Denna pdf-fil är nedladdad från webbplatsen för Världens Historia ( och får inte lämnas vidare till tredje part.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Denna pdf-fil är nedladdad från webbplatsen för Världens Historia (www.varldenshistoria.se) och får inte lämnas vidare till tredje part."

Transkript

1 Käre användare! Denna pdf-fil är nedladdad från webbplatsen för Världens Historia ( och får inte lämnas vidare till tredje part. Av hänsyn till upphovsrätten är vissa bilder borttagna. Med vänlig hälsning Redaktionen

2 Medeltiden Rigsarkivet & Fyns kunstmuseum Erik ( ) Margareta säkrade sin ställning genom att utse en lojal tronföljare. På Kalmar slott år 1397 blev Erik kung i ett enat Norden, men Margareta behöll makten. Margareta I ( ) Efter sonen Olofs död tog hon själv makten. På det danska landstinget i Lund 1387 valdes Margareta till Danmarks fullmäktiga fru och rätta husbonde.

3 Krig och kvinnlig list enade Norden En kvinna på tronen var mer eller mindre otänkbart i det medeltida Europa. Trots det lyckades en dansk kungadotter vinna tre riken och förena dem i en union. Med sin intelligens och styrka blev Margareta den mäktigaste personen i Nordens historia. Av Susanne H. Knudsen R iddarsalen på Kalmar slott är fullsatt. Förnäma adelsmän och lärda präster från Dan mark, Norge och Sverige har kommit för att se när Erik av furste huset Pommern kröns till kung över alla de tre rikena. Men det är inte Erik åskådarna är mest intresserade av. I stället riktas allas blickar mot kvinnan bredvid honom. Hon är syster till Eriks framlidna mormor och egentligen är det hon som hyllas i dag. Vid 44 års ålder står Margareta på top pen av sin karriär. Genom kompromis ser och kohandel, intriger och krig har hon lagt under sig alla de tre nordiska rikena. I nio år har hon regerat med kraft och list och ceremonin i Kalmar blir ba ra kronan på verket. Här förenas Dan mark, Norge och Sverige till ett enda rike och när nu Erik blir kung är även tron följden säkrad. Själva kröningen är en formalitet; Margareta kommer att fortsät ta ha makten. Ingen kvinna i medel tidens mansdominerade Europa har nått så högt som Nordens starka dam. Norden/1375 I de nordiska rikena är det stormännen som utser sin kung. Tronföljden bestäms i ett invecklat spel om fördelning av mark och privilegier. När Valdemar Atterdag i Danmark dör ser hans dotter Margareta sin chans till makten. Margaretas roll beskrivs tydligt i Eriks kröningsbrev som undertecknas av 67 av rikets stormän denna historiska dag den 17 juni 1397: Gud give vår kära fru, drottning Margareta, allt gott, hon har varit oss så nära och handlat med oss i dessa tre kungariken och förstått dessa förut nämnda riken så, att alla vi som bygger och bor i dessa nämnda riken inte kan klandra henne för någonting. Överlevde på köpmännens nåder Margareta föddes nära makten: hon var yngsta dotter till Danmarks kung Valde mar Atterdag. Men som kvinna kunde hon inte förvänta sig vare sig makt eller självständighet döttrar var bara ett vär defullt kapital som kunde giftas bort i utbyte mot allianser. Valdemar hittade ett gott parti åt henne: kung Håkan Magnusson av Sverige och Norge. Efter ett storslaget bröllop i Köpen hamn flyttade den blott 10 år gamla Margareta in på kungaborgen Akershus längst in i Oslofjorden. Sju år senare födde hon här sitt första och enda barn: sonen Olof. Oturligt nog var Håkan Magnusson inte omtyckt i Sverige, och bara ett år efter bröllopet tog adeln ifrån honom tronen. Nu hade han bara sitt norska ri ke kvar, och intäkterna därifrån var små. Det var inte lätt för Margareta att få pengarna att räcka till i det kungliga hus hållet medan hennes man befann sig på resa till landets alla avkrokar. Margareta hade så ont om pengar att hon tvingades tigga hos de tyska köpmännen i Oslo. I ett brev till Håkan Magnusson 1370 klagade drottningen över situationen: Ni skall veta, min käre herre, att jag och mina tjänare lider stor brist på mat och dryck, så att varken de eller jag får vad vi behöver. Parets ekonomiska situation förändra des först när Valdemar Atterdag dog utan att ha lämnat efter sig någon son. Den nu sex år gamle Olof utsågs till tronföljare och i egenskap av pojkens förmyndare fick det norska kungaparet kontrollen över danska kronans gods. Margaretas väg till makten Under medeltiden hänger politik och släktskap ihop och rikenas öden bestäms av regenternas äktenskap och död. Margareta vet hur hon ska utnyttja detta till sin fördel Margareta föds. Hon är yngsta dotter till den danske kungen Valdemar Atterdag och Helvig av Slesvig. Världens Historia

4 Medeltiden Kalmar slott vid den gamla gränsen mellan Sverige och det danska Skåne var en lämplig mötesplats för Nordens maktelit. Stora delar av slottet ser ännu ut som på Margaretas tid. Äntligen skulle det bli överskott i den kungliga hushållsbudgeten. Kungavalet i Danmark var Margaretas första politiska triumf. Hennes storasysters son hade för länge sedan blivit lovad tronen, men med löften om mark och privilegier skapade hon en stark allians som stödde Olof; tronföljden ändrades. Familjen dog, Margareta överlevde När Håkan Magnusson dog 1380 förändrades Margaretas tillvaro för alltid. Olof ärvde den norska tronen men han skulle Den falske Olof hamnade på bålet Kung Olofs plötsliga död verkade mystisk, tyckte många. År 1402 mötte några köpmän en fattig och sjuk man i Preussen. Han var otroligt lik Olof och snart spreds rykten om att kungen levde och nu höll sig gömd eftersom hans mor försökt förgifta honom. Människor kom från Norden för att hylla mannen som sin konung och historien spred sig över hela Europa. När Margareta fick höra talas om detta lät hon hämta den falske Olof till sillmarknaden i Falsterbo. Här erkände han att han inte var Olof, och blev därefter bränd på bål. inte bli myndig på många år än. Andra måste regera i hans namn och den uppgiften föll på hans mor. Plötsligt hade Margareta rätt att bestämma över både sitt eget liv och över två kungadömen. Margareta saknade inte friare men hon gifte aldrig om sig. En gift kvinna var tvungen att underkasta sig sin make, och Margareta ville inte förlora vare sig självständigheten eller sin politiska makt. Männen i hennes liv blev i stället trogna och inflytelserika vänner och så hade hon naturligtvis sonen Olof. Krönikören Detmar i Lübeck berättade om Margareta: Hela Danmarks adel greps av fruktan för denna frus visdom och kraft och erbjöd henne sina tjänster. Hon kallade till sig fogdarna i landet, reste runt från slott till slott och lät sig hyllas, och förflyttade överallt fogdarna från det ena stället till det andra. Systematiskt placerade hon ut sin trogna anhängare på rikets alla viktigaste poster. Margareta hade vigt sitt liv åt politiken, men på sommaren 1387 inträffade en katastrof som både försatte henne i djup sorg och hotade att beröva henne all makt. Under ett besök på slottet Falsterbohus i Skåne dog den 17-årige Olof plötsligt. Dödsfallet stämde med heliga Birgittas spådom. Hon var avlägsen släkting till Håkan Magnusson och såg syner som samtiden tolkade som uppenbarelser shutterstock från Gud. Vid Margaretas och Håkans förlovning hade Birgitta siat att paret inte skulle lämna efter sig några barn. Av detta äktenskap skall komma trångmål och ej hälsa för riket. Dock, även om denna nya drottning är dotter till bannlysta föräldrar, skall hon inte umgälla sin faders orätt, men det skall aldrig komma frälsning för folket och frukt av den mans säd, som eggade mig (Kristus, reds anm.) till vrede. Margareta såg ut att förlora allt. Det normala tillvägagångssättet vore nu att ständerna i Danmark och Norge valde nya kungar och gav henne ett gods att dra sig tillbaka till. Om hon nu inte sändes i kloster. Men Margareta hade haft sju år på sig att finslipa sina talanger och skapa ett nätverk av allianser. På landstinget i Lund upphöjde den danska adeln och kyrkan henne till hela Danmarks fullmäktiga fru och rätta husbonde. Det betydde att hon ensam styrde landet tills hon funnit en lämplig, manlig efterträdare. I Norge gick stormännen ett steg längre. De gav henne makten på livstid. Nu kunde Margareta regera, inte bara som förmyndare utan i eget namn. Kungen kastades i fängelse Margareta hade aldrig kunnat acceptera att hennes man förlorat sin status som kung av Sverige. Nu började hon planera för hur hon skulle kunna vinna tillbaka det förlorade riket. Det första målet var slotten i Skåne. Efter ett krig hade Valdemar avstått dem för en 15-årsperiod till de nordtyska hansestäderna. När det var dags att återlämna slotten i maj 1385 vägrade hansea terna att ge sig iväg. Deras argument var att Margareta hade låtit danska pirater plundra deras fartyg för att tvinga dem att lämna Skåne i förtid. Det var sant, men hon lät sig inte påverkas. Margareta visste att saken inte var så viktig för hansestäderna att de skulle ta till vapen. Därför satte hon hårt mot hårt och vägrade till och med att betala när Margareta gifts bort med Håkan Magnusson av Norge och Sverige när hon är 10 år. Håkan blir avsatt i Sverige. Den svenska adeln väljer i stället hertig Albrekt av Mecklenburg till kung. Håkan Magnussons vapensköld med de svenska och norska lejonen Margareta föder Olof. Hon har säkrat tronföljden och löst sin främsta formella uppgift som norsk drottning. 68 Världens Historia

5 Margareta vann Norden bit för bit Om hon fogat sig i kvinnans undanskymda roll hade hon aldrig blivit mer än en fattig änkedrottning vid det norska hovet, men hon ville ha makt. Hon visste hur hon skulle utmanövrera sina motståndare och ena Nordens stridbara adel under sig. Danmark lade Margareta beslag på genom att muta danska stormän 1376 så att de röstade på hennes son Olof och inte på den officielle tronarvingen. En sista rest av Danmark, Skåne, kontrollerades av hansestädena. Margareta hotade med krig tills de gav sig frivilligt av Sønderjylland lydde under greven av Holstein, men han dödades av bönder från Ditmarsk på västkusten Margareta lockade änkan att göra Erik av Pommern till förmyndare för grevens minderårige arvinge och tvingade änkan att släppa det ena länet efter det andra, tills Sønderjylland blev hennes år Norge tillföll Margaretas son Olof när Håkan Magnusson dog Margareta regerade i den 10-årige Olofs ställe och utnyttjade sin ställning för att bedriva utpressning mot hansestäderna som hade stora privilegier i de norska städerna. Varje gång Margareta behövde hanseaternas stöd hotade hon med att dra in deras rättigheter. Atlanten Sverige sjöd av missnöje mot kung Albrekt och det svenska riksrådet ersatte honom med Margareta år Albrekt försökte återerövra sitt rike men förlorade kriget och togs tillfånga. Margareta utnyttjade honom som gisslan för att tvinga hans allierade att betala. Lösensumman för Albrekt var silvermarker eller rätten till Stockholm. Han kunde inte betala och förlorade staden Nordatlantens öar och de små kolonierna av nordbor på Grönland lydde under norska kronan. Kontakten med Nor den var minimal och områdena var självstyrande. Norge 1380 Bergen Oslo V ä s t e r h av e t Shetland Färöarna Orkney 1376 Valdemar Atterdag dör. Den danska adeln förbigår hans äldsta barnbarn och väljer i stället Olof till kung. Reval Estland Stockholm Visby Danmark 1376 Köpenhamn 1412 Island Åbo Slaget vid Falköping Sønderjylland Grönland Sverige 1388 Holstein Malmö Rostock Wismar Hansestäderna Håkan Magnusson dör. Olof utropas till kung av Norge men hans förmyndare Marga reta är den faktiska regenten. Östersjön Flensburg Lübeck 1380 Riga Kurland Kalmar Stralslund Danzig Mecklenburg 1387 Olof dör. Utan honom är Margaretas makt hotad, men den danska adeln utser hen ne kort därefter till regent Margareta blir regent i Norge. Hon härskar nu i eget namn och är ännu starkare än före Olofs död. Världens Historia

6 Medeltiden Kalmarunionen blev dansk Under Margareta bildade de nordiska rikena frivilligt en union. Efter hennes död tog danskarna makten och försökte kuva sina grannar. Margareta ville att Kalmarunionen skulle bestå för evigt. Det var anledningen till att hon redan under sin livstid placerade Erik på tronen, men att bygga broar mellan Margareta var hela Nordens härskare men hon begravdes i Roskilde domkyrka som en dansk regent. alla skilda intressen i Norden visade sig vara en uppgift som krävde en mycket skicklig ledare. Problemen började visa sig redan under Erik. Han hade svårt för att kompromissa och därför växte konflikten med rikets stormän. År 1439 avsattes han i både Sverige och Danmark, i Norge året därpå. Hans släkting Kristofer av Bayern tog över unionstronen. När Kristofer dog efter bara åtta år valde de danska och svenska stormännen var sin kung, medan norrmännen vacklade mellan de båda kandidaterna. Kalmarunionen återuppstod flera gånger under de danska kungarna men med allt större svenska förbehåll. Till sist var det bara våld som kunde hålla Sverige kvar i unionen. Efter en period med självstyre er övrades Sverige år 1520 av den dansk-norske kungen Kristian II. Men när kungen lät avrätta nästan hundra adelsmän och präster för kätteri i Stockholms blodbad reste sig svenskarna mot honom. Det blev dödsstöten för unionen. Ett uppror bröt ut och alla danska kungars senare försök att återerövra Sverige har misslyckats. Henrik Wichmann och Polfoto/ullstein bild hanseaterna erbjöd sig att ge vika mot en ansenlig ekonomisk ersättning. Till sist lämnade de Skåne utan att ha fått en enda mark som kompensation. Detta löste hon med stor klokhet, medgav krönikören Detmar i Lübeck om Margaretas diplomatiska seger. Hennes nästa mål var själva Sverige. Här hade Margareta tiden på sin sida: de svenska stormännen var missnöjda med Albrekt av Mecklenburg som de utsett till Håkans efterträdare på tronen. De var särskilt irriterade över att kungen gav alla rikets högsta ämbeten till tyskar. Likt rovfåglar satt tyskarna på bergstopparna och tyranniserade landet, fräste en krönikör. I mars 1388 hade de flesta i det svenska riksrådet fått nog. De avsatte Albrekt och gav tronen till Margareta. Precis som i Danmark fick hon titeln fru och husbonde. Albrekt saknade stöd i Sverige och tvingades fly, men han hade inte gett upp hoppet. I Mecklenburg samlade han en armé och strax efter nyår återvände han till Sverige. Margareta samlade sina danska, norska och svenska trupper och sände dem mot Albrekt. Arméerna drabbade samman den 24 februari 1389 vid Åsle mosse nära Falköping. Dagen började bra för Albrekt. Hans trupper anföll och skrämde en del av det nordiska kavalleriet på flykten. Men sedan gick hans framryckning i stå. Margareta fick övertaget och slaget slutade med en förkrossande seger för de nordiska trupperna. Albrekt, hans son och många tyska adelsmän togs till fånga. Den före detta kungen sattes i fängelse och fick stanna där i drygt sex år. Kungarna i fotkedjor och deras ädlingar i handbojor. Ära vare Gud i all Margareta erövrar Sverige. Den svenska adeln stöttar henne och hon besegrar kung Albrekt utanför Falköping. Erik av Pommern erkänns som arv tagare till Norges krona. Han är Margaretas systerdotterson och bara sju år gammal. Erik av Pommern blir kung även i Danmark och Sverige. Margareta behåller dock makten i de tre rikena. De nordiska länderna förenas i en union med Erik som kung. Rikena behåller sin självständighet. 70 Världens Historia

7 evighet som lade en oväntad seger i en kvinnas hand, stod det i den skånska årsboken efter slaget som väckt uppmärksamhet långt utanför Norden. Margareta glömde inte heller bort dagen. 22 år senare skänkte hon mark till våldtagna kvinnor och andra krigsoffer. Pirater härjade vid Nordens kuster Efter slaget i Åsle kunde den tillfångatagne Albrekt inte längre själv kämpa för sin sak, men Stockholm där majoriteten av invånarna var tyska handelsmän och hantverkare vägrade öppna sina portar för Margareta. Hennes armé inledde en belägring av staden. Albrekt hade en släkting som var hertig i Mecklenburg och han lät utrusta en piratflotta. Den skulle göra Östersjön osäker för nordiska fartyg och föra förstärkningar och proviant till Stockholms försvarare. De tyska piraterna, vitaliebröderna, blev ett allvarligt hot mot sjöfarten i hela Norden. Inga fartyg gick säkra och den stora sillmarknaden i Skåne måste ställas in tre år i rad. Bröderna gick även i land för att plundra. Staden Bergen i Norge erövrades hela två gånger och vid flera tillfällen lyckades bröderna även bryta igenom till Stockholm. Vitaliebröderna blev snart en plåga, inte bara för de nordiska rikena utan även för andra länder kring Östersjön. Från alla sidor kom krav på fred, och det passade Margareta alldeles utmärkt. Trots piraternas härjningar var hennes position stark: bortsett från Stockholm hade hon full kontroll över Sverige, och Albrekt satt inlåst i hennes fängelse. Förhandlingarna inleddes år 1394 och fortsatte året därpå. De mynnade ut i Lindholmstraktaten där Albrekt blev fri mot att han skulle betala en lösensumma på silvermarker inom tre år. Om han inte kunde betala skulle han överlåta Stockholm till Margareta och lova henne evig fred. Avtalet var en stor seger för Nordens härskarinna Albrekt hade inte den minsta chans att skaffa fram en så stor När Albrekt förlorade mot Margaretas armé nära Falköping innebar det inte bara slutet på hans styre i Sverige. Det var också slutet för mecklenburgarnas tid vid makten i Norden. summa. Han tvingades lämna ifrån sig Stockholm och på så vis fick Margareta kontroll över den sista biten av Sverige. Resan slutade i Flensburg Sedan Margareta gjort Erik av Pommern till Kalmarunionens kung 1397 försökte hon förbereda honom för den dag då han skulle överta makten. Men pojken var temperamentsfull och saknade naturlig talang för att navigera i Nordens invecklade politik. Inför en resa till Norge 1405 skrev Margareta ned några förmaningar om gott uppförande till Erik: Om herr Amund (länsmannen på Akershus, reds anm.) eller någon annan bjuder in dig som gäst, skall du äta hos dem. Och om någon man eller kvinna, ung eller gammal, önskar ge dig någonting, smått eller stort, skall du välvilligt ta emot det. Om du inte gör det kan folk bli sårade och man kan uppfatta det på annat sätt än vad du menat, och det kan leda till mycket annat. Även om Margareta planerade för vad som skulle ske efter hennes död var hon inte färdig med att utöka sin makt. År 1404 dödades en stor andel av Holsteins adel i ett katastrofalt nederlag mot de oregerliga bönderna i Ditmarsken på Jyllands västkust. För Margareta innebar det en enastående möjlighet att ta kontrollen över hertigdömet Sønderjylland som länge styrts av de holsteinska grevarna. Genom köpslagning, manipulation och kohandel skaffade hon sig flera städer och gods. Holsteinarna tog till vapen på våren 1409 men lyckades aldrig ta tillbaka det Margareta lagt under sig. Tre år senare gav de upp och slöt fred. Den 24 oktober red Nordens fru i triumf genom Flensburg och tog emot folkets hyllningar. Det var sista gången hon visade sig offentligt. Fyra dagar senare dog Margareta ombord på sitt skepp i Flensburgsfjorden. Läs mer Hans Peterson: Jag, Margareta Kung Byxlös, LL-förlaget, 2001 Dag Sebastian Ahlander: Margareta: Drottningen som visste vad hon ville, Natur & Kultur, 2010 Unionsdrottningen: Margareta I och Kalmarunionen., Arena/Norden föreningen, 1997 Herman Lindqvist: Historien om alla Sveriges drottningar, Norstedts, 2006 Frederiksborgmuseet På Kalmarunionens flagga och Eriks sigill blandas rikenas symboler Margareta dör och Erik av Pommern tar över makten. Nu är det han som ska försöka hålla ihop unionen. Erik avsätts i Danmark och Sverige. Adeln i de båda länderna är missnöjd med hans klumpiga regim. Erik avsätts även i Norge. I stället utses hans systerson Kristofer av Bayern till Kalmarunionens kung. Världens Historia

FÖR LÄNGE SEN I SVERIGE

FÖR LÄNGE SEN I SVERIGE ARBETSFRÅGOR FÖR LÄNGE SEN I SVERIGE Sveriges medeltid 1300-1500-tal 1300-TALET s. 5 1. Hur gammal var Magnus Eriksson när han valdes till kung? a) 3 år b) 13 år c) 30 år s. 6 2. Varför blev Tre kronor

Läs mer

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken Medeltiden KRISTENDOMEN KRISTENDOMEN Kyrkan var sträng, de som inte löd kyrkans regler kallades kättare Bönderna fick betala skatt till kyrkan, kallades tionde Påmedeltiden var Sverige katolskt, påven

Läs mer

1. Gustav Vasa som barn

1. Gustav Vasa som barn På Gustav Vasas tid Innehåll 1. Gustav Vasa som barn 2. Tiden för Gustav Vasa början av 1500-talet 3. Stockholms blodbad 1520 4. Gustav Vasa blir kung 5. Gustav Vasa som kung 6. Gustav Vasas familj 1.

Läs mer

Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting.

Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting. Medeltiden 1 Medeltid I Sverige 1050-1520 (500-1500 ute i Europa) Tider förändras sakta Efter det vi kallar Vikingatiden kommer medeltiden. Nu var det inte så att människor vaknade upp en morgon och tänkte:

Läs mer

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Vad 4b ska kunna i religion och historia torsdagen den 12 mars Kort sammanfattning Det ser nog ändå mycket

Läs mer

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.

Läs mer

Stormaktstiden fakta

Stormaktstiden fakta Stormaktstiden fakta 1611-1718 Stormaktstiden varade i ca 100 år. Sverige var stort och hade en miljon invånare. Som levde i ett stånd samhälle. Under denna tid skaffade Sverige sig mycket makt och erövrade

Läs mer

Forntiden. STENÅLDERN år f.kr lärde sig svenskarna att odla. - Människorna kunde tillverka enkla verktyg av trä och flintasten.

Forntiden. STENÅLDERN år f.kr lärde sig svenskarna att odla. - Människorna kunde tillverka enkla verktyg av trä och flintasten. FORNTIDEN ISTIDEN - Inga människor kunde bo i Sverige - 5000 år f.kr hade isen smält, och då invandrade människor till Sverige - De första svenskarna var nomader Forntiden STENÅLDERN - 3000 år f.kr lärde

Läs mer

Från Sturarna t o m Gustav Wasa.

Från Sturarna t o m Gustav Wasa. Från Sturarna t o m Gustav Wasa. Kalmarunionen 1398 1522. Drottning Margareta hade lyckats via sin son att skapa en union mellan Sverige, Danmark och Norge. Denna union och den svenska kampen emot den

Läs mer

Birger Jarl. Bruno Eringstam, Prästängsskolan, Alvesta - www.lektion.se

Birger Jarl. Bruno Eringstam, Prästängsskolan, Alvesta - www.lektion.se Birger Jarl Programledaren: God dag kung Birger. Välkommen till programmet Vem sitter på tronen! När var du kung? Birger: Ja, jag var egentligen aldrig en riktig kung. Jag var en jarl, kungens närmaste

Läs mer

medeltiden 1050-1523 Malin Hägg, Emådalskolan, Mörlunda www.lektion.se

medeltiden 1050-1523 Malin Hägg, Emådalskolan, Mörlunda www.lektion.se medeltiden 1050-1523 Medeltiden Medeltiden varade i Sverige i ungefär 500 år. Mellan åren 1050 1523. Under medeltiden hände det mycket både inom kyrkan och med handeln. Jordbruket utvecklades också genom

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? FRANSKA REVOLUTIONEN Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Situationen i Frankrike 1789 Frankrike hade krigat med Storbritannien

Läs mer

OBS! Det kan finnas fel så se inte detta som en säker källa

OBS! Det kan finnas fel så se inte detta som en säker källa OBS! Det kan finnas fel så se inte detta som en säker källa MEDELTIDEN Kristendomen införs under 1000-talet i Sverige och med den medeltiden. Medeltiden slutar med de religiösa och politiska förändringar

Läs mer

Medeltiden e.kr

Medeltiden e.kr Medeltiden 1000 1500 e.kr Medeltidens människor De fyra stånden; adel, präster, borgare och bönder Bönder och trälar 92% Borgare (stadsbor) 5% Nunnor, munkar och präster 2% Adel 1% Jorden är nu rund och

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan Gustav II Adolf Sveriges regent mellan 1611-1632 Gustav II Adolf -Ärvde kungakronan från sin far Karl IX som 16 åring. -Hans mamma var en tysk prinsessa - Kristina - Ung men väl förberedd på sin uppgift

Läs mer

FÖR LÄNGE SEN I SVERIGE

FÖR LÄNGE SEN I SVERIGE ARBETSFRÅGOR FÖR LÄNGE SEN I SVERIGE Sveriges medeltid 1100-1200-tal MEDELTIDEN s.6 1. Hur kan man sammanfatta medeltiden? a) Som en långtråkig tid då inget hände b) Som en mycket händelserik tid c) Som

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? FRANSKA REVOLUTIONEN Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Situationen i Frankrike 1789 Frankrike hade krigat med Storbritannien

Läs mer

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för

Läs mer

1305 Ev drabbas Söderköping av brand (enl Visbykrönikan den enda källan)

1305 Ev drabbas Söderköping av brand (enl Visbykrönikan den enda källan) Söderköping under 1300-talet 1302 2/12 Birger Magnussons och Märtas kröning. Birger Magnusson hade som förmyndarregent Torgils Knutsson från 1290, då hans far Magnus Birgersson Ladulås avled. Birger var

Läs mer

Drottning Margareta blev Nordens härskare

Drottning Margareta blev Nordens härskare Drottning Margareta blev Nordens härskare Under medeltiden var det inte lika ovanligt med kvinnliga regenter som det senare blev. Drottning Margareta hyllades som både husfru och husbonde och den mäktiga

Läs mer

Vikingatid Medeltid & Gustav Vasa

Vikingatid Medeltid & Gustav Vasa Vikingatid Medeltid & Gustav Vasa Vikingatid medeltid Vikingar? ca 800-tal-1000-talet Namnet? från viken? Någon som levde och uppehöll sig vid vikar/fjordar Vad är en viking? Pirat -plundrare, handelsman,

Läs mer

Före 1789: Adeln 300 personer = 1 röst Präster 300 personer = 1 röst Tredje ståndet 600 personer = 1 röst

Före 1789: Adeln 300 personer = 1 röst Präster 300 personer = 1 röst Tredje ståndet 600 personer = 1 röst Historia. Staten hade dålig ekonomi. (Bland annat p g a 7åriga kriget med Storbritannien) Dåliga skördar ledde till att brödpriserna steg. Ludvig XVI var inte intresserad av politik, ville hellre jaga

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

Dramatisering kristendomen

Dramatisering kristendomen Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där

Läs mer

Lars Gahrn. Herrevadsbro 1251. Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås

Lars Gahrn. Herrevadsbro 1251. Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås Lars Gahrn Herrevadsbro 1251 Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås Maktens vägar Hon är så trött av att alltid oroa sig. Oroa sig över att rövare ska plundra matförråden. Att hungriga

Läs mer

APOKRYFERNA SUSANNA TILL KING JAMES BIBLE Susanna

APOKRYFERNA SUSANNA TILL KING JAMES BIBLE Susanna www.scriptural-truth.com APOKRYFERNA SUSANNA TILL KING JAMES BIBLE 1611 Historien om Susanna [i Daniel] Susanna Ange förutom början av Daniel, eftersom det inte är i Hebreiska, som varken den berättande

Läs mer

Historia prov. Här kommer begreppen och frågorna jag vill att du tränar på. Du avgör själv om du vill träna in enkla svar eller utvecklade svar.

Historia prov. Här kommer begreppen och frågorna jag vill att du tränar på. Du avgör själv om du vill träna in enkla svar eller utvecklade svar. Historia prov Du ska få ha ett prov i historia kring Medeltiden tisdag 24/9. Provet handlar om begrepp och frågor kring orsaker och konsekvenser. Alla begrepp och alla frågor har vi pratat om och arbetat

Läs mer

Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7

Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7 Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7 1. Omkring år 1500 skedde stora förändringar i människornas liv. Därför har historikerna bestämt att det är omkring år 1500 som Den nya tiden börjar. Berätta kort vilka

Läs mer

Världskrigens tid

Världskrigens tid Världskrigens tid 1914-1945 Krig är blott en fortsättning på politiken med andra medel. Carl von Clausewitz Tysk general 1780-1831 1:a världskriget Krig mellan åren 1914 och 1918. Kriget stod mellan två

Läs mer

Roger Rosbeck, S:t Örjans skolor, Stockholm

Roger Rosbeck, S:t Örjans skolor, Stockholm Roger Rosbeck, S:t Örjans skolor, Stockholm www.lektion.se Franska revolutionen är en period i Frankrikes historia som rör tiden mellan år 1789 och år 1799. Vid tiden för revolutionens utbrott var Frankrike

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

UPPSTÅNDELSEN & LIVET

UPPSTÅNDELSEN & LIVET UPPSTÅNDELSEN & LIVET JESUS SADE: JAG ÄR UPPSTÅNDELSEN OCH LIVET. DEN SOM TROR PÅ MIG SKALL LEVA OM HAN ÄN DÖR, OCH VAR OCH EN SOM LEVER OCH TROR PÅ MIG SKALL ALDRIG NÅGONSIN DÖ. TROR DU DETTA? JOH. 11:25-26

Läs mer

Enkel dramatisering. Den heliga Birgitta. Festdag 7 oktober

Enkel dramatisering. Den heliga Birgitta. Festdag 7 oktober 1 Enkel dramatisering Den heliga Birgitta Festdag 7 oktober Bakgrund Birgitta var en av medeltidens mest kända personligheter. Hon föddes 1303 i Uppland som dotter till en mäktig lagman. Redan som barn

Läs mer

Riddare död i krig. Idea utforskar om Hansans köpmän. Hansan. En dag hos bönderna

Riddare död i krig. Idea utforskar om Hansans köpmän. Hansan. En dag hos bönderna Journalister: 4:rorna från Sätunaskolan Drottning MARGARETA! Ida har träffat drottningen i ett spännande möte. Hansan Idea utforskar om Hansans köpmän Riddare död i krig. än En dag hos bönderna Matilda

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI 1789 Frihet, jämlikhet, broderskap Vad är historia? Vad är historia? Frågan är svår att definiera då svaren är många. Det som man säkert kan säga är att historia handlar om

Läs mer

MEDELTIDEN. ca

MEDELTIDEN. ca MEDELTIDEN ca1050-1520 Medeltiden var en intensiv expansionsperiod, både materiellt och andligt. Under medeltiden utvecklades jordbruket i takt med att nya jordbruksmetoder och uppfinningar togs i bruk.

Läs mer

Franska revolutionen. en sammanfattning

Franska revolutionen. en sammanfattning Franska revolutionen en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt. Kungen (Ludvig XVI) hade all makt. Han kunde kalla in ståndsriksdagen, men hade inte gjort det på 175

Läs mer

Sjunde Påsksöndagen - år B Ingångsantifon Inledning Kollektbön

Sjunde Påsksöndagen - år B Ingångsantifon Inledning Kollektbön 691 Sjunde Påsksöndagen - år B Ingångsantifon (jfr Ps 27:7-9) Herre, hör min röst, när jag ropar till dig. Mitt hjärta tänker på ditt ord: "Sök mitt ansikte". Ja, ditt ansikte, Herre, söker jag. Dölj inte

Läs mer

Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj

Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj 1 Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj Bakgrund Erik den helige, kung och martyr, är Sveriges nationalhelgon och skyddspatron som också givit namn till vår katolska Domkyrka i Stockholm.

Läs mer

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 19Dina döda skall få liv igen, deras kroppar skall uppstå. Vakna och jubla, ni som vilar i mullen! Ty din dagg är en ljusets dagg, du låter den falla över

Läs mer

Avsnitt 6: Vårt framtidshopp

Avsnitt 6: Vårt framtidshopp Avsnitt 6: Vårt framtidshopp 02:16 02:48 03:15 03:45 05:31 06:12 07:52 07:55 1 Kor 15:19-22 Om vi i detta livet sätter vårt hopp endast till Kristus, och han inte har uppstått, då är vi de mest beklagansvärda

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Historia Stormaktstiden

Historia Stormaktstiden Historia Stormaktstiden Historia i skolan Vilka spår från historien hittar vi idag Hur samhället har förändrats Hur vi kan dra slutsatser med hjälp av olika källor, orsaker och konsekvenser Möten mellan

Läs mer

Vad vi sagt om religion under medeltiden (och lite av det som kom före medeltiden)

Vad vi sagt om religion under medeltiden (och lite av det som kom före medeltiden) Vad vi sagt om religion under medeltiden (och lite av det som kom före medeltiden) Tips 1: Repetera ordläxorna innan du läser det här, då blir det lättare att läsa. Tips 2: Det du måste kunna är markerat.

Läs mer

Nationaldagen 6 juni 2012. Bästa ängelholmare!

Nationaldagen 6 juni 2012. Bästa ängelholmare! 1 Nationaldagen 6 juni 2012 Bästa ängelholmare! Idag är det Sveriges Nationaldag, 6 juni, 2012. En sådan här dag känner vi historiens vingslag sväva över oss alla. Vår svenska historia i forntid och nutid

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov A. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov A. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov A Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Historiska tidsbegrepp När vi studerar historia använder vi tidsbegrepp för att sortera det som hände i olika tidsperioder.

Läs mer

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. E. Vid en grav När man t.ex. vid ett släktmöte samlas vid en grav kan man hålla en fri andakt använda detta material i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem.

Läs mer

4 sön e Trettondedagen. Psalmer: 238, 709 (Ps 111), 249, 720, 724, 252 Texter: 2 Sam 22:4-7, 2 Tim 1:7-10, Matt 8:23-27, Matt 14:22-36

4 sön e Trettondedagen. Psalmer: 238, 709 (Ps 111), 249, 720, 724, 252 Texter: 2 Sam 22:4-7, 2 Tim 1:7-10, Matt 8:23-27, Matt 14:22-36 4 sön e Trettondedagen Västerås 2017-01-28, Norrköping 2017-01-29 1/5 Psalmer: 238, 709 (Ps 111), 249, 720, 724, 252 Texter: 2 Sam 22:4-7, 2 Tim 1:7-10, Matt 8:23-27, Matt 14:22-36 Nåd vare med er och

Läs mer

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium 1 Tunadalskyrkan 130915 Luk 7:11-17 Ett heligt mysterium Olika bibelöversättningar ger olika varianter av bibeltexten. I en av de nyare The Message på svenska är det också tillrättalagt för att det lättare

Läs mer

22 söndagen under året år A

22 söndagen under året år A 1215 22 söndagen under året år A Ingångsantifon (Ps 86:3, 5) Var mig nådig, o Herre, ty hela dagen ropar jag till dig. Du, o Herre, är god och förlåtande och stor i nåd mot alla som åkallar dig. Inledning

Läs mer

2 november - Alla Själars Dag år B. Ingångsantifon (1 Thess 4:14; 1 Kor 15:22)

2 november - Alla Själars Dag år B. Ingångsantifon (1 Thess 4:14; 1 Kor 15:22) 1559 2 november - Alla Själars Dag år B Ingångsantifon (1 Thess 4:14; 1 Kor 15:22) Liksom Jesus har dött och uppstått, så skall också Gud genom Jesus föra till sig de avlidna tillsammans med honom. Och

Läs mer

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar.

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar. Instuderingsfrågor Bibeln och kristendomen - Läs följande sidor i läroboken 30-38 (om Bibeln) och 55-60, 62, 67-68 (om kristendomen) - Läs följande stenciler: Jesu under, äktenskapsbryterskan och Jesu

Läs mer

Tunadalskyrkan Mos 3:1-15, Matt 28:16-20 Jag har sett och hört

Tunadalskyrkan Mos 3:1-15, Matt 28:16-20 Jag har sett och hört Tunadalskyrkan 160522 2 Mos 3:1-15, Matt 28:16-20 Jag har sett och hört Ibland när man läser böcker eller ser på filmer så möts man av olika berättelser som till en början inte verkar ha något att göra

Läs mer

Ursprunglig användning: representation för kungen, garnison och myntslageri

Ursprunglig användning: representation för kungen, garnison och myntslageri Malmöhus slott Plats: Malmöhusvägen Byggnadsår: äldsta byggnaden från 1434 Byggherre: Eric av Pommern Ursprunglig användning: representation för kungen, garnison och myntslageri Myntergården Malmöhus slott

Läs mer

D. Vid minnesstund. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

D. Vid minnesstund. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. D. Vid minnesstund Detta formulär kan i tillämpliga delar användas vid minnesstund över en avliden t.ex. på årsdagen av ett dödsfall vid släktmöten där man minns bortgångna medlemmar. Andakten leds av

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Frågor och instuderingsuppgifter till Vikingatiden

Frågor och instuderingsuppgifter till Vikingatiden Läs s 6 9 i din Historiebok! 1) Nämn tre olika varor som vikingarna sålde i andra länder. 2) Nämn fyra olika varor som vikingarna köpte i andra länder. 3) Vad hette den viktigaste handelsplatsen i Sverige

Läs mer

10 söndagen 'under året' - år B

10 söndagen 'under året' - år B 977 10 söndagen 'under året' - år B Ingångsantifon (Ps 27:1) Herren är mitt ljus och min frälsning, för vem skulle jag frukta? Herren är mitt livs värn, för vem skulle jag rädas? Inledning 'Det synliga

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer

Tro medför gärningar - efterföljelse

Tro medför gärningar - efterföljelse Tro medför gärningar - efterföljelse Ef 2:8-10 8 Av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er själva. Guds gåva är det, 9 inte på grund av gärningar för att ingen ska berömma sig. 10 Hans verk är vi,

Läs mer

Tunadalskyrkan Första Advent. Hosianna- välsignad är han som kommer

Tunadalskyrkan Första Advent. Hosianna- välsignad är han som kommer 1 Tunadalskyrkan 161127 Första Advent Hosianna- välsignad är han som kommer Idag är det festdag i kyrkorna. Det är första dagen på det nya kyrkoåret, Nyårsdag med nya möjligheter och nya påminnelser om

Läs mer

31 söndagen 'under året' - år B

31 söndagen 'under året' - år B 1393 31 söndagen 'under året' - år B Ingångsantifon (jfr Ps 38:22-23) Överge mig inte, Herre min Gud, lämna mig inte, skynda dig att hjälpa mig, Herre, du som räddar mig. Inledning Vi står inför Gud som

Läs mer

Kristi Kropps och Blods högtid - år A Ingångsantifon Inledning Kollektbön

Kristi Kropps och Blods högtid - år A Ingångsantifon Inledning Kollektbön 765 Kristi Kropps och Blods högtid - år A Ingångsantifon (jfr Ps 81:17) Herren bespisar sitt folk med bästa vete, ja, med honung ur klippan mättar han dem. Inledning I dag är det Eukaristins dag. Kyrkan,

Läs mer

Norden blir kristet långsamt

Norden blir kristet långsamt Kristendomen del 7 Norden blir kristet långsamt Kristnandet av Norden var en lång process som började under vikingatiden (ca 800-1000-talet). En orsak till att det tog lång tid för kristendomen att få

Läs mer

19 mars - Sankt Josef, Jungfru Marias brudgum

19 mars - Sankt Josef, Jungfru Marias brudgum 1475 19 mars - Sankt Josef, Jungfru Marias brudgum Ingångsantifon (jfr Luk 12:42) Han är den trogne och kloke tjänaren som Herren satte över sin familj. Kollektbön Allsmäktige, evige Gud, under den helige

Läs mer

Franska Revolutionen. Varför blev det revolution? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

Franska Revolutionen. Varför blev det revolution? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Franska Revolutionen Varför blev det revolution? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Franska revolutionen Före revolutionen Kungen och adeln bestämde allt De flesta människorna

Läs mer

Hur vi utformar ett utmanade läromål som tydliggör vad som ska läras:

Hur vi utformar ett utmanade läromål som tydliggör vad som ska läras: Hur vi utformar ett utmanade läromål som tydliggör vad som ska läras: Tydliga för elever och lärare - Dela undervisningsmålen - Tydliggöra mål genom matriser. Visa exempel på framgångskriterier. Jag kan

Läs mer

Historien om Svarthjärta & Guldhjärta

Historien om Svarthjärta & Guldhjärta Historien om Svarthjärta & Guldhjärta År 1291, när Sverige fortfarande var ett helt nytt land, föddes en pojke i Stockholm. Pojken växte upp under tuffa tider och fick kämpa hårt för brödfödan. Detta till

Läs mer

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår (Alla Bibelord ifrån Svenska Folkbibeln) Om du hör Herrens, din Guds, röst och noga lyssnar till hans bud och

Läs mer

Kristi Konungens Dag - år A

Kristi Konungens Dag - år A 1447 Kristi Konungens Dag - år A Ingångsantifon (jfr Upp 5:12, 1:6) Lammet som blev slaktat är värdigt att få makt och rikedom och vishet och styrka och härlighet och lovsång. Honom tillhör äran och väldet

Läs mer

ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2

ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2 ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2 DEMOKRATI I SVERIGE Folkrörelser Under 1800-talet var det många människor, som tyckte att de levde i ett orättvist samhälle. Tillsammans bildade de föreningar, som hade en

Läs mer

Vasatiden. Du kommer att få läsa om den här nya tiden, lite om vad som hände i Europa men mest om vad som hände i Sverige.

Vasatiden. Du kommer att få läsa om den här nya tiden, lite om vad som hände i Europa men mest om vad som hände i Sverige. Vasatiden Med Gustav Vasa brukar man säga att den nya tiden kom till Sverige. Medeltiden tog slut och en ny tid kom till Sverige. Vi kallar den Vasatiden. Det var den tiden då Gustav Vasa och hans söner

Läs mer

Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober

Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober Bakgrund Den 1 oktober firar kyrkan S:ta Teresa av Jesusbarnet, även kallad Thérese av Lisieux, jungfru och kyrkolärare. I dagens samling

Läs mer

1. Ingångspsalm. 2. Inledning. Inledande välsignelse. Inledningsord. 3. Psaltarpsalm. Antifon

1. Ingångspsalm. 2. Inledning. Inledande välsignelse. Inledningsord. 3. Psaltarpsalm. Antifon En präst kan på begäran förrätta välsignelse av en industrianläggning. 2. Inledning 1. Ingångspsalm T.ex. 466, 467, 470 eller 485. Psalmen kan ersättas av annan musik. Inledande välsignelse Den inledande

Läs mer

Bibeltexterna är hämtade från Svenska Folkbibeln 215

Bibeltexterna är hämtade från Svenska Folkbibeln 215 Bibeltexterna är hämtade från Svenska Folkbibeln 215 Mat 16:24 Jesus sade till sina lärjungar: "Om någon vill följa mig, ska han förneka sig själv och ta sitt kors och följa mig. Mat 16:25 Den som vill

Läs mer

Stormaktstiden 1611-1718 (1721)

Stormaktstiden 1611-1718 (1721) Stormaktstiden 1611-1718 (1721) v Stormaktstiden kallas den period i Sveriges historia, framför allt på 1600-talet, när Sverige var ett betydande rike i Europa. v Det var militärt starkt och hade ett stort

Läs mer

Trosbekännelsen: Vi tror på Jesus Kristus...som sitter på Gud den allsmäktige Faderns högra sida och skall komma därifrån för att döma levande och

Trosbekännelsen: Vi tror på Jesus Kristus...som sitter på Gud den allsmäktige Faderns högra sida och skall komma därifrån för att döma levande och Trosbekännelsen: Vi tror på Jesus Kristus...som sitter på Gud den allsmäktige Faderns högra sida och skall komma därifrån för att döma levande och döda. Upp 11:15 Den sjunde ängeln blåste i sin basun.

Läs mer

14 söndagen 'under året' - år A

14 söndagen 'under året' - år A 1053 14 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (jfr Ps 48:10-11) Vi tar emot din nåd, o Gud, i ditt tempel. Som ditt namn, o Gud, så når också ditt lov intill jordens gränser. Din högra hand är full

Läs mer

4 söndagen 'under året' - år A

4 söndagen 'under året' - år A 847 4 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (jfr Ps 106:47) Fräls oss, Herre, vår Gud, och församla oss från folken, så att vi får prisa ditt heliga namn och berömma oss av ditt lov. Inledning Saliga

Läs mer

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA ! VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som

Läs mer

28 söndagen 'under året' år A

28 söndagen 'under året' år A 1333 28 söndagen 'under året' år A Ingångsantifon (Ps 130:3-4) Om du Herre, vill tillräkna missgärningar, Herre, vem kan då bestå? Dock, hos dig är ju förlåtelse. Inledning Ända sedan början inbjuder Gud

Läs mer

Stormaktstiden utförlig. fakta

Stormaktstiden utförlig. fakta Stormaktstiden utförlig Stormaktstiden varade i ca 100 år. Från 1611-1718. Sverige var stort till ytan med hade endast 1 miljon invånare. Det var inte mycket, jämfört med Tyskland och Frankrike som hade

Läs mer

13 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (Ps 47:2) Klappa i händerna, alla folk, höj jubel till Gud med fröjderop!

13 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (Ps 47:2) Klappa i händerna, alla folk, höj jubel till Gud med fröjderop! 1033 13 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (Ps 47:2) Klappa i händerna, alla folk, höj jubel till Gud med fröjderop! Inledning Idag skall vi få höra Jesu varning till oss, en varning som kräver

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Sjätte Påsksöndagen - år B

Sjätte Påsksöndagen - år B 651 Sjätte Påsksöndagen - år B Ingångsantifon (jfr Jes 48:20) Förkunna det med jubelrop, låt det bli känt till jordens yttersta gräns: Herren har befriat sitt folk. Halleluja. Inledning Vi är omslutna

Läs mer

BÖNEOKTAV FÖR DE KRISTNAS ENHET, JANUARI (Anders Arborelius)

BÖNEOKTAV FÖR DE KRISTNAS ENHET, JANUARI (Anders Arborelius) BÖNEOKTAV FÖR DE KRISTNAS ENHET, 18-25 JANUARI (Anders Arborelius) Ut unum sint det är Jesu bön att alla som tror på honom skall vara ett i honom. Genom dopet är vi redan ett i honom och med varandra.

Läs mer

Stormaktstiden

Stormaktstiden Stormaktstiden 1611-1718 Introduktion till stormaktstiden Se film En omvälvande tid Den svenska stormaktstiden var en dramatisk period i Sveriges historia som varade i drygt hundra år, från början av 1600-talet

Läs mer

Tredje Påsksöndagen - år B

Tredje Påsksöndagen - år B 595 Tredje Påsksöndagen - år B Ingångsantifon (jfr Ps 66:1-2) Höj jubel till Herren, alla länder. Lovsjung hans namn, ge honom ära och pris. Halleluja. Inledning Vi har församlats här idag till firandet

Läs mer

24 söndagen 'under året' - år A

24 söndagen 'under året' - år A 1253 24 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (jfr Syr 36:18) Herre, skänk din frid åt dem som hoppas på dig, bekräfta profeternas ord. Hör vår bön, ty vi är dina tjänare, ditt eget folk. Inledning

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

De människor som levde i Skandinavien mellan ungefär efter Kristus har kommit att kallas vikingar, och tidsperioden just för vikingatiden.

De människor som levde i Skandinavien mellan ungefär efter Kristus har kommit att kallas vikingar, och tidsperioden just för vikingatiden. Hemläxa - lästeknik Namn: Vecka 36-37 Nu när du lärt dig om de olika lästeknikerna är det dags att träna på att använda dem. 1. Läs texten om vikingar. Vad handlar den om? Översiktsläs och beskriv mycket

Läs mer

Repetitioner. Version 1: Tavla I Den ursprungliga händelsen sker. Version 2: Tavla II Ea berättar vad han fått veta åt Anshar.

Repetitioner. Version 1: Tavla I Den ursprungliga händelsen sker. Version 2: Tavla II Ea berättar vad han fått veta åt Anshar. Repetitioner Version 1: Tavla I 129-162. Den ursprungliga händelsen sker Version 2: Tavla II 11-48. Ea berättar vad han fått veta åt Anshar. Version 3: Tavla III 15-52. Anshar berättar åt sin ämbetsman

Läs mer

Alliera. Ammunition. Anfall. Arkitekt. Autonomi. Avrätta. Avsätta

Alliera. Ammunition. Anfall. Arkitekt. Autonomi. Avrätta. Avsätta Alliera Att sluta förbund med någon eller att samarbeta med någon mot till exempel en gemensam fiende. Ammunition Kulor, krut eller patroner som man laddar vapen med. Anfall Att rycka fram mot fienden,

Läs mer

6 augusti - Kristi Förklarings Dag - år A

6 augusti - Kristi Förklarings Dag - år A 1503 6 augusti - Kristi Förklarings Dag - år A Ingångsantifon (jfr Matt 17:5) I det lysande molnet blev Anden synlig och hördes Faderns röst: Detta är min älskade Son, han är min utvalde, lyssna till honom.

Läs mer

Första söndagen i Advent Lars B Stenström

Första söndagen i Advent Lars B Stenström 111127 Första söndagen i Advent Lars B Stenström Predikotexter: Matteusevangeliet 21:1-9 och Lukasevangeliet 4:16-22 Jag har varit på studiebesök på Kvinnerstaskolan i veckan och sett miniåsnan Lilleman!

Läs mer

Vår Herre Jesus Kristus, den evige Översteprästen - år A. Första läsningen - 1 Mos 22:9-18 (Vår fader Abrahams offer)

Vår Herre Jesus Kristus, den evige Översteprästen - år A. Första läsningen - 1 Mos 22:9-18 (Vår fader Abrahams offer) 727 Vår Herre Jesus Kristus, den evige Översteprästen - år A Ingångsantifon (jfr Heb 7:24,9:15) Kristus, det nya förbundets Förmedlare, behåller för alltid sitt prästämbete, eftersom han är till i evighet.

Läs mer