Boverket. Utvärdering av förköpslagen (1967:868)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Boverket. Utvärdering av förköpslagen (1967:868)"

Transkript

1 Boverket Utvärdering av förköpslagen (1967:868)

2

3 Utvärdering av förköpslagen (1967:868) Boverket juni 2008

4 Titel: Utvärdering av förköpslagen (1967:868) Utgivare: Boverket juni 2008 Upplaga: 1 PDF: ISBN: Sökord: förköpslagen, fysisk planering, kommunal planering, kommuner, tätorter, lagstiftning, statistik, utvärderingar, förslag Diarienummer: /2007 Rapporten finns att ladda ner som pdf på Rapporten kan på begäran beställas i alternativt format som Daisy, inläst på kassett m.m. Boverket 2008

5 3 Förord Boverket redovisar härmed uppdraget att utvärdera förköpslagen (1967:868), FL, som regeringen gav verket i juni Boverket gjorde år 1992 en utvärdering av förköpslagen. Den gamla utvärderingen, på utvärderingen lämnade remissynpunkter samt vissa i utredningsdirektivet angivna samhällsförändringar har varit utgångspunkter för denna utvärdering. Uppgifter om tillämpningen av förköpslagen har inhämtats från SCB, Lantmäteriverket, Sveriges kommuner och landsting, från över 60 kommuner, från fyra inskrivningsmyndigheter samt från regeringskansliet. Härutöver har några länsstyrelser, länsrätter och organisationer lämnat synpunkter. Information om lagen och dess tillämpning har även hämtats från Emil Ekstrands och Andreas Lundhs examensarbete vid avdelningen för Fastighetsvetenskap, Lunds Tekniska Högskola, Förköpslagens hanteringskostnader - ur kommunalt perspektiv, från december Utvärderingen har genomförts av Boverket efter samråd med Domstolsverket, Lantmäteriverket och Sveriges kommuner och landsting. Domstolsverket har lämnat allmänna synpunkter på arbetet förutom de uppgifter som lämnats från inskrivningsmyndigheterna. Lantmäteriverket har haft synpunkter allmänt på arbetet och särskilt bidragit med kunskap gällande information och statistik från fastighetsregistret. Sveriges kommuner och landsting har bl.a. beskrivit förköpslagens praktiska tillämning och lämnat synpunkter på arbetets uppläggning. Boverket har ansvarat för utredningsarbetet och själva gjort utvärderingens samlade bedömningar och förslag. Boverket tackar alla som bidragit till att denna utvärdering kunnat göras. Bengt Eriksson har ansvarat för uppdragets genomförande. Anna Andersson har svarat för tabeller och faktasammanställningar. Vid utarbetandet av rapporten har Anders Grehn företrätt Domstolsverket, Bengt Kjellson Lantmäteriet och Germund Persson Sveriges kommuner och landsting. Karlskrona juni 2008 Janna Valik generaldirektör

6 4 Utvärdering av förköpslagen (1967:868)

7 5 Innehåll Sammanfattning Uppdragsbeskrivning Lagstiftningen Slutsatserna i Boverkets utvärdering 1992 med remissynpunkter Samhällsförändringar som kan påverka behovet av förköpsinstitutet Resultat av Boverkets enkätundersökningar Boverkets bedömning Boverkets ställningstagande Bilagor: Tabeller och svar

8 6 Utvärdering av förköpslagen (1967:868)

9 7 Sammanfattning Boverket föreslår att förköpslagen behålls men förenklas Boverkets utvärdering visar är att förköpslagen, FL, förutom att formellt säkerställa ett mindre antal kommunala fastighetsförvärv, alltmer blivit ett viktigt planeringsredskap för kommunernas planering och tätbebyggelseutveckling. Som beskrivs under avsnittet om samhällsförändringarna sker exploateringen inom kommunen i allt större utsträckning på mark som ägs av annan än kommunen. Genom den information och det stöd som lagen ger får kommunen möjlighet inte bara att träffa avtal om markförvärv, utan även ingå exploateringsavtal gällande kommande planer och byggprojekt. Mer än 90 procent av de tillfrågade kommunerna vill behålla förköpslagen. Förköpslagen har således utvecklats från att vara ett renodlat instrument för markpolitik till ett instrument som generellt sätt stödjer kommunernas fysiska planering och blir ett redskap för att hävda det kommunala planmonopolet. Boverket anser att det är viktigt att kommunerna har effektiva redskap för att få till stånd en långsiktigt hållbar planering. Det förhållande att lagen formellt sett används väldigt sällan minskar de olägenheter som lagen medför. Vid en jämförelse mellan nyttan av förköpslagen och de olägenheter den skapar anser Boverket att nyttan överväger och att förköpslagen med föreslagna förenklingar därför bör vara kvar. Lagen bör dock förenklas. Boverkets utvärdering från 1992 tydde på att lagen borde avskaffas. Remissinstanserna talade både för att behålla och avskaffa lagen och ett tungt argument för att behålla lagen var att inte öka antalet expropriationer. Flera av de angivna samhällsförändringarna tyder på att lagen har minskat i betydelse. De tre nämnda faktorerna 1992 års utvärdering, remissinstanserna och samhällsförändringarna förändrar dock inte Boverkets nu gjorda ställningstagande, dvs. att förköpslagen bör vara kvar. Endast förköpsgrunden 1 dvs. tätbebyggelse och därmed sammanhängande anordning bibehålls Tabell 3. (enligt bilaga) Procentuell fördelning mellan förköpsgrunder för åren i de fall kommunerna genomfört förköp. (Uppgifterna baserar sig på svar från 49 kommuner) År Grund 1 Grund 2 Grund 3 Grund 4 Grund ,5 0 6, Totalt / % 67% 15% 11% 4% 3% Förköpsgrunden under punkten 1 dvs. förköp av fast egendom som med hänsyn till den framtida utvecklingen krävs för tätbebyggelse eller därmed sammanhängande anordning, är framtidsinriktad och ger kommunerna ett

10 8 Utvärdering av förköpslagen (1967:868) utvecklingsstöd. Övriga förköpsgrunder är mer av specifik natur och varje punkt avses säkerställa ett visst intresse. Punkten två bostadsförsörjning, punkten tre idrott och friluftsliv, punkten fyra kulturhistoriska och miljömässiga värden och punkten fem permanentboende inom vissa kommuner. Med hänsyn till den utveckling som skett, dvs. att förköpslagen fått sin största betydelse som planeringsredskap genom att vara informationskälla och som stöd för kommunerna vid förhandlingar, anser Boverket att endast den befintliga förköpsgrunden under punkten 1 dvs. förköp av fast egendom som med hänsyn till den framtida utvecklingen krävs för tätbebyggelse eller därmed sammanhängande anordning bör bibehållas och att övriga förköpsgrunder dvs. förköpsgrunderna 2-5 avskaffas. Därmed begränsas tillämpningen av lagen till den ursprungliga förköpsgrunden. Ytterligare förändringar i lagstiftningen För att underlätta tillämpningen av lagen och ge kommunerna möjlighet att lokalt anpassa tillämpning och resursåtgång föreslår Boverket att kommunerna själva kan besluta om att undanta förköpslagens tillämpning inom delar av kommunen, att regeringens tillståndsprövning flyttas över från regeringen till en domstol, lämpligen miljödomstolen, vilket medför att rättsprövningen kan slopas att kommunen vid begäran om förhandsbesked alltid ska lämna ett bindande besked om förköpsrätten ska utövas eller inte. Ett besked att inte utöva förköpsrätten bör sedan vara bindande för kommunen under en viss tid, t.ex. 2 år. Konsekvenserna av förslaget Sammantaget innebär Boverkets förslag ett förtydligande av förköpslagen så att kommunernas möjligheter till förköp koncentreras till en förköpsgrund och kommunerna kan dessutom själva avgöra i vilken utsträckning lagen ska undantas från områden i den egna kommunen. Krav ställs på kommunen att på förfrågan från säljaren lämna ett bindande förhandsbesked. Att tillståndsprövningen flyttas över från regeringen till domstol innebär en arbetsbesparing för regeringen. En konsekvens blir också att rättsprövningen av förköpstillstånden upphör. Om Boverkets förslag genomförs bör de resurser som läggs ned på tillämningen av lagen minska avsevärt och de olägenheter som förköpsinstitutet förorsakar fastighetsmarknaden minska. Lagstiftning Av markpolitiska skäl infördes förköpslagen. Den kommunala förköpsrätten innebär enligt 5 FL att kommunen har möjlighet att på vissa i lagen angivna grunder förköpa fast egendom bl.a. sådan som med hänsyn till den framtida utvecklingen krävs för tätbebyggelse eller därmed sammanhängande anordning. Kommunen träder in i köparens ställe och övertar köparens förpliktelser i det upprättade avtalet mellan säljaren och den ursprungliga köparen. Säljaren eller köparen kan bestrida att kommunen ska få utöva sin förköpsrätt. Kommunen kan då söka tillstånd till förköpet hos regeringen, som avgör ärendet efter att vanligtvis ha hört berörd

