Registrering av partsmäthandlingar i VIOL Medlemmar erbjuds att registrera mäthandlingar från partsmätning i VIOL.

Transkript

1 Årsredovisning 2015

2 VMF Syd - den opartiska virkesmätningsföreningen i södra Sverige VMF Syd är ett tjänsteföretag inom skogsnäringen, med huvuduppgift att utföra opartisk, likformig och rationell mätning av rundvirke, massaflis och biobränslen. Föreningen drivs utan egna vinstintressen. Den ägs av köpare och säljare av virkesråvara och har 121 medlemsföretag. VMF Syd är auktoriserad av VMK (virkesmätning kontroll) och samarbetar med landets två övriga virkesmätningsföreningar. Mätresultaten bearbetas och redovisas genom SDC skogsnäringens IT-företag i Sundsvall. Nyckeltal 2015 Siffrorna inom parentes avser år Total inmätt volym 25,0 milj m³f ub (24,7) Antal årsarbeten (anställda av VMF Syd) 228 (225) Fakturerad tid (inkl inlånade mätare) timmar ( ) Produktivitet i mätningen 89,6 m³f ub per timma (86,5) Nettoomsättning 126,6 milj kr (125,0) Total mätningskostnad 121,6 milj kr (117,1) Genomsnittlig Mätningskostnad 4,82 kr/m³f ub (4,73) Tjänsteföretaget VMF Syd Våra tjänster Auktoriserad virkesmätning VMF Syd är auktoriserat av VMK (Virkesmätning Kontroll), mätningen utförs alltid enligt SDC:s mätningsinstruktioner och med branschens godkända mätmetoder samt med typgodkänd mätutrustning. VMF Syd är opartiska och gynnar inte någon part i affären. Mätning utförd av VMF Syd har marknadens förtroende vilket underlättar virkeshandeln. Ommätning och uppföljande mätning Opartisk mätning där överlämnat mätresultat kan användas som bevis för utförd kontrollmätning och fungera som underlag för förbättringar. Revision av biobränslemätning Revision för att kunna påvisa systematiserad uppföljning av partsmätning. Tjänsten riktar sig till företag som utför partsmätning av biobränslen. Kalibrering Kalibrering av mätutrustningar, tillsynsnormaler och handhållna mätredskap med spårbarhet, identitetsnummer, färgmärkning av kalibreringsintervall och dokumentering. Registrering av partsmäthandlingar i VIOL Medlemmar erbjuds att registrera mäthandlingar från partsmätning i VIOL. Kvalitetssäkring skördare God mätnoggrannhet i skördarna är nödvändigt för alla parter vilket förutsätter kontroll och uppföljningssystem. Det handlar till exempel om att kunna följa enskilda maskinlag samt att kunna redovisa hur maskinlagens uppföljning av mätnoggrannheten fungerar. Skäppmätning av bränsleflis En utbildning i skäppmätning av bränsleflis som behandlar teoretiska grunder, praktisk mätning från mätbrygga och användande av lasermätningsutrustning. Mätning/märkning av skäppor Uppmätning och märkning av flisskäppor för till exempel åkerier, lastbilscentraler och industrier. Om volymen av bränsleflis ska bestämmas måste skäppan (containerns invändiga volym) vara uppmätt och märkt före första inmätningstillfället. Travmätning av bränsleved En introduktionsutbildning i travmätning av bränsleved för de medlemsföretag som utför partsmätning av bränsleved levererad direkt från skogsägare (första affärsled). Guldkortet Varje år tillreder en skördare virkesvolymer för åtskilliga miljoner kronor. En enda procents förändring på virkesvärdet kan per maskinlag röra sig om flera hundratusen kronor under ett år. Utbildningen lär maskinlagen mer om sortiments- och tillredningsbestämmelser för att åstadkomma bättre tillredning av virke.

3 innehåll VDs kommentar 4 Verksamheten under året 5 Utveckling av mätning och redovisning 6 Kontrollverksamheten 8 Förvaltningsberättelse 10 Förslag till vinstdisposition 11 Resultaträkning 12 Balansräkning 13 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 14 Kassaflödesanalys 14 Noter 15 Revisionsberättelse 22 Styrelse 23 Förteckning över tabeller 24 Tabeller 24 Medlemsförteckning 30 Adressförteckning 31 Distriktsindelning med karta 32 Ordinarie föreningsstämma hålls på Hotell Bogesund, Ulricehamn den 7 juni 2016.

4 VDs kommentar Att utveckla konkurrenskraft Framtiden tillhör den som har bäst möjlighet att anpassa sig till förändringar på marknaden. Konkurrenskraft utvecklas när vi möter våra kunders behov och efterfrågan. Under 2015 har vi inom VMF Syd drivit en rad projekt som syftar till att utveckla vårt samarbete med våra kunder. Johan Svensson, VD Ökad produktivitet Våra kunder är utsatta för stenhård konkurrens och behöver ständigt effektivisera sin produktion. Inom VMF Syd vill vi naturligtvis vara aktiva och delta i utvecklingen och har därför tillsatt en arbetsgrupp som arbetar med utvecklingen av virkesmätningens produktivitet. Hela tiden med förutsättningen att vi kan upprätthålla hög kvalitet i vårt arbete. På alla våra mätplatser finns det många produktivitetshöjande idéer och förslag som diskuteras. En arbetsgrupp har under hösten förberett aktiviteten INITIATIV 2016 som sjösattes vid årsskiftet. Här sammanställer vi förslag och utformar idéer för ökad produktivitet. Ny teknik på stark inmarsch I maj utfördes de första skarpa mätningarna med bildmätning i Falköping. På mättekniksidan har vi typgodkänt ny mätteknik: - dels en NIR-baserad, bänkstående fukthaltsmätare. - dels en ny lasermätram för stockmätning. Flera fukthaltsmätare står på tur för typgodkännande. Beslut om att installera två utrustningar för automatisk volymmätning av travar. Mycket arbete krävs för att säkerställa att all ny teknik mäter korrekt och har god funktionalitet. Webbutbildning för våra kunder För att hjälpa våra kunder att klara kraven i den nya virkesmätningslagen har VMF Syd utformat en serie nya tjänster. Bland annat finns en teoretisk och webbaserad utbildning som är ett komplement till den praktiska travmätningsutbildningen. Skördarrevision VMF Syd utökar kontinuerligt tjänsten för kvalitetssäkring av skördares mätning. Våra fyra skördarrevisorer följer upp mer än 170 maskinlag inom VMF Syds område. Stora utbildningsinsatser Fortbildning genomförs kontinuerligt men utbildning till nyanställda kräver allt större insatser. Samarbetet med VMF Qbera, VMF Nord och SDC utvecklas ständigt Bland annat med gemensamt sätt att hantera bildtolkningar, gemensam tjänstekatalog, samverkan om IT-system, utveckling av ett nytt uppföljningssystem för mätningskvalitet. Information Intresset för VMF Syd, virkesmätning och vår roll i kedjan från skog till industri ökar kontinuerligt. Närmare 1300 personer får vårt nyhetsbrev och vår app har laddats ned av över 2000 personer. I fullsatta lokaler har vi även genomfört en rad informationsträffar om den nya virkesmätningslagen. Vår monter på SkogsElmia blev mycket välbesökt. Besökarna fick prova på bildmätningsteknik och alla ville diskutera klassning av stockar. Virkesmätning engagerar. På väg mot Framtidens virkesmätning! 4

5 Verksamheten under året Inmätta volymer VMF Syd har under året utfört mätning vid 92 (93) ordinarie fasta mätplatser varav 74 (74) sågverk, samt på 13 (11) tillfälliga mätplatser. Årets inmätning omfattade 25,0 (24,7) miljoner m 3 f ub. Den totala inmätta volymen, inklusive bemyndigad mätning, fördelad på olika mätmetoder, framgår av nedanstående tabell. Mätmetod m 3 f ub m 3 f ub Stockmätning Travmätning, mätning i stjälpt mått och vägning Summa Ommätning Totalt Omräkningstal för beräkning av volym i fast mått (m 3 f ub): Inmätt i m 3 s 0,37. Ton råvikt 1,07. Ekonomi En fullständig redovisning av föreningens ekonomi och ställning lämnas i årsredovisningen tillsammans med efterföljande tabeller. Den totala inmätta volymen 25,0 miljoner m 3 f ub är något högre än budgeterad nivå 24,7. En kraftig intäktsminskning under årets första åtta månader förbyttes i en svag återhämtning under slutet av året. För helåret blev intäktsutfallet avsevärt lägre än föregående år och jämfört med budget. Personal Personalstyrkan har under året ökat med tre årsarbeten och den totala personalstyrkan är nu 228 medarbetare (225). Medelåldern för personalen är 45 år. Under 2015 har pensionsavgångarna varit något mindre än ett normalår. Utbildningsinsatserna har under året ökat till 8,7 dagar per anställd (4,7 föregående år). Andelen kvinnor (18,1%), har ökat något jämfört med föregående år (17,8%). Långsiktigt fortsätter arbetet med åstadkomma och vidmakthålla en könsneutral rekryteringsprocess. Administration Under 2015 har det pågått ett intensivt arbete med driftsättning av ett nytt lönesystem. Driftsättningen har möjliggjort en förbättrad integrering mellan de administrativa delsystemen. Som ett led i den IT-strategi som utarbetats föregående år har det sedan tidigare påbörjade långsiktiga arbetet med att uppdatera och förbättra informationsstrukturen fortsatt och fördjupats i samverkan med övriga VMF och SDC. Under slutet av året beslutades att VMF Syd ska kvalitetscertifieras enligt ISO De totala rörelsekostnaderna uppgår till 130,2 mkr (125,2) varav personalkostnaderna uppgår till 119,2 mkr (115,1). Den genomsnittliga kostnaden för mätning ökade till 4,82 kr/m 3 f ub (4,73). Den totala faktureringen för 2015 uppgick till totalt 126,6 mkr (125,0) varav andra uppdrag än mätning stod för 7,9 mkr (7,7). 5

6 Utveckling av mätning/redovisning Ny virkesmätningslag Den nya virkesmätningslagen trädde i kraft i mars 2015 efter flera års utredningar och förarbeten. För att på bästa sätt hjälpa medlemmarna att klara kraven i den nya virkesmätningslagen när det gäller mätning av biobränslen har VMF Syd utformat en serie nya tjänster, främst utbildning i trav- och skäppmätning. VMF Syd har till dessa tjänster lagt en webbaserad teoridel som komplement till den praktiska travmätningsutbildningen som finns på hemsidan På rätt sida. Under året har VMF Syd genomfört informationsträffar med temat Ny Virkesmätningslag och de tjänster som VMF Syd kan erbjuda för att möta lagens krav. Ändrade mätningsinstruktioner - särredovisning av skogsröta i timmer Sågverken i södra Sverige har sedan mer än ett år tillbaka sett behov av att kunna mäta och särredovisa grantimmer med en högre andel skogsröta än vad som tillåts generellt. En arbetsgrupp inom Rådgivande grupp Syd tog fram ett förslag för utökad tolerans för skogsröta, vilket innebär att vid stockmätning ska stockar med 5-20% skogsröta redovisas med egen kvalitetskod. Efter styrelsebeslut infördes denna tillämpning den 1 augusti Tillämpningen fordrar en överenskommelse mellan köpare/säljare. Bildmätning - mätning på distans via bildstöd Anläggningar för att mäta travat virke i bilder bildmätning har driftsatts på ett flertal mätplatser i Sverige under framförallt det senaste året. Inom VMF Syds område har Falköpingsterminalen efter ett omfattande driftsättningsarbete med installation, upprättande av arbetsrutiner och utbildning driftsatts under Under 2015 utfördes mätning på mätbrygga parallellt med mätning i bildskärm inför den slutliga övergången till bildmätning. Sedan årsskiftet 2015/16 utförs travmätningen helt på distans från mätstationen i Värö. Systemet fungerar så att chauffören gör en ankomstregistrering och aktiverar bildtagningen. Sedan skickas bilder och uppgifter för mottagningskontroll. Kontrollen utförs av en virkesmätare på distans, och bilen kommer inte vidare om inte lasset godkänns. Bilderna sparas i en databas hos SDC och vid tillfälle tar en virkesmätare fram dem och mäter in lasset. Både mottagningskontrollen och mätningen sker med hjälp av ett webbaserat verktyg som SDC tillhandahåller. För att möjliggöra bildmätning i bildtolkningscentraler på nationell nivå bedrivs ett harmoniseringsarbete vad gäller teknik, rutiner och mätningsinstruktioner. En aktivitetsplan finns upprättad med en arbetsgrupp som bevakar att den följs och en referensgrupp från skogsnäringen för förankring. Exempel på aktiviteter är att skapa regler för färskhetskrav/ insektsskador som är anpassade till bildmätningens förutsättningar, standardiserad märkning och att harmonisera VMF:ens mätningsinstruktioner för olika sortiment. Rådgivande grupp Syd (RGS) Vid årets möten med Rådgivande grupp Syd har bland annat frågor som den nya Virkesmätningslagen, status i teknikprojekt, harmonisering av mätningsinstruktioner nationellt, VIOL-förnyelsen och skogsröta/årsringskrav i timmer behandlats. Torrhaltsbestämning i flis med NIR-teknik När det gäller teknik för momentan torrhaltsbestämning av biobränslen har flera teknikleverantörer aktualiserats för typgodkännande av sin utrustning. Under hösten blev ytterliggare en mätutrustning med NIR-teknik typgodkänd efter att bland annat genomfört tester av biobränslen vid Borås Energi och Miljö. 6

7 SDCs mätplatssystem SDC och VMF har under året slutfört utbytesprojektet av mätplatsdatorer på alla mätplatser inom VMF Syds område, vilket samtidigt gett en uppgradering av operativsystem, kommunikation och en ny hårdvara för lagring av stockdata. Digital leveransavisering med registrering av mätdata i handdator på mätbrygga vid travmätning har under 2015 testats i norra Sverige. Konceptet med digital levaransavisering/handdator på mätbryggan planeras att införas inom VMF Syds område när företagens transportsystem anpassats till den nya standarden för att skicka meddelanden mellan lastbil och mätplats, vilket förväntas bli under Den första anläggningen vid Holmens pappersbruk Braviken togs i praktisk drift i början av Efter driftsättningen har mätningens kvalitet noggrant följts upp och även arbetsflödet vid mätstationen har setts över för att snabba upp mätprocessen. I slutet av 2015 beställde två av VMF Syds kunder, Södra och VIDA, mätsystemet GPV från Mabema. Södra tänker placera den automatiska travmätramen vid sin industri i Värö och VIDA planerar en installation vid sågverket i Alvesta. Båda installationerna är planerade att genomföras under Dessa två beställningar är det definitiva genombrottet för tekniken att automatiskt mäta virkestravar på timmerbil. Kvalitetssäkring av skördarmätning På initiativ av RMR har en översyn av instruktionen för vederlagsmätning med skördare genomförts och en ny instruktion godkändes hösten En konsekvens är att för de maskiner som utför vederlagsmätning med skördare sker även en uppföljning av handelsvolymen. Efterfrågan på VMF Syds tjänster som skördarrevisorer vid skördarlagens kvalitetssäkring har ökat stadigt och i dagsläget är mer än 170 maskiner kvalitetssäkrade med revision av VMF Syd. VMF Syd har utökat tjänsten för kvalitetssäkring av skördares mätnoggrannhet för Sveaskogs samtliga maskinlag genom att vid fältbesöken även utföra en uppföljning och utbildning i sortiment/tillredning. Visionssystem för mätning av travvolym Teknikföretaget Mabema erhöll hösten 2014 ett fullständigt typgodkännande för sitt mätsystem GPV för automatisk bestämning av travvolym på fordon. 7

