Ryssland vägrade dra sig tillbaka över gränsen, och den 28 mars 1854 kom krigsdeklarationen från Frankrike och Storbritannien.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ryssland vägrade dra sig tillbaka över gränsen, och den 28 mars 1854 kom krigsdeklarationen från Frankrike och Storbritannien."

Transkript

1 Fred som provokation Det var vid Krimkrigets slut som Åland demilitariserades. För att förstå demilitariseringens tillkomst måste vi titta på utvecklingen under Krimkriget. I juli 1853 ockuperade Ryssland Donaufurstendömena Moldavien och Valakiet som hörde till det turkiska Ottomanska riket. Rysslands officiella förklaring var att de måste skydda ortodoxa kristna i Turkiet. Men under en lång tid hade Ryssland haft som mål att kontrollera Svarta havsområdet, framförallt farlederna vid Konstantinopel. Även Konstantinopel, som den ortodoxa kyrkans ursprungsplats, var av oerhört stort symbolisk betydelse för Ryssarna. Den 5 oktober 1853 förklarade Turkiet krig mot Ryssland. Turkiet hade varit en av Europas stormakter men vid mitten av 1800-talet hade det blivit en sekundär makt. Turkiet kallades av Tsar Nikolai I för Europas sjuka man. Ryssland såg möjligheten att expandera sitt imperium utan att möta något starkare motstånd, varken från Turkiet eller från andra europeiska stater. Men Ryssland hade missförstått hur viktigt det var för Storbritannien och Frankrike att Turkiet inte skulle bli kontrollerat eller annekterat av Ryssland. Den 12 mars 1854 skrev Frankrike och Storbritannien under en allians med Turkiet. Alliansen gick ut på att försvara Ottomanskt territorium i Europa och Asien mot rysk aggression. För Storbritannien var det framförallt en fråga om maktbalansen i Europa. De ville inte att någon stat skulle kunna växa och komma i position att hota brittiska intressen, varken i Europa eller i resten av världen. Storbritannien hade ett handelsimperium att försvara. Frankrike under kejsaren Napoleon III ville använda tillfället att återetablera sig som en av Europas stormakter. Det var vid Wienkongressen år 1815, efter den stora Napoleons sista nedgång, som Frankrike hade hänförts till en sekundär makt i Europa. Fyra decennier senare var det dags att rita om den europeiska kartan med Frankrike i en dominerande position. Ryssland vägrade dra sig tillbaka över gränsen, och den 28 mars 1854 kom krigsdeklarationen från Frankrike och Storbritannien. Kriget hade Svarta havsområdet som fokus och koncentrerades så småningom till belägringen av Sevastopol på Krimhalvön. Östersjösområdet var också en viktig krigsskådeplats. Under sommaren 1854 blockerades sjöfarten kring Storfurstendömet Finland, och Bomarsunds fästning på Åland anfölls och förstördes.

2 Den 8 augusti, samma dag som franska och brittiska styrkor landsattes på Åland, kom Storbritannien och Frankrike med ett preliminärt program för fredsdiskussioner. Programmet bestod av fyra punkter. i) Ryssland ska avsäga sig sina politiska rättigheter i Moldavien och Valakiet samt Serbien. ii) Donaufloden ska bli internationellt vatten. iii) Svarta havet ska demilitariseras och Rysslands inflytande i regionen och Europa blir därmed begränsat. iv) Ryssland ska avsäga sig rollen som beskyddare av ortodoxa kristna i det Ottomanska riket. Dessa fyra punkter kom att utgöra grunden för alla diplomatiska förhandlingar under 1854 och Österrikes position mitt mellan Europas stora makter var svår. En allians med en av parterna och krig med den andra skulle förstöra Österrike och man ställde därför upp som medlare. I november 1854 accepterade Ryssland dom fyra punkterna, och en fredskonferens beslöts att hållas i Wien. I Ryssland dog Nikolai I (2 mars, 1855) och Alexander II blev tsar över Ryssland. Hittills hade Rysslands förluster i kriget varit acceptabla (Bomarsund). Mycket hängde nu på Sevastopols försvar. Den 15 mars 1855 inleddes fredskonferensen i Wien. Trots att det var Storbritannien och Frankrike som kom med fredsplanen ville de inte diskutera fred medan belägringen av Sevastopol pågick Ryssland skulle besegras på slagfältet innan fredsdiskussioner började på allvar. Fredskonferensens främste mål för de allierade var att försäkra sig om Österrikes deltagande på deras sida. Turkiets intresse, lösningen av det religiösa problemet och själva orsaken till Krimkriget, diskuterades knappt. Det var klart att krigets agenda styrdes av Storbritannien och Frankrike. Diskussionerna bröt ihop på grund av den tredje punkten. Den 8 september 1855 föll Sevastopols södra sida till de allierade arméerna. Storbritanniens soldater misslyckades i anfallet medan Frankrikes soldater intog den viktiga fästningen, Malakov tornet, och med det all ära för segern. Belägringen hade pågått 349 dagar och kostat många tusentals människoliv. Stämningen i det brittiska lägret på Krim och i London var inget annat än dyster. Fredsförhandlingar började nämnas, men Storbritanniens premiärminister pratade bara om att det skulle bli en otillräcklig fred och till och med om faran för fred. Och för tillfället höll Frankrikes kejsare Napoleon med. Efter Sevastopols fall förberedde de allierade ett nytt anfall mot Ryssland under sommaren Förhoppningen var att en ökad takt i kriget skulle kunna orsaka revolutioner bland det ryska imperiets många etniska minoriteter, från Polen till Krim. Krigets ursprungliga målsättning, att försvara Turkiets territorium i Europa och Asien, hade blivit av sekundär betydelse. Problemet var att de allierade nu började utveckla olika målsättningar: Storbritannien föredrog ett flottanfall mot fästningen Kronstadt

