RÄDDNINGSPLAN OCH NÖDANMÄLAN - Material till hjälp för anordnande av temautbildning. För behandlingen av temat kan man reservera minuter.

Transkript

1 RÄDDNINGSBRANSCHENS CENTRALORGANISATION I FINLAND BRANDKÅRSDAMERNA TEMABREV RÄDDNINGSPLAN OCH NÖDANMÄLAN - Material till hjälp för anordnande av temautbildning. För behandlingen av temat kan man reservera minuter. Mål: Ge en uppfattning om hur nödvändig en räddningsplan i hemmet är, hur man gör upp den samt lära ut hur en nödanmälan görs. Innehåll: - räddningsplanens nödvändighet - räddningsplan för egnahemshus, radhus, höghus eller arbetsplats (minst 30 personer närvarande samtidigt) - säkerhetsmaterial - personal för säkerheten - räddningsväg och samlingsplats - brandvarnare, deras placering och funktion - att göra nödanmälan Behandlingssätt: - presentation av ämnet på basen av texterna i temabrevet - diskussion om ämnet - uppgörande/kontrollering av räddningsplanen för sitt eget hem - övning i att göra nödanmälan RÄDDNINGSPLAN En räddningsplan bör göras om det på samma tomt eller byggnadsplats finns minst fem bostadslägenheter. Den är ett sammandrag av bostadsbolagets säkerhetsarrangemang och direktiv i händelse av olycka. En räddningsplan skall också uppgöras på arbetsplats, där minst 30 personer sammanlagt är närvarande samtidigt. Planen skall kontrolleras en gång i året. Husskydd är också självständigt fungerande: där ser man till att varje invånare och familj kan förhindra uppkomsten av farosituationer och också fungera rätt i olyckssituationer. T.ex. i undantagsförhållanden räcker inte räddningsmyndigheternas hjälp till att nå alla tillräckligt snabbt, utan i husen måste man kunna ta egna initiativ. Därför är en räddningsplan nyttig och behövlig också i egnahemshus, radhus och på sommarstugor. I varje hem borde finnas tillbehör som behövs i olyckssituationer t.ex. förstahjälputrustning, förstasläckningsutrustning och hemförråd. Förutom den plan bostadsbolaget har gjort är det bra att i det egna hemmet fundera hur man kan ta sig ut från bostaden om inte den normala utgången kan användas. Tillsammans med familjen är det också bra att komma 1

2 överens om en samlingsplats på tryggt avstånd från bostaden. På så sätt försäkrar man sig om att alla kommit i säkerhet t.ex. vid brand. Vidare kan man också tänka på vad som skall tas med och vad som skall räddas vid en möjlig eldsvåda. Uppgörande av räddningsplan Hemmets räddningsplan kan formuleras fritt, men enklast kommer man igång genom att fylla i den blankett som finns på t.ex. Räddningsbranschens Centralorganisations i Finlands eller räddningsverkets hemsidor. Ett sammandrag av räddningsplanen förs till områdets räddningsmyndighet i enlighet med direktiv de gett. Uppgörandet av räddningsplanen startar med att klarlägga vilka farliga ställen byggnaderna som hör till bostadsbolaget har och vilka faror omgivningen t ex industrianläggningar och riksvägar kan medföra. Sedan klargörs med vilka medel farorna kan minskas och hur man i huset och i bostäderna kan förbereda sig för skador. För nödsituationer uppgörs verksamhetsdirektiv, som informeras åt alla invånare. Vidare skall man utse och utbilda personer som ansvarar för bostadsbolagets säkerhet samt skaffa säkerhetsmaterial (ministeriets rekommendation). Skyddsmaterial som skall anskaffas till huset är bl.a. (inrikesministeriets rekommendation): Förstahjälpen utrustning Redskap för första släckning Skyddsdräkter Strålningsmätare Verktyg Säkerhetspersonal och utbildning Mängden säkerhetspersonal är beroende på husets storlek och antalet invånare. Till huset skall utnämnas åtminstone en säkerhetschef och om det i huset finns ett befolkningsskydd, utnämns en skötare för det samt skötarens medhjälpare. Säkerhetspersonalen utnämns av husets ägare eller i bostadsaktiebolag av styrelsen. Räddningsverken är skyldiga att ordna utbildning för säkerhetspersonalen. Också de regionala räddningsförbunden ordnar utbildning. I bostadsbolagen och på arbetsplatserna är det bra att ordna första släcknings- och annan säkerhetsskolning för husets alla invånare samt personalen. För säkerhetsarrangemangen och uppgörandet av räddningsplanen ansvarar bostadsbolagets styrelse och disponenten. Säkerhetsmaterial I händelse av olyckor behövs det i alla bostadshus första hjälp- och första släckningsutrustning samt verktyg som lämpar sig för räddningsarbete. Det här materialet måste vara hållbart och användbart också i svåra situationer. Säkerhetsmaterialet skall uppbevaras på en plats där det vid behov lätt kan nås. Räddningsväg och samlingsplats Utryckningsfordonen måste komma tillräckligt nära byggnaden och de platser på området där släckningsvatten skall tas. Rutterna skall utmärkas med skyltarna Räddningsväg och dessa vägar skall hållas fria för trafik. Här får man t.ex. inte parkera bilar, uppbevara saker eller olika 2

