xxx. RIKTLINJER för MARKANVISNING och EXPLOATERINGSAVTAL

Antagen av kommunfullmäktige 2015-mm-dd xxx. RIKTLINJER för MARKANVISNING och EXPLOATERINGSAVTAL Antagen av kommunfullmäktige 2015-mm-dd xxx RIKTLINJER för MARKANVISNING och EXPLOATERINGSAVTAL Innehåll Riktlinjer för markanvisning och exploateringsavtal 3 Markanvisning generellt 5 Markanvisning vid

Läs mer

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun 12-03-06 1 Markpolicy och markanvisningspolicy.... 3 1.1 Övergripande syfte... 3 1.1.1 Allmänt om kommunal markreserv... 3 2 Politiska inriktningsmål...

Läs mer

Frågor kring 2009 års renskötselkonvention (Os 2016:27)

Frågor kring 2009 års renskötselkonvention (Os 2016:27) LANTMÄTERIET 1 (5) YTTRANDE 2017-01-13 Dnr: N2016-05385-FJR '])?Y/ / OJ-;2.01f 3751- Näringsdepartementet 103 33 Stockhohn Frågor kring 2009 års renskötselkonvention (Os 2016:27) Näringsdepartementets

Läs mer

Riktlinjer för tomträtt, februari Riktlinjer för tomträtt i Österåkers kommun

Riktlinjer för tomträtt, februari Riktlinjer för tomträtt i Österåkers kommun Riktlinjer för tomträtt, februari 2016 Riktlinjer för tomträtt i Österåkers kommun 1 Riktlinjer för tomträtt Inledning När mark eller fastighet ska avyttras kan tomträtt under vissa särskilda betingelser

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i jämställdhetslagen (1991:433); SFS 2000:773 Utkom från trycket den 7 november 2000 utfärdad den 26 oktober 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Konsekvensutredning med anledning av ändringar i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader, BED 7

Konsekvensutredning med anledning av ändringar i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader, BED 7 Konsekvensutredning med anledning av ändringar i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader, BED 7 Boverket december 2014 Titel: Konsekvensutredning med anledning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg; SFS 2012:440 Utkom från trycket den 25 juni 2012 utfärdad den 14 juni 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

Bostäder i Nya Kristinedal. Detaljplan för Söbacken 3:4 mfl. Stenungsunds kommun, Västra Götalands län. Genomförandebeskrivning, antagandehandling

Bostäder i Nya Kristinedal. Detaljplan för Söbacken 3:4 mfl. Stenungsunds kommun, Västra Götalands län. Genomförandebeskrivning, antagandehandling Dnr 0461/05 Detaljplan för Söbacken 3:4 mfl Bostäder i Nya Kristinedal Stenungsunds kommun, Västra Götalands län Genomförandebeskrivning, antagandehandling 2013-09-19 1 INLEDNING Genomförandebeskrivningen

Läs mer

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Innehållsförteckning Nyheter i den nya plan- och bygglagen... 1 Innan ansökan om bygglov... 2 Efter det att du har fått bygglov... 2 Här nedan

Läs mer

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Bakgrund PBL kommittén Får jag lov? Byggprocessutredningen Bygg helt enkelt! Miljöprocessutredningen Instansordningen Det har

Läs mer

Kommande regeländringar. Yvonne Svensson Rättschef

Kommande regeländringar. Yvonne Svensson Rättschef Kommande regeländringar Yvonne Svensson Rättschef Fem aktuella lagändringar och lagförslag Avskaffande av den obligatoriska byggfelsförsäkringen och ny lag om färdigställandeskydd Fler bostäder åt unga

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:21

Regeringens proposition 2009/10:21 Regeringens proposition 2009/10:21 Ägande och förvaltning av hyreshus Prop. 2009/10:21 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 8 oktober 2009 Fredrik Reinfeldt Beatrice Ask

Läs mer

Arbetsgivarverket 2007-03-12. LRA eller överklagande?

Arbetsgivarverket 2007-03-12. LRA eller överklagande? Arbetsgivarverket 2007-03-12 LRA eller överklagande? Innehåll 1. Allmänt om innehållet 3 2. Regler om överprövning 4 3. LRA eller överklagande 5 4. Förfarandet vid överprövning enligt LRA 6 5. Förfarandet

Läs mer

Byggnadsnämnden. Eirik Langjord (FP) Hans Engstrand (KD) Per-Olof Westerberg (S)

Byggnadsnämnden. Eirik Langjord (FP) Hans Engstrand (KD) Per-Olof Westerberg (S) Byggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Plats och tid Kungsbackarummet Klockan 8.30-8.45 Beslutande Övriga närvarande Ledamöter Lars Stranne (M), ordförande Alf Olofsson (S), vice ordförande Ove Svan (M)

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

Motion 1983/84:2695. Karin Ahrland och Lars Ernestam Regeringens befattning med besvärsärenden (prop. 1983/84: 120)

Motion 1983/84:2695. Karin Ahrland och Lars Ernestam Regeringens befattning med besvärsärenden (prop. 1983/84: 120) 15 Motion 1983/84:2695 Karin Ahrland och Lars Ernestam Regeringens befattning med besvärsärenden (prop. 1983/84: 120) Vi har inte några invändningar mot syftet med propositionen, nämligen kortare handläggningstider,

Läs mer

PLANKOSTNADSPRINCIP FÖR

PLANKOSTNADSPRINCIP FÖR FÖRSLAG TILL PLANKOSTNADSPRINCIP FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN Kommunledningskontoret 2007-10-25 INNEHÅLL Bakgrund. 2 Allmänt om plankostnader....3 Hur mycket kostar en detaljplan?....... 3 Hur kan kostnaden tas

Läs mer

Beslutet/domen har vunnit laga kraft. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande

Beslutet/domen har vunnit laga kraft. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande Beslutet i webbversion 1 (6) Saken Tillsyn enligt fastighetsmäklarlagen (2011:666), fråga om självinträde och god fastighetsmäklarsed. Prövning av om fastighetsmäklarens förvärv av en bostadsrättslägenhet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1988:688) om besökförbud; SFS 2011:487 Utkom från trycket den 24 maj 2011 utfärdad den 12 maj 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om lagen

Läs mer

Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN

Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN Stockholm 2015-03-19 M 2014:01 dir. 2013:126 Utredare: Elisabet Falemo Huvudsekreterare: Bengt Arwidsson Utredningssekreterare: Sara Bergdahl

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

DOM 2013-12-16 Stockholm

DOM 2013-12-16 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060109 DOM 2013-12-16 Stockholm Mål nr P 3174-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-03-12 i mål nr P 167-13, se bilaga KLAGANDE Krokek Vind AB Ombud:

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060110 DOM 2014-11-04 Stockholm Mål nr P 2337-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-02-12 i mål nr P 4406-13, se

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Kommittédirektiv Översyn av reglerna för flyttningsbidrag Dir. 2009:108 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska formulera förslag till

Läs mer

DOM 2013-12-17 Stockholm

DOM 2013-12-17 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060109 DOM 2013-12-17 Stockholm Mål nr P 8828-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-09-10 i mål nr P 1437-13, se

Läs mer

Dagvatten i detaljplaner och avtal

Dagvatten i detaljplaner och avtal Dagvatten i detaljplaner och avtal vilka planbestämmelser kan reglera dagvattenhantering - idag och enligt ny PBL? vilka krav kan ställas i exploateringsavtal respektive markanvisningsavtal? Eidar Lindgren

Läs mer