Barnen var med och utvecklade Göteborgs färggladaste terrass Möta Älv utanför Älvrummet. ÄLVSTRANDEN UTVECKLING HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

Transkript

1 Barnen var med och utvecklade Göteborgs färggladaste terrass Möta Älv utanför Älvrummet. ÄLVSTRANDEN UTVECKLING HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

2 MILJÖCHEFEN HAR ORDET De senaste åren på Älvstranden har varit en rolig och lärorik resa. Vi börjar nu knyta samman de utspridda bostads- och verksamhetsområden som vi hade för drygt tio år sedan till en stad med ett mer blandat innehåll. Men det är mycket kvar och idag känns det faktiskt som om vår resa bara har börjat. Jag känner ett väldigt starkt driv i Göteborg att förändra vårt sätt att arbeta för att svara på alla utmaningar! INNEHÅLL SIDA Miljöchefen har ordet... 3 Om oss och vårt uppdrag... 4 Vision Älvstaden styr vårt hållbarhetsarbete... 5 Från vision till verklighet... 6 Hållbar utveckling för Älvstranden... 7 Våra prioriterade hållbarhetsområden... 8 Innovation för hållbar stadsutveckling Hävstänger för Älvstrandens uppdrag En stad för alla Delaktighet den sociala hållbarhetens grundbult Utvärdering av Kvillebäcken Nya arbetssätt för miljösmarta transporter Energifrågan en nyckel till ökad hållbarhet Miljöpåverkan från vår verksamhet Trygghet och säkerhet kräver aktivt arbete Markanvisning och upphandling som verktyg Så arbetar vi med ekosystemtjänster Älvstranden lanserar gröna avtal Kompetensförsörjning en nyckelfaktor för vårt uppdrag Vi lever som vi lär Om vår hållbarhetsredovisning Innehållsförteckning enligt GRI Hållbarhetsarbetet har varit en framgångsfaktor för Älvstranden genom åren. Vi har utmanat oss själva och förbättrat oss steg för steg. Det har lyft kunnandet i vår organisation men också fått genomslag i samhället. Vi har utvecklat energieffektiva och miljöcertifierade hyresrätter som står som referens för ett förändrat bostadsbyggande i hela Sverige. Vi har också tagit fram nya hållbara affärserbjudanden genom ett proaktivt samarbete med energileverantörer, vilket gjort att vi nu uppnått vårt mål på 80 % minskade koldioxidutsläpp i vår förvaltning jämfört med 2005! Det är fortfarande en lång resa kvar. Segregationen ökar i vårt samhälle, vi står inför omfattande klimatförändringar och många av dagens affärsmodeller bidrar inte till att bryta dessa negativa trender. Samtidigt har vi i centrala Göteborg 5 miljoner kvadratmeter byggnadsarea att utveckla, vilket är fem gånger så mycket som det under 25 år utvecklats på Norra Älvstranden! Den tillväxt och omställning som sker från gles stad till tät och intensiv storstad är dramatisk och konfliktfylld och kräver därför en hållbar utformning i enlighet med vår starka och tydliga vision. Jag brukar säga att Vision Älvstaden är mycket mer än en utbyggnadsvision för centrala staden. Av de göteborgare som bidragit till visionen är det få som bor eller verkar inom visionsområdet. De har egentligen svarat på hur de vill att staden runt dem ska se ut. Min tolkning är att visionen egentligen gäller hela Göteborg och jag märker entusiasmen både hos mina branschkollegor och hos näringslivet. Allt fler medborgare och aktörer vill att Vision Älvstaden ska förverkligas helst redan imorgon... Få gånger i livet har jag haft en så stark känsla av att: Japp, nu lossar det! Nu kör vi! Som sagt, vår resa bara har börjat. Välkommen ombord! Staffan Bolminger Miljöchef Älvstranden Utveckling 2 HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 HÅLLBARHETSREDOVISNING

3 OM OSS OCH VÅRT UPPDRAG VISION ÄLVSTADEN STYR VÅRT HÅLLBARHETSARBETE Vår vision Älvstranden Utveckling är ett helägt kommunalt bolag som tillsammans med andra ska forma Göteborg till en hållbar, attraktiv och dynamisk stad öppen för världen. Vi arbetar långsiktigt enligt Vision Älvstadens strategier att möta vattnet, hela staden och stärka den regionala kärnan. Vi ska medverka till att området runt Göta älv fylls med boende, kontor, handel, mötesplatser och allt annat som karaktäriserar en levande och inkluderande stad. Genom att avyttra fastigheter, bygga och förvalta strategiska fastigheter, samt ägande av råmark för att utveckla byggrätter, skapar vi förutsättningar för stadens ständiga utveckling. Hållbar utveckling en nyckelfaktor för att vi ska lyckas När vi uppfyller vårt ägardirektiv har vi ett långsiktigt förhållningssätt och utgår ifrån en social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Vi verkar för att stor miljöhänsyn tas vid byggande och förvaltning av våra fastigheter. Barnperspektivet genomsyrar all planering och utveckling. Utvecklingen av blandstad med en funktionell mix av bostäder, handel, kontor, rekreation och nöjesliv är ledande i vårt dagliga arbete. Vi följer den av kommunfullmäktige antagna visionen och strategierna för Älvstaden. I förverkligandet av visionen är vi en viktig aktör och verkar för en tillfredsställande stadsmiljö också ur ett socialt och kulturellt perspektiv. Utöver ekonomiska värden och en ekonomisk bärkraft arbetar vi med att skapa och bevara sociala och ekologiska värden samt att utveckla bolagets kompetens och metoder kring dem. Samverkan Vi bidrar till helhetssyn, god samverkan och ett effektivt samarbete med stadens planerande nämnder och olika externa intressenter i syfte att skapa en hållbar stadsutveckling. Vi samverkar i och stödjer det strategiska utvecklingsarbetet för en hållbar stadsutveckling som staden bedriver. Ett antal nämnder och bolag, utöver de traditionellt tekniska nämnderna, är viktiga samverkanspartners i vårt arbete. Vi jobbar även för att utveckla vårt samarbete med mindre exploatörer och byggbolag på marknaden. Läs vårt ägardirektiv i sin helhet på älvstranden.com Vision Älvstaden pekar på ett antal utmaningar och möjligheter för Göteborg. Styrkorna är mångfalden, vattnet och drivkraften i staden. De största utmaningarna är segregation, klimatförändringar och en ekonomi i förändring. Älvstaden är en möjlighet att förändra Göteborg och vårt hållbarhetsarbete tar avstamp i utmaningarna och fokuserar på att lyfta fram styrkorna. För att lyckas med genomförandet av Visionen måste vi utveckla vårt sätt att arbeta. En ny gemensam modell för stadsutveckling i Göteborg som drivs av ledarskap, helhetssyn, delaktighet, samarbete och lärande, är ledstjärna för utvecklingen av nya arbetssätt inom vår organisation och i relation till våra intressenter. Det viktigaste för att nå förbättring inom hållbarhetsområdet är att vi faktiskt genomför de idéer och lösningar som tar oss närmare visionen! Utvecklingsområden blir testarenor, kommunikationen med aktörer och medborgare är aktiv och uppsökande och vi satsar på att skapa liv och aktivitet i de områden som väntar på att utvecklas. I den här hållbarhetsredovisning berättar vi om hur vi tar oss an vår uppgift och vårt ansvar. 4 HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 HÅLLBARHETSREDOVISNING

4 FRÅN VISION TILL VERKLIGHET Allt vi gör ska resultera i att vi levererar stadsmiljöer som kan fyllas med människor, verksamheter och aktiviteter. Stadsmiljön är hälsosam och det är lätt att leva och verka hållbart. Målet är att Älvstaden ska kännas inkluderande, grön och dynamisk. De gamla varvs- och hamnområdena är en tillgång för Göteborg. Här ska Vision Älvstadens strategier förverkligas. I vår roll som markägare bjuder vi in aktörer som vill vara med. SOCIALA BEHOVET Människans behov är i centrum. Vi ska tillfredsställa basala behov som hälsa, rent vatten, mat, sömn etc. men också önskemål som trygghet, rättvisa, tillhörighet och utbildning mm. EKONOMISKA UTBYTET Det ekonomiska systemets roll är utbytet mellan resurser och behov. Ekonomi definieras som att hushålla med resurser som är begränsande i förhållande till behov och totala önskemål. EKOLOGISKT UTRYMME Alla, både nu levande och framtida generationer ska kunna tillgodose sina behov inom de begränsade resurser som finns inom jordens ekologiska utrymme. HÅLLBAR UTVECKLING FÖR ÄLVSTRANDEN För att klara visionen behöver vi testa lösningar och koncept. Det kan vara alltifrån byggnader till utemiljöer eller system. Det är innehållet som gör staden. Nya och gamla fastigheter ska utvecklas för att matcha behov hos lokala och globala företag, boendemiljöer och lokal service. Stadsutveckling är komplext och alla perspektiv ska samsas. I vår roll som utvecklingsbolag ska vi driva på omställningen till ett hållbart samhälle. Därför för vi dialog med näringsliv, göteborgare och akademi för att hitta lösningar på utmaningarna. Delaktighet är vårt verktyg för att göra rätt saker och frigöra drivkrafterna hos alla olika kompetenser som kan vara med och bidra. Vi jobbar för att Göteborg ska bli en hållbar stad Hållbar utveckling för oss handlar om att tillgodose de mänskliga behoven med en rättvis fördelning av resurser inom ramen för det ekologiska utrymmet. Genom att använda de ekonomiska verktyg vi har kan vi nå stadens mål och skapa nytta för människa och samhälle. Göteborg en stad för alla Göteborg ska vara en stad där människor trivs, mår bra och kan förverkliga sina drömmar. De sociala behoven ska tillgodoses. Social hållbarhet i stadsutvecklingen handlar om miljön vi lever vår vardag i; bostad, bostadsområden, parker, gator, arbetsplats, skola och i vilken grad vi känner oss välkomna, delaktiga och trygga. Alla ska på lika villkor ha tillgång till stadens rum och alla ska ha möjlighet att påverka sitt vardagsliv och stadens utveckling. Vi sätter människan i centrum; medborgare, företagare, hyresgäster och besökare. Vi lever av tre jordklot I västvärlden använder vi för mycket resurser för att de ska räcka till alla, både nu och på sikt. Det måste vi ändra på. Vi måste ställa om från dagens resursintensiva samhälle till ett förnybart och kretsloppsanpassat samhälle där vi inte utnyttjar mer än att det räcker till alla. Det är brådskande och det kan förklaras av att vi har ökade behov och önskemål, främst pga befolkningsökning, tillväxtekonomin samt att material- och energiintensiteten ökar. Samtidigt begränsas det ekologiska utrymmet ytterligare genom att resurser, yta och naturens förmåga att ta hand om det vi lämnar efter oss, ständigt minskar. Att vara proaktiva är vårt uppdrag Vi ska vara proaktiva inom hållbar utveckling och använda ekonomiska drivkrafter som verktyg. Vi ska ha en långsiktigt hållbar affärsmodell som bygger på ett holistiskt synsätt för att bidra till förverkligandet av ett hållbart samhälle där vi tillgodoser allas behov och önskemål inom det ekologiska utrymmet. Hållbar stadsutveckling är vår affärsstrategi. Ekologisk och sociala mål ska nås med de ekonomiska verktyg vi har såsom exploateringskalkyler, markanvisning, fastighetsförsäljning och upphandling. För att nå den hållbara staden öppen för världen inkluderande, grön och dynamisk krävs en prestigelös samverkan, resultatinriktade innovationsprocesser, systematiskt utvärderingsarbete och ett brinnande engagemang. Det har vi, varje dag! 6 HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 HÅLLBARHETSREDOVISNING

5 Socialt Kretslopp Klimatanpassning blandat och resursflöden boende och ekosystemtjänster Mindre transportbehov gynnar vardagslivet, ger bättre luft- och ljudmiljö i staden, framför allt för barn och äldre. Färre sjuka är positivt för samhällsekonomin och arbetsgivarna. Och vi tar vårt ansvar för klimatutmaningen. Lägre energianvändning är lönsamt för fastighetsägare och minskar risken för ökade boendekostnader relaterat till energipriset. Dessutom räcker den gröna energin till fler om vi sparar. Mötesplatser Mötesplatser och offentliga rum ska skapa förutsättningar för gränsöverskridande, Klimatanpassning Socialt Mötesplatser sociala och blandat kreativa möten. Vi ska boende genom och samverkan ekosystemtjänster och delaktighet leverera mötesplatser för en mångfald av göteborgare och besökare vid olika väderlekar, årstider och tider på dygnet. Socialt blandat boende Bostadsbeståndet ska möta behoven för olika målgrupper i Göteborg. Vi ska bedriva en viljestyrd planering mot en framtidsvision i kombination med väl förankrade Mångfald Socialt Mötesplatser målgruppsanalyser blandat och skapa blandning boende möjligheter för så många av samhälls- verksamheter grupper som möjligt att bosätta sig i Älvstaden. Blandning och mångfald av verksamheter Den täta blandstaden ska präglas av en stor bredd och variation av verksamheter och aktörer. Mångfalden bidrar till ett spännande och intressant stadsliv som Miljöanpassade Mötesplatser och blandning transporter kan locka ny kompetens och främja en långsiktig näringslivsutveckling. av och Med verksamheter logistik nytänkande fastighetsutveckling ska vi skapa förutsättningar för mångfalden. Miljöanpassade transporter och mobilitet Utvecklingen av transport- och mobilitetslösningar i stadsmiljön ska bidra till Mångfald Hållbar Miljöanpassade att Göteborg blir energi hållbar stad. Områden och blandning transporter ska planeras så att transport- av och verksamheter logistik behovet minimeras och behov tillgodoses. Lösningar som främjar en hälsosam stadsmiljö ska prioriteras. Vår organisation ska agera förebild. VÅRA PRIORITERADE HÅLLBARHETSOMRÅDEN Vi har identifierat sju hållbarhetsområden som är stora utmaningar för oss, men som ska generera möjligheter och värden genom målmedvetet arbete. Här söker vi strategiska samverkanspartners inom näringsliv, akademi och samhälle för att gemensamt nå innovationer som bidrar till omställningen från dagens samhälle till ett framtida hållbart samhälle. Hållbar energianvändning globalt och lokalt Vår energianvändning och klimatutsläpp bidrar till ska vara globalt hållbar. Kretslopp Miljöanpassade Hållbar Vi ska minimera energibehovet och resursflöden i stadsdelar transporter vi utvecklar och fastig- och logistik heter vi äger samt välja förnybara energikällor. Nyttiggöra ekosystemtjänster Växtlighet och vatten ska utnyttjas som resurser i stadsmiljön för att främja hälsa och välmående, biologisk mångfald och skapa robusthet mot ett Klimatanpassning Hållbar och ekosystemtjänster förändrat Kretslopp energi klimat. och resursflöden Prioriteringsprocessen Våra sju prioriterade hållbarhetsområden är framtagna genom en process där omvärld och intressenter analyseras. För att ligga i framkant och veta att vi har rätt fokus gör vi om processen varje år. Vi börjar med en omvärldsanalys och studerar tillståndet i miljön och samhället. Vi bedömer effekter på miljö och samhälle som vår verksamhet medför och sätter det i relation till hur allvarlig varje aspekt är, samt om det är lokalt eller globalt. Det våra intressenter prioriterar är viktigt för oss. Genom att föra dialog med intressenterna får vi en indikation om vad de förväntar sig av vårt hållbarhetsarbete. Vi skaffar oss information genom olika kommunikationskanaler som t ex styrdokument, samtal och publikationer. Slutligen väger vi samman miljöeffekten och samhällseffekten med våra intressenters prioriteringar, framtida risker och vår påverkansförmåga. Det vi får ut är en rangordning av det vi kallar hållbarhetsområden. De mest prioriterade är där vi fokuserar vårt utvecklingsarbete. Slutna kretslopp och smartare resursanvändning Stadsmiljön ska möjliggöra minskad resursförbrukning ur ett livscykelperspektiv. Vi ska skapa en användarvänlig avfallshantering för boende Socialt Kretslopp blandat och resursflöden och Klimatanpassning verksamhetsutövare som erbjuder återbruk. boende och I vår roll ekosystemtjänster som fastighetsutvecklare ska vi bidra i arbetet mot en materialeffektivare byggverksamhet. Klimatanpassning Socialt Mötesplatser blandat boende och ekosystemtjänster 8 HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 HÅLLBARHETSREDOVISNING

6 innovation FÖR Hållbar stadsutveckling! Innovation i stadsutveckling har uppmärksammats som ett sätt att möta och hantera de urbana utmaningarna för att skapa ett hållbart samhälle. Göteborg står idag inför stora utmaningar med ökad segregation, växande befolkning och klimatförändringar. Vi ska bygga samman staden över älven. Den ska helas fysiskt och socialt, vara en stad för alla och vattnet ska vara en tillgång närvarande i stadsrummet. Vi har en vision och olika strategier, men måste omsätta dem i praktiken och samtidigt öka takten. Ingen enskild aktör eller enskilt samhällsområde har kunskap och resurser nog för att på egen hand leverera de lösningar som behövs. Det krävs att fler människor och organisationer i näringsliv, offentlig verksamhet och civilsamhälle tillsammans och mer effektivt bidrar till nya eller bättre lösningar som svarar mot behov och efterfrågan. Kunskaper och idéer hos alla stora som små måste tas tillvara och utvecklas. Begreppet social innovation brukar förklaras med initiativ och lösningar som strävar efter att möta samhällets utmaningar och som innefattar nya eller bättre sätt att skapa värden för samhälle, företag och individer. Innovationer är nya lösningar som svarar mot behov och efterfrågan i vardagen och omvärlden. Värdet uppstår i nyttiggörandet och tillämpningen av en idé som kan vara ekonomisk, social eller miljömässig. Vi behöver även tillsammans involvera fler aktörer som arbetar gränsöverskridande och som antar utmaningarna och arbetar för omställningen till framtidens hållbara samhälle. Innovationer som möter sociala behov, genererar nya sociala relationer och kan bidra till en omställning till ett hållbart samhälle. HÅLLBARHETSREDOVISNING

7 Tre utvalda innovationsområden i linje med Visionen: Skapa en stad för alla bygg för ett blandat boende, mötesplatser och mångfald bland verksamheter. Hållbara livsstilar. Smarta system. HÄVSTÄNGER FÖR ÄLVSTRANDENS UPPDRAG Vi är på olika sätt aktiva i en rad nationella och internationella forskningsoch innovationsprojekt. Syftet är att genom samverkan utveckla och identifiera nya arbetssätt för innovation i hållbar stadsutveckling. I nuläget driver vi två projekt som ska fungera som hävstänger för vårt uppdrag. Göteborgs nya innovationsplattform för hållbar stadsutveckling (IHAS) Göteborg har ett strategisk samarbete inom staden där akademi, näringsliv och offentlig sektor ingår. Syftet är att identifiera, testa och utveckla nya arbetssätt för hållbar stadsutveckling. Älvstaden är den verkliga testarenan. Innovationsplattformen drivs av Göteborgs Stad genom Älvstranden, Stadsledningskontoret, Stadsbyggnadskontoret, Business Region Göteborg, Chalmers Mistra Urban Futures och Johanneberg Science Park. Genom att ta ett samlat grepp kring befintliga initiativ inom hållbar stadsutveckling i Göteborgsregionen, plattformar, arenor, demonstrationsprojekt och konsortium, skapas en unik samverkansplattform för hela Göteborg, så att visioner och handlingsprogram snabbare blir verklighet. I juni 2015 ska arbetet vara klart och staden ska ha grunderna för en innovationsstrategi och en innovationsprocess som bidrar till ökad omställning. Innovationsprocessen tillför den normala stadsutvecklingsprocessen en strukturerad utvecklingskraft för omställning inte minst för Älvstranden. Innovationssluss Älvstaden mottagningsfunktion, katalysator och skyltfönster för idéer och initiativ Utbyggnaden av Älvstaden berör hela staden. Det är därför viktigt att fler aktörer ges möjlighet att kunna delta i planeringen och utbyggnaden. Samtidigt som vi planerar för området på lång sikt ska även utrymme ges för temporära åtgärder som installationer, konserter, odlingar och andra tillfälliga lösningar och aktiviteter. Älvstaden berör oss alla. Vi vill ta vara på lokal kunskap och erfarenhet och vi välkomnar och öppnar genom Innovationssluss Älvstaden upp för nya initiativ och idéer. Varje idé inom Innovationssluss Älvstaden ska ta avstamp i de strategier och behov som förmedlas i Visionen. Innovationssluss Älvstaden fungerar även som ett skyltfönster för näringsliv såväl som för akademi och samhälle när det gäller att berätta och sprida idéer och lösningar för hållbar stadsutveckling. Innovationslabbet här utmanas och utvecklas idéer och initiativ Hösten 2014 startar en serie spännande workshops på Visual Arena i Lindholmen Science Park. I ett så kallat Innovationslabb ska lösningar och tjänster för stadsutveckling utmanas och utvecklas men också genomföras med målet att implementeras i Älvstaden som testarena. I labbet samlas och möts olika grupper av medborgare, näringsliv, akademi och det offentligheten. Det ger en bra mix av erfarenheter och kunskapsperspektiv. I Innovationslabbet prövas idéerna kontinuerligt. Mellan labben ger aktörerna sig ut för att ta reda på de verkliga behoven hos allmänhet och användare. Är det här bra eller dåligt? Vad ska utvecklas? Håller det affärsmässigt? Det är en avgörande del av processen. De här så kallade looptillfällena är nycklar för att ta reda på de verkliga behoven. Innovationslabbet är en unik miljö som ger näringsliv och forskning möjlighet att få sina tjänster och produkter utvecklade i samklang med stadens sociala behov och faktiskt förverkligade i Älvstaden. Är du nyfiken på att veta mer om Innovationsplattformen håll utkik på älvstaden.se STEP-UP Strategies Towards Energy Performance in Urban Planning Älvstranden är part i ett EU-finansierat projekt inom Smart Cities som syftar till att bättre integrera stads- och energiplanering för att öka takten mot EU:s klimatmål till Det handlar om att minska koldioxidutsläppen med 20 %, öka andelen förnybar energi med 20 % och energieffektivisera 20 %. I projektet ingår parter från Göteborg, där Stadsbyggnadskontoret och Miljöförvaltningen representerar staden, Älvstranden är industripart och SP Sveriges tekniska forskningsinstitut är forskningspart. Tillsammans med liknande konstellationer från Glasgow, Riga och Gent bildas ett projektkonsortium. Projektet pågår under perioden november 2012 till juni Just nu är projektet i en intensiv fas med att påbörja utvecklingen av de innovativa projekt som ska tas fram inom ramen för STEP-UP. I Göteborg har vi med utmaningarna som utgångspunkt och med hjälp av ett antal vetenskapliga metoder, kommit fram till att de två projekt vi ska arbeta med är Smart Urban Logistics och Planning for Sustainable Living. Göteborgs klimatstrategiska program är också en del av STEP-UP kopplat till EU:s initiativ om Borgmästaravtal som Göteborg signerat där vi lovar 30 % istället för 20 %. Det STEP-UP ska användas till är att få fart på implementeringen av strategierna i klimatprogrammet. Ett första verktyg som arbetats fram är en s k energimatris som ska vara ett stöd för stadsplanerare att integrera energi- och klimatmålen i detaljplaneringen. En energimodell kopplas för att kunna få en indikation på om detaljplanen stödjer eller motverkar klimatprogrammets mål. Energimatrisen och modellen är under utveckling och kommer nu att provköras på verkliga projekt med syftet att testa användbarheten. Läs mer om hela projektet på EU:s syfte med projekten är att öka takten i energiomställningen för att nå 20/20/20-målen. Två huvudsakliga uppgifter är att: Förbättra städers energiplaner genom en multidimensionell approach med fokus på tre teman: Energi och teknologi Organisation och intressenter Ekonomi och finansiering Utveckla innovativa projekt som visar att en integrerad, sektorsövergripande förhållningssätt ger bättre energiprestanda och ekonomisk effektivitet. Vi behöver öka takten och lyfta nivån på stadsutvecklingen. Det här är en unik möjlighet att få idéer och initiativ att snabbare bli verklighet. Lina Lundgren: verksamhetsutvecklare på Älvstranden. 12 HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 HÅLLBARHETSREDOVISNING

8 EN STAD FÖR ALLA Vi behöver flera perspektiv på stadsplanering! Älvstranden har varit med och provat ett nytt sätt att föra medborgardialog i syfte att få flera olika perspektiv på stadsplaneringen i Frihamnen. För att kunna skapa en stad för alla behövs kunskap från flera olika grupper. Därför bjöds åtta lokala föreningar, organisationer och nätverk in till att bilda en referensgrupp som har diskuterat och reflekterat kring förslag som framkommit inför planprogrammet för Frihamnen. Referensgruppen träffades kontinuerligt mellan våren 2013 och våren 2014 och bestod av en representant från respektive grupp: Nätverket Levande Kville, lokal hyresgästförening för Rambergsstaden, Pensionärsrådet Lundby, Ungdomsrådet Lundby, Funktionshinderrådet Lundby, SCH Stadsplaneringsforum Centrala Hisingen, Interreligiösa rådet och Stadsmissionen. Föreningarna var utvalda för att nå grupper som kunde bidra med särskilda medborgarperspektiv som sällan kommer fram i den översiktliga planeringen. Genom att involvera referensgruppen framkom viktig kunskap om olika människors villkor i staden och vilka aspekter som är extra viktiga för exempelvis funktionshindrade, äldre och ungdomar. Referensgruppens tankar och förslag har har använts i arbetet med planprogrammet genom att de under flera möten påpekat vilka kvalitéer som är viktiga för olika målgrupper och satt Frihamnen i en kontext utifrån lokalsamhällets förutsättningar. Att involvera en arbetsgrupp har varit självklart. Det har inneburit att vi fått till en kvalitativ dialog om vårt arbetsmaterial. Tillsammans med gruppen har vi kunnat testa och diskutera olika planidéer och framtidsvisioner. Om Frihamnen ska bli en stadsdel för alla kan vi inte planera utifrån en norm utan måste inkludera människor med olika förutsättningar och behov. Genom referensgruppen har vi fått ny kunskap om lokalsamhället och vilka krav som ställs på en stadsmiljö för att den ska vara attraktiv och tillgänglig för alla. Barnkonsekvensanalys Frihamnen Älvstranden har som mål att ha 15 % barn (0 18 år) i Älvstrandens utvecklade områden år För att nå målet krävs en viljestyrd planering som tillgodoser barn och ungas behov. Älvstranden har därför genomfört ett pilotprojekt med en Barnkonsekvensanalys för Frihamnens planområde. Barnkonsekvensanalysen görs för att för att kunna bygga en stad där barn och unga kan leva och bo. För att få en bild av barnperspektivet i utvecklingen av Frihamnen behövdes kunskap om hur området fungerar idag men också om hur framtidsplanerna kommer att påverka barns möjligheter och intressen. Barnkonsekvensanalysen är ett levande dokument som ska följa genom planprocessen och kontinuerligt stämmas av mot planförslag och skisser. Eftersom metoden är ny har den utvecklats under arbetets gång, vilket har varit en nyttig läroprocess. Tillsammans med en arbetsgrupp och en remissgrupp har tolv mål tagits fram som ska prägla stadsutvecklingen i Frihamnen. För att nå dem behövs en effektiv samverkan inom staden och delaktighet från både näringsliv och medborgare. Barn är alla mellan 0 18 år och innebär personer med olika kön, funktion, socioekonomisk status, religiös tillhörighet och olika familjeförhållanden, intressen och kunskaper etc. Genom Barnkonsekvensanalysen har barns rätt till staden problematiserats och viktiga aspekter lyfts fram i målformuleringarna. Social Konsekvensanalys Frihamnen Det är viktigt att ta hänsyn till sociala strukturer och människans behov när vi utvecklar våra planområden. Älvstranden har tagit ett första steg till en kontinuerlig uppföljning av sociala aspekter av Frihamnens stadsutveckling. Vi har tagit fram en social konsekvensanalys som ett underlag till planprogrammet för Frihamnen. I konsekvensanalysen påpekas potentiella utmaningar och konsekvenser som kan uppstå mellan dagslägets inventering och framtidens målbild och vilka aspekter som är viktiga att ta hänsyn till under planprocessen. Det var den första sociala konsekvensanalysen som genomfördes under ledning av Älvstranden och den första som gjorts inom våra planområden. Det är en viktig kunskap att bygga vidare på och få in i våra fortsatta processer. Rapporterna från analyserna hittar du på älvstaden.se Älvstranden ingår tillsammans medfackförvaltningar och Stadsdelsförvaltningar i en projektgrupp som tar fram ett planprogram över Frihamnen och delar av Ringön. Vi jobbar för alla göteborgare. Det innebär att vi måste föra en öppen och aktiv dialog med alla göteborgare. Endast så kan vi skapa 14 HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 social hållbarhet i vår stad! HÅLLBARHETSREDOVISNING

9 DELAKTIGHET DEN SOCIALA HÅLLBARHETENS GRUNDBULT Under arbetet med planprogrammet för Frihamnen har Älvstranden tillsammans med övriga fackförvaltningar och Stadsdelsförvaltningen i projektgruppen fört dialog kring utvecklingsplanerna. Genom att visa arbetsmaterial och tidiga skisser har vi kunnat ta in tankar och synpunkter och arbeta in dem i processen. Värdeskapande aktiviteter Älvstranden har påbörjat en process med värdeskapande aktiviteter i Frihamnen. Genom punktinsatser i stadsbilden och aktiviteter i det offentliga rummet ska göteborgarna få uppleva Frihamnen på nära håll och bli en aktiv del i stadsutvecklingen. Att ta sig an platsen innan området är färdigbyggt och skapa sociala värden som sedan följer med i den fysiska planeringen, är ett sätt att främja en socialt blandad stadsdel. Under 2014 genomförs aktiviteterna som förutom att locka folk och attrahera dem är en del av samtalet om staden. Älvrummet Älvrummet är en naturlig arena för debatter kring stadsutvecklingsfrågor och utställningar av förslag och planer. Älvrummet drivs av Älvstranden tillsammans med Stadsbyggnadskontoret och är en viktig länk mellan staden och medborgarna. Här förs en daglig dialog kring stadsutveckling i Göteborg och innehållet i Älvrummet speglar det långsiktiga arbete som syftar till att skapa Den Goda Staden. Tanken är att besökarna ska få en bild av helheten, både av det som är klart och det som är planerat. Här kan man också samlas för seminarier, föreläsningar och debatt om angelägna ämnen som kopplas till utvecklingen av områdena kring och i närheten av älvstränderna. planer. Under 2013 invigdes en ny utställning som heter Vårt liv mellan husen. Det är en utställning om vad varje stad behöver social hållbarhet. I Älvrummet finns nu information, idéer och inspiration för alla åldrar kring det sociala livet mellan husen. Älvrummet är en viktig kanal för göteborgarna att lära sig mer om vårt arbete, men det är också ett sätt för oss att få veta mer om vad människor tycker och tänker kring Älvstaden. Samhällsorientering Enheten för samhällsorientering ligger under Social resursförvaltning i Göteborgs Stad och introducerar människor som är nya i Sverige till det svenska samhället. På deras kurser lärde sig om skyldigheter, rättigheter, demokrati och om hur samhället är organiserat. På initiativ från lärare på utbildningen organisera utflykter för eleverna till Älvrummet och båtturer med Älvsnabben. Guiderna från Älvrummet berättar om våra planområden och den stadsutveckling som sker längs älven. Därefter får eleverna själva dela med sig av sina tankar och åsikter och komma med förslag på vad de skulle vilja se längs älven i framtiden. Bland annat diskutera närheten till vattnet och möjligheterna att förstärka kontakten med det marina Göteborg. BARNENS TRÄDGÅRD Tillsammans med konstnärsföretaget Tillt har Älvstranden genomfört ett projekt där barn varit stadsodlare i Frihamnen och fått så både blommor och ätbara grödor. Tanken är att skapa en allmötesplats Barnens trädgård som växer fram steg för steg. Där får barnen lära sig vilken betydelse växter och blommor har för människan, vilka blommor man kan äta och vilka blommor som renar jorden från gifter, samtidigt som de får en inblick i hur staden utvecklas på ett hållbart sätt. Tre förskole- och skolklasser har engagerats i projektet och nu väntar vi bara på att få se Frihamnen blomstra! I Älvrummet finns flera utställningar kring olika stadsutvecklingsprojekt i staden med information om kommande 16 HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 Del av utställningen Vårt liv mellan husen i Älvrummet.

10 UTVÄRDERING AV KVILLEBÄCKEN Kvillebäcken är ett projekt som vi lär oss mycket av. Vi följer kontinuerligt upp de hållbarhetsmål som konsortiet gemensamt satte 2010 och där kan vi se vad som gått bra och vad som inte föll lika väl ut. Kvillebäcken fick också bidrag från Delegationen för Hållbara städer vilket gjort att vi haft extra fokus på uppföljning av just de delprojekten. Staden som helhet har samlats kring en bredare utvärdering av de effekter på olika övergripande mål som genomförandet av Kvillebäcken medför. Det är svårt att mäta alla de parametrar som är intressanta och i de flesta fall har vi inget före- och eftervärde. Utbyggnadstiden för ett stadsutvecklingsprojekt är lång, minst 10 år, och det är svårt att veta vilka förändringar som beror på en nybyggnation och vad som beror på annat. Det vi säkert vet är att kringområden och staden som helhet påverkas positivt och negativt. Vi arbetar tillsammans med Stadsledningskontoret och många andra förvaltningar och bolag för att ta fram en modell för bred uppföljning av Kvillebäcken, där både direkta och indirekta sociala, miljömässiga och ekonomiska delar följs upp mot övergripande mål i Kvillebäckens program för hållbar utveckling. Uppföljningen kommer att ingå i den slutrapport som vi ska skicka till Boverket för delprojekten, med finansiering från Delegationen för Hållbara Städer. Det ska bli mycket intressant att få fram resultaten. Kvillebäcken är ett projekt som vi lär OSS mycket av. 18 HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 HÅLLBARHETSREDOVISNING

11 NYA ARBETSSÄTT FÖR MILJÖSMARTA TRANSPORTER Det känns bra att vara med i ett projekt som kan leda till en förbättring på transportsidan Fastighetsutvecklare Ann-Sofie Molander. ENERGIFRÅGAN EN NYCKEL TILL ÖKAD HÅLLBARHET För oss som byggherre och fastighetsägare är energifrågan givetvis central i verksamheten. Vi vill aktivt bidra till att vi når de gemensamma målen inom Göteborg Stad och vill ligga i framkant inom energismart stadsplanering. Som en del i stadsutvecklingen jobbar vi tillsammans med aktörer som Trafikkontoret och Västtrafik för att hitta bra trafiklösningar, framförallt med fokus på kollektivtrafik och cykel- och gångbanor. Målen i de nya stadsdelarna är att klara god tillgänglighet och lätt access med lösningar som är klimatsmarta, yteffektiva och attraktiva. Grön transportplan i Järnvågsgatan Göteborgs Stad har länge haft som mål att minska biltrafiken till förmån för kollektivtrafik, cykel och gång. Det hänger ihop med miljöfokus på mindre utsläpp, minskad klimatpåverkan från transporterna och säkrare trafikmiljö för grupper som barn och äldre. Vår roll i trafikfrågorna är att få med de privata investerarna på stadens strategier och stödja de initiativ för en attraktiv stadsmiljö som kommer från näringslivet. I projektet Järnvågsgatan i Norra Masthugget driver vi och Trafikkontoret, i samarbete med Konsortiet, arbetet med att ta fram en gemensam Grön Transportplan för persontrafik och gods för hela detaljplaneområdet. De mål vi siktar på är att skapa goda förutsättningar för hållbart resande, att efterfrågan på parkering blir ca % av beräknad framtida efterfrågan samt att vi kan minimera trafiken med tunga fordon inne i området. Vad som krävs för att klara den utmaningen och hur lösningarna ska se ut kommer att arbetas fram i bred intressentdialog med många involverade parter. Innovativ avfallslogistik 2013 startades ett utvecklingsprojekt om innovativ avfallslogistik tillsammans med Kretslopp och vatten och Trafikkontoret. Det syftar till att hitta system och lösningar för att klara avfallsmål och uppnå en mer attraktiv stadsmiljö i kombination med ekonomisk hållbarhet. Avfallshantering och återanvändning ska finnas närmare människan. Om avfallslogistiken dessutom kan kombineras med mindre leveranser av post och paket som det görs på mikroterminal Campus Lindholmen så spår vi mycket goda effekter på stadsmiljön. Kartläggning och utvärdering av pilotprojekt inom området pågår just nu. Vår ambition är att använda Lindholmshamnen, Lindholmens nya bostadsområde, som testarena för nya delar av projektet som kan ligga till grund för ett helt system i Frihamnen. Projektet kommer att vidareutvecklas som innovationsprojekt inom ramen för STEP-UP. ElectriCity Ett spännande framtida transportprojekt som Älvstranden är inblandande i är ElectriCity, som är ett initiativ från Volvokoncernen, i samarbete med Energimyndigheten, Västra Götalandsregionen, Göteborgs Stad, Business Region Göteborg, Göteborg Energi, Västtrafik, Lindholmen Science Park och Johanneberg Science Park. Det känns bra att vara med i ett projekt som kan leda till en förbättring på transportsidan, säger fastighetsutvecklare Ann-Sofie Molander. Bussen som är helt elektrisk och som ska kunna gå inomhus, är ett steg i riktningen mot att få kollektivtrafiken ännu mer attraktiv. Bussen kommer att köra nära fastigheten Lindholmen Science Park och vara lättillgänglig därifrån. Förhoppningsvis får det fler som jobbar att vilja åka buss. Läs mer på goteborgelecricity.se Utmaningar med jobbet att hantera transporterna Älvstranden är inte ensam aktör och samverkan mellan flera olika delar av samhället behövs för att transporter ska att utvecklas på ett hållbart sätt. Här är arbetet i nätverket med andra aktörer i staden samt medborgardialogerna otroligt viktiga. Att kombinera byggnationen av en blandad stad med minskning av transporterna kan också vara svårt. Verksamheter som är beroende av sina fordon kan lätt känna sig exkluderade. En möjlighet är att göra alternativa lösningar som att inte ha fordon i anslutning till kontoret. Men det kräver mer av verksamheten. Att gå från stora obebyggda parkeringsytor till markant minskat antal parkeringsplatser kräver en tydlig plan. Människors sätt att transportera sig handlar om invanda rutiner och att bryta dem innebär stor beteendeförändring som tar tid och som kan vara svår att påverka utifrån. Energieffektivisering i fastighetsbeståndet Vårt mål är att minska energiförbrukningen i Älvstrandens fastighetsbestånd med 30 % till 2020 jämfört med Vi har idag en snittenergiförbrukning på cirka 100 kwh/ kvadratmeter i våra lokaler. Vår fjärrvärmeanvändning per kvm har varit relativt konstant sedan vi började mäta FJÄRRVÄRME FJÄRRVÄRME kwh/m kwh/m 2 (normalårskorrigerad) 2 (normalårskorrigerad) FJÄRRVÄRME FJÄRRVÄRME kwh/m kwh/m 2 (verklig) 2 (verklig) Vårt energieffektiviseringsarbete går alltså för långsamt. Hur ska vi då få upp farten på vårt energieffektiviseringsarbete? Ja, bland annat har vi tittat på ett koncept där man går samman med en partner och genomför åtgärder som ger en garanterad energibesparing och där man delar på den ekonomiska besparingen så kallad Energy Performance Contracting. Enligt den utredning som gjorts under året finns möjligheter till lönsam energibesparing på %, baserat enbart på åtgärder i energi- och ventilationssystem. Det räcker dock inte för att nå vårt mål utan vi måste även inkludera åtgärder på klimatskalet. Nu jobbar vi vidare med ett helhetsgrepp kring hur ombyggnadsplaner kan kombineras med energieffektivisering och hur stor potential NYCKELTAL FÖR FÖR VÅR VÅR FJÄRRVÄRMEANVÄNDNING kwh/m 2, år kwh/m 2, år Visste du att... Till Kvillebäckens nya invånare kan vi överlämna byggnader som är 30 % effektivare än vad lagen kräver, tack vare gemensamma mål och ett gediget engagemang från stad och näringsliv. NYCKELTAL FÖR VÅR FJÄRRVÄRMEANVÄNDNING 5,41 5, CO 2 CO kg/m 2 2 kg/m 2 vi har för egenproduktion av solenergi. Med öronmärkta resurser och genom att benchmarka med kommunala och privata fastighetsägare som lyckats i sitt energieffektiviseringsarbete ska vi komma närmare målet. Utmaningar som fastighetsägare Vår fastighetsutveckling måste bygga på bra intressentdialog och trendsäker omvärldsbevakning så att vi kan ta höjd för framtidens krav på kontorsmiljöer. Normer förändras; på 20 år har arean för en kontorsplats minskat från 15 kvm till 7 kvm. Vi sitter tätare och konsekvensen är att mer energi för kyla och el behövs per kvadratmeter. Har vi rätt nyckeltal? Det vi vet är att vi måste bygga flexiblare system för att kunna möta framtidens kundkrav. 6,44 6,44 7,35 7,35 6,20 7,64 0,92 0,68 0,74 0, Notis , ,64 0,92 0, , , ,0 9,0 8,0 8,0 7,0 7,0 6,0 6,0 5,0 5,0 4,0 4,0 3,0 3,0 2,0 2,0 1,0 1,0 0,0 0, kg CO 2 /m 2 kg CO 2 /m 2 River Café, på Eriksberg, var en av våra mest energislukande byggnader. Där har vi gjort stora insatser och bytt både ventilationssystem och värmesystem, vilket gett stor effekt på energiförbrukningen. Hela 65 % minskning av värme- och elförbrukning! Nu tittar vi på att även sätta solceller på taket så att byggnaden kan bli helt koldioxidneutral! 20 HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 HÅLLBARHETSREDOVISNING

12 MILJÖPÅVERKAN FRÅN VÅR VERKSAMHET Den 1 januari 2014 uppnådde vi vårt mål om 80 % minskade koldioxidutsläpp från vår verksamhet! Då bytte vi ut den naturgasuppvärmning vi hade kvar till biogas. Vår minskning av koldioxidutsläpp från fastighetsdriften har varit ett långsiktigt mål där strategin varit att i vår roll som stor fastighetsägare i staden påverka energileverantörens produkt. Stegvis har vi bytt till grön el (1998), till Bra Miljöval-märkt fjärrvärme (2010) och nu till biogas. Priset för de gröna produkterna är något högre vilket gör att det blir ännu viktigare att effektivisera och spara. SAMLAD AVFALLSSTATISTIK 2012 SAMLAD AVFALLSSTATISTIK 2012 FÖRDELNING AV AVFALLSMÄNGDER % 15% 2% 2% 8% 8% 1% 1% 1% 7% 1% 1% 1% 7% 47% 47% Avfall till sortering Avfall Fint brännbart till sortering verksamhetsavfall Fint Kontorspapper brännbart verksamhetsavfall Kontorspapper Wellpapp Wellpapp Glas, färgat Glas, ofärgat Glas, Hård- ofärgat och mjukplast ÅVC och hushåll Hård- Metallförpackningar och mjukplast ÅVC och hushåll Metallförpackningar Blandat kontorsavfall Blandat Viktfördelning kontorsavfall (ton) Viktfördelning (ton) CO 2 -UTSLÄPP FÖR HELA VERKSAMHETEN KOLDIOXIDUTSLÄPP FÖR HELA VERKSAMHETEN 18% 18% ton CO Arbetspendling Tjänsteresor Energianvändning Målnivå 80 % minskning Diagrammet visar utsläpp mellan 2005 och års nivå får vi med i nästa års redovisning. Sammanfattningen visar tydligt hur viktigt val av energislag är för koldioxidutsläppen! Vårt arbete med att minska bilresor i tjänst och valet av fordonsbränsle är också betydelsefullt. m 2 A-temp FÖRDELNING AV AVFALLSMÄNGDER 2013 SAMLAD AVFALLSSTATISTIK % 7% 17% 2% 2% 7% 4% SAMLAD AVFALLSSTATISTIK % 2% 8% 1% 1% 1% 7% 37% Avfallsfrågan arbetar vi också aktivt med, både i rollen som fastighetsutvecklare, hyresvärd och i utvecklingen av nya stadsdelar. Vi strävar efter att nå en ökad återvinning för våra hyresgästers avfall. Under 2013 har arbetet med att kundanpassa soprum och sorteringsfraktioner fortsatt och vi har även genomfört avfallsskola med hyresgäster vid ett par tillfällen. Vi ser en sammantagen förändring av sorteringsgraden för alla soprum vi hanterar utgjorde den brännbara fraktionen 37 % av den totala vikten att jämföra med 2012 års siffra då andelen var 47 %. I diagrammen kan ni utläsa hela fördelningen av våra hyresgästers avfallssortering. Avfall till sortering (ton) Fint brännbart verksamhetsavfall (ton) Kontorspapper (ton) Wellpapp (ton) Glas, färgat Avfall (ton) till sortering Glas, ofärgat Fint brännbart (ton) verksamhetsavfall Hård- och Kontorspapper mjukplast ÅVC och hushåll (ton) Metallförpackningar Wellpapp (ton) Blandat Glas, kontorsavfall färgat (Tidningar & Glas, Journaler, ofärgat Kartong - 0%) Hård- och mjukplast ÅVC och hushåll För Älvstrandens egna koldioxidutsläpp är det energi till fastigheterna och hur vi reser som är avgörande. För staden i stort är det avgörande vilka strategier vi har inom stadsutvecklingen och vilka krav vi ställer i fastighetsutvecklingen. Det gäller att se till att vi kan nå minskade utsläpp genom smarta logistiklösningar och energieffektiva byggnader. Att förebygga utsläpp handlar också om att se till att våra leverantörer, som hämtar sopor eller sköter grönytor, har med sig absorberingsmedel om de skulle råka ut för ett läckage när de arbetar hos oss. Inte bara för att det inte ska förorena mark och dagvatten utan även för att vi har vattenskyddsområdet Göta älv flytande rakt igenom de områden vi förvaltar. 16% 47% Metallförpackningar Blandat kontorsavfall Viktfördelning (ton) 18% 22 HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 HÅLLBARHETSREDOVISNING

13 Konsumenters hälsa och säkerhet TRYGGHET OCH SÄKERHET KRÄVER AKTIVT ARBETE Älvstrandens mål är att aktivt arbeta med trygghets- och säkerhetsfrågor inom ramen för social hållbarhet. Arbetet ska knyta an till Vision Älvstaden och bolagets ägardirektiv. Säkerhetsgrupp Lindholmen Säkerhetsgrupp Lindholmen är en nätverksoch samverkansgrupp kring brotts- och skadeförebyggande arbete som arbetar med ett mycket lokalt och avgränsat område på Lindholmen. Merparten av de stora aktörerna och fastighetsägarna är med och gruppen har funnits sedan Genom vårt Nöjd kund-index har vi identifierat att tryggheten har minskat i flera av våra områden, bland annat på Lindholmen, vilket medfört att gruppens arbete intensifierats. De medverkande aktörerna delar på en gemensam bevakningstjänst som arbetar förebyggande i området. Bevakningsleverantör och polisen deltar aktivt och gruppen träffas fyra gånger per år. Brottsförebyggande Rådet Det lokala Brottsförebyggande Rådet samverkar mellan Göteborgs Stad och polisen. Arbetet är förebyggande och en lokal överenskommelse mellan polis och stadsdel finns sedan Kopplat till den finns en handlingsplan och en kommunikationsplan. En given plats i rådet har även företrädare för skola, Social Resursförvaltning, Idrott-och Föreningsförvaltningen, Park- och Naturförvaltningen, Trafikkontoret och Centrumledare. Andra lokala nyckelrepresentanter (exempelvis från Wieselgrensplatsen och Backaplan) samt vissa fastighetsägare deltar också. Älvstranden är engagerad i Lokala Brottsförebyggande Rådet såväl i egenskap av fastighetsägare som stadsutvecklare i Lundby. Kommande arbete för Älvstranden ska fokusera på att knyta an stadsdelens trygghets- och brottsförebyggande arbete och kunskap med vår stadsutvecklingsprocess. P-hus Lindholmen Trygghetsfokus i byggandet av P-hus Lindholmen var ett naturligt steg och vi satte en tidig vision att lyfta upp trygghets- och säkerhetsfrågor i projektet. Ett undersökande arbete om forskning och goda exempel från andra projekt och parkeringsbranschen ingick i förstudien och resulterade i att beslut togs om att projektera och arbeta efter en europeisk standard (ESPA European Standard Parking Award) med målsättning att få P-huset certifierat. En tidig målbild till projektgruppen avseende standarden och certifieringen var en framgångsfaktor. Alla i projektet deltog aktivt och drev själva trygghetsarbetet i sina respektive discipliner. Sunda material för hälsans skull Precis som alla andra nya byggnader i Kvillebäcken miljöcertifierar vi saluhallen som vi byggt enligt Miljöbyggnad silver. Det innebär att vi säkrar energianvändning, inomhusmiljö och materialval. Vi vill undvika de farligaste ämnena i de material vi använder i våra byggnader. Därför har alla material som använts till saluhallen kontrollerats mot Älvstrandens miljökrav och dokumenterats med hjälp av det digitala systemet Sunda hus miljödata. Inomhusmiljöfrågorna som luftkvalitet och bullernivå har varit svåra på grund av byggnadens placering i korsningen av två större gator. HÅLLBARHETSREDOVISNING

14 Vår strategi är tydlig: Det vi lyckats genomföra i ett projekt blir vår lägstanivå i nästa. MARKANVISNING OCH UPPHANDLING SOM VERKTYG Älvstrandens förhållningssätt till hållbar utveckling i praktiken är att ekonomin är ett verktyg, som ska användas för att tillgodose sociala behov, inom det ekologiska utrymmet. Som kommunalt bolag och dessutom stor markägare har vi ett mycket stort ansvar för att de processer vi genomför verkar i riktning mot de mål vi har inom Göteborgs Stad. Vi använder de kraftfulla ekonomiska verktyg vi har, t ex offentlig upphandling och markanvisning, för att säkra detta. Vi arbetar ständigt med att genomlysa våra egna processer i syfte att alla ska bidra till vårt arbete med hållbar utveckling. Vi har alltid ställt krav och det kommer vi fortsätta med Sedan starten på Eriksberg har vi ställt krav både på miljömässiga och sociala investeringar. För varje projekt har vi lärt oss mer och breddat vårt arbete så att vi kunnat höja ribban till nästa område. Vår strategi är tydlig: Det som vi lyckats genomföra i ett projekt blir ny lägstanivå i nästa. Konsortieinbjudan till Lindholmshamnen är ett exempel på det. Redan i inbjudningsbrevet befäste vi en basnivå; Göteborgs Stads program för miljöanpassat byggande, grönytefaktor 0,5, Miljöbyggnad guld. Utöver basnivå lanserade vi ett antal utvecklingsområden där vi tillsammans med övriga konsortiedeltagare ville höja oss genom att använda Lindholmen som testarena. Det gör vi nu genom innovationsprojekt inom avfallslogistik, integrerad energidesign och vi ska försöka beräkna koldioxidavtryck för byggnationen. Vår ambition är också att ta ett helt nytt grepp om lokaler i bottenvåningarna för ett bärkraftigt stadsliv. Nu tar vi steget vidare och har precis lanserat en ny enad markanvisningsprocess tillsammans med Fastighetskontoret. Första projekt att använda den är Frihamnen där inbjudan till konsortium kommer ut under Social hänsyn i offentlig upphandling Älvstranden deltar i ett pilotprojekt för att använda offentlig upphandling som ett arbetsmarknadsverktyg. Upphandlingsbolaget leder projektet och uppdraget är att arbeta fram en modell för Göteborgs Stads arbete med ökad social hänsyn i offentlig upphandling i bred samverkan med stadens organisationer, marknaden, branscher och samverkansparter. Mottagare av den framtagna modellen är kommunstyrelsen utifrån att måluppfyllelsen för det prioriterade målet ska öka. Att fler medborgare får arbete och självförsörjning är en mycket viktig strategisk fråga för staden. Social hänsyn i stadens upphandlingar ska ses som ett verktyg för att uppnå målet. De prioriterade målgrupperna för pilotprojektet är ungdomar, utrikesfödda och personer med funktionsnedsättning. De samverkande parterna i pilotprojektet är Stadsdelsförvaltningarna, Vuxenutbildnings- Förvaltningen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. De upphandlingar som ska göras med social hänsyn inom pilotprojektet ska tas fram av Upphandlingsbolaget, Higab, Älvstranden, Trafikkontoret och Park- och naturförvaltningen. Tillsammans med stödfunktionen prövar och mejslar de fram modellen för att hitta områden och avgränsningar som kommer att utgöra ramverk för social hänsyn vid upphandling i staden. Inom ramen för pilotprojektet har en nulägesanalys och Logical Framework Approachworkshop genomförts som underlag till projektplan och kommunikationsplan. En lista på upphandlingar där möjlighet finns att ställa krav på social hänsyn har upprättats från upphandlande enheter inom projektet. Juridiska och upphandlingstekniska förutsättningar för att ställa särskilda kontraktsvillkor har undersökts. Nu är det dags för genomförande! Effektiv samverkan Tack vare etablerat och strukturerat samarbete med Higab, Lokalförvaltningen, Framtiden och Fastighetskontoret formulerade vi gemensamma miljökrav i upphandling av ramavtal till vår fastighetsdrift. Vi vidareutvecklar nu arbetet med gemensamma metoder för uppföljning och utvärdering som ger både transparens och mindre dubbelarbete. NOTISER När byggentreprenören Serneke Group AB lanserade idén om att bygga nordens högsta hus på Lindholmen var det en förutsättning att Karlavagnstornet ska ha allmän toppvåning dit alla göteborgare är välkomna. Som sponsor ställer vi krav. Just nu arbetar vi inom gruppen för Volvo Ocean Race med miljömässiga och sociala krav för arbetet och eventet målbilden är Ett Värdeskapande Äventyr. 26 HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 HÅLLBARHETSREDOVISNING

15 FAKTA OM ekosystem- TJÄNSTER Ekosystemtjänster är de funktioner hos ekosystem som gynnar människor, det vill säga upprätthåller eller förbättrar människors välmående och livsvillkor som vi får gratis av naturen. Ekosystemtjänster delas in i stödjande (vattnets kretslopp), reglerande (pollinering, luft- och vattenrening), kulturella (estetik, rekreation, hälsofrämjande), och producerande (mat och material). SÅ ARBETAR VI MED EKOSYSTEMTJÄNSTER Växtlighet och vatten bidrar med många positiva värden i stadsmiljön och för människors hälsa. Förutom de rent estetiska värdena ger grönska effekter som dämpat buller, renare luft, uppsamling och rening av dagvatten, biologisk mångfald, rekreation samt sociala mötesplatser. Därför har vi stort fokus på dessa frågor och en målmedveten strävan om att utveckla arbetsmetodik, teknik och kostnadsanalyser för att få kraft i genomförandet och kunna förverkliga visionen om en grön stad och bidra till lokala och nationella mål om ett renare hav. Grönska och hantering av dagvatten är strategiska frågor för Älvstranden. De ytor som bebyggs inom Älvstaden är oftast hårdgjorda kaj- eller parkeringsytor där behovet av grönska är enormt och ska kombineras med förtätning. Samtidigt som dagvattensystemen saknar kapacitet för kraftiga regn behöver vi skapa robusthet mot översvämning. Som i alla andra komplexa frågor krävs helhetssyn för att se hela kedjan och ett effektivt samarbete mellan inblandade parter för att få till den förbättring vi behöver och klara av utmaningen. Vi vill ha bästa teknik för multifunktionell grönska När arbetet med detaljplanen för Lindholmshamnen, Lindholmens nya bostadsområde, startade lyfte vi in grönska och dagvatten som ett fokusområde för projektet. Det konsortium som deltar i utvecklingen var rungande överens med oss grönska måste till, låt oss göra det smart. Vi satte upp ett gemensamt mål om att klara all dagvattenhantering lokalt inom området; fördröjning och rening och sedan släppa till Göta älv. På så sätt skulle vi slippa belasta kommunens vattenreningsverk. Projektets hållbarhetsgrupp föreslog parallella uppdrag för att få in idéer och lösningsförslag för multifunktionellt och hållbart nyttjande av grönska och dagvatten inom området. Tre olika team deltog och presenterade lösningar baserat på senaste kunskap och teknik. Lösningarna i förslagen utvärderades av en fjärde part och resulterade i en bedömning av miljöeffekt, sociala konsekvenser samt kostnader. Vi samlade stadens expertis inom förvaltningarna i en referensgrupp som deltog i arbetet. Redan nu har vi lärt oss mycket om träd och deras placering för ett bättre mikroklimat avseende vind och skugga. Vi har också ökat vår förståelse för växtvalens betydelse för driftfasen och hur skötseln kan bli energieffektiv. Projektet går nu in i genomförandefas där grönska och dagvatten kommer att löpa på som ett demonstrationsprojekt. Vi har sökt medel från Vinnova för det fortsatta arbetet med investering, kunskapsspridning och utvärdering. Att det dessutom är en utpekad åtgärd i Göteborgs Stads miljöprogram gör att vi har ytterligare stöd i arbetet tillsammans med Kretslopp och vatten. Det första vi ska göra är att ta fram lämpliga och intressanta indikatorer som vi ska följa och analysera projektet på. Kommer vi närmare målet? Effekter av ett förändrat klimat I arbetet med Lindholmshamnen har frågan om höga vattennivåer till följd av ett förändrat klimat varit i centrum. Göteborgs Stad och Konsortiet har arbetat tillsammans för att området ska förhålla sig till de strategier som Göteborg pekat ut, vilket innebär att man måste höja hela området så att lägsta golvnivå hamnar högre än dagens marknivå. Länsstyrelsen har gjort en annan bedömning och menar att vi måste höja området mer än det Göteborg föreslagit. Planens antagande har försenats och det arbete som nu pågår är att SMHI är involverade som experter i diskussionen. Översvämningsrisken är en oerhört viktig fråga för Göteborg generellt och det pågår ett strategiskt arbete på övergripande nivå. För Älvstranden är det avgörande att ha kunskap inom området eftersom de markområden vi förfogar över är älvnära och vi måste kunna hantera både nyexploatering och skydda de befintliga miljöerna. I just projektet Lindholmshamnen har vi inte lyckats hantera svårigheterna tillräckligt väl. Vi kräver mer ledarskap, framförhållning och kunskap av oss själva. Under året har vi lagt extra fokus på frågan och haft en praktikant som jobbat heltid med djupstudier och riskanalys. NOTISER Under året har Göteborgs Stad beslutat om en Grön strategi. Fokus ligger på att offentliga platser ska bidra till hälsosamt stadsliv och ett rikt växtoch djurliv där ekosystemens tjänster tas tillvara. Just nu är vi igång med att implementera de delar som vi kan påverka i vår verksamhet. Vår alldeles egna green man arbetar med att höja statusen på ytan mellan husen på Lindholmen. Planteringar anläggs för att skapa trivsel och bättre biologisk mångfald. 28 HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 HÅLLBARHETSREDOVISNING

16 MÖJLIGHET ATT PÅVERKA Utveckla din egen arbetsplats. Utveckla företagets gröna avtal i samarbete med oss. VERKLIG MILJÖ- FÖRBÄTTRING Varje beslut leder framåt. Varje punkt i avtalet ger resultat, till exempel genom ändrade resvanor till och från jobbet. KONKURRENS- FÖRDELAR Det gröna avtalet är ett konkret bevis på att företaget tar hållbarhetsarbetet på allvar. ÄLVSTRANDEN LANSERAR GRÖNA AVTAL I november 2013 lanserade vi vårt gröna hyresavtal. De gröna avtalen är ett viktigt verktyg för oss som fastighetsägare och för våra hyresgäster. Det hjälper oss att arbeta konkret med miljöförbättrande åtgärder i våra fastigheter. Fördelarna är många. Förutom rent miljöförbättrande åtgärder så ger det gröna avtalet våra hyresgäster ökad samverkan i ett grönt nätverk, förbättrade möjligheter att påverka sin lokalmiljö och stärkt trovärdighet i sitt eget hållbarhetarbete. Det gröna avtalet fokuserar på de områden som våra hyresgäster enligt kundundersökningar prioriterar högst avseende sin lokal; energianvändning, avfallshantering och miljöanpassade resor. De som tecknar avtal får tillgång till vår webbaserade utbildningsportal där de själva kan få råd och tips för miljöarbetet. I samarbete med Göteborg Energi, Renova och Sunfleet ingår det energicoaching, avfallsskola och rabatt på bilpool. Oavsett storlek och verksamhet erbjuds alla våra befintliga och potentiella hyresgäster ett grönt avtal. De baserar sig på den grundmall som Fastighetsägarna arbetat fram i bred samverkan inom branschen. I samband med tecknandet tar hyresvärd och hyresgäst fram en enkel handlingsplan med specifika åtaganden som respektive part ska genomföra innan nästa års uppföljning. På så sätt anpassas åtgärderna efter de behov och önskemål respektive hyresgäst har. Först ut att skriva på ett grönt avtal var givetvis vi själva! 30 HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 HÅLLBARHETSREDOVISNING

17 KOMPETENSFÖRSÖRJNING EN NYCKELFAKTOR FÖR VÅRT UPPDRAG Det händer mycket på Älvstranden när det handlar om stadsutveckling. Internt är det också en hel del förändringar på gång. För att vi ska lyckas bygga en hållbar stad måste vi också ha en hållbar organisation ett företag som värnar om sina medarbetare, som minskar sin miljöpåverkan och som är ekonomiskt stabilt. I och med att Älvstranden fick nytt ägardirektiv har en förändringsprocess inletts. Bland annat har en HR-chef anställts. HR-arbete har naturligtvis bedrivits tidigare men ambitionerna är nu att se till att vi har rätt kompetenser för att klara vårt uppdrag. Tidigare har HR-arbetet fokuseras på det systematiska arbetsmiljöarbetet och runt hårda värden som exempelvis arbetstids- och semesterfrågor. Den nyrekryterade Patrik Stoppert kommer att lägga mer fokus på Älvstrandens kanske viktigaste resurs: Alla bolagets kompetenser. Älvstranden är ett bolag som bygger hela sin verksamhet på medarbetarnas kunnande och professionalism. Därför är kompetensförsörjning viktigt för företaget framöver. Kompetensförsörjning innebär att se över verksamhetens nutida och framtida behov av kompetens och arbeta efter en handlingsplan för att stänga gapet mellan vad som finns i dag och vad som kommer behövas framöver. Den nya HR-chefen vill också få in en tydligare struktur som kopplar ihop alla delar av verksamheten. Det är en viktig aspekt för att kunna utveckla bolaget ytterligare. 32 HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

18 KORTA TJÄNSTERESOR VI LEVER SOM VI LÄR Vi har höga krav på oss själva och kontorets eget miljöarbete. Det är visserligen inte i den processen som vår största miljöpåverkan sker, men vi tror att starkt internt hållbarhetsarbete är nödvändigt för att vi ska klara av att vara drivande i samverkansprocesser med andra aktörer. Vi jobbar för att fler medarbetare ska välja andra transportmedel än bil till jobbet. Det görs dels genom att erbjuda subventionerade månadskort för pendling och dels genom att försöka underlätta för cykling. Diskussioner pågår om att införa en cykelförmån för de anställda så att fler väljer att cykla. Älvstranden var först med att teckna vårt egna gröna hyresavtal, som innebär att man som hyresgäst tillsammans med fastighetsägaren tar fram en handlingsplan för hur man ska bli mer miljöeffektiv. Att teckna grönt avtal kändes självklart, eftersom vi ständigt jobbar för att bli bättre inom miljöområdet likväl internt som i arbeten som UTSLÄPP FRÅN VÅR ARBETSPLATS påverkar staden. Vi ville också själva testa och utvärdera hur arbetet med gröna avtal fungerar i praktiken. Vi växer ur våra nuvarande lokaler, så hösten 2014 behöver Älvstranden flytta. Vi vill utnyttja den chansen att bli ett av Sveriges grönaste kontor, därför tittar vi på smartare och grönare lösningar. Det handlar om allt från energilösningar till materialval och möjligheter för medarbetarna att ta miljösmarta beslut KORTA TJÄNSTERESOR Privat bil (mot milersättning) Sunfleet bilpool Företagets egna servicebilar Förmånsbeskattad tjänstebil Kollektivt Företagets cyklar Egen cykel Går TJÄNSTERESOR MED BIL MÅSTE MINSKA YTTERLIGARE Älvstrandens reseriktlinjer är tydliga. Vi ska välja cykel eller kollektivtrafik för våra korta tjänsteresor. För fastighetsdriften ska våra egna driftbilar som är elhybrider användas. Varje år följer vi upp resvanorna inom bolaget med en enkätundersökning som inkluderar både arbetspendling och tjänsteresor. För 2013 angav medarbetarna (svarsfrekvens 80 %) hur de valt transportsätt vid korta tjänsteresor. Diagrammet visar att majoriteten av våra tjänsteresor görs med kollektivtrafik. Trots att våra reseriktlinjer inte tillåter det, mer än i undantagsfall, görs en del tjänsteresor med privat bil. Här måste en förändring ske. CO 2 UTSLÄPP FRÅN ALLA TJÄNSTERESOR KOLDIOXIDUTSLÄPP FRÅN ALLA TJÄNSTERESOR ton CO 2 KOLDIOXIDUTSLÄPP FRÅN VÅR ARBETSPLATS Antal medarbetare Utsläpp från arbetspendling Utsläpp frän tjänsteresor Utsläpp från fjärrvärme Utsläpp från el LÄGRE KOLDIOXIDUTSLÄPP TROTS FLER MEDARBETARE Att sänka koldioxidutsläppen från vår verksamhet är en självklarhet. Vi har en glädjande utveckling speciellt under de senaste två åren med tanke på att antalet anställda ökat. Till de positiva effekterna hör att arbetspendlingen med cykel och kollektivtrafik ökat. ENGAGEMANG I EUROPA = ÖKAT FLYGANDE Koldioxidutsläppen från våra tjänsteresor har minskat varje år från 2009, men för 2013 ser vi en kraftig ökning av utsläppen från flygresor. Anledningen är att vi deltar i ett flertal internationella projekt och nätverk som gör att vi rör oss mer i Europa. Göteborgs Stad har ett klimatkompensations-system som gör att vi betalar en avgift för koldioxidutsläpp från bilresor och flygresor. För de pengarna ska vi genomföra åtgärder för att underlätta miljöanpassade resor. Hittills har vi nått två stjärnor i Trafikkontorets initiativ Cykelvänlig Arbetsplats. I samband med flytten till nytt kontor kommer ytterligare åtgärder göras för att nå den högsta nivån, tre stjärnor. ton CO 2 /år Bilpool/Hyrbil Privata fordon Förmånsfordon Servicefordon Flygresor * Före 2009 mätte vi inte utsläpp från flygresor 34 HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 HÅLLBARHETSREDOVISNING

19 DEN HÄR REDOVISNINGEN ÄR ÄLVSTRANDENS FÖRSTA ENLIGT GRI. INNEHÅLLSFÖRTECKNING ENLIGT GRI Standardkod Beskrivning Läshänvisning Kommentar G4-1 STRATEGI OCH ANALYS Uttalande från högsta beslutsfattare om vikten av hållbar utveckling för organisationen och dess strategi. ÅR s. 3 5, 15 VD-ord G4-2 Beskrivning av nyckelpåverkan, risker och möjligheter. ÅR s. 3 5 VD-ord ORGANISATORISK PROFIL OM VÅR HÅLLBARHETSREDOVISNING Sedan 1998, när Älvstranden skrev sin första miljöpolicy, har miljöfrågan varit en självklar del av bolagets verksamhet. Miljöarbetet är strukturerat enligt principerna i ISO för miljöledningssystem men vi är inte certifierade. Aktiviteterna i miljöledningssystemet är fördelade över året i en årscykel som är synkroniserad med bolagets huvudsakliga processer. Varje år genomförs omvärlds- och intressentanalys, prioritering och revision. Ledningen går igenom mätningen av resultaten och gör uppföljning av nyckeltal som delvis redovisas i den tidigare miljöredovisningen och nu här i hållbarhetsredovisningen. G4-3 Organisationens namn ÅR s. 14 G4-4 De viktigaste varumärkena, produkterna och servicer. ÅR s. 3 3, 14 G4-5 Placering av företagets huvudkontor ÅR s. 48 G4-6 Antal länder som företaget är verksamt i ÅR s. 14 Älvstranden är bara verksamt i Sverige G4-7 Ägarstruktur och företagsform ÅR s. 14 G4-8 G4-9 Marknader som organisationen är verksam på (inklusive geografisk fördelning, vilka sektorer man är verksam i och typ av kunder/förmånstagare) Den redovisande organisationens storlek, inklusive antal anställda, nettoförsäljning, total finansiering och kvantitet/volym av produkter och tjänster. ÅR s. 14 ÅR s. 14, 18 G4-10 Fördelning av anställda utifrån kön, anställningsform och årscykler. ÅR s. 14 G4-11 Andel anställda med kollektivavtal i.u. G4-12 Organisationens leverantörskedja ÅR s G4-13 Förändringar i verksamhetens storlek, struktur, ägarskap eller leverantörskedja under senaste rapporteringstiden. ENGAGEMANG TILL EXTERNA INITIATIV ÅR s Älvstranden är bara verksamt i Sverige Om Älvstrandens hållbarhetsredovisning Älvstranden väljer att ta fram sin första hållbarhetsredovisning med guidning av principerna i GRI Global Reporting Initiative för att omfatta hela vårt hållbarhetsarbete inom både sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter. Redovisningen är Älvstrandens första enligt GRI. Hållberhetsredovisningen följer GRI:s riktlinjer version G4. Vi redovisar inte alla aspekter i GRI-standarden. Redovisningen är inte tredjepartsgranskad. Hållbarhetsredovisningen kommer ut en gång per år. Denna redovisning omfattar verksamhetsåret Processen för att definiera rapportens innehåll Vi satte samman en intern grupp som representerade en bredd av kompetenser och verksamhetsprocesser för att prioritera de mest relevanta aspekterna för hållbarhetsredovisningen. Gruppen bestod av miljöchef, processledare social hållbarhet, samhällsplanerare, säkerhetsansvarig, HR-ansvarig, innovationsstrateg, verksamhetsutvecklare, miljöstrateg och kommunikatör. Genom ett antal workshopövningar fick gruppen prioritera efter eget kompetensområde, relevans för interna intressenter och relevans för externa intressenter. Någon direkt kontakt med externa intressenter hade vi inte under processen utan den dialogen sker kontinuerligt i olika nätverk, forum och övriga kommunikationskanaler. De högst prioriterade aspekterna, dvs de som gruppen ansåg mest väsentliga utefter Älvstrandens uppdrag och roll, presenteras i den här hållbarhetsredovisningen. FÖRDELAR MED GRI Ett ramverk för hållbarhetsrapportering som används av företag i hela världen. Ger struktur och transparens för rapporteringen av ekonomiska, sociala och ekologiska faktorer. Möjligt att anpassa och utveckla rapporteringen efter sin verksamhet. Kontaktuppgifter Miljöstrateg Erica Bengtsson erica.bengtsson@alvstranden.goteborg.se G4-14 Beskrivning av om och hur organisationen följer Försiktighetsprincipen. ÅR s. 14, 16 G4-15 G4-16 G4-17 Externt utvecklade ekonomiska, miljömässiga och sociala deklarationer, principer eller andra initiativ som organisationen anslutit sig till eller stödjer. Medlemskap i organisationer (tex branschorganisationer) och/eller nationella/ internationella lobbyorganisationer. IDENTIFIERADE VÄSENTLIGA ASPEKTER OCH AVGRÄNSNINGAR Enheter inkluderade i organisationens konsoliderade finansiella redovisningar eller liknade dokument, samt vad som ej inkluderats. ÅR s ÅR s. 3 5, ÅR s. 14, G4-18 Processen för att definiera rapportens innehåll och aspekternas gränser HR s. 36 G4-19 Aspekterna som identifierats i processen för att definiera rapportens innehåll. HR s. 8 9 G4-20 Avgränsningar för aspekter som inte är väsentliga för alla avdelningar HR s. 8 9 G4-21 De väsentliga aspekternas gränser och om de sträcker sig utanför organisationen. HR s. 8 9 ÅR Årsredovisning HR Hållbarhetsredovisning 36 HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 HÅLLBARHETSREDOVISNING

20 Standardkod Beskrivning Läshänvisning Kommentar INTRESSENTERS ENGAGEMANG Standardkod Beskrivning Läshänvisning Kommentar MILJÖMÄSSIGA INDIKATORER - BIOLOGISK MÅNGFALD G4-24 Intressenter som är engagerade i organisationen. ÅR s , HR s. 6, 8 G4-EN11 Verksamheter och aktivteter som vi utför i, eller angränsande till, skyddade områden och områden med hög biologisk mångfald HR s G4-25 Princip för identifiering och urval av intressenter ÅR s. 3 5, 14 15, HR s. 8 G4-EN12 Beskrivning av signifikanta effekter av aktiviteter, produkter och servicer i skyddade områden HR s G4-26 G4-27 Organisationens syn på intressenternas engagemang, inkl hur frekvent engagemanget från intressenten är samt om engagemanget endast är en del av processen att ta fram denna rapport. Huvudfrågor och ämnen som höjts på agendan genom intressenternas engagemang, vilka intressenterna är och även hur organisationen har svarat på dessa frågor. ÅR s. 3 5, 14 15, HR s. 8 ÅR s. 3 5, 14 15, HR s. 8 MILJÖMÄSSIGA INDIKATORER - UTSLÄPP G4-EN15 Direkta utsläpp av växthusgasutsläpp HR s G4-EN19 Minskning av växthusgasutsläpp HR s RAPPORTPROFIL G4-28 Rapporteringsperiod G4-30 Rapporteringscykel (ett- eller tvåårig) G4-31 En kontaktväg för att lämna frågor och kommentarer på rapporten och dess innehåll ÅR s. 27, HR s. 36 ÅR s. 27, HR s. 36 ÅR s. 27, HR s. 36 G4-33 Organisationens policy och rutiner för att få externa kontroller av denna rapport. HR s. 36 STYRNING, ETIK OCH INTEGRITET MILJÖMÄSSIGA INDIKATORER - AVFALL OCH AVLOPP G4-EN23 Total vikt av avfall, sorterat enligt sort och bortskaffandemetod HR s. 23 G4-EN30 MILJÖMÄSSIGA INDIKATORER - TRANSPORTER Miljöpåverkan från transporter och arbetet med att minska deras miljöpåverkan MILJÖMÄSSIGA INDIKATORER - ÖVERGRIPANDE HR s. 20 G4-EN31 Totalt antal miljöskyddande insatser och investering HR s. 18, 31 G4-34 Organisationsstrukturen för organisationen inklusive högsta beslutande organ och kommittéer, inkl de kommittéer som beslutar om ekonomi, sociala frågor och miljö. ÅR s SOCIALA INDIKATORER - KOMPETENSUTVECKLING G4-LA10 Program för kompetensutveckling HR s. 32 G4-56 Organisationens värden, principer, standarder och normer för beteende som uppförandekod och etisk policy ÅR s SOCIALA INDIKATORER - ICKEDISKRIMINERING GENERELLA ARBETSSÄTT FÖR LEDNINGEN/ORGANISATIONEN G4-HR3 Incidenter med diskrimiering och hantering av dessa frågor HR s G4-DMA Beskrivning av hur organisationen hanterar, värderar och förljer upp väsentliga aspekter HR s. 8 9 SOCIALA INDIKATORER - LOKALSAMHÄLLET G4-SO1 Andel av verksamheten som är involverade i lokalsamhället och dess aktiviteter HR s. 4 5, 16 EKONOMISKA INDIKATORER - EKONOMISK PRESTATION G4-SO2 Signifikant eller potentiell negativ påverkan på lokalsamhället HR s G4-EC1 G4-EC2 Det direkta ekonomiska värdet genererat och distribuerat (EVG&D) på årlig basis inkluderat de baskomponenter för företagets globala verksamhet Rapportera risker och möjligheter som härleder till klimatförändringar som har potential att generera väsentliga skillnader i verksamheten, vinsten eller utgifterna ÅR s ÅR s G4-SO4 SOCIALA INDIKATORER - ANTIKORRUPTION Kommunikation och utbildning angående antikorruptionsregler och procedurer. HR s G4-SO3 Strategi och hantering om risker av korruption HR s G4-EC7 G4-EC8 EKONOMISKA INDIKATORER - INDIREKT EKONOMISK PÅVERKAN Utveckling och effekter av infrastrukturinvesteringar och stöttade servicer/ verksamheter Signifikant indirekt ekonomisk effekt, inkl omfattningen av effekterna. HR s. 6, 14 15, HR s. 6, 11 13, 14 15, G4-SO7 Legala aktioner som är gjorda för antikonkurrens beteende, antitrust, och monopolaktiviteter och dess utfall. SOCIALA INDIKATORER - KONSUMENTERS HÄLSA OCH SÄKERHET HR s G4-PR1 Servicer och produkters påverkan på människors hälsa och säkerhet HR s MILJÖMÄSSIGA INDIKATORER - ENERGI G4-EN3 Energikonsumtion inom verksamheten HR s G4-EN4 Energikonsumtion utanför verksamheten HR s. 21, G4-EN6 Reducering av energikonsumtion HR s. 21, G4-EN7 Minskning på energibehov på produkter och servicer HR s. 21 ÅR Årsredovisning HR Hållbarhetsredovisning 38 HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 HÅLLBARHETSREDOVISNING