PM om bakgrunden till och genomförandet av översynen och en beskrivning av hur inventeringsarbetet kring stora rovdjur är organiserat m.m.

Transkript

1 1(12) PM om bakgrunden till och genomförandet av översynen och en beskrivning av hur inventeringsarbetet kring stora rovdjur är organiserat m.m. Inledning De stora rovdjuren björn, varg, lo och järv har låga tätheter och stora hemområden i Sverige, Norge och Finland, vilket medför att det är både svårt och tids- och resurskrävande att få bra uppskattningar av populationernas storlek. Rovdjuren känner inga gränser och koordinering av inventeringsverksamhet både inom och mellan länderna är därför nödvändig för att länderna ska kunna bedriva en ansvarsfull och långsiktigt hållbar förvaltning av våra stora rovdjur baserad på tillförlitliga data från övervakningen. Övervakning av stora rovdjur i Skandinavien är med internationella mått mätt mycket väl utvecklad och levererar data med hög precision och av hög kvalitet. Sveriges riksdag beslutade i december 2013, i enlighet med propositionen En hållbar rovdjurspolitik (prop. 2012/13:191), om nya mål för rovdjurspolitiken. Det övergripande och långsiktiga målet är att varg, björn, järv, lodjur i Sverige ska uppnå och bibehålla en gynnsam bevarandestatus enligt EU:s art- och habitatdirektiv. För att kunna genomföra rovdjurspolitiken och löpande följa upp de politiska målen på de olika förvaltningsnivåerna, där man balanserar olika hänsyn i samhället, behövs kunskap om rovdjursstammarnas, storlek, utbredning genetiska status och hur stammarna utvecklas över tiden. Inventeringarna har dessutom en stor betydelse och generellt värde som källa för information till alla de i samhället som är intresserade av stora rovdjur. Rovdjuren engagerar många människor och det finns stor efterfrågan på kunskap. Det är många som vill veta hur många de är, var de finns och om stammarna ökar eller minskar och om rovdjuren sprider sig till nya områden. Människors engagemang medför även möjligheter eftersom många vill bidra och dela med sig av sin kunskap om rovdjuren genom att rapportera sina egna observationer till myndigheterna. Detta gör sammantaget att inventeringarna av rovdjur är av ett betydande samhällsintresse. Resultaten från rovdjursinventeringarna utgör även underlag till internationell rapportering, till exempel för rapportering till EU-kommissionen enligt artikel 17 i habitatdirektivet för varg, björn, järv och lodjur (Sverige) och till Bernkonventionen (Norge och Sverige). Översynen, organisation och genomförande I propositionen En ny rovdjursförvaltning (prop. 2008/ ) skrev regeringen:

2 2(12) Naturvårdsverket bör verka för att beståndsövervakningen i Norge, Finland och Sverige samordnas så långt möjligt. Naturvårdsverket bör genom föreskrifter och på annat lämpligt sätt säkerställa hög kvalitet i inventeringarna både inom och utanför renskötselområdet. I en överenskommelse mellan statssekreterarna i Norge, Sverige och Finland som undertecknades den 12 augusti 2011 skrivs att de centrala myndigheterna i respektive land uppdras att tillsammans utarbeta innehåll och gemensamma riktlinjer för det fortsatta samarbetet om stora rovdjur. Under har därför Naturvårdsverket i Sverige och Miljødirektoratet i Norge gemensamt genomfört en översyn av inventeringarna av stora rovdjur, särskilt metodiken, och utarbetat nya norsk-svenska instruktioner och faktablad för vägledning och styrning av inventeringsverksamheten. Den gemensamma norsk-svenska målsättningen för översynen av rovdjursinventeringarna har varit att harmonisera och samordna inventeringsmetodik, kriterier för validering av observationer, registrering och lagring av övervakningsdata i gemensamma databaser. Bägge länderna ska dessutom eftersträva samma kvalitetssäkringssrutiner gällande inventeringsarbetet samt gemensam rapportering av resultat. En central utgångspunkt för översynen har varit en målsättning om att öka eller stärka förtroendet för såväl inventeringsverksamhetet och dess resultat som för de myndigheter och organisationer som utför verksamheten. Ett led i den förtroendeskapande verksamheten har varit att visa en ökad öppenhet kring såväl resultat som hur inventeringarna genomförs samt att ge ökade möjligheter till delaktighet från allmänheten. För att möjliggöra en ökad öppenhet och en granskning av utomstående part krävs att inventeringsarbetet dokumenteras väl och på ett enhetligt sätt. Detta har inneburit att dokumentationskraven har höjts i förhållande till tidigare regelverk. Genomförande av översynen Det första steget inom översynen var att under se över inventeringarna av lodjur och järv och steg två blev att under se över inventeringarna av varg och björn. Arbetet med översynen inleddes med att norsk-svenska arbetsgrupper, en grupp för varje art, fick i uppdrag av Naturvårdsverket och Miljødirektoratet att utreda och redovisa förslag till samordnad inventeringsverksamhet i Skandinavien (se också rubrik Arbetsgruppernas mandat) Arbetsgruppernas har utgått från nuvarande regelverk och befintliga roller och organisation av övervakningsarbetet. Stor vikt skulle läggas vid att utöka och