8 Kontrollverksamheten Den interna kontrollen av mätningskvaliteten har utförts i enlighet med VMK:s (Virkesmätning kontroll) normer för kontroll av virkesmätning. Funktionskontrollerna (kontroll av utförd virkesmätning) syftar till att ge en samlad bild av noggrannheten i mätningen. Urvalet av kontrollobjekt görs därför så långt möjligt genom ett slumpmässigt urval av enskilda stockar (stockvis kontroll) och hela virkespartier eller enskilda travar (partivis kontroll). De redovisade avvikelserna avser differenser mellan den ordinarie mätningen och kontrollmätningen uttryckt i procent av kontrollmätningen; + innebär att den ordinarie mätningen gett högre värde än kontrollen. Alla volymjämförelser avser bruttovolym. Värdeberäkningen görs såväl vid partivis- som vid stockvis kontroll på basis av en av VMK anvisad relativ prislista. Denna prislista baseras på en sammanvägning av prislistor (släpande tre-års medel) från landets skogsägareföreningar, och är uppbyggd utifrån olika sortiment och klasser. Ett kontrollparti vid mätning av travsortiment vid industrin utgörs av en biltrave. Vid tillfälliga mätplatser, för travmätning i hamnar, skäppmätning, vid järnväg och på sågtimmerterminaler där det av praktiska skäl inte varit möjligt att ha en slumpmässig utlottning av kontrollobjekt, har mätningen följts upp genom kompetenskontroller. Tablå på nästa sida visar ett sammandrag av resultaten från funktionskontrollerna. Diagram på nästa sida visar genomsnittliga mätplatsvisa avvikelser för mätning av massaved vid massa/pappersbruk samt järnvägsterminaler, respektive utfallet av barrsågtimmer på mätplatsnivå. För uppföljning av massavedsmätning redovisas mätplatser med minst 30 kontrolltravar. Uppföljning av barrsågtimmer ingår endast mätplatser med automatisk mätning av längd och diameter, med minst 300 kontrollstockar under året, tre specialsågverk har uteslutits. 8

9 M% = genomsnittlig avvikelse i % från kontrollmätningsresultatet, s % = standardavvikelse ( kvotspridning ) i % Grupp Antal kontroller Volym Värde Träff- M% s% M% s% procent Stockmätning barrsågtimmer Stockvis kontroll 1) stockar -0,1 7,1 +1,2 30,0 80 (51 mätplatser) Stockmätning lövsågtimmer Stockvis kontroll 838 stockar -0,6 +0,3 74 (3 mätplatser) Travmätning med fastvolymbedömning Kontroll genom stockmätning 2) 804 travar -0,1 5,6 +2,3 7,8 (23 mätplatser) 1) Standardavvikelsen beräknas på stocknivå 2) Mätning på fordon vid industri För följande sortiment av massaved, barrkubb samt sågtimmer som mätts vid industri är resultaten följande. Beteckningarna är desamma som i föregående tablå. Sortiment Antal Volym Värde kontroller M% s% M% s% Barrmassaved 1) ,8 5,7 +3,3 6,8 Granmassaved 2) 38 +1,5 6,9 +3,3 7,6 Lövmassaved 3) 56-1,1 10,1 +2,9 10,1 Barrkubb 4) 77-0,1 3,8 +1,8 5,1 Barrsågtimmer 5) 177-0,6 4,5 +1,6 5,6 1) Sortiment 1000, ) Sortiment 1020, ) Sortiment 1040, 1330, ) Sortiment 2600, 260A, 2700, ) Sortiment 0120, 0220, 0320, 0410, 0420 Antal mätplatser 5 4 Mätning av massaved Bruttovolym Antal mätplatser 5 4 Mätning av massaved Värde Avvikelse i % av kontrollens volym Avvikelse i % av kontrollens värde Antal mätplatser Stockvis kontroll av sågtimmer Bruttovolym Avvikelse i % av kontrollens volym Antal mätplatser Stockvis kontroll av sågtimmer Värde Avvikelse i % av kontrollens värde

10 Styrelsen och verkställande direktören för VMF Syd ek för, organisationsnummer , får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 1 januari - 31 december Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten 2015 VMF Syd ska vara det självklara valet för mätning av skogens alla produkter VMF Syd svarar för i stort sett all vederlagsmätning av skogsbrukets alla produkter i sitt verksamhetsområde i södra Sverige. Den partsmätning som förekommer avser huvudsakligen bränslesortiment. Utöver mätningstjänster utför föreningen även andra tjänster som bidrar till medlemsnytta såsom revision av partsmätningar, utbildning, kvalitetssäkring av skördarmätning och inventeringar. Efterfrågan på föreningens mätningstjänster var god under första halvåret för att därefter avta och under årets sista månader såg vi en kraftig efterfrågeminskning. Detta speglar flera av våra kunders situation med en försvagad marknad för sågade trävaror under andra halvåret. Den vikande efterfrågan och stora utbildningsinsatser under året är tillsammans de främsta anledningarna till årets svaga resultat. Förberedelser och anpassningar för den nya virkesmätningslagen, som infördes 1 mars 2015, har gett goda resultat. De nya kundanpassade tjänsterna som tagits fram inför den nya lagen har rönt stort intresse och efterfrågan på dessa nya tjänster ökar stabilt. Arbetet med att förbättra produktiviteten i mätningsarbetet som skett i samarbete med våra kunder har gett goda resultat och vi konstaterar en fortsatt produktivitetsökning. Under första halvåret togs en, för vårt verksamhetsområde, helt ny teknik i drift för att utveckla virkesmätningen. Denna gång i form av en bildmätningsutrustning. Arbetet med att ständigt förbättra mätningens kvalitet har haft stort fokus under året med riktade insatser och utökade internutbildningar. På personalsidan har stora utbildningsinsatser gjorts. Medlemmar och verksamhetsområde Antalet medlemmar var 121 vid verksamhetsårets slut. Tre nya medlemmar har beviljats inträde under året och tre medlemmar har beviljats utträde ur föreningen. Det geografiska verksamhetsområdet har varit oförändrat. Volymer, arbetad tid och produktivitet Den totala inmätningen exklusive bemyndigad mätning var 24,8 milj m 3 f ub, 1,2% över budget och 0,3 milj m 3 f ub mer jämfört med föregående år. Antalet mätningstimmar uppgick till , 4,0% under budget mot timmar föregående år. Kombinationen av en hög inmätningsvolym och en förbättrad utnyttjandegrad har genererat en produktivitetsförbättring. Debiteringsgraden för 2015 slutade på 91,8% (94,5%). Ekonomi Nettoomsättningen för kalenderåret 2015 blev 126,6 mkr (125,0 mkr). Resultatet efter finansnetto blev 3,59 mkr (0,13 mkr). Efter bokslutsdispositioner blev resultatet efter skatt 2,04 mkr vilket ger ett eget kapital på 7,5 mkr (9,5 mkr). Obeskattade reserver från föregående år om 1,0 mkr har lösts upp i helhet. Föreningens soliditet var därmed 12,3% vid årets utgång (16,0%). I övrigt hänvisas till nedanstående resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. Ekonomisk översikt Nettoomsättning Balansomslutning Medelantal anställda Soliditet % Definitioner: se not

11 Verksamheten 2016 Utöver tjänsterna för virkesmätning förväntas de nya kundanpassade tjänsterna som tagits fram att röna stort intresse och efterfrågan på dessa nya tjänster ökar stabilt. Men också tjänsterna kring skördarrevison och utbildning kommer att ha stort fokus under året. Ny teknik inom flera områden för virkesmätning kommer att bli aktuellt. VMF Syd kommer i hög grad vara engagerade i att ny teknik för automatiserad travmätning kommer att installeras inom vårt område. Utöver detta fortsätter utvecklingen av virkesmätning på distans med bildstöd samt arbetet med torrhaltsbestämning för bränslesortiment. Ett nytt system för kontroll- och uppföljning av virkesmätning utvecklas och implementeras tillsammans med övriga VMF samt SDC. Förslag till vinstdisposition Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, kr, disponeras enligt följande: Balanseras i ny räkning Summa tkr tkr Vad beträffar föreningens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. Fortsatt arbete med att öka produktiviteten i virkesmätningen kommer att engagera stora delar av personalen. Målet med arbetet är att fortsätta den positiva trenden med allt högre produktivitet i mätningsarbetet. En certifiering enligt ISO-standard kommer att ge större kundnytta och ökad konkurrenskraft. Fortsatt arbete med att ständigt förbättra mätningens kvalitet genom riktade insatser och internutbildningar är självklara aktiviteter under året. En normalisering av utbildningsinsatserna och ökade intäkter förväntas ge ett bättre resultatutfall under

12 resultaträkning Belopp i tkr Not Nettoomsättning Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader 2, Personalkostnader Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner, övriga Resultat före skatt Skatt på årets resultat Årets resultat

13 balansräkning Belopp i tkr Not Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för informationssystem Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav Uppskjuten skattefordran Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Aktuell skattefordran Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Kassa och bank Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital och skulder Eget kapital 13 Bundet eget kapital Insatser Reservfond Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Obeskattade reserver Ackumulerade överavskrivningar Periodiseringsfonder Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Kortfristiga skulder Depositioner från kunder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

14 ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Belopp i tkr Ställda säkerheter För egna skulder och avsättningar Bankräkningar Summa ställda säkerheter Ansvarsförbindelser Garantiåtaganden, PRI kassaflödesanalys Belopp i tkr Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Förändringar av rörelsekapital Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella tillgångar -1-5 Avyttring av finansiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Insatskapital från nya medlemmar 3 2 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 3 2 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

15 noter Belopp i tkr om inget annat anges Not 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärdet om inget annat anges nedan. Immateriella tillgångar Immateriella anläggningstillgångar som förvärvats är redovisade till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivningar Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Avskrivningen redovisas som kostnad i resultaträkningen. Förvärvade immateriella tillgångar Balanserade utgifter för informationssystem Nyttjandeperiod 5 år Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår förutom inköpspriset även utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet. Avskrivningar Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod eftersom det återspeglar den förväntade förbrukningen av tillgångens framtida ekonomiska fördelar. Avskrivningen redovisas som kostnad i resultaträkningen. Inventarier, verktyg och installationer Nyttjandeperiod 3-10 år Nedskrivningar - materiella och immateriella anläggningstillgångar Vid varje balansdag bedöms om det finns någon indikation på att en tillgångs värde är lägre än dess redovisade värde. Om en sådan indikation finns, beräknas tillgångens återvinningsvärde. Leasing Alla leasingavtal redovisas som operationella leasingavtal. Finansiella tillgångar och skulder Finansiella tillgångar och skulder redovisas i enlighet med kapitel 11 (Finansiella instrument värderade utifrån anskaffningsvärdet) i BFNAR 2012:1. Värdering av finansiella tillgångar Finansiella omsättningstillgångar värderas efter första redovisningstillfället till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Kundfordringar och övriga fordringar som utgör omsättningstillgångar värderas individuellt till det belopp som beräknas inflyta. 15