11 Sammanfattning 9 hos regeringen, som avgör ärendet efter att vanligtvis ha hört berörd länsstyrelse. I 3 FL anges vissa fall när förköpsrätt inte får utövas. Hinder mot förköp föreligger bl.a. om försäljningen avser småhus som är beläget på en fastighet som har en ägovidd understigande kvadratmeter, om huset är inrättat till permanent bostad eller bostad för fritidsändamål för högst två familjer. Förköpsprövningens omfattning och kostnader enligt utvärderingen 2008 Tabell 1. (enligt bilaga) Beräknat antal förköpsärenden inkomna till kommunerna, Antal Antal År Med utgångspunkt från Boverkets och Lantmäteriets beräkningar bedömer Boverket att landets kommuner för närvarande handlägger omkring förköpsärenden per år. Tabell 1 visar Boverkets beräkningar, som baseras på kommunernas enkätsvar. Lantmäteriet har efter körningar i fastighetsregistret beräknat antalet ärenden som berörs av förköpslagen till Boverkets fortsatta beräkningar utgår från ärenden. Tabell 2 (enligt bilaga) Antal förköp i Sverige för samtliga fastighetstyper,

12 10 Antalet formellt genomförda förköp enligt lagen har under den senaste 10- årsperioden varit ungefär 15 per år. Av dessa har regeringen gett omkring 5 tillstånd per år var antalet förköp nästan 180. Tabellen 2 baseras på uppgifter från SCB. Tabell 6. (enligt bilaga) Kommunernas uppskattning av administrativ tid per förköpsärende i respektive kommun (enligt uppgifter från kommunenkät) Antal minuter Antal kommuner Andel kommuner, % Totalt: Kommunerna använder olika mycket tid för att ta ställning i ett förköpsärende. Genomsnittligt använd tid är 39 minuter per ärende. Mediantiden är 45 minuter per ärende. Boverket gör kostnadsberäkningarna utifrån att använd tid är 45 minuter per ärende. Tabell 7. (enligt bilaga) Kommunernas uppskattade kostnad för arbete med förköpsärende per timme (enligt uppgifter från kommunenkät) Kronor/tim Antal kommuner Totalt: 34 Timkostnaden för handläggningen varierar mycket, från 200 kr till kr. Genomsnittlig uppskattad kostnad per kommun är 501 kr per timme. Mediankostnaden är 500 kr per timme. Boverket gör beräkningarna på 500 kr per timme.

13 Sammanfattning 11 Med stöd av uppgifterna från kommunerna har Boverket beräknat att varje ärende i snitt tar 45 minuter och kostar 500 kronor per timme. Totalkostnaden för kommunernas ärenden blir omkring 17 miljoner kr per år. I genomsnitt är kostnaden närmare kr ( kr) per kommun och år. Om det merarbete som förköpslagen medför vid Inskrivningsmyndigheten (IM) beräknas till 5 minuter per ärende i ungefär lagfartsärenden och timkostnaden beräknas till 500 kr blir den årliga kostnaden för inskrivningsmyndigheten närmare 2 miljoner ( ) kronor. Dessa uppgifter är mycket osäkra. Domstolsverket bedömer att kostnadsberäkningen är rimlig. Lantmäteriverket tror att Inskrivningsmyndighetens kostnader för förköpshanteringen kan vara betydligt större. Härtill kommer kostnader för hanteringen av förköpsärenden hos regeringen (tillståndsärenden), länsstyrelsen (remisser), Regeringsrätten (rättsprövning), länsrätterna (kommunalbesvär) och den tid parter och fastighetsmäklare måste lägga ned. De senast nämnda myndigheternas tidsåtgång är relativt begränsad, medan parternas kostnader kanske kan vara i paritet med inskrivningsmyndigheternas kostnader. Boverket beräknar att den årliga kostnaden för myndigheternas hantering av förköpslagen för närvarande är omkring 20 miljoner per år. Kostnaden för störningarna på marknaden, som också är svåra att kostnadsberäkna, ingår inte i denna summa. Samråd och kontakter under utredningsarbetets bedrivande Uppdraget har på sätt som anges i uppdragsbeskrivningen fullgjorts efter samråd med Domstolsverket, Lantmäteriverket och Sveriges kommuner och landsting. Under arbetets gång har Boverket via enkäter fått in uppgifter och synpunkter från 61 kommuner, 4 länsstyrelser, 4 inskrivningsmyndigheter, 3 länsrätter, Svenska Bankföreningen, Fastighetsägarförbundet och LRF. Mäklarorganisationerna, Villaägarförbundet och SABO har inte besvarat enkäterna. Samråd har även skett med Näringslivets Regelnämnd, som anser att hela lagen bör upphävas. Boverket har hållit sig underrättad om det arbete som bedrivs av utredningen om översyn av bestämmelserna om förvärv och förvaltning av hyresfastighet (dir. 2007:87). Till grund för rapporten har härutöver legat Boverkets tidigare utvärdering från 1992 med remisssynpunkter. Vidare har de samhällsförändringar som angetts i direktiven vägts in. Värdefulla uppgifter har även hämtats från Emil Ekstrands och Andreas Lundhs examensarbete vid avdelningen för Fastighetsvetenskap, Lunds Tekniska Högskola, Förköpslagens hanteringskostnader - ur kommunalt perspektiv från december Boverket har fått information om och diskuterat examensarbetet med författarna. I texten nämns arbetet Skåneutredningen.

14 12 Utvärdering av förköpslagen (1967:868)

15 13 1. Uppdragsbeskrivning Boverket utvärderade förköpslagen den 30 april år Regeringen beslutade den 20 juni år 2007 att uppdra åt Boverket att återigen utvärdera lagen och dess tillämpning samt överväga om det föreligger behov av en förköpslagstiftning, eller om förköpslagen bör upphävas. Om Boverket finner att förköpslagstiftningen inte bör upphävas ska verket lämna de förslag till förändringar av lagstiftningen som är motiverade med utgångspunkt från utvärderingen. Utgångspunkten för utvärderingen ska vara Boverkets förslag i 1992 års utvärdering, remissinstansernas synpunkter, och i uppdraget redovisade samhällsförändringar.

16 14 Utvärdering av förköpslagen (1967:868)

17 15 2. Lagstiftningen Syftet med att införa förköpslagen Förköpslagen infördes 1 januari 1968 som ett led i de dåvarande markpolitiska programmen. De huvudsakliga syftena till införandet av förköpslagen var att förhindra oförtjänta markvärdestegringar, underlätta den kommunala planeringen, ge kommunerna ett instrument som underlättade en mer aktiv och långsiktig markpolitik, samhället skulle dra nytta av värdestegringen, samt att kommunerna skulle få bättre möjlighet att tillförsäkra tillgången av mark med exploateringspotential utan att använda sig av det mer komplicerade expropriationsförfarandet. Förköpsinstitutet får enligt departementschefens uttalande vid lagens tillkomst kanske sin största betydelse som informationskälla genom att kommunen ges tillfälle att följa vad som händer på fastighetsmarknaden. Kommunen får då möjlighet att försäkra sig om sådan för bebyggelseutvecklingen värdefull mark som inte kan förvärvas genom vanliga köp. Förköpslagen var således inte avsedd att för kommunens del ersätta vanliga köp. Den var främst tillkommen för att kommunen skulle kunna förvärva egendom som med förbigående av kommunen sålts till annan.

18 16 Utvärdering av förköpslagen (1967:868) Grunder för förköp Kommun har enligt 1 FL förköpsrätt vid försäljning som omfattar 1. fast egendom som med hänsyn till den framtida utvecklingen krävs för tätbebyggelse eller därmed sammanhängande anordning, 2. fast egendom som behöver rustas upp eller som behöver byggas om för att tillgodose bostadsförsörjningen eller något ändamål som anknyter till den, 3. fast egendom som behövs för att tillgodose ett väsentligt behov av mark eller anläggning för idrott eller friluftsliv, 4. fast egendom med byggnad som bör bevaras därför att den är värdefull från kulturhistorisk eller miljömässig synpunkt, 5. fast egendom som är bebyggd med hus som behöver användas som bostad för permanent bruk och som är belägen inom ett område där det råder en avsevärd efterfrågan på fritidsbostäder. Hinder mot förköp I 3 FL anges vissa fall när förköpsrätt inte får utövas. Det är fråga om absoluta hinder mot förköpsrätt. Förköp i strid mot bestämmelserna är nämligen utan verkan (3 sista stycket). Hinder mot förköp enligt 3 förköpslagen föreligger om 1. försäljningen endast avser fastighet, som har en ägovidd understigande kvadratmeter och är bebyggd med friliggande småhus eller radeller kedjehus om huset är inrättat till permanent bostad eller bostad för fritidsändamål för högst två familjer 2. staten är säljare 3. staten eller landstingskommunen är köpare 4. köparen är säljarens make eller om köparen eller, när makar förvärvar gemensamt, någon av dem är säljarens avkomling 5. försäljningen sker på exekutiv auktion 6. försäljningen avser endast andel av fastighet samt köparen redan äger annan andel i fastighet och denna andel förvärvats på annat sätt än genom gåva. Förköpslagens uppbyggnad och tillämpning Den kommunala förköpsrätten innebär enligt 5 1 st. FL att kommunen har möjlighet att på de i lagen angivna grunderna förköpa den fasta egendom som förvärvats av en köpare. Kommunen träder in i köparens ställe och övertar köparens förpliktelser i det upprättade avtalet mellan säljaren och den ursprungliga köparen. Det är inte enbart köp av fastigheter med äganderätt som berörs av förköpslagen utan även fastigheter upplåtna med tomträtt kan förköpas enligt 1 2 st. FL. Förköpet skiljer sig från expropriation genom att förvärvet alltid sker först när ägaren är beredd att avhända sig egendomen och till det pris som säljare och köpare har kommit överens om. Kommunens förvärv kallas förköp (5 första stycket).