3 konstruktioner som t.ex. blomsterplanteringar. Om man t.ex. för trivselns skull gör nya arrangemang på gården bör man härom komma överens med räddningsoch byggnadsövervakningsmyndigheterna. Räddningsväg märket används endast om räddningsvägen är utmärkt i dokumenten om byggnadslov. I räddningsplanen fastställs samlingsplatsen där fastighetens invånare eller arbetstagare samlas vid utrymning av fastigheten i en nödsituation. Samlingsplatsen bör finnas på ett tryggt avstånd och därifrån skall man vägleda räddningsmyndigheterna till olycksplatsen. BRANDVARNARE I bränder dör varje år ett hundratal människor. Av dessa skulle en brandvarnare ha räddat nästan var annan. Ingen rök utan eld. Brandvarnaren märker också en liten mängd rök som uppkommer vid brand. Brandvarnaren fungerar antingen optiskt (den ser rökpartiklarna) eller joniserande (den identifierar röken). Den bedövande och dödande röken kan fylla ett rum på bara ett par minuter. Brandvarnaren - väcker den sovande - ger tid att rädda sig, att rädda och till och med släcka ett brandbörjan Brandvarnaren är en lagstadgad (räddningslagen) utrustning och för anskaffning och funktionsduglighet ansvarar invånaren i bostaden. Vad gäller de allmänna utrymmena i bostadsaktiebolaget ansvarar bostadsbolaget för brandvarnarna. Brandvarnare skall också finnas i andra sådana utrymmen där man övernattar, t.ex. i sommarstugan, i husvagnen och i båten. För hörselskadade finns olika larmanordningar med blinkande ljus eller darrningar. Till varnaren kan man skaffa ett batterifodral som kopplas med en skarvsladd. Eftersom batteriet då kan sättas fast på en lämplig höjd på väggen underlättar det testning av brandvarnarens funktionsduglighet. Denna tilläggsutrustning passar till så gott som alla brandvarnarmodeller och är att rekommendera speciellt till äldre människors hem samt i höga lägenheter. Resenärer skall komma i håg resebrandvarnaren. En del brandvarnare har modeller som går att koppla i hop. Det finns också modeller som kan kopplas till elnätet. De har batterisäkring. På marknaden finns varnare vars batteri håller 5-10 år. Förutom brandvarnare finns det t.ex osvarnare, gasvarnare och fuktighetsvarnare. Dessa varnares funktion och placering skall man kontrollera i varnarens bruksanvisning. Brandvarnarens placering Räddningslagen förutsätter, att lägenhetens innehavare, också hyresgäst, skaffar en tillräcklig mängd brandvarnare till lägenheten. Byggnadens ägare eller innehavare skall skaffa brandvarnare och hålla dem i funktionsdugligt skick i de allmänna utrymmena. En tillräcklig mängd, vilket också lagen kräver, är en brandvarnare per våning i bostaden. Den placeras mellan sovrummen och de övriga utrymmena. I hus med flera våningar skall tilläggsvarnare placeras i varje våning ovanför trappuppgången. Det är dock att rekommendera att brandvarnare placeras i alla sovrum och i tamburen. Den som finns i sovrummet väcker den sovande och den varnare 3

4 som är placerad vid utgångsrutten varnar då det finns fara att man inte längre kan komma ut ur bostaden. Brandvarnare alarmerar inte brandkåren på plats utan man bör själv sköta om alarmering av tilläggshjälp då brandvarnaren alarmerar. Brandvarnarens riktiga placering i taket är minst en halv meter från väggen och andra hinder. Rök och värme stiger först till taket. För att förhindra onödiga alarm bör brandvarnaren inte monteras i omedelbar närhet av spis, ugn, kokplatta, brödrost, bastu, bad- och tvättrum, eldstad eller öppen spis. Skötsel av brandvarnare Enligt räddningslagen ansvarar invånaren för brandvarnarnas funktionsduglighet i de utrymmen han innehar. Skötsel av brandvarnare: Testa brandvarnaren en gång i månaden genom att trycka på testknappen och alltid då du varit längre tid borta. Byt varnarens batteri minst en gång per år. En passande dag för batteribyte är den traditionella nödnummerdagen 112 (11 februari). Rengör varnaren från damm minst en gång i året genom dammsuga lätt. Damm kan förorsaka onödiga alarm. Byt varnarna till nya vart tionde år. Brandvarnaren kan utan kostnad återlämnas till SE- insamlingsställen. Batterierna kan man för till uppsamlingsplatser för batterier. NÖDANMÄLAN Till nödnumret 112 ringer man om man behöver brådskande hjälp då det föreligger hot eller fara för liv, hälsa, miljö eller egendom. Nödnumret 112 är allmänt i Europa. Förfrågningar och övriga ickebrådskande ärenden sköts på annat sätt. Till exempel vid ett strömavbrott eller vid någon annan avvikande situation lyssnar man på direktiv från radion och undviker att ringa till nödnumret. Förfrågningssamtal kan täppa till nödnumret varvid de som behöver brådskande hjälp inte kommer fram till nödcentralen. Tjänster som fås från nödnumret 112: Räddningsväsendet: räddning-, släckning- och skadeskyddsuppgifter Polisen: brådskande polisuppgifter Häslovården: förstavård och sjuktransport Socialväsendet: brådskande uppgifter gällande socialväsendet, krishjälp Sjöräddning och annan service av frivillig organisationer I Finland görs årligen ca. 4 miljoner nödanmälningar. En jourhavande behandlar nödanmälningar i året. Nödcentralen svarar på ett nödsamtal i medeltal på 10 sekunder, gör en riskbedömning och besluter om skickande av den snabbaste och mest ändamålsenliga hjälpen inom 60 sekunder. Nödcentralen sänder hjälp till platsen och ger specifika instruktioner om vad man kan göra medan hjälpen är på väg. 4

5 DÅ DU RINGER TILL NÖDNUMRET 1. RING NÖDSAMTALET SJÄLV, OM DU KAN Viktigt är att nödsamtalet rings av den det berör. Han har sådan information som jourhavande behöver för att definiera hurdan hjälp som skall skickas till platsen. Samtal som kommer via mellanhänder kan fördröja hjälpens ankomst. 2. BERÄTTA VAD SOM HAR HÄNT. Jourhavande vid nödcentralen frågar av den som ringer vad som har hänt så att han vid behov kan sända just för den situationen rätt hjälp. 3. BERÄTTA NOGGRANN ADRESS OCH KOMMUN På nödcentralens område kan det finnas flera likadana adresser men i olika kommuner. Därför är det viktigt att förutom adressen berätta i vilken kommun olyckan har skett. Skriv adressen till ditt hem på en synlig plats så att du i en nödsituation säkert säger den rätt. 4. SVARA PÅ FRÅGOR SOM STÄLLS TILL DIG Frågorna som jourhavande ställer har en betydelse. Frågorna fördröjer inte sändandet av hjälp. I brådskande fall alarmerar jourhavande redan under samtalets gång de myndigheter och samarbetskompanjoner som sänds till hjälp, samt ger dem kompletterande uppgifter om det som hänt. 5. FUNGERA ENLIGT ANGIVNA INSTRUKTIONER Jourhavande är utbildad att ge instruktioner för olika situationer. Det är viktigt att följa angivna instruktioner. De första rätt gjorda åtgärderna har ofta betydelse för slutresultatet. 6. AVSLUTA SAMTALET FÖRST DÅ DU FÅR LOV TILL DET Ett för tidigt avslutat samtal kan fördröja hjälpens ankomst till platsen. Avsluta samtalet då du får lov till det. Håll linjen ledig. Jourhavande eller den som är på väg till platsen för att hjälpa kan behöva tilläggsinformation om det som har hänt. Vägled hjälparna till platsen. Ring på nytt ifall situationen förändras. OBS! Om det för stunden är rusning till nödnumret vänta tills man svarar på ditt samtal. Man svarar i alla fall snabbt och i uppringningsföljd på samtalen. Då du ringer till nödnumret behövs inget riktnummer. Då du ringer från mobiltelefonen behöver du inget riktnummer. Nödsamtalet är avgiftsfritt. Från en allmän telefon kan du ringa nödnumret utan pengar. Ämnen för diskussion och uppgifter: Finns det en räddningsplan på din arbetsplats? Gör upp en räddningsplan för ditt eget hem, märk ut nödutgångarna, samlingsplatsen och räddningsvägarna. Vad är os och hur verkar den? Kontrollera funktionsskicket på din brandvarnare och kontrollera medicinskåpets innehåll. Ta reda på vem ditt husbolag utnämnt till skyddspersonal. 5

6 Källmaterial: Fyll i det material som finns på svenska med deras korrekta svenska namn!!!!!!!!!! Talon turvaopas Onko kotisi turvallinen, opaslehti Kodin omatoiminen varautuminen, esite Kerrostalossa palaa, video ja esite Suojele itseäsi ja muita, nettiopas Luo turvallisuutta Tulitietoa Ohjeita pientalon paloturvallisuudeksi Taloyhtiön tietopaketti/spek Kodin turvaopