PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL"

Transkript

1 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om Finlands Bank och till vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det i lagen om Finlands Bank intas en bestämmelse om rätt för Finlands Bank att meddela sammanslutningar som upprätthåller eller deltar i betalnings- och avvecklingssystem sådana föreskrifter gällande operativa detaljer i förvaltningen eller den interna kontrollen av systemet eller riskhanteringen som förutsätts av verkställigheten av de riktlinjer eller instruktioner eller förordningar som Europeiska centralbanken meddelat. Finlands Banks normgivningsbemyndiganden ses också över så att den rätt som nu tillkommer banken att meddela föreskrifter om sedel- och mynthanteringen utvidgas till att gälla alla sammanslutningar som sköter sådana penningförsörjningsuppgifter som avses i lagen. Det föreslås att lagens bestämmelser gällande Finlands Banks avsättningar och vinstanvändning ändras så att de motsvarar bankens ställning och uppgifter som en del av Europeiska centralbankssystemet. Bankens vinst skall intäktsföras till staten. Bankfullmäktige skall emellertid för att trygga skötseln av Europeiska centralbankssystemets uppgifter eller av andra särskilda skäl kunna besluta att vinsten skall användas även på något annat sätt. Bankfullmäktiges motivering till ett sådant beslut skall framföras i den berättelse om bankens verksamhet och förvaltning som bankfullmäktige avlåter till riksdagen. Lagens bestämmelser om avsättningar skall ändras så att i bokslutet kan göras avsättningar för att utjämna variationer i bankens resultat. Samtidigt preciseras förutsättningarna för att göra dessa avsättningar. Det skall inte längre kunna göras några avsättningar för att trygga fondernas realvärde. Det föreslås att behörighetsvillkoren för direktionsmedlemmarna preciseras. Enligt förslaget skall behörighetsvillkor för direktionsmedlemstjänsterna vara för tjänsten lämplig högre högskoleexamen, god förtrogenhet med penningekonomi eller finanssektorn samt i praktiken visad ledarförmåga och erfarenhet av ledarskap. Förfarandet för utnämning av direktionsmedlemmarna ändras så att andra direktionsmedlemmar än ordföranden utnämns av bankfullmäktige. Direktionsordföranden skall fortfarande utnämnas av republikens president. Det föreslås att till lagen fogas en bestämmelse enligt vilken Finlands Bank skall vara skyldig att utan dröjsmål informera finansministeriet om den fått veta något som enligt bankens bedömning kan äventyra finansmarknadens stabilitet eller orsaka betydande störningar i finansmarknadens funktion. I propositionen föreslås också att Finlands Banks balansräkning skall publiceras kvartalsvis i stället för månatligen. Det föreslås att bestämmelserna om tjänstemännens skyldighet att lämna en redogörelse för bindningar som eventuellt påverkar skötseln av tjänsten preciseras i lagen om Finlands Banks tjänstemän. I denna lag föreslås också en bestämmelse som motsvarar de ändringar som gjorts i lagen om statens pensioner beträffande Finlands Banks rätt att lämna och få nödvändiga upplysningar som behövs för att verkställa pensionsskyddet. Det föreslås att lagen om Finansinspektionen ändras så att rätten att utnämna Finansinspektionens direktör överförs från republikens president till bankfullmäktige. Avsikten är att de föreslagna lagarna skall träda i kraft senast den 31 december

2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL...1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 ALLMÄN MOTIVERING Nuläge Gällande lagstiftning Finlands Banks konstitutionella ställning Lagen om Finlands Bank Tillsyn över betalnings- och avvecklingssystemen Bestämmelser om penningförsörjningen Eget kapital, avsättningar och vinstanvändning Utlämnande av upplysningar Ledningsorganisation Insiderbestämmelser Publicering av balansräkningen Europeiska gemenskapens reglering Fördraget ECB:s normgivning Betalnings- och avvecklingssystem Utlämnande av upplysningar Ledningsorganisation Insiderbestämmelser Internationell jämförelse Tillsyn över betalnings- och avvecklingssystem...12 Allmänt...12 Nederländerna...12 Belgien...12 Spanien...13 Irland...13 Italien...13 Österrike...13 Grekland...13 Portugal...14 Frankrike...14 Tyskland...14 Sverige Centralbankernas vinstanvändning...15 Nederländerna...15 Spanien...15 Irland...15 Italien...15 Österrike...16 Grekland...16

3 3 Portugal...16 Frankrike...16 Tyskland...16 Sverige Bedömning av nuläget och de viktigaste förslagen Normgivningen gällande betalnings- och avvecklingssystem Finlands Banks eget kapital och vinstfördelning Risker i centralbanksverksamheten Kapitalets och avsättningarnas tillräcklighet Behovet av att ändra bestämmelserna Andra ändringsbehov Meddelande av föreskrifter gällande penningförsörjningen Direktionsmedlemmarnas behörighetsvillkor Förfarandet för utnämning av direktionsmedlemmar Utnämning av Finansinspektionens direktör Finansministeriets rätt att få upplysningar Insiderbestämmelser Finlands Banks rätt att få och lämna upplysningar om pensionsskyddet Propositionens verkningar Ekonomiska verkningar Verkningar för den offentliga ekonomin Verkningar för företagen Verkningar i fråga om organisation och personal Beredningen av propositionen...29 DETALJMOTIVERING Lagförslag Lagen om Finlands Bank Lagen om Finlands Banks tjänstemän Lagen om ändring av 11 lagen om Finansinspektionen Ikraftträdande Lagstiftningsordning...37 LAGFÖRSLAGEN...40 om ändring av lagen om Finlands Bank...40 om ändring av lagen om Finlands Banks tjänstemän...42 om ändring av 11 lagen om Finansinspektionen...43 BILAGA...44 PARALLELLTEXTER...44 om ändring av lagen om Finlands Bank...44 om ändring av lagen om Finlands Banks tjänstemän...48 om ändring av 11 lagen om Finansinspektionen...50

4 4 ALLMÄN MOTIVERING 1. Nuläge 1.1. Gällande lagstiftning Finlands Banks konstitutionella ställning Enligt 91 Finlands grundlag står Finlands Bank under riksdagens garanti och vård enligt vad som bestäms genom lag. Riksdagen väljer bankfullmäktige för att övervaka Finlands Banks verksamhet. Behörigt riksdagsutskott och bankfullmäktige har rätt att få de upplysningar som de behöver för tillsynen över Finlands Bank. Att Finlands Bank står under riksdagens garanti har av hävd ansetts (GrUU 5/1997) betyda att riksdagen i sista hand ansvarar för bankens ekonomiska åtaganden om banken själv inte klarar av dem. Innebörden av att Finlands Bank står under riksdagens vård har åter ansetts vara (GrUU 5/1997) att banken i den riksdagsanknutna specialförvaltningen inte agerar inom den ordinarie statsförvaltningen. Riksdagens bankfullmäktige utgör den viktigaste permanenta funktionella länken mellan riksdagen och Finlands Bank. Grundlagens 91 skall på denna punkt också anses hänvisa till bankfullmäktiges ställning inom Finlands Banks beslutsfattande och tillsyn. I detta sammanhang är det också skäl att nämna Finlands Banks revisorer som utses av riksdagen. Funktionellt och juridiskt är Finlands Bank självständig i förhållande till riksdagen. Även om riksdagen väljer bankfullmäktige är det Finlands Banks organ. Riksdagens kan inte meddela bankfullmäktige enskilda juridiskt bindande föreskrifter. Riksdagen kan inte heller åta sig att besluta om saker som hör till bankfullmäktiges behörighet. Riksdagens kan påverka Finlands Banks verksamhet på ett juridiskt bindande sätt enbart genom att stifta en lag om saken Lagen om Finlands Bank Lagen om Finlands Bank (214/1998) trädde i kraft den 1 maj Lagen ersatte den lag om Finlands Bank som trätt i kraft den 1 januari 1998 (719/1997). Genom den sistnämnda lagen genomfördes en totalrevidering av den i många avseenden föråldrade lagens bestämmelser och centralbanken fick den självständiga ställning som den andra etappen av den ekonomiska och monetära unionen förutsatte. Genom 1998 års lag genomfördes de ändringar som var nödvändiga för att Finlands Bank skulle bli en del av Europeiska centralbankssystemet och de övriga ändringar i bestämmelserna om centralbanken som var nödvändiga för att genomföra den tredje etappen av den ekonomiska och monetära unionen. Bestämmelserna om Finlands Bank är nu ajour med tiden och det finns inga stora behov av att ändra dem. Lagen om Finlands Bank innehåller bestämmelser om Finlands Banks verksamhet som Finlands centralbank, bankens mål, uppgifter och befogenheter, bankens beslutsfattande och förvaltning, bokslut och vinstanvändning samt rättigheter och skyldigheter att få och lämna upplysningar. Enligt lagen fungerar Finlands Bank som en del av Europeiska centralbankssystemet, så som bestäms i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, nedan fördraget, samt i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, nedan stadgan. När Finlands Bank sköter Europeiska centralbankssystemets uppgifter skall den handla i överensstämmelse med Europeiska centralbankens riktlinjer och instruktioner. Finlands Bank skall genomföra den monetära politik som Europeiska centralbankens råd har utformat. När Finlands Bank sköter uppgifter inom Europeiska centralbankssystemet får den varken begära eller ta emot instruktioner om sin verksamhet från annat håll än Europeiska centralbanken. Å andra sidan har Finlands Bank i lagen ålagts att samarbeta: Finlands Bank skall vid behov i andra uppgifter än uppgifter inom Europeiska centralbankssystemet samarbeta med statsrådet och övriga myndigheter. Finlands Bank skall också för sin del svara för penningförsörjningen och sedelutgivningen och inneha och förvalta valutareser-

5 5 ven. Banken skall också för sin del sörja för betalningssystemets och det övriga finansiella systemets tillförlitlighet och effektivitet samt delta i utvecklandet av systemet. Finlands Bank skall också sörja för att det sammanställs och offentliggörs statistik som behövs för bankens verksamhet Tillsyn över betalnings- och avvecklingssystemen Det finns ingen speciallagstiftning om betalningssystem. Systemens funktion baserar sig på avtal mellan parterna, etablerad praxis och banksed. Lagen om vissa villkor vid värdepappers- och valutahandel samt avvecklingssystem (1084/1999) tillämpas förutom på nettning i avvecklingssystem även på sådan nettning som gäller betalnings- och leveransförpliktelser förknippade med handel med värdepapper, derivatavtal och valuta och som inte utförs i ett avvecklingssystem. På betalningsöverföringar som getts i uppdrag åt ett kreditinstitut eller annat företag i sådana fall då uppdragsgivaren inte är ett kreditinstitut, en annan förmedlare av betalningar eller en finansiell sammanslutning tilllämpas lagen om betalningsöverföringar (821/1999). Lagen gäller i första hand det rättsliga förhållandet mellan den som beställer ett betalningsuppdrag och hans företag. Om avvecklingssystem bestäms i 4 a kap. värdepappersmarknadslagen (495/1989). Kapitlet innehåller bestämmelser om koncessionsplikt för clearingorganisationsverksamhet, ansökan om samt beviljande och återkallande av koncession, begränsning och avbrytande av clearingverksamhet samt clearingorganisationens regler, affärsverksamhet och tryggande av clearingorganisationsverksamheten. I kapitlet bestäms vidare om beviljande och återkallande av clearingmedlemmars rättigheter, tryggande av clearingmedlemmars ställning, skyldighet att förvissa sig om att leveransförpliktelserna gällande pengar eller värdepapper uppfylls och om clearingorganisationers och clearingmedlemmars panträtt. Finansministeriet har dessutom rätt att utfärda bestämmelser om innehållet i clearingorganisationsansökan, särskilt när det gäller clearingorganisationens riskhantering och interna kontroll, de bestämmelser som skall iakttas vid tryggande av clearingverksamhet samt om täckande av förlustrisk och om de krav som skall ställas på en clearingmedlem. Internationella Regleringsbanken (BIS) och centralbankerna i EU:s medlemsstater har på ett allmänt plan fastställt mål för utvecklande av betalningssystemen. Inom EU är utgångspunkten att främjandet av betalningssystemens effektivitet och tillförlitlighet samt den allmänna tillsynen över betalningssystemen hör till centralbankernas huvudsakliga ansvarsområden. Att detta ansvar läggs på centralbankerna motiveras med att transaktionerna i anslutning till verkställigheten av penning- och valutapolitiken måste kunna hanteras inom betalnings- och clearingsystem som fungerar snabbt, säkert och störningsfritt. Enligt 3 2 mom. 3 punkten lagen om Finlands Bank skall Finlands Bank för sin del sörja för betalningssystemets och det övriga finansiella systemets tillförlitlighet och effektivitet samt delta i utvecklandet av systemet. Bestämmelsen motsvarar den tidigare lagen (719/1997). Enligt detaljmotiveringen till regeringens proposition (RP 261/1996 rd) gällande denna lag är Finlands Banks ansvar partiellt eftersom också andra myndigheter, t.ex. finansinspektionen och i fråga om lagstiftningen särskilt finansministeriet, försöker främja finansmarknadens tillförlitlighet och effektivitet. Finlands Banks tillsynsansvar omfattar betalningssystemet i dess helhet och är således generellt till sin natur. Finansinspektionen svarar för tillsynen över de i betalningssystemen deltagande enskilda sammanslutningarna. Betalningssystemets och det övriga finansiella systemets stabilitet kan stödas genom penningpolitik. En penningpolitik som bygger upp förtroendet för penningvärdet stabiliserar priserna på de finansiella instrumenten och skapar således grundläggande förutsättningar för en stabil finansmarknad. Inom Europeiska centralbankssystemet har Finlands Bank emellertid ingen självständig penningpolitisk beslutanderätt. Finlands Bank kan tillfälligt stödja enskilda kreditinstituts likviditet med specialkrediter, om svårigheter av detta slag i större utsträckning äventyrar det finansiella systemets störningsfria funktion.

6 6 Enligt 7 lagen om Finlands Bank skall banken ha tillräckliga säkerheter i sin kreditgivning. Andra påverkningsmetoder som centralbanken förfogar över är för närvarande avtal, anvisningar av avtalsnatur samt utlåtanden. Genom att ge utlåtanden kan Finlands Bank påverka andra sådana myndigheters beslut som behandlar finansmarknadsärenden. I vissa fall är det enligt speciallagstiftning obligatoriskt att inhämta sådana utlåtanden. När Finlands Bank beviljar kreditinstitut rättigheter i anslutning till centralbanksfinansieringen, kan den med stöd av Europeiska centralbankens riktlinjer förena rättigheterna med villkor i syfte att förbättra det finansiella systemets tillförlitlighet och penningpolitikens effektivitet. Finlands Bank kan också genom avtal med marknadsparterna påverka verksamhetsprinciperna för den marknad som har en central betydelse för ekonomins totallikviditet. I fråga om betalningssystemen inskränker sig Finlands Banks ansvar å ena sidan till att säkerställa att betalningssystemen fungerar så störningsfritt som möjligt. Å andra sidan skall banken när den utövar sina i lagen angivna befogenheter främja effektiviteten och tillförlitligheten i betalningssystemen och de finansiella systemen. Finlands Banks uppgift på området för avvecklingssystem för värdepapper hänför sig till finansmarknadens allmänna stabilitet och den internationella utvecklingen. Avvecklingssystemen för värdepapper är nära förbundna med betalningssystemen, så störningar i avvecklingssystemen för värdepapper förmedlas också till betalningssystemen Bestämmelser om penningförsörjningen Finlands Bank kan också påverka betalnings- och det övriga finansiella systemens tillförlitlighet och effektivitet på andra sätt. Finlands Bank kan enligt 5 1 mom. 6 punkten i den gällande lagen meddela banker och andra penninginstitut samt motsvarande samfund föreskrifter och anvisningar om sedeloch mynthanteringen. Utöver de tekniska anvisningarna om sedel- och mynthanteringen har Finlands Bank meddelat en anvisning om de åtgärder för att förhindra förfalskning av euron som rådets förordning (EG) nr 1338/2001 förutsätter. Bemyndigandet att meddela tekniska föreskrifter om penningförsörjningen överfördes i samband med att lagen om Finlands Bank stiftades från 13 myntlagen, som då ännu var i kraft, till den förstnämnda lagen. Bemyndigandet att meddela föreskrifter har alltså även tidigare baserat sig på en lagbestämmelse. Finlands Bank bär det övergripande ansvaret för penningförsörjningssystemet, och banken sköter detta genom bl.a. föreskrifter, anvisningar, tillsyn samt kvalitets- och äkthetskontroll av sedlar och mynt. Finlands Bank ansvarar för tillgången på pengar så att det finns tillräckligt även med tanke på undantagsförhållanden. I sista hand är det således alltid Finlands Bank som ansvarar för skötseln av penningförsörjningen. Med penningförsörjning avses i första hand beställning av sedlar och mynt, räkning, transport, distribution, lagring samt bortdragande av skadade eller förfalskade betalningsmedel Eget kapital, avsättningar och vinstanvändning När Finland anslöt sig till ekonomiska och monetära unionen intogs i lagen om Finlands Bank nya eller ändrade bestämmelser om de monetära vinster som hänför sig till Europeiska centralbankssystemet, grunderna för bankens bokslut, eget kapital, avsättningar och vinstanvändning samt om beslutsförfarandet gällande dessa. Finlands Bank skall enligt 8 lagen om Finlands Bank ha en grundfond och en reservfond. Reservfonden kan användas till att öka grundfonden eller till att enligt 21 täcka förlust. Enligt bestämmelsen skall av Finlands Banks vinst, efter fördelningen av de monetära inkomster som hänför sig till Europeiska centralbankssystemet, hälften överföras till reservfonden. Återstoden av vinsten skall reserveras för statens behov. Bankfullmäktige kan besluta att vinsten skall användas på något annat sätt, om detta är motiverat med hänsyn till bankens ekonomiska ställning eller reservfondens storlek.

7 7 Riksdagen beslutar om användningen av den del av vinsten som reserverats för statens behov. Om bankens bokslut uppvisar förlust skall denna täckas med medel ur reservfonden. Till den del reservfonden inte räcker för ändamålet kan förlusten tills vidare lämnas utan täckning. De följande årens vinst skall i första hand användas till att täcka förluster som har lämnats utan täckning. Enligt 20 kan i Finlands Banks bokslut göras avsättningar, om detta är nödvändigt för att trygga realvärdet av bankens fonder eller för att utjämna sådana variationer i resultatet som orsakas av förändringar i valutakurserna eller marknadspriserna på värdepapper. I bokslutet kan också göras de avsättningar som är nödvändiga för att täcka bankens pensionsansvar. De ändringar som gjordes i samband med anslutningen till euroområdet var inte speciellt betydande i sak, eftersom man i samband med införandet av den gemensamma valutan ville försäkra sig om att bankens ekonomiska ställning förblir så stabil som möjligt. I motiveringen till lagen konstateras att Finlands Banks ekonomiska ställning och balansräkningsstruktur skall vara så starka att banken i alla situationer kan fullgöra sina uppgifter. För att trygga Finlands Banks ekonomiska verksamhetsbetingelser skall därför hälften av bankens årliga vinst överföras till reservfonden medan den andra hälften skall reserveras för statens behov. I motiveringen konstateras emellertid att på grundval av bankens ekonomiska ställning eller reservfondens storlek kan man också besluta att överföra mera eller mindre än hälften av vinsten till reservfonden eller att det inte är nödvändigt att överföra något alls till reservfonden. Bankfullmäktige skall motivera sitt beslut om användningen av vinsten med Finlands Banks ekonomiska ställning eller reservfondens storlek. Bankfullmäktige skall också ta hänsyn till de risker som är förknippade med bankens balansräkning. Vid beslutsfattande skall vidare noteras att Finlands Banks handläggning av Europeiska centralbankssystemets uppgifter inte får äventyras Utlämnande av upplysningar Med stöd av 26 i den gällande lagen är Finlands Bank utan hinder av bestämmelserna om tystnadsplikt skyldig att lämna uppgifter till den myndighet som utövar tillsyn över finansmarknaden. Paragrafen motsvarar en bestämmelse i den tidigare lagen om Finlands Bank, varmed syftet var att underlätta samarbetet mellan de myndigheter som reglerar och övervakar finansmarknadens funktion. Bestämmelser gäller inte upplysningar om uppgifterna inom Europeiska centralbankssystemet, utan de regleras i Europeiska gemenskapens lagstiftning. Finansinspektionen har åter med stöd av 36 1 mom. lagen om Finansinspektionen (587/2003) utan hinder av vad som i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) föreskrivs om sekretess rätt att lämna ut uppgifter till bl.a. Försäkringsinspektionen och till andra myndigheter som övervakar finansmarknaden eller svarar för dess funktion och till Statens säkerhetsfond, för att de skall kunna sköta sina uppgifter. Med myndigheter som svarar för finansmarknadens funktion avses här i första hand finansministeriet. Andra myndigheter som övervakar finansmarknaden eller svarar för dess funktion är t.ex. social- och hälsovårdsministeriet och Finlands Bank. Enligt 18 om utlämnande av sekretessbelagda uppgifter i lagen om statens säkerhetsfond (379/1992) har Finlands Bank, utan hinder av vad som någon annanstans i lag föreskrivs om tystnadsplikt, skyldighet att till tjänstemän som sköter fondens uppgifter vid finansministeriet, till fondens revisorer och till Statens säkerhetsfonds fullmäktige lämna ut sådana uppgifter som behövs för skötseln av uppgifter enligt lagen om statens säkerhetsfond. De gällande bestämmelserna ger inte Finlands Bank rätt att lämna ut sekretessbelagda uppgifter till den myndighet som svarar för finansmarknadens funktion, t.ex. finansministeriet. Finlands Banks skyldighet att lämna ut uppgifter enligt lagen om statens säkerhetsfond gäller åter endast tjänstemän som sköter fondens uppgifter vid finansministeriet Ledningsorganisation Direktionen skall sköta Finlands Banks

8 8 uppgifter och förvaltning, om ett ärende inom genom lag har förbehållits bankfullmäktige eller om något annat inte följer av lagen om finansinspektionen. Direktionen har således allmän behörighet när det gäller skötseln av bankens uppgifter och förvaltning. Bankfullmäktiges behörighet är av särskild natur: bankfullmäktige ansvarar endast för de uppgifter som fullmäktige skall sköta enligt lag. Direktionen har rätt att meddela närmare föreskrifter om bankens enheters och anställdas uppgifter och befogenheter. Direktionens ordförande, som är Finlands Banks chefdirektör, och de övriga direktionsmedlemmarna är skyldiga att regelbundet rapportera till bankfullmäktige om genomförandet av den monetära politiken samt om bankens övriga verksamhet. I en instruktion kan meddelas närmare föreskrifter om direktionens beslutsförfarande och föredragningen i samband därmed. Instruktionen fastställs av bankfullmäktige på framställning av direktionen. Direktionen består av en ordförande och högst fem andra medlemmar som utnämns av republikens president utan att tjänsterna förklaras lediga. Ordföranden utnämns för en sju års mandatperiod och de övriga medlemmarna för en fem års mandatperiod. Direktionsmedlemmarna skall ha den sakkunskap som uppgiften kräver. Några andra behörighetsvillkor föreskrivs inte i lagen. En direktionsmedlem får avsättas endast om medlemmen inte uppfyller de krav som ställs för att han eller hon skall kunna utföra sina uppgifter eller om han eller hon har gjort sig skyldig till en allvarlig försummelse. Beslut om avsättning fattas av republikens president. Direktionen är beslutför när minst tre medlemmar är närvarande. Som beslut anses den mening som de flesta omfattar. Vid lika röstetal avgör ordförandens röst. En betydande undantag från direktionens gemensamma beslutsfattande utgör dock de ärenden som gäller Finlands Banks chefdirektörs agerande i Europeiska centralbankens råd. Enligt fördraget och stadgan agerar Finlands Banks chefdirektör självständigt i rådet. Han eller hon företräder inte den nationella centralbanken på rådets sammanträden. Enligt stadgan utser Finlands Banks chefdirektör själv sin ersättare till Europeiska centralbankens råds sammanträden. Inom Europeiska centralbankssystemet har den nationella centralbankens beslutsorgan inga självständiga penningpolitiska befogenheter. Finlands banks direktion deltar alltså inte i beslutsfattandet om ändringar i styrräntorna inom euroområdet och inte heller i det övriga beslutsfattande som enligt fördraget tillkommer Europeiska centralbanken. Direktionens beslutsfattande i fråga om Europeiska centralbankssystemets uppgifter gäller genomförandet av Europeiska centralbankens beslut Insiderbestämmelser Finlands Banks insiderreglering baserar sig på 6 lagen om Finlands Banks tjänstemän (1166/1998). Där bestäms om skyldighet för bankens högsta tjänstemän, dvs. direktionsmedlemmar, avdelningschefer och enhetschefer samt direktionens rådgivare, att redogöra för sin ekonomiska ställning, dvs. förmögenhet och ansvar samt sina bindningar gällande andra omständigheter som uppräknas i bestämmelsen och som kan vara av betydelse vid bedömningen av deras förutsättningar att sköta sina tjänsteuppdrag. Motsvarande redogörelseskyldighet för de högsta statstjänstemännen ingår i 8 a och 26 statstjänstemannalagen (750/1994). Ett särdrag i den bestämmelse som gäller banken är dock den rätt som getts bankfullmäktige att fastställa närmare bestämmelser om lämnandet av redogörelsen och innehållet i skyldigheten att lämna redogörelse. Härigenom har man velat begränsa insamlingen av onödig information som hör till tjänstemännens privatliv genom att inrikta redogörelseskyldigheten endast på sådan privatekonomisk verksamhet som är av betydelse med tanke på orättmätigt utnyttjande av insiderinformation Publicering av balansräkningen I 19 lagen om Finlands Bank, som gäller Finlands Banks bokslut, ingår en bestämmelse om hur ofta bankens balansräkning skall publiceras. Enligt den skall bankens balansräkning under räkenskapsperioden publiceras månatligen.

9 Europeiska gemenskapens reglering Fördraget Enligt artikel 8 i fördraget skall Europeiska centralbankssystemet, härefter kallat ECBS och Europeiska centralbanken, härefter kallad ECB handla inom ramen för de befogenheter som de har tilldelats genom fördraget och stadgan som är fogad till fördraget. I artikel 14 i stadgan bestäms om de nationella centralbankernas ställning. Enligt punkt 3 i denna artikel är de nationella centralbankerna en integrerad del av ECBS och skall handla i överensstämmelse med ECB:s riktlinjer och instruktioner. Enligt artikel i fördraget skall huvudmålet för ECBS vara att upprätthålla prisstabilitet. ECBS skall också stödja den allmänna ekonomiska politiken inom gemenskapen. Enligt artikel skall ECBS:s grundläggande uppgifter vara att utforma och genomföra gemenskapens monetära politik, att genomföra valutatransaktioner, att inneha och förvalta medlemsstaternas officiella valutareserver samt att främja ett väl fungerande betalningssystem. ECB skall enligt artikel höras om varje förslag till gemenskapsrättsakt inom ECB:s behörighetsområde. ECB skall också höras av nationella myndigheter om varje förslag till rättsregler inom ECB:s behörighetsområde, dock inom de ramar och på de villkor som fastställs av rådet enligt förfarandet i artikel Till detta hänför sig rådets beslut (98/415/EG), enligt vilket medlemsstaternas myndigheter skall höra ECB om varje förslag till rättsregler inom dess behörighetsområde enligt fördraget. Detta gäller särskilt i fråga om valutafrågor, betalningsmedel, nationella centralbanker, insamling, sammanställning och distribution av monetär och finansiella statistik samt statistik rörande banker, betalningssystem och betalningsbalanser, clearing- och betalningssystem samt regler som gäller finansiella institut i den mån de har en påtaglig inverkan på de finansiella institutens och marknadernas stabilitet. Enligt artikel i fördraget skall ECBS medverka till att de behöriga myndigheterna smidigt kan genomföra sina politik när det gäller tillsyn över kreditinstitut och det finansiella systemets stabilitet. Uppgiften är förpliktande och gäller hela ECBS, inte bara ECB. Betoningen är också lagd på medverkan, i sista hand ankommer tillsynsansvaret i enlighet med subsidiaritetsprincipen på de nationella myndigheterna ECB:s normgivning För att fullgöra de uppgifter som har anförtrotts ECBS har Europeiska centralbanken i artikel 110 i fördraget getts rätt att utfärda rättsakter, en rätt som har preciserats i artikel 34 i stadgan. ECB kan utfärda förordningar, som till alla delar skall vara bindande och direkt tillämplig i varje medlemsstat. Förordningarna kan gälla utformningen och genomförandet av gemenskapens monetära politik (artikel 3.1 i stadgan), kreditinstitutens minimireserver hos ECB eller de nationella centralbankerna (artikel 19.1) samt clearing- och betalningssystem (artikel 22). ECB kan också fatta beslut som är bindande för dem som besluten är riktade till. Dessutom kan ECB-rådet enligt artikel 12.1 i stadgan anta de riktlinjer som behövs för att säkerställa att de uppgifter utförs som har anförtrotts ECBS enligt fördraget och stadgan. Enligt artikel 14.3 i stadgan skall de nationella centralbankerna handla i överensstämmelse med ECB:s riktlinjer och instruktioner. En motsvarande bestämmelse finns i 1 3 mom. lagen om Finlands Bank. I artikel 14.3 i stadgan konstateras ytterligare att ECB-rådet skall vidta de åtgärder som behövs för att säkerställa att ECB:s riktlinjer och instruktioner följs. Gemenskapens domstol skall vara behörig att avgöra tvister om en nationell centralbanks fullgörande av sina förpliktelser enligt stadgan (artikel 35.6) och ECB kan väcka talan vid domstolen. Riktlinjerna är en del av gemenskapslagstiftningen och riktlinjer som är avsedda att vara offentliga publiceras i EG:s officiella tidning. Riktlinjerna kan gälla endast centralbankerna, men de kan indirekt ha rättsverkningar även för en tredje part, när centralbankerna genomför dem nationellt. Riktlinjerna är den viktigaste och mest använda rättsaktstypen för styrningen av eurosystemets funktion. Hittills har publicerade riktlinjer meddelats

10 10 om alla uppgifter som åläggs ECBS i fördraget, sammanlagt ungefär Betalnings- och avvecklingssystem När det gäller betalningssystem bestäms i artikel 22 i stadgan att ECB och de nationella centralbankerna får ställa anordningar till förfogande och ECB får utfärda förordningar för att säkerställa effektiva och sunda clearing- och betalningssystem inom gemenskapen och i förbindelser med tredje land. I egenskap av utvecklare av betalnings- och avvecklingssystem strävar ECB och de nationella centralbankerna bl.a. efter att säkerställa att den monetära politiken genomförs effektivt, att minska centralbankernas egna risker samt att främja en väl fungerande betalningsrörelse. ECB:s och de nationella centralbankernas verksamhet som allmänna övervakare av betalningssystemen baserar sig uttryckligen på ECBS:s uppgift att främja väl fungerande betalningssystem. Med allmän tillsyn (oversight) avses vanligen den uppgift som lämpar sig just för centralbankerna, dvs. att följa med betalnings- och avvecklingssystemen som helhet med avseende på det finansiella systemets stabilitet och förebyggande av systemrisker. Förutom att ECB och de nationella centralbankerna fungerar som allmänna övervakare av de nationella betalningssystemen utöver de också allmän tillsyn över privata system för stora betalningar som omfattar hela euroområdet. I praktiken betyder detta att de i det skede då systemen byggs upp säkerställer att betalningssystemens struktur, verksamhet och regler är oklanderliga med tanke på riskhanteringen. Euroområdets gemensamma valuta och penningpolitik samt den integrerade finansmarknaden förutsätter också att systemen i stor utsträckning är integrerade, vilket också avspeglas i tillsynen. De huvudsakliga målen för den allmänna tillsynen över betalningssystemen är att upprätthålla det finansiella systemets stabilitet, att främja dess effektivitet och att trygga penningpolitikens förmedlingsmekanism. De åtgärder med vilkas hjälp man försöker uppnå dessa mål kan indelas i definiering av den allmänna tillsynspolicyn, genomförandet av den, fortlöpande allmän tillsyn samt kontroll över kris- och problemsituationer. ECB-rådet definierar den allmänna tillsynspolicyn för både inhemska system och system som förmedlar betalningar mellan olika länder. EU-länderna och Europeiska centralbanken har inrättat ett transeuropeiskt automatiserat system för bruttoavveckling av betalningar i realtid kallat TARGET (Trans-European Automated Real-time Gross settlement Express Transfer system). Systemet möjliggör en trygg betalningsförmedling inom hela EU. Via det kan man förmedla betalningar i eurobelopp till andra länder inom EU-området och ta emot betalningar som kommer via andra centralbanker inom EU-området. ECB har meddelat bindande riktlinjer om TAR- GETs verksamhet för de nationella centralbankerna inom EU (ECB/2001/3). Jämfört med den allmän tillsyn över betalningssystemen som ankommer på centralbankerna är den rättsliga grunden för den allmänna tillsynen över avvecklingssystemen för värdepapper mera obestämd, och lagstiftningen på detta område är bara under utveckling i många länder. ECB:s och de nationella centralbankernas uppgift som allmän övervakare av avvecklingssystemen för värdepapper baserar sig i första hand på centralbankernas verksamhet som betydande användare av avvecklingssystemen och i vissa länder också som tillhandahållare av avvecklingstjänster. På detta område innebär den allmänna tillsynen i första hand att man följer med och analyserar samt ställer upp kriterier. Avvecklingssystemen för värdepapper är av stor betydelse för centralbankerna, eftersom man inom dessa system avvecklar säkerheter i värdeandelsform för centralbankskrediter. ECBS uppgifter som allmän övervakare av avvecklingssystemen för värdepapper kan också härledas från ECBS:s penningpolitiska uppgifter och kopplingen mellan avvecklingssystemen för värdepapper till de betalningssystem som omfattas av ECBS:s allmänna tillsyn samt från den allmänna stabiliseringsuppgiften. ECBS har dessutom i egenskap av en betydande användare av dessa avvecklingssystem uppställt kriterier för dem och man följer årligen med om de uppfylls. Länkarna mellan de nationella värdepapperscentralerna omfattas också av

11 11 ECBS:s bedömningar. ECBS har ännu inget grundläggande dokument för den allmänna tillsynen över avvecklingssystemen, som fallet är i fråga om betalningssystemen Utlämnande av upplysningar Enligt artikel 38.1 i stadgan skall ledamöterna av de beslutande organen och personalen i ECB och de nationella centralbankerna även sedan deras uppdrag har upphört vara förpliktade att inte lämna ut upplysningar som omfattas av tystnadsplikt. Enligt artikel 38.2 i stadgan skall för personer som har tillgång till uppgifter som enligt gemenskapsföreskrifter omfattas av tystnadsplikt de föreskrifterna gälla. Bestämmelser om utlämnande av uppgifter ingår dessutom i bl.a. förordningen gällande ECB:s statistik (ECB/1998/10), som hör till sekundärlagstiftningen. Enligt artikel 8 i statistikförordningen skall de statistiska uppgifter som är nödvändiga för att ECB:s uppgifter skall kunna utföras vara insynsskyddade när de kan identifiera uppgiftslämnare. Statistiska uppgifter som hämtats från källor som är tillgängliga för allmänheten i enlighet med nationell lagstiftning är inte insynsskyddade. De insynsskyddade statistiska uppgifter som överlämnats till ECB skall i huvudsak uteslutande användas för ECBS. De nationella centralbankerna får använda de insynsskyddade statistiska uppgifter som samlats in för att uppfylla ECB:s rapporteringskrav uteslutande för utförandet av ECBS:s uppgifter. Med avvikelse från huvudregeln får uppgifterna dock användas bl.a. på tillsynsområdet för finansinstitutens verksamhet eller för utövande, i enlighet med artikel 14.4 i stadgan, av andra uppgifter än de som nämns i stadgan Ledningsorganisation ECBS skall enligt artikel i fördraget och artikel 1 i stadgan bestå av ECB och de nationella centralbankerna. De nationella centralbanker som hör till eurosystemet är ECB:s ägare. De nationella centralbankerna är juridiska personer enligt respektive lands nationella lagstiftning. I fördraget ingår dock vissa bestämmelser som begränsar möjligheterna att i den nationella lagstiftningen föreskriva om centralbankernas ledningsorganisation och beslutsfattande. Fördraget förutsätter att ECB, de nationella centralbankerna och medlemmarna av ECB:s och de nationella centralbankernas beslutsorgan är självständiga och inte tar emot instruktioner från något håll. Detta betyder bl.a. att chefdirektören intar en självständig ställning som medlem av ECB-rådet i förhållande till den nationella centralbanken samt att ECB:s direktionsmedlemmar är oberoende av den nationella centralbanken. Sålunda utgår fördraget ifrån att rådsmedlemmarna och direktionsledamöterna i sitt uppdrag inte företräder någon nationell instans, utan enbart sakkunskap inom den finansiella sektorn, så som artikel 11.2 i stadgan förutsätter. Artikel 14 i stadgan gäller de nationella centralbankerna. Stadgarna gällande de nationella centralbankerna skall vara förenlig med fördraget och stadgan. I stadgarna för de nationella centralbankerna skall särskilt föreskrivas att ämbetstiden för chefen för en nationell centralbank skall vara minst fem år. Dessutom får en centralbankschef avsättas endast om han inte längre uppfyller de krav som ställs för att han skall kunna utföra sina uppgifter eller om han gjort sig skyldig till allvarlig försummelse. I stadgan tas inte ställning till behörighetsvillkoren för den nationella centralbankens chefdirektör eller direktionsmedlemmar, utan saken kan avgöras nationellt Insiderbestämmelser ECB har sina egna, mycket omfattande insiderbestämmelser, som ingår i ECB:s personalstadga. I den definieras insiderinformation samt förbjuda och tillåtna åtgärder vid förmögenhetsförvaltning för parterna på samma sätt som de i praktiken har definierats även inom Finlands Bank. ECB:s direktion bestämmer vilka tjänstemän som på grund av sina uppgifter eller på någon annan grund hör till den inre kretsen. De har en rätt omfattande anmälningsskyldighet till ECB:s externa revisorer antingen automatiskt eller på begäran. Alla tjänstemän vid ECB är skyldiga att lämna revisorerna fullständiga uppgifter av

12 12 grundad anledning. Till insiderfrågorna hänför sig också den uppförandekod (Code of Conduct) som ECB:s direktion fastställt och som innehåller etiska principer för privatlivet, även den ekonomiska verksamheten. ECB har också interna anvisningar om s.k. kinesiska murar, vars syfte är att förhindra att uppgifter läcker ut från politiksektorn till den operativa sektorn. På två viktiga delområden, den nationella skötseln av valutareserverna samt genomförandet av den monetära politiken, har ECB utsträckt sin insiderreglering till euroområdets nationella centralbanker genom att fastställa två bindande riktlinjer. Enligt dem skall varje nationell centralbank se till att dess insiderreglering överensstämmer med ECB:s egna minimikrav. Den nationella regleringen och verkställigheten skall bl.a. vara juridiskt bindande och den skall innehålla de principer gällande privat verksamhet som framgår av riktlinjerna. Det väsentliga är att regleringen har utsträckts till helt individualiserad verksamhet och huruvida någon hör till den inre kretsen bestäms inte på grund av tjänsteställningen. Det är troligt att ECB inom de närmaste åren på sätt eller annat kommer att ingripa i de nationella insiderreglerna åtminstone med harmoniserings- eller modellinstruktioner, eventuellt också med mera omfattande krav Internationell jämförelse Tillsyn över betalnings- och avvecklingssystem Allmänt Centralbankslagarna i Europeiska gemenskapens medlemsländer har harmoniserats så att de skall motsvara de krav som ställs på centralbanken i fördraget samt i stadgan. Centralbankernas viktigaste uppgift är att för sin del genomföra den monetära politik som ECB-rådet fastställt. Till centralbankernas nationella uppgifter hör också att se till att betalningssystemen och andra finansiella system är tillförlitliga och effektiva samt delta i utvecklandet av betalningssystemen (artikel i fördraget och artikel 22 i stadgan). ECB:s och de nationella centralbankernas verksamhet som allmänna övervakare av betalningssystemen grundar sig uttryckligen på ECBS:s uppgift att främja väl fungerande betalningssystem. Skillnaderna mellan olika EU-länder gäller den allmänna tillsynsuppgiftens omfattning, hur noggrant den är definierad samt de till buds stående tillsynsmedlen. För att fullgöra den allmänna tillsynsuppgiften kan centralbankerna förfoga över följande medel: samarbetsorgan med parterna i betalningssystemen, rätt att meddela anvisningar, rätt at godkänna regler för betalningssystemen, rätt att utfärda föreskrifter samt i sista hand möjlighet att utfärda sanktioner. Sådana centralbanker till vars uppgifter även hör att övervaka banker och andra kreditinstitut har getts klart större befogenheter att meddela föreskrifter än andra centralbanker. De nya stater som antagits som medlemmar i EU har ändrat den lagstiftning som gäller deras centralbanker så att den motsvarar kraven i fördraget och stadgan. Enligt de flesta av de nya medlemsländernas lagstiftning har centralbanken befogenheter att meddela föreskrifter. Nederländerna Enligt den nederländska centralbankslagen från 1998 skall centralbanken främja väl fungerande betalningssystem. Enligt lagens 4 skall centralbanken också övervaka finansinstituten. Genom tillsynen skall man säkerställa att finansinstituten iakttar gällande bestämmelser baserade på lagstiftning. Belgien Enligt artikel 8 i den belgiska centralbankslagen från 1998 skall centralbanken säkerställa väl fungerande betalnings- och avvecklingssystem. Dessutom skall den säkerställa att systemen är effektiva och tillförlitliga. Centralbanken skall också se till att ECB:s förordningar gällande betalnings- och avvecklingssystem verkställs för att säkerställa effektiva och tillförlitliga system.

13 13 Spanien Den lag som gäller Spaniens centralbank stiftades Lagen har ändrats 1997 och 1998 så att den motsvarar ECBS:s krav. På banken tillämpas den privaträttsliga lagstiftningen med undantag för de funktioner där banken utövar offentlig makt. Centralbanken skall fullgöra de uppgifter som ankommer på den i egenskap av en centralbank som hör till ECBS. Den skall iaktta fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och ECBS-stadgan. När banken sköter ECBS:s uppgifter skall banken följa ECB:s riktlinjer och instruktioner. Enligt artikel 16 i centralbankslagen skall banken främja väl fungerande betalningssystem. För att fullgöra denna uppgift har centralbanken rätt att vid behov i enlighet med artikel 3 i lagen meddela föreskrifter som gäller clearing- och settlementsystem mellan bankerna samt på valutamarknaden. Den spanska centralbankens föreskrifter publiceras i form av cirkulär. Föreskrifterna skall också publiceras i officiella tidningen (Boletin Oficial del Estado). Irland Enligt den irländska centralbankslagen (1998) har centralbanken omfattande befogenheter att fullgöra ECBS:s uppgifter nationellt. Enligt artikel 4 punkt 5A i centralbankslagen arbetar centralbanken, fullgör den sina förpliktelser och utnyttjar sina befogenheter på det sätt som fördraget eller stadgan förutsätter. Enligt artikel 6(2) i lagen medverkar centralbanken till det finansiella systemets stabilitet, främjar betalnings- och avvecklingssystemens prestationsförmåga och effektiva verksamhet samt fullgör andra uppgifter och skyldigheter som baserar sig på fördraget och stadgan. Italien Enligt artikel 41 och 42 i den italienska centralbankslagen (1998) förverkligar centralbanken ECBS:s mål. För att fullgöra denna uppgift vidtar banken alla åtgärder och fullgör alla operationer enligt ECBS- och ECB-stadgan inom de gränser som uppställs i kapitel IV (ECBS:s monetära uppgifter och transaktioner) i stadgan. Enligt artikel 44 i centralbankslagen sköts avvecklingstransaktioner av centralbanken eller någon annan sammanslutning som centralbanken godkänt. Österrike I Österrike har centralbankslagen ändrats 2002 så att centralbanken har en klar uppgift och ställning som behörig myndighet och allmän övervakare av betalningssystemen. Centralbanken är behörig att övervaka de betalningssystem på vilka österrikisk lag tilllämpas samt de parter i betalningssystemen som finns i Österrike och på vilka österrikisk lag tillämpas. Detsamma gäller de parter i betalningssystemen som är verksamma i Österrike men som inte lyder under österrikisk lag. I artikel 44a(5) i centralbankslagen bestäms att Österrikes centralbank är behörig att utfärda förordningar för att genomföra relevanta rekommendationer från ECB:s Payment and Settlements Committee (CPSS). För att fullgöra uppgifterna som allmän övervakare av betalningssystemen har centralbanken fått rätt att begära uppgifter om betalningssystem, undersöka dem och utfärda sanktioner ifall dess förordningar inte iakttas. Grekland Enligt artikel 2 i centralbankslagen (1998) övervakar banken finansinstitut och andra sammanslutningar på finansmarknaden samt främjar och övervakar betalningssystemens smidiga funktion på det sätt som närmare föreskrivs i artikel 55 i centralbankslagen. I artikel 55.5 i lagen konstateras att banken utarbetar regler för avvecklings- och betalningssystemen och övervakar deras funktion för att försäkra sig om att systemen fungerar effektivt och oklanderligt. Vid tillsynen fästs särskild uppmärksamhet vid att minska systemrisken och utöka konkurrensmöjligheterna. Banken kan också ingripa i betalningssystemens funktion förutsatt att det inte skadar de regler som skall iakttas i ECBS:s verksamhet. De aktuella systemen gäller nettning samt settlement- och clearingverk-

14 14 samhet i fråga om betalningar. Detsamma gäller system där man utför over-the-countertransaktioner med värdepapper, antingen i fysisk form eller värdeandelsform eller med andra finansiella instrument. Enligt artikeln vidtar centralbanken också alla nödvändiga åtgärder för att tillämpa ECB:s regler när syftet med dem är att säkerställa effektiva och väl fungerande avvecklings- och betalningssystem i enlighet med artikel 22 i stadgan. Portugal Enligt artikel 14 i den lag från 1998 som gäller Portugals centralbank är det bankens skyldighet att meddela föreskrifter, bedriva allmän tillsyn och främja väl fungerande betalningssystem i den omfattning som deltagandet i ECBS:s verksamhet förutsätter. Enligt artikel 15 i centralbankslagen bär banken inom ramen för ECBS-samarbetet ansvaret för styrning och övervakning av penning- och valutamarknaden. Frankrike Enligt artikel 1 i den franska centralbankslagen (1999) är centralbanken på grundval av artikel 4a i fördraget en oskiljaktig del av ECBS och fullgör ECBS:s uppgifter samt förverkligar ECBS:s mål. Enligt artikel 4 i lagen säkerställer centralbanken att betalningssystemet fungerar pålitligt och är säkert. Detta sker inom ramen för ECBS:s uppgifter och artikel i fördraget. Tyskland I Tyskland svarar en separat institution (Bundesaufsichtsamt für das Kreditwesen) för bankinspektionen men centralbanken deltar också i den. Centralbanken ansvarar också för den allmänna tillsynen över betalningssystemen. Enligt artikel 3 i centralbankslagen (1997) är banken Tysklands centralbank och en oskiljaktig del av ECBS. Banken deltar i fullgörandet av ECBS:s uppgifter med prisstabilitet som främsta mål och sköter fullgörandet av inhemska och utländska betalningar. De tillägg som gjordes till centralbankslagen 1997 gällde betalningssystemen enbart i fråga om de uppgifter som kommer via deltagandet i ECBS. I Tyskland spelar centralbanken dock en aktivt deltagande roll på betalningssystemområdet. Dess huvudsakliga uppgift på det allmänna planet är att främja systemens smidiga funktion och när banken fullgör denna uppgift fungerar den också som allmän övervakare av systemet. Den egentliga tillsynen baserar sig i mycket stor utsträckning på principen om främjade av samarbetet bl.a. genom systemstandarder som utfärdas genom Zentral Kredit Kommittee. Å andra sidan har också centralbankens egen verksamhet som tillhandahållare av betalningssystem i Tyskland uppfattats som en väsentlig del av den allmänna tillsynen över betalningssystemen, eftersom det bidrar till att utveckla betalningssystemen och standarderna gällande dem samt riskhanteringen. Sverige Sverige är tills vidare inte med i euroområdet. Lagen om Sveriges Riksbank har dock ändrats den 1 januari 1999 så att den motsvarar de krav som ställs på centralbankerna i EMU-länderna. I Sverige ansvarar Finansinspektionen för den finansiella tillsynen medan centralbanken ansvarar för den allmänna tillsynen över betalningssystemen. I samband med lagändringen överfördes från grundlagen till lagen gällande centralbanken en bestämmelse om centralbankens uppgift att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Enligt lagen om Sveriges Riksbank är en av bankens centrala uppgifter att säkra och övervaka betalningssystemets stabilitet och effektivitet. Uppgiften är i harmoni med den uppgift som centralbanken har i egenskap av central operatör och tillhandahållare av betalningssystemet. I frågor som gäller betalningssystemet har Riksbanken koncentrerat sig på att förutsäga och reducera systemrisker. Vid tillsynen över betalningssystemen fäster centralbanken uppmärksamhet vid infrastrukturen, dvs. system med vilkas hjälp betalnings- och värdepapperstransaktioner kan genomföras, liksom vid banker och clearingorganisationer som spelar en central

15 15 roll för betalnings- och avvecklingssystemen, samt vid att regleringen gällande finanssektorn och betalningssystemen är ajour med tiden Centralbankernas vinstanvändning Centralbankernas ägarstrukturer och vinstfördelningsbestämmelser avviker kännbart från varandra inom eurosystemet. I de flesta fallen är centralbankerna offentliga samfund som helt och hållet ägs av staten, men några banker är aktiebolag, där staten är ägare. Därför varierar också bankernas juridiska ställning, beskattnings- och vinstfördelningsbestämmelserna samt besluten om vinstanvändningen från land till land. I många länder innehåller dock vinstfördelningsbestämmelserna föreskrifter om ett minimi- eller maximibelopp som skall avsättas eller överföras till reservfonden eller utdelas till delägarna. Nederländerna Den nederländska centralbanken är ett aktiebolag vars alla aktier ägs av staten. Om bankens verksamhet bestäms i en speciallag som gäller banken. Bankens direktion kan, förutsatt att finansministeriet godkänner det, överföra vinstmedel till reservfonder. Banken kan inte göra avsättningar av sitt resultat, men alla vinster av försäljningen av guld överförs i sin helhet till en reservfond. Dessutom överförs 5 % av vinsten till en reservfond. Resten av vinsten utdelas till staten. Någon utdelning kan dock inte förekomma, om bankens kapital och reservfonderna inte når upp till det minimibelopp som lagen kräver. Bokslutet och vinstfördelningen godkänns av bolagsstämman. Av bruttovinsten 2001 intäktsförde banken 80 % till staten, eftersom 15 % av den totala vinsten var vinst från guldförsäljning. Belgien Belgiens centralbank är ett aktiebolag, varav staten äger hälften. Enligt bestämmelserna om banken skall den registrera som kostnad och intäktsföra till staten bl.a. intäkter som överstiger en viss räntemarginal. Dessutom är banken skattskyldig i egenskap av aktiebolag. Banken kan med stöd av ett avtal mellan staten och banken göra avsättningar för att täcka sina valutakursrisker. Avsättningarna består av valutareservens realiserade vinster efter skatter. Banken har också rätt att göra andra avsättningar, t.ex. i anslutning till byggnadsinvesteringar. En del av vinsten efter bokslutsdispositioner och skatt överförs till reservfonder, utdelas och intäktsförs till staten. Statens andel av nettoresultatet är rätt liten. Av bankens bruttoresultat 2001 fick dock staten ungefär 75 % i form av direkta överföringar och skatter. Spanien Spaniens centralbank ägs av staten. Enligt bestämmelserna om banken har dess eget organ rätt att besluta om nödvändiga avsättningar. I 1998 års bokslut gjorde banken också en avsättning för valutakursrisker, som därefter har hållits oförändrad. Banken överför hela sin vinst till staten. Irland Irlands centralbank ägs av staten. Bankens direktion har rätt att utöka reservfonderna i form av bokslutsdispositioner. Föregående års förlust skall vid behov täckas med en avsättning i bokslutet. Enligt bestämmelserna om vinstfördelning kan högst 20 % av vinsten överföras till en reservfond. Dessutom kan pensionsavsättningar göras av vinsten. Återstoden av vinsten intäktsförs till staten. Statens andel av vinsten 2001 var 94 %. Italien Italiens centralbank är ett offentligt samfund i aktiebolagsform, vars vinstfördelningen regleras i lag. Enligt den skall 40 % av vinsten överföras till reservfonder, aktieägarna skall få utdelning enligt ett visst schema och återstoden av vinsten skall intäktsföras till staten. Bankens direktion har rätt att göra avsättningar för att täcka riskerna. Eftersom banken är ett aktiebolag betalar den skatt på sina inkomster. Skatternas och statens andel var 2001 sammanlagt ungefär 60 % av bankens inkomster före bokslutsdispositioner

16 16 och skatter. Österrike Österrikes centralbank är ett aktiebolag, av vars aktier staten äger hälften. Banken hade tidigare skyldighet att förbereda sig på att täcka valutakursrisker med hjälp av en särskild reservfond. Fonden införlivades den 1 januari 1999 med värderegleringskontot och medel får inte längre överföras till denna fond. I praktiken har fonden krympt när vinsterna har realiserats. Banken har grundat en ny reservfond för att täcka de realiserade förlusterna. Medel till denna reservfond har överförts från den reservfond som kan användas fritt. Om bankens vinstfördelning bestäms i lag. Högst 10 % av resultatet efter skatt överförs till en pensionsfond. När fonden är tillräckligt stor, upphör överföringen. Av det återstående resultatet överförs 90 % till staten. Härefter besluter bolagsstämman om det återstående resultatet, dvs. den egentliga vinsten. På aktiekapitalet får betalas högst 10 % i utdelning. Av resultatet 2001 blev statens andel av resultatet ungefär 93 % genom skatter och den lagstadgade andelen. Grekland Greklands centralbank är ett aktiebolag, av vars aktier staten direkt eller indirekt äger högst 35 %. Banken har rätt att göra avsättningar för att täcka riskerna. I lagen bestäms om vinstfördelningen så att till aktieägarna kan utdelas högst 12 % av räkenskapsårets vinst. När den lagstadgade reservfonden är lika stor som aktiekapitalet, intäktsförs den återstående vinsten till staten. Av 2001 års bruttoresultat var statens andel nästan 50 %. Portugal Portugals centralbank ägs av staten. Enligt lagen har bankens direktion rätt att göra nödvändiga avsättningar för att täcka riskerna. Dessutom går 10 % av räkenskapsperiodens vinst till en lagstadgad avsättning och direktionen kan överföra ytterligare 10 % till andra reservfonder. Resten av vinsten utdelas till staten eller överförs till reservfonder med finansministeriets godkännande. Av verksamhetsresultatet 2001 var avsättningarnas del drygt 80 %. Resten delades jämnt mellan reservfonderna och staten, så statens andel var drygt 9 %. Frankrike Staten äger centralbankens kapital. Banken har värderegleringsreservfonder i anslutning till guld och täckande av valutakursrisker. Av realiserade valutakursvinster kan medel överföras till reservfonderna enligt avtal mellan staten och banken. Den potentiella risk som täcks med reservfonderna jämförs med valutakursernas lägsta värde under de tio senaste åren. Banken kan överföra medel till reservfonden också för att täcka bankens operativa risker. Det allmänna rådet beslutar om vinstfördelningen och det har rätt att utöka reservfonderna. Under de senaste åren har statens andel i form av skatter och vinstfördelning varierat mellan 25 och 45 %. Den största orsaken till variationen har varit de realiserade valutakursvinsterna. Tyskland Tysklands centralbank ägs av Förbundsstaten Tyskland. När lagen gällande centralbanken ändrades i slutet av 1998 slog man fast maximibelopp för kapitalet och den obligatoriska reservfonden. Reservfonden kan användas för att täcka förluster. Om reservfonden har nått maximibeloppet, intäktsförs vinsten i sin helhet till staten. Banken har rätt att göra avsättningar, men under den gemensamma valutans tid har banken i sitt bokslut utgått från antagandet om oförändrade valutakurser. Därför har de realiserade valutakursvinsterna registrerats i resultaträkningen. Dessutom har avsättningar lösts upp och intäktsförts som vinst, när valutatillgodohavandena har minskat. Sålunda intäktsförde Tysklands centralbank hela bruttovinsten till staten Sverige Sveriges Riksbank ägs av staten. Riksbankens bankfullmäktige skall till riksdagen och

17 17 Riksrevisionen lämna förslag till disposition av Riksbankens vinst. Banken strävar efter att fördela ett jämnt vinstflöde till staten så att av det genomsnittliga årsresultatet under fem år överförs 80 % till staten medan resten överförs till reservfonder. I vinsten beaktas då inte valutakursförändringarnas effekter på resultatet, utan valutakursvinster överförs till en reservfond som grundats för detta ändamål. När det gäller boksluten för 2000 och 2001 nöjde sig riksdagen inte med den lagstadgade vinstfördelningen, utan man förutsatte att banken vartdera året skulle intäktsföra ytterligare ett engångsbelopp på 20 miljarder kronor till staten. Motiveringen till riksdagens beslut var att Riksbankens finansiella ställning är stark både internationellt sett och med avseende på de penning- och valutapolitiska utfästelserna. Dessutom ansåg man att Riksbankens kreditrisker minskat under de senaste 10 åren. När den extra vinstfördelningen har gjorts, anses banken ha uppnått balans på lång sikt, varvid man återgår till det normala vinstfördelningssystemet. Åren 2001 och 2002 har således sammanlagt ca 55 miljarder kronor intäktsförts till staten. Trots att bokslutet för 2002 uppvisar underskott på grund av att kronan har stärkts, föreslår bankfullmäktige att lagstadgade 7,5 miljarder kronor överförs till staten. Medlen tas från bankens eget kapital. Riksbankens direktion har föreslagit att lagen borde preciseras så att den egna medlen styrs till vissa ändamål. Ett sådant vore för det första en reservfond, som skulle garantera Riksbanken tillräckliga inkomster för att täcka de normala löpande kostnaderna. Ett annat mål för fonden vore att täcka eventuella förluster till följd av Riksbankens operationer, framför allt när banken blir tvungen att agera nödfinansiär. Resten av de egna medlen borde placeras på ett värderegleringskonto, som skulle täcka risker förorsakade av valuta- och ränteförändringar. De inkomster som återstår efter att nödvändiga överföringar i syfte att täcka riskerna har företagits, borde intäktsföras till staten. Bankfullmäktige har delgivit riksdagen direktionens förslag och meddelat att dess uppfattning är att lagändringarna blir aktuella bara om Sverige ansluter sig till euroområdet. 2. Bedömning av nuläget och de viktigaste förslagen 2.1. Normgivningen gällande betalningsoch avvecklingssystem Enligt artikel fjärde strecksatsen, som gäller monetär politik, i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen skall en av ECBS:s grundläggande uppgifter vara att främja ett väl fungerande betalningssystem. Enligt artikel skall ECBS medverka till att de behöriga myndigheterna smidigt kan genomföra sin politik när det gäller tillsyn över kreditinstitut och det finansiella systemets stabilitet. Om Europeiska centralbankssystemets uppgifter bestäms vidare i artikel 3 och 25 i stadgan. Enligt dessa behörighetsgrunder ankommer den s.k. allmänna tillsynen på de nationella centralbankerna. Med allmän tillsyn (oversight) avses centralbankernas tillsyn över betalnings- och avvecklingssystemen. Övervakningen (supervision) av enskilda institutioner sköts åter av finans-, bank- och försäkringsinspektionsmyndigheter. Det huvudsakliga syftet med den allmänna tillsynen är att förebygga systemrisker och säkerställa en effektiv penningpolitik. Betalnings- och avvecklingssystemen skall fungera säkert så att tekniska problem hos en enskild part eller ett system eller någon parts oförmåga att klara av sina förpliktelser inte förmedlas via systemet till andra parter eller andra system och äventyrar deras funktion. Förutom systemrisken och den penningpolitiska aspekten fäster man i den allmänna tillsynen uppmärksamhet även vid öppenheten och jämlikheten hos villkoren för tillträde till systemen för att främja konkurrensen i enlighet med principerna i konkurrenslagstiftningen. Att främja effektiva system som möjliggör konkurrens betraktas också som ett centralt mål för den allmänna tillsynen. Den allmänna tillsynen riktas till systemen som helhet, systemen i sig samt systemparterna i den mån deras verksamhet påverkar systemen som helhet. Målet är att systemen skall fungera snabbt, säkert och störningsfritt. För att fullgöra de uppgifter som har anförtrotts Europeiska centralbankssystemet har Europeiska centralbanken i artikel 110 i för-

18 18 draget getts rätt att utfärda rättsakter, vilken preciseras i artikel 34 i ECB-stadgan. ECB kan utfärda förordningar som till alla delar skall vara bindande och direkt tillämpliga i varje medlemsstat. Förordningarna kan gälla utformningen och genomförandet av gemenskapens monetära politik (artikel 3.1 i stadgan), kreditinstitutens minimireserver hos ECB och de nationella centralbankerna (artikel 19.1) samt clearing- och betalningssystem (artikel 22). ECB kan också fatta beslut som är bindnade för dem som de är riktade till. Dessutom kan ECB-rådet anta de riktlinjer enligt artikel 12.1 i stadgan som behövs för att säkerställa att de uppgifter utförs som har anförtrotts ECBS enligt fördraget och stadgan. Enligt artikel 14.3 i stadgan skall de nationella centralbankerna handla i överensstämmelse med ECB:s riktlinjer och instruktioner. Motsvarande bestämmelse finns i 1 3 mom. lagen om Finlands Bank. I artikel 14.3 konstateras ytterligare att ECB-rådet skall vidta de åtgärder som behövs för att säkerställa att ECB:s riktlinjer och instruktioner följs. Gemenskapens domstol skall vara behörig att avgöra tvister om en nationell centralbanks fullgörande av sina förpliktelser enligt stadgan (artikel 35.6) och ECB kan väcka talan vid domstolen. Riktlinjerna är en del av gemenskapslagstiftningen och riktlinjer som är avsedda att vara offentliga publiceras i EG:s officiella tidning. Riktlinjerna kan gälla endast centralbankerna, men de kan indirekt ha rättsverkningar även för en tredje part, när centralbankerna genomför dem nationellt. Riktlinjerna är den viktigaste och mest använda rättsaktstypen för styrningen av eurosystemets funktion. I sitt utlåtande om ändringen av den österrikiska centralbankslagen konstaterade ECB att den allmänna tillsynen över betalningssystemen hör till centralbankernas väsentliga uppgifter. Artikel i EG-fördraget och artikel 3.1 i stadgan utgör rättslig grund för utövande av allmän tillsyn över eurosystemet. Dessutom ger artikel 22 i stadgan befogenhet att utöva allmän tillsyn över betalningssystemen. I sitt utlåtande har Europeiska centralbanken dessutom konstaterat att de nationella principerna för den allmänna tillsynen skall stämma överens med de mål och principer som fastställts på eurosystemets nivå. Lagändringen och befogenheterna ansågs förbättra genomskådligheten hos den politik centralbanken bedriver med avseende på betalningssystemen och stämma överens med de principer som Internationella valutafonden godkänt (Code of Good Practices on Transparency in Monetary and Financial Policies). Finlands Bank har i brist på normgivningsrätt varit tvungen att ingå avtal med banksektorn i fråga om t.ex. ibruktagandet av checkkontosystemet (BoF-RTGS) och euron för att kunna verkställa ECBS:s riktlinjer, trots att det inte alls är fråga om en äkta förhandlingssituation. Finlands Banks uppgift på området för avvecklingssystem för värdepapper hänför sig till finansmarknadens allmänna stabilitet och den internationella utvecklingen. Avvecklingssystemen för värdepapper är nära förbundna med betalningssystemen, så störningar i avvecklingssystemen för värdepapper förmedlas också till betalningssystemen. Att ge utlåtanden när ny lagstiftning bereds och införs och i samband med att regler fastställs för avvecklingssystemen för värdepapper är inte en tillräcklig påverkningsmetod i den snabbt föränderliga internationella och nationella omvärlden. Således är det nödvändigt att precisera den allmänna tillsyn som riktas till Finlands Värdepapperscentral Ab och att stärka Finlands Banks allmänna tillsynsroll i lagstiftningen. De förpliktelser som ålagts Finlands Bank kan inte alltid uppfyllas med avtalsarrangemang med banksektorn och andra kreditinstitut. Finlands Bank skall därför vid behov ha möjlighet att använda sig av rätt att meddela föreskrifter, för att ECB:s riktlinjer och instruktioner som är bindande för centralbanken, under alla förhållanden kan genomföras inom utsatt tid. Finland har genom att godkänna fördraget förbundit sig att agera så att centralbanken kan följa ECB:s bindande rättsakter. För att uppfylla de förpliktelser som ålagts Finlands Bank till följd av fördraget vore det motiverat att ändra lagen om Finlands Bank så att Finlands Bank i lagen bemyndigas att utfärda föreskrifter när de baserar sig på ECB:s riktlinjer eller beslut, som binder de

19 19 nationella centralbankerna och förutsätter nationellt genomförande. ECB:s riktlinjer och beslut skiljer sig från direktiven så till vida att de riktar sig till den nationella centralbanken och inte till en icke individualiserad myndighet som direktiven. När Finlands Bank meddelar en föreskrift om genomförande av riktlinjer är banken bunden av riktlinjernas innehåll som sådant. Målgrupp vore institutionerna på finansmarknaden, m.a.o. kreditinstituten eller i praktiken affärsbankerna (penningpolitikens motparter och de som är rapporteringsskyldiga för statistikväsendet), finansinstituten och för betalningssystemens del de finländska upprätthållarna av systemen. Dessa är nu de system som finansministeriet i enlighet med 2 1 mom. 3 punkten lagen om vissa villkor vid värdepappers- och valutahandel samt avvecklingssystem (1084/1999) har godkänt som ett system som hör till tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG om slutlig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper. Även om ECB:s förordningar som sådana är bindande för medlemsländerna, borde Finlands Banks rätt att meddela föreskrifter gälla även dem, eftersom genomförandet av förordningar inom euroområdet kan förutsätta även verkställighetsföreskrifter som utfärdas av de nationella centralbankerna 2.2. Finlands Banks eget kapital och vinstfördelning Risker i centralbanksverksamheten Finlands Bank behöver eget kapital och avsättningar för att i egenskap av monetär myndighet kunna täcka de valutakurs- och ränterisker som valutareserven orsakar banken samt för att i krissituationer klara av förluster som orsakas av eventuell nationell nödfinansiering. Kapital och avsättningar behövs också för att man skall kunna förbereda sig på undantagsförhållanden på det sätt som beredskapslagen (1080/1991) ålägger Finlands Bank. Även det krav på självständighet för centralbanken som föreskrivs i fördraget förutsätter tillräcklig soliditet. Kravet på ekonomisk självständighet förutsätter att Finlands bank förmår klara av att alla förlustrisker som bedömts som realistiska utfaller samtidigt utan att behöva vända sig till staten-ägaren med begäran om tilläggskapital. För att säkerställa ekonomisk självständighet har i motiveringen till den nuvarande lagen intagits en särskild skyddsklausul som säkerställer att bankfullmäktiges beslut om bokslutet och vinstfördelningen inte hindrar Finlands Bank från att fullgöra ECBS:s uppgifter på behörigt sätt. Övergången till den gemensamma penningpolitiken har dock inneburit en grundläggande förändring för de nationella centralbankerna i de medlemsstater som deltar i euroområdet och i synnerhet för de små ländernas penningekonomi. Ansvaret för penningpolitiken ligger hos ECBS, som består av ECB och de nationella centralbankerna, och ECB-rådet, som består av de nationella centralbankernas chefdirektörer och ECB:s direktionsmedlemmar, fattar de penningpolitiska besluten. Prisstabilitet, som har angetts som ECB:s primära mål, eftersträvas ur hela euroområdets synvinkel. I samband med övergången till den gemensamma penningpolitiken överförde de nationella centralbankerna också en del av sina valutareserver till ECB. Övergången till penning- och valutapolitik på gemenskapsnivå betyder att de ränte- och valutakursförluster som uppstår när Europeiska centralbanken bedriver sin penningpolitik, i första hand täcks ur ECB:s allmänna fond och med den aktuella räkenskapsperiodens monetära inkomster. ECB har genom rådets förordning (EG) nr 1009/2000 getts rätt att öka sitt kapital med ett tilläggsbelopp på högst 5 miljarder euro utöver det belopp som anges i stadgan. Finlands Banks andel härav är ca 1,4 %, dvs. ca 70 miljoner euro. Innan Finland anslöt sig till euroområdet förutsatte Finlands Banks verksamhet ett tillräckligt kapital i synnerhet för att banken skulle kunna bedriva en trovärdig egen penning- och valutapolitik, för att trygga landets externa likviditet och stabilitetsmålen i anslutning till bankens finansiella system. När Finlands Bank skulle upprätthålla en valutareserv som var tillräckligt med tanke på landets externa likviditet samt en tillförlitlig penning- och valutapolitik utsatte sig banken

20 20 för betydande ränte- och valutakursrisker i anslutning till marken. Under 1990-talet åsamkades banken kännbara förluster både p.g.a. deltagandet i skötseln av bankkrisen och i form av kursförluster när marken stärktes i förhållande till de viktigaste reservvalutorna. Stora resultatvariationer till följd av valutakurserna och räntorna var en oundviklig del av centralbanksverksamheten i de förhållanden där Finlands Bank var tvungen att arbeta. Före anslutningen till euroområdet stärkte en utökning av avsättningarna med hela beloppet av Finlands Banks bruttoresultat bankens balansräkning så att den försämrade likviditeten till följd av förlusterna och möjligheterna att täcka riskerna i anslutning till bankens verksamhet och resultaträkning förbättrades. Inom euroområdet är Finlands Banks behov av eget kapital mindre än tidigare, eftersom de ekonomiska riskerna i anslutning till bankens penningpolitiska verksamhet har minskat betydligt. Stabiliseringen av räntorna och valutakurserna var också i Finland en av de viktigaste motiveringarna till anslutningen till euroområdet. Eftersom riskerna har minskar varierar Finlands Banks resultat inklusive värdeförändringarna inte längre på samma sätt enligt räntenivån eller valutakurserna som när vi drev vår egen penning- och valutapolitik. Anslutningen till euroområdet har ändå inte betytt att alla risker i anslutning till centralbankernas fordringar och skulder har försvunnit, även om valutakursfluktuationerna mellan euroländerna har försvunnit. De nationella centralbankerna bär också i sista hand ansvaret även för ECB:s förluster och kapitalets tillräcklighet i förhållande till sitt innehav. Finlands Bank skall fortfarande för egen del trygga det finansiella systemets funktion när en s.k. systemrisk hotar. Finlands Bank är på samma sätt som de andra centralbankerna inom eurosystemet tvungen att förbereda sig på att ordna nödfinansiering för banker som hamnar i likviditetssvårigheter i det fallet att svårigheterna hotar hela det finansiella systemets stabilitet. Även om internationaliseringen av bankernas verksamhet och överföringen av likviditetsutjämningen till den internationella penningmarknaden förutsätter att centralbanken vid behov reagerar mycket snabbt, har Finlands Banks förlustrisk i fråga om uppgifter som ansluter sig till det finansiella systemets stabilitet minskat betydligt. För det första är det inte i harmoni med förpliktelserna i EUfördragen att centralbanken deltar i skötseln av bankkriser annat än i egenskap av tillfällig finansiär. För det andra kan Finlands Bank även när finansinstituten drabbas av likviditetskriser bevilja kredit endast mot tillräckliga säkerheter. Dessutom kan Finlands Bank självständigt bestämma vem banken beviljar nödfinansiering och vilka säkerheter den kräver för sin finansiering. En bank som behöver likviditetsstöd kan ändå knappast till alla delar erbjuda likvida och betryggande säkerheter, utan det är snarare fråga om bankens riskfordringar. Även i detta fall kan Finlands Banks finansiella risk realiseras i form av kreditförlust endast i det fallet att det visar sig att Finlands Bank och Finansinspektionen har gjort en felaktig bedömning av bankens soliditet när finansieringen beviljas, centralbanken inte får statsgaranti för sin finansiering och de säkerheter som Finlands Bank kräver för sin finansiering visar sig vara otillräckliga i samband med att bankens verksamhet upphör eller omorganiseras. Med stöd av beredskapslagen är myndigheterna, inklusive Finlands Bank, skyldiga att förbereda sig på att de kan säkerställa att deras uppgifter sköts även under de undantagsförhållanden som definieras i lagen. Beredskap för undantagsförhållanden är dock inte en särskild grund för att utöka eller upprätthålla det egna kapitalet över det som banken behöver för att behålla sin trovärdighet under normala förhållanden. När Finlands Bank står under riksdagens garanti och vård kan man anta att riksdagen vid behov i enlighet med sin i grundlagen föreskrivna garantiförpliktelse ser till att centralbanken har tillräckligt med kapital Kapitalets och avsättningarnas tillräcklighet Tidigare har det varit svårt att bedöma om Finlands Banks eget kapital och avsättningar har varit tillräckliga, eftersom riskerna i anslutning till Finlands Banks verksamhet på mark- och valutamarknaden var större än för

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 1 lagen om mynt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att till lagen om mynt fogas en bestämmelse om

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning

Europeiska unionens officiella tidning 5.7.2014 L 198/7 EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 31 januari 2014 om nära samarbete med nationella behöriga myndigheter i deltagande medlemsstater som inte har euron som valuta (ECB/2014/5) (2014/434/EU)

Läs mer

ECB-PUBLIC EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE. av den 24 juli 2013. om Sveriges riksbanks finansiella oberoende (CON/2013/53)

ECB-PUBLIC EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE. av den 24 juli 2013. om Sveriges riksbanks finansiella oberoende (CON/2013/53) SV ECB-PUBLIC EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE av den 24 juli 2013 om Sveriges riksbanks finansiella oberoende (CON/2013/53) Inledning och rättslig grund Den 22 april 2013 mottog Europeiska centralbanken

Läs mer

Chefdirektörens hälsning

Chefdirektörens hälsning Finlands Bank Chefdirektörens hälsning Ett stabilt penningvärde och ett väl fungerande finanssystem är viktiga för oss alla. Att sörja för det är centralbankernas uppgift. Centralbankerna i de länder

Läs mer

RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen

RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen RP 77/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 59 a i självstyrelselagen för Åland PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att självstyrelselagen

Läs mer

EMU:S INSTITUTIONER RÄTTSLIG GRUND MÅL RESULTAT

EMU:S INSTITUTIONER RÄTTSLIG GRUND MÅL RESULTAT EMU:S INSTITUTIONER Ekonomiska och monetära unionens institutioner bär huvudansvaret för att besluta om den europeiska penningpolitiken, för bestämmelser som rör euroutgivningen och för prisstabiliteten

Läs mer

RP 170/2008 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2009.

RP 170/2008 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2009. RP 170/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om arbetslöshetskassor PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att lagen om arbetslöshetskassor

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 69/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om tryggande av försörjningsberedskapen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att

Läs mer

Föreskrifter och anvisningar 14/2013

Föreskrifter och anvisningar 14/2013 Föreskrifter och anvisningar 14/2013 Handelsparter från tredjeland Dnr FIVA 15/01.00/2013 Utfärdade 10.6.2013 Gäller från 1.7.2013 FINANSINSPEKTIONEN telefon 010 831 51 fax 010 831 5328 fornamn.efternamn@finanssivalvonta.fi

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2006O0004 SV 01.07.2009 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 7 april 2006

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om Finlands Banks tjänstemän och 34 i lagen om Finansinspektionen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

RP 254/2016 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 254/2016 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen om beviljande av statsgaranti för Finlands Bank som säkerhet för ett lån till Internationella valutafonden PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

RP 12/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av en ändring av artikel 136 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

RP 12/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av en ändring av artikel 136 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt RP 12/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av en ändring av artikel 136 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

TARGET2- Suomen Pankki

TARGET2- Suomen Pankki REGLER OM AUTOMATISK KOLLATERALISERING I TARGET 2-SUOMEN PANKKI Definitioner automatisk kollateralisering: intradagskredit som en nationell centralbank i euroområdet beviljar i centralbankspengar till

Läs mer

Enligt 8 i lagen om Finansinspektionen (878/2008) ska bankfullmäktige fastställa Finansinspektionens arbetsordning.

Enligt 8 i lagen om Finansinspektionen (878/2008) ska bankfullmäktige fastställa Finansinspektionens arbetsordning. Arbetsordning för Finansinspektionen Inledning Enligt 8 i lagen om Finansinspektionen (878/2008) ska bankfullmäktige fastställa Finansinspektionens arbetsordning. Bankfullmäktige ska 1) övervaka den allmänna

Läs mer

RP 307/2010 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke. Genom den föreslagna lagen

RP 307/2010 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke. Genom den föreslagna lagen RP 307/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 9/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av rådets beslut på stats- eller regeringschefsnivå om ändring av artikel 10.2 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.1.2004 KOM(2004) 32 slutlig 2004/0009 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om omräkningskurserna mellan euron och valutorna för de medlemsstater som

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 150/2003 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen, 2 lagen om arbetsgivares socialskyddsavgift och 5 lagen om storleken av den försäkrades

Läs mer

RP 17/2011 rd. som föreskrivits vara verkställbara i rådets förordning om gemenskapens växtförädlarrätt

RP 17/2011 rd. som föreskrivits vara verkställbara i rådets förordning om gemenskapens växtförädlarrätt Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av lagen om stadganden om rättsvård som ansluter sig till medlemskapet i Europeiska unionen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

RP 43/2008 rd. länderna när de besätts med nordiska medborgare ska dock ingå i avtalet. I propositionen ingår ett förslag till lag om

RP 43/2008 rd. länderna när de besätts med nordiska medborgare ska dock ingå i avtalet. I propositionen ingår ett förslag till lag om RP 43/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av avtalet mellan de nordiska länderna om ändring av avtalet om den rättsliga ställningen för samnordiska institutioner och deras anställda

Läs mer

RP 6/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser om magistraternas behörighet

RP 6/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser om magistraternas behörighet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser om magistraternas behörighet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning

Europeiska unionens officiella tidning 2.6.2015 L 135/29 EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2015/856 av den 12 mars 2015 om principerna för det etiska ramverket för den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM) (ECB/2015/12) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 130/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om försäkringskassor PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om försäkringskassor

Läs mer

RP 50/ / /2016 rd

RP 50/ / /2016 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i Europeiska konventionen om rättsligt

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 97/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av arbetsavtalslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att arbetsavtalslagen ändras. Lagen

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 23 september 2015 1142/2015 Lag om revision inom den offentliga förvaltningen och ekonomin Utfärdad i Helsingfors den 18 september 2015 I enlighet

Läs mer

av europeiska ekonomiska intressegrupperingar. utländska sammanslutningar beskattas på delägarnivå.

av europeiska ekonomiska intressegrupperingar. utländska sammanslutningar beskattas på delägarnivå. 1994 rd - RP 256 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av inkomstskattelagen och 6 lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet PROPOSITIO~ENS HUVVDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 162/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändringar som införandet av euron förutsätter i vissa lagar som gäller statsfinanserna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 66 och 69 vägtrafiklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås vägtrafiklagen att ändras genom revidering

Läs mer

RP 3/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 3/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING RP 3/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om auktoriserade translatorer PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen

Läs mer

RP 110/2011 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING. 1 Nuläge. 1.1 Lagstiftningen i EU och nationell lagstiftning

RP 110/2011 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING. 1 Nuläge. 1.1 Lagstiftningen i EU och nationell lagstiftning RP 110/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om straff för underlåtenhet att iaktta skyldigheter enligt rådets förordning om fastställande av nödvändiga åtgärder för skydd

Läs mer

EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET. Bryssel den 20 mars 2003 (27.3) (OR. fr) CONV 618/03 ADD 1 ADDENDUM TILL NOT

EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET. Bryssel den 20 mars 2003 (27.3) (OR. fr) CONV 618/03 ADD 1 ADDENDUM TILL NOT EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 20 mars 2003 (27.3) (OR. fr) CONV 68/03 ADD ADDENDUM TILL NOT från: Sekretariatet till: Konventet Ärende: Del II av konstitutionen Rapport från arbetsgruppen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL UTKAST Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om utövning av veterinäryrket PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen Utöver

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

EUROPEISKA CENTRALBANKEN C 144/2 SV Europeiska unionens officiella tidning 14.5.2014 III (Förberedande akter) EUROPEISKA CENTRALBANKEN Rekommendation om rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 2532/98 om Europeiska

Läs mer

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om RP 46/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 239/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav25a 1mom.och41d lagenomstudiestöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det i bestämmelserna

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 124/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om registrering av fordon PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om registrering

Läs mer

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner.

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner. 1 (5) Instruktion för Keva Godkänd av delegationen 13.3.2014, träder i kraft 13.5.2014 I ALLMÄNT 1 Tillämpning I denna instruktion ges bestämmelser om den kommunala pensionsanstalten Kevas organ och verksamhet

Läs mer

Lag om europaandelslag

Lag om europaandelslag Liite 4 Lagförslag Lag om europaandelslag I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Tillämpliga bestämmelser och tillämpningsområde På ett europaandelslag tillämpas rådets förordning (EG) nr 1435/2003

Läs mer

Finlands Bank. Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen)

Finlands Bank. Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen) Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen) www.finlandsbank.fi www.rahamuseo.fi/sv www.euro.fi/s Finlands Bank ISBN 978-952-462-580-7

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 282/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och i lagen om aktiebolag PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om aktiebolag

Läs mer

Framställan om vissa ändringar i lagen(1988:1385) om Sveriges riks ban k

Framställan om vissa ändringar i lagen(1988:1385) om Sveriges riks ban k Till riksdagen SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 O0 Fax +46 8 21 05 31 registrator@riksbank.se www.riksbank.se DNR 2003-1035-DIR Framställan om vissa ändringar

Läs mer

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt. RP 237/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 4 i lagen om statens televisions- och radiofond och 351 i informationssamhällsbalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2002 Utgiven i Helsingfors den 18 juni 2002 Nr 482 485 INNEHÅLL Nr Sidan 482 Lag om ändring av lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden... 3095 483

Läs mer

RP 89/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 28 i lagen om försäkringsförmedling

RP 89/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 28 i lagen om försäkringsförmedling Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 28 i lagen om försäkringsförmedling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om försäkringsförmedling

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 136/2006 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av sparbankslagen. Ärende. Beredning i utskott.

Lag. RIKSDAGENS SVAR 136/2006 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av sparbankslagen. Ärende. Beredning i utskott. RIKSDAGENS SVAR 136/2006 rd Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av sparbankslagen Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag till lag om ändring av

Läs mer

RP 79/2008 rd. ansvariga för betalning av farledsavgiften.

RP 79/2008 rd. ansvariga för betalning av farledsavgiften. RP 79/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om farledsavgift PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att lagen om farledsavgift

Läs mer

Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.

Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. SFS nr: 2005:590 Departement/myndighet: Näringsdepartementet Utfärdad: 2005-06-22 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna.

Läs mer

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 052, 22/02/1997 s. 0001-0007

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 052, 22/02/1997 s. 0001-0007 Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 052, 22/02/1997 s. 0001-0007 RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 322/97 av den 17 februari 1997 om gemenskapsstatistik EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Lettland

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Lettland EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.6.2013 COM(2013) 337 final 2013/0176 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Lettland SV SV MOTIVERING

Läs mer

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om extra konstnärspensioner.

Läs mer

EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET

EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET RÅDET Bryssel den 14 juni 2016 (OR. en) 2015/0906 (COD) PE-CONS 22/16 JUR 214 INST 212 COUR 28 CODEC 644 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

RP 85/2011 rd. Lagen avses träda i kraft i början av och organisatoriska förändringar som

RP 85/2011 rd. Lagen avses träda i kraft i början av och organisatoriska förändringar som RP 85/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om Centralen för turistfrämjande PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om Centralen

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav30och31 lagenomortodoxakyrkosamfundet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att begreppet skatteöre slopas

Läs mer

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets RP 337/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 98/2009 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av aktiebolagslagen, värdepappersmarknadslagen.

Lag. RIKSDAGENS SVAR 98/2009 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av aktiebolagslagen, värdepappersmarknadslagen. RIKSDAGENS SVAR 98/2009 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av aktiebolagslagen, värdepappersmarknadslagen och försäkringsbolagslagen Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat

Läs mer

Regeringens proposition till Riksdagen med rörslag till lag om ändring av 37 kap. 12 strafflagen

Regeringens proposition till Riksdagen med rörslag till lag om ändring av 37 kap. 12 strafflagen RP 154/1999 rd Regeringens proposition till Riksdagen med rörslag till lag om ändring av 37 kap. 12 strafflagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att definitionen av pengar

Läs mer

RP 236/2016 rd. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 236/2016 rd. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 och 7 i lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i fördraget om stabilitet, samordning

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER 2004 Utgiven i Helsingfors den 30 april 2004 Nr 39 40 INNEHÅLL Nr Sidan 39 Lag om sättande i kraft av rådets beslut 2002/772/EG,

Läs mer

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D D D D D Till Justitieministeriet

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D D D D D Till Justitieministeriet ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 07 01 34 D 10 07 01 35 D 10 07 01 36 D 10 07 01 37 D 10 07 01 38 Helsingfors/Mariehamn 20.7.2007 Nr 22/07 Hänvisning Ålands lagtings skrivelser 23.5.2007, nris 134-137/2007.

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305

Läs mer

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om statens pensioner och av 5 och 6 i lagen om statens pensionsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.; SFS 2005:590 Utkom från trycket den 5 juli 2005 utfärdad den 22 juni 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande.

Läs mer

t. Nuläge och föreslagna ändringar RP 98/2000 rd

t. Nuläge och föreslagna ändringar RP 98/2000 rd RP 98/2000 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag tilllagar om ändring av lagen om genomförande av en generell ordning för erkännande av examina inom Europeiska gemenskapen och 2 lagen om

Läs mer

om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt

om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt Lagförslag 1. Lag om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt Skogscentralens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse; SFS 2015:184 Utkom från trycket den 9 april 2015 utfärdad den 26 mars 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

2. Föreslagna ändringar

2. Föreslagna ändringar Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av hänvisningsbestämmelserna i vissa lagar som hör till jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde så att de hänvisar till förvaltningslagen

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

EUROPEISKA CENTRALBANKEN 1.4.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 87/1 I (Resolutioner, rekommendationer och yttranden) YTTRANDEN EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE av den 18 mars 2010 över ett

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

RIKSDAGENS SVAR 95/2004 rd

RIKSDAGENS SVAR 95/2004 rd RIKSDAGENS SVAR 95/2004 rd Regeringens proposition med förslag till godkännande av överenskommelsen mellan parterna i konventionen om upprättandet av Europeiska rymdorganet samt Europeiska rymdorganet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar; SFS 2007:570 Utkom från trycket den 27 juni 2007 utfärdad den 14 juni 2007. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 kap. 7 och 4 kap. lagen om offentlig arbetskraftsservice samt 8 kap. lagen om utkomstskydd för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

RP 74/2006 rd. I propositionen föreslås att lagen om grunderna

RP 74/2006 rd. I propositionen föreslås att lagen om grunderna RP 74/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om grunderna för utvecklande av den statliga lokalförvaltningen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

RP 174/1998 rd MOTIVERING

RP 174/1998 rd MOTIVERING RP 174/1998 rd Regeringens proposition till Riksdagen med forslag till lag om ändring av statstjänstemannalagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att statstjänstemannalagen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 145/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om allmänna vägar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I

Läs mer

SFS 1998:1405 31 32 33 33 a

SFS 1998:1405 31 32 33 33 a Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank; SFS 1998:1405 Utkom från trycket den 4 december 1998 utfärdad den 26 november 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 40/2007 rd. Regeringens proposition med förslag till ändring av vissa bestämmelser om beskattningen av värdepapper.

Lag. RIKSDAGENS SVAR 40/2007 rd. Regeringens proposition med förslag till ändring av vissa bestämmelser om beskattningen av värdepapper. RIKSDAGENS SVAR 40/2007 rd Regeringens proposition med förslag till ändring av vissa bestämmelser om beskattningen av värdepapper Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 117/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om avgift som för 2003 uppbärs hos olycksfalls- och trafikförsäkringsanstalterna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2010D0022 SV 16.05.2012 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 25 november 2010

Läs mer

Promemoria om ratificering av ändring i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken

Promemoria om ratificering av ändring i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Oktober 2003 Promemoria om ratificering av ändring i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3

Läs mer

Lag. om statens rättshjälps- och intressebevakningsdistrikt. 1 kap. Allmänna bestämmelser. Rättshjälps- och intressebevakningsdistrikt

Lag. om statens rättshjälps- och intressebevakningsdistrikt. 1 kap. Allmänna bestämmelser. Rättshjälps- och intressebevakningsdistrikt Lag om statens rättshjälps- och intressebevakningsdistrikt I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Rättshjälps- och intressebevakningsdistrikt Statens rättshjälps- och

Läs mer

l och 2 lagen om studiestöd för högskolestuderande

l och 2 lagen om studiestöd för högskolestuderande 1992 rd- RP 247 Regeringens proposition till Riksdagen med rörslag till lagar om ändring lagen om studiestöd samt lagen om studiestöd rör högskolestuderande PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

KOMMISSIONENS TILLKÄNNAGIVANDE. om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EEG) nr 4064/89

KOMMISSIONENS TILLKÄNNAGIVANDE. om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EEG) nr 4064/89 KOMMISSIONENS TILLKÄNNAGIVANDE om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EEG) nr 4064/89 (Text med betydelse för EES) 1. I detta tillkännagivande beskrivs

Läs mer

RP 33/2007 rd. överträdelse att upphöra samt om konsumentombudsmannens. av polisen för utförande av ovan avsedda inspektioner.

RP 33/2007 rd. överträdelse att upphöra samt om konsumentombudsmannens. av polisen för utförande av ovan avsedda inspektioner. RP 33/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om Konsumentverket PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om Konsumentverket

Läs mer

RP 2/2010 rd. (EEG) nr 3821/85 och (EG) nr 2135/98 samt om upphävande av rådets förordning

RP 2/2010 rd. (EEG) nr 3821/85 och (EG) nr 2135/98 samt om upphävande av rådets förordning RP 2/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i arbetstidslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att bestämmelsen i arbetstidslagen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 37/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 20 lagen om statliga affärsverk PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att övergångsbestämmelsen

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands

Läs mer

RP 217/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen för Åland

RP 217/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen för Åland RP 217/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i självstyrelselagen för Åland PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att självstyrelselagen

Läs mer

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 18

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 18 ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 18 Helsingfors/Mariehamn 2.6.2015 Nr 16/15 Hänvisning Ålands lagtings skrivelse 29.4.2015, nr 89/2015. Till Justitieministeriet Ärende Utlåtande över landskapslagen

Läs mer

RP 71/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om Folkpensionsanstalten

RP 71/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om Folkpensionsanstalten Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om Folkpensionsanstalten PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om Folkpensionsanstalten

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 19 oktober 2012 554/2012 Lag om ändring av lagen om kommunala pensioner Utfärdad i Helsingfors den 19 oktober 2012 I enlighet med riksdagens beslut

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Riksdagens finansutskott

Läs mer

PRESENTATIONSBLAD. Utgivningsdatum 12.6.2003

PRESENTATIONSBLAD. Utgivningsdatum 12.6.2003 PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Arbetsgruppen för finansiella säkerheter Ordförande: Marjut Jokela Sekreterare:

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 101/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om offentlig upphandling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om offentlig

Läs mer

Information om offentlighet och sekretess

Information om offentlighet och sekretess Information om offentlighet och sekretess MARS 2015 1. Inledning I det följande lämnas information om offentlighet och sekretess som berör alla anställda i Riksbanken. Alla anställda bör känna till vissa

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer