Av hänsyn till upphovsrätten är vissa bilder borttagna.

Transkript

1 Käre användare! Denna pdf-fil är nedladdad från webbplatsen för Illustrerad Vetenskap Historia ( och får inte lämnas vidare till tredje part. Av hänsyn till upphovsrätten är vissa bilder borttagna. Med vänlig hälsning Redaktionen

2 KRIGSHISTORIA Världens första terrorbombningar Granatregn över AV POUL STRUVE NIELSEN År 1807 krävde England att den danska flottan skulle delta i kampen mot Napoleon. När kronprinsen vägrade blev Köpenhamnsborna de första offren för en dittills okänd taktik: att ignorera militära mål och i stället låta bomber regna ned över civilbefolkningen. DANMARK/1807 Europas stormakter har krigat mot varandra sedan slutet av talet. Allianserna skiftar men huvudfienderna förblir England och Napoleons Frankrike. År 1807 blir det neutrala Danmark indraget, eftersom England fruktar att landet tänker stötta Napoleon. DANMARK ENGLAND KÖPENHAMN LONDON Flera tusen Köpenhamnsbor dödades och tusentals lemlästades när de engelska granaterna under en hel vecka regnade ned över staden. KØBENHAVNS BYMUSEUM 50 Bonniers Världens Historia

3 Köpenhamn För 200 år sedan Dansk lilleputtstyrka hade inte en chans DANMARK Köpenhamn förfogade över man hämtade ur borgargardet och studentkåren. Den riktiga armén stod i Holstein. Den danska flottan hade inte gjorts segelklar utan låg obrukbar vid flottstationen Holmen. ENGLAND Engelsmännens styrka bestod av män med stridserfarenhet. De engelska marktrupperna backades upp av 24 linjeskepp och 22 mindre fartyg. Även flottan deltog i bombningarna.

4 KRIGSHISTORIA Nu börjar de! Ropen skallade när åskliknande kanondån hotfullt dundrade genom Studiestræde, en av de smala gatorna i östra delen av staden. Klockan var halv åtta på kvällen den 2 september Sedan började bomberna regna ner över Köpenhamn, en stad som belägrades av engelska trupper. Tidningen Dagen skrev: Mer än bomber, granater, brandprojektiler och glödande kulor slungades in. Många människor skadades och på mer än 30 platser upp stod bränder som släcktes av brand männen. Artikeln publicerades när tidningen äntligen kunde ges ut efter fem dygns våldsam beskjutning, något som även hade stoppat tryckpressarna. Helt sanningsenlig var artikeln emellertid inte. I själva verket var stadsborna inte bara skadade de var döda och kunde räknas i tusental. Förödelsen i staden var mycket omfattande, hela kvarter hade brunnit ned till grunden. Kriget tog till moderna medel Ropen som skallade genom Studiestræde den första kvällen var ett varsel om att en hittills oprövad militär strategi skulle testas: en terrorattack av en stat mot ett lands civilbefolkning. Därefter skulle taktiken komma att drabba städer som London och Dresden. Men Köpenhamn utsattes för det första försöket. Bombningarna i Danmark var den första i historien som bröt mot den dittills klassiska krigföringen då två arméer stod mittemot varandra, eller fartyg från två fientliga flottor möttes på öppet hav. Den formen av krig hade man använt så sent som 1801, när den engelska flottan kom till Danmark. Den gången var Köpenhamnsborna trygga åskådare på land under slaget på Reden, ankringsplatsen utanför staden. I korseld mellan stormakter Kring år 1800 befann sig Köpenhamn i ett ekonomiskt uppsving eftersom Danmark hade lyckats hålla sig neutralt i de krig som den franske kejsar Napoleons erövringslusta åstadkom. Danmark kunde tjäna bra på handeln mellan de stridande parterna. Men nu hade landet hamnat rakt i korselden mellan engelsmän och fransmän. Om man gjorde affärer med ena parten, blev den andra sur, och vice versa. Den franske härskaren hade förbjudit fransmän och deras allierade att göra affärer med Storbritannien. Storbritan- Maktens män hade lämnat staden Köpenhamns invånare fick klara sig på egen hand när engelsmännen angrep staden. Landets officiella ledare, kung Kristian VII, var i Tyskland och om han varit i staden hade hans stöd troligtvis varit minimalt. Kristian var PEDERSTRUP psykiskt sjuk, han led av schizofreni. Kungen var dessutom vanärad av sin drottning Caroline Mathildes otrohet med kungens mest förtrogne, läkaren Struensee. Under bombningarna mot Köpenhamn leddes landet därför i praktiken av sonen, den blivande Fredrik VI. Han hade varit landets makthavare sedan en statskupp 1784 en kupp som innebar att kronprinsen skulle underteckna nya lagar. Han var även mannen bakom den politik som hade lett till konflikten med engelsmännen både 1801 och nu Under bombningarna var prinsen på resa i Kiel. Därifrån gav han order om att flottan hellre skulle brännas än ges åt engelsmännen. Ordern kom aldrig fram: sändebudet tillfångatogs av engelsmännen. Danmarks kung, den galne Kristian VII, var inte i staden hans son hade fört honom i säkerhet i Kiel. nien hade svarat med ett eget förbud, som drabbade även de neutrala staterna. Det var för övrigt bara Danmark som var neutralt, sedan Napoleon några månader tidigare ingått ett fredsavtal med den ryske tsar Alexander. Kriget i Europa hade alltså under sommaren 1807 blivit ett allvarligt problem för danskarna särskilt som britterna nu krävde att få den danska flottan utlämnad eftersom de fruktade att kronprins Fredrik tänkte ge skeppen till Napo leon. Men danskarna hade i ett försök att blidka engelsmännen låtit bli att göra fartygen stridsberedda. De låg stilla och obrukbara vid flottstationen Holmen medan engelsmännen närmade sig landet med sin egen flotta. Träskoslaget vid Køge Förutom flottan hade engelsmännen med sig marktrupper. De mönstrade med man varav i land. Köpenhamn förfogade över en icke segelklar flotta samt en här på ca man av vanliga medborgare och unga studenter. Den danska armén, som kanske kunde ha spelat en avgörande roll, stod uppmarscherad i Holstein för att skydda den danska neutraliteten mot engelsmännens fiende Napoleons Frankrike. Chefen för Köpenhamns försvar, general Ernst Peymann, hade i all hast utnämnts av kronprins Fredrik innan prinsen gav sig iväg på en resa. Den åldrige Peymann hade aldrig tidigare haft någon militär befälspost. Den stora engelska armén landsattes utan problem i Vedbæk norr om Köpenhamn. Engelsmännen lyckades snabbt genomföra en kniptångsmanöver kring huvudstaden så att de kontrollerade en linje från Svanemøllen norr om Köpenhamn till Kalveboderne i söder. Sextusen engelska soldater skickades längre söderut till Køge, där danskarna den 29 augusti desperat försökte stoppa fienden. Striden har senare kallats träskoslaget vid Køge, eftersom de bönderna från Själland, Lolland och Falster som tagit till vapnen, lät sina tunga träskor stå kvar när de tog till flykten från slagfältet. Vägrade lämna ut flottan Köpenhamnsborna försökte sig på ett gagnlöst motangrepp två dagar senare från batterier uppställda på Kastellet. Kommendör Peymann var en av de sårade. Trots det vägrade han överlämna 52 Bonniers Världens Historia

5 Köpenhamn intas på en vecka När engelsmännen väl omringat staden kan danskarna bara stå emot i några dagar. Danmarks försvar är svagt och engelsmännen lyckas snart omringa huvudstaden. Kontakten med omvärlden skärs av. Med bara ett fåtal kanoner, utan armé och utan segelklar flotta har Köpenhamnsborna inte mycket att sätta emot engelsmännens fotfolk och artilleri. Bara de vida fälten på Amager söder om staden ligger öppna för flyende stadsbor. SVANEMØLLEN Slutet av augusti: Engelsmännen når Köpenhamn och placerar sina kanoner, mörsare och fältkanoner kring staden. Augusti september: Den engelska flottan fraktar först trupperna till Danmark och deltar sedan i beskjutningen av staden. ÖRESUND UTBRÄNT OMRÅDE 31 augusti: De omringade Köpenhamnsborna försöker göra utfall. Det misslyckas, och högste generalen såras i strid. KASTELLET HOLMEN STUDIESTRÆDE Augusti-september: Den danska flottan är inte segelklar och ligger obrukbar vid Holmen. 2 3 september: Gatorna omkring Studiestræde drabbas hårt av de första engelska bomberna. CHRISTIANSBORG CHRISTIANSHAVN KALVEBOD 2 6 september: De engelska belägringskanonerna i söder står nära staden och gör stor skada under beskjutningen. 4 5 september: Många som flyr tar sig till stadsdelen Christianshavn som inte bombas de första dagarna. Men sedan faller bomber även här. AMAGER Historie

6 KRIGSHISTORIA flottan till kungen av England. Köpenhamn var nu helt i fiendens grepp, all kommunikation med omvärlden var avskuren. Kvällen därpå började bombningarna. Barnen hämtades in när de första explosionerna hördes. Strax därefter sprang även de vuxna för sina liv. En bomb slog ned i ett gathus på Studiestræde. Allmän skräck bredde ut sig, ty nu var det förskräckliga skjutandet oavbrutet. De lysande bomberna flög i sina ryckiga banor genom luften. Brinnande projektiler korsade varandra och kom vinande ned på alla håll, berättade den då 9-årige Thomas Overskou senare. Bara i gårdshuset bodde 16 familjer. De rusade allihop nedför trapporna och trängde ihop sig i gången under jämranden, gråt och höga klagorop. Hästlort skulle ge skydd Bombningarna pågick till sju-tiden följande morgon. I gryningen kunde folk studera förödelsen och ta emot förhållningsregler. Poeten Jens Bragesen och hans väninna Sophie Ørsted beslutade sig för att fly från bostaden på Vestergade ut till stadsdelen Christianshavn, längre bort från engelsmännens kanoner. Följande natt var angreppet ännu våldsammare och varade till middagstid nästa dag. Bomber slog ner i vår bostad på Vester gade och i ett av rummen där vi hade befunnit oss. Samma rum som vi hade försökt skydda genom att lägga hästspillning på vinden. Om vi hade stannat kvar skulle vi varit lemlästade eller döda nu, skrev de efteråt. Köpenhamnsbor på flykt Alla som kunde flydde från centrala Köpenhamn. De som inte klarade resan till Christians havn sökte skydd i Rundetårn, som de hoppades skulle vara stabilt nog att stå emot bomberna, eller i valven vid Christians borgs ridbana. Bombningarna fortsatte hela dagen den 4 september. På kvällen kulminerade beskjutningen. En granat träffade kyrktornet på Vårfru -kyrkan och elden tog fart. Kyrkan som tidigare kunnat ses från långt håll brann ned till grunden. Krafterna och vattentillgången hade räckt till för att släcka bränderna efter de första nätternas bombningar, men natten mellan den 4:e och 5:e september stod hela stadsdelar i lågor. Alla hus på Studiestræde, Skindergade, Landemærket, Sankt Gertruds Stræde och Volden brann ner. Sammanlagt totalförstördes 300 fastigheter i Köpenhamn, och förstördes delvis. Släckningsarbetet försvårades av att hyresgästerna Konstnären Eckersberg tvingades släcka en brand i sitt rum med innehållet i pottan. Därefter gick han ut på gatan och målade av fasorna i den brinnande staden. hade flytt. Dörrar var låsta och det fanns få kvar som kunde hjälpa till. Samtidigt började bomberna falla även över Christianshavn, där flyktingarna samlats. Engelsmännens strategi fungerade Den engelska strategin fungerade som det var tänkt. De danska trupperna och den militära ledningen tappade modet när de såg hur befolkningen terrorise- KONGELIGE BIBLIOTEK Napoleons lögner lade Köpenhamn i ruiner Ett falskt rykte, igångsatt av den franske kejsaren Napoleon, var en av de främsta orsakerna till att England angrep Köpenhamns civilbefolkning. Den slutsatsen har historikern dr Thomas Munch-Petersen, University College London, kommit fram till i sin nya bok Defying Napoleon. Den franske kejsaren Napoleon försökte erövra land med alla medel, även genom falska rykten. Kejsaren själv låg enligt Munch- Petersen bakom det falska ryktet att Frankrike mobiliserade sin flotta för att erövra Irland och att den danska flottan skulle medverka i erövringen. Brittiska spioner trodde på ryktet, och deras rapporter hamnade på bordet hos Englands dåvarande utrikesminister George Canning. Här blev Napoleons lögn en viktig del i det engelska beslutet att bomba Köpenhamn för att själva ta över den danska flottan. Det var när jag läste Napoleons brev som det gick upp för mig att desinformationen hade be tydelse för beslutet att anfalla. Jag fann ett brev där han uttryckligen bad sin marinminister att ge intrycket av att han mobiliserade flottan för att erövra Irland och att sprida ryktet. Trots att breven varit tillgängliga för allmän heten sedan 1800-talet, har ingen sett sambandet tidigare, säger Thomas Munch-Petersen, som hävdar att anfallet mot Köpenhamn har sopats under mattan av Storbritannien.

7 rades. Samtidigt lämnade många av soldaterna som kom från borgargardet sina positioner på vallarna eftersom de fruktade för sina familjers öde och för att deras hem stod i lågor. Men det skulle bli ännu värre. Under veckoslutet den 5-6 september intensifierades granatregnet ytterligare. Fysikern H.C. Ørsted skrev om fasorna i Köpenhamn: Etatsråd Hegers gård har brunnit ned. Jag är inte lugn nog att skriva ordentligt, håll till godo med rapsodisk information. Winckler är oskadd, Lehmann har genom ett mirakel undgått döden men förlorat allt han ägde. De tre yngsta av professor Hornemands döttrar är skadade, och den ena mister en fot. Antalet sårade är övermåttan stort. Efteråt uppskattades dödstalet till mellan och Köpenhamnsbor. Minst lika många sårades. HANDELS- OG SØFARTSMUSEET, KRONBORG Flottan seglade iväg På måndag morgon tvingades staden ge upp. Kapitulationen var total. General Peymann tvingades rapportera att vår försvagade styrka i dess nuvarande skick inte är i stånd till att med sannolikhet avvärja att fienden med makt är i stånd till att inta och ta staden i besittning. Danmark överlämnade förbehållslöst flottan till engelsmännen. Några veckor senare kunde Köpenhamnsborna därför med ryggen mot ruinerna av sin förstörda stad blicka ut över Öresund och en annan dyster syn: På sundet stävade den förut så stolta dansknorska flottan mot Kattegatt för att segla vidare till England. Femton linjeskepp, femton fregatter och några mindre fartyg kryssade mot vinden med engelska besättningar ombord. De skepp som låg i dockan på Holmen förstördes innan engelsmännen gav sig av. Avseglingen blev inte bara slutet för en stor dansk flotta av träskepp, utan även för dansk neutralitet. Det förödmjukade riket allierade sig nu med Napoleon ett beslut som skulle bli ödesdigert. Den franske kejsaren förlorade kriget och Danmark tvingades som en konsekvens av fredsavtalet år 1814 att avstå Norge till Sverige. Och utan de norska skogarna blev det omöjligt för Danmark att bygga upp en ny flotta. LÄS MER: Thomas Munch-Petersen: Defying Napoleon: How Britain Bombarded Copenhagen and Seized the Danish Fleet in 1807, Sutton Publishing, anbefaler/tur_koebenhavns_bombardement_1807_historien.aspx Från roddbåtar tvingades danska sjömän tysta och bittra se den danska flottan föras bort av engelska besättningar. Flottan återfick aldrig sin styrka efter nederlaget i Köpenhamn. Bonniers Världens Historia