Miljörapport. Kraftvärmeverket Västerås 2015.

Transkript

1 Miljörapport. Kraftvärmeverket Västerås 2015.

2

3 Textdel 2015 års miljörapport Kraftvärmeverket ADMINISTRATIVA UPPGIFTER UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens (platsens) namn: Västerås Kraftvärmeverk Anläggningens (plats-) nummer: Fastighetsbeteckning: Kraftvärmeverket 1-3, Värmekällan 1-2, Värmeväxlaren 1-3, Fullriggaren 1, Västerås 2:74, Västerås 2:77, Västerås 2:111, Västerås Ångturbinen 1 Besöksadress: Sjöhagsvägen 23 Kommun: Västerås Kontaktperson (namn, tfn, e-post): Camilla Åhlund, tfn: , e-post: camilla.ahlund@malarenergi.se Huvudverksamhet och verksamhetskod: (Förbränning av avfall) Sidoverksamheter och verksamhetskoder: (Förbränning), (Förbränning), (Annan återv. el. bortskaffande), 39.60(Lagring av bränslen m.m.), (Lagring av bränslen m.m.) Tillstånd enligt: Daterat: Miljöbalken med senare tillägg Tillståndsgivande myndighet: Miljödomstolen Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen i Västmanlands län Miljöledningssystem: ISO 14001:2004 UPPGIFTER OM HUVUDMAN Huvudman: Mälarenergi AB Organisationsnummer: Gatuadress: Box 14 Postnummer: Kontaktperson: Magnus Hemmingsson Telefonnummer: Telefax: Postort: Västerås E-post: magnus.hemmingsson@malarenergi.se 1 (33)

4 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. 1.1 Översiktlig beskrivning Kraftvärmeverket (KVV) producerar elkraft till det svenska elnätet och fjärrvärme till Västerås och Hallstahammar med omnejd. Elkraften säljs externt på elbörsen. Dessutom säljs en mindre del av produktionen av ånga till en närliggande kund. Anläggningen är uppdelad i fem kraftvärmeblock och Panna 5. Samtliga block utgörs av panna och turbin med tillhörande generator. Panna 5 har inte någon egen turbin utan producerar el och värme via turbinen tillhörande Block 4. Under 2015 har turbinen tillhörande Block 4 anpassats till Panna 5. Panna 4 är avställd tillsvidare, för att kunna återstarta Panna 4 krävs väsentliga underhållsåtgärder. Block 6, som togs i drift i början av 2014, och Panna 5 har under 2015 utgjort baslastenheterna för verksamheten. Block 1 och Block 2 används för kombinerad värme- och elproduktion. Blocken utgörs av två konverterade oljepannor med varsin turbin och tillhörande generator. I pannorna förbränns numera kolpulver samt tallbeckolja som stöd- och tändbränsle. Blocken används för spets- och reservkraft och den installerade effekten uppgår till 165 MW per panna. Rökgasreningen för blocken utgörs av en SCR-reaktor för respektive panna som tillsammans med SNCR reducerar NOX genom indysning av ammoniak, elfilter för avskiljning av stoft efter vardera panna, en gemensam avsvavlingsanläggning där kalkslurry doseras till rökgaserna, samt slutligen ett gemensamt slangfilter för avskiljning av stoft och restprodukter från avsvavlingen. Block 1 s turbin är avställd tillsvidare, för att kunna återstarta elproduktionen på Block 1 krävs väsentliga underhållsåtgärder. Block 3 utgörs av en oljepanna (Panna 3) och en turbin med tillhörande generator. Pannan eldas med Eo5 och används som värmereserv vid stora störningar på övriga anläggningar. Rökgaserna från pannan renas genom att stoft avskiljs i ett elfilter och NOX kan vid behov reduceras i SCR-reaktorer. Block 4 har en konverterad oljepanna (Panna 4) där torra biobränslen, torv och kolpulver kan förbrännas, samt tallbeckolja som stöd- och tändbränsle. Rökgaserna renas i en avsvavlingsanläggning med tillsats av kalkslurry, två SCR-reaktorer för reduktion av NOX, SNCR för att ytterligare minska utsläppen av NOX samt slangfilter för rening av stoft. Panna 4 ställdes av i början av 2014 och har inte varit i drift sedan dess. I Panna 5 förbränns främst en blandning av olika typer av fasta biobränslen, torv och återvunnet träbränsle (RT-flis). Även kol, Eo1 och tallbeckolja används vid störningar samt vid upp- och nedeldning. Ångan som produceras i Panna 5 leds till Block 4 s turbin. Pannan är utrustad med rökgaskondensering för återvinning av energi i rökgaserna, samt SNCR, SCR och slangfilter för rening av SOX, NOX och stoft i rökgaserna. Dessutom finns möjlighet till kalkstensinmatning för reduktion av svavelemissioner. 2 (33)

5 Värmeenergin som återvinns i rökgaskondenseringen används för att producera fjärrvärme. Rökgaskondensatet som bildas återvinns till den egna processen som spädvatten. Sedan 2009 tillsätts även granulerat svavel i bränsleinmatningen till Panna 5 för att minska risken för beläggning av klorföreningar på överhettarna, eftersom beläggningar både leder till sämre verkningsgrad och korrosionsproblem. Panna 5 och Panna 6 är CFB-pannor (Cirkulerande Fluidiserande Bädd), vilket innebär att bränslet brinner i eldstaden tillsammans med sand. Sanden bidrar till att bränslet värms upp, torkar och förbränns på ett mer kontrollerat sätt, vilket bidrar till bästa möjliga värden på utsläpp till luft och vatten. Sanden som förbrukas vid förbränningen hanteras i huvudsak som bottenaska från pannan och till viss del i flygaskan från rökgasreningen. Block 6 är Kraftvärmeverkets nyaste anläggning som togs i drift i början av Anläggningen är byggd för att förbränna avfall (utsorterat hushålls- och industriavfall) men kan även förbränna återvunnet trä (RT-flis) samt biobränslen. Blocket utgörs av bränsleberedning, panna, rökgasrening och turbin med tillhörande generator samt rökgaskondensering. Rökgasreningen består av ett semitorrt reningssteg där avskiljning av SO2, HCl, HF, Hg och dioxiner sker genom dosering av aktivt kol och kalk, följt av ett slangfilter där stoft och partikelbundna föroreningar som tungmetaller avskiljs. Det semitorra steget följs av våt rening i en kondenserande skrubber där HCl, NH3, SO2 och Hg renas ytterligare. Pannan är utrustad med en rökgaskondensering för återvinning av energi i rökgaserna. Askorna som uppkommer från förbränningen i Panna 1, 2 och 5 transporteras till Bred utanför Enköping och återanvänds till att anlägga hårdgjorda ytor. Bottenaskan från Panna 6 återanvänds som konstruktionsmaterial för sluttäckning av en deponi i Eskilstuna. Askan som uppkommer vid rökgasreningen från Panna 6 transporteras till Langøya i Norge för att restaurera ett kalkbrott Pannförteckning Panna Bränsle Installerad effekt Driftsättningsår (MW) Panna 1 Kol, tallbeckolja, Eo Panna 2 Kol, tallbeckolja, Eo Panna 3 Eo Panna 4 Kol, torv, tallbeckolja, Eo5, pellets Panna 5 Fasta biobränslen, RT-flis, torv, tallbeckolja, Eo1, Eo5, kol Panna 6 Flytande och fasta biobränslen, kol, torv, eldningsolja, brännbart avfall (inklusive farligt avfall) HVK Eo5, Eo HJP02 Eo (33)

6 1.2 Påverkan på miljö och människors hälsa Eftersom förbränning sker vid anläggningen uppkommer emissioner till luft. Dessa består bland annat av fossil koldioxid, kolmonoxid, kväveoxider, svaveloxider och stoft. För att reducera uppkomna emissioner och därmed säkerställa att gällande villkor för verksamheten uppfylls finns utrustning för rening av rökgaser. Uppföljning av emissioner till luft sker genom kontinuerliga och periodiska mätningar av ett antal olika parametrar, som krävs enligt villkor i miljötillstånd och gällande lagstiftning. Det rökgaskondensat som uppkommer vid rökgasreningen renas och återanvänds i processen som spädvatten så långt det är möjligt. Det vatten som inte kan återanvändas inom processen leds efter rening på Kraftvärmeverket till det kommunala reningsverket i Västerås för vidare behandling eller till recipient. Vid kallkondensproduktion återförs uppvärmt kylvatten till Mälaren. Det pågår en utredning om vilka effekter det ger hos recipienten. Till följd av att bränsle lagras utomhus föreligger risk för utsläpp till mark genom ex. lakning eller bränsleflykt. Bolaget arbetar kontinuerligt för att minimera denna påverkan. Utöver utsläpp till luft och vatten förbrukar anläggningen energi och råvaror för att bedriva verksamheten. Dessa resurser kommer både från nationella och internationella källor, vilket innebär att omfattande transporter av framförallt bränsle krävs för att bedriva verksamheten Lukt från hantering av avfallsbränsle Målet för 2015 var att ha så många dagar i rad som möjligt utan luktindikationer. Under 2015 var det som mest 25 dagar i rad utan observerad lukt från allmänheten. Totalt för året hade Mälarenergi 140 stycken inkomna klagomål där 62 stycken efter genomförda utredningar kunde kopplas till hanteringen av avfallsbränsle vid Kraftvärmeverket. Året inleddes med en stabil trend av dagar utan luktindikationer och även sommaren resulterade i flertalet luktfria dagar trots sommarväder med varmare temperaturer. Till hösten blev dagarna med observerad lukt mer återkommande, dock avslutades året med att antal dagar utan luktindikation från kund åter ökade. Vid vissa klagomål bedömdes spannmålsanläggningen som den bidragande källan till luktspridning och det fanns även andra klagomål som ej bedömdes härröra från hanteringen av avfallsbränsle på Kraftvärmeverket. För att uppnå en optimal avfallshantering har det under året bland annat fokuserats på rutiner. Rutinen för agerande vid inkommande klagomål reviderades och inkluderar en grundlig utredning av avfallshanteringen på Kraftvärmeverket. Verksamheten kontrolleras ifall det inträffat några driftstörningar som gett upphov till lukt. Inkommande avfallsleveranser med fokus på lossning av båt samt bränslets kvalité granskas. Även resultatet från den interna ronderingen ingår i utredningen. Efter fastställt resultat från granskningen återkopplas kunden. Under sommaren vidtogs ytterligare åtgärder genom en extern rondering av olika platser runtom i Västerås, som besöktes dagligen för att kontrollera förekomsten av avfallslukt. 4 (33)

7 Förebyggande arbete har vidtagits med åtgärder mot leverantörerna för att förbättra utformningen på avfallsbalarna samt avfallets innehåll. Leverantörerna har uppmanats att genomföra förändringar i sina processer och det har även inletts samarbeten med nya leverantörer på grund av tidigare avslutade samarbeten då leverantörerna har producerat avfallsbalar som gett upphov till luktstörningar. Antalet leverantörer har minskat i antal och i stället har affärerna med de aktuella leverantörerna genererat ett mer omfattande kontrakt för att långsiktigt utveckla samarbetet. Tekniskt har anläggningen förbättrats på en rad punkter för att minimera uppkomsten av lukt, se nedan i avsnitt 1.3 för mer detaljer. 1.3 Förändringar i verksamheten Under våren och sommaren 2015 tog Mälarenergi emot bränsleved motsvarande m 3 flis från skogsbranden som användes till energiåtervinning. Det lokala mottagandet av avfallsbränsle ökade också under året genom samarbete med Vafab Miljö AB, Ragn-Sells AB, Sita Sverige AB och Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB. I maj 2015 togs en ny luftkanal i drift som transporterar luft från ballagret och bränsleberedningen till Panna 6. Luften används som förbränningsluft i pannan. Luftkanalen byggdes för att förhindra luktspridning från avfallsbränslet genom att minska belastningen på det befintliga ventilationssystemet. Ytterligare förändringar har genomförts som verkar luktförebyggande. Det har investerats i klimatskyddsportar som ger tillfälligt skydd vid eventuella porthaverier hos bränsleberedningen. Även en lyftanordning installerades vid kolfilteranläggningen i bränsleberedningen för att minska stopptiden vid kolfilterbyten. Styrningen av kolfiltren har även förbättrats och därmed har drifttiden för kolfiltren förlängts. Under sommaren minskades antalet båtleveranser med avfallsbränsle till Västerås för att förebygga luktolägenheter i samband med lossning. I stället fraktades avfallsbränsle i slutna containers med tåg till Munkboängen som därefter omlastades till lastbilar som levererade bränslet till Kraftvärmeverket. Arbetsmiljön i bränsleberedningen samt i tillhörande kontors- och besökslokaler har förbättrats genom ombyggnation med två nya omklädningsrum. Det har även upprättats zonindelningar i bränsleberedningen för att minimera risken för luktspridning i och med att begränsa ytorna med kläder och utrustning som kan medföra luktspridning. På grund av förändrad verksamhet i närområdet kring ammoniakstationen har brandskyddet och påkörningsskyddet förbättrats för anläggningen genom en ny fasad och en mur som ska skydda mot värmestrålningen vid bränder. Generator 4 har modifierats för att anpassas mot Panna 5. I projektet ingick det att reparera och modifiera turbinen, anpassa styr- och kringsystem samt installation av nya ångledningar. Generator 2 har moderniserats för att säkerställa tillräckligt hög tillgänglighet av generatorn framtill det planerade Block 7 är i drift. Projektet med modernisering av G2 påbörjades 2015 och kommer färdigställas under (33)

8 Vid Block 6 har det genomförts flera åtgärder för att minska utsläpp av dioxiner och furaner till luft. Bland annat har det gjorts förbättringar i koldoseringsutrustningen som doserar aktivt kol i reningssteget. För ytterligare avskiljning av dioxiner och furaner har Adiox installerats i rökgasreningen för Panna 6. Adiox består av plastelement som är dopade med aktivt kol. Vid Panna 6 installerades redundant stoftmätning för att inte riskera mätbortfall vid tekniskt fel på mätutrustning. Panna 6 försågs med ljudsotning av dess ekonomiser. (Ekonomisern tar tillvara värmeenergi från rökgaserna, som används till att förvärma vattnet innan eldstaden så att mindre energi krävs för att förånga vattnet i pannan och därmed höjs pannverkningsgraden.) Ljudsotningen håller ekonomiserns rökgassida effektivt ren och ångsotningen kan reduceras till förmån för el- och värmeproduktion. Kraftvärmeverket har fått förstärkt områdes- och tillträdesskydd genom säkerhetsklassat staket och grindar. Skalskyddet har kompletterats med säkerhetsklassade lås och dörrförstärkning. Anläggningsskyddet har utökats med passagekontroller som kontrollerar personer i byggnaden. Även inbrottslarm och kameraövervakning har samordnats. Ledningar för process- och avloppsvatten har bytts ut på Kraftvärmeverket. Projektet genomfördes under två etapper som startade 2014 och avslutades under Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser (M , M , M ) (M , M , M ) (M , M , M ) (M ) Miljödomstolen Nacka tingsrätt Miljödomstolen Nacka tingsrätt Miljödomstolen Nacka tingsrätt Miljödomstolen Nacka tingsrätt Tillstånd till fortsatt verksamhet inom Kraftvärmeverket med värme- och elproduktion. Dombilaga 1 Förteckning över avfallskategorier som får användas i Panna 5. Rättelse av dombilaga 2 Förteckning över avfall som får användas i förgasaren. Tillstånd till ökad effekt på Panna 5 till högst 200 MW tillfört bränsle samt ökning av mängden avfallsklassat bränsle enligt dombilaga 1 till högst ton per år. Miljödomstolen medger bolaget undantag från temperaturkravet vid samförbränning samt undantag från kontinuerlig mätning av HF, HCl och SO2. 6 (33)

9 (M , M , M ) (M ) (M ) (Dnr ) (M ) (Dnr ) (M , M , M154-10, M ) (M ) Miljödomstolen Nacka tingsrätt Miljödomstolen Nacka tingsrätt Mark- och miljödomstolen Nacka tingsrätt Länsstyrelsen Västmanlands län Mark- och miljööverdomstolen Svea Hovrätt Länsstyrelsen Västmanlands län Mark- och miljödomstolen Nacka tingsrätt Mark- och miljödomstolen Nacka tingsrätt Domslut att avsluta prövotidsförordnandet U1 och ändring av den provisoriska föreskriften P1 gällande utsläpp av vatten från sedimenteringsbassängen. Tillstånd för uppförande och drift av ett avfallseldat kraftvärmeverk i Västerås kommun. Ändring av villkor 24 i deldomen från Tillstånd till utsläpp av koldioxid enligt lagen om handel med utsläppsrätter. Tillstånd för uppförande och drift av ett avfallseldat kraftvärmeverk i Västerås kommun. Tillstånd till utsläpp av koldioxid enligt lagen om handel med utsläppsrätter. Domstolen avslutar prövotiden U2 och ett nytt mål (M ) upprättas för det utredningsvillkoret. Domstolen avskriver mål nr M , M , M154-10, M Domslut om ändrad tidpunkt för redovisning av prövotidsutredning U2 (utsläppet av kylvatten och dess inverkan på det biologiska livet i Mälaren) till senast Anmälningsärenden beslutade under året 4 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 1 kap miljöprövningsförordningen (2013:251) samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser (Internt Änr 1211) Länsstyrelsen Västmanlands län Anmälan om installation av luftkanal från bränsleberedningen och ballager till Panna Andra gällande beslut 4 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. I fråga om verksamheter som enligt 1 kap. 2 andra stycket industriutsläppsförordningen (2013:251) är industriutsläppsverksamheter redovisas beslut om alternativvärde, dispens och statusrapport enligt 4 a. Kommentar: Kan t.ex. vara anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som fortfarande är aktuella, förelägganden m.m. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser (Dnr , Internt Änr 978) Länsstyrelsen Västmanlands län Föreläggande om omlastning av avfall från tåg till lastbil vid Munkboängen i Västerås. 7 (33)

10 (Dnr , Internt Änr 1895) (Internt Änr 1798) Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Föreläggande om skyddsåtgärder vid hantering av balat avfallsbränsle. Dispens från kravet på kontinuerlig mätning enligt 43 förordningen (2013:253) om förbränning av avfall. Dispensen avser väteklorid och svaveldioxid i rökgaser från Panna 6 vid Kraftvärmeverket i Västerås. 5. Tillsynsmyndighet 4 5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Länsstyrelsen Västmanlands län. 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 4 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Totalt har GWh värme och 250 GWh el producerats vid Kraftvärmeverket i Västerås. Dessutom har 9 GWh processånga producerats till externa kunder. Från processerna har totalt ton aska fallit ut. Flygaska Block 1 och Block ton Bottenaska Block 1 och Block ton Flygaska Panna ton Bottenaska Panna ton Flygaska Panna ton Bottenaska Block ton Den största delen av askan återanvänds för sluttäckning av avfallsdeponianläggningar samt för att producera CE (Cementstabiliserad energiaska). Askan som uppkommer vid rökgasreningen från Panna 6 klassas som farligt avfall och tas om hand av godkänd mottagare och återanvänds för återställning av ett kalkbrott. Vid anläggningen har följande mängder bränsle förbrukats: Hushålls- och verksamhetsavfall ton Kol ton Torv ton Biomix ton RT-flis ton Tallbeckolja m 3 n Eo5 421 m 3 n Eo m 3 n 8. Anläggningar som tagit emot bygg- och rivningsavfall 4 8. Anläggningar som omfattas av tillståndsplikt enligt 29 kap. miljöprövningsförordningen (2013:251) och som tagit emot bygg- och rivningsavfall, ska, utöver vad som i övrigt gäller enligt dessa föreskrifter, lämna mer detaljerade uppgifter om mängderna av dessa avfall enligt vad sin anges i bilaga 4 till dessa föreskrifter. Uppgifterna ska redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Uppgifterna ska lämnas första gången i 2015 års miljörapport som ska ges in till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars (33)

11 Kraftvärmeverket tar endast emot sorterat och krossat bygg- och rivningsmaterial s.k. RT-flis. Enligt Naturvårdsverkets vägledning ska Mälarenergi AB inte redovisa dessa mängder som blivit behandlade av en annan mottagare före inleverans. 9. Gällande villkor i tillstånd 4 9. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Gällande tillståndsbeslut (M , M , M ), (M ) (M ) Villkor Kommentar Villkor 1 Verksamheten inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar samt andra störningar för omgivningen - ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden i ansökningshandlingarna och i övrigt i målet åtagit sig. Villkor 2 Utsläppet av stoft till luft från Panna 1, 2, 4 och 5, får som begränsningsvärde och månadsmedelvärde för respektive panna, inte överstiga 10 mg/m 3 n tg vid 6 % O2. För Panna 3 gäller samma begränsningsvärde 10 mg/m 3 n tg vid 3 % O2. Villkor 2 (M ) Utsläppet av stoft till luft från Panna 6 får som begränsningsvärde och årsmedelvärde inte överstiga 5 mg/m 3 norm torr gas vid 6 % O2. Utsläppet ska kontrolleras genom kontinuerlig mätning som omfattar det totala årliga utsläppet. Villkor 3 Utsläppet av svaveldioxid till luft från Panna 1, 2 och 4 får som årsmedelvärde och begränsningsvärde inte överstiga 180 mg/m 3 n tg vid 6 % O2. Villkor 4 Utsläppet av svaveldioxid till luft från Panna 5 får som årsmedelvärde och begränsningsvärde inte överstiga 50 mg/m 3 n tg vid 6 % O2. Villkor 4 (M ) Utsläppet av svaveldioxid till luft från Panna 6 får som begränsningsvärde och årsmedelvärde inte överstiga 40 mg/m 3 norm torr gas vid 6 % O2. Utsläppet ska kontrolleras genom kontinuerlig mätning som omfattar det totala årliga utsläppet. Verksamheten drivs i enlighet med bolagets åtagande i ansökan. Vid förändringar eller störningar i verksamheten har tillsynsmyndigheten underrättats. Förbättringsåtgärder vidtas löpande enligt rutiner i bolagets certifierade miljöledningssystem. Villkoret uppfyllt. De maximala stofthalterna som uppmätts som månadsmedelvärden är: 1,1 mg/m 3 n tg vid 6 % O2 för Panna 1 1,8 mg/m 3 n tg vid 6 % O2 för Panna 2 5,7 mg/m 3 n tg vid 6 % O2 för Panna 5 Panna 3 och Panna 4 har inte varit i drift under Villkoret uppfyllt. Årsmedelvärdet för utsläppet av stoft har uppmätts till 0,5 mg/m 3 n tg vid 6 % O2. Villkoret uppfyllt. Årsmedelvärdet för utsläppet av svaveldioxid har uppmätts till: 98,4 mg/m 3 n tg vid 6 % O2 för Panna 1 41,2 mg/m 3 n tg vid 6 % O2 för Panna 2 Panna 4 har inte varit i drift under Villkoret uppfyllt. Årsmedelvärdet för utsläppet av svaveldioxid har uppmätts till 26,15 mg/m 3 n tg vid 6 % O2 för Panna 5. Villkoret uppfyllt. Årsmedelvärdet för utsläppet av svaveldioxid har uppmätts till 3,1 mg/m 3 n tg vid 6 % O2 för Panna 6. 9 (33)

12 Villkor 5 Utsläppet av kväveoxider till luft från Panna 1, 2 och 4, räknat som NO2, får som årsmedelvärde och begränsningsvärde inte överstiga 150 mg/m 3 n tg vid 6 % O2. Villkoret uppfyllt. Årsmedelvärdet för utsläppet av kväveoxider har uppmätts till: 70,3 mg/m 3 n tg vid 6 % O2 för Panna 1 65,8 mg/m 3 n tg vid 6 % O2 för Panna 2 Vid förbränning av produktgas i Panna 4 får efter intrimning av förgasningsanläggningen och pannan utsläppet av kväveoxider till luft från Panna 4, räknat som NO2, som årsmedelvärde och begränsningsvärde inte överstiga 120 mg/m 3 n tg vid 6 % O2. Villkor 6 Utsläppet av kväveoxider till luft från Panna 5, räknat som NO2, får som årsmedelvärde och begränsningsvärde inte överstiga 75 mg/m 3 n tg vid 6 % O2. Villkor 6 (M ) Utsläppet av kväveoxider, räknat som kväveoxid (NO2), till luft från Panna 6 får som begränsningsvärde och årsmedelvärde inte överstiga 120 mg/m 3 norm torr gas vid 6 % O2. Utsläppet ska kontrolleras genom kontinuerlig mätning som omfattar det totala årliga utsläppet. Villkor 7 Ammoniakhalten i rökgasen från Panna 1, 2, 3 och 4 får som riktvärde* inte överstiga 5 ppm. Ammoniakhalten i rökgasen från Panna 5 får som riktvärde* inte överstiga 10 ppm. Villkor 7 (M ) Utsläppet av ammoniak till luft från Panna 6 får som begränsningsvärde och årsmedelvärde inte överstiga 5 mg/m 3 norm torr gas vid 6 % O2. Utsläppet ska kontrolleras genom kontinuerlig mätning som omfattar det totala årliga utsläppet. Villkor 8 Utsläppet av kolmonoxid (CO) till luft från Panna 4 får som begränsningsvärde och månadsmedelvärde inte överstiga 50 mg/m 3 n tg vid 6 % O2. Villkor 9 Villkoret gäller förgasningsanläggningen som inte uppförts. Panna 4 har inte varit i drift under Den andra delen av villkoret är inte aktuellt eftersom förgasningsanläggningen inte har uppförts. Villkoret uppfyllt. Årsmedelvärdet för utsläppet av kväveoxider har uppmätts till 31,3 mg/m 3 n tg vid 6 % O2 för Panna 5. Villkoret uppfyllt. Årsmedelvärdet för utsläppet av kväveoxider har uppmätts till 23,3 mg/m 3 n tg vid 6 % O2 för Panna 6. Genomförda mätningar visar att villkoret för ammoniak i utgående rökgaser är uppfyllt. Panna 3 och Panna 4 har inte varit i drift under Villkoret uppfyllt. Värdet uppgick till 0,38 mg/m 3 n tg vid 6 % O2. Panna 4 har inte varit i drift under Villkoret är inte aktuellt eftersom förgasningsanläggningen inte uppförts. 10 (33)

13 Villkor 9 (M ) Det totala årliga utsläppet av dioxiner och furaner till luft från Panna 6 får som årsmedelvärde inte överstiga 0,1 ng/m 3 norm torr gas vid 6 % O2. Villkoret uppfyllt. Årsmedelvärdet uppgick till 0,09 ng/m 3 n tg vid 6 % O2. Utsläppen ska fastställas efter semikontinuerlig provtagning som omfattar det totala årliga utsläppet av dioxiner och furaner. De ekvivalensfaktorer som framgår av bilaga 1 till NFS (2002:28) ska användas. Villkor 10 Utsläppet till luft av dikväveoxid (N2O) från Panna 5 får som begränsningsvärde och årsmedelvärde inte överstiga 10 mg/mj räknat på tillfört bränsle. Villkor 10 (M ) Utsläppet av dikväveoxid till luft från Panna 6 får som begränsningsvärde och årsmedelvärde inte överstiga 60 mg/m 3 norm torr gas vid 6 % O2. Utsläppet ska kontrolleras genom kontinuerlig mätning som omfattar det totala årliga utsläppet. Villkor 11 Utsläppet av kolmonoxid (CO) till luft från Panna 5 får vid fastbränsleeldning, utan inblandning av avfallsklassat bränsle, som begränsningsvärde och dygnsmedelvärde inte överstiga 150 mg/m 3 n tg vid 6 % O2. Villkor 12 Vid förbränning med avfallsklassat bränsle i Panna 5, som omfattas av NFS 2002:28, ska gränsvärden enligt bilaga 5 i föreskriften gälla för utsläpp till luft. Villkor 12 (M ) För Panna 6 gäller de utsläppskrav m.m. som framgår av 31 samt avsnitt a-b i bilaga 5 i NFS 2002:28. Domstolen medger bolaget undantag enligt bilaga 5e (NFS 2002:28) sista stycket beträffande utsläppet av CO som fastställs till högst 100 mg/m 3 norm torr gas vid 11 % O2 som timmedelvärde (150 mg/m 3 norm torr gas vid 6 % O2) Villkoret uppfyllt. Årsmedelvärdet för utsläppet av N2O från panna 5 har uppmätts till 8,2 mg/mj. Villkoret uppfyllt. Årsmedelvärdet för utsläppet av dikväveoxid har uppmätts till 6,2 mg/m 3 n tg vid 6 % O2 för Panna 6. Villkoret uppfyllt. Villkoret uppfyllt. En sammanfattning av villkorsefterlevnaden återfinns i Bilaga 2b. Villkoren uppfyllda för samtliga parametrar förutom kolmonoxid. En sammanfattning av villkorsefterlevnaden återfinns i Bilaga 2a. 11 (33)

14 Villkor 13 från deldom Rökgaskondensat från Panna 5 ska genomgå rening och i så stor omfattning som möjligt användas inom anläggningen. Överskottet ska ledas till kommunalt avloppsreningsverk. Villkor 13 (M ) Rökgaskondensat från Panna 6 ska renas så att det i så stor utsträckning som möjligt kan användas inom anläggningen. ph i det utgående kondensatet från Panna 6 till recipienten får som månadsmedelvärde inte understiga ph 6. Utsläppet av renat rökgaskondensat från Panna 6 till recipient får som månadsmedelvärde och riktvärde* samt som årsmedelvärde högst innehålla följande halter av föroreningar: Förorening Enhet Månads- /Årsmedelvärde Susp mg/l 10 Ammonium mg/l 10 NH3-H Kvicksilver mg/l 0,005 Kadmium mg/l 0,005 Tallium mg/l 0,05 Arsenik mg/l 0,01 Bly mg/l 0,05 Krom mg/l 0,05 Koppar mg/l 0,05 Nickel mg/l 0,05 Zn mg/l 0,3 Villkor 14 Kemiska produkter och uppkommet farligt avfall ska hanteras på sådant sätt att spill eller läckage inte kan nå avlopp och så att förorening av mark, ytvatten, eller grundvatten inte kan ske. Flytande kemikalier och flytande farligt avfall ska förvaras på tät, hårdgjord yta inom invallat område under tak. Invallningar ska med god marginal rymma den största behållarens volym. Ämnen som kan avdunsta ska förvaras så att risken för avdunstning minimeras. Villkoret uppfyllt. Rökgaskondensatet har i första hand återvunnits och använts som processvatten. Överskottet har letts till avloppsreningsverket. Villkoret uppfyllt. Rökgaskondensatet har i första hand återvunnits och använts som processvatten. Utsläpp av renat rökgaskondensat justeras för att hålla ph 6. Villkoret uppfyllt. En sammanfattning av villkorsefterlevnaden återfinns i Bilaga 2a för Panna 6. Villkoret uppfyllt. Kemiska produkter och farligt avfall förvaras i för detta avsedda kärl så att förorening inte kan nå mark, avlopp, yt- eller grundvatten. Flytande kemikalier och flytande farligt avfall förvaras invallat och väderskyddat. Flyktiga ämnen förvaras i täta kärl. 12 (33)

15 Villkor 15 Aska och andra restprodukter från förbränning och rökgasrening ska lagras och hanteras inom verksamhetsområdet på sådant sätt att risk för olägenheter undviks. Dessa ska i så stor utsträckning som möjligt utnyttjas vid anläggningsarbeten, återföras till mark eller på annat sätt nyttiggöras. Deponering får endast ske på godkänd deponi. Villkor 16 Verksamheten får som riktvärde* inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än 50 db(a) dagtid vardagar må-fr (06:00-18:00) 40 db(a) nattetid samtliga dygn (22:00-06:00) 45 db(a) övrig tid Den momentana ljudnivån på grund av verksamhet får nattetid vid bostäder uppgå till högst 55 db(a) som riktvärde, med undantag för sådana händelser som utlösning av säkerhetsventiler. Bolaget ska vid förändring av verksamheten som kan påverka bullernivåer, genomföra bullermätningar genom närfältsmätningar och beräkning för att följa upp riktvärdena. Villkor 17 från deldom Buller från byggplatser för tillkommande förgasningsanläggning eller Panna 6 jämte kringutrustning ska under byggnadstiden begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån vid bostäder som riktvärde* inte överstiger Villkoret uppfyllt. Aska och restprodukter från förbränning hanteras slutet. Transporter med torr aska och restprodukter sker med täckta fordon, alternativt blandat med vatten för att förhindra olägenheter. Under året har aska och restprodukt återanvänts i olika markkonstruktioner. Bullervillkoret har uppfylls under året. Bullerberäkningar genomfördes under Efter det genomfördes bullerdämpande åtgärder konstaterades det i en undersökning (TR R01) att de bullerdämpande åtgärderna i den befintliga anläggningen haft önskad effekt och att villkoren innehålls. Störande buller har endast uppstått då säkerhets- och friblåsningsventiler har öppnat vid driftstörningar, start och stopp, vilket är normalt. Villkoret uppfyllt. 60 db(a) dagtid vardagar må-fr (07:00-19:00) 50 db(a) kvällstid vardagar samt lör-, sön- och helgdagar (07:00-19:00) 45 db(a) nattetid samtliga dygn (22:00-07:00), samt lör-, sön- och helgdagar (19:00-22:00) Under byggtiden får den momentana ljudnivån som riktvärde* inte överskrida 70 db (A). 13 (33)

16 Villkor 18 I den årliga miljörisk- och miljöaspektanalysen av verksamheten ska, enligt bolagets fastställda rutiner för efterlevande av förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll, energikrävande objekt och möjliga energisparande åtgärder identifieras, bedömas och prioriteras. Utifrån denna prioritering skall lämpliga åtgärder vidtas för att säkerställa energihushållning. Villkoret uppfyllt. Riskanalysen har uppdaterats under året och aspekter och risker som identifierats har bedömts med avseende på sannolikhet och konsekvens, samt prioriterats med hjälp av en riskmatris. Villkor 19 Det ska finnas dokumenterade rutiner för att säkerställa att inkomna avfallsbränslen inte innehåller annat avfall än vad som omfattas av tillståndet. Villkor 20 Lagring och beredning av avfall, som kan orsaka luktproblem eller nedskräpning av omgivningen, får endast ske inomhus eller i container. Villkor 21 Dammande bränsletransporter ska täckas så att damning och nedskräpning i omgivningen begränsas. Bolaget ska vid behov i samråd med tillsynsmyndigheten vidta åtgärder för begränsning av damning från ytterligare källor. Villkor 22 Om luktstörningar av mer än begränsad omfattning uppstår på grund av verksamheten ska bolaget utreda möjliga åtgärder mot sådan lukt och i samråd med tillsynsmyndigheten vidta lämpliga åtgärder. Tillsynsmyndigheten får föreskriva ytterligare villkor. Villkor 23 Villkoret gäller förgasningsanläggningen som inte uppförts. Villkor 23 (M ) För det farliga avfall som förbränns i Panna 6 gäller det minsta och högsta flöde, det lägsta och högsta värmevärde samt det maximala föroreningsinnehåll som anges i tabell 2, Bilaga B, till denna dom. Villkoret uppfylls genom att rutiner för kvalitetskontroll av avfallsbränslet finns. Villkoret uppfyllt. Ingen lagring eller beredning av avfall har skett utomhus. Villkoret har beaktats. Dammande bränslen dysas med vatten och fordon har förhöjda sidolämmar så att damning och nedskräpning begränsas. Körytor bevattnas och städas. Vattendysning och damningsskyddsnät finns monterade runt lagerplatser och markficka för att motverka damning. Luktstörningar av mer än begränsad omfattning har förekommit. Ett arbete pågår för att begränsa förekomsten av luktstörningar i samråd med tillsynsmyndigheten. Flera åtgärder har vidtagits under 2015 och arbetet fortsätter under Villkoret är inte aktuellt eftersom förgasningsanläggningen inte har uppförts. Villkoret uppfyllt. 14 (33)

17 Följande villkor gäller i samband med uppförandet av reningsanläggningen för dagvatten mm. Villkor 24 från deldom Villkoret är inte aktuellt för året eftersom Anläggande av utloppsledning i sjön ska anläggandet av dammen färdigställdes utföras under vinterhalvåret, oktober- april. under Arbete med anläggande av damm utförs vid lågvattenstånd, undernivån +0,90 (RH2000). Villkor 24 från dom Anläggande av utloppsledning i sjön ska utföras under vinterhalvåret, oktober - april. I de fall schaktning under grundvattenytan måste genomföras vid arbetet med anläggandet av damm ska dessa arbeten utföras vid lågvattenstånd, under nivån +0,90 m (RH2000). Villkor 25 från deldom Grumligheten i Mälaren ska kontrolleras i anslutning till utsläppspunkten under entreprenaden (som turbiditet eller halten suspenderad substans). Uppmäts grumlighet som bedöms kunna påverka miljön i Mälaren ska åtgärder vidtas. Villkor 26 från deldom Sediment i länshållningsvatten ska avskiljas innan vattnet släpps till Mälaren. Villkor 27 från deldom Målvärden enligt nedanstående tabell ska gälla för länshållningsvatten som pumpas till recipient. Ämne Målvärde (μg/l) Arsenik 15 Kadmium 0,3 Krom 15 Koppar 35 Kvicksilver 0,1 Nickel 45 Bly 3 Zink 60 Vanadin 40 PAH cancerogena 0,2 PAH övriga 10 Suspenderad substans Villkoret är inte aktuellt för året eftersom anläggandet av dammen färdigställdes under Villkoret är inte aktuellt för året eftersom anläggandet av dammen färdigställdes under Villkoret är inte aktuellt för året eftersom anläggandet av dammen färdigställdes under Villkoret är inte aktuellt för året eftersom anläggandet av dammen färdigställdes under En utförlig beskrivning av hanteringen och provtagningen redovisades i miljökontrollrapporten som lämnats till Länsstyrelsen (33)

18 Villkor 28 från deldom Tillsynsmyndigheten ska godkänna ett handlings- och kontrollprogram avseende miljöfrågor innan entreprenadarbetet påbörjas. Programmet ska bl.a. beskriva hur sediment ska avskiljas ur länshållningsvattnet och hur innehållet av eventuella föroreningar i detta vatten ska kontrolleras. Villkor 29 från deldom Den lovgivna anläggningen för uppsamling och behandling av dagvatten ska vara tagen i drift senast 2,5 år efter lagakraftvunnen dom. Villkor 30 från deldom Bolaget ska i samråd med tillsynsmyndigheten upprätta en skötselplan för reningsanläggningen. Villkor 31 från deldom Flödesproportionell provtagning ska utföras sex gånger per år de två första åren efter det att dammen har tagits i drift samt till dess tillsynsmyndigheten beslutat något annat. Syftet med provtagningen är att följa upp dagvattendammens reningseffekt. Följande parametrar ska kontrolleras: Kadmium, krom, koppar, kvicksilver, nickel, bly, BOD7, zink, fosfor, kväve, suspenderad substans, oljeindex, CODCr och PAH. Villkoret är inte aktuellt för året eftersom anläggandet av dammen färdigställdes under Villkoret uppfyllt. Dammen är i drift sedan oktober En skötselplan har kommunicerats till Länsstyrelsen. En provtagningsplan har kommunicerats med Länsstyrelsen. Provtagning utförs enligt villkor 31 i deldom meddelad Bolaget ska därefter till tillsynsmyndigheten ge in en sammanfattning och bedömning av provresultat samt förslag till omfattning av provtagning under dammens fortsatta drift samt slutliga villkor för utsläppet till vatten. Villkor 31 (M ) Panna 6 ska utrustas och drivas på sådant sätt att temperaturen hos rökgaserna efter den sista tillförseln av förbränningsluft uppgår till minst 850 C under minst två sekunder. Villkoret uppfyllt. Pannan är upprustad och drivs enligt villkoret. 16 (33)

19 Villkor 32 (M ) Panna 6 ska vara utrustad med minst en stödbrännare per förbränningslinje. Stödbrännaren ska starta automatiskt när temperaturen hos rökgaserna efter den sista tillförseln av förbränningsluft sjunker under 850 C. Den ska också användas under anläggningens start- och stopperioder för att säkerställa att temperaturen 850 C upprätthålls i förbränningskammaren under dessa perioder så länge oförbränt avfall finns i förbränningskammaren. Under de tillfällen som avses i första stycket får inte stödbrännaren eldas med bränsle som kan orsaka större utsläpp än vad som uppkommer från förbränning av gasolja enligt definitionen i 1 andra stycket 3 och 4 förordningen (1998:94) om svavelhaltigt bränsle. Villkor 33 (M ) Verksamheten ska bedrivas på sådant sätt att det tillgängliga förbränningsvärmet i det avfall som förbränns energiåtervinns med hög energieffektivitet. Bortkylning i syfte att upprätthålla produktionen av el från Panna 6 får uppgå till högst 20 GWh som medeltal per år under löpande treårsperiod. Villkoret uppfyllt. Panna 6 har stödbrännare installerade som startas automatiskt när temperaturen hos rökgaserna efter den sista tillförseln av förbränningsluft närmar sig 850 C. Eldningsolja 1 används. Villkoret uppfyllt. Mängden bortkyld värme, i syfte att upprätthålla produktionen av el i Panna 6, har uppgått till 2,3 GWh som medeltal. 17 (33)

20 Utredningsvillkor Villkor U2 Bolaget åläggs att i samråd med Havs- och vattenmyndigheten samt tillsynsmyndigheten under en prövotid närmare utreda effekterna i miljön av utsläppet av varmt kylvatten. Utredningen ska klargöra effekten av nuvarande kylvattenutsläpp samt det kylvattenutsläpp som förväntas med bolagets föreslagna drift av Block 4 (bortkylning av värme i början och slutet av eldningssäsongen) med förgasningsanläggningen eller Panna 6 i drift. Utredningen ska klarlägga de effekter som uppstår på det biologiska livet i närheten av utsläppspunkten samt om det är motiverat föreslå eventuella åtgärder för begränsning av negativa effekter samt kostnaden för dessa. Utredningen ska bl a omfatta följande: - Mätning och dokumentation av kylvattenflöden till och från anläggningen samt temperatur på in- och utgående kylvatten. - Mätning (temperatur, syrehalter och - mättnad) av kylvattenplymens utbredning i närområdet i höjd och horisontalled. Mätningen bör spegla olika driftvariationer under året samt mellan olika år i recipienten. - Mätning av biologiska parametrar i plymens område samt i referensområde: - Bottenfauna, - Växt- och djurplankton, - Fiskbestånd (status och hälsotillstånd hos abborre och gös) Utredning pågår. Enligt dom mål M skulle utredningen redovisas till miljödomstolen senast En förlängning av prövotiden har beviljats av Mark- och miljödomstolen med anledning av att Block 6 togs i drift under året. I deldom mål M ändrar Markoch miljödomstolen tidpunkten för redovisning av prövotidsutredningen U2 till senast En delredovisning lämnades in till Mark- och miljödomstolen och avslutande provtagningar kommer att genomföras under Slutlig redovisning ska lämnas in till Mark- och miljödomstolen i början av Bolaget ska redovisa utredningen, inklusive förslag till åtgärder, tidplan för åtgärdernas genomförande, kostnaden för åtgärder samt förslag till slutliga villkor senast till miljödomstolen. Villkor U3 Villkoret gäller förgasningsanläggningen som inte uppförts. Villkoret är inte aktuellt eftersom förgasningsanläggningen inte uppförts. 18 (33)

21 Villkor U4 från deldom Miljödomstolen uppskjuter i avvaktan på drifterfarenheter från behandlingsanläggningen för dagvatten under de två första åren frågan om framtida provtagningsprogram och villkor för utsläpp till vatten. Bolaget ska genomföra provtagnings- och analysprogram enligt villkor P3 nedan. Utredningen ska genomföras i samråd med tillsynsmyndigheten. Prövotidsutredningen ska inklusive förslag till slutliga utsläppsvillkor ges in till tillsynsmyndigheten inom 2,5 år efter det att reningsanläggningen för dagvatten tagits i drift. Villkor U5 från deldom Miljödomstolen uppskjuter på nytt frågan om utsläpp av processvatten. Bolaget ska i samråd med tillsynsmyndigheten utreda möjlig upprustning av sedimenteringsbassängen och senast den 31 december 2011 till tillsynsmyndigheten redovisa utredningen inklusive förslag till tillämpliga åtgärder samt tidsplan för genomförande av åtgärderna samt förslag till slutligt villkor för utsläpp till vatten. Provisoriska föreskrifter P1 från deldom Det i sedimenteringsbassängen renade processvattnet får som riktvärde* innehålla högst 15 mg/l suspenderade ämnen och högst 1 mg/l olja mätt som oljeindex. P2 Temperaturen i recipienten utanför utsläppspunkten får som riktvärde* inte överstiga 28 C. Dagvattendammen togs i drift i september Provtagnings- och analysperioden har påbörjats efter drifttagningen och fortlöper. En prövotidsutredning inklusive förslag på slutliga villkor för utsläpp från dagvattendammen ska lämnas in till tillsynsmyndigheten senast mars Villkoret uppfyllt. Utredningen daterad 15 december 2011 inskickades till tillsynsmyndigheten inom givet tidsintervall. En ny sedimenteringsbassäng har anlagts och tagits i drift i augusti Villkoret uppfyllt. Länsstyrelsen har i beslut förelagt Mälarenergi AB att genomföra åtgärder för att minska halten suspenderande ämnen i utgående vatten från reningsanläggningen. Resultatet av utredningar och genomförda åtgärder har redovisats till Länsstyrelsen under Senast 31 augusti 2016 ska Mälarenergi inkomma med förslag på slutliga villkor för det renade processvattnet. Riktvärdet har uppfyllts. Temperaturen utanför utsläppspunkten har kontrollerats under året och mätningarna visar att temperaturen i utgående kylvatten inte har överskridit riktvärdet. 19 (33)

22 P3 Flödesproportionell provtagning ska utföras sex gånger per år de två första åren efter det att dammen har tagits i drift samt till dess tillsynsmyndigheten beslutar något annat. Syftet med provtagningen är att följa upp dagvattendammens reningseffekt. Följande parametrar ska kontrolleras: Kadmium, krom, koppar, kvicksilver, nickel, bly, BOD7, zink, fosfor, kväve, suspenderad substans, oljeindex, CODCr och PAH. En provtagningsplan har kommunicerats med Länsstyrelsen. Provtagning utförs enligt villkor 31 i deldom meddelad Bolaget ska därefter till tillsynsmyndigheten ge in en sammanfattning och bedömning av provresultat samt förslag till omfattning av provtagning under dammens fortsatta drift samt slutliga villkor för utsläppet till vatten. *Med riktvärde menas ett värde som om det överskrids medför en skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder så att värdet kan innehållas. 20 (33)

23 10. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. En utredning pågår om kylvattnets påverkan på Mälaren enligt utredningsvillkor U2 i avsnitt 9. Mälarenergi har lämnat in en delredovisning till Mark- och miljödomstolen och ska genomföra avslutande provtagningar under En slutredovisning ska lämnas till Mark- och miljödomstolen i början av En utredning har gjorts för reningsanläggningen för processavloppsvatten, för att ytterligare förbättra reningseffekten och minska utsläpp till Mälaren. Mälarenergi AB har genomfört åtgärder för att minska halten suspenderande ämnen i utgående vatten från reningsanläggningen och resultat av utredningar och genomförda åtgärder har redovisats under 2015 till Länsstyrelsen. Senast 31 augusti 2016 ska Mälarenergi inkomma med förslag på slutliga villkor för det renade processvattnet. Med syfte att kontrollera att förbränningen inte ger upphov till organiska föreningar till vattenrecipienten har dioxin- och furanhalten i kondensatet analyserats. I mars 2016 genomfördes även provtagning av PAH som även visade lågt värde (0,14 µg/l). Under anläggningens intrimningsperiod uppmättes förhöjda halter av dioxiner och furaner i rökgasen. Halterna av dessa ämnen har under tiden varit låga i rökgaskondensatet, i de flesta fallen under detektionsgränsen. Aromatiska kolväteföreningar som dioxiner och PAH:er är stora molekyler som effektivt renas genom filtrering i två steg. Mälarenergi bedömer det som troligt att PAH-halterna har följt de uppmätta dioxin- och furanhalterna under perioden, och därmed varit låga. Under 2016 kommer PAH i rökgaskondensatet att analyseras en gång per månad. I det förnyelsearbete som pågår vid Västerås kraftvärmeverk har man lämnat in en tillståndsansökan till Mark- och miljödomstolen för uppförande av ett till kraftvärmeblock, Block 7. I samband med det har en miljökonsekvensbeskrivning för den planerade anläggningen tagits fram, där det bl.a. ingår En utredning om lokaliseringen av den planerade anläggningen Statusrapport för alla områden tillhörande befintlig och planerad verksamhet Spridningsberäkning för Kraftvärmeverket år 2020 Recipientbedömning av utsläpp till vatten från Kraftvärmeverket En ljudutredning för Kraftvärmeverket med Block 7 En miljöriskanalys för Kraftvärmeverket Block (33)

24 12. Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2002:26 och NFS 2002:28 samt förordningarna 2013:252, 2013:253 och 2013: En kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2002:26 och NFS 2002:28 samt förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar, förordningen (2013:253) om förbränning av avfall och förordningen (2013:254) om användning av organiska lösningsmedel. Aktuell Ej aktuell Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar x med installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26. Avfallsförbränning, NFS 2002:28. x Förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar. x Förordningen (2013:253) om förbränning av avfall. x Förordningen (2013:254) om användning av organiska lösningsmedel. x Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter: NFS 2002:26 Föreskriften reglerar utsläpp till luft och hur dessa ska övervakas för förbränningsanläggningar som har en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer. Enligt föreskriften gäller att samtliga produktionsenheter inom anläggningen, för vilka det är tekniskt och ekonomiskt möjligt att avleda rökgaserna genom samma skorsten, ska betraktas som en gemensam förbränningsanläggning. För Kraftvärmeverket i Västerås innebär detta att Panna 1, 2, 3, 4, HVK och hjälppanna 02 (HJP02) tillsammans utgör en stor förbränningsanläggning som lyder under NFS 2002:26. Mälarenergi AB betraktar sin stora förbränningsanläggning som en flerbränsleanläggning, vilket innebär att utsläppsgränsvärden enligt NFS 2002:26 bestäms som ett gemensamt gränsvärde för alla pannorna. Detta innebär att samtliga pannor som lyder under föreskriften betraktas som en panna som i detta avsnitt fortsättningsvis kommer att benämnas anläggningen. NFS 2002:26 tillämpas för Panna 5 endast då avfallsklassat bränsle inte förbränns. Enligt NFS 2002:26 ska utsläppen av NOX, SO2 och stoft mätas kontinuerligt och mätutrustningen ska kvalitetssäkras regelbundet enligt standarden SS-EN Detta genomförs för Panna 1, 2 och 4. För Panna 3, HVK och HJP02 är SO2 undantaget från kontinuerlig mätning enligt NFS 2002:26, 12. För Panna 3 mäts NOX, men inte stoft kontinuerligt. För HVK och HJP02 finns ingen kontinuerlig emissionsmätning. De uteblivna kontinuerliga mätningarna för dessa pannor motiveras av att det beräknade utsläppet från pannorna är av den storleken att det ligger inom mätosäkerheten för utsläppen från anläggningen totalt sett. Detta baseras på beräkningar från år 2010 som visade att panna 3, HVK och HJP02 tillsammans stod för ca 4,3 % av stoftemissionerna och ca 11,3 % av NOX-emissionerna från anläggningen. Undersökningen visar att avsaknad av kontinuerlig mätning och kvalitetssäkring enligt SS-EN 14181, endast i mycket ringa omfattning påverkar utsläppen för anläggningen totalt sett. Mätosäkerheten för mätmetoderna är ca 10 % och för stoftmätning vid halter under 1 mg/m 3 n är mätosäkerheten mer än 50 %, vilket visar att utsläppen från Panna 3, HVK och HJP02 ligger inom mätosäkerheten för de totala utsläppen från anläggningen. 22 (33)