nyhetsbrev nummer 4 från mistra april 2007 Miljöanpassad produktframtagning

Transkript

1 Gamla Brogatan Stockholm Telefon Fax nyhetsbrev nummer 4 från mistra april 2007 FOTO: CAPITO i fokus Idéer utanför ramarna Fyra projekt har beviljats Mistras idéstöd Det handlar om ny vattenreningsteknik, demontering av elektriska komponenter, framställning av diamantdioder och att utvinna hemicellulosa. Forskarna som söker menar att idéstödet fyller en lucka i svensk forskningsfinansiering. Det finns för få finansiärer av mindre projekt och nyskapande idéer. sidan 3 Flera sidoeffekter från goda idéer Tre tidigare idéstödsprojekt visar att Mistras idéstöd verkligen ger forskare möjlighet att testa nya idéer för att lösa miljöproblem. Men de illustrerar även att projekten ofta leder längre än så. Några sidoeffekter av idéstödet är nya kontakter, nya projekt och att karriären tar fart. sidan 5 Miljöanpassad produktframtagning En utlysning för små- och medelstora företag öppnar i slutet av april. Tillsammans med universitet, högskolor och forskningsinstitut ges företagen möjlighet att bedriva forskning och utveckla miljöanpassade produkter. Utlysningen sker inom forskningsprogrammet ProEnviro. sidan 6 Finns det mindre steg än myrsteg? Jag tror att det är ett kinesiskt ordspråk som säger ungefär att det räcker med små steg i taget bara de är i rätt riktning. Dock blir jag ibland tvivlande. Inom miljöområdet tycks dessa steg vara mycket små. Jag har deltagit på miljökonferenser under 20 års tid där man har belyst behovet av forskning, teknikutveckling, systemskiften, politiska styrmedel, allmänhetens medvetenhet etc. Det är lätt att konstatera att det händer relativt lite - trots att problemområdet beskrivs som viktigt och kommer att ha stor inverkan på kommande generationers liv. Forskar vi för mycket på tekniska lösningar och för lite på människors attityder och beteendeförändringar? Har vi för liten koppling mellan lösningarna och ekonomisk utveckling? Saknas de politiska styrmedlen? Kanske behövs det en helt ny galen idé - sprungen ur ett idéstöd? En idé som går emot allt vi tidigare tänkt och funderat kring problemet. En sak som redan vänt på begreppen är klimatfrågan. Den kan vara en dörr- och ögonöppnare. Om 20 år vill jag kunna säga till mina barn att det var under dessa år det hände! Johan Trouvé, Distriktschef Schenker AB, vice ordförande i Mistras styrelse

2 krönika notis Idéstödet har hittat sin form FOTO: CAPITO Mistras styrelse har hittills i år satsat på fyra nya idéstödsprojekt. Sedan starten år 2001 har Mistra investerat 130 miljoner kronor i ett trettiotal spännande idéer med högriskprofil. Grundkriteriet för ett idéstödsprojekt är att det ska vara innovativt - och ha en långsiktigt god miljöpotential. Det är alltså bara de allra tidigaste idéstödsprojekten som har hunnit in i en avslutningsfas merparten har bara kommit halvvägs. Det blir därför spännande att se vad kommande utvärderingar har att säga om framgångsfaktorn för Mistras idéstöd. Idéstödet är inte som vilken annan finansieringsform som helst. Många av våra utländska granskare fäller kommentarer om att det är modigt av en forskningsfinansiär att stödja forskningsidéer som på många håll kan uppfattas som motvalls. Samtidigt ska det medges att riktigt bra uppslag, även när de är djärva, självfallet kan ha framgång även hos andra finansiärer. Idéstödet har nu inte bara blivit allmänt känt, utan det har också börjat hitta sin rätta form. Beredningsprocess, bedömningskriterier och arbetsformer har utvecklats gradvis. Våra bedömningspaneler och granskare från världens alla hörn har lämnat viktiga synpunkter som Mistra kan arbeta vidare med. Parallellt med utvecklingsarbetet inväntar vi resultatet från alla investerade kronor. Men, då får vi inte glömma att satsningen på idéstöd också genererar annat än konkreta forskningsresultat. I några fall har idéstödsprojekten utgjort fröet till ännu större anslag från andra finansiärer. I andra fall har de blivit en katalysator för uppbyggnaden av helt nya forskningsmiljöer. Det är då det känns helt rätt att medverka till att riktigt bra forskningsidéer även i fortsättningen kan få stöd från Mistra. FOTO: OLOF OLSSON 2007 års utlysning av Idéstöd MISTRAS NYHETSBREV Ansvarig utgivare: Ola Engelmark Verkställande direktör ola.engelmark@mistra.org Tel: Producerat av Capito AB. Texter: Mette Hultgren. Form: Mårten Pien. Den första juni är det dags igen. Då öppnar nästa utlysning av Idéstödet som ska bidra till att förverkliga nyskapande forskningsprojekt med stor potential för en bättre miljö. Ett idestödsprojekt ska ha starka inslag av djärvhet, originalitet och kreativitet. Forskningen kan också utmana etablerade synsätt. Ansökningar från alla forskningsområden och discipliner välkomnas. Mistra ser gärna en ökad andel ansökningar från samhällsvetenskap och humaniora. Sökandegrupperna får gärna ha deltagare verksamma i andra länder, men projektets tyngdpunkt ska ligga i Sverige. Ansökningarna bereds av en internationell bedömningsgrupp. Projektledare: Anna-Karin Engvall Kommunikationsansvarig annakarin.engvall@mistra.org Tel: Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, stöder forskning av strategisk betydelse för hållbar utveckling och en god livsmiljö. Johan Edman Handläggare, Mistra För prenumeration (gratis): nyhetsbrev@mistra.org Citera gärna Mistras nyhetsbrev men uppge alltid källan. mistra nyhetsbrev nr 4 2

3 Med djärva idéer för miljön Mistra investerar 17,4 miljoner kronor i fyra nya idéstödsprojekt. Idéstödet fokuserar på nyskapande och djärva forskningsidéer och fyller därmed en lucka i svensk forskningsfinansiering. Över hundra ansökningar om idéstöd lämnades in under mistras idéstöd är ett komplement till de större forskningsprogrammen och har funnits sedan år För att ett projekt ska bli beviljat idéstöd krävs tydliga inslag av djärvhet, originalitet och nytänkande. Syftet med idéstödet är att ge forskarna möjlighet att testa en idés hållbarhet, något som ofta inte är möjligt i större forskningsprojekt. Därför accepterar Mistra en högre risk än normalt - i utbyte mot en potentiellt mycket hög avkastning. Man kan säga att idéstödet är som ett slags såddpengar. Ibland vidareutvecklas idéstödsprojekten till större forskningsprogram, ibland leder det till nya projekt eller skapar en ny forskningsinriktning, säger Johan Edman, projektledare för Mistras idéstöd. Sedan två år fokuserar idéstödet mer än tidigare på den nyskapande dimensionen, vilket verkar ha gjort idéstödet mer känt. Förra året fick vi in rekordmånga ansökningar, i år var de något färre. Men det verkar som om färre ansökningskriterier gör att fler anser sig ha möjlighet att söka idéstöd, säger Johan Edman. FÅ STÖD TILL MINDRE PROJEKT Ett av de projekt som i år tilldelas idéstöd är An energy efficient process for extraction of hemicellulose from pulp mill waste streams. Projektet ska pågå under 2,5 år och tilldelades 3,7 miljoner. Projektledare Guido Zacchi, professor i kemiteknik på Lunds universitet, tycker att idéstödet fyller en lucka i svensk forskningsfinansiering. Som jag ser det finns det alldeles för få stöd till mindre projekt. Allt i dag handlar om stora projekt där flera forskargrupper ingår. Att få medel till mindre projekt där till exempel bara en institution ingår har blivit allt svårare. Målet med projektet är att utveckla en processmetod för att plocka ut så kallad hemicellulosa vid mekanisk massatillverkning på ett energieffektivt sätt. Hemicellulosan består av flera olika sockerarter i långa molekylkedjor och kan utnyttjas som råvara i olika produkter. Till exempel kan den användas i olika typer av plaster till förpackningsmaterial, i så kallade hydrogeler som sväller, eller i absorberande material, som blöjor. Fördelen med hemicellulosa är att FOTO: CAPITO mistra nyhetsbrev nr 4 3

4 FOTO: LUNDS UNIVERSITET FOTO: JAN ISBERG Utgångspunkten är att det krävs ett stort mått av nytänkande för att man ska kunna få idéstöd IDÉSTÖD 2007 För oss innebär Mistras idéstöd att vi får möjlighet att testa och utveckla vår idé, säger Guido Zacchi. det är en förnybar råvara som kan ersätta oljebaserade produkter. Och när vi plockar ut hemicellulosa renar vi samtidigt vattnet som massabruket kan återanvända, säger Guido Zacchi. KOLBASERADE DIODER Projektet Carbon-based power electronics for efficient electric power conversion tilldelades fyra miljoner kronor och ska pågå under tre år. Målet är att framställa dioder, eller likriktare, av syntetisk diamant i stället för dagens kiselbaserade dioder. Vi har testat principen och den fungerar. Nu vill vi försöka åstadkomma en komponent som kan användas som demonstrator i en applikation, säger Jan Isberg, projektledare och forskare på avdelningen för elektricitetslära och åskforskning på Uppsala universitet. Dioderna ska kunna användas i energiomvandlare till i princip alla applikationer där man genererar el. Vi ska försöka åstadkomma diamantdioder med siktet inställt mot kommersiella applikationer, säger Jan Isberg. Miljövinsterna med att använda syntetisk diamant är flera. Råvarorna metangas och vätgas, som används för att framställa diamanten, är förnybara. Men framförallt är diamantdioderna mer energieffektiva. Jan Isberg menar att det hade varit svårt att få stöd från någon annan forskningsfinansiär för projektet. Det är inte ren grundforskning och det ingår inte i något större projekt vilket gör att det är svårt att finansiera, säger han. Följande ytterligare projekt beviljades Mistras idéstöd år 2007: Decomposable electronics for sustainable development. Beviljat belopp från Mistra: 4,5 MSEK. Målet är att hitta ett sätt att kunna demontera elektroniska komponenter så att man enklare kan återvinna delar av materialet. Environmental separation a new generation in water treatment. Beviljat belopp från Mistra: 5,2 MSEK. Syftet med projektet är att utveckla en vattenreningsteknik som fångar upp gifter som förkommer i låga doser i miljön, och som därför är svårupptäckta. För ytterligare information: FOTO: TEDDY THÖRNLUND Här syns ett så kallat diamantsubstrat som ingår i de diamantdioder som idéstödsprojektet Carbon-based power electronics for efficient electric power conversion ska tillverka. mistra nyhetsbrev nr 4 4

5 FOTO: STOCK.XCHNG Nyskapande forskning Mistras idéstöd ska ge forskare möjlighet att testa nya idéer för att lösa miljöproblem. Men flera av projekten leder längre än så. Nya kontakter och nya projekt, eller att karriären tar fart, är några sidoeffekter av idéstödet. Det visar tre tidigare idéstödsprojekt. VÅG AV NYA KONTAKTER Mistra har investerat 6,88 miljoner kronor i projektet Ekologiskt och samhälleligt hållbar utveckling av nanoteknologi under perioden Syftet är att genom ökade kunskaper medverka till att nanoteknologin får en utveckling som är ekologiskt och socialt ansvarsfull. När det stod klart att idén hade blivit beviljats stöd sköljde en våg av förfrågningar över de båda projektdeltagarna. Vi blev inbjudna att delta i olika forskningssammanhang och många var intresserade av att komma i kontakt med oss för att ta reda på vad vi skulle göra. Vi hamnade i ett läge där vi var tvungna att tacka nej till många erbjudanden eftersom vi inte hade några egna resultat att visa upp i början, berättar Hans Fogelberg, projektledare och forskare på sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet. Men efter snart två år kan forskarna börja publicera egna studier och det är dags att börja delta i konferenser. MINIATYRISERADE UBÅTAR Deeper access, deeper understanding beviljades 4,5 miljoner kronor i april år Projektet går ut på att ta fram en miniatyriserad ubåt, stor som en liten läskflaska, som ska kunna komma åt svårtillgängliga ställen där en dykare eller större farkost inte kommer åt. Vi tänker oss att vi ska kunna skicka ner ubåten i polarhav, underjordiska sjöar och sprickor under glaciärer för att samla in olika sorters data. Det handlar om att skaffa en större förståelse för miljökonsekvenser och miljöpåverkan genom att studera sådana områden, säger Greger Thornell, projektledare och forskare på Ångströmlaboratoriet. Under den första tiden tog forskarna inom projektet kontakt med tänkta användare och samarbetspartners vilket bland annat har lett till två partners, en i USA och en i Sverige. Intresset hos tänkta användare var dessutom mycket större än vi kunde ana, säger han. MÖJLIGGJORDE KARRIÄR Mapping the Politics of Ecology beviljades stöd år 2005 och kommer att redovisa sina resultat Projektet går ut på att försöka förstå vilka faktorer som ligger bakom skillnaderna mellan olika länder vad gäller deras förmåga att hantera miljöproblem. För oss, som är unga forskare, har idéstödet inneburit en fantastisk möjlighet att lägga grunden för en forskningskarriär inom ett område där vi vill arbeta. Många gånger som ung forskare får man hoppa på de projekt som erbjuds. Här fick vi syssla precis med det vi är intresserade av, säger Andreas Duit, projektledare och forskare på statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Vi håller nu på att publicera det vi hittills har undersökt, men det är för tidigt för att dra några långtgående slutsatser ännu. Det återstår en slutfas innan vi kan leverera några resultat, säger han. mistra nyhetsbrev nr 4 5

6 FOTO: FOI Miljöinformation om mat Ett tidigare idéstödsprojekt om miljöinformation i storhushålls- och grossistledet gav större kunskap om inköpsbeslut av matvaror och hur informationen kan förbättras. Varje dag serveras miljontals måltider inom storhushushållen. Inköparna av livsmedel till denna sektor kontrollerar stora varuflöden och spelar därmed en viktig roll för livsmedelssektorns miljöpåverkan. Mistra finansierade under perioden år ett projekt som undersökte hur olika faktorer samverkar i en inköpssituation och på vilket sätt miljöinformation om livsmedel påverkar storhushållens och grossisternas inköp. Resultatet visar att variation i pris spelade en mycket större roll för inköpen än variationen i miljökonsekvenser för en produkt. Priset vägde med andra ord mycket tyngre än miljön. Men resultaten visade även att miljöinformation kan vara svår att ta till sig. Genom att införa ett enkelt symbolsystem fick miljöargumenten ett större inflytande. Inom samma idéstödsprojekt undersöktes även livsmedels miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv. Till exempel redovisades miljömässiga likheter och skillnader för hur broccoli producerats i Mellan- och Latinamerika och tre olika länder i Europa. Resultaten visade att energianvändningen från jord till bord var ungefär lika stor oavsett var den producerats. Det som skiljde var att farligare bekämpningsmedel använts i vissa områden, eller att betydelsen av produktionen för den lokala ekonomin är olika i olika länder. Resultaten från projektet har legat till grund för hur man ska optimera mixen av produkter ur ett miljöperspektiv. Långa transportavstånd kan kompenseras av de klimatfördelar som extensiv produktion och manuellt arbete medför. Annika Carlsson-Kanyama vid FOI/KTH har efter idéstödsprojektet skapat ett dataprogram som kan räkna ut hur stora växthusgasutsläpp olika typer av måltider genererar. Systemet bygger på en databas där skattningar om alla led i livsmedelskedjan finns med. Idéstödsprojektet var ett samarbete mellan forskare vid Handelshögskolan i Göteborg, Högskolan i Trollhättan /Uddevalla, Göteborgs universitet, Mitthögskolan, Sveriges lantbruksuniversitet och Totalförsvarets forskningsinstitut. ProEnviro ny utlysning för små och medelstora företag FOTO: ABB Nu får innovativa mindre företag en ny chans att stärka sin konkurrenskraft och arbeta tillsammans med universitet, högskolor och forskningsinstitut. En andra utlysning i ProEnviro för miljöanpassad produktframtagning öppnas den 27 april. Små och medelstora företag har ofta inte möjlighet att bedriva egen forskning, men det finns en enorm potential som vi gärna vill väcka till liv. Den här gruppen av företag är viktig för Sveriges ekonomiska utveckling, säger Lars Frenning, programdirektör för ProEnviro. Programmet ska ge en tydlig effekt på både miljö och konkurrenskraft. Därför krävs också ett samarbete mellan industri och högskola eller forskningsinstitut i projekten. I första utlysningen beviljades tre projekt sammanlagt 17 miljoner kronor. Gemensamma nämnare för projekten är att de avser miljöanpassad produktframtagning och bedöms stärka konkurrenskraften. Bakom satsningen står Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra, och Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF. För mer information, se mistra nyhetsbrev nr 4 6