16 Ersättningar till anställda Ersättningar till anställda efter avslutad anställning Planer för ersättningar efter avslutad anställning klassificeras som antingen avgiftsbestämda eller förmånsbestämda. Avgiftsbestämda planer Avgifterna för avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad. Obetalda avgifter redovisas som skuld. Förmånsbestämda planer Företag har valt att tillämpa de förenklingsregler som finns i BFNAR 2012:1. I de fall förmånsbestämda pensionsplaner finansieras i egen regi redovisas pensionsskulden till det belopp som erhålls från PRI Pensionsgaranti. Ersättningar vid uppsägning Ersättningar vid uppsägningar, i den omfattning ersättningen inte ger företaget några framtida ekonomiska fördelar, redovisas endast som en skuld och en kostnad när företaget har en legal eller informell förpliktelse att antingen a) avsluta en anställds eller en grupp av anställdas anställning före den normala tidpunkten för anställningens upphörande, eller b) lämna ersättningar vid uppsägning genom erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. Ersättningar vid uppsägningar redovisas endast när företaget har en detaljerad plan för uppsägningen och inte har någon realistisk möjlighet att annullera planen. Skatt Skatt på årets resultat i resultaträkningen består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är inkomstskatt för innevarande räkenskapsår som avser årets skattepliktiga resultat och den del av tidigare räkenskapsårs inkomstskatt som ännu inte har redovisats. Uppskjuten skatt är inkomstskatt för skattepliktigt resultat avseende framtida räkenskapsår till följd av tidigare transaktioner eller händelser. Uppskjuten skatteskuld redovisas för alla skattepliktiga temporära skillnader, dock särredovisas inte uppskjuten skatt hänförlig till obeskattade reserver eftersom obeskattade reserver redovisas som en egen post i balansräkningen. Uppskjuten skattefordran redovisas för avdragsgilla temporära skillnader och för möjligheten att i framtiden använda skattemässiga underskottsavdrag. Värderingen baseras på hur det redovisade värdet för motsvarande tillgång eller skuld förväntas återvinnas respektive regleras. Beloppen baseras på de skattesatser och skatteregler som är beslutade per balansdagen och har inte nuvärdeberäknats. Intäkter Det inflöde av ekonomiska fördelar som företaget erhållit eller kommer att erhålla för egen räkning redovisas som intäkt. Intäkter värderas till verkliga värdet av det som erhållits eller kommer att erhållas, med avdrag för rabatter. Tjänsteuppdrag löpande räkning Inkomst från uppdrag på löpande räkning redovisas som intäkt i takt med att arbete utförs och material levereras eller förbrukas. Ränta, royalty och utdelning Intäkt redovisas när de ekonomiska fördelarna som är förknippade med transaktionen sannolikt kommer att tillfalla företaget samt när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. 16

17 Not 2 Arvode och kostnadsersättning till revisorer Sven-Åke Svensson, KPMG AB Revisionsuppdrag Andra uppdrag Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Not 3 Operationell leasing, Leasingavtal där företaget är leasetagare Framtida minimileaseavgifter avseende icke uppsägningsbara operationella leasingavtal Inom ett år Mellan ett och fem år Senare än fem år Räkenskapsårets kostnadsförda leasingavgifter Not 4 Anställda, personalkostnader och arvoden till styrelse Medelantalet anställda Sverige Varav män 82% 82% Könsfördelning inom företagsledningen Andel kvinnor Andel kvinnor Styrelsen 0% 0% Övriga ledande befattningshavare 0% 0% Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader, inkl pensionskostnader Löner och ersättningar Sociala kostnader (varav pensionskostnader) 1) (5 374) (5 092) 1) Av företagets pensionskostnader avser 226 tkr (f å 206) företagets styrelse och VD avseende 1 (1) person. Företagets utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till 0 (f å 0). Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelseledamöter m fl och övriga anställda Styrelse och VD Övriga anställda Styrelse och VD Övriga anställda Löner och andra ersättningar (varav tantiem o d) (-) (-) Avgångsvederlag VD har uppsägningstid om 6 månader. Om arbetsgivaren säger upp anställningen utgår ett avgångsvederlag om maximalt 12 månadslöner. 17

18 Not 5 Ränteintäkter och liknande resultatposter Ränteintäkter, bank Ränteintäkter, övriga Övrigt Not 6 Bokslutsdispositioner, övriga Skillnad mellan skattemässig och redovisad avskrivning - Inventarier, verktyg och installationer Periodiseringsfond, årets återföring Not 7 Skatt på årets resultat Aktuell skattekostnad Uppskjuten skatt Avstämning av effektiv skatt Procent Belopp Procent Belopp Resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats för moderföretaget 22% % -35 Ej avdragsgilla kostnader -2% % -125 Ej skattepliktiga intäkter 0% 2-2% 3 Skatt på schablonränta periodiseringsfond 0% -1 2% -3 Redovisad effektiv skatt 20% % -160 Not 8 Balanserade utgifter för informationssystem Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Vid årets slut Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Årets avskrivning Vid årets slut Redovisat värde vid årets slut

19 Not 9 Inventarier, verktyg och installationer Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar 70 - Avyttringar och utrangeringar Vid årets slut Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Återförda avskrivningar på avyttringar och utrangeringar Årets avskrivning på anskaffningsvärden Vid årets slut Redovisat värde vid årets slut Not 10 Andra långfristiga värdepappersinnehav Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Tillkommande tillgångar 1 5 Avgående tillgångar Redovisat värde vid årets slut Not 11 Uppskjuten skatt Uppskjuten Uppskjuten Netto skattefordran skatteskuld Skattemässigt underskottsavdrag Uppskjuten skattefordran/skuld (netto) Not 12 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda kostnader Upplupna ränteintäkter Övriga interimsfordringar

