Förenklad miljöledning i mindre företag och verksamheter - en regional modell Remiss från Kommunförbundet Stockholms Län, KSL Remisstid 16 juni 2004

Transkript

1 Bilaga 13:33 till kommunstyrelsens protokoll den 16 juni 2004, 37 PM 2004 RVIII (Dnr /2004) Förenklad miljöledning i mindre företag och verksamheter - en regional modell Remiss från Kommunförbundet Stockholms Län, KSL Remisstid 16 juni 2004 Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Som svar på remissen översänds denna promemoria. 2. Protokollet i detta ärende förklaras omedelbart justerat. Föredragande borgarrådet Viviann Gunnarsson anför följande. Bakgrund Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) har under ett års tid drivit projektet "Förenklad miljöledning i mindre företag och verksamheter" med fokus på att åstadkomma en regional basmodell för förenklade miljöledningssystem enades representanter från sex kommuner i länet att under ledning av KSL samarbeta i ett projekt att ta fram ett miljöledningssystem på regional bas med minsta gemensamma nämnare beträffande synsätt och värdegrund. Syftet med projektet är att underlätta införandet av förenklade miljöledningssystem i små företag och verksamheter med 0-25 anställda. KSL har nu tagit fram en rapport med förslag till en regional basmodell för ett förenklat miljöledningssystem. KSL önskar kommunernas synpunkter på:? Basmodellens innehåll och krav - är de rimliga och uppfyller de sitt ändamål?? På vilket sätt och av vem bör basmodellen förvaltas?? Är det lämpligt att använda sig av konsulter i något led av diplomeringsprocessen när, hur, varför? Remisser Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret och till miljö- och hälsoskyddsnämnden. Miljö- och hälsoskyddsnämnden behandlar ärendet den 22 juni Miljöförvaltningens svar behandlas i detta ärende. Stadsledningskontoret ser positivt på målsättningen att ta fram en gemensam basmodell för förenklade miljöledningssystem samt värdesätter den dialog som initierats i regionen. Förslaget utgör en god grund för den fortsatta utvecklingen av den nationella basmodell som påbörjats under ledning av IVL Svenska Miljöinstitutet AB i samarbete med systemägarna för förenklade miljöledningssystem i Sverige. Att ha siktet inställt på att nå fram till en nationell bas är viktigt, inte minst ur företagssynpunkt. Miljöförvaltningen är i huvudsak positiv till en regional modell, men vill ha några frågor ytterligare belysta. Kommunens tid för tillsynsarbete med verksamheter med dålig egenkontroll bör inte tas i anspråk till förmån för verksamheter med bra egenkontroll.

2 Förutom att diplomeringsprocessen bör kvalitetssäkras, bör kommunens roll i denna klargöras och organisatoriskt bör processen skiljas från bedömningen av verksamheterna och tilldelningen av kvalitetsstämpeln. Mina synpunkter Det råder ingen tvekan om fördelarna med en modell för miljöledning i mindre verksamheter och företag. Miljön förbättras på ett systematiskt sätt och regionens ekonomi förbättras. Potentialen är mycket stor då 97% av regionens företag har färre än 20 anställda, det är dessa företag som är föremålen för modellen. Att förbättra modellen kräver som remissinstanserna påpekar en hel del utvecklingsarbete. Exempelvis bör kvaliteten säkras på processen som leder fram till diplomet eller stämpeln. Denna bör kunna förmedlas på ett enhetligt sätt och kommunernas upphandling bör ta hänsyn till kvalitetsstämpeln för att öka modellens attraktivitet. För att behålla opartiskheten måste kommunerna fortsättningsvis äga modellen i så stor utsträckning som möjligt. Jag anser att det är avgörande för modellens framtida utveckling att Kommunförbundet Stockholms Län tar ansvar för, förvaltar och utvecklar det regionala arbetet för förenklad miljöledning. Stockholms stad har flera års erfarenhet av att arbeta med denna metod och ett hundratal mindre företag har redan fått ett diplom för sitt arbete. Jag hoppas att staden i fortsättningen fortsätter att dela med sig av sina erfarenheter så att en regional modell med en minsta gemensam nämnare för kommunerna kan komma till stånd. Det finns i dag en väl utvecklad marknad för miljöledningssystem. Jag vill poängtera att kommunernas modell för miljöledning på sikt ökar på denna marknad, då de mindre företagen och verksamheterna till viss del slussas vidare till de Europeiska och internationella miljöledningssystemen. För de företag som inte klarar av att certifiera eller registrera sig enligt ISO eller EMAS fungerar den förenklade modellen som ett komplement. Det är mycket lovvärt att lokala initiativ nu växer till det regionala planet, denna metod och beslutsväg är essensen i Agenda 21-arbetet. Jag önskar att en nationell modell kom till stånd på samma sätt och ser stora möjligheter till en europeisk samsyn i frågan, t.ex. i form av ett EMAS mini. Jag föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Som svar på remissen översänds denna promemoria. 2. Protokollet i detta ärende förklaras omedelbart justerat. Stockholm den 9 juni 2004 VIVIANN GUNNARSSON Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. 2

3 ÄRENDET Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) har under ett års tid drivit projektet "Förenklad miljöledning i mindre företag och verksamheter" med fokus på att åstadkomma en regional basmodell för förenklade miljöledningssystem. Förenklad miljöledning/miljödiplomering har visat sig vara ett sätt att engagera mindre företag i miljöarbete och idag finns det ett flertal förenklade miljöledningssystem runt om i landet. De kommunala miljödiplomeringarna som finns i Sverige är förenklade ledningssystem som mer eller mindre bygger på grundelementen inom ISO Ett problem är att floran av olika förenklade system och miljödiplom gör att upphandlare inte vet vad de står för enades representanter från sex kommuner i länet att under ledning av KSL samarbeta i ett projekt att ta fram ett miljöledningssystem på regional bas med minsta gemensamma nämnare beträffande synsätt och värdegrund. Syftet med projektet är att underlätta införandet av förenklade miljöledningssystem i små företag och verksamheter med 0-25 anställda. Ca 97% av verksamheterna inom Stockholms län har färre än 20 anställda. Små företag uppfattar ofta de internationella miljöledningssystemen ISO och EMAS som alltför komplicerade och kostsamma att införa. Arbetet med förenklad miljöledning i mindre företag främjar framväxten av konkurrenskraftiga företag och en ekologiskt hållbar utveckling regionalt samt bidrar till att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen. KSL har nu tagit fram en rapport med förslag till en regional basmodell för ett förenklat miljöledningssystem. KSL önskar kommunernas synpunkter på:? Basmodellens innehåll och krav - är de rimliga och uppfyller de sitt ändamål?? På vilket sätt och av vem bör basmodellen förvaltas?? Är det lämpligt att använda sig av konsulter i något led av diplomeringsprocessen när, hur, varför? REMISSER Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret och till miljö- och hälsoskyddsnämnden. Miljö- och hälsoskyddsnämnden behandlar ärendet den 22 juni Miljöförvaltningens svar behandlas i detta ärende. Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 24 maj 2004 är i huvudsak av följande lydelse. Bakgrund Stockholms stad har sedan år 2000 en egen metod för miljödiplomering av mindre företag. Syftet är att hjälpa företag med att komma igång med ett systematiskt miljöarbete genom att införa ett förenklat miljöledningssystem i sin verksamhet. Under år 2004 deltar hittills cirka 100 företag i diplomeringen. Diplomeringen resulterade under 2003 bland annat i minskade utsläpp av koldioxid med kg och ökad konkurrenskraft för företagen. Diplomeringen drivs av Miljöcentrum för företag vid stadsledningskontorets finansavdelning i samarbete med nio stadsdelsförvaltningar. Ärendet Kommunförbundet i Stockholms län (KSL) har tagit fram ett förslag till en regional basmodell förenklade miljöledningssystem i mindre företag och verksamheter. Den regionala basen är tänkt 3

4 att utgöra en miniminivå för vad som ska uppfyllas för att ett system ska få en regional kvalitetsstämpel. Förslaget till basmodellen har tagits fram genom en kartläggning av befintliga förenklade miljöledningssystem och därefter har en minsta gemensamma nämnare identifierats för systemen. Tanken är alltså inte att ersätta de befintliga lokala systemen med ett regionalt system. KSL önskar med remissen få svar och synpunkter på:? Basmodellens innehåll och krav är de rimliga och uppfyller de sitt ändamål?? På vilket sätt och av vem bör basmodellen förvaltas?? Är det lämpligt att använda sig av konsulter i något led av diplomeringsprocessen när, hur, varför? Stadsledningskontorets synpunkter Stadsledningskontoret ser positivt på målsättningen att ta fram en gemensam basmodell för förenklade miljöledningssystem samt värdesätter det arbete som KSL lagt ned och den dialog som initierats i regionen. Förslaget utgör en god grund för den fortsatta utvecklingen av den nationella basmodell som påbörjats under ledning av IVL Svenska Miljöinstitutet AB i samarbete med systemägarna för förenklade miljöledningssystem i Sverige. Att ha siktet inställt på att nå fram till en nationell bas är viktigt, inte minst ur företagssynpunkt. Basmodellens innehåll och krav rimliga och ändamålsenliga?? Stadsledningskontoret anser att basmodellen bör ange VAD medan de lokala systemen avgör HUR. Listan över skall- och börkrav bör göras mindre detaljerad. Exempel: formerna för informationsmöten behöver inte anges, inte heller teman för branschinriktad vidareutbildning eller kompetenskrav på utbildare. Kraven bör renodlas och övrig information kan eventuellt arbetas in i ett gemensamt handledningsmaterial.? Stadsledningskontoret anser att skallkravet För miljöfarliga verksamheter krävs även en godkänd inspektion innan kvalitetsstämpeln för den regionala basmodellen kan tilldelas 1 bör strykas helt. Att ställa krav på inspektion innebär en risk för sammanblandning mellan kommunens lagstyrda myndighetsutövning och dess proaktiva miljöarbete. Det första skallkravet 2 under samma rubrik är tillräckligt. Dessutom är miljöbalkens definition av miljöfarlig verksamhet mycket vid, vilket ökar risken för godtycklig uttolkning och motstridiga besked. Den regionala basen är en miniminivå, vilket innebär att det ändå finns möjlighet för kommuner som så önskar att ha med inspektion i sina system.? Det är viktigt att basmodellen utarbetas på ett sätt så att den blir tydlig och lättläst, även för personer som saknar kunskap om miljöledningssystem. Den bör också vara användarvänlig för kommuner samt lättillgänglig för företag och beställare som vill veta vad basmodellen står för. På vilket sätt och av vem bör basmodellen förvaltas? Stadsledningskontoret anser att beslut i förvaltningsfrågan bör fattas först efter det att en avstämning skett gentemot arbetet med den nationella basmodellen. Förvaltning på Kommunförbundet i Stockholms län är ett alternativ, exempelvis en modell där kommunerna blir medlemmar i ett nätverk som samordnas av KSL. Förvaltning i form av en stiftelse kan möjligen skapa en alltför rigid samarbetsform. Lämpligt att använda konsulter i processen när, hur, varför? Stadsledningskontoret anser att konsulters medverkan ej bör regleras i den regionala basmodellens skall- eller börkrav det bör vara upp till varje kommun/system. 1 Sid 10, under Kontroll av legala krav. 2 Sid 10, under Kontroll av legala krav Verksamheten skall inte bryta mot några laga/tillstånd eller ha några anmärknignar för pågående verksamhet. Kommunen kontrollerar i förvaltningsregister efter ev. anmärkningar med berörd tillsynsmyndighet. 4

5 En av de viktigaste framgångsfaktorerna i Stockholms metod är de direkta kontaktytorna mellan staden och företagen. De första mötena och miljöutredningen sköts därför av stadens egen personal för att skapa personlig kontakt och garantera kontinuitet. En förklaring till att diplomeringen uppnått konkreta miljövinster är att metoden sätter konkret handling framför skriftlig rapportering. Stockholms stad har medvetet undvikit att skapa ett system som gör företagen beroende av konsulttjänster för att klara av pappersarbetet, vilket är en kritik som bland annat riktats mot ISO Fördelarna med att hyra in konsulter är annars flera: konsulter kan hjälpa till vid arbetstoppar och kan tillföra specialistkompetens. Dessutom vidgar det marknaden för konsulter, eftersom småföretag sällan hyr in miljökonsulter på egen hand. Stockholms stads miljödiplom använder konsulter i diplomeringsprocessen både för att hålla utbildningar och för att utföra viss granskning och uppföljning. Staden står för upphandlingen och anger villkoren för konsulternas medverkan. Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 24 maj 2004 är i huvudsak av följande lydelse. Sammanfattning Kommunförbundet Stockholms län (KSL) har under ett års tid drivit projektet "Förenklad miljöledning i mindre företag och verksamheter" med fokus på att åstadkomma en regional basmodell för förenklade miljöledningssystem. I mars 2003 enades representanter från kommuner i Järfälla, Botkyrka, Nacka, Sundbyberg, Nynäshamn och Stockholm att under ledning av KSL samarbeta i ett projekt att ta fram ett miljöledningssystem på regional bas med minsta gemensamma nämnare beträffande synsätt och värdegrund. Miljöförvaltningen ställer sig i huvudsak positiv till en regional modell av ett förenklat miljöledningssystem. Förvaltningen är tveksam till att tid kan tas i anspråk av tillsynsarbetet från verksamheter med stor eller liten miljöpåverkan med dålig egenkontroll till verksamheter med liten miljöpåverkan och bra egenkontroll. Kommunens roll i diplomeringsprocessen är i vissa fall oklar, mer detaljerade synpunkter ges direkt i tabellen. Basmodellen med tillhörande metod och kriterieutveckling bör förvaltas av KSL eller motsvarande regional organisation med representanter från deltagande kommuner. För att undvika godtyckliga diplomeringsprocesser bör dessa kvalitetssäkras genom att de genomförs av kompetenta konsulter eller kommunala tjänstemän. Trovärdigheten för systemets kvalitet ökar om kommunen organisatoriskt håller isär diplomeringsprocessen från bedömningen och tilldelningen av kvalitetsstämpeln. Det bör även tas fram en gemensam logotyp som visar tillhörigheten till det regionala förenklade miljöledningssystemet. En gemensam logotyp, känd på en större marknad, skulle underlätta i miljökommunikationen för de diplomerade företagen i sina kontakter med upphandlare och olika miljökravställare. Bakgrund Kommunförbundet Stockholms län (KSL) har under ett års tid drivit projektet "Förenklad miljöledning i mindre företag och verksamheter" med fokus på att åstadkomma en regional basmodell för förenklade miljöledningssystem. Förenklad miljöledning/miljödiplomering har visat sig vara ett sätt att engagera mindre företag i miljöarbete och idag finns det ett flertal förenklade miljöledningssystem runt om i landet. De kommunala miljödiplomeringarna som finns i Sverige är förenklade ledningssystem som mer eller mindre bygger på grundelementen inom ISO Ett problem är att floran av 5

6 olika förenklade system och miljödiplom gör att upphandlare inte vet vad de står för. Det undergräver i längden trovärdigheten för alla typer av certifierade miljöarbeten. I mars 2003 enades representanter från kommuner i Järfälla, Botkyrka, Nacka, Sundbyberg, Nynäshamn och Stockholm att under ledning av KSL samarbeta i ett projekt att ta fram ett miljöledningssystem på regional bas med minsta gemensamma nämnare beträffande synsätt och värdegrund. Syftet med projektet är att underlätta införandet av förenklade miljöledningssystem i små företag och verksamheter med 0-25 anställda. Ca 97% av verksamheterna inom Stockholms län har färre än 20 anställda. Små företag uppfattar ofta de internationella miljöledningssystemen ISO och EMAS som alltför komplicerade och kostsamma att införa. Arbetet med förenklad miljöledning i mindre företag främjar framväxten av konkurrenskraftiga företag och en ekologisk hållbar utveckling regionalt samt bidrar till att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen. KSL har nu tagit fram en rapport med förslag till en regional basmodell för ett förenklat miljöledningssystem, se bilaga. KSL önskar kommunernas synpunkter på:? Basmodellens innehåll och krav - är de rimliga och uppfyller de sitt ändamål?? På vilket sätt och av vem bör basmodellen förvaltas?? Är det lämpligt att använda sig av konsulter i något led av diplomeringsprocessen - när hur, varför? Kommunstyrelsen vill ha Miljö- och hälsoskyddsnämndens yttrande senast den 22 juni Förvaltningens synpunkter Basmodellens innehåll och krav I modellen finns dels krav på verksamhetsutövaren som ska få en kvalitetsstämpel, dels krav på "kommunen" som kan uppfattas som systemägare. Miljöförvaltningen fokuserar på kraven på systemägaren. Förvaltningens synpunkter och kommentarer uttrycks längst till höger i tabellen på nästa sida. Obligatoriska element Beslut om deltagande i miljölednings systemet Kontroll av legala krav Miljöarbetet påbörjas Krav på verksamhetsutövaren Anmäla intresse. Skriva under avtal där man förbinder sig att följa kraven i basmodellen År två med kvalitetsstämpeln bör verksamhetsutövaren skriva en lagkravsförteckning med beskrivning hur miljölagarna tillämpas. Krav på "kommunen" Kommunen kontrollerar i förvaltningsregister efter ev. anmärkningar med berörd tillsynsmyndighet För miljöfarliga verksamheter krävs även en godkänd inspektion innan "kvalitetsstämpeln för den regionala basmodellen kan tilldelas Verksamheten informeras om momenten i miljöledningssystemet och kommunen går Verksamheten igenom arbetsmaterialet bör få Förslag till hjälpmedel som tillhandahålls av kommunen Checklista miljölagar och vanliga avvikelser Mall till förteckning legala krav Hemsida Skriftligt handledningsmaterial Förvaltningens synpunkter och kommentarer Betyder detta att kommunen ska kontrollera med Länsstyrelsen i de fall Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet? ska Vem inspektera? Kommunens nämnd för miljöfrågor? ställer upp Vem kriterierna för när en inspektion blir godkänd? 6

7 Obligatoriska element Miljöutrednin g Miljöpolicy Miljömål Miljöansvarig Miljöutbildning Verksamheten ska ha en dokumenterad miljöutredning. Krav på innehåll i miljöutredningen Lista över betydande miljöaspekter ska upprättas. Verksamheten ska värdera alla ämnesområden och bedöma vilka aspekter som är betydande Verksamheten ska fylla i en checklista över miljölagar som berör verksamheten Verksamheten ska ha en dokumenterad miljöpolicy Verksamheten ska formulera skriftliga miljömål grundade på de betydande miljöaspekterna. Målen ska vara tidssatta Innan kvalitetsstämpeln delas ut ska verksamheten genomfört förbättringar inom tre områden. Utbildning/information Varor och tjänster Valfritt område Verksamheten ska utse minst en, gärna två personer som har det övergripande ansvaret för miljöarbetet. All personal ska vara informerad om verksamhetens miljöarbete innan kvalitetsstämpeln tilldelas Kunder ingår t ex genom att informera kunden om miljöanpassade alternativ om det finns Krav på "kommunen" uppstartsinformation/u tbildning för varje nytt arbetsår. Kommunen ska värdera alla ämnesområden och bedöma vilka aspekter som är betydande Kommunen kontrollerar i förvaltningsregister efter ev. anmärkningar med berörd tillsynsmyndighet Förslag till hjälpmedel som tillhandahålls av kommunen Krav på verksamhetsutövaren Miljöutredningsmall Mall för kemikalieförteckning Värderingsmall Checklista miljölagar Checklista miljöpolicy Hemsida med exempel och tips på miljömål Förvaltningens synpunkter och kommentarer Det bör även finnas en mall för beräkning av energiförbruknin g (el, värme, transporter, produktion) Det framgår inte om kommunen eller verksamhetsutövaren ska bedöma vilka aspekter som är betydande. Detta Upprepning måste klargöras. 7

8 Obligatoriska element Krav på verksamhetsutövaren Grundläggande miljöutbildning Miljöledning/Miljölagstiftning Internrevision Verksamheten ska gå igenom sin miljöutredning, policy, mål, handlingsprogram, utbildning, lagar etc. Internrevision ska ske 1 gång/år Skriftlig redogörelse av miljömål Extern revision Saknas Bestämmelser om indragning av diplom Verksamheten skall göra en skriftlig redogörelse av måluppfyllelse. Verksamheten skall beskriva genomförda förbättringsåtgärder för minst tre ämnesområden, utbildning/information, varor och tjänster samt valfri betydande miljöaspekt För att tilldelas kvalitetsstämpeln år 2, 3 o s v skall verksamheten beskriva genomförda förbättringsåtgärder för samtliga ämnesområden med betydande Verksamheten miljöaspekter skall bli godkänd vid kommunens kontroll av måluppfyllelse och MLS innehåll som minst bygger på de krav som finns i basmodellen Krav på "kommunen" Grundläggande miljöutbildning som anordnas av kommunen eller av rekommenderad/upphandlad konsult Kommunen (revisorn) skall efter revision överlämna en avvikelserapport så verksamheten kan åtgärda ev. brister innan kvalitetsstämpeln delas ut Förslag till hjälpmedel som tillhandahålls av kommunen Mall för skriftlig redogörelse av miljömål Kommunen skall utföra kontroll av måluppfyllelse och MLS innehåll. Förvaltningens synpunkter och kommentarer Vem får göra internrevisionen? Vem ska redogörelsen lämnas till? Vilken är "lägsta nivån" på antalet betydande miljöaspekter? Vem avgör det? Hur ska kommunen hantera avvikelser som är straffbelagda brott mot miljöbalkens bestämmelser? När kan diplomet dras in? Vilka kriterier för indraget diplom? Vem drar in diplomet? 8

9 Miljöförvaltningen ställer sig i huvudsak positiv till en regional modell av ett förenklat miljöledningssystem. Förvaltningen är tveksam till att tid kan tas i anspråk av tillsynsarbetet från verksamheter med stor eller liten miljöpåverkan med dålig egenkontroll till verksamheter med liten miljöpåverkan och bra egenkontroll. Företag som inför miljöledningssystem har sannolikt en egen drivkraft att förbättra sin egenkontroll. Enligt Naturvårdsverkets handbok om operativ tillsyn bör tillsynsmyndigheterna prioritera tillsyn av verksamheter med stor miljöpåverkan och dålig egenkontroll. Förvaltningen tolkar kravet som att miljöfarliga verksamheter ska ha genomgått en godkänd inspektion innan kvalitetsstämpeln för den regionala basmodellen kan utdelas till företaget. Det bör i basmodellen klargöras att det är en inspektör från Miljökontoret som ska ha genomfört ett tillsynsbesök som inte föranlett något myndighetsingripande. Förvaltning av basmodellen samt diplomeringsprocessen Tre huvudprocesser kan identifieras i remissens förenklade miljöledningssystem: 1. förvaltning och kriterieutveckling 2. diplomeringsprocess 3. godkännande och tilldelning av kvalitetsstämpeln Basmodellen med tillhörande metod och kriterieutveckling bör förvaltas av KSL eller motsvarande regional organisation med representanter från deltagande kommuner. Det är av kvalitetsskäl väsentligt att organisatoriskt skilja framtagandet kriterier för det förenklade miljöledningssystemet från diplomeringsprocessen samt godkännande och tilldelning av kvalitetsstämpeln. Om varje kommun på egen hand utvecklar det förenklade miljöledningssystemet kan detta leda till att särarterna mellan olika diplomeringssystem förstärks samt att själva grundtanken med ifrågavarande utredning går förlorad d.v.s. att ett gemensamt miljödiplomeringssystem utvecklas för regionen. För att undvika godtyckliga diplomeringsprocesser bör dessa kvalitetssäkras genom att de genomförs av kompetenta konsulter eller kommunala tjänstemän. Samma personer inom kommunen bör inte både hjälpa företag med införandet av kriterierna för systemet, diplomeringsprocessen, samt godkänna företag för tilldelning av kvalitetsstämpeln. Trovärdigheten för systemets kvalitet ökar om kommunen organisatoriskt håller isär diplomeringsprocessen från bedömningen och tilldelningen av kvalitetsstämpeln. Ett annat och än mer tydligt alternativ är att kommunen väljer att överlåta diplomeringsprocessen på kompetenta konsulter och själv endast godkänner företag för tilldelning av kvalitetsstämpeln. Vad gäller Stockholms stads diplomeringssystem innebär ovanstående att Stockholms stads miljöcentrum för företag ingår med representant i KSL:s arbete med metod och kriterieutveckling samt att miljöcentrum även godkänner företag för tilldelning av kvalitetsstämpeln. Staden bör i första hand se över möjligheten att låta externa kompetenta konsulter handha diplomeringsprocessen. Det bör även tas fram en gemensam logotyp som visar tillhörigheten till det regionala förenklade miljöledningssystemet. En gemensam logotyp, känd på en större marknad, skulle underlätta i miljökommunikationen för de diplomerade företagen i sina kontakter med upphandlare och olika miljökravställare. 9