3 och huvudstaden Sankt Petersburg, medan Napoleon drömde om ett anfall genom Östeuropa hans personliga mål var att återetablera det polska riket. Nu började alliansen spricka. Den franska armén hade vunnit en stor seger vid Sevastopol och med det bevisat Frankrikes status som en av Europas stormakter. Men på Krim förlorade armén hundratals man i sjukdomar varje dag och det franska folket hade tröttnat på krig. Frankrike började uppleva svåra ekonomiska problem och risken för civil oro var stor. När Napoleon insåg att Storbritannien aldrig skulle stödja hans planer att återetablera Polen, beslöt han sig för att sluta fred med Ryssland. Situationen i Storbritannien var annorlunda. Landet var ekonomiskt starkt och krigsmaskinen hade kommit i gång. Ambitionerna för kriget växte. Pressen hetsade befolkningen och militären ville sudda ut katastrofen vid Sevastopol. Landets premiärminister, Palmerston, var övertygad att Ryssland, Europas tyrann och det största hotet mot brittiska intressen, kunde och borde krossas militärt. Planer för anfall mot Kronstadt och Sankt Petersburg drevs fram. Men trots Palmerstons och folkets attityd styrdes Storbritannien av det parlamentariska systemet. När Frankrike visade att de ville sluta fred enades Storbritanniens regering (förutom Palmerston) och oppositionspartierna samt drottningen mot Palmerston, krigsministeriet och den populära viljan. Om Palmerston hade haft samma makt som Europas andra statsledare skulle Krimkriget ha fortsatt. Den 20 november 1855 beslöt Storbritannien att gå med i fredsförhandlingarna, men bara om de fick stipulera egna fredsvillkor som skulle ingå i den så kallade femte punkten. Fredsvillkoren i de ursprungliga fyra punkterna inte räckte till. Freden skulle bli ohederlig. Den femte punkten definierades så här: De krigförande makterna reserverar rätten att i Europas intresse ta fram specifika villkor utöver de som nämns i de övriga fyra punkterna. Trots den femte punktens oklara formulering hade Storbritannien redan bestämt sig för de specifika villkoren, och att syftet var att förnedra Ryssland. Bland dessa villkor fanns demilitariseringen av Åland. Det borde förklaras att Ryssland såg sig själv som en stormakt. Vid den tiden definierades stormakter som stater som ständigt expanderade samt att de bestämde med absolut makt över sitt eget territorium. Om en annan stat kunde tvinga en stormakt att acceptera förändringar som påverkade dess eget territorium, var det per definition inte längre en stormakt. Demilitariseringen av Åland var därför inte bara förnedrande det var Storbritanniens förhoppning att det var för Ryssland nästintill oacceptabelt. Vägen till Paris och fredsförhandlingarna var inte enkel. För Frankrike och Österrike som verkligen ville ha fred var den femte punkten mycket farlig. Och om Storbritannien (vissa parter åtminstone) för uppenbart motsatte sig fredsplanen riskerade de att alliansen skulle spricka. Alternativet var att kompromissa och gå med i förhandlingarna för att försöka kapa hela processen inifrån. Då skulle Ryssland och inte Storbritannien tvingas backa ur förhandlingarna, och kriget skulle kunna fortsätta med alliansen intakt. Inte bara det om Ryssland förkastade fredsplanen skulle andra stater, som Österrike, Preussen och Sverige, bli tvungna att ansluta sig till en

4 aggressiv allians mot Ryssland. Storbritanniens förväntningar var således inte bara att fredsförhandlingarna skulle leda till en fortsättning av kriget utan att kriget skulle trappas upp ytterligare. Den 28 december 1855 presenterade Österrike fredsplanen till Ryssland. Ryssarna hade fram till den 18 januari att acceptera fredsvillkoren annars skulle Österrike avbryta alla diplomatiska relationer med Ryssland vilket skulle leda till krig. Ryssland reagerade genom att modifiera villkoren i punkt ett och totalt avslå den femte punkten. Österrike informerade Ryssland att diplomatiska relationer skulle avbrytas den 18 januari. Preussen informerade också Ryssland att de skulle stödja alliansen. Storbritanniens plan såg ut att kunna fungera. Men Ålands demilitarisering ansågs av de andra i alliansen som enbart av brittiskt intresse, och därför i strid med alliansens ursprungliga målsättningar för kriget. Frankrikes och Österrikes sympatier fanns hos Ryssland. Frankrike hade redan etablerat bra diplomatiska kontakter med Ryssland, och såg fram emot fruktbara förhållanden mellan de två länderna efter kriget. Frankrike försökte tvinga Storbritannien att acceptera den ryska versionen av fredsplanen, och det var nu Storbritannien som riskerade bli ensamt vid förhandlingsbordet. Till slut var parterna i alliansen eniga, och Frankrike lovade ge sitt stöd till Ålands demilitarisering. Samtidigt försäkrades Ryssland av Frankrike och Österrike att Ålands demilitarisering inte skulle användas på ett förnedrande sätt. Den 16 januari 1856 meddelades beslutet från Ryssland. Landet led av en krossande ekonomisk kris, och revolutioner riskerade bryta ut. Tryggade av Frankrikes och Österrikes lov om stöd accepterade Ryssland fredsvillkoren. Den 25 februari 1856 började fredskongressen i Paris, och den 1 mars tog Storbritannien upp frågan om Ålands demilitarisering. Men Ryssland hade redan beslutat att acceptera villkoret. Eftersom det inte berörde Turkiet krävde Ryssland att Ålands demilitarisering skulle behandlas i ett separat traktat mellan Frankrike, Storbritannien och Ryssland, och som skulle kopplas till fredfördraget. Ålandsservitutet, 30 mars, 1856 För att tillmötesgå den önskan, som uttryckts av Deras Majestäter Drottningen av det Förenade Konungariket Storbritannien och Irland och Fransmännens Kejsare, förklarar Hans Majestät Kejsaren av Ryssland, att Ålandsöarna icke skola befästas och att där varken skall bibehållas eller upprättas någon anläggning av militär eller marin art. I allt detta ser vi en dubbel ironi. Den första och största ironin är att Ålands demilitarisering hade sitt ursprung i ett försök av Storbritannien att förlänga kriget. Men kopplat till demilitariseringen finns en andra ironi. Forskning i Bomarsunds historia förklarar hur Ryssland lätt kunde acceptera Ålands demilitarisering. Sedan 1841 hade Ryssland visat att de ville minska på den halvfärdiga fästningens planerade storlek.

5 År 1843 halverade Ryssland antalet soldater på Åland. Denna minskning är ett tecken på minskade militära ambitioner i allmänhet, men också gällande fästningsbygget eftersom soldaterna bidrog till arbetsstyrkan under byggsäsongen. Och i januari 1854 ritades en karta där ett av de viktigaste försvarstornen i Bomarsund skulle ersättas av ett mindre kanonbatteri. Igen ser vi en minskning av både resurser och ambitioner. Detta tyder på att Åland och Östersjön inte var lika militärstrategiskt intressanta i mitten av 1850-talet jämfört med situationen i slutet av 1820-talet. Det område som var mycket intressantare gällande territoriell expansion var vid Rysslands södra gräns kring Svarta havet. Det var där, och inte i Östersjön, som Ryssland försökte utöka sitt imperium under 1850-talet. Problemet för Ryssland var att Bomarsunds halvfärdiga fästning redan hade slukat enorma summor pengar och det hade varit politiskt pinsamt att plötsligt avsluta arbetet. Då kom lösningen. Storbritannien krävde att Åland skulle demilitariseras. Ryssland skulle tvingas att acceptera (eller hellre förkasta) ett villkor som var tänkt att förnedra landets ledning. Men istället sågs det som en lösning på ett problem som hade funnits i över ett decennium. Samtidigt använde de ryska diplomaterna i Paris acceptansen av Ålands demilitarisering som en förhandlingspunkt när andra, för Ryssland viktigare, villkor diskuterades (territorium kring Svarta havets kust). Ålands demilitarisering kom inte till på det sätt som många av oss tror, eller kanske snarare vill tro. Det vore enklare om syftet hade varit fredligt. Vad betyder detta för hur demilitariseringen uppfattas idag? Det som är viktigast är att vi har en bra förståelse av historien, och inte baserar våra slutsatser på någon slags uppfattning om hur det borde ha gått till. Exakt hur Åland demilitariserades är en intressant fråga, men behöver inte påverka hur vi ser på demilitariseringen på Åland i dagsläget. Den historiska processen är viktigare om man vill använda demilitariseringen som en modell att applicera som en form av konfliktlösning i andra situationer runt om i världen. I ett sådant fall måste man fokusera på själva skapelseprocessen och det är då viktigt att förstå hur komplext och oförutsägbart det politiska spelet kan vara. Den här texten presenterades som en föreläsning vid ett seminarium arrangerat av Ålands fredsinstitut och Ålands landskapsregering i Självstyrelsegården den 30 mars Graham Robins Projektledare i Bomarsund Museibyrån

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Första världskriget

Första världskriget Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om

Läs mer

Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte

Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte speciellt många kolonier jämfört med andra länder i

Läs mer

Första världskriget 1914-1918

Första världskriget 1914-1918 Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.

Läs mer

Andra världskriget. 9gr HT-16

Andra världskriget. 9gr HT-16 Andra världskriget 9gr HT-16 Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rätt man på rätt plats i rätt tid Hitler kom i precis rätt tid. Lovade råda bot på arbetslöshet och fattigdom. Lyckades.

Läs mer

Första världskriget The Great War

Första världskriget The Great War Första världskriget The Great War Europa 1800-talet Nationalismen: en ny tanke samma språk, religion och kultur skulle bli ett land Italien enas Tyskland (tidigare 38 stater) enades 1871 under Bismark

Läs mer

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN DEN TYSK / RYSKA PAKTEN o Flera var rädda för kommunismen som härskade i Sovjetunionen. o Kanske kunde den stora tyska armén vara ett bra försvar mot Sovjetunionen? o Ett avtal eller snarare en pakt mellan

Läs mer

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget FACIT Instuderingsfrågor första världskriget 1. Vad innebar imperialismen? Imperialism = politiskt och militärt ta makten över främmande områden I slutet av 1800-talet tävlade stormakterna i Europa om

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

Den väpnade freden 1871-1914

Den väpnade freden 1871-1914 Den väpnade freden 1871-1914 Osäkerhet och misstro Alla förberedde sig för krig Industrialiseringen gav resurser Värnplikt Allianser Trippelalliansen Tyskland, Österrike, Italien (till 1915) (inkl. Bulgarien

Läs mer

Två olika syner på Finlands roll i kriget.

Två olika syner på Finlands roll i kriget. Fortsättningskriget Fortsättningskriget är det andra kriget som Finland deltar i under andra världskriget. Kriget börjar efter att Tyskland inleder operation barbarossa, invasionen av Sovietunionen. Finland

Läs mer

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25 Kronologi: Det andra Världskriget 1939 40 Tyskland invaderar Polen den 1.9. Storbritannien och Frankrike förklarar Tyskland krig 3.9. Sovjetunionen rycker in i Polen några veckor senare, efter att Polen

Läs mer

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan Gustav II Adolf Sveriges regent mellan 1611-1632 Gustav II Adolf -Ärvde kungakronan från sin far Karl IX som 16 åring. -Hans mamma var en tysk prinsessa - Kristina - Ung men väl förberedd på sin uppgift

Läs mer

1. Bakgrund inför det första världskriget- 1800-talet

1. Bakgrund inför det första världskriget- 1800-talet Inledning 1. Bakgrund inför det första världskriget- 1800-talet Efter den franska revolutionen samt Napoleons fall skulle Europa aldrig mer vara sig likt. Som ni vet bidrog Upplysningstiden under 1700-talet

Läs mer

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför?

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför? Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rä6 man på rä6 plats i rä6 :d Hitler kom i precis rä6 :d. Lovade råda bot på arbetslöshet och fabgdom. Lyckades. Blev snabbt populär. Rädslan för krig.

Läs mer

200 år av fred i sverige. En resa i fredens fotspår. en turistresa från interaktiv historia

200 år av fred i sverige. En resa i fredens fotspår. en turistresa från interaktiv historia 200 år av fred i sverige En resa i fredens fotspår en turistresa från interaktiv historia så går resan 08.00 Samling Umeå. 08.15 Avfärd till Hörnefors. Under färden berättar vår guide om dagen och bakgrunden

Läs mer

Amerikanska revolutionen

Amerikanska revolutionen Amerikanska revolutionen 1776 1783 Amerikanska revolutionen Eller amerikanska frihetskriget - Storbritannien hade kolonialiserat USA på 1600- talet - Sammanlagt 13 kolonier på Östkusten - Britter som flytt

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur 1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera

Läs mer

SVENSK FÖRSVARSPOLITIK 1743 1757

SVENSK FÖRSVARSPOLITIK 1743 1757 SVENSK FÖRSVARSPOLITIK 1743 1757 I DESS UTRIKESPOLITISKA OCH INRIKESPOLITISKA SAMMANHANG AV LEIF DANNERT UPPSALA 1943 APPELBERGS BOKTRYCKERIAKTIEBOLAG Förord Källor och litteratur Förkortningar INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Läs mer

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015.

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015. samhällsskydd och beredskap 1 (9) Opinioner 2015 Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015. Konferensdeltagare! De senaste åren

Läs mer

Den romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika

Den romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika Bild: Giovanni Dall'Orto Varghona med tvillingarna Romulus och Remus. I romersk mytologi var det Romulus som grundade staden Rom. SPQR är en förkortning för "senaten och det romerska folket". Romarriket

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

VARFÖR KRIG? FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION. ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET Måndag, 10 November, 2014 ORSAKER ORSAKER ORSAKER

VARFÖR KRIG? FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION. ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET Måndag, 10 November, 2014 ORSAKER ORSAKER ORSAKER FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION Etablerad 2014 ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET Måndag, 10 November, 2014 HVISTORIA Denna presentation är en del av det arbete som ingår i det historiska projektet HVISTORIA

Läs mer

Wienkongressen

Wienkongressen Wienkongressen 1814-1815 I Wienkongressen ingår tre olika delar, den första Parisfördraget (maj 1814), kongressen själv och det andra Parisfördraget (1815). Varför var en kongress nödvändig? Den skulle

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

Den 28 juni 1914 mördas Ärkehertig Franz Ferdinand och hans fru Sophie

Den 28 juni 1914 mördas Ärkehertig Franz Ferdinand och hans fru Sophie Den 28 juni 1914 mördas Ärkehertig Franz Ferdinand och hans fru Sophie Anti-Serbisk propaganda i Österrike efter mordet på Franz Ferdinand. Texten lyder Serbien måste dö! Efter några veckor så trappades

Läs mer

kubakrisen.notebook September 21, 2009

kubakrisen.notebook September 21, 2009 KUBAKRISEN Det Kalla kriget förändrades under den senare delen av 1950 talet. Den värsta kommunisthysterin avtog i USA samtidigt som Khruschev lanserade idén om fredlig samexistens mellan väst och öst.

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Militärt försvar fredsbevarande?

Militärt försvar fredsbevarande? Militärt försvar fredsbevarande? Eders Majestäter, eders Kungliga högheter, herr talman, excellenser, akademiledamöter, mina damer och herrar Alla har vi hört uttrycket Si vis pacem para bellum, myntat

Läs mer

Första världskriget. Bildspel: Mattias Larsson

Första världskriget. Bildspel: Mattias Larsson Första världskriget ildspel: Mattias Larsson In Flanders fields In Flanders fields the poppies blow etween the crosses, row on row That mark our place; and in the sky The larks, still bravely singing,

Läs mer

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender!

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender! Kalla kriget, första skedet 1946-1947. Vänner blir fiender! Det kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som effektivt delade upp världen i två läger, väst och öst. Det kalla kriget började

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

VARFÖR KRIG? FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION. ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET November 2015 ORSAKER ORSAKER ORSAKER

VARFÖR KRIG? FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION. ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET November 2015 ORSAKER ORSAKER ORSAKER FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION Etablerad 2014 ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET November 2015 HVISTORIA Denna presentation är en del av det arbete som ingår i det historiska projektet HVISTORIA för

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds Det kalla kriget När Tyskland anföll Sovjet 1941 bildades en allians mellan USA, Storbritannien och Sovjet. På det stora hela fungerade detta bra. Det fanns dock en motsättning mellan de båda västmakterna

Läs mer

Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika

Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen - Varför ville amerikanerna upphöra att tillhöra det brittiska riket? - Varför hade England höjt skatterna för de amerikanska bosättarna? Händelse: Amerika blir

Läs mer

ORSAKER TILL ANDRA VK

ORSAKER TILL ANDRA VK HUVUDORSAKER: Hitler och aggressiv tysk utrikespolitik Nationernas Förbund kollektiv säkerhet misslyckas Eftergiftspolitiken (Appeasement) ANDRA VIKTIGA ORSAKER: Fredsuppgörelserna efter Första VK Ekonomi

Läs mer

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor Industri och imperier HT 2016 Instuderingsfrågor Det allra bäst är egentligen om ni som studenter skapar era egna frågor och problem vid inläsningen av kurslitteraturen, men det är inte alltid så enkelt.

Läs mer

Planering historia tillval

Planering historia tillval Planering historia tillval Perioden 1871-1945 Vi skall arbeta med perioden 1871 till 1945. Vi kommer dela upp perioden i fyra block. Block 1- Imperialismen 1871-1914 Block 2 Första världskriget 1914-1918

Läs mer

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för

Läs mer

Europa efter det första världskriget

Europa efter det första världskriget Nya stater i Europa Finland Estland Lettland Litauen Polen Tjeckoslovakien Ö:rike Ungern Jugoslaviem aug 27 14:18 Europa efter det första världskriget Tyskland Turkiet aug 27 12:59 1 Tysklands territoriella

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI 1789 Frihet, jämlikhet, broderskap Vad är historia? Vad är historia? Frågan är svår att definiera då svaren är många. Det som man säkert kan säga är att historia handlar om

Läs mer

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Du kommer väl ihåg omslaget till Blod och lera? På bilden ser du soldater från första Australienska divisionen som går på en spång nära Hooge, vid

Läs mer

Professor Gunnar Åselius, Försvarshögskolan: Första världskriget Rysslands roll

Professor Gunnar Åselius, Försvarshögskolan: Första världskriget Rysslands roll Professor Gunnar Åselius, Försvarshögskolan: Första världskriget Rysslands roll INNEHÅLL Var 1914 en förutsättning för 1917? Vilket ansvar hade Ryssland i juli 1914? Hur dålig var armén? Hur fungerade

Läs mer

ORSAKER TILL ANDRA VK

ORSAKER TILL ANDRA VK HUVUDORSAKER: Hitler och aggressiv tysk utrikespolitik Nationernas Förbund kollektiv säkerhet misslyckas Eftergiftspolitiken (Appeasement) ANDRA VIKTIGA ORSAKER: Fredsuppgörelserna efter Första VK Ekonomi

Läs mer

Finland under 1950 talet.

Finland under 1950 talet. Farans år 1944 1948 Direkt efter de finska krigen gick Finland igenom en period som kallas för farans år. Den sovietiska kontrollkomissionen är i landet fram till slutet av 1946 och ingen formell fred

Läs mer

Andra världskriget

Andra världskriget Andra världskriget 1939-1945 Vägen till kriget s.231-232 Upprustning, först i smyg sedan öppet. Allians Tyskland Italien Japan (axelmakterna). Rehnlandet (vid franska gränsen) besätts 1936. Österrike ansluts

Läs mer

Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet

Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet Adolf Hitler hur kunde han få makten? Adolf Hitler hade kommit

Läs mer

GUSTAF MAURITZ ARMFELT

GUSTAF MAURITZ ARMFELT GUSTAF MAURITZ ARMFELT EFTER ARMFELTS EFTERLEMNADE PAPPER SAMT ANDRA HANDSKBIFNA OCH TRYCKTA KÄLLOR AF ELOF TEGNÉR ANDBA UPPLAGAN. I. ARMFELT OCH GUSTAF III. STOCKHOLM, F. & G. BEIJERS FÖRLAG Innehåll.

Läs mer

VÄRLDENS UNDERGÅNG. Del 4. En värld i lågor. Studiehandledning ANDRA VÄRLDSKRIGET

VÄRLDENS UNDERGÅNG. Del 4. En värld i lågor. Studiehandledning ANDRA VÄRLDSKRIGET VÄRLDENS UNDERGÅNG ANDRA VÄRLDSKRIGET Del 4. En värld i lågor Studiehandledning BAKGRUND Världens undergång del 4 Japan är på väg att ta över hela Stilla havet, de enda som står i deras väg är USA. På

Läs mer

Oktoberkriget 1973 och oljekrisen 1973-1974

Oktoberkriget 1973 och oljekrisen 1973-1974 Oktoberkriget 1973 och oljekrisen 1973-1974 Under oljekrisen fyrdubblade OPEC-länderna priset på råolja. Priset på olja steg från $3 per fat till $11 per fat. Här ser man hur en man hamstrar bensin i en

Läs mer

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Konteramiral Johan Pitka Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Johan Pitka föddes 1872, när Estland var en del av tsarens Ryssland. Han utbildade sig till sjökapten och var till sjöss under åren 1889 till

Läs mer

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 Efter 1945 Fred och välfärd Europa var en världsdel i spillror. Politikerna som styrde hade varit med om krisen på 1920- och 1930 talen, världskrig, nazism, kommunism

Läs mer

KRIGEN. 1.Slovenien (1991) 2.Kroatien ( ) 3. Bosnien - Hercegovina( ) Övrigt: Kosovo ( ) Bombningar av Nato1995, 1999

KRIGEN. 1.Slovenien (1991) 2.Kroatien ( ) 3. Bosnien - Hercegovina( ) Övrigt: Kosovo ( ) Bombningar av Nato1995, 1999 BALKANKONFLIKTEN KRIGEN 1.Slovenien (1991) 2.Kroatien (1991-1995) 3. Bosnien - Hercegovina(1992-1995) Övrigt: Kosovo (1998-1999) Bombningar av Nato1995, 1999 DEN MODERNA HISTORIEN 1980 1989 1991-92 1995

Läs mer

Extramaterial till Lisetten 3/2014

Extramaterial till Lisetten 3/2014 Extramaterial till Lisetten 3/2014 Följande tabeller och bilagor tillhör artikeln Ämnesorden som är svåra att förstå som publicerades i Lisetten nummer 3/2014. Artikeln är skriven av Susanne Grahn och

Läs mer

Anarkismen lever: Rojava.

Anarkismen lever: Rojava. Anarkismen lever: Rojava. Bravetheworld 2015/06702 Innehåll Anarkismen lever: Rojava. 3 2 Anarkismen lever: Rojava. 3 Det finns en plats där kön, religion och etnicitet inte splittrar. En plats där alla

Läs mer

Lars Ericson Wolke 1658. tåget över bält. historiska media

Lars Ericson Wolke 1658. tåget över bält. historiska media Lars Ericson Wolke 1658 tåget över bält historiska media 3 1658. tåget över bält tidigare utgivning av lars ericson wolke på historiska media Svenska knektar (1995, 1998, 2002, 2004) Svenska frivilliga

Läs mer

Några få procent som, precis som adeln, var befriade från att betala skatt. Alla biskopar var adliga.

Några få procent som, precis som adeln, var befriade från att betala skatt. Alla biskopar var adliga. 1 REVOLUTIONER Den franska revolutionen 1789-1799 Mot slutet av 1700-talet var Frankrike Europas mäktigaste stat. Så länge någon kunde minnas hade landet styrts av enväldiga kungar som fått stöd av adeln

Läs mer

Franska revolutionen. en sammanfattning

Franska revolutionen. en sammanfattning Franska revolutionen en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt. Kungen (Ludvig XVI) hade all makt. Han kunde kalla in ståndsriksdagen, men hade inte gjort det på 175

Läs mer

Skotten i Sarajevo och andra orsaker till första världskriget

Skotten i Sarajevo och andra orsaker till första världskriget Skotten i Sarajevo och andra orsaker till första världskriget Första världskriget anses ha börjat efter skotten i Sarajevo år 1914, men mordet på ett ärkehertigpar var inte den enda orsaken till varför

Läs mer

KOLONIALISMEN & DEN AMERIKANSKA

KOLONIALISMEN & DEN AMERIKANSKA KOLONIALISMEN & DEN AMERIKANSKA REVOLUTIONEN 1775-1783 Mikael C. Svensson BAKGRUND TILL KOLONIERNA Jag påstår att vi är den bästa rasen i världen och att ju större del av världen som vi har under oss,

Läs mer

Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG

Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Västeuropa De första åren efter andra världskriget var nödår i stora delar av Europa, med svält och bostadsbrist. Marshallplanens pengar

Läs mer

Ålands landskapsregering Ålands fredsinstitut Norden i Fokus

Ålands landskapsregering Ålands fredsinstitut Norden i Fokus Ålands landskapsregering Ålands fredsinstitut Norden i Fokus 1 Publicerad av Ålands landskapsregering Författarna Mariehamn 2007 2 Innehåll Förord...5 Bomarsund och fredsavtalet i Paris. Fred som provokation

Läs mer

Sverige och Östersjön

Sverige och Östersjön ROBERT DAI.SJÖ: Sverige och Östersjön Sveriges politik i Ostersjöområdetharunderefterkrigsffden ofta varit försiktig, i kontrast till statsledningens agerande vad gäller mer fjärran områden. Från baltutlämningen

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 101/2014 (Finlands författningssamlings nr 1018/2014) Statsrådets förordning om sättande i kraft av protokollet om

Läs mer

Instuderingsfrågor i historia åk 7

Instuderingsfrågor i historia åk 7 Instuderingsfrågor i historia åk 7 Läroboken s. 32-37 1. Vad innebär nationalismen? 2. Vem enade det tyska riket år 1871? 3. Vad kallades denna man? 4. Varför hade han fått detta smeknamn? 5. Mot vilka

Läs mer

SAMMANFATTNING Här följer spelets gång under en tur i sammanfattning. En tur måste spelas i denna ordning. Världsstrategispelet FÖRSTÄRKNINGSFAS

SAMMANFATTNING Här följer spelets gång under en tur i sammanfattning. En tur måste spelas i denna ordning. Världsstrategispelet FÖRSTÄRKNINGSFAS 14538i06 2/18/00 5:05 PM Page 1 SAMMANFATTNING Här följer spelets gång under en tur i sammanfattning. En tur måste spelas i denna ordning. FÖRSTÄRKNINGSFAS - en tredjedel av områdena ska behärskas - extra

Läs mer

Petter Johanes Jonasson - min ff fm f avskedade soldaten Johan Hägg.

Petter Johanes Jonasson - min ff fm f avskedade soldaten Johan Hägg. 2014-09-30 Petter Johanes Jonasson - min ff fm f avskedade soldaten Johan Hägg. av Åke Öster Johan Hägg kommer från gården Tomasbol i Tydje församling, som senare slogs samman med Tösse församling. Ingår

Läs mer

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens den 9 januari 2017

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens den 9 januari 2017 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (10) Opinioner 2016 Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens den 9 januari 2017 Ers Majestät! Ärade

Läs mer

HISTORISKA ERÖVRARE ALEXANDER DEN STORE

HISTORISKA ERÖVRARE ALEXANDER DEN STORE ALEXANDER DEN STORE Alexander den store är en av världens mest mytomspunna män. Trots en övermäktig fiende lyckades han och hans män besegra den persiska armén. Tack vare honom spreds den grekiska kulturen

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

Nationalism och Imperialism

Nationalism och Imperialism Nationalism och Imperialism 1815 1914 Tiden efter Wienkongressen 1815 (som avslutade Napoleonkrigen) och fram till första världskriget 1914 kan ses som nationalismens och imperialismens tidsålder. Under

Läs mer

Fadershuset. i tidens ström. Sune Askaner: En krönika om människor och händelser långt ner i Småland och i Sveriges sista krig.

Fadershuset. i tidens ström. Sune Askaner: En krönika om människor och händelser långt ner i Småland och i Sveriges sista krig. Sune Askaner: Fadershuset i tidens ström I tidens ström får alla plats. För en tid är vi där, på väg någonstans. Vart går färden och vad är målet? Ett liv kanske bara en tidsrymd mellan två årtal. Inte

Läs mer

VARFÖR KRIG? FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION. ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET November 2016 BAKOMLIGGANDE ORSAKER OMEDELBARA ORSAKER

VARFÖR KRIG? FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION. ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET November 2016 BAKOMLIGGANDE ORSAKER OMEDELBARA ORSAKER FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION Etablerad 2014 ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET November 2016 HVISTORIA Denna presentation är en del av det arbete som ingår i det historiska projektet HVISTORIA för

Läs mer

Undret vid Dunkerque (Dunkirk).

Undret vid Dunkerque (Dunkirk). Undret vid Dunkerque (Dunkirk). I maj 1940 när Tyskland anfaller Frankrike så finns en stor del av brittiska armén i Frankrike. Tyskland anfaller Frankrike via Belgien och genom Ardennerskogen som ligger

Läs mer

Första världskriget, mellankrigstiden och Hitlers väg till makten

Första världskriget, mellankrigstiden och Hitlers väg till makten Första världskriget, mellankrigstiden och Hitlers väg till makten Basfakta första världskriget År: 1914-1918 Inblandade länder: Tyskland, Österrike Ungern, Ryssland, Frankrike, Storbritannien, USA, Italien,

Läs mer

Summering Enväldet i Europa politisk historia. SPANIEN.

Summering Enväldet i Europa politisk historia. SPANIEN. Summering Enväldet i Europa politisk historia. SPANIEN. 1. Karl V 1516-1556 a. Augsburg 1555 b. Krig emot främst Frankrike om Italien. c. Abdikerar och delar upp sitt väldiga rike: i. Österrike till brodern

Läs mer

tisdag 23 oktober 12

tisdag 23 oktober 12 ANDRA VÄRLDSKRIGET PÅ VÄG MOT KRIG Adolf Hitler blir rikskansler i Tyskland, 1933 Hitler sätter in militär i Rhenlandet, 1936 Hitler upphäver Versaillesfördaget, 1937 Ockuperar Österrike, Anschluss, 1938

Läs mer

INNEHÅLL. Förord 9. 1 Bakgrunden till andra världskriget 11

INNEHÅLL. Förord 9. 1 Bakgrunden till andra världskriget 11 Förord 9 1 Bakgrunden till andra världskriget 11 Arvet från första världskriget 11 Versaillesfreden 13 Locarnopakten 1925 16 Nationernas Förbunds problem 17 Den ekonomiska världskrisen drabbar Europa 18

Läs mer

Hur var det möjligt för Sverige att bli en stormakt?

Hur var det möjligt för Sverige att bli en stormakt? 1 STORMAKTSTIDEN Fram till 1500-talet var Sverige ett litet och fattigt land. Trots detta blev Sverige på 1600-talet en stormakt där Östersjön nästan var som ett svenskt innanhav. Varken förr eller senare

Läs mer

Omvärldsanalys MRS. Sjukvård i det civila försvaret. 151015 Räddsam MRLäk S

Omvärldsanalys MRS. Sjukvård i det civila försvaret. 151015 Räddsam MRLäk S Omvärldsanalys MRS Sjukvård i det civila försvaret Verksamhet i vårt närområde maj-okt 2015 Maj Arctic Challenge Exercise (ACE15) - Samordnad planering Sverige, Norge, Finland - 3600 soldater, 9 länder,

Läs mer

Första världskriget

Första världskriget 1 Varför läser vi om första och andra världskriget? 1. För att förstå riskerna med att invånarna i ett land tappar tron på statens möjligheter att lösa landets konflikter. 2. Att allvarliga ekonomiska

Läs mer

Stormaktstiden fakta

Stormaktstiden fakta Stormaktstiden fakta 1611-1718 Stormaktstiden varade i ca 100 år. Sverige var stort och hade en miljon invånare. Som levde i ett stånd samhälle. Under denna tid skaffade Sverige sig mycket makt och erövrade

Läs mer

1. Gustav Vasa som barn

1. Gustav Vasa som barn På Gustav Vasas tid Innehåll 1. Gustav Vasa som barn 2. Tiden för Gustav Vasa början av 1500-talet 3. Stockholms blodbad 1520 4. Gustav Vasa blir kung 5. Gustav Vasa som kung 6. Gustav Vasas familj 1.

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

SVENSKA FOLKET OCH NATO

SVENSKA FOLKET OCH NATO Svenska folket och Nato SVENSKA FOLKET OCH NATO ULF BJERELD E fter det kalla krigets slut har neutraliteten successivt lyfts ut ur den svenska säkerhetspolitiska doktrinen. Under det kalla kriget användes

Läs mer

FN, De mänskliga rättigheterna och konflikten i Korea

FN, De mänskliga rättigheterna och konflikten i Korea FN, De mänskliga rättigheterna och konflikten i Korea FN FN förkortningen till Förenta Nationerna År 1918 efter fyra års krig det rådde vapenstillstånd i Europa, efter att kriget hade skördad miljöns tals

Läs mer

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i

Läs mer

Kort historik. hela den militära organisationen, inklusive officerarna, och den civila statsförvaltningen.

Kort historik. hela den militära organisationen, inklusive officerarna, och den civila statsförvaltningen. 1 Kort historik Sedan 1815 har det oavbrutet rått fred i Sverige, en längre tid än i något annat land i Europa. Tidigare var förhållandet helt annorlunda. Mellan år 1600 och 1815 befann sig landet i krig

Läs mer

Första världskriget 1914-1918

Första världskriget 1914-1918 Första världskriget 1914-1918 Det första världskriget var en katastrof av stora mått. Dessutom en onödig katastrof, enligt många historiker. Knappt tio miljoner soldater och sex miljoner civila fick sätta

Läs mer

10 januari 2015 Lasse Ericssons Släkt Sida 1

10 januari 2015 Lasse Ericssons Släkt Sida 1 10 januari 2015 Lasse Ericssons Släkt Sida 1 Lars Jönsson Flygare. Född 8 januari 1720 i Älgesta (Elgestad), Kil (T). 1 Soldat nr 115 vid Västmanlands regemente, Kungsörs kompani från 1742. Lars Jonsson

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

Milobefälhavare Väst: Anfallet kommer från Danmark

Milobefälhavare Väst: Anfallet kommer från Danmark GT 1981-05-07 Milobefälhavare Väst: Anfallet kommer från Danmark Av CURT CARLSSON GÖTEBORG: Anfallet mot Västsverige kommer från Danmark. Inte från danskarna utan från Nato eller Warszawapakten som ockuperat

Läs mer

Revolution. Giljotin. Monarki. Republik. Yttrandefrihet. Liberalism. Konservatism. Skräckvälde. Privilegier. Napoleon. Det tredje ståndet

Revolution. Giljotin. Monarki. Republik. Yttrandefrihet. Liberalism. Konservatism. Skräckvälde. Privilegier. Napoleon. Det tredje ståndet Revolution Giljotin Monarki Republik Liberalism Yttrandefrihet Konservatism Skräckvälde Napoleon Privilegier Det tredje ståndet Ståndssamhälle Nationalförsamlingen Klassamhälle Envälde Självständighet

Läs mer

Efterkrigstiden 1945-1991

Efterkrigstiden 1945-1991 Efterkrigstiden 1945-1991 1 Det kalla kriget s.254-255 Kalla kriget = förhållandet mellan supermakterna USA och Sovjetunionen 1945 1989. Liberal demokrati mot kommunistisk diktatur, båda supermakterna

Läs mer