20 Not 13 Eget kapital Insatser Reservfond Balanserat resultat inkl årets resultat Ingående balans Årets resultat Transaktioner med ägare Inbetalda insatser 3 Avgående medlemmars insatskapital -1 1 Summa transaktioner med ägare 2 1 Omföring mellan poster i eget kapital Avsättning till reservfond Summa omföringar Eget kapital Not 14 Ackumulerade överavskrivningar Balanserade utgifter för informationssystem Maskiner och inventarier Not 15 Periodiseringsfonder Avsatt räkenskapsår Avsatt räkenskapsår Not 16 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Pensionsavsättningen avser förmånsbestämda pensionsplaner som finansieras i egen regi och redovisas till det belopp som erhålls från PRI Pensionsgaranti. Not 17 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Personalrelaterade skulder Övriga interimsskulder

21 Not 18 Betalda räntor och erhållen utdelning Erhållen ränta Erlagd ränta Not 19 Övriga upplysningar till kassaflödesanalysen Justering för poster som inte ingår i kassaflödet m m Avskrivningar Rearesultat försäljning av anläggningstillgångar Övriga avsättningar Not 20 Likvida medel Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Banktillgodohavanden Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel Not 21 Nyckeltalsdefinitioner Balansomslutning: Totala tillgångar Soliditet: Totalt eget kapital / Totala tillgångar Jönköping den 9 mars 2016 Leif Olofsson Ordförande Thomas Agrell Karl Sandstedt Jörgen Henriksson Per-Arne Nordholts Jan Bengtsson Kent Karlsson Mattias Sparr Henrik Carlson Roger Andersson Roger Johansson Christer Somvall Johan Svensson Verkställande direktör Min revisionsberättelse har lämnats Sven-Åke Svensson, KPMG AB Auktoriserad revisor 21

22 Revisionsberättelse Till föreningsstämman i VMF Syd ek för, org. nr Rapport om årsredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen för VMF Syd ek för för år Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt lnternational Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur föreningen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i föreningens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av VMF Syd ek förs finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att föreningsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för föreningen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för VMF Syd ek för för år Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt lagen om ekonomiska föreningar. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med lagen om ekonomiska föreningar. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot föreningen. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med lagen om ekonomiska föreningar, årsredovisningslagen eller föreningens stadgar. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Vi tillstyrker att föreningsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Växjö den 11 april 2016 KPlB t- Sven-Ake Svensson Auktoriserad revisor 22 Denna revisionsberättelse omfattar sidorna i den tryckta versionen av föreningens årsredovisning.

23 styrelse Stämmovalda ledamöter Ordförande Ordinarie: Leif Olofsson Köparsidans representanter Ordinarie: Thomas Agrell, Sydved AB Karl Sandstedt, Göteborg Energi AB Jörgen Henriksson, Vida Skog AB Per-Arne Nordholts, Sågverksföreningen Såg i Syd Säljarsidans representanter Ordinarie: Mattias Sparr, Sveaskog Förvaltnings AB Henrik Carlson, Skogssällskapets Förvaltning AB Roger Andersson, Södra Skogsägarna Roger Johansson, Södra Skogsägarna Adjungerade personalrepresentanter Ordinarie: Kent Karlsson Christer Somvall Jan Bengtsson Bakre raden fr v: Börje Åström (admin chef, sekr i styrelsen), Karl Sandstedt, Jörgen Henriksson, Mattias Sparr, Kent Karlsson, Henrik Carlson, Thomas Agrell, Leif Olofsson (ordf). Främre raden fr v: Johan Svensson (VD), Roger Andersson, Roger Johansson, Christer Somvall, Jan Bengtsson. Kortet är taget i samband med styrelsens studieresa till Lettland i oktober Suppleant: Christer Ganelind Suppleanter: Lennart Strömberg, Sydved AB Per Mernelius, Jönköping Energi AB Johan Ljunggren, Ture Johanssons Trävaru AB Anders Kalén, Wallnäs AB Suppleanter: Anna Malmqvist, Sveaskog Förvaltnings AB Andreas Melin, Skogssällskapets Förvaltning AB Olof Hansson, Södra Skogsägarna Claes Svensson, Södra Skogsägarna Suppleanter: Peter Bengtsson Bengt Olsson Elfrida Rehn revisor Ordinarie: Aukt revisorn Sven-Åke Svensson, KPMG AB Rådgivande grupper Av föreningen utsedda ordinarie representanter i de tre rådgivande grupperna har varit för RMR-rådet: för Logistikrådet: för IT-rådet: Roger Andersson med Björn Karlsson som suppleant Thomas Agrell med Lennart Strömberg som suppleant Anders Kalén med Per-Arne Nordholts som suppleant Staffan Olsson med Anders Johansson som suppleant Lina Hallebrink med Lina Sundberg som suppleant Fredrik Nilsson med Simon Lönnäs suppleant Örjan Karlsson med Torbjörn Svärd som suppleant Roland Persson med Ingemar Arvidsson som suppleant Pierre Qvist med Per Mernelius som suppleant 23

24 förteckning över tabeller och diagram Tabell 1 Sammanställning över totala kostnader Tabell 2 Intäkter av separata uppdrag Tabell 3 Personal Tabell 4 Virkesvolymens fördelning på mätplatstyper och mätmetoder Tabell 5 A Totala kvantiteter under de senaste fem åren Tabell 5 B Genomsnittlig kostnad och produktivitet Tabell 6 Medelvolym i m 3 f ub för stockmätt barrsågtimmer Tabell 7 A Kvalitetsfördelning Tabell 7 B Vedvolymprocent och vrakandel Diagram Inmätta kvantiteter tabell 1 - sammanställning över totala kostnader, tkr Kostnadsslag Arbetskraft Löner Lönebikostnader Övriga personalkostnader Inlånade mätare Lokal och adm omkostnader Avgift SDC Avgift VMU/VMK Övriga tjänster, IT m m Övriga omkostnader Avskrivningar Rörelsens kostnader Ränteintäkter Räntekostnader Kostnader efter finansnetto Skatt Summa kostnader netto

25 tabell 2 - intäkter av separata uppdrag Uppdrag 2015, tkr 2014, tkr Tillsyn av bemyndigad mätning Speciella mätningsuppdrag Utredningar och kontroller Inventering Information och kursverksamhet Diverse arbeten vid sågverk och liknande Virkesredovisning Övrigt Summa tabell 3 - personal antal anställda och årsarbeten fördelning av virkesmätarnas arbetstid Antal anställda Årsarbeten (1 600 tim/år) Virkesmätare varav män Övriga varav män Totalt varav män Antal timmar Procent Virkesmätning Andra fakturerade uppdrag Summa fakturerade uppdrag Debiteringsgrad 91,8 94,5 Utbildning Betald restid Övrig intern tid Summa ej fakturerad tid ,2 5,5 Totalt arbetad tid ,0 100,0 varav övertid ,8 6,2 Mätning av övriga anställda Under år 2015 har fem mätare gått i pension. 25

26 tabell 4 - virkesvolymens fördelning på mätplatstyper och mätmetoder Mätmetod Virkesvolym i m 3 f ub per mätplatstyp Totalt Kod Benämning Bilväg Industri Övriga mätplatser m 3 f ub % Mätning, VMF-personal Totalmätning 2 Stockmätning ,3 3 TBF-mätning ) 39,7 4 Trav-/skäppmätning ,1 7 Vägning ) 14,7 Stickprov TS/V/R-mätning ,6 Summa m 3 f ub ,4 Bemyndigad mätning Totalmätning 2 Stockmätning ,1 3 TBF-mätning ,5 4 Trav-/skäppmätning Vägning Stickprov TS/V/R-mätning Summa m 3 f ub ,6 Totalsumma m 3 f ub ,0 1) Inkl ommätning av tidigare inmätt virke m 3 f ub. 26

27 tabell 5 a - totala kvantiteter, inkl bemyndigad mätning men exkl ommätning, under de senaste fem åren Kvantiteter Stockmätning st m 3 f ub Travmätning m 3 f ub Skäppmätning/vägning cellulosaflis, spån ton råvikt omr m 3 f ub bränslesortiment m 3 s Stickprovsmätning omr m 3 f ub Totalt m 3 f ub tabell 5 b - genomsnittlig kostnad och produktivitet för mätning utförd av VMF-personal under de senaste fem åren Genomsnittlig kostnad, kr/m 3 f ub 1) Fasta mätplatser stock- och travmätning, sågverk 5,29 5,13 5,57 5,57 5,46 trav-/skäppmätning och vägning, övriga mätplatser 4,36 4,35 4,46 4,63 4,39 Bilväg travmätning 11,46 13,63 10,49 7,38 10,71 All mätning 4,82 4,73 4,95 5,06 4,89 Produktivitet, m 3 f ub/tim Sågverk 77,3 75,5 68,1 66,8 64,7 Massa- och pappersbruk 117,9 112,7 107,8 101,0 98,5 Övriga mätplatser, exkl bilväg 73,8 68,2 64,6 67,1 71,6 Alla mätplatser, inkl bilväg 89,6 86,5 81,1 78,1 76,1 1) Inkl finansiella intäkter och kostnader. 27

28 tabell 6 - medelvolym i m 3 f ub för stockmätt barrsågtimmer Tallsågtimmer 1) 0,246 0,237 0,232 0,235 0,229 Gransågtimmer 1) 0,251 0,244 0,239 0,246 0,241 Samtliga timmersortiment 0,210 0,210 0,206 0,216 0,215 1) Sortiment 01, 02, 03 och 04. tabell 7 a - kvalitetsfördelning i volymprocent för stockmätt barrsågtimmer mätt vid industri (sortiment 01, normalsågtimmer) tabell 7 b - Vedvolymprocent och vrakandel för massaved, exklusive importved Träd- Kval Produktionsområde VMF slag Nordväst Sydväst Nordost Mitt Sydost totalt Tall 1 11,0 7,9 8,8 9,2 8,2 8,9 2 11,5 11,5 13,4 15,1 14,1 13,7 3 59,7 60,9 61,8 58,1 60,2 60,4 4 15,3 16,8 14,5 14,6 15,0 14,8 Avdrag 0,2 0,4 0,2 0,4 0,2 0,2 Vrak 2,3 2,5 1,3 2,6 2,3 2,0 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Gran 1 76,6 70,5 77,5 77,5 76,9 74,7 2 21,8 27,0 18,9 18,7 20,9 22,7 8 0,0 0,1 0,2 0,9 0,2 0,2 Vrak 1,6 2,4 3,4 2,9 2,0 2,4 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Sortiment Bruttovolym Vedvolym- Vrakandel, m 3 f ub procent % Barr 1) ,1 1,5 Gran 2) ,4 1,7 Löv 3) ,6 3,4 Bok 4) ,4 1,7 1) Sortiment 1000, ) Sortiment 1020, ) Sortiment 1030, 1330, 1040, ) Sortiment 1060, 1360, 106K, 0169, 1860, 9360 Anm: Redovisningen avser endast mätning med fullständig kvalitetsklassning.kvalitet 8 i grantimmer avser tolerans skogsröta 6-20%. 28

29 Inmätta kvantiteter per sortimentsgrupp årsvis m 3 f ub Sågtimmer Övriga sågbara sortiment Massaved Cellulosaflis Övriga sortiment 29