19 Lagstiftningen 17 Säljaren eller köparen kan bestrida att kommunen ska få utöva sin förköpsrätt. Kommunen behöver då tillstånd till förköpet. Denna fråga behandlas av regeringen, som avgör ärendet efter att vanligtvis ha hört berörd länsstyrelse. Köp av flera fastigheter Säljs flera fastigheter i ett paket och kommunen är intresserad av att utnyttja sin förköpsrätt på någon eller några av de i paketet ingående fastigheterna är kommunen tvungen att förköpa samtliga. Det krävs att minst en av fastigheterna uppfyller förköpskraven för att förköp ska kunna ske. Oftast är kommunen inte intresserad av samtliga fastigheter utan enbart delar av paketet. Kommunen kan då ta upp frågan till förhandling med köparen för att undersöka om det finns en möjlighet att undanta dessa från förvärvet. Kan ingen uppgörelse träffas får kommunen om de har ekonomisk möjlighet förköpa samtliga fastigheter och sedan sälja de fastigheter som inte är av intresse. Förköp utanför den egna kommunen Kommunerna är enligt 2 FL inte begränsade av att utnyttja förköpsrätten till fastigheter belägna i den egna kommunen. I de fall den fasta egendomen som kommunen avser förköpa ingår i en överlåtelse som helt eller delvis ligger inom annan kommun krävs dock att denna kommun ger sitt godkännande till förköpet. En fastighet som kommunen är intresserad av att förvärva genom förköp kan ingå i ett paket av flera fastigheter som kan vara belägna var som helst i Sverige. Fastigheterna kan ligga i olika kommuner och någon annan kommun kan även vara intresserad av att utnyttja sin förköpsrätt. En av kommunerna kan då utöva förköpsrätten och sedan sälja mark till den andra kommunen genom en vanlig försäljning. Skulle kommunerna inte komma överens och ingen av kommunerna ger sitt godkännande till förköp går båda kommunerna miste om förköpet. Sådana konflikter är så vitt Boverket vet mycket ovanliga. Gången i ett förköpsärende För att köparen av en fastighet som faller inom ramen för den kommunala förköpsrätten ska få lagfart på sitt förvärv måste kommunen ta beslut i förköpsfrågan. Kommunen måste alltså underrättas om att en överlåtelse skett. Kommunen kan underrättas av säljaren, köparen, mäklare eller inskrivningsmyndigheten. Kommunerna har därefter tre månader på sig att ta ställning till om de vill utöva sin förköpsrätt. Köpare och säljare kan försöka komma runt förköpslagen och möjligheten att kommunen ska kunna utnyttja förköpsrätten på överlåtelsen. Parterna kan ha gjort detta genom att i köpeavtalet fört in en återgångsklausul som medför att köpet ska återgå om kommunen utnyttjar förköpsrätten. Återgångsklausuler av detta slag är dock ogiltiga och saknar verkan gentemot kommunen. Förhandsbesked Ägaren till en fastighet har enligt 4 FL möjlighet att vända sig till kommunen för att ta reda på om de är intresserade av att utöva förköpsrätten på en tilltänkt försäljning. Lämnar kommunen beskedet att de inte är intres-

20 18 Utvärdering av förköpslagen (1967:868) serade av att utnyttja förköpsrätten är kommunen bunden av sitt beslut och har inte möjlighet att förköpa när väl försäljningen genomförs. Kommunen är dock inte tvungen att bestämma om de vill utnyttja förköpsrätten vid denna tidpunkt utan har möjlighet att vänta tills försäljningen genomförs. Säljaren behöver inte när han underrättar kommunen om den tilltänkta försäljningen ange köpeskilling eller vilka andra villkor som ingår i försäljningen. I dagens utformning av lagen framgår inte hur lång tid kommunen är bunden av sitt nekande till förköpserbjudandet. I den ursprungliga lagtexten var ett hembud giltigt i två år, något som togs bort år Informerar säljaren om villkoren och försäljningen sker på bättre villkor än kommunen erbjöds har kommunen möjlighet att utnyttja sin förköpsrätt eftersom förhållandena är förändrade. Kommunens utnyttjande av förköpsrätten Förköpsrätten utövas genom att kommunen inom viss angiven tid underrättar säljare och köpare om beslut att utöva förköpsrätt samt anmäler detta beslut till inskrivningsmyndigheten med företeende av bevis om underrättelserna (7 ). Enligt huvudregeln ska förköpsrätten utövas sist på den inskrivningsdag som infaller närmast efter tre månader från det lagfart söktes på köparens förvärv. I vissa fall ska dock tremånadersfristen räknas på ett något annorlunda sätt. Om förköpsrätten inte utövas inom föreskriven tid går förköpsrätten förlorad. Förvärvstillstånd eller lagfart beviljats För att köpare av jordbruks- och hyresfastigheter ska få förvärva dessa kan det krävas förvärvstillstånd. Länsstyrelsen eller hyresnämnden ska inte pröva förvärvarnas lämplighet förrän kommunen har avgjort om de vill utöva sin förköpsrätt. Kommunen kan enligt 12 2 st. FL nämligen inte utnyttja förköpsrätten om länsstyrelsen i strid med 10 2 st. jordförvärvslagen (1979:230) meddelat förvärvstillstånd för en jordbruksfastighet eller om förvärvstillstånd meddelats i strid med 16 b 4 st. lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder för en hyresfastighet. Kommunen går även miste om sin förköpsrätt om inskrivningsmyndigheten i strid med 20 kap Jordabalken beviljat lagfart på fastigheten. Skulle kommunen utan vetskap om inskrivningsmyndighetens ställningstagande ändå besluta att utnyttja sin förköpsrätt är förköpet trots detta utan verkan. När kommunen beslutar att utöva sin förköpsrätt på jordbruksfastigheter meddelar kommunen detta till länsstyrelsen, vilket medför att länsstyrelsen inte behöver pröva köparens förvärvstillstånd. Vidare prövar hyresnämnden endast förvärvstillstånd om kommunerna begär detta. Kommunalbesvär En kommuns beslut om förköp kan överklagas genom kommunalbesvär enligt kommunallagen (1991:900). Alla kommunmedlemmar har möjlighet att få ett kommunalt beslut prövat hos länsrätten. Enligt 1 kap. 4 Kommunallagen räknas personer som är folkbokförda, äger fast egendom, eller är taxerad till kommunalskatt som medlemmar i kommunen.

21 Lagstiftningen 19 Regeringens tillståndsprövning Till skillnad mot vad som gäller enligt expropriationslagen finns det inte något obligatoriskt krav på att kommun ska söka tillstånd till förköpet. Tillstånd behöver bara sökas, om säljaren eller köparen bestrider förköpsrätten (9 ). Frågan om tillstånd till förköp prövas i sådant fall av regeringen (miljödepartementet). Regeringen prövar kommunernas förköp och ska enligt 9 1 st. FL vägra tillstånd om: 1. egendom som avses i 1 ej ingår i försäljningen eller ingår däri men ej är belägen inom kommunens eget område, 2. förköpsrätten har utövats enligt 1 första stycket 1-4 samt försäljningen endast avser egendom som anges i 3 första stycket 1, 3. förköpsrätten har utövats enligt 1 första stycket 5 samt förvärvaren gör sannolikt att egendomen kommer att användas som permanentbostad, 4. det är oskäligt att förköp sker med hänsyn till förhållandet mellan säljare och köpare eller villkoren för eller omständigheterna vid försäljningen. Köpets fullbordan Förköpet anses enligt 10 FL fullbordat då kommunens beslut om att utnyttja förköpsrätten vunnit laga kraft. Beslutet har vunnit laga kraft när antingen tiden för bestridandet enligt 9 FL gått ut utan att någon part har anmält att de bestrider kommunens beslut eller regeringen beslutat att kommunen får utöva förköpsrätten.

22 20 Utvärdering av förköpslagen (1967:868)

23 21 3. Slutsatserna i Boverkets utvärdering 1992 med remissynpunkter Med utgångspunkt från den utvärdering av förköpslagen (1967:868) som Boverket på regeringens uppdrag slutfört i april år 1992 (uppdraget gavs till Boverket den 27 juli år 1991) gjorde Boverket följande samlade bedömning. Förköpspunkterna 1 4 avskaffas Även om förköpslagen uppenbart tillmäts ett visst värde av de närmast ansvariga tjänstemännen på kommunerna, är det verkets uppfattning att lagen skulle kunna avskaffas i de här berörda delarna. Den för samtliga kommuner tillämpliga delen av förköpslagen 1 punkterna 1-4 är numera av begränsad betydelse som markpolitlskt instrument och som ett instrument i den fysiska planeringen. Inte heller senare tillägg till lagen har alltid fått den betydelse som man väntade sig. Möjligheten till förköp i bevarandesyfte har förlorat i betydelse genom tillkomsten av PBL. Kommunerna tvingas kontinuerligt att i ett stort antal förvärvsärenden ta ställning till om förköp ska göras gällande eller ej. Denna hantering belastar, förutom kommunkanslierna, i större eller mindre utsträckning även tingsrätter och länsstyrelser. Den innebär vidare viss tidsutdräkt och osäkerhet för marknadens parter samt mäklare. Det ursprungliga motivet till införande av förköpslagen var dessutom att man ville försöka dämpa prisstegringen på mark. Detta syfte torde inte ha uppnåtts. Priset på mark har ständigt stigit sedan förköpslagen trädde i kraft år Det är svårt att uttala sig i frågan om markprisstegringen skulle ha varit större om förköpslagen inte hade funnits. Mycket talar dock för att förköpslagen kan ha haft på sin höjd en marginell betydelse. För närvarande torde den sakna all betydelse i detta hänseende.

