MILJÖPROGRAM 2020 KLIPPANS KOMMUN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MILJÖPROGRAM 2020 KLIPPANS KOMMUN"

Transkript

1 MILJÖPROGRAM 2020 KLIPPANS KOMMUN Januari 2013

2 sammanfattning Sammanfattning...2 Förord...3 Inledning...4 Energi och transporter...8 Hälsa och miljö...14 Mark och vatten...18 Natur och kultur...26 Konsumtion och avfall...32 Fotnoter och länkar...36 Ordlista...40 Författare: Venus Krantz och Tord Andersson (proj.led.) Styrgrupp: Miljöstyrgruppen i Klippans kommun: Jan-Olof Karlsson (ordf.) Agne Johansson (1:e vice ordf.) Roland Åkesson (2:e vice ordf.) Annika Ingelström- Nilsson Bengt Alfredsson Jens Leandersson Kent Lodesjö Michael Nemeti Patrik Axelsson Foto framsida: Patrik Axelsson Information om Miljöprogram lämnas av: Tord Andersson, Telefon växel: Miljöprogram för Klippans kommun kan beställas från Klippans kommun KLIPPAN. Det kan också hämtas på Parken vid Åbyplan en fin vårdag. Foto: Klippans kommun 2 Miljöprogram för Klippans kommun har tagits fram av Söderåsens miljöförbund på uppdrag av Klippans kommun. Ett miljöprogram är kommunens viktigaste dokument för att ange inriktningen på miljöarbetet, både i kommunen som geografiskt område och för verksamheten i förvaltningar och kommunala bolag. Miljöprogram för Klippans kommun ska utgöra en plattform för god miljö och hållbar utveckling i kommunen. Nationellt har 16 miljökvalitetsmål fastställts av riksdagen. Den bärande idén med miljöprogram för Klippans kommun är att utgå från de nationella målen och anpassa dem till lokal nivå. Därför har miljöprogram för Klippans kommun delats in i fem målområden: Energi och transporter Hälsa och miljö Mark och vatten Natur och kultur Konsumtion och avfall I del I - programdelen, redovisas övergripande mål för miljöarbetet samt en allmän sammanställning av kunskapsläget på miljöområdet. I del II- handlingsplanen beskrivs de åtgärder kommunen jobbar med för att uppnå målen. Handlingsplanen har tagits fram i samråd med berörd personal inom kommunen och uppdateras och följs upp på årlig basis. Kopplat till miljöprogrammet finns också bilagor som finns att hämta på klippan.se eller i kommunhuset.

3 förord De nationella miljökvalitetsmålen antogs år 1999 och beskriver hur miljön i Sverige ska se ut år Utöver detta finns det så kallade generationsmålet som lyder Det övergripande målet för miljöpolitiken, att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Miljöprogram för Klippans kommun 2020 ska ses som en lokal anpassning av de nationella målen. Målen i miljöprogram för Klippans kommun beskriver den miljökvalitet vi tillsammans strävar efter att uppnå i kommunen - inte bara idag utan även för kommande generationer. Ett effektivt och framgångsrikt miljöarbete förutsätter stort engagemang och en tydlig koppling mellan mål och åtgärder. Därför har stort fokus riktats på den tillhörande handlingsplanen. I den transformerar varje förvaltning målen till konkreta åtgärder genom en mångfald av arbetsmetoder och nyskapande idéer. Detta miljöprogram säkerställer att Klippans kommun är en ekologiskt hållbar kommun som är attraktiv att bo och verka i idag och i framtiden. Jan-Olof Karlsson Kommunfullmäktiges ordförande 3

4 inledning Miljöprogrammets roll i kommunen Miljöprogram för Klippans kommun 2020 är ett styrdokument som säkerställer att Klippans kommun är en ekologiskt hållbar kommun som är attraktiv att bo och verka i. Programmet ska fungera som beslutsunderlag i det lokala miljöarbetet och i översikts- och detaljplanesammanhang. Programmet består av två delar, del I- programdelen med tillhörande bilagor och del II- handlingsplanen. Programdelen beskriver mål och ger en sammanställning av aktuella kunskapsläget. Handlingsplanen beskriver de åtgärder kommunen arbetar med för att uppnå miljömålen. Fokus för handlingsplanen har riktats mot de åtgärder kommunen har störst rådighet över. Del I- programdelen godkänns av kommunfullmäktige och del II handlingsplanen godkänns av relevant nämnd. Miljöprogram för Klippans kommun 2020 ersätter tidigare miljöprogram. Målområden Programmet har delats upp i fem målområden: Energi och transporter Hälsa och miljö Mark och vatten Natur och kultur Konsumtion och avfall. Valen av målområden utgår från strecksatserna i det nationella generationsmålet och länsstyrelsens uppdelning i rapporten Skånska åtgärder för miljömålen. Under varje målområde presenteras relaterade nationella miljökvalitetsmål och klickbara länkar för den som vill veta mer. Läs också mer om de nationella miljökvalitetsmålen och generationsmålet längre fram i detta kapitel. För varje målområde finns även källhänvisningar. Klippan centrum - här é vi! Bilden är tagen på Storgatan i Klippan. Foto: Klippans kommun 4

5 INLEDNING Miljömål För varje målområde har ett antal miljömål formulerats. Målen är av övergripande karaktär och inriktas på den samhällsomställning som krävs för att uppnå målen inom en generation, till år Ambitionen är att mål och åtgärder tillsammans ska utgöra en lokal anpassning av de nationella miljökvalitetsmålen och generationsmålet (se sid. 6) Miljömål i siffror För alla miljömål finns senaste tillgängliga och jämförbara statistik presenterad i bilagan Miljömål i siffror. Sammanlagt presenteras ett femtiotal diagram och tabeller. I bilagan redovisas förslag på hur måluppfyllelsen kan mätas. Handlingsplanen I miljöprogrammets del II handlingsplanen redovisas de konkreta åtgärder som tagits fram för att uppnå målen. Åtgärderna har tagits fram av personal i berörda förvaltningar. Målsättningen är att tyngdpunkten i miljömålsarbetet i kommunen ligger i genomförandet av åtgärder. Uppföljning och uppdatering av åtgärder görs årligen. En mer detaljerad uppföljning relaterat till både mål och åtgärder sker vart fjärde år. Koppling till nationella mål Från riksdagens sida är avsikten att de sexton nationella miljökvalitetsmålen och det nationella generationmålet ska utgöra grunden i allt miljöarbete i Sverige. Tanken är att de nationella målen ska konkretiseras till regional nivå av länsstyrelserna. Generationsmålet innebär att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska vara uppfyllda inom en generation. Foto: Klippans kommun 5

6 INLEDNING Kommunerna ska i sin tur utgå från både det nationella och regionala målen i arbetet med att ytterligare konkretisera målen och framförallt ta fram relevanta åtgärder. Generationsmålet År 2010 fattade riksdagen beslut om ett nytt miljömålsystem och det så kallade generationsmålet. Målet fastslår att: Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Generationsmålet innebär att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska vara uppfyllda inom en generation och att miljöpolitiken ska inriktas mot att: Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och att deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad. Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart. Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas. Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen. En god hushållning sker med naturresurserna. Andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön. Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt. 16 nationella miljökvalitetsmål År 1999 fattade riksdagen beslut om de så kallade nationella miljökvalitetsmålen. De är sexton till antalet idag och ska precis som generationsmålet utgöra grunden i allt miljöarbete i Sverige. 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv De nationella miljökvalitetsmålen hav i balans samt levande kust och skärgård och storslagen fjällmiljö omfattas inte i miljöprogram för Klippans kommun. Delmål blir etappmål För miljökvalitetsmålen i det tidigare miljömålssystemet fanns ett sjuttiotal delmål som idag kontinuerligt ersätts av etappmål. Delmålen angav riktning och tidsperspektiv för miljöarbetet medan etappmålen ska styra och ange tydliga steg på vägen mot de samhällsförändringar som behövs för att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Miljömålen i detta program är av liknande karaktär som de nationella etappmålen. 6

7 INLEDNING Foto: Klippans kommun 7

8 energi och transporter Tillgången till energi och transportsystem är redan idag en nyckelfråga och kommer sannolikt att vara än mer betydelsefullt i framtiden. En tryggad energiförsörjning är trots allt avgörande för vår existens. Energianvändning medför påverkan på miljö på ett eller annat vis, till exempel klimatpåverkande och hälsofarliga utsläpp, försurning, övergödning och buller. För att uppnå de nationella målen krävs ökad andel förnybara energikällor samtidigt som energiförbrukningen och transportbehovet minskar. Att miljöanpassa energi- och transportsektorn är en av de största utmaningarna för klimat- och miljöarbetet och kräver åtgärder på en rad områden. Läget i omvärlden Energi och transportsektorn är förknippat med en del miljöproblem. Det mest påtagliga är utsläpp till luften från förbränning av fossila bränslen. Förutom att utsläppen bidrar till en förstärkt växthuseffekt kan även försurning, övergödning och inte minst direkta hälsoeffekter adderas till listan av negativa konsekvenser (länktips B). Idag kommer drygt 8o procent av all energi som används i världen från fossila bränslen 1 Den globala energianvändningen har ökat med 20 procent det senaste decenniet och väntas öka ytterligare till år Transportsektorn är en stor bidragande sektor vad gäller både energianvändning och växthusgasutsläpp. Globalt sett ökar antalet bilar i rask takt, 1996 fanns det 670 miljoner bilar och hösten år 2012 förväntas siffran överstiga en miljard 2. I takt med ökande trafik ökar också energianvändningen, växthusgasutsläppen, bullernivåerna och markanspåket från trafiksektorn. Samtidigt minskar utsläppen av partiklar och kväveoxider vilket beror på renare fordon. Internationellt är klimat och energifrågan ett hett tema - bokstavligt talat. De tio varmaste åren sedan mätningarna startade på 1800-talet har samtliga uppmäts efter Inför klimatförhandlingarna i Kyoto enades medlemsländerna om att inte överskrida en ökning av maximalt två grader jämfört med förindustriell tid. Målet bekräftades av EU år 2003 och även senast år 2007 vilket i daglig dags kallas tvågradersmålet (länktips A) Kyotoprotokollet från 1992 är grunden för de internationella förhandlingarna gällande klimat, vilket förlängdes under det senaste mötet i Durban år Samtliga länder har skrivit under protokollet, men USA är det enda land som inte har för avsikt att ratificera det (länktips B) antog Sverige ett nytt klimatmål med en minskning på 40 procent till 2020 jämfört med 1990-års nivåer samt klimatvisionen - noll nettoutsläpp av växthusgaser till år 2050 (länktips C). I Sverige liksom i övriga Europa står industri och transportsektorn för den övervägande delen av både utsläpp av växthusgaser och den totala energianvändningen.utsläppen av växthusgaser har dock minskat stadigt sedan 70-talet i Sverige vilket huvudsakligen beror på större andel vatten- och kärnkraft samt biobränslen. Energianvändningen har däremot ökat stadigt och trenden är fortsatt ökande 4. Av Sveriges totala energianvändning står användningen av fossila bränslen för drygt 30 procent idag ( länktips D) För Skåne återstår åtta procentenheter för att nå målet att sänka växthusgaserna med 30 procent till år 2020 jämfört med Den minskning som skett hittills beror på Koppling till nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning God bebyggd miljö Ingen övergödning Ett rikt växt- och djurliv 8

9 ENERGI OCH TRANSPORTER minskad uppvärmning med fossila bränslen, försvarsnedläggningar och mindre djurhållning i jordbruket. I Skåne står transporter för 44 procent (2009) av växthusgasutsläppen varav personbilar står för den största andelen, 62 procent, och lastbilar och bussar 23 procent. Skåne har tillsammans med Dalarna och Norrbotten utsetts till pilotlän för grön omställning av regeringen. 7 Läget i kommunen Klippans kommun är en kommun där industrisektorn står för nästan hälften av all energianvändning. Sedan år 2000 är det just energianvändningen inom industrisektorn som ökat samtidigt som övriga sektorer i stort sett legat oförändrade (figur1). Utsläppen av växthusgaser i kommunen har däremot minskat. Sedan år 2000 har utsläppen minskat med drygt 30 procent. Detta beror framförallt på att allt fler fastigheter upphört att använda olja som värmekälla och anslutit sig till fjärrvärmenätet. Jämfört med riksgenomsnittet ligger dock utsläppen av växthusgaser per person i kommunen något över riksgenomsnittet, 6,9 ton per person jämfört med rikets 6,4 ton. Dessa siffror inkluderar inte indirekta utsläpp utanför Sveriges gränser, de medräknade ligger riksgenomsnittet på uppemot 10 ton per person. Det gäller även kommunens växthusgasutsläpp. Trots att kommunen är välförsörjd på kollektivtrafik kör kommunens invånare något mer bil än snittet i riket. Körsträckan per invånare är cirka 30 procent högre i kommunen än riksgenomsnittet. Fordonsflottan i kommunen drivs till största delen av fossila drivmedel. Länktips A Tvågradersmålet B Klimatförändring konsekvenser C Sveriges klimatmål D Energi Film: När klimatet förändras Testa din klimatpåverkan Total energianvändning per sektor i Klippans kommun MWh Hushåll Övriga tjänster Transporter Offentlig verksamhet Industri, byggverks. Jordbruk,skogsbruk,fiske År Figur 1. Energianvändning i MWh fördelat på sektorer. Källa: SCB. 9

10 ENERGI OCH TRANSPORTER Kollektivtrafik är ett miljövänligt sätt att ta sig till och från jobbet. Bilden är tagen vid Klippans station. Foto: Klippans kommun Av personbilarna drevs 87 procent av bensin, följt av 11 procent diesel och 2 procent etanol-hybrid år Drivmedel som naturgas/biogas och övriga hybrider var lågt representerade i kommunen och el användes inte alls som drivmedel. Jämfört med riksgenomsnittet i Sverige är användningen av bensin högre i kommunen och användningen av drivmedel som etanol, naturgas/biogas och diesel lägre. Klippans kommun är säte för många transport- och logistikföretag och här bor också många pendlare. Precis som i riket i övrigt har trafikens andel av växthusgasutsläppen i Klippan ökat sedan början av seklet och trenden är ökande. År 2008 gav transportsektorn upphov till cirka 40 procent av växthusgasutsläppen, vilket är något mer än riksgenomsnittet. En välfungerande kollektivtrafik liksom gång- och cykelresor kan ersätta många bilresor. Klippan har en väl utbyggd kollektivtrafik och antalet avgångar/ ankomster med buss och tåg ökat med drygt 25 procent sedan Trots det gör Klippanbon färre resor med kollektivtrafiken (54 resor per person och år) än genomsnittet i Skåne (112 resor per person och år). Växthuseffekten Den naturliga växthuseffekten gör att inkommande solljus når jorden och absorberar den avgående värmestrålningen. Utan växthuseffekten hade jordens yta varit ungefär minus 19 o C. Ökade utsläpp av växthusgaser förstärker den naturliga växthuseffekten och värmer samt skapar obalans i klimatsystemet. Samtidigt kyls klimatet ned av aerosoler (ultrafina luftburna partiklar) i atmosfären och påverkas även av den förändrade markanvändningen nere på jorden. Växthusgaser från mänsklig aktivitet är exempelvis metan, lustgas och koldioxid som främst uppkommer vid förbränning av fossila bränslen såsom kol, olja och naturgas. 2 Industrier, offentliga verksamheter, transporter och hushåll är sektorer som står för en stor del av de växthusgaser som släpps ut i Sverige. Konsekvenserna av ett förändrat klimat är många, omfattande och dåligt kända. Förändringar kommer dock att ske på land och i vattenmiljöer vilket i sin tur påverkar allt som lever och brukar resurserna på jorden. 5 10

11 ENERGI OCH TRANSPORTER I Klippans kommun finns ett kraftvärmeverk som ägs av KREAB-energi och tillhör Lunds energikoncern. Energin distribueras via fjärrvärmenätet i kommunen. Cirka 4 procent av växthusgasutsläppen i kommunen kommer från kraftvärmeverket. På Nårabs avfallsanläggning i Hyllestofta och VA-verket i Klippan produceras även fjärrvärme som används för uppvärmning av de egna anläggningarna. Matavfallet som samlas in på avfallsanläggningen behandlas och skickas sedan till Söderåsens bioenergi AB för att bli biogas. Region Skåne har beräknat biogaspotentialen i Skånes kommuner och Klippans kommun beräknades ha en biogaspotential på 35,4 GWh vilket motsvarar 20 procent av transportsektorns energiförbrukning i kommunen år Det finns också sju mindre vattenkraftverk i Rönne å inom kommunens gränser varav tre ägs av Skånska energi AB och fyra är privatägda. Vindkraft har länge varit en fråga i kommunen, mer information om det finns att hämta i kommunens översiktsplaner. Biogas består huvudsakligen av metan och bildas när organiskt material som växter, gödsel, matavfall eller slam från avloppsreningsverken bryts ned av bakterier i en syrefri miljö. Foto: Klippans kommun 11

12 12 Skäralid. Foto: Klippans kommun

13 ENERGI OCH TRANSPORTER Miljömål Andel förnybar energi ökar Miljömålet innebär att andelen biobränslen, vattenkraft, solkraft och vindkraft ökar till år Målet uppnås genom att kommunen föregår med gott exempel vid upphandling samt successivt fasar ut användningen av fossila bränslen. Minskad och effektivare energianvändning Miljömålet innebär att energianvändningen minskar till år 2020 genom bland annat användning av modern styr- och reglerteknik både inom Klippans kommun som geografiskt område och inom kommunens verksamheter. Hållbara transporter Miljömålet innebär att trafikens utsläpp till luft och buller minskar samt att infrastrukturens intrång i landskapet minimeras till år Målet uppnås bland annat genom att kommunen planerar för ett minskat behov av bilresor samt utökad användning av miljöanpassade fordon. Växthusgasutsläppen minskar Miljömålet innebär att växthusgaser såsom koldioxid, metan och lustgas minskar till år 2020, genom att i större utsträckning använda förnyelsebara drivmedel och bränslen samt att effektivisera och optimera energianvändningen. Uppmuntra till klimatsmarta val Miljömålet innebär att kommunen genom information och rådgivning ska uppmuntra kommunanställda, privatpersoner och företagare till hållbart resande och smart energianvändning. = Klicka här för miljömål i siffror eller se bilaga 1 13

14 hälsa och miljö Dagligen exponeras vi för mängder av miljö- och hälsofarliga ämnen, i maten vi äter, vattnet vi dricker och luften vi andas. Vi utsätts också för buller och strålning. Trots det har folkhälsan i Sverige förbättrats under flera decennier men det finns fortfarande stora frågetecken. Osäkerheten kring hur och i vilken omfattning den ökade miljöbelastningen påverkar hälsan är i dagsläget stor. Ett framgångsrikt miljö- och folkhälsoarbete kräver förebyggande åtgärder och insatser på bred front. Att aktivt arbeta med åtgärder som förbättrar invånarnas folkhälsa och livskvalitet bidrar till att Klippan förblir en attraktiv kommun att bo och verka i. Läget i omvärlden Globalt sett är vi relativt förskonade från både miljö- och hälsoproblem i Sverige. Miljörelaterade hälsoproblem är således inte ett speciellt stort problem i kommunen heller. De miljöaspekter som vanligtvis anses ge effekter på människans hälsa är luftföroreningar, buller, strålning och exponering av kemikalier. I Skåne orsakar luftföroreningar, framför allt av partiklar och marknära ozon, upp emot 1000 fall av för tidig död årligen 1. En studie från IVL och Umeås universitet visar att hälsoeffekter orsakade av partiklar kostade omkring 26 miljarder kronor för Sverige år (länktips A). Partiklarna som studerades var PM10 och PM2.5 som främst har sitt ursprung från vägtrafik (slitage från vägar), förbränning av olja eller biobränslen och även luftburna från Europa. Studien visar att medelhöga nivåer är mest kostnadseffektiva att åtgärda samt att åtgärder för att minska PM2.5 bör prioriteras både globalt och lokalt. I Sverige har PM2.5 minskat de senaste åren vilket beror på minskade utsläpp i industrisektorn men ändå anses det nationella miljökvalitetsmålet för PM2.5 svårt att uppnå. Koppling till nationella miljökvalitetsmål Frisk luft God bebyggd miljö Säker strålmiljö Att aktivt arbeta med åtgärder som förbättrar invånarnas folkhälsa och livskvalitet bidrar till att Klippan förblir en attraktiv kommun att bo och verka i. Här ser vi en dam som promenerar vid Stadsparken Foto: Klippans kommun 14

15 HÄLSA OCH MILJÖ Miljökvalitetsnormer infördes för PM2.5 år 2010 och har funnits en längre tid för PM10, kväve- och svaveloxider, tungmetaller, kolmonoxid och bensen som även de ger negativa miljö- och hälsoeffekter (länktips B). Den största källan till bullerstörningar i Sverige är trafikbuller 3 (länktips C). Enligt beräkningar utsätts drygt två miljoner svenskar för trafikbuller i sin boendemiljö vid en ljudnivå som påverkar deras hälsa negativt (se faktaruta). Närmare var tredje svensk utsätts för trafikbuller över gällande riktvärden. I Skåne angav närmare 25 procent av invånarna att de stördes av trafikbullret år Det finns miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller som anger gränsvärden för bullernivåerna i Sverige. (länktips D). Strålning har alltid funnits. Den största delen av strålningen som människan utsätts för idag kommer från naturligt radioaktiva ämnen som uran, torium och kalium-40 i marken 6 (länktips E). Radon skapas vid sönderfall av uran, naturligt i marken kallas den markradon och är den största källan till radon i hus. Radon i hus kan antingen härstamma från markradon, byggnadsmaterial eller hushållsvattnet vilket varje år orsakar cirka 500 lungcancerfall i Sverige 7. Utöver detta kommer strålningen från rymden, vår egen kropp och solen. Ett uttunnat ozonskikt orsakat av utsläpp av ozonnedbrytande gaser ger ökad UV-strålning från solen som i sin tur är den största källan till hudcancer 8. I dag anses ozonnedbrytande ämnen vara så pass utfasade att ozonskiktet kan återhämta sig och till och med förtjockas till år Samtidigt ökar antalet hudcancerfall, vilket antas bero på människans solvanor och livsstil snarare än ozonskiktets tjocklek. Länktips A Luftföroreningar B Miljökvalitetsnormer för luft C Buller D Miljökvalitetsnormer för buller E Strålning Film: Fågelsång eller inglasad balkong en film om buller Den största källan till bullerstörningar i Sverige är trafikbuller som kan undvikas med utökad cykeltrafik. Foto: Mo Riza, flickr.com 15

16 HÄLSA OCH MILJÖ Läget i kommunen Halterna av kväve och svaveloxid, PM10, bensen och ozon mättes år 2002 och 2003, där samtliga låg under gällande gränsvärden. Utsläpp av kväve och svaveloxid, tungmetaller, kolmonoxid, partiklar och flyktiga organiska ämnen har samtliga minskat sedan 1990 i Klippans kommun. Därför kan de värden som mätts tidigare antas fortfarande ligga under gränsvärdena även om viss osäkerhet föreligger angående halter av långväga transporter. Utsläpp av PM2.5, bly och kolmonoxid har aldrig mätts i Klippans kommun. Utsläppen av Bensapyren har ökat med femtio procent sedan år 2000 och härrör främst från energiförsörjning, orsaken är oklar. Totalt störs cirka 22 procent av Klippans kommuns befolkning av diverse buller, vilket är lägre jämfört med Skåne län. Den största andelen störningar från buller kommer från vägtrafiken och 16 procent av Klippans befolkning störs dagligen av trafikbuller (figur 2). Kommuner med över invånare måste enligt förordningen om omgivningsbuller kartlägga bullret, det betyder dock inte att det är en mindre viktig miljö - och hälsoaspekt att beakta i Klippans kommun. Som en del av miljöövervakningen mäts bakgrundsstrålningen i kommunen på två punkter årligen. Sedan mätningarnas början har strålningen legat på en hälsosam nivå. I Klippans kommun är markradonhalterna mestadels låga till normala, dock uppmättes två punkter med högradonmark 1. Vid mätningar av radon i skolor och förskolor återfanns en punkt med höga radonvärden (över 350 Bq/m3) som skall följas upp inom snar framtid. Buller och hälsa Buller inverkar negativt på möjligheten till en god livskvalitet. Besvär av buller kan leda till störningar av sömn och vila, eller vara källa till stress. Buller kan också leda till sämre inlärningsförmåga och göra det svårare att höra vad andra säger, inte minst för personer med hörselnedsättning. 4 Partiklar och hälsa Höga halter av partiklar kan skada lungfunktionen och inverka på lungornas normala utveckling. Enligt svenska studier uppskattas partiklar orsaka mellan 3000 och 5000 förtida dödsfall per år i Sverige, vilket motsvarar en förkortad medellivslängd på ca 6 12 månader. Figur 2. Andel av kommunens invånare störda av buller år Källa: Länsstyrelsen i Skåne län. 16

17 HÄLSA OCH MILJÖ Miljömål Hälsofarliga luftutsläpp minskar Miljömålet innebär att luftutsläpp, såsom partiklar, svavel - och kväveoxider, minskar så att halterna understiger gällande miljökvalitetsnormer med god marginal år Nya mätningar i gaturum bör genomföras för att fastställa åtgärdsbehovet. Målet kan uppnås genom förebyggande åtgärder såsom att nya pannor för småskalig vedeldning har låga utsläpp av luftföroreningar och hög verkningsgrad. Färre människor störs av buller Miljömålet innebär att andelen människor som störs av buller minskar till år 2020 genom att exempelvis beakta buller i alla skeden i planprocessen (bygglov, detaljplan och översiktsplan). Strålmiljön är tryggad Miljömålet innebär att det år 2020 säkerställts att strålmiljön inte påverkar människors hälsa negativt genom att kontrollera att radonhalten i skolor och förskolor ligger under angivna riktvärden samt att regelbundet kontrollera bakgrundsstrålningen. God tillgång till grönområden Miljömålet innebär att tillgången till grönområden med hög kvalitet för rekreation och friluftsliv är fortsatt god. = Klicka här för miljömål i siffror eller se bilaga 1 17

18 mark och vatten Klippans kommun ligger i en av Skånes mest expansiva regioner. Kommunen består till stor del av attraktiva och värdefulla grönområden väl lämpade för rekreation och friluftsliv men som också svarar för ett stort antal viktiga ekologiska funktioner, s.k. ekosystemtjänster. Ett ökat invånarantal innebär ett ökat tryck på kommunens naturresurser. Genom att bruka marken på ett hållbart sätt kan dess förmåga att klara påfrestningar och långsiktigt leverera ekosystemtjänster säkras. Läget i omvärlden Bristande tillgång på mark och vatten är ett globalt problem som hotar exempelvis livsmedelstillgången i världen. Samtidigt som både vattnets och markens produktionsförmåga och tillstånd försämras ökar jordens befolkning. Det innebär svårigheter att trygga mattillgången åt de 9 miljarder människor som år 2050 förväntas leva på jorden 1. De globala miljöproblemen kräver således gränsöverskridande överenskommelser liksom lokala åtgärder. Skåne är en expansiv region med stor efterfrågan på mark. Mark för bostäder, industrier, jordbruk och infrastruktur ställs ofta mot varandra som motstridiga intressen. För att möta den ökande efterfrågan exploateras årligen stora arealer jordbruksmark. Därför är det viktigt att så långt som möjligt hushålla med sådan mark. Länsstyrelsen har i flera utredningar framhållit vikten av att hushålla med produktiv jordbruksmark i Skåne. Koppling till nationella miljökvalitetsmål Levande sjöar och vattendrag God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt odlingslandskap Grundvatten av god kvalitet Giftfri miljö Bara naturlig försurning Ingen övergödning Ljung är en typisk torrmarksväxt, vanlig på flera platser i kommunen. Foto: Klippans kommun 18

19 MARK OCH VATTEN Åkermark för livsmedelsproduktion är en viktig resurs som när den en gång bebyggts inte kan återställas. På grund av klimatförändringarna och försämrade betingelser för odling i Sydeuropa bedöms den skånska marken bli en mer strategiskt värdefull resurs i framtiden. Att hantera jordbruket hållbart är också viktigt för att i längden bevara våra naturresurser och ekosystemtjänster (se faktaruta), exempelvis genom ekologiskt jordbruk. Det ekologiska jordbruket omfattar både djurhållning och odling av växter där exempelvis kemiska bekämpningsmedel inte är tillåtna. 2 I Sverige är cirka 16 procent av jordbruksmarken ekologiskt odlad. Motsvarande siffra för Skåne är cirka sex procent, vilket placerar Skåne på jumboplacering i riket. Mark och vatten påverkas av förändrade förhållanden som bl.a. kan orsakas av människan. Ökad tillförsel av sura ämnen, främst svaveldioxid, till mark och vatten orsakar försurning där den största källan i Sverige är förbränning av fossila bränslen. Försurning av sjöar, skogsmark och vattendrag har minskat i Sverige men trots det bedöms Sverige fortfarande vara försurat. Försurningen påverkar växter, djur och även människors hälsa (länktips A). Ökad tillförsel av näringsämnen, kväve och fosfor, leder till övergödning vilket orsakar stora miljöproblem i vatten- och skogsområden. Övergödningen påskyndar igenväxningen av sjöar, hotar den biologiska mångfalden samt kan förorena grundvattnet (länktips B). Havet påverkas också mycket av övergödningen, eftersom den är den slutliga mottagaren av allt vatten. De övergödande utsläppen kommer framför allt från jordbruk, transporter och är främst ett problem i södra Sverige. Största delen av nedfallet av både sura ämnen och näringsämnen härrör från utländska källor. Ökad tillförsel av näringsämnen, kväve och fosfor, leder till övergödning vilket orsakar miljöproblem i vatten- och skogsområden. Foto: Klippans kommun 19

20 MARK OCH VATTEN Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. I Sverige finns gynnsamma förutsättningar för bra grundvatten och ungefär hälften av vårt dricksvatten kommer från grundvattnet 3. Överlag är grundvattnet av god kvalitet i Sverige men särskilt i södra Sverige förekommer rester av bekämpningsmedel, tungmetaller och nitrat. Föroreningarna uppträder främst i befolknings- och jordbrukstäta områden. I Skåne saknar också tre fjärdedelar av vattentäkterna tillräckligt skydd enligt kraven i vattendirektivet 4 (länktips C). År 2009 antogs miljökvalitetsnormer för vatten. Miljökvalitetsnormerna (länktips D) innebär att sjöar, vattendrag och kustvatten ska uppnå god kemisk och ekologisk status och målet är god vattenstatus till år Vissa vatten har dispens till år 2021 eller Även grundvattnet skall uppnå god kvantitativ och kemisk status senast år Miljökvalitetsnormerna för vatten är målsättningar för vattnets status till skillnad från exempelvis luftföroreningar som har gräns eller riktvärden. I dagsläget krävs ett ökat tempo för att uppnå Sveriges mål om god vattenstatus 2015, enligt vattenmyndigheterna 5. I Skåne bedöms den kemiska statusen för alla vattenförekomster till god men endast en fjärdedel når upp till god ekologisk status. Den kvantitativa statusen på grundvattnet i Skåne bedöms som god medan den kemiska statusen i grundvattnet är oklar i dagsläget. 8. Årligen tillförs 30 miljoner ton miljöoch hälsofarliga kemikalier till kretsloppet i Sverige vilka i olika utsträckning och grad påverkar människans hälsa. Länktips A Försurning B Övergödning C Vattendirektivet D Miljökvalitetsnormer för vatten E REVAQ F ÖP 2012 samrådsförslag G. Sammanfattning av vattenkontrollen 2011 Film: Cocktaileffekten Film: Sju filmer om vatten 20 Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Bilden är tagen vid Bandsjön. Foto: Klippans kommun

21 MARK OCH VATTEN Osäkerheten kring kemikaliernas påverkan är stor både för kemikalierna separat men också den så kallade cocktaileffekten (länktips film) som uppkommer när de blandas. För att skapa ett hållbart kretslopp måste vi arbeta med utfasning av miljö och hälsofarliga kemikalier 6. En konsekvens av de gifter som finns i vår miljö är att det fosforrika avloppsslammet innehåller mycket tungmetaller och andra miljögifter vilket gör det riskabelt att återföra till kretsloppet igen via gödsling. För att uppnå en hållbar markanvändning är återföring av näringsämnen nödvändigt och miljökvalitetsmålet är att minst 60 procent av fosforföreningarna skall återföras till produktiv mark, varav hälften till åkermark 7. Läget i kommunen I Klippans kommun är ungefär hälften av marken skogsmark och 25 procent åkermark. Åkerarealen har dock minskat med 10 procent mellan 1990 och 2007 (länktips F). Utav den totala jordbruksmarken inom kommunen var ungefär 6 procent ekologiskt odlad år 2011 vilket var en ökning från året innan då siffran låg runt 3 procent. Tre skogsbruk är certifierade enligt FSC (Forest Stewardship Council). Kommunen äger cirka 568 ha jordbruksmark varav 233 ha brukas av Naturbruksgymnasiet i Östra Ljungby. Naturbruksgymnasiet marker odlas ekologiskt. Resterande mark arrenderas av privatpersoner. Enligt kommunens skogsbruksplan äger kommunen 138 ha skog vilken är certifierad enligt PEFC (The Programme for the Endorsement of Forest Certification). Enligt Vatteninformation Sverige, VISS (2012) bedöms kommunen ha god kemisk status i sina grund - och ytvatten (exklusive kvicksilver) och även den kvantitativa statusen av grundvatten uppskattas vara god. Dock uppnås ej god kemisk status i ytvatten medräknat kvicksilver. 40 procent av vattendragen bedöms övergödda, 5 procent bedöms försurade och ungefär 60 procent av vattendragen bedöms ha otillfredsställande till måttlig ekologisk Ekologisk status i vattendrag Klippans kommun % 22% 17% Hög God 0% Måttlig Otillfredsställande 33% 24% Dålig Saknar klassning Figur 3. Ekologisk status (klassificerat) i vattendrag i Klippans kommun år Procentsatsen är baserad på vattendragens storlek. Källa: VISS 21

22 MARK OCH VATTEN status, medan endast 4 procent har hög ekologisk status (figur 3). I samtliga vattendrag återfinns miljögifter varav en stor andel av miljögifterna är kvicksilver. Enligt mätningar gjorda av Rönne ås vattenkommitté år 2011 (Länktips G) är det måttligt höga halter av fosfor och höga kvävehalter i Rönne å. ph- värden i vattendragen var sammantaget neutrala till svagt sura och metallhalterna var låga. Sedan 1990-talet har utsläppen av försurande och övergödande ämnen minskat i kommunen. Fiskstatusen är otillfredsställande på en del punkter. Rönne å (från mynningen till Herrevadskloster) och biflödet Bäljane å är upptagna i Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som ska skyddas enligt förordningen om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Här avses strömmande eller stillastående sötvatten som behöver skyddas eller förbättras i kvalitet och där fiskar lever eller skulle kunna leva. Från ett naturligt vattenmagasin under Söderåsen hämtas det kommunala dricksvattnet. Det finns totalt fem kommunala vattenverk varav samtliga är vattenskyddsområden med skyddsbestämmelser. Produktionen av dricksvatten har ökat i Klippans kommun sedan 2000-talet. I kommunen finns totalt 1700 enskilda avlopp varav samtliga är inventerade och 300 åtgärdade. Avloppsvattnen från 4100 kommunalt anslutna klippanbor behandlas på sju reningsanläggningar där slammet från sex av dessa kommer till den största anläggningen - avloppsreningsverket i Klippan. Ekosystemtjänster Alla jordens arter och de livsmiljöer de lever och fungerar i producerar också livsnödvändiga tjänster för oss människor, kallade ekosystemtjänster. De flesta tar vi för givna. Pollinering av blommor, syreproduktion och nedbrytning av avfall är exempel på ekosystemtjänster. Det handlar kort och gott om tjänster som naturen tillhandahåller människan. Dessvärre är värdet av ekosystemtjänster svårt att värdera ekonomiskt och på samma gång ovärderliga för vår fortsatta överlevnad. Områden med mager jord som vägrenar och banvallar hyser ofta en rik flora och fauna. Foto: Allie_Caulfield, flickr.com 22

23 MARK OCH VATTEN Där startade år 2010 introduktionen till certifieringen REVAQ och beräknas vara certifierade sommaren 2012 (länktips E). Certifieringen syftar till att kvalitetssäkra reningsverkens arbete med återföring av slam till jordbruksmark. Slamproduktionen och likaså mängden återförd fosfor har varierat (årsvis) mellan åren , detta beror på att verkets processer har förändrats under resans gång. Halten av bly och kvicksilver har legat stabilt under gränsvärdena för återföring till jordbruksmark vilket också gäller kadmium bortsett från år 1991 och Halten nonylfenol (organiskt miljögift) överskred gränsvärdena för återföring av slam på jordbruksmark under 90-talet men har idag minskat till en acceptabel nivå. Slammet tas om hand och sprids sedan av Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR). I kommunkoncernen finns sedan 1987 en policy antagen om totalförbud mot kemiska bekämpningsmedel på kommunal mark. På alla markytor som kommunen sköter inom allmän platsmark, park och gata, bekämpas ogräs mest för hand men också med gasol. Inga kemiska ogräsmedel används. Alla produkter som städenheten använder i den kommunala verksamheten är svanenmärkta och doseringsråd följs noggrant. De öppna gräsmarkerna är viktiga som pollenkälla för många insekter. Foto: Gareth Davies, flickr.com 23

24 24 Foto: Klippans kommun

25 MARK OCH VATTEN Miljömål Hållbar markanvändning Miljömålet innebär att allt nyttjande av markresurser ska ske på ett sådant vis att negativa miljö- och hälsokonsekvenser minimeras. Det betyder exempelvis att kommunen huvudsakligen expanderar genom förtätning där jord- och skogbruksmark i minsta möjliga mån tas i anspråk för exploatering. Målet uppnås genom långsiktigt hållbar fysisk planering och ansvarsfull förvaltning av kommunens mark. God vattenstatus Miljömålet innebär att all användning av grundvatten samt ytvatten i sjöar och vattendrag sker så att vare sig miljökvalitet eller mängden vatten påverkas negativt. Det innebär bland annat att vattenskyddsföreskrifter uppdateras och att utsläppen av näringsämnen till vattendragen minskar. Hållbara kretslopp Miljömålet innebär att näringsämnen återförs till produktiv mark, att förekomsten av miljögifter i slam minskar och att spridning av särskilt farliga ämnen och hälso- och miljöfarliga kemikalier fasas ut till år Målet uppnås genom exempelvis kemikaliefri bekämpning av ogräs på offentlig mark samt inventering och riskklassning av förorenad mark. = Klicka här för miljömål i siffror eller se bilaga 1 25

26 natur och kultur Naturen i Klippans kommun är storslagen och variationsrik. Här finns allt från hisnande raviner med ädellövskogsklädda branter till ursprungliga ängs- och hagmarker fyllda med blomsterprakt. Naturliga vattendrag slingrar sig fram genom det omväxlande landskapet. Det är aldrig långt till värdefulla naturområden. Klippan skall vara en frisk och attraktiv kommun, både att besöka samt leva och verka i, därför är det viktigt att skydda, bevara och utveckla områden med höga natur - och kulturvärden. Läget i omvärlden Till följd av moderniseringar och effektiviseringar har stora förändringar skett i odlingslandskapet under de senaste 100 åren. Detta har bidragit till att många kulturhistoriska värden gått förlorade, exempelvis ängslador, odlingsrösen och gamla åkerformer. Även flera växt- och djurarter har minskat som en följd av dessa förändringar i landskapet Den biologiska mångfalden minskar i världen och det största hotet är klimatförändringarna. Samtidigt är en bibehållen mångfald en förutsättning för ekosystemens resiliens (se faktaruta) och således en viktig försäkring mot klimatförändringarnas effekter. Biologisk mångfald delas ofta in i följande nivåer: mångfald av arter, genetisk variation och mångfald av ekosystem samt naturtyper (länktips A). Utrotningstakten går idag snabbt och uppemot 25 procent av alla arter i undersökta grupper är hotade (länktips B). För att rädda den biologiska mångfalden antogs konventionen om biologisk mångfald med vision och konkreta mål vid FN- Koppling till nationella miljökvalitetsmål Levande sjöar och vattendrag Levande skogar Myllrande våtmarker Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Ruveröds gamla vattenkvarn. Det kulturella, historiska och arkektoniska arvet i form av värdefulla byggnader är viktiga att bevara och utveckla. Foto: Klippans kommun 26

27 NATUR OCH KULTUR mötet i Nagoya år Mötet blev en succé och 193 länder skrev på. Målsättningen är att hejda förlusten av biologisk mångfald till år 2020 vilket bl.a. innebär att 17 procent av landarealen skall skyddas till år Sverige ratificerade konventionen om biologisk mångfald (CBD) redan 1993, vilken införlivats i både miljömål och miljöbalken (länktips C). Biologisk mångfald är också ett av fyra prioriterade områden i de nya uppsättningarna av miljökvalitetsmålen för Sverige 1. De lokala målen i Klippan innefattar bl.a. ekosystemtjänster och resiliens, hotade arter och naturtyper, invasiva och främmande arter. För att skydda utrotningshotade arter och naturtyper har EU inrättat ett nätverk kallat Natura2000 (länktips D). Idag är cirka 12 procent av Sveriges yta skyddad i form av nationalparker, naturreservat mm. De skyddade områdena är en del av vårt natur- och kulturarv (se faktaruta). Skåne har ett varierat landskap med alla naturtyper utom fjäll. Landskapet har flest växt - och djurarter i Sverige. Den biologiska mångfalden i Skåne hotas av ökad exploatering av mark samt jord- och skogsbrukets rationella markanvändning. I Skåne är det nära till naturen, vilket många gånger är avgörande för hur mycket vi vistas i naturen. Att bevara tätortsnära natur- och kulturområden är därför viktigt för att uppmuntra till rekreation, aktivitet samt ge kunskap och förståelse för vår miljö och natur. Länktips A. Biologisk mångfald B. Vårt gröna guld C. Konventionen om biologisk mångfald D. Natura2000 E. Naturvårdsprogram för Klippans kommun Film: Låt gamla träd leva! Film: Hotade arter i Skånsk natur Klippans kommun består av hälften skog som i sin tur utgörs till drygt hälften av lövskog. Foto: Hans Kylberg, flickr.com 27

28 NATUR OCH KULTUR Läget i kommunen Klippans kommun består av uppemot en tredjedel jordbrukmark och hälften skog som i sin tur utgörs till drygt hälften av lövskog (länktips E). I den östra delen dominerar skogen medan i väster breder jordbruksmarken ut sig. Berggrunden i kommunen består mestadels av gnejs. Eftersom kommunen är variationsrik och har ett omväxlande landskap finns en hög biologisk mångfald att ta hänsyn till vid exempelvis exploatering och ny bebyggelse. I Klippans kommun finns en nationalpark (1600 ha), 13 Natura2000 områden, två naturreservat, 19 biotopsskyddsområden (29 ha) samt två områden för landskapsbildsskydd. Arealen skyddad natur- och kulturmark upptar idag cirka 2 procent av Klippans kommuns totala yta. Den största ytan av den skyddade naturen är nationalpark (se figur 4). Samtliga Natura2000 områden i kommunen är utpekade riksintressen och utöver dem finns fyra områden som är utpekade som riksintresse för naturvård. I Klippan kommuns naturvårdsprogram finns 69 områden med särskilt höga naturvärden beskrivna i ord och bild varav 25 är odlingslandskap, 19 skog, 14 sjöar och vattendrag samt 11 våtmarker. De mest framträdande värdetrakterna, alltså värdefulla områden, är koncentrerade till Söderåsen, Herrevadskloster, Bjärsgård och Rönneåns dalgång. (Länktips E) Största delen av bebyggelsen i kommunen är lokaliserad längs med vattendragen. Här finns flera både större och mindre vattendrag som är viktiga för den biologiska mångfalden, vilka hyser rödlistade Resiliens Resiliens är ett systems långsiktiga förmåga att klara av förändringar och utvecklas. Det är alltså dess förmåga att stå emot stress och att sedan återuppbygga viktiga funktioner. För exempelvis en skog är det förmågan att klara av allt från stormar till föroreningar. 2. Figur 4. Skyddad natur i Klippans kommun uppdelat på skyddsform år Källa: SCB 28

29 NATUR OCH KULTUR arter såsom ål och flodpärlmussla. Några av de mest värdefulla områdena där sjöar och vattendrag ingår är skogs- och sjöområdet mellan Bjärsgård och Sjökroken samt delar av Söderåsen med Skärdammen, Klövabäcken och Skärån. Vattendragen på Söderåsen samt Rönne å utgör riksintressen för naturvård. Våtmarker, vilka gynnar biologisk mångfald kan fungera som kvävefällor. Längs med vattendragen finns även många värdefulla kulturmiljöer. Klippans pappersbruk och Herrevadskloster är utpekat som ett riksintresse för kulturmiljövård. Av kommunens värdefulla kulturmiljöer har länsstyrelsen lyft sex miljöer som särskilt värdefulla kulturmiljöer så kallade. kulturmiljöstråk. Här ingår områdena Färingtofta- Anderstorp-Snälleröd-Forestad, Herrevadskloster-Ljungbyhed, Kvidinge-Tommarp- Bjärsgård, Klippan, Skäralid samt Rönne å. Skyddad natur De formella skydden för naturområden är nationalpark, naturreservat, och biotopskyddsområde. Nationalpark är det finaste ett område kan vara och ägs av staten. Naturreservat bildas av kommunen eller länsstyrelsen och är den vanligaste formen av skydd i Sverige. Biotopskyddsområden upprättas av länsstyrelsen och skogsstyrelsen och är mark - och vattenområden som utgör livsmiljöer för hotade växt och djurarter. Natura2000 är EUs skydd av naturområden, samtliga Natura2000-områden i Sverige är också utpekade riksintressen. Riksintressen pekas ut av länsstyrelsen och miljöbalken stadgar att områden av riksintresse för naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. 3 Tillgång till tätortsnära natur är en viktig faktor när barnfamiljer väljer bostadsort. Foto: Klippans kommun 29

30 30 Foto: Klippans kommun

31 NATUR OCH KULTUR Miljömål Naturvärden skyddas, utvecklas och bevaras Miljömålet innebär att områden med höga naturvärden ska skyddas, skötas och utvecklas så att naturvärdena bibehålls eller ökar. Målet nås bland annat genom att våtmarker nyskapas samt att naturvärden kompenseras då naturområden tas i anspråk till annat. Värna om kulturvärden Miljömålet innebär att kulturhistoriska och estetiska värden tas till vara och utvecklas. Genom att identifiera kulturhistoriska värden och upprätta skyddsprogram uppnås målet. Förståelse och respekt för natur- och kulturvärden Miljömålet innebär att Klippans kommun på ett pedagogiskt och intresseväckande vis sprider kunskap om naturen. Kunskapsnivån ska öka bland allmänhet, politiker och tjänstemän i kommunen. Kunskap och engagemang hänger ihop och stärker varandra. Målet nås bland annat genom att uppdatera kommunens naturvårdsprogram, utbildning av kommunens driftpersonal i naturvårdsinriktad skötsel samt informationsinsatser. = Klicka här för miljömål i siffror eller se bilaga 1 31

32 konsumtion och avfall Allt vi konsumerar påverkar miljön på olika sätt, olika mycket och på olika platser. Konsumtionens miljöpåverkan sträcker sig över hela produktens livscykel - från råvara till avfall och oftast utanför det land eller kontinent där varan eller tjänsten konsumeras. Genom att förändra våra konsumtionsmönster, både mängder och val av varor, kan vi minska vår miljöpåverkan vilket naturligtvis gäller för privatpersoner och kommuner likväl som för företag. Att föregå med gott exempel och visa vägen för övriga aktörer i kommunen är därför ett viktigt uppdrag för Klippans kommun. Läget i omvärlden Idag produceras allt mer av våra varor i andra delar av världen och som en följd av detta är en varas miljöpåverkan allt svårare att fastställa. Detta innebär att vi delvis exporterar våra miljöproblem och det är följaktligen omöjligt att ha en nationell syn på en sådan global fråga. I USA, Kanada, Europa, Australien och Nya Zeeland lever idag 12 procent av jordens befolkning och tillsammans står länderna för ungefär 62 procent av den privata konsumtionen i världen. Skillnaden räknat i s.k. ekologiska fotavtryck (se faktaruta) mellan hög/medel/låg-inkomstländer är stor (länktips A). Om alla i världen skulle leva som en genomsnittlig svensk behövs det tre jordklot mätt i ekologiska fotavtryck och för en nordamerikan behövs ytterligare två. Rådande konsumtionsmönster är ohållbara både ur ett ekologiskt och socialt perspektiv. I Sverige är konsumtionens miljöpåverkan en del av det övergripande generationsmålet. I regeringens slutbetänkande Bilen, biffen, bostaden kan du läsa mer om detta (länktips B). Koppling till nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Ett rikt växt och djurliv Ett rikt odlingslandskap Frisk luft God bebyggd miljö Idag produceras allt mer av våra varor i andra delar av världen. Bilden visar Åbymarknad. Foto: Klippans kommun 32

33 KONSUMTION OCH AVFALL Offentlig upphandling utgör en betydande del av Sveriges ekonomi. Uppskattningsvis omsätter den offentliga upphandlingen årligen mellan 16 och 18 procent av vår bruttonationalprodukt (BNP). För att påverka konsumtionen på en lokal nivå krävs kunskap om vår livsstil och konsumtion, det kan innefatta exempelvis utbildning om konsumentkunskap och miljövänlig mat i skolor eller att föregå med gott exempel inom övrig offentlig upphandling (länktips C). I Skåne län når endast fyra kommuner upp till det regionala målet där minst 25 procent av det totala livsmedelsinköpet i kommunerna ska vara ekologiskt till år Allt vi konsumerar måste i slutet av varornas livscykel tas om hand. En genomsnittlig svensk ger upphov till mellan 400 och 500 kg avfall per år vilket är något lägre jämfört med en genomsnittlig europé (figur 5). Det du slänger kan både vara värdefullt eller farligt, därför är det viktigt att hantera avfallet på rätt och säkert sätt. En stor del av soporna kan återvinnas och därigenom minska påverkan på människor och miljö samtidigt som vi sparar energi samt naturresurser. EU har beslutat om avfallshierarkin som också lägger grunden för Sveriges arbete med avfall. Avfallshierarkin även kallad avfallstrappan innebär att uppkomsten av avfall primärt skall förhindras, annars återanvändas, i tredje hand återvinnas, därefter förbrännas och i sista hand deponeras (länktips D). Andelen deponerat avfall har minskat i Sverige från 22 procent till 1 procent de senaste tio åren. Andelen återvunnet avfall har ökat och en central anledning till detta är att hushållen i allt högre grad sorterar sina sopor. Samtidigt har även mängderna avfall ökat producerades ton hushållsavfall var den siffran ton. En ökning med 22 procent. 1 Ekologiska fotavtryck De ekologiska fotavtrycken är den biologiskt produktiva yta som behövs för att producera, distribuera, eventuellt deponera och absorbera den koldioxid som bildas av de varor och tjänster vi konsumerar. Fotavtrycket mäts i globalhektar - en genomsnittlig framräknad enhet baserad på jordens produktiva yta. 2 Figur 5. Total mängd avfall redovisat i kg per invånare Källa: Nårab och Eurostat. 33

34 KONSUMTION OCH AVFALL Läget i kommunen Klippans kommun deltar sedan 2007 i det regionala upphandlingsprojektet MILOU (Miljöanpassad Offentlig Upphandling). Projektets syfte är att öka den offentliga upphandlingens roll som en drivkraft i arbetet för en hållbar utveckling (länktips F). För att uppmärksamma och arbeta med miljö och hållbarhet i skolor finns exempelvis certifieringen Grön flagg som utfärdas av miljöorganisationen Håll Sverige rent (länktips E). I Klippans kommun är drygt hälften av skolorna märkta enligt Grön flagg (2012). Skåne län har högst antal skolor med Grön flagg av samtliga län i Sverige och Klippans kommun ligger i dagsläget på delad femteplats av Skånes kommuner mätt i antalet skolor med Grön flagg. Norra Åsbo Renhållning AB (Nårab) är ett kommunalt bolag som tar hand om avfallet i Klippans kommun. De driver avfallsanläggning med återvinningscentral i Hyllstofta och bemannade återvinningscentraler i Östra Ljungby, Ljungbyhed samt Klippan. En invånare i Klippans kommun slänger runt 500 kg avfall om året vilket är ungefär vad en genomsnittlig svensk slänger. Avfallsmängderna per person har ökat mellan 1999 och 2011 samtidigt som andelen osorterat avfall har minskat i kommunen (se figur 6). År 2006 infördes Bedasystemet i Klippan och cirka 90 procent av dem som fått möjlighet att välja har valt Bedasystemet. Bedasystemet innebär fastighetsnära källsortering i minst 8 fraktioner. 3 Länktips A Den svenska konsumtionen globala miljöpåverkan B Bilen, biffen, bostaden C Miljösmart upphandling D Avfall E Grön flagg F Inköpspolicy för Klippans kommun Film: The light bulb conspiracy Figur 6. Mängd sorterat respektive osoerterat avfall, redovisat i kg per invånare i Klippans kommun Källa: Nårab. 34

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN Antaget i kommunfullmäktige den 25 mars 2010 Sigtuna kommun Miljöprogram för Sigtuna kommun En god miljö är en förutsättning för människors och andra organismers liv på

Läs mer

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3 - Miljömål Riksdagen antog i april 1999, 15 nationella miljökvalitetsmål som är formulerade utifrån den miljöpåverkan naturen tål och syftar till att överlämna en god miljö till nästa generation. Ett 16:e

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Ekosystemtjänster Vad handlar miljö om? Miljökunskap Överkonsumtion Jorden Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Naturreservat Utfiskning Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Fördjupningsprojekt inom TRAST Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Innehållsförteckning Inledning... 2 Definition... 3 Mål... 6 Åtgärder... 9 Uppföljning... 10 Ekologiska fotavtryck... 11

Läs mer

Lokala miljömål i Tranås kommun

Lokala miljömål i Tranås kommun Sidan 1 av 6 Lokala miljömål i Tranås kommun Antagna av KF 2007-08-20, 122 Sidan 2 av 6 Miljömål Lokala mål Åtgärder för att nå de lokala målen 1. Begränsad klimatpåverkan Minska transportrelaterade utsläpp

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål Innehåll Miljökvalitetsmål på nationell, regional och lokal nivå... 2 1 Risk och säkerhet... 4 2 Sjöfart och hamnar... 4

Läs mer

MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN

MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2007-05-08 Tillsammans kan vi skapa förutsättningar för en god miljö! Det är nu vi avgör vilken miljö vi ska lämna över till våra barn och

Läs mer

Miljöprogram. Miljöprogram

Miljöprogram. Miljöprogram Miljöprogram Miljöprogram för Skellefteå kommunkoncern för Skellefteå kommunkoncern INLEDNING Vad är bra livsmiljö för dig? Är det den tätortsnära skogen eller är det parken och lekplatsen nära dig? Vi

Läs mer

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete Vetlanda 21 maj Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Sankey-diagrammet Energiplan/klimatstrategi - övergripande mål Förbrukning av

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 GRANSKNINGSHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för HÅCKSVIK INDUSTRIOMRÅDE OMFATTANDE FASTIGHETEN LISSLARP 1:18 MED FLERA i Håcksvik, Svenljunga kommun, Västra Götalands

Läs mer

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen i 1. Klimat- och energiplan Handlingsplan för hållbar tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen Sida 1 (9) Peter Eskebrink och Jenny Ohlsson Ur KS, TN och MBN är påbörjat. politiskt

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida 2010-11-15 226 Au Energi- och klimatplan/energieffektiviseringsstöd Beskrivning av ärendet Anneli Larsson redogör för arbetet

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen

Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen Leva och bo God bebyggd miljö Giftfri miljö Levande kust och skärgård Säker strålmiljö Skellefteås

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Svalövs miljömål 2009-2015

Svalövs miljömål 2009-2015 Datum 2009-03-12 Diarienummer 264-2002 Svalövs miljömål 2009-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2009-04-27, 54 Handläggare: Tommy Samuelsson, miljö- och byggchef, tel: 0418-475091, 0709-475091 tommy.samuelsson@svalov.se

Läs mer

AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER

AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER 1 (7) AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER Antagen av kommunfullmäktige 1997-12-16, 93. ÖVERGRIPANDE VISION FÖR VÄNERSBORGS KOMMUN Alla beslut skall baseras på en helhetssyn som leder till en hållbar

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Gröna nyckeltal. Kommentar

Gröna nyckeltal. Kommentar Utskrift från sekom.miljobarometern.se Gröna nyckeltal Nyckeltal GN.1a Koldioxid från industrisektorn per kommuninvånare inte de industrier som omfattas av handeln med utsläppsrätter. Statistiken har primärt

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Innehåll 1 Planprogram 1.1 Läge och avgränsning 3 1.2 Syfte 3 2 Behovsbedömning 2.1 Miljöbedömning av planer och program

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 MILJÖMÅL MM 3 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 3.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Bakgrunden Miljö och hållbar utveckling har blivit allt mer centrala frågor såväl

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Hållbarhetsindikatorer 2012

Hållbarhetsindikatorer 2012 Hållbarhetsindikatorer Sammanfattning s kommun har för perioden 2006-2010 redovisat sammanhållna Hållbarhetsbokslut genom ett antal utvalda indikatorer. För år redovisas tabeller med indikatorer utan någon

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Miljö och folkhälsa.

Miljö och folkhälsa. Hållbarhet hos oss. Nyköpings kommun: jobbar för en ekonomi i balans en förutsättning för att kunna leverera god service även i framtiden är en av Sveriges främsta kommuner med 37 förskolor och skolor

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer