Striden med trollen. Gunnar Tonnquist

Transkript

1 61:2 Trolle kyrka. Vid sjön Flårens norra ände spärrades den smala vägen av ett brudfölje. I spetsen kom en fager brud riddaren till mötes och drack honom till ur ett förgyllt horn. Men riddaren, som sett en svans sticka fram under brudens kjol, tog hornet med vänster hand och tömde innehållet över sin axel. Med den högra handen drog han sitt svärd och högg raskt huvudet av bruden, som mycket riktigt visade sig vara ett förklätt troll. När de övriga trollen såg detta, rusade de förskräckta rakt in i berget, som än idag kallas Trolleklippa. Riddaren fortsatte till kyrkan, där han satte hornet på altaret. När han på hemväg från mässan passerade mötesplatsen, var alla trollen borta utom det som utan huvud låg livlöst på vägen. Det gyllene hornet visades i Växjö domkyrka, tills både den och staden brändes av danskarna i kriget Sägnen - i olika varianter har gett upphov till Trolleättens namn och vapen. Den äldsta versionen är den i biskop Petrus Andraee likpredikan över Arvid Trolles sondotter fru Anna Turesdotter Trolle i Växjö domkyrka den 28 februari Anna hade själv berättat den för biskopen. Ed I Våxtorps socken med Trolleborgg, Trollebo och Trolleklippa. Kyrkan ligger ett par km norr om kartan. Väster om Flåren ligger Tånnö socken. Striden med trollen Trolleättens tidigast kända sätesgård I Småland var Eddvid sjön Flåren I Våxtorps socken. Därifrån härstammar också legenden om riddarens möte med trollen: En juldagsmorgon var riddar Herved på väg från sin gård Ed på vög till julottan i Våxtorps TTrolleättens svenska huvudsäte med det huvudlösa trollet på muren - är nu Trolle-Ljungby i Bäckaskog öster om Kristianstad. <tonnquist.se> Sidan

2 Ättem Trolles första släktled Birger den gamle? Knut Trolle Håkan Trolle Peder Dudde Sjösås>Vreta kloster Birger Knutsson (Trolle) Sune Håkansson Margareta Håkansdotter & Björn Dudde Margareta Dudde 1406 &1 Katarina Vastesdotter n &1? Bengt Lindormsson &2 Katarina Pedersdotter Prebendat.Linköping Cecilia Björnsdotter &2 Ebbe Pik &1 NN, 1377 &3 Abraham Brodersson 1? Kristina 1? Elin 1?Cecilia 2.Birger Trolle d ä (till Bo) &2 NN, 1402 & Jösse Skytte & Ingeborg Arvidsdotter &3 >1402 Anders Fellason 1392 båda levde KÅSE Olof Jönsson Stenbock ää Birger Trolle d y (Bergkvara) &1 Sestrid Knutsdotter & Kristina Knutsdotter &2 Margareta Krumme Arvid Birgersson Trolle (till Ed o Bergkvara) &1 Kristina Johansdotter (till Fånö) &2 Beata Ivarsdotter Tott &3 Brita Turesdotter Bielke 1) Erik Johan 2) Anna Kristina Elisabet Margareta Jakob Anna Ivar Birger Ture 3) Arvid Beata Anna Trolle Gädda &1Ingeb.Filipsd. &2Karin Eriksd.Vasa 1)Gustav Trolle 2) Beata Eriksdotter Trolle Ärkebiskop & Gabriel (Oxenstierna) Anna Turesdotter Trolle Innehåll Birger den gamle 3 Knut och Håkan Trolle 3 Knut Trolle... 3 Håkan Trolle... 3 Birger Knutsson Trolle 4 Katarina Vastesdotter... 4 Katarina Pedersdotter... 4 Barn... 4 Trolleborg... 5 Birger Trolle d ä 5 Birger Trolle d y 6 Arvid Trolle 6 Erik Trolle... 7 Ture Trolle... 7 Källor: Biskop Brasks släktbok kommenterat referat av Stig Östensson, PHT 1975, s. Gustaf Elgenstierna: Den introducerade ssvenska Adelns Ättartal SAÄ, VIII: Riksarkivet, Svenskt Diplomatarium (medeltida pergamentsbrev) SDHK nr Folke Wernstedt, Pontus Möller: Äldre Svenska Frälseätter I, Stockholm Curt Härenstam: Finnveden under medeltiden, Lund Paul Sjögren: Släkten Trolles historia intill år 1505, Uppsala <tonnquist.se> Sidan

3 Trollesläktens äldsta kända antavlor finns som anteckningar i en lagbok som på 1400-talet tillhörde riksrådet och lagmannen i Östergötland Arvid Trolle. Anteckningarna - och Riksarvkivets medeltida pergamentsbrev - har använts av genealogerna Gusaf Elgenstierna 1 och Paul Sjögren 23. Senare inom ätten upprättade antavlor har i syfte att förgylla släktens ursprung - försetts med uppdiktade förfäder, t ex en orimlig härstamning från marsken Torgils Knutsson. En släkttavla i biskop Hans Brasks släktbok 4 visar Birger Knutssons (eller Trolle) första hustru Katareina Vastesdotter som anmoder till ätterna Stenbock, Kåse, Galle och Stolpe genom sina döttrar, men i avsaknad av patronymika blir omfattningen av Birger Knutssons roll som anfader osäker. Å andra sidan visas här sannolika kopplingar mellan Knut Trolles måg och Lindormssläkten 5. Birger den gamle I Arvid Trolles lagbok ges två något skiljaktiga uppräkningar av de äldsta släktleden. Den ena - med fem led före Arvid Trolle själv börjar med then gamble bergiæ (Börje, Birger) Trolle, som i SAÄ kallas Birger Trolle, i andra tavlor Birger Knutsson, son till en underförstådd Knut. Båda namnem saknar dock stöd i källorna. Ingen hustru är heller känd, men en son Knut Trolle är i senare fantasifulla antavlor son till den Herve, som slogs mot trollen! 1 G Elgenstierna: Den introducerade svenska adelns ättartavlor (SAÄ), bd VIII sid 369 ff. 2 Paul Sjögren Ätten Trolles histora intill år 1505, ULppsala Riksarkivets medeltida pergamentsbrev i nutida svensk tolkning kan sökas på Internetsajten Svenskt Diplomatarium under sitt SDHK-nummer 4 Kommenterad av Stig Östensson i PHT 1975 s Undantagsvis har även Birger Trolle d ä (se nedan) kallats Birger den gamle för att skilja honom från sonen med samma namn. Den Birger Knutsson, som den 27 febr skall ha beseglat kung Birger Magnussons pantsättning av Småland och Visingsö till den danske kungen Erik Menved, står i dokumentet 7 som skälig man Birger Knutsson bland ett femtiotal närvarande biskopar, riddare och andra stormän. Identieten är osäker, och Sjögren kallar ättens stamfar enbart Birger. Knut och Håkan Trolle Den andra listan i lagboken börjar med bröderna her knut och hokon (Håkan) i öön i werend, i SAÄ visade som Birger Trolles söner Knut Trolle och Håkan Trolle. Knut Trolle är endast känd från Arvid Trolles lagbok, där han var far till Birger Knutsson eller Birger Trolle (se nedan). Han kan också ha haft två döttrar. Inger var gift med Olof Mårtensson, vars bror Erland Mårtensson (sparre) är känd som Birger Knutssons systerson. Alfrid var gift med Tord Ingason. Håkan Trolle har identifierats med både Håkan i Ön i Värend 8 (nu Lidboholm i Sjösås) och den Håkan som 1356 bodde i Hornstave i Vreta klosters sn och dog där Den senare adressen kan sammanhänga med, att sonen Sune Håkansson var prebendant i Linköping åtminstone från den 2 febr 1375 till den 22 dec Dottern Margaretas make Björn kallas i SAÄ Dadde och av Sjögren Dadda, men är sannolikt en hittills förbisedd bror till den- Margareta Dudde, som i andra genealogier antagits vara enda barnet till Peter Dudde (Dida) och gift med 1) Bengt Lindormsson, 6 Medan bröderna låg döende i Nyköpings fängelsehålor? 7 En översättning finns på Internet. 8 Idag Lidboholm vid sjön Örken i Sjösås fs. 9 En flyttning från Värend till Östergötland är fullt möjlig, men identiteten har ändå iffågasatts. <tonnquist.se> Sidan

4 2) Ebbe Pik och 3) Abraham Brodersson. Alla tre makarna visar sig ha koppling till Håkan Trolles släktgren: 1. Björns dotter Cecilia var i sitt andra äktenskap gift med Anders (Abjörn? 10 ) Fellason,, vars far kan ha varit den Felle Abjörnsson, som 1341 sigillerade åt Abjörn Nockason och Ragnhild Lindormsdotter, vars bror Bengt skall ha varit gift med Margareta Dudde År 1360 sköter Björns kusin Birger Knutsson (se nedan) en halv gård till Ebbe Pik Den 16 okt sålde Cecilia Björnsdotter en (efter farfadern Peter Dudde ärvd?) gård till faderns nye svåger riddaren Abraham Brodersson. 13 Varken den nämnde prästmannen Sune Håkansson eller hustru Cecilia Björnsdotter efterlämnade några arvingar, varför Cecilia ärvdes av sin syssling Birger Trolle d ä (se nedan). Birger Knutsson Trolle Knut Trolles son Birger Knutsson - även kallad Birger Trolle utan ytterligare epitet - anses av Härenstam och Sjögren vara den förste i Trolleätten, som är dokumentariskt belagd utanför Arvid Trolles lagbok. Han nämns första gången den 29 juli som skälig man i ett brev från sin frände Nils Erlandsson, men när han den 11 nov pantsätter jord till abboten i Nydala kloster, kallas han riddare 16. Härenstam menar (sid 360), att han tillsammans med Ebbe Pik, Nanne Abjörnsson och Peter Por- 10 I Diplomatiariet har namnet tolkats som Anders, vilket kan varar en felläsning. 11 Se släktbokens kap. 64a Lindormsätten 12 SDHK 8809 se - kan ha fått riddarslaget av Håkan Magnusson inför slaget i Gataskogen den 3 mars 1365, där folkungarna led sitt avgörande nederlag mot mecklenburgarna under kung Albrekt. Ett senare brev till klostret den 13 januari är sista gången Birger Knutsson nämns i livet. Arvegodset dokumenterades av svågrarna i ett brev den 3 maj Katarina Vastesdotter Enligt biskop Brask var Birger Knutsson först gift med Katarina Vastes(Västens)- dotter i hennes fjärde äktenskap - efter 1) Eskil, 2) Nils Lerike (Lärka) och 3) Gislo Bäck. Men (omkring) 1369 blev Birger och Katarina av biskop Nils i Linköping kallade till förhör; man hade upptäckt, att Katarinas tidigare män var alltför nära släkt med Birger. Den sistnämnde var dessutom avsevärt yngre än sin hustru, som skall ha burit honom till dopet! Äktenskapet förklarades olagligt och måste upplösas. Katarina Pedersdotter Birger Knutsson gifte snart om sig (omkring 1370) - synbarligen mer respektabelt - med Katarina Pedersdotter (båt, Erengisle Sunasons ätt). Hon är inte namngiven av Brask, men var enligt andra källor tidigare gift, dels 1355 med Nils Dannes Turesson (Bielke av Åkerö) och 1361 med väpnaren och häradshövdingen i Östbo Nils Bengtsson (lejonansikte), som gav henne Bo (Trollebo) i morgongåva 18 och levde ännu 1364 men var död Barn Biskop Brask visar fyra döttrar till Katarina Vastesdotter, men endast Kristina Gisladotter, gift med Magnus Väling, har fått ett patronymikon. Sådant saknas för 1) Kristina (Kerstin), som 1379 fick morgongå- 13 SDHK SDHK 7818, Sjögren s SDHK 8785, Sjögren s Sjögren har påpekat, att uppgraderingen kanvara en artighetsgest av brevskrivaren. 17 SDHK 9041, Sjögren s SDHK morgongåva <tonnquist.se> Sidan

5 av väpnaren Johan/Jösse Skytte i Ekornarp, 2) Elin med okänd make men angivna ättlingar Kåse, Galle och Stolpe, 3) Cecilia, gift med Olof utan angivna bafn. va 19 Kerstin, som 1379 fick morgongåva av Jösse Skytte, kan knappat vara född efter äktenskapsprocessen mot Katarina Vastesdotter och kallas ofta Birgersdotter. Troligen (men mera osäkert) var även Elin och Cecilia döttrar till Birger Knutsson. Släkttavlan namnger inte Katarina Pedersdotter, som från sina tidigare giften hade sönerna Erik Nilsson i första giftet med Nils Dannes Turesson (Bielke) och Bengt Nilsson i andra giftet med Nils Bengtsson. Vi får endast veta, att Birger Knutsson i ett senare gifte blev Trolleättens stamfar. Trolleborg Birger Knutsson ägde flera gårdar i Ed vid sjön Flåren i Våxtorps socken (och kan även ha bott där). På en holme uppfördes sannolikt på 1360-talet ett fäste, som fick namnet Trolleborg efter legenden om riddarens strid med trollen, som utspelade sig i borgens närhet. Trolleborg omtalas första gången den 10 februari 1370, då hövitsmannen Björn i Mjäryd (Södra Ljunga?) där intygade, att Magnus Gislason givit morgongåva till Kristina Jönsdotter (tinnskura) i Tovaryd 20. Trolleborg kan då ha varit residens för hövitsmannen i Östbo, men att döma av de där utfärdade breven 21 var den också en mötesplats, där både bönder och frälse gjorde upp sina affärer. Detta utesluter inte, att Trolleborg i orostider kunde ha en mer krigisk funktion, troligen i dansk tjänst. Det finns inga belägg för att medlemmar av Trolleätten bodde där. Men att som Sjögren kalla Trolleborg slott, är nog en överdrift. Den 10 september 1434 nämns Trolleborg i Engelbrekt Engelbrektssons kungörelse från Axvall angånende de borgar i Småland (förutom Trolleborg även Piksborg och Rumlaborg) och Västergötland, som hans trupper hade bränt ner 22. Birger Trolle d ä Birger (Birgersson) Trolle den äldre var enda kända barnet till Birger Knutsson Trolle i dennes andra äktenskap med Katarina Pedersdotter (båt). Epitetet d ä skiljer honom från sonen med samma namn. När han i SAÄ kallas den gamle är detta uppenbarligen en förväxling med den ca 100 år tidigare Birger (se ovan) 23. Birger Trolle d ä antas vara född i början av 1370-talet och var den förste som förde trollet i sitt vapen. Han gifte sig den 24 januari 1400 med Ingeborg Arvidsdotter, som var dotter till väpnaren och häradshövdingen i Uppvidinte Arvid Bengtsson (lejonansikte). Efter ett tidigare gifte med Karl Magnusson (stjärna) ägde Ingeborg Bergkvara, som gick i arv till sonen Birger Trolle d y. Birger Trolles sätesgård var Bo, Lemnhults sn i Vetlanda kommun, dvs Nils Bengtssons morgongåva till modern, nu känt som Trollebo. 19 SDHK morgongåva. Se även SAÄ suppl. Trolle. Deras son Olof Jönsson blev stamfar för äldre och yngre Stenbockätterna. 20 SDHK Björn i Mjäryd, se även Abjörn Nockasons ätt 21 SDHK 13332, 14328, SDHK Engelbrekt 23 Sjögren citerar dock ett enstaka brev, dar Birger Trolle d ä kallas gamble Birger Trolle. I övrigt har både Elgenstierna och Sjögren gjort sig skyldiga till sammanblandningar och förväxlingar av de olika generationerna Birger Trolle. <tonnquist.se> Sidan

6 Ur levnadsbeskrivningen: 12/ köptes Gummatorp i Korsberga (Jönk), 23/ var han väpnare och sålde gods i Bolmsö och Femsjö, 20/ fick han urfejdsbrev av Karl Storkarsson för våldgästning, 15/ köptes Mölletorp i Lemnhult, 19/ avstod han hustruns tredjedel i arvet efter jarlen Erengisle Sunason till Vadstena kloster, 1413 avstod jämte riddaren Erik Ummereise sin rätt till Muggebo, Korsberga, som jarlen pantsatt, 24/ var han en av utfärdarna av Växjö stadga. / SAÄ VIII:370a. Levnadsbeskrivningen nämner ingenting om de sista trettio åren av Birger Trolles d ä liv. Det var dock år 1434, som Engelbrekts trupper brände Trolleborg. Vid sin död omkring 1446 efterlämnadebirger Trolle d ä sonen Birger Trolle d y samt en dotter Katarina, som ärvde Ed i Våxtorp. På 1450-talet bebyggde hon Ed till en sätesgård, vilken hon som änka efter maken Laurens Haraldssons (snedbjälke) död 1481 gav till brorsonen Arvid Trolle. Birger Trolle d y Birger Trolle den äldres son Birger Trolle den yngre föddes troligen omkring Ur levnadsbeskrivningen: 1425 väpnare, 1436 riksråd, 1438 beseglade unionsakten, 1440 hövidsman på Kalmar slott, 1442 riddare vid konung Kristoffers kröning, 1448 överbefälhavare för den till Gotland avsända hären, som intog Visby; 1452 ledde en expedition till Blekinge och intog Lyckå slott, där han var ståthållare ; hövidsman på Åbo slott. Birger Trolle var anhängare av konung Karl Knutssons; 1467 och 1469 blev han av dennes fiender två gånger tillfångatagen, och 1467 brändes Bergkvara av konung Kristians anhängare. Död deb 4 april / (SAÄ VIII:370) Birger Trolle d y gifte sig den 9 januari 1424 med Kristina Knutsdotter, dotter till väpnaren Knut Bengtsson (blå) och Sofia Gertahrdsdotter (Snakenborg). 24 Två söner: Erik, domprost i Linköping, död 1459, och Arvid Trolle (se nedan). Han bodde på det efter modern ärvda Bergkvara i Bergunda socken utanför Växjö. Arvid Trolle Sannolikt född i mitten av 1430-talet Arvid Trolle var sin tids störste private jordägare i Norden med närmare gårdar i Sverige. Vid svärfadern Ivar Axelssons död 1487 ärvde han över 475 danska gårdar i nordöstra Skåne. Han innehade tidvis Nyköpings, Stegeborgs och Borgholms län samt ett område vid Bergkvara blev han lagman i Östergötland Arvid Trolle sympatiserade under talet med Karl Knutsson (Bonde), men efter äktenskapet med Ture Turessons dotter hade han en klart unionsvänlig hållning. Trolle var en av ledarna bakom upproret 1497 mot Sten Sture d.ä., men sedan upproret mot kung Hans 1501 slagits ned tvangs Trolle att fly till Danmark, där han bosatte sig på Lillö. (SAÄ, Wikipedia) Ed i Våxtorp kan ha varit ättens ursprungliga sätesgård. Genom giften tillkom först Bo och sedan Bergkvara, men Arvid Trolle synes ha återvänt till Ed, åtminstone till faderns död. Som lagman hade han en lagbok med införda notiser om släktens tidiga historia. Arvid Trolle var gift tre gånger: 1) 1459 med Kristina Johansdotter till Fånö, dotter 24 Kristina hade varit gift med Knut Stensson (ett blad). Henness syster Ingeborg var gift med Magnus Pik (mussla), som var son till riddaren på Herborum i S:t Anna Sven Fjällarsson Pik och dotterdon till ruddareb Gise van Helpten. <tonnquist.se> Sidan

7 till riksrådet Johan Gädda till Fållnäs och Katarina Bingtsdotter Königsmarck, 2) den 21 sept i Nyköping 25 med Beata Ivarsdotter till Lillö, dotter till riddaren och riksrådet Ivar Axelsson Tott och Margareta Laxmand, 3) 1488 med Brita Turesdotter, dotter till marsken, riddaren och riksrådet Ture Turesson Bielke (av Åkerö) och Ingegärd Körningsdotter. Arvid Trolle hade 15 barn, varav 2 i första giftet och 9 i det andra. Här behandlas endast de mest kända; se i övrigt Elgenstierna, Svenska adelns ättartal. Erik Trolle Var Arvid Trolles äldste son, född i 1:a giftet. Student i Rostock 1480, i Köln Innehade kanonikat och prebenden i Uppsala och Linköping men blev aldrig prästvigd. Väpnare 1485, riksråd 487 och lagman i Närke1493. Tillhörde liksom fadern oppositionen mot Sten Sture dä och deltog i ryska kriget, svenskt sändebud till Livland anslöt han sig till upproret mor riksföreståndaren och dubbades till riddare vid konung Hans' kröning. Stod vid drottning Kristinas sida 1501 vid försvaret av Stockholms slott. Efter slottets fall den 9 maj 1502 försonade han sig med Sturarna och stannade i landet Övertog Bergkvara efter faderns död 1505, hhvd i Trögd, Uppland. Fängsdlades 1516 vid striden mellan sonen Gustav Trolle och Sten Sture och anslöt sig 1520 till Kristian II:s invasion. Blev 1521 medlem av den tillförordnade regeringen i Stockholm flydde han till Danmark under Gursv Vasas befrielsekrig 1528 tilläts Erik Trolle återvända och återfick sina gods och sin rådsplats. Han levde 29 aug 1529 men dog strax därefter. 25 Ett pampigt dubbelbröllop, där brudens far samtidigt gifte om sig med Karl Knutsson Bondes dotter Matgdalena. Erik Trolle gifte sig första gången 1474 med Ingeborg Filipsdotter, vars far var danskt riksråd och andra gången med Karin Eriksdotter (Vasa). I det första giftet föddes sonen Gustaf Trolle. Gustaf Trolle, Erik Trolles äldste son, föddes den 25 sept Han blev domprost i Linköping 1512 och utnämndes 1514 till ärkebiskop, invigd i Rom följande år ledde han försöken att sörta Sten Sture d y; men belägrades på Stäket s.å. och avsattes Fängslad men frigiven 1518, anslöt han sig 1520 till Kristian II, vilket ledde till att han i sept måste lämna Sverige. Ture Trolle Yngste son i Arvid Trolles andra gifte. Född omkr i tjänst hos ärkebiskopen i Lund, bodde 1517 på Bergkvara. Flydde till Danmark under Gustav Vasas befrielsekrig, där han 1524 blev riddare vid Fredrik I:s kröning, återvände till Sverige nämns han åter i Sverige dom mönsterherre över frälset i Småland och riksråd1534. Han avled i Bergkvara Anna Turesdotter Trolle föddes Gift 1564 med översten och ståthållaren på Älrvsborg Christer de Monray, som avrättades på Stortorget i Stockholm den 4 sept Anna avled 1617 på Helgerum i Västrum (Halland). Jordfästningen förrättades den 28 febr.1618 i Växjö domkyrka av biskop Petrus Jonae Angermannus, som i sin likpredikan nedtecknat den första kända versionen av legenden om riddarens strid med trollen (se kapitlets första sida), enligt uppgift efter vad Anna berättat för biskopen. Det faktum, att antavlorna i Arvid Trolles lagbok inte nämner varken riddar Herve (eller Arvid Ulv) på Ed eller hans son Knut den gamle, trots att legendem uppenbarligen berättats <tonnquist.se> Sidan

8 i släkten redan på Birger Trolle d y:s tid, har tagits till intäkt för att lagbokens släktbeskrivning torde ha hög trovärdighet. För mer information om Arvid Trolles ättlingar, se t ex Elgenstierna, Svenska Adelns Ättartal, bd VIII. <tonnquist.se> Sidan