3 3(12) synliggöra lokal medverkan och delaktighet i inventeringsarbetet. För att möjliggöra kvalitetsgranskning och en ökad öppenhet och insyn ska såväl inventeringsarbetet som resultaten vara möjliga att granska av utomstående. Föreslagen övervakningsmetodik ska därtill vara kostnadseffektiv och inventeringsarbetet ska kunna samordnas med tillsyn för att i förebyggande syfte förhindra faunakriminalitet. Ledamöterna i arbetsgrupperna har utsetts i dialog med berörda myndigheter och organisationer utifrån deras personliga erfarenhet och kompetens. Ledamöterna har suttit i grupperna på eget mandat och har sammantaget representerat kunskap och kompetens kring berörda arter och inventeringar, både teoretiskt och praktisk, från forskning och från lokal och regional förvaltning i båda länder. I alla grupper har ingått personer med bakgrund från länsstyrelserna i Sverige och SNO i Norge och forskare med expertkunskaper om respektive art. Naturvårdsverket, Miljødirektoratet och Sametinget har deltagit vid arbetsgruppernas möten som observatörer. Arbetsgrupperna har haft avslutande seminarium där gruppernas arbete, slutsatser och rekommendationer presenterats och diskuterats i ett större forum med en bred medverkan från såväl forskning och förvaltning i Skandinavien. För att förankra arbetsgruppernas arbete och få in synpunkter under utredningens gång har Naturvårdsverket, i nyhetsbrev och fortlöpande via webben, men också vid flera möten, informerat om översynen och arbetsgruppernas uppdrag till Nationella rovdjursrådet, länsstyrelser, Svenska Samernas Riksförbund (SSR) och rovdjursansvariga inom samebyarna, Svenska Jägareförbundet med flera. Naturvårdsverket och Rovdata har på sin respektive hemsida vid ett flertal tillfällen och på olika sätt informerat om arbetsgruppernas arbete. Naturvårdsverket och Miljødirektoratet har gemensamt på Rovdatas hemsida möjliggjort för alla att lämna in skriftliga synpunkter på inventeringsverksamhet (webbkonsultation) Baserat på arbetsgruppernas rapporter och förslag har Naturvårdsverket och Miljödirektoratet utarbetat instruktioner och faktablad som beskriver de rutiner som ska följas i inventeringsarbetet. Ny metodik beskriven i lättförståeliga instruktioner och faktablad Naturvårdsverket har i samråd med Miljödirektoratet och utifrån arbetsgruppernas förslag utarbetet gemensamma instruktioner och faktablad som ska vara likalydande i bägge länder. En strävan har varit att beskriva inventeringsarbetet och dess regler på ett enkelt språk som är lätt att förstå och därmed tillgängligt för alla. Om så mycket som möjligt regleras genom

4 4(12) instruktioner och faktablad istället för genom föreskrifter medför det en betydande regelförenkling och inför framtiden möjliggör snabbare, enklare uppdateringar av regelverket i takt med ny kunskap och nya erfarenheter. De nya instruktionerna och faktabladen riktar sig främst till personer knutna till Statens Naturoppsyn (SNO) i Norge, länsstyrelserna i Sverige och de svenska samebyarnas inventeringssamordnare. Gemensamt är att de har ansvar för att genomföra rovdjursinventeringarna i fält för att utifrån fastställda regler dokumentera observationer och registrera dessa i den norsk-svenska databasen Rovbase ( Instruktionerna och faktabladen ska används som regelverk och stöd för de som är inventeringsansvariga som kvalitetssäkrar och sammanställer fältarbetarnas dokumentation i databasen. Instruktionerna och faktabladen utgör sedan grundläggande regler för Viltskadecenter och Rovdata vid kvalitetssäkring och sammanställning av resultaten på en nationell och Skandinavisk nivå. Gemensamma databaser Rovbase Sedan mars 2012 har Naturvårdsverket och Miljødirektoratet använt en gemensam databas för datalagring av rovdjursdata som förvaltande myndigheter samlar in. Initialt har utveckling knuten till ökade möjligheter till dokumentation av inventeringsarbetet i fält och de tillhörande observationerna varit prioriterade. För att öka graden av öppenhet och tillgängliggöra data finns det en uttalad målsättning att synliggöra så mycket som möjligt av såväl inventeringsarbete som inventeringsresultat via öppna lösningar i Rovbase. Utveckling pågår därför för att göra Rovbase mer publikt. Redan idag är resultat från DNA analyser och döda rovdjur tillgängligt via Skandobs Som ett led i att ge ökade möjligheter för allmänheten att delta i inventeringsarbetet och göra det lättare för alla att rapportera sina observationer har Naturvårdsverket och Rovdata tillsammans utvecklat databasen Skandobs ( Skandobs är ett skandinaviskt rapportsystem för att på ett enkelt sätt via dator eller sin mobiltelefon, rapportera sina rovdjursobservationer, och på detta sätt bli delaktiga i inventeringsverksamheten. När observationer som rapporteras i Skandobs kan ha betydelse för inventeringsresultaten t ex observationer av familjegrupp av lodjur sänds automatiskt ett sms till berörd länsstyrelse. Detta ger möjligheter för länsstyrelsen att snabbt verifiera inkomna rapporter om rovdjursobservationer så att de kan inkluderas i inventeringsresultatet.

5 5(12) Kommunikation mellan databaser Det finns ett uttalat behov av verktyg för kommunikation mellan Rovbase och Skandobs för att möjliggöra återkoppling till de människor som rapporterat in sina observationer. En långsiktig målsättning är att när fältpersonalen registrerar sina observationer i Rovbase ska det ge en återkoppling till Skandobs. Det finns även möjligheter att koppla ihop såväl Rovbase som Skandobs med Artportalen. Kvalitetssäkring och verifiering Inventeringsarbetet kvalitetssäkras i flera steg enligt följande; Den första kvalitetssäkringen sker i fält. Observationer dokumenteras i fält av fältpersonal eller samebys inventeringssamordnare i enlighet med föreskrifter och fastställd metodik beskriven i instruktioner och faktablad. Detta kan ske via en verifiering av inkomna rapporter från allmänheten eller genom eget arbete. Den andra kvalitetssäkringen sker via inlagda uppgifter i Rovbase. Observationerna granskas för att avgöra om den dokumentation som fältpersonalen lagt in i databasen uppfyller de krav som ställs i föreskrifter och metodik. De observationer som uppfyller ställda krav grupperas därefter av inventeringsansvariga vid länsstyrelserna för att fastställa det antal familjegrupper som återfinns i det egna länet. Denna granskning syftar till att få en enhetlig dokumentation och bedömning inom länet Det tredje kvalitetssäkringssteget sker vid Viltskadecenter. Grupperingar, dokumentation av observationer, inventerade områden etc. granskas sedan på nationell nivå av Viltskadecenter. Viltskadecenter ska löpande och i nära dialog med länsstyrelsernas inventeringsansvariga granska det som länsstyrelsen sammanställer. Denna granskning syftar till att samordna länen och få en enhetlig dokumentation mellan länen. Efter granskingen sammanställer Viltskadecenter inventeringsresultaten på nationell nivå. När resultaten sammanställts på nationell nivå sammanställer Viltskadecenter data på Skandinavisk nivå i samråd med Rovdata. I syfte att skapa enhetliga system i hela landet ansvarar även Viltskadecenter för att genomföra utbildningar för länsstyrelsernas Inventeringsansvariga och länsstyrelsernas fältpersonal samt för samebyarnas inventeringssamordnare. Det fjärde kvalitetssäkringsteget sker vid Naturvårdsverket. Naturvårdsverket granskar sedan den sammanställning som Viltskadecenter utfört och fastställer sedan inventeringsresultaten på nationell nivå.

6 6(12) Roller och ansvar inom inventeringarna av stora rovdjur Naturvårdsverket Naturvårdsverket har det nationella ansvaret för att Sveriges viltförvaltningspolitik genomförs och är central myndighet med ansvar för jakt och viltförvaltning. Därmed har Naturvårdsverket det övergripande nationella ansvaret för övervakningen av stora rovdjur. Naturvårdsverkets ansvar för viltförvaltningen inkluderar bland annat att besluta om föreskrifter för inventeringar, jakt och ersättning för skador som orsakats av vilt, att fastställa miniminivåer för antalet rovdjur per rovdjursförvaltnings-område, att fastställa inventeringsresultat på nationell nivå, att följa och utvärdera länsstyrelsernas arbete, att fördela medel till inventeringar av stora rovdjur och att ge vägledning och information och att fördela medel för viltskador. Naturvårdsverket styr inventeringsverksamheten genom att utfärda föreskrifter och allmänna råd och genom vägledning och rådgivning, bland annat via instruktioner och faktablad. Verket styr även verksamheten genom att fördela bidrag till länsstyrelserna för arbete med rovdjursinventeringar. Det sker genom riktade sakanslag från Naturvårdsverket till länsstyrelserna (ca 36 miljoner SEK år 2014, via anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur). Naturvårdsverkets roll och ansvar tydliggörs bland annat av Förordningen om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn (NFS 2009:1263). Av 9 framgår att Naturvårdsverket ska årligen granska och fastställa inventeringsresultat för varg, järv, lo och kungsörn. Om vädret gjort det omöjligt att inventera en art, ska Naturvårdsverket i stället göra en uppskattning av beståndet. Naturvårdsverket ska minst en gång vart femte år göra en uppskattning av beståndet av björn och av 10 att Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om verkställigheten av denna förordning. Om rennäringen berörs, ska Naturvårdsverket höra Sametinget innan föreskrifterna meddelas. Länsstyrelserna Länsstyrelserna ansvarar för genomförandet av inventeringarna av stora rovdjur på regional nivå. Länsstyrelsernas ansvar omfattar bland annat planering, genomförande, dokumentation, sammanställning och utvärdering av inventeringsarbetet. Länsstyrelsernas rovdjursinventeringar bedrivs i samarbete med landets 51 samebyar (inventering av järv, björn, lodjur och varg i renskötselområdet) och med Svenska Jägareförbundet (lodjur, björn och varg). Av föreskrifterna framgår att Länsstyrelserna ansvarar för allt inventeringsarbete som genomförs i såväl egen regi, som helt eller delvis tillsammans med andra. Samebyarnas delaktighet i inventeringsarbetet regleras genom Viltskadeförordningen (2001:724) och i Sametingets föreskrifter. Länsstyrelsernas redovisade inventeringsunderlag utgör underlag för

7 7(12) Sametingets beslut om fördelning av ersättning för rovdjursförekomst i samebyarna. Länsstyrelsernas roll och ansvar tydliggörs bland annat av förordningen om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn (NFS 2009:1263). Av 8 framgår att Länsstyrelsen ska varje år undersöka hur många föryngringar av varg, järv, lo och kungsörn som förekommer i länet (rovdjursinventering). Inom renskötselområdet ska länsstyrelsen dessutom varje år efter samråd med berörda samebyar undersöka hur många föryngringar av varg, järv och lo som förekommer inom samebyns svenska betesområde och om arterna förekommer regelbundet eller tillfälligt inom samebyn. Länsstyrelsen ska även efter samråd med berörda samebyar undersöka om björn eller kungsörn förekommer inom samebyns svenska betesområde. Resultaten av rovdjursinventeringarna ska lämnas till Naturvårdsverket. Samebyarna I renskötselområdet är samebyarna i hög grad delaktiga i inventeringarna av rovdjur. Arbetet sker i stor utsträckning i nära samarbete och ofta tillsammans med länsstyrelserna. Samebyarnas inventeringssamordnare kan dokumentera sina observationer i Rovbase och kan se de observationer som Länsstyrelserna dokumenterat i databasen. Sametinget, Inventeringarna av rovdjur i renskötselområdet utgör grund för en förekomstbaserad ersättning till berörda samebyar. Inventeringarna kan även utgöra grund för Sametingets beslut om eventuella bidrag till förebyggande åtgärder för att förhindra skador av rovdjur på ren. Sametinget har under de senaste åren, via medel från Landsbygdsdepartementet, fördelat mellan MSEK per år till Samebyarna för rovdjursförekomst. För samebyarnas medverkan i inventeringsverksamheten i fält är anslaget från departementet idag ca 3 MSEK. Medlen för rovdjursförekomst utgör grund för ersättning till samebyarna och enskilda renägare för förluster, skador och andra olägenheter som rovdjuren kan antas orsaka deras renar (och ersättning lämnas oavsett om renar dödas eller skadas av rovdjur och oavsett om renar påträffas döda eller skadade). Rovdjursinventeringarna ska ge underlag för en rättvis ersättning för rovdjursförekomst mellan berörda samebyar. Inventeringarna är också ett viktigt underlag för Sametinget och länsstyrelserna i arbetet med det nya förvaltningsverktyget som ska leda till att ingen sameby överskridet toleransnivån på 10 %.

8 8(12) Viltskadecenter, Viltskadecenter vid Grimsö forskningsstation har på uppdrag av Naturvårdsverket en vägledande roll till stöd för länsstyrelsernas inventering av björn, varg, lodjur och järv. Viltskadecenter ska genom samråd med länsstyrelserna medverka till en nationell samordning av inventeringarna. Viltskadecenters övergripande granskning ska ske löpande via en utökad dialog och utgöra en stödfunktion för länsstyrelsernas inventeringsansvariga i deras arbete med såväl utveckling och planering av inventeringarna som vid kvalitetssäkring av data i Rovbase. Viltskadecenter ska årligen i samråd med Länsstyrelserna och Rovdata sammanställa inventeringsdata på nationell och skandinavisk nivå vilket ska utgöra underlag för Naturvårdsverkets granskning och fastställande av inventeringsresultaten. Viltskadecenter har på uppdrag av Naturvårdsverket ansvar för att prioritera, förvara och analysera insamlade DNA-prov från varg. Viltskadecenter har även ett uppdrag från Naturvårdsverket att genomföra utbildning i spårning och inventering av rovdjur för personer som ska genomföra inventeringsarbetet, främst länsstyrelsens fältpersonal, men även för till exempel samebyarnas inventeringssamordnare. Viltskadecenter samordnar även länsstyrelsernas insamling av vargprover för DNA-analys. Svenska Jägareförbundet, Svenska Jägareförbundet har genom det s k Allmänna uppdraget från regeringen och ett särskilt avtal med Naturvårdsverket en viktig roll för att bidra till att öka jägares och övrig allmänhets vilja att rapportera rovdjursförekomst till länsstyrelserna. Rapporteringen ska ske antingen via webblösning eller mobilapp till eller direkt till länsstyrelsen. Jägareförbundet ansvarar även för att samla in och bearbeta rovdjursobservationer som samlas in i samband med Älgobsen under första veckan av älgjakten. Jägareförbundet kan även enligt avtalet bistå länsstyrelsen i arbetet med rovdjursinventeringarna genom att medverka till att arrangera så kallade Områdesinventeringar (se Faktablad Lodjur; Områdesinventering) Analys- och forskning Vid sidan av kunskap genererad via inventeringar har kunskap från individbaserad forskning om stora rovdjur stor betydelse för rovdjursförvaltningen i Skandinavien. Flera nu pågående forskningsprojekt i Sverige och Norge genererar löpande ny kunskap som är viktiga för utveckling och kvalitetssäkring av inventeringsverksamheten. Inventeringarna genererar samtidigt data som är viktiga för forskningen. Bland just nu pågående forskningsprojekt med stor betydelse för utvecklingen av inventeringsverksamheten kring stora rovdjur kan nämnas Skandinaviska björnprojektet

9 9(12) Scandlynx Svenska järvforskningsprojektet och Skandulv Allmänhetens delaktighet En viktig utgångspunkt i de nya inventeringarna av rovdjur är att arbetet ska ge människor möjlighet att delta i inventeringsarbetet. Allmänhetens iakttagelser av rovdjur är viktiga för att få så heltäckande inventeringar som möjligt. Lokal förankring är därför en av de viktigaste delarna för att skapa förtroende för inventeringsresultaten. För att underlätta allmänhetens rapportering av observationer har Naturvårdsverket i samarbete med Rovdata gjort det möjligt för alla att rapportera in uppgifter om rovdjursobservationer via mobilapp eller webblösning Norge: Miljødirektoratet, Rovdata och Statens Naturoppsyn (SNO) I Norge ansvarar Miljødirektoratet på nationell nivå för viltförvaltningen inklusive det nationella övervakningsprogrammet. Rovdata har på uppdrag av Miljødirektoratet huvudansvaret för utveckling, sammanställning och kvalitetssäkring av övervakningen av stora rovdjur. Statens Naturuppsyn har ansvaret för att genomföra inventeringarna i fält. SNO har regionalt ansvarig personal för rovdjursinventeringar över hela landet och under dem finns lokala rovviltkontakter som utför stora delar av inventeringsarbete i fält. Förordningar och föreskrifter I Sverige finns även följande förordningar och föreskrifter som reglerar inventeringar av rovdjur och ersättningar för förekomst av rovdjur: 1) Viltskadeförordning (2001:724) 2) Förordningen om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn (NFS 2009:1263) 3) Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2007:10) 4) Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2007:10) om inventering av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn (NFS 2012:01) 5) Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2007:10) om inventering av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn (NFS 2012:12) 6) Sametingets föreskrifter om bidrag och ersättning för rovdjursförekomst i samebyar (STFS 2007:9)

10 10(12) Arbetsgruppernas mandat Arbetsgruppen ska med utgångspunkt från tillgänglig och relevant forsknings- och erfarenhetsmässig kunskap om övervakning och inventering av järv och lodjur samt arternas biologi och ekologi utarbeta förslag till framtida gemensam övervakningsmetodik och enhetliga värderingskriterier i Sverige och Norge. Arbetsgruppen ska ta utgångspunkt i de övervakningsmetoder och kriterier m.m. som nyttjas i Sverige och Norge i dag. Arbetsgruppen ska fokusera på att föreslå ändringar och anpassningar som säkrar en gemensam skandinavisk plattform för ett samordnat och beståndsorienterat upplägg för övervakning och för förvaltningsrelevant information om järv och lodjur. Arbetsgruppen ska lägga vikt vid att föreslå hur data kan lagras samordnat och framtidssäkrat, och i största möjliga grad föreslå hur gemensamma lösningar för framtida lagring och publicering kan etableras. Förslaget ska ha solid förankring i existerande strukturer, historiska data från båda länder, och ha som målsättning att utvecklingen framöver sker samordnat och inte riskerar att gå i olika riktningar i respektive länder. Uppdraget omfattar därför även att föreslå organisering och processer för att säkra detta. Såväl inventeringsverksamheten som resultaten ska vara möjliga att granska av utomstående personer. Detta för att möjliggöra ökad insyn i inventeringsarbetet och kvalitetsgranskning inför ett fastställande av inventeringsresultaten mm. Arbetsgruppen ska föreslå hur en sådan kvalitetssäkring och granskning kan organiseras och genomföras. Den eller de övervakningsmetoder som arbetsgruppen föreslår ska ge underlag för bästa möjliga beståndsuppskattningar för lodjur och järv i Skandinavien. Angivna beståndstal ska kunna representera antal föryngringar av järv och lodjur i Sverige och Norge under en enskild reproduktionssäsong. Arbetsgruppen ska föreslå hur detta kan ske antingen via direkta mätetal eller via omräkningar av andra mätetal från inventeringar och från forskningsdata. I Sverige ska resultatet från inventeringarna inom renskötselområdet kunna utgöra grund för att fastställa ersättning för rovdjursskador/förekomst ned

11 11(12) till samebynivå i enlighet med aktuell lagstiftning. Arbetsgruppen ska föreslå hur rapportering kan ske samlat utifrån gemensamma bestånd och beskriva de förutsättningar som är nödvändiga för att säkra detta utöver dagens metodik. Föreslagen övervakningsmetodik m.m. ska vara kostnadseffektiv och ett villkor för uppdraget är att kostnaderna för föreslagen metodik mm inte ökas nämnvärt utöver dagens budgetsmässiga ramar. I de fall då arbetsgruppen anser att tillskott av ytterligare medel är nödvändiga ska detta särskilt motiveras. Arbetsgruppen ska också ta hänsyn till nuvarande roller och organisering av övervakningsarbetet, inte minst samebyarnas delaktighet i inventeringsarbetet. Arbetsgruppen ska också lägga till rätta för samarbete över landsgränserna. Stor vikt ska läggas vid att utöka och synliggöra lokal medverkan och delaktighet i inventeringsarbetet varvid allmänhetens observationer ska kunna utgöra en viktig datakälla. Arbetsgruppen ska i förlaget presentera hur detta säkras och hur information till allmänheten om inventeringsarbetet och inventeringarnas resultat kan förbättras. Arbetsgruppen ska också ta hänsyn till att inventeringsarbetet ska kunna samordnas med tillsyn för att i förebyggande syfte förhindra faunakriminalitet. Instruktioner och faktablad inom Naturvårdsverkets metodik för inventering av stora rovdjur Fastställda Lodjur Instruktion Lodjur: Instruktion för fastställande av föryngring Lodjur: Instruktion för att fastställa antal föryngringar (familjegrupper) Lodjur: Instruktion för regelbunden eller tillfällig förekomst Faktablad Lodjur: Avståndskriterier Lodjur: Särskiljning och gruppering i fält Lodjur: Snoking Lodjur: Områdesinventering Lodjur: Rullande inventering

12 12(12) Järv Instruktion Järv: Instruktion för insamling av spillning Järv: Instruktion för fastställande av föryngring Faktablad Järv: Inventering av föryngringslokaler Föreslagna (remitterade ) Varg Instruktion Instruktion för fastställande av förekomst (familjegrupp, revirmarkerande par och föryngring) Faktablad Varg: Gruppering av observationer och särskiljning av revir Varg: Inventering av varg på barmark Björn Faktablad: Björn: Övervakning av björn Övergripande Faktablad Faktablad: Genetisk provinsamling för stora rovdjur Faktablad: Allmänhetens observationer av stora rovdjur Faktablad: Samebyarnas medverkan