24 22 Utvärdering av förköpslagen (1967:868) Förköpspunkten 5 blir kvar Sammanfattningsvis konstaterar Boverket att vissa västkustkommuner har helt klart en övervägande nytta av förköpslagen i sina strävanden att bevara permanentbostäder för de bofasta. Betydelsen av lagen i detta hänseende understryks av det av riksdagen nyligen fattade beslutet om en förlängning av de s.k. förköpslånen. Det saknas också för närvarande ett effektivt alternativ till förköpslagen för att komma till rätta med detta specifika problem. Mycket talar i nuläget för att det kan vara svårt att angripa problemet utanför ramen för förköpslagen. Förköpslånen Till bostadshus som har förvärvats med stöd av förköpslagen kunde under vissa förutsättningar utgå lån med räntebidrag, förköpslån. En förutsättning var att förköpet avser en fastighet med bostadshus som behövde användas för permanent bruk och att fastigheten är belägen inom område med avsevärd efterfrågan på fritidsbostäder. Enligt uppgifter som finns hos Boverket har under tiden från 1984 till mars 1992 beviljats 44 lån. Riksdagen beslutade våren 1991 (1990/91: BoU 20) att de s.k. förköpslånen skulle avvecklas under en treårsperiod fr.o.m. år I budgetpropositionen föreslog regeringen att möjligheten att bevilja lån och bidrag skulle upphöra redan den 1 januari Bostadsutskottet förklarade sig emellertid i betänkande 1991/92: BoU 16 inte berett att ställa sig bakom regeringens förslag om att möjligheten att erhålla stöd skulle upphöra den 1 januari Enligt utskottet borde nya räntebidrag kunna beviljas också under Riksdagen beslutade den 9 april 1992 i enlighet med utskottets förslag. Generella avståenden inom kommunen Om statsmaktens överväganden leder fram till att förköpslagen helt eller delvis behöver finnas kvar, bör lagens 4 ändras så att det görs tydligt att kommunen själv kan lämna generella förklaringar till tingsrätterna och länsstyrelserna om avstående från förköp i vissa delar av kommunens område. Vidare torde det finnas anledning att ompröva frågan inom vilka kommuner förköpsrätt ska föreligga enligt 1 punkten 5 förköpslagen. Några lagändringar i övrigt finns det enligt Boverket inte behov av. Remissinstansernas synpunkter på Boverkets förslag Behåll förköpslagen Från framför allt kommunalt håll avstyrktes ett avskaffande av förköpslagen. Länsstyrelsen i Malmöhus län ansåg att det inte finns tillräckligt underlag för att avskaffa lagen. Om förköpslagen avskaffas finns enligt Statskontoret och Domstolsverket risk för att antalet expropriationer kan komma att öka. Domstolsverket föredrar från kostnadssynpunkt att förköpslagen behålls. Flera kommuner, t.ex. Lysekil, Orust, Sotenäs och Tanum, anser att förköpsförfarandet är ett mindre smärtsamt ingrepp mot den enskilde än expropriation. Tingsryds kommun befarar att om lagen avskaffas blir det svårare och dyrare för kommunen att göra kompletteringsköp. Riksantikvarieämbetet anser att det är dyrare och mer ingripande att använda PBL och expropriationslagen än förköpslagen.

25 Slutsatserna i Boverkets utvärdering 1992 med remissynpunkter 23 Avskaffa förköpslagen Riksrevisionsverket, Konkurrensverket, Byggentreprenörerna, Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges fastighetsägarförbund och Villaägarnas riksförbund ansåg att samtliga förköpsgrunder ska avvecklas. Det räcker med expropriationslagstiftningen och PBL. Kommunen kan agera som övriga parter på marknaden. Länsstyrelsen i Göteborg och Bohus län ansåg att lagen spelat ut sin roll. Hovrätten i Västra Sverige saknar frågan om europakonventionens krav på tillgång till domstolsprövning. Linköpings TR anser att förköpslagen innebär en väsentlig inskränkning i äganderätten, och att det krävs starka skäl för att den ska bibehållas. Administrationen Flera kommuner, bl.a. Ystads kommun, anser att förköpslagen medför en ganska omfattande administrativ hantering. Borgholms kommun anser däremot att förköpsärendena handläggs snabbt och effektivt med liten administration. Falköpings kommun anser att det finns risk för fler expropriationer om förköpslagen avskaffas, ökad kommunal administration, ökade kostnader och belastning på rättssystemet. Förköp för att säkerställa permanentboende (grund nr 5) Vissa västkustkommuner förordade att förköpsgrunden 5 skulle förstärkas. Statskontoret anser att reglerna i detta avseende bör göras mer distinkta och att det bör göras en koppling till kommunens översiktsplan. Konkurrensverket befarar att bestämmelsen kringgås och att den bör slopas. Riksrevisionsverket anser att förköpslagen inte visat sig vara ett effektivt instrument för att vidmakthålla permanentboende. Svenska kommunförbundet anser liksom Boverket att förköpslån är en förutsättning för att punkt 5 ska vara kvar. Indirekta effekter Flera kommuner anser att förköpsförfarandet ger värdefull information om fastighetsmarknaden och att lagen kan används som påtryckningsmedel och som stöd för att uppnå frivilliga överenskommelser. Förköp är ett enklare och mindre resurskrävande förfarande än expropriation eller användning av PBL. Svenska kommunförbundet ansåg också att lagen kan användas som påtryckningsmedel och ge information, men att ytterligare analyser behöver göras. Undanta vissa områden inom kommunen avseende förköp samt andra lagändringar Det förekommer i dag utan uttryckligt lagstöd generella kommunala beslut som anger områden inom kommunen där kommunen beslutat att inte utöva förköpsrätt enligt lagen. Flera remissinstanser anser att en sådan möjlighet bör skrivas in i lagen. Ett par remissinstanser ansåg att det är lämpligt att utgå från översiktsplanen, ÖP, när kommunen tar ställning till vilka områden som ska omfattas respektive inte bör omfattas av förköpsrätt. Generella avståenden bör ges lagstöd anser Domstolsverket. Sådana avståenden bör när som helst kunna återkallas och gälla kortare eller längre tid. Några remissinstanser ansåg att förköpsrätten bör prövas av domstol och att lagen bör kunna göras enklare

26 24 Utvärdering av förköpslagen (1967:868) LRF och Sparbankernas bank anser att lagen bör medge att kommunen bör åläggas att på begäran lämna bindande förhandsbesked. Frågan om vilka områden som ska ingå i punkt bör 5 ses över. Kommunen bör i förväg ange vilka fastigheter som kan bli aktuella för förköp anser Mäklarsamfundet.

27 25 4. Samhällsförändringar som kan påverka behovet av förköpsinstitutet Regeringen anser enligt direktiven att den nuvarande förvärvsprövningen har kritiserats för att vara omständlig och tidskrävande. En stor mängd överlåtelser av fastigheter inom områden som kommunen uppenbarligen inte har någon ambition att förvärva fastigheter inom träffas av förköpsbestämmelserna. Förvärvare av fastigheter får finna sig i att det i vissa fall kan ta mycket lång tid innan det är slutligt avgjort om det ursprungliga köpeavtalet kan genomföras. Det är givetvis till nackdel både för köparen och säljaren. Det är också till nackdel för fastigheten som sådan eftersom möjligheterna att vidta olika slag av förvaltningsåtgärder - t.ex. underhållsåtgärder - är begränsade under tiden. I uppdragsbeslutet tog följande sju punkter särskilt upp. Lag om rättsprövning Sedan den 1 juli 2006 finns en lag (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut. Denna lag ersatte lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut. Boverket: Möjligheten till rättsprövning är i första hand en rättssäkerhetsreform som gör att förköpslagen uppfyller Europakonventionen om mänskliga rättigheter och EU-lagstiftningen. Det fåtal rättsprövningsärenden som handläggs av Regeringsrätten och det merarbete som regeringen förorsakas i detta sammanhang är utifrån resurssynpunkt försumbart. Rättsprövningen är i sig inte något argument varken för att lagen ska vara kvar eller upphävas. Rättsprövning kan ses som en nödlösning för att tillgodose rättssäkerhetskraven. Om lagen behålls vore ett system med domstolsprövning i tillståndsfrågan att föredra, vilket medför att rättsprövningen kan slopas.

28 26 Utvärdering av förköpslagen (1967:868) Lån för fastigheter för permanentboende Förordningen (1984:614) om lån för förvärv av vissa permanentbostäder (punkt 5) är sedan den 1 januari 1993 upphävd. Det var den förordning som möjliggjorde lån för förvärv av vissa permanentbostäder enligt förköpslagen. Boverket åberopade dessa lån i sin utvärdering som skäl för att iaktta försiktighet med att helt avskaffa förköpslagen. Boverket: Utan sådana lån har berörda kommuner inte möjligheten att finansiera köp av fastigheter för att bibehålla permanentboendet i de aktuella områdena där huspriserna under den senaste 15-årsperioden har ökat starkt. De kommuner som enligt förköpsförordningen berörs av förköpsgrunden 5 har i allmänhet inte en sådan ekonomi eller gör sådana prioriteringar att kommunen går in och förköper på denna grund om det inte finns möjlighet till förmånliga lån. Boverket vidhåller sin redan 1992 uttalade uppfattning att de förmånliga lånen är en förutsättning för att denna förköpsgrund kan komma till användning. Att lånen har avskaffats innebär att förköpsgrunden 5 har förlorat sin betydelse. Enligt Boverkets bedömning torde det inte vara aktuellt att införa dessa lån igen. De tillståndsärenden som varit visar att kommunen och köparen ofta gjort olika tolkningar av vad som är permanentboende och fritidsboende och att det kan vara en svår uppgift att objektivt bestämma detta om det över huvud taget är möjligt. Att göra de berörda samhällena så attraktiva att folk vill bo där året runt kräver andra åtgärder från samhällets sida. Det är fråga om att skapa tillgång till bra bostäder, en bra samhällsservice i form av handel, skolor, polis, sjukvård, apotek, kultur, idrottsanläggningar och rekreationsmöjligheter samt tillgång till en väl utvecklad infrastruktur med en utbyggd kollektivtrafik. Framför allt måste med utgångspunkt från ortens möjligheter skapas nya arbetstillfällen och befintliga företag utvecklas. Det krävs gemensamma insatser från staten, kommunen och näringslivet för att lösa problemen. Att förköpslånen är avskaffade har medverkat till att denna förköpsgrund i stort förlorat sin betydelse. Modern information om fastighetsmarknaden Hösten 1995 slutfördes fastighetsdatareformen som ger nya och förbättrade möjligheter att följa utvecklingen på fastighetsmarknaden. De tidigare traditionellt förda registren över fastigheter och lagfarter m.m. har förts över till en digital miljö. Genom uppbyggnaden av det nya fastighetsregistret konstateras i regeringens uppdrag att det har skapats bättre möjligheter att inhämta information om bl.a. genomförda fastighetsöverlåtelser och erlagda köpeskillingar. Lantmäteriverket erbjuder i dag ett flertal sätt att digitalt hålla sig informerad om fastighetsmarknaden på den egna kommunen. Lantmäteriet har genom Metria sådana tjänster och det har även de övriga återförsäljarna till Lantmäteriet inom sektorn fastighetsinformation. Lantmäteriet har redan etablerade avtal med Sveriges kommuner och landsting och alla kommuner för hantering av adress-, byggnads- och topografisk information (s.k. ABTavtal). Samverkan inom informationsförsörjning med kommunerna är därför väl utvecklad. Av landets kommuner är dessutom 38 stycken

29 Samhällsförändringar som kan påverka behovet av förköpsinstitutet 27 kommunala lantmäterimyndigheter och har därmed ännu större möjligheter att hantera detta. Ovanstående visar på goda möjligheter för en kommun att följa utvecklingen på hela fastighetsmarknaden på ett mer automatiserat och systematiskt sätt än vad förköpslagens uppgifter medger. Boverket: En stor del av de kommuner som lämnat uppgifter till Boverket anser att förköpsförfarande fortfarande ger utmärkt information gällande fastighetsmarknaden. Boverkets enkät visar att förköpslagen medverkar till att kommunerna tidigt får information om försäljningar av fastigheter inom kommunen innan köparen erhållit lagfart. Vissa säljare och mäklare känner till reglerna och kontaktar på ett tidigt stadium kommunen för att efterhöra kommunens intresse för en viss fastighet. Kommunen ges möjlighet att inleda förhandlingar med säljaren och eventuellt med köparen. Det krävs resurser från kommunens sida att sammanställa och ta hand om de uppgifter som kommer in. Genom de möjligheter som nu finns att få del av relevanta fakta från fastighetsregistret och få tillgång till olika analyser av fastighetsmarknaden får kommunen på ett enkelt sätt en samlad bild av utvecklingen i kommunen vad gäller försäljningar och priser. Frågan är om kostnaden för kommunens administrativa hantering av förköpsärendena överstiger värdet av de uppgifter som kommunen får in och lagens positiva effekter i övrigt. Den totala kostnaden för kommunernas administration gällande förköpslagens är i genomsnitt omkring kronor per kommun och år. Boverkets uppfattning är att kommunerna har stor nytta av de uppgifter som erhålles via förköpslagen, men att kommunerna även behöver många av de uppgifter som kan köpas från olika register Regeringen strävar efter att avlastas förvaltningsärenden Förköpsärenden i regeringen Tillstånd År Antal ärenden Ja Nej Ej upptaget Summa Sammanställning av Boverket med stöd av underlagsmaterial lämnat från regeringen

30 28 Utvärdering av förköpslagen (1967:868) Tabell 5 (enligt bilaga) Förköpsgrund i de ärenden som regeringen prövat Förköpsgrund 4 6% Förköpsgrund 5 4% Förköpsgrund 3 15% Förköpsgrund 2 2% Förköpsgrund 1 73% Sedan lång tid tillbaka pågår ett arbete som syftar till att avlasta regeringen från olika slag av förvaltningsärenden. Prövningen har inom olika sakområden successivt flyttats över från regeringen till myndigheter och domstolar. Regeringens insatser att styra landet har i stället i ökad utsträckning inriktats mot att analysera, utforma riktlinjer för och följa samhällsutvecklingen inom olika områden. Ett av de senare förslagen med denna inriktning återfinns i regeringens proposition Ny instansordning för PBL-ärenden (prop. 2006/07:98). Boverket: Det ankommer således på regeringen att bedöma om tillstånd skall ges till ett förköp i den mån förköpsrätten bestrides. Under tiden har det inkommit 73 ärenden till regeringen. Det betyder ungefär 8-10 ärenden per år. Under den senaste femårsperioden har 7 ärenden i snitt inkommit per år. Från det att ett ärende inkommer till regeringen till dess att regeringen avgjort ärendet inklusive remiss till berörd länsstyrelse tar det i genomsnitt 260 dagar enligt Boverkets beräkningar, vilket är mellan 8 och 9 månader. I de ärenden som regeringsrätten tagit ställning har det i stället tagit i genomsnitt 490 dagar vilket skulle motsvara ca 16 månader. Men denna beräkning är gjord på väldigt få ärenden.. Antalet ärenden hos regeringen tyder på att förköpslagen i sig innebär en relativt begränsad arbetsbelastning. Om varje ärende inklusive administrativ hantering tar omkring 2-3 arbetsdagar skulle arbetsinsatsen hos regeringen bli dagar (omkring 200 arbetstimmar) dvs. mellan 1 och en och 2 arbetsmånader per år. Kostnaden för denna hantering blir om timkostnaden beräknas till 500 kr, som gjorts vid inskrivningsmyndigheten och kommunerna, omkring kr årligen.

31 Samhällsförändringar som kan påverka behovet av förköpsinstitutet 29 Boverket förstår regeringskansliets vilja att även få bort mindre frekventa ärendetyper från regeringens prövning, eftersom de totalt sett innebär en stor arbetsbelastning. Förköpsärendena innebär en relativt sett begränsad arbetsbelastning på regeringskansliet, men ärendetypen är sådan att en domstol utifrån de tämligen tydliga kriterier som anges i förköpslagen borde kunna ge tillstånd till förköp för att avlasta regeringen. Eftersom förköp tydligt hänger samman med kommunens planering borde tillståndsprövningen och överklagande skulle kunna följa samma instansordning som bygglov och detaljplaner. Det borde övervägas att i överensstämmelse med miljöprocessutredningens förslag flytta över förköpsärendena från regeringen till miljödomstolen. Ett annat sätt vore att överföra tillståndsprövningen till länsstyrelsen, vilket skulle med miljödomstolen som andra instans göra likheten i processen närmast identisk. Exploatering bygger allt mer på privata initiativ Boverket: Byggföretagen tar i allt större omfattning initiativ till planläggning för ett visst område, köper in marken om de inte redan äger den, bekostar detaljplanläggning uppför bostäder och säljer ofta därefter bostäderna. Om kommunen äger marken säljs den i de flesta fall till exploatören utifrån marknadsvärdet, som i slutänden påverkar produktionsoch boendekostnader. Det krävs ett stort kapital för att kunna genomföra större projekt. Ofta har endast väletablerade och större byggföretag den kunskap och de resurser som erfordras för att genomföra sådana. För att ändå styra utvecklingen och minska kommunens exploateringskostnader ingår kommunen regelmässigt olika typer av avtal med exploatören. Den kommunala markpolitiken har under de senaste åren i stora delar förändrats. Kommunernas tidigare intresse av att tidigt bygga upp en markreserv för framtida exploatering har minskat. De större byggföretagen har i allt större utsträckning själva köpt in marken eller köpt mark från kommunen till marknadspris för exploatering. Kommunerna styr planeringen genom olika former av avtal. Kommunens intresse av att bygga upp en egen markreserv har minskat. Kommunernas agerande och utvecklingen inom plan- och bostadssektorn har objektivt medfört ett allt mindre intresse och behov från kommunernas sida att förvärva mark. De kommunala förvärven bl.a. med stöd av förköpslagen torde i ökad utsträckning riktas in på att förvärva nyckelfastigheter. Det är sådana fastigheter som behöver köpas in för att exploateringen inte skall förhindras. Det innebär också att kommunerna inte har behov av att använda förköpslagen som tidigare för att bygga upp en markreserv. Som utvecklas mer senare anser Boverket att förköpslagen är ett stöd för kommunerna att genomföra kommunens intentioner i planeringen. Förändring av plan- och miljölagstiftningen Boverket: Plan- och bygglagstiftningen har reformerats och miljölagstiftningen utvecklats och samlats i en miljöbalk. Till följd härav har möjligheterna att genom planerings- eller skyddsåtgärder säkerställa skydd och användningen av mark och byggnader av allmän vikt och betydelse förstärkts. Vid PBL:s tillkomst lades ökad vikt på genomförandefrågorna och även skydds- och bevarandefrågor. Kommunen har lösenrätt avseende mark som

