Några få procent som, precis som adeln, var befriade från att betala skatt. Alla biskopar var adliga.

Transkript

1 1 REVOLUTIONER Den franska revolutionen Mot slutet av 1700-talet var Frankrike Europas mäktigaste stat. Så länge någon kunde minnas hade landet styrts av enväldiga kungar som fått stöd av adeln och kyrkan. Ändå blev Frankrike år 1789 det land i Europa där det första upproret mot det gamla makthavarna startade. Kungen halshöggs, kyrkan och adeln förlorade sin makt och sin rikedom. Hur kunde detta hända? Frankrike var ett klassamhälle Precis som i de flesta andra europeiska länder var fransmännen indelade i stånd. Man föddes in i sitt stånd och det ansågs självklart att de olika stånden inte var lika fina och inte hade samma rättigheter. Adeln Några få procent av befolkningen som inte behövde betala skatt och dessutom hade ensamrätt till de högsta jobben. Prästerna Några få procent som, precis som adeln, var befriade från att betala skatt. Alla biskopar var adliga. Det tredje ståndet (över 90% av fransmännen) Hit hörde bönderna (de flesta) som förutom skatterna till staten också måste betala en massa avgifter till adeln. Till byns adelsman betalade bönderna när de ville använda kvarnen eller vinpressen och det var bara adelsmannen som hade rätt att jaga på markerna. De flesta bönder hade det väldigt svårt. Hit hörde arbetarna i städerna till exempel torghandlare, snickare, murare och tjänstefolk. Dessutom fanns det många arbetslösa som försörjde sig genom tiggeri eller stölder.

2 2 Hit hörde också de rika borgarna som till exempel bankirer, advokater, läkare, författare, vetenskapsmän och storköpmän som handlade med porslin, tyger eller andra dyra lyxvaror. Dessa var ofta rika och välutbildade, men kunde inte få några toppjobb i staten. För att bli till exempel general, domare eller biskop måste man vara adlig. Orsaker till franska revolutionen Det orättvisa ståndssamhället där det orättvisa skattesystemet var det värsta. En svag kung och en impopulär drottning Missväxt som ledde till svält både bland bönderna och de fattigaste i städerna som inte hade råd att köpa den allt dyrare maten. Ekonomisk kris på grund av flera krig som kostat mycket pengar. Frankrike hade till och med fått låna pengar till krigen och statsskulden var nu uppe i flera miljarder i dagens penningvärde. Staten behövde mer pengar men kunde inte höja skatterna mer för det tredje ståndet. Många människor betalade redan 70% av sina inkomster i skatt. Enda lösningen var att också präster och adelsmän började betala skatt. Kungen var nu tvungen att kalla in riksdagen som inte sammanträtt sedan Detta var nödvändigt eftersom riksdagen var de enda som kunde pressa fram beslut om ett nytt skattesystem där även adeln och kyrkan skulle få betala skatt Riksdagen samlas och det blir genast bråk Adeln fick 300 representanter Prästerna fick 300 representanter Det tredje ståndet (som ju var störst) fick 600 representanter. Endast rika borgare valdes ut. Om alla riksdagsmän fick var sin röst skulle tredje ståndet vinna eftersom man visste att det fanns några adelsmän och präster som skulle rösta med dem. Adeln

3 3 föreslog då att stånden skulle få var sin röst i stället för då skulle plötsligt adeln och prästerna vinna med två röster mot en. På förslag av doktor Guillotin tågade det tredje ståndets representanter ut och samlades i stället i en stor bollhall i närheten. Några adelsmän och präster följde också med. I bollhuset svor de sedan en ed att inte upplösa sin riksdag förrän man gett Frankrike nya och mer rättvisa lagar. Man kallade sig nu för Nationalförsamlingen. Revolutionen bryter ut på allvar Inne i Paris var folket i extas. Kanske skulle nu adeln förlora makten och ett rättvisare Frankrike växa fram. Folksamlingar bildades som ropade slagord och det blev allt oroligare på gatorna. Dessutom var folk hungriga och arga på de höga matpriserna. Människor började ropa efter rättvisa och mat till sina barn. Kungen skickade trupper till Paris för att hålla ordning, men resultatet blev precis tvärt om staden exploderade av missnöje. I jakt på vapen stormade en folkmassa Bastiljen, den kungliga fästningen mitt i Paris. Fästningens befälhavare dödades, en kock skar av honom huvudet som sedan spetsades på ett spjut och i triumf fördes genom Paris gator. Flera soldater bytte också sida och gick över till demonstranterna eftersom ju de också hade hungriga familjer som led lika mycket som andra. Kungen blev skrämd och drog tillbaka sina trupper: folket hade tagit makten över huvudstaden! Dagen då Bastiljen stormades den 14 juli är idag Frankrikes nationaldag. Eftersom man i Paris nu var rädda att kungen skulle sätta in soldater igen bildade man nationalgarden för att skydda revolutionen. Varje stadsdel skulle bidra med minst 200 man och deras tecken skulle vara ett blått och rött band, Paris färger. För att visa att man inte var emot kungen, utan bara orättvisorna, lät man också kungahusets vita färg ingå i bandet. Trikoloren, den franska flaggan, var uppfunnen! Nyheten om Bastiljens fall spreds till landsbygden. Ute i landet anföll bönder och hantverkare slotten och dödade eller jagade i väg adelsfamiljerna. Bönderna bröt sig också in i slottens arkiv och brände alla viktiga papper där det stod hur mycket skatter och avgifter de skulle betala.

4 4 Ståndssamhället avskaffas Visserligen tyckte politikerna i Nationalförsamlingen att det var bra med uppror mot kungen och adeln. Men samtidigt skrämdes de av de våldsamma folkmassorna som ingen kunde styra. För att lugna folket, få slut på upproren och för att uppfylla eden från bollhuset skrev man nu nya lagar. De viktigaste blev: Alla fransmän skulle betala skatt Alla skulle kunna söka alla tjänster. Kungen skulle vara kvar, men skulle ha mindre makt. Alla män med höga inkomster skulle nu ha rösträtt. Riksdagsmännen i Nationalförsamlingen gav alltså rösträtt till de som tillhörde dem själva. Dessutom skrev man en deklaration om de mänskliga rättigheterna: alla människor är från födseln jämlika. Det var nu man formulerade det berömda slagordet: frihet, jämlikhet och broderskap. Med alla människor menades alla män. Att kvinnor skulle få rösta eller väljas till politiker var otänkbart. I riksdagen satt Nationalförsamlingens ordförande i mitten. Till vänster om honom satt de riksdagsmän som var mest radikala och ville ha de största förändringarna, till exempel rösträtt för alla och avskaffande av monarkin. Till höger satt de som ville gå mer försiktigt fram och dessa var i majoritet. Från denna placering har vi än idag orden vänsterpartier och högerpartier i Europas riksdagar. Revolutionen fortsätter och skräckväldet börjar När kungen nu hade förlorat det mesta av sin makt trodde många att revolutionen var slut. Men 1792 anfölls Frankrike av Österrike och Preussen, som ville krossa revolutionen och ge tillbaka makten till kungen. Kungarna i Österrike och Preussen var angelägna om att revolutionen skulle krossas så att den inte spreds till deras länder och hotade deras makt.

5 5 Den franska armén var i kaos. De högsta officerarna (adelsmän) hade flytt från landet och de flesta soldater var vanliga frivilliga som kom i trädskor och utan vapen till kriget. En kampsång uppstod bland dessa soldater: Marseljäsen. Denna sång är idag Frankrikes nationalsång. Skräcken ökade när fienden närmade sig Paris. Tusentals människor slets ut ur sina hus anklagade för att vara förrädare till revolutionen och på fiendens sida. Flera av dessa slogs ihjäl direkt på gatan. Till sist bröt sig folk in i slottet och fängslade kungafamiljen. Kungen och drottningen anklagades för samarbete med fienden och sattes i fängelse. Nationalförsamlingen vågade inte gå emot folket så kungen avsattes och Frankrike blev en republik. De radikala riksdagsmännen i Nationalförsamlingen tog nu över makten med folkets hjälp. De radikalas ledare: Maximilien Robespierre blev diktator. Kungen och drottningen avrättades för landsförräderi och över andra fransmän avrättades anklagade och dömda för landsförräderi eller för att vara emot revolutionen. Denna period kom att kallas för skräckväldet. Till sist gick det så långt att ingen, inte ens radikalerna i Nationalförsamlingen, gick säkra. Alla kunde bli angivna av någon fiende och snabbt avrättas. Robespierre tyckte sig se fiender och förrädare överallt. Till sist hade Robespierre rensat bort så många att riksdagsmännen fick nog och vände sig mot honom fick Robespierre själv gå upp till giljotinen. De rika har makten men behöver stöd av militären De politiker som nu tog makten i Nationalförsamlingen var samma män som skrivit under dödsdomen för kungen, deltagit i skräckväldets förföljelser och dessutom gjort sig själva rika genom att lägga beslag på de slott adeln tvingats lämna. De ville få slut på skräckväldet men absolut inte få tillbaka det gamla ståndssamhället. Landet styrdes nu av en rik borgarklass som såg till att bara de rika fick rösta. För att folket inte skulle protestera och för att besegra landets fiender var de styrande beroende av armén. Militärerna blev därför allt mäktigare och slutligen (1799) gjorde en ung general statskupp och tog makten ifrån politikerna. Hans namn var Napoleon Bonaparte. Efter några år utnämnde han sig till kejsare revolutionen var definitivt över.

6 6 Ludvig XVI Robespierre Napoleon Sansculotte (=utan knäbyxor) en revolutionär

7 7 Den ryska revolutionen 1917 I Europa hade den industriella revolutionen börjat förända samhället på allvar. Städerna blev större när allt fler flyttade dit för att arbeta i industrierna. Samtidigt blev bönderna färre när jordbruket moderniserades och färre behövdes inom jordbruket. De svåra förhållandena för arbetarna hade lett till att fackföreningar och socialistiska arbetarpartier bildades. Den rika medelklassen hade fått rösträtt och i många länder hade man också infört allmän rösträtt för män. Kungarna blev svagare och riksdagarna runt om i Europa fick allt mer att säga till om. Europa började bli mer demokratiskt och modernt. Samtidigt växte fiendskapen mellan Europas länder. Varje land ville vara rikast och ha störst fabriker. Därför försökte länderna hindra varandra från att utvecklas och tjäna pengar var de stora länderna uppdelade i två lag: England, Frankrike och Ryssland mot motståndarna Tyskland och Österrike- Ungern. Ett världskrig bröt ut. Ryssland var ett klassamhälle I Ryssland hade utvecklingen mot industrialism och demokrati inte kommit lika långt. Ryssland styrdes av en tsar som kämpade mot alla försök att demokratisera landet. En tsar är det samma som en kejsare. På tsarens sida stod adeln och kyrkan. De flesta ryssar var fortfarande bönder. Bönderna var fattiga och hade inte råd att köpa de maskiner som hade gjort jordbruket mer effektivt. I stället fortsatte de med de gammalmodiga arbetsmetoder som de västeuropeiska bönderna slutat med för länge sedan. Industrialiseringen hade bara precis kommit igång. Fabriksarbetarna blev fler och fler, men de hade det sämre än arbetarna i Västeuropa. Arbetsdagarna var längre och lönerna lägre i Ryssland. Att strejka och bilda fackföreningar var förbjudet i Ryssland. Det fanns också en medelklass av högutbildade och ibland rika fabriksägare, storköpmän, advokater, bankirer och läkare. Denna medelklass var mindre än i Västeuropa.

8 8 Orsaker till ryska revolutionen Missnöjet med en enväldig tsar som motarbetade alla försök till ett skapa ett mer demokratiskt samhälle. En svag tsar som flera menade var snäll men ganska korkad. Missväxt som ledde till hungersnöd i framförallt städerna. De fattigaste hade inte råd att köpa den allt dyrare maten. Missnöje med det pågående kriget och med tsaren som låg bakom att Ryssland hade dragits in i kriget. Kriget visade hur dåligt tsaren styrde landet. Många soldater skickades till fronten helt obeväpnade. Man sa åt dem att de nog skulle hitta vapen bland de döda. Och döda fanns det gott om, bara under 1915 dog två miljoner ryska soldater. Soldaterna svalt också eftersom man inte lyckades föra ut tillräckligt med mat till fronten. Arbetarorganisationerna var svaga och förbjudna, men de flesta industriarbetare var samlade på ett ganska litet antal fabriker eftersom industrialiseringen inte hade kommit så långt. Detta gjorde att det var lättare för arbetarna att gå samman när revolutionen väl kommit igång. Revolutionen bryter ut Den kalla vintern svalt folket i de ryska städerna. I mars startade ett uppror i huvudstaden S:t Petersburg. Det började med kvinnor som krävde bröd. Sedan spreds revolten snabbt bland det hungrande och krigströtta folket. Tsaren beordrade sina soldater att slå ner upproren i städerna, men dessa vägrade skjuta mot sitt eget folk. Många soldater led själva av kriget och de hade hungriga fruar och barn. Soldaterna bytte sida. Den ryske tsaren Nikolaj II var tvungen att avgå. Revolutionen hade börjat. Efter upproret tillsattes en ny regering som genast började skriva om lagarna. Tsarväldet skulle ersättas med demokrati. De flesta i regeringen var liberala och tyckte egentligen inte om revolutioner. De skrämdes av folkmassorna de inte kunde styra. Det visade sig snart att regeringen var för svag för att få kontroll över landet. Runt om i Ryssland tog bönderna över adelns slott eller brände ner dem och från fronten återvände massor av soldater som slutat bry sig om officerarna och deras order.

9 9 För att skydda revolutionen och för att få igång effektiva mattransporter bildades det runt om speciella råd där arbetare, soldater och socialistiska politiker samlades och fattade egna beslut utan att bry sig om vad regeringen tyckte. Dessa råd kallades Sovjeter och snart var det dessa som hade makten. Revolutionen fortsätter och kommunisterna tar makten Mitt i all röra dök Vladimir Uljanov, som kallade sig Lenin, upp i Ryssland. Lenin var ledare för det kommunistiska bolsjevikpartiet. Han hade förföljts av tsarens polis och därför flytt till Schweiz. Lenin förstod att det nu var tid för honom och skyndade sig tillbaka till Ryssland. När Lenin kom krävde han: fred, bröd och jord till folket. Han visste vad det ryska folket ville ha. På kvällen den 6 november 1917 tog rödgardisterna (bolsjevikernas beväpnade män) regeringens medlemmar tillfånga. Sedan såg Lenin till att alla sovjeterna runt om i landet godkände honom som hela Rysslands nye ledare. Lenins parti bolsjevikpartiet bytte därefter namn till kommunistpartiet. Tsarens och hela hans familj sköts ihjäl. Världskriget och revolutionen skapade kaos i Ryssland. Livsmedelsproduktionen sjönk och då en katastrofal torka dessutom drabbade landet dog 4-5 miljoner människor av svält. Skräckväldet När Lenin dött tog Josef Stalin över makten (Stalin betyder stål). Stalin började rensa ut de politiker som protesterade mot hans politik. Miljoner människor dömdes för att de misstänktes vara emot Stalin och den kommunistiska politiken. Hundratusentals avrättades och ännu fler skickades till slavarbete i Sibirien, anklagade för att vara folkets fiender. Ingen gick säker och snart hade nästan alla de som varit med och styrt landet tillsammans med Lenin avrättats. Efter Stalins död 1953 erkände de sovjetiska ledarna efter honom att de dömda varit oskyldiga.

10 10 Slutet för Sovjetunionen 1985 blev Michail Gorbatjov ledare i Sovjetunionen. Han införde yttrandefrihet och mer demokrati. I augusti 1991 gjorde några mäktiga kommunister och militärer en kupp mot Gorbatjov. Men kuppen misslyckades eftersom armén och polisen vägrade delta. Efter den misslyckade kuppen förbjöds kommunistpartiet och demokrati infördes. Efter sin död balsamerades Lenin. Man kan fortfarande gå och titta på honom. Stalin Gorbatjov