32 30 Utvärdering av förköpslagen (1967:868) enligt detaljplan skall användas för allmänna platser dvs. gator, torg och allmänna platser. Lösenrätten gäller endast inom sådana detaljplaneområden där kommunen skall vara huvudman för allmänna platser. Kommunen har även i andra lägen lösenrätt t.ex. för sådan mark som skall användas för enskilt byggande Det kan vara fråga om mark för allmänna byggnader, administrationsbyggnader, skolor m.m. Det finns även inlösenrätt för kommunen i andra fall. Även miljöbalken ger kommunen rätt att i vissa fall säkerställa mark av allmänt intresse. Med stöd av PBL kan kommunen också genom detaljplanering säkerställ att kulturhistoriskt intressanta miljöer genom att meddela skyddsbestämmelser eller lösa in mark. Miljöbalken kan användas för att inom kommunen bilda reservat med hänsyn till naturvårdens intressen, det rörliga friluftslivet eller kulturhistoriskt intressanta områden. PBL och Miljöbalken kan användas i stället för förköpslagen i vissa lägen för att säkerställa förvärv, vilket har minskat betydelsen av att kunna använda förköpslagen vid säkerställandet av skyddsvärda miljömässiga och kulturhistoriska värden. Minska företagens regelverk Regeringen har i budgetpropositionen för 2007 bl.a. angivit att regelverket för företagen är både omfattande och invecklat. Regeringen har ambitionen att minska de svenska företagens regelbörda med 25% under en period av 4 år Boverkets mening: Köparen och även säljaren kan drabbas av olägenheter om det drar ut på tiden att genomföra ett förköp.i de fall att förköpet bestrides kan det dra ut på tiden innan ärendet slutligt avgjorts. Detta kan medföra ekonomiska olägenheter för de berörda. Antalet förköp är dock så få att dessa olägenheter inte blir så stora och att de inte bör påverka frågan om Förköpslagens bestånd.

33 31 5. Resultat av Boverkets enkätundersökningar Antal ärenden Tabell 1 (enligt bilaga) Beräknat antal förköpsärenden inkomna till kommunerna, Antal Antal År

34 32 Utvärdering av förköpslagen (1967:868) Tabell 2 (enligt bilaga) Antal förköp i Sverige för samtliga fastighetstyper, Antal förköpsärenden per län mellan Antal förköp Antal förköp AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y AC BD Län Genomförda enkäter och beräkningar visar att landets kommuner och inskrivningsmyndigheter årligen hanterar ett stort antal förköpsärenden. För 2007 beräknas antalet vara omkring Det innebär att kommunerna i princip måste ta ställning i varje enskilt ärende och att inskrivningsmyndigheterna måste se till att kommunen fullgjort sin skyldighet. Vissa kommuner har dock utan erinringar från inskrivningsmyndigheten undantagit vissa områden i kommunen från förköpslagens tillämpning. Stockholms kommun uppger att granskningen enligt förköpslagen samordnas med kommunens granskning enligt Lag (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m. Frågan om denna lag

35 Resultat av Boverkets enkätundersökning 33 skall vara kvar utreds för närvarande. Av den totala mängden ärenden leder omkring 15 ärenden per år till formellt förköp var siffran nästan 180 och 1992 omkring 30. Kommunernas organisation och handläggningstid Handläggande och beslutande i kommunen (Enligt uppgifter från kommunenkät) Befattning Handlägger Beslutar Tjänstemän 58 (100 %) 30 (52%) Kommunfullmäktige 13 (22%) Kommunstyrelsen 2 (4%) Kommunstyrelsens ordf 13 (22%) Kommunernas uppskattning av administrativ tid per förköpsärende i respektive kommun (Enligt uppgifter från kommunenkät) Antal minuter Antal kommuner Andel kommuner, % Totalt: Beräkning gjord av Boverket Förköpsärendena handläggs på sedvanligt sätt av en tjänsteman vid kommunen. Kommunerna har ofta delegerat beslutsrätten till någon högre tjänsteman och i vissa fall beslutar en politiker på hög nivå, när kommunen inte avser utnyttja förköpsrätten. I övrigt beslutar kommunfullmäktige när förköp avses ske. Handläggningstider och timkostnader varierar kommunerna emellan. Boverket beräknar den genomsnittliga handläggningstiden till 45 minuter per ärende. De ärenden där formellt förköp sker tar naturligtvis längre tid.

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov 2014-06-04 1 (5) CIRKULÄR 14:21 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Anna-Bie Agerberg Kommundirektörer Bygglov, nämnd Bygglov, förvaltning Bygglovchefer eller motsvarande Information om lagändringar

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) Justitiedepartementets diarienummer

Läs mer

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38)

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38) Stockholms läns landsting Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2011-12-07 i (i) LS 1111-1540 Landstingsstyrelsen r tandstwgsstyrelsen 1M2-20 * 011 Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 juni 2013. SFS 2013:648 Utkom från trycket den 9 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 NATURVÅRDSVERKET 2 Förord Naturvårdsverket beslutade om denna redovisning i mars 2014. NATURVÅRDSVERKET 3 Innehåll INLEDNING 4 Uppdraget

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar; SFS 2004:875 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Remiss av promemorian En enklare detaljplaneprocess. 3.1 DetaljphmeprMessen katt förenklas

Remiss av promemorian En enklare detaljplaneprocess. 3.1 DetaljphmeprMessen katt förenklas LANTMÄTERIET 1 (6) YTTRANDE 2013-12-09 Dnr 102-2013/3653 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remiss av promemorian En enklare detaljplaneprocess Regeringskansliets dnr 52013/ 6968/PBB

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 25 maj 2009 Ö 2024-08 KLAGANDE Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm MOTPART Sicoat Aktiebolag, 556553-1570 Halalid 10 254 40 Helsingborg

Läs mer

KS 17 10 SEPTEMBER 2014

KS 17 10 SEPTEMBER 2014 KS 17 10 SEPTEMBER 2014 KÖPEKONTRAKT Säljare: Köpare: Fastighet: Uppsala kommun, genom dess kommunstyrelse, org nr 212000-3005, nedan kallad Säljaren. Uppsala Kommun Skolfastigheter AB, org nr 556911-0751,

Läs mer

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun 12-03-06 1 Markpolicy och markanvisningspolicy.... 3 1.1 Övergripande syfte... 3 1.1.1 Allmänt om kommunal markreserv... 3 2 Politiska inriktningsmål...

Läs mer

Byggnadsnämnden. Eirik Langjord (FP) Hans Engstrand (KD) Per-Olof Westerberg (S)

Byggnadsnämnden. Eirik Langjord (FP) Hans Engstrand (KD) Per-Olof Westerberg (S) Byggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Plats och tid Kungsbackarummet Klockan 8.30-8.45 Beslutande Övriga närvarande Ledamöter Lars Stranne (M), ordförande Alf Olofsson (S), vice ordförande Ove Svan (M)

Läs mer

NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN

NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN 1. 2. Swedish Cohabitation Act (2013:376) 2 Ändringar och övergångsbestämmelser 10 1 1. SWEDISH COHABITATION ACT (2013:376) Vad som avses med sambor 1 Med sambor avses två

Läs mer

Upphävande av Avstyckningsplan 3

Upphävande av Avstyckningsplan 3 Dnr 0450/08 Antagandehandling 2014-10-16 PLANBESKRIVNING Upphävande av Avstyckningsplan 3 i Stenungsund Stenungsunds kommun Västra Götalands län Upphävande av avstyckningsplan 3 2(9) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Anderstorps Bostads Aktiebolag, 556454-3485 Box 191 334 24 Anderstorp

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Anderstorps Bostads Aktiebolag, 556454-3485 Box 191 334 24 Anderstorp Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 16 april 2010 Ö 1754-08 KLAGANDE Anderstorps Bostads Aktiebolag, 556454-3485 Box 191 334 24 Anderstorp Ställföreträdare: IS SAKEN Lagfart

Läs mer

BESLUT 2014-07-11 Meddelat i Linköping

BESLUT 2014-07-11 Meddelat i Linköping BESLUT 2014-07-11 Meddelat i Linköping Mål nr 4190-14 1 SÖKANDE Bogruppen i Östergötland AB, 556760-7360 Importgatan 24 602 28 Norrköping Ombud: advokaten Henrik Stenberg och jur. kand. Andreas Bålfors

Läs mer

KS14.924. Gult = kommunens markinnehav. Markpolicy. för Lerums kommun. 2015-01-09 Mark- och projektenheten

KS14.924. Gult = kommunens markinnehav. Markpolicy. för Lerums kommun. 2015-01-09 Mark- och projektenheten KS14.924 Gult = kommunens markinnehav Markpolicy för Lerums kommun 2015-01-09 Mark- och projektenheten Innehåll 1 Bakgrund 4 2 Markreserv 4 3 Strategiska markförvärv 5 4 Exploatering 5 5 Markanvisning

Läs mer

2 Hyresnedsättning vid underhållsarbeten

2 Hyresnedsättning vid underhållsarbeten Stockholm 2008-09-19 Dnr 384/08 SVEA HOVRÄTT Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet (SOU 2008:47) Frågor om hyra och bostadsrätt (Ju2008/4174/L1) Sammanfattning Hovrätten instämmer i allt väsentligt

Läs mer

2001-01-09 1427-2000. Till Justitiedepartementet. Juridiska sekretariatet

2001-01-09 1427-2000. Till Justitiedepartementet. Juridiska sekretariatet Datum Dnr 2001-01-09 1427-2000 Juridiska sekretariatet Till Justitiedepartementet Yttrande över bisyssleutredningens betänkande Offentligt anställdas bisysslor (SOU 2000:80) (Ert diarienummer Ju2000/4719/PP)

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

DOM 2015-10-16 Stockholm

DOM 2015-10-16 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060203 2015-10-16 Stockholm Mål nr P 2510-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom i mål nr P 3330-13, se bilaga KLAGANDE

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

2004-12-01. Härmed inbjuds Ni att lämna anbud enligt nedan angivna förutsättningar.

2004-12-01. Härmed inbjuds Ni att lämna anbud enligt nedan angivna förutsättningar. 2004-12-01 Dnr 0411-0798-STAB-23 Anbudsinbjudan avseende Arbetsgivarverkets upphandling av konsultstöd för grafisk formgivning Arbetsgivarverket har för avsikt att i enlighet med 6 kap. lagen (1992:1528)

Läs mer

M A R K F Ö R S Ä L J N I N G S P O L I C Y

M A R K F Ö R S Ä L J N I N G S P O L I C Y STADSBYGGNADSKONTORET M A R K F Ö R S Ä L J N I N G S P O L I C Y för Täby kommuns och Täby Fastighets AB:s obebyggda markinnehav Antagen av kommunstyrelsen i Täby kommun och Täby Fastighets AB:s styrelse

Läs mer

PLANKOSTNADSPRINCIP FÖR

PLANKOSTNADSPRINCIP FÖR FÖRSLAG TILL PLANKOSTNADSPRINCIP FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN Kommunledningskontoret 2007-10-25 INNEHÅLL Bakgrund. 2 Allmänt om plankostnader....3 Hur mycket kostar en detaljplan?....... 3 Hur kan kostnaden tas

Läs mer

Nya PBL: s uppbyggnad

Nya PBL: s uppbyggnad Nya PBL: s uppbyggnad 2010-08-09 Den nya plan- och bygglagen har delvis fått en ny struktur där bestämmelserna delas in i sexton kapitel. 1 kap. Syfte, innehåll och definitioner Ingen kommentar. 2 kap.

Läs mer

Miljöförvaltningen föreslår att Miljönämnden beslutar. att med stöd av 2 kap 3, 9 kap 3 och 9, 26 kap 9, 14 och 21 miljöbalken förelägga:

Miljöförvaltningen föreslår att Miljönämnden beslutar. att med stöd av 2 kap 3, 9 kap 3 och 9, 26 kap 9, 14 och 21 miljöbalken förelägga: Malmö stad Miljöförvaltningen Tjänsteutlåtande Datum 2010-02-05 Handläggare Miljöinspektör Caroline Tandefelt Miljöinspektör Lisa Törnqvist Direkttelefon 040-34 20 44/56 Ärende: 543:05698-2008 Förslag

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-06

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-06 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-06 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 20 februari

Läs mer

Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet

Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Lina Smed 08-563 085 36 lina.smed@uka.se Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 februari 2008 T 3305-05 KLAGANDE MS Ombud: Advokat SF och jur.kand. MS MOTPART Bostadsrättsföreningen Sjökadetten, 716000-0803 c/o Bengt

Läs mer

CHECKLISTA. För uppsägning av lokalhyresavtal. www.svenskhandeljuridik.se

CHECKLISTA. För uppsägning av lokalhyresavtal. www.svenskhandeljuridik.se CHECKLISTA För uppsägning av lokalhyresavtal www.svenskhandeljuridik.se 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Inledning...3 Det indirekta besittningsskyddet...3 Hyresvärdens uppsägning för villkorsändring...3

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2006-06-12. Förmedling av bostadsrätt m.m.

God fastighetsmäklarsed 2006-06-12. Förmedling av bostadsrätt m.m. God fastighetsmäklarsed 2006-06-12 Förmedling av bostadsrätt m.m. 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 4. Mäklarens kontrollskyldigheter... 4 4.1 Ägare... 4 4.2

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLMS LÄN

LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLMS LÄN LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLMS LÄN Avdelningen för rättsliga frågor Kjell Cromnier 08-785 45 03 2010-07-07 Stockholms kommu4 Stadsbyggnadsnämn4leiV,,' Box 8314 n kgo.m201c 104 22 Stockholm Unr: 4031-2010-9254-07-

Läs mer

Transportstyrelsens framställan om ändring i förordningen (2001:650) om vägtrafikregister - slopande av kravet på bevis om påställning

Transportstyrelsens framställan om ändring i förordningen (2001:650) om vägtrafikregister - slopande av kravet på bevis om påställning -1- RE G E R I N G S KA N S LI ET Trafikenheten Charlotte Ottosson Telefon 08-4055874 Transportstyrelsens framställan om ändring i förordningen (2001:650) om vägtrafikregister - slopande av kravet på bevis

Läs mer

Betänkandet En ny förvaltningslag (SOU 2010:29), JU 2010/3874/L6

Betänkandet En ny förvaltningslag (SOU 2010:29), JU 2010/3874/L6 Kommunstyrelsen 2010 10 11 192 470 Arbets och personalutskottet 2010 09 27 177 370 Dnr 10.382 00 oktks12 Betänkandet En ny förvaltningslag (SOU 2010:29), JU 2010/3874/L6 Bilaga: Sammanfattning Luleå kommun

Läs mer

Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen

Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen 1(6) Näringsdepartementet Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen har erhållit rubricerade remiss för yttrande och lämnar här följande synpunkter. Sammanfattning

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Kommittédirektiv Översyn av reglerna för flyttningsbidrag Dir. 2009:108 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska formulera förslag till

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Elförordning; utfärdad den 25 april 2013. SFS 2013:208 Utkom från trycket den 8 maj 2013 Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelse 1 I denna förordning finns kompletterande

Läs mer

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Bakgrund PBL kommittén Får jag lov? Byggprocessutredningen Bygg helt enkelt! Miljöprocessutredningen Instansordningen Det har

Läs mer

Konsekvensutredning med anledning av ändringar i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader, BED 7

Konsekvensutredning med anledning av ändringar i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader, BED 7 Konsekvensutredning med anledning av ändringar i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader, BED 7 Boverket december 2014 Titel: Konsekvensutredning med anledning

Läs mer

Arbetsgivarverket 2007-03-12. LRA eller överklagande?

Arbetsgivarverket 2007-03-12. LRA eller överklagande? Arbetsgivarverket 2007-03-12 LRA eller överklagande? Innehåll 1. Allmänt om innehållet 3 2. Regler om överprövning 4 3. LRA eller överklagande 5 4. Förfarandet vid överprövning enligt LRA 6 5. Förfarandet

Läs mer

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Innehållsförteckning Nyheter i den nya plan- och bygglagen... 1 Innan ansökan om bygglov... 2 Efter det att du har fått bygglov... 2 Här nedan

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

DOM 2014-25 Stockholm

DOM 2014-25 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060111 DOM 2014-25 Stockholm Mål nr M 1755-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-01-31 i mål nr M 189-14, se bilaga KLAGANDE Länsstyrelsen i

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Emine Lundkvist Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm

Läs mer

DOM 2014-06-24 Stockholm

DOM 2014-06-24 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060209 DOM 2014-06-24 Stockholm Mål nr F 1356-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, beslut 2014-01-29 i mål nr F 3067-13, se bilaga

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Jan Malmberg 2011-08-30 KSN-2011-0330

Handläggare Datum Diarienummer Jan Malmberg 2011-08-30 KSN-2011-0330 KS 7 2011-09-07 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Jan Malmberg 2011-08-30 KSN-2011-0330 Kommunstyrelsen Yttrande över SOU 2011:43 Offentlig upphandling från eget företag - och vissa

Läs mer

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida 1/7 SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR DEL AV HÖNÖ OMFATTANDE HÖNÖ 2:272, ÖCKERÖ KOMMUN Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida

Läs mer

Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens övriga förslag. Stoppa klockan vid utredningar av företagskoncentrationer

Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens övriga förslag. Stoppa klockan vid utredningar av företagskoncentrationer 1 (5) 2013-06-12 Dnr SU FV-1.1.3-1062-13 Regeringskansliet (Näringsdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Effektivare konkurrenstillsyn (SOU 2013:16) Sammanfattning Juridiska fakultetsnämnden avstyrker

Läs mer

jordförvärvstillstånd?

jordförvärvstillstånd? www.jordbruksverket.se Vem behöver jordförvärvstillstånd? Observera! I en broschyr som denna måste innehållet begränsas och förenklas. Texten i broschyren ger en ledning men ingen garanti för att en viss

Läs mer

Legal#3856584_1.PPT. Tillståndsprocessen en översikt

Legal#3856584_1.PPT. Tillståndsprocessen en översikt Tillståndsprocessen en översikt Vad är en tillståndsprocess? Vindkraft miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken För att bedriva miljöfarlig verksamhet krävs tillstånd enligt miljöbalken /anmälan A/B/C-verksamhet

Läs mer

Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag

Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag Beslut Datum 2015-07-02 Diarienummer 3961/2014 Process 3.5.1 Sundsvalls kommun, stadsbyggnadskontoret 851 85 Sundsvall Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag Slutsatser 1.

Läs mer

Sida l (4) KAMMARRÄTTEN y^ ^^ r Mål nr 3647-15 I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 04 2015 "06- O 4 Meddelad i Stockholm

Sida l (4) KAMMARRÄTTEN y^ ^^ r Mål nr 3647-15 I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 04 2015 06- O 4 Meddelad i Stockholm Sida l (4) KAMMARRÄTTEN y^ ^^ r Mål nr 3647-15 I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 04 2015 "06- O 4 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Maria Elowsson Nyhetsbyrån Siren Björns Trädgårdsgränd l 11621 Stockholm ÖVERKLAGAT

Läs mer

Stockholm den 13 april 2012. KLYS och Copyswedes gemensamma svar på frågorna från Utredningen om vissa civilrättsliga förvaltningsärenden (Ju 2011:15)

Stockholm den 13 april 2012. KLYS och Copyswedes gemensamma svar på frågorna från Utredningen om vissa civilrättsliga förvaltningsärenden (Ju 2011:15) Stockholm den 13 april 2012 Till Regeringskansliets utredningsavdelning Att: Peter Krikström 201 21 Malmö KLYS och Copyswedes gemensamma svar på frågorna från Utredningen om vissa civilrättsliga förvaltningsärenden

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i körkortsförordningen (1998:980); SFS 2009:1369 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 3 december 2009. Regeringen föreskriver i fråga om

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

Översyn av lokala ordningsföreskrifter avseende fyrverkerier. Dnr KS 2012-172

Översyn av lokala ordningsföreskrifter avseende fyrverkerier. Dnr KS 2012-172 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-02-26 59 Översyn av lokala ordningsföreskrifter avseende fyrverkerier. Dnr KS 2012-172 KS Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 6 november 2012 SÖKANDE AA Ombud: Advokaterna Johan Granehult och Bo Hansson Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB Box 4291 203 14 Malmö KLANDRAT

Läs mer

Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det

Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det När du vill bygga en ny byggnad eller bygga till måste du söka bygglov hos stadsbyggnadskontoret. Vid vissa andra ändringar

Läs mer

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 Magnus Ahlstrand Länsstyrelsen Värmland Nya strandskyddslagen Den nya lagen trädde ikraft 1 juli 2009

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING OCH FÖRSÄLJNING AV KOMMUNENS MARK

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING OCH FÖRSÄLJNING AV KOMMUNENS MARK KF 2015-01-29 6 Blad 1(6) RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING OCH FÖRSÄLJNING AV KOMMUNENS MARK Med markanvisning avses en överenskommelse mellan kommunen och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under

Läs mer

HSB INFORMERAR. Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR

HSB INFORMERAR. Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR HSB INFORMERAR Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR Makar och sammanboende Om Du och Din make eller sambo tillsammans förvärvar en bostadsrätt, äger Ni den gemensamt. Din andel i bostadsrätten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 13 november 2009 Ö 1089-08 KLAGANDE TS Ombud: Jur.kand. EW SAKEN Inteckning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten över Skåne och Blekinges

Läs mer

KÖPESKILLING: Säljaren överlåter till köparen Fastigheten mot en överenskommen köpeskilling om etthundrafyratusentrehundrasextio (104 360) kronor.

KÖPESKILLING: Säljaren överlåter till köparen Fastigheten mot en överenskommen köpeskilling om etthundrafyratusentrehundrasextio (104 360) kronor. KÖPEKONTRAKT SÄLJARE: Surahammars kommun genom kommunstyrelsen org.nr 212000-2031 Box 203 735 23 Surahammar (nedan kallad Säljaren ) KÖPARE: Netto Marknad Sverige AB org.nr 556615-2269 311 84 Falkenberg

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 mars 2005 Ö 3891-03 KLAGANDE Carina Ahlström Förvaltning AB i konkurs Ställföreträdare: TA MOTPART FöreningsSparbanken AB Ombud: bankjuristen

Läs mer

Tillsyn enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m.

Tillsyn enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. Beslut Datum 2013-05-07 Diarienummer 1363-4455/2011 Makarna NN Bjurholms kommun 916 81 Bjurholm Tillsyn enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. Slutsatser 1. Boverket riktar ingen kritik

Läs mer

Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning

Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsstyrelsens förvaltning Koncernledningens stab Chefsjuristen Anne Rundquist TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-01-11 Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning Ärendet

Läs mer

Överprövning av beslut att anta detaljplan för Örsjö 1:63, Skurups kommun

Överprövning av beslut att anta detaljplan för Örsjö 1:63, Skurups kommun asdf BESLUT 1(5) 2012-09-26 Vår referens Samhällsbyggnadsavdelningen Enheten för samhällsplanering Anna-Mary Foltýn 040-25 27 21 Kommunfullmäktige Skurups kommun 274 80 Skurup Överprövning av beslut att

Läs mer

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 6 8

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 6 8 8 Ny ägare till fastighet som inte inkopplats till allmän va-anläggning före 1 juli 1996 har inte, sedan inkoppling utförts, ansetts berättigad att med bibehållen anslutning få tillbaka anläggningsavgiften

Läs mer

Riktlinjer för direktupphandling inom Vetlanda kommun

Riktlinjer för direktupphandling inom Vetlanda kommun 1 (5) Riktlinjer för inom Vetlanda kommun Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelse (2014-11-05 181) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2014-11-05 Dokumentansvarig: Leif Henriksson,

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-04-14 Närvarande: F.d. justitierådet Inger Nyström, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och justitierådet Eskil Nord. Investeringsfondsfrågor Enligt

Läs mer

Skatteverkets Promemoria Beskattningsdatabasen, bouppteckning och äktenskapsregister

Skatteverkets Promemoria Beskattningsdatabasen, bouppteckning och äktenskapsregister REMISSYTTRANDE Vår referens: 2015/03/005 Er referens: Fi2012/4241 1 (6) 2015-04-30 Skatte- och Tullavdelningen Att. Helena Persson Finansdepartementet S-103 33 Stockholm Via e-post till fi.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Kommittédirektiv Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning Dir. 2011:76 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över reglerna

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2006-11-30. Objektsbeskrivningen

God fastighetsmäklarsed 2006-11-30. Objektsbeskrivningen God fastighetsmäklarsed 2006-11-30 Objektsbeskrivningen 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 4. Obligatoriska uppgifter i objektsbeskrivningen... 4 4.1 Ägare...

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 14 april 2014 SÖKANDE 1. AA 2. BB Ombud för 1 och 2: Advokat Mats Nilsson Advokatbyrån Mark & Miljö AB Box 180 371 22 Karlskrona 3. CC Ombud:

Läs mer

Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Slutbetänkande av utredningen om ett enklare aktiebolag (SOU 2009:34) (Ert dnr Ju2009/3395/L1)

Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Slutbetänkande av utredningen om ett enklare aktiebolag (SOU 2009:34) (Ert dnr Ju2009/3395/L1) YTTRANDE 2009-09-25 Dnr 2009-730 Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Slutbetänkande av utredningen om ett enklare

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 december 2010 KLAGANDE Karlskrona kommun 371 83 Karlskrona MOTPARTER 1. AA 2. BB Ombud för 1 och 2: Chefjurist Pär Cronhult Jur. kand. Micha Velasco

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Allmänna villkor för handel med finansiella instrument hos SPP Spar AB

Allmänna villkor för handel med finansiella instrument hos SPP Spar AB Allmänna villkor för handel med finansiella instrument hos SPP Spar AB Allmänna villkor för handel med finansiella instrument hos SPP Spar AB... 3 1. Uppdrag... 3 2. Riktlinjer för mottagande och vidarebefordran

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-05-21. Företagshypotek en bättre säkerhet för lån till företag

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-05-21. Företagshypotek en bättre säkerhet för lån till företag 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-05-21 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Nils Dexe och justitierådet Lars Dahllöf. Företagshypotek en bättre säkerhet för lån

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 101/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om offentlig upphandling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om offentlig

Läs mer

Ds 2009:28 Ny delgivningslag m.m. (Ju2009/5326/DOM)

Ds 2009:28 Ny delgivningslag m.m. (Ju2009/5326/DOM) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2009-10-27 Stockholm Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor Dnr 478-09 Ds 2009:28 Ny delgivningslag m.m. (Ju2009/5326/DOM) Inledning Hovrätten noterar inledningsvis

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

KUNGSGÅRDEN, FRÖSÖN ÖSTERSUNDS KOMMUN

KUNGSGÅRDEN, FRÖSÖN ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010-03-01 KUNGSGÅRDEN, FRÖSÖN ÖSTERSUNDS KOMMUN PM FÖR TOMTRÄTTSUPPLÅTELSE OCH FÖRSÄLJNING Östersunds kommun inbjuder till att lämna anbud på Kungsgården, Frösön, vackert beläget vid Kungsgårdsviken nedanför

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Läs mer

Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden

Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden Promemoria 2006-06-07 Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Enheten för bostad och byggande Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden Promemorians huvudsakliga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

KS 6 19 JUNI 2013. Översyn av borgensprinciper. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

KS 6 19 JUNI 2013. Översyn av borgensprinciper. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta KS 6 19 JUNI 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Malmberg Jan Datum 2013-06-13 Diarienummer KSN-2013-0868 Kommunstyrelsen Översyn av borgensprinciper Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

11 Dödsboanmälan. 11.1 Allmänt. Dödsboanmälan Avsnitt 11 151. Prop. 1958:B 23. 11.1.1 Inledning

11 Dödsboanmälan. 11.1 Allmänt. Dödsboanmälan Avsnitt 11 151. Prop. 1958:B 23. 11.1.1 Inledning 11 Dödsboanmälan Dödsboanmälan Avsnitt 11 151 Prop. 1958:B 23 11.1 Allmänt 11.1.1 Inledning Om den avlidnes tillgångar är begränsade kan man under vissa Förutsättningar förutsättningar låta en bouppteckning

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING I VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-07, 105

RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING I VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-07, 105 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING I VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-07, 105 Markanvisning innebär en rätt för byggherren att efter godkänt markanvisningsavtal

Läs mer

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet. HFD 2013 ref 63 Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att godta kassakort som lämnats in efter utgången av niomånadersfristen i 47 a lagen om arbetslöshetsersättning. Lagrum: 47 a lagen (1997:238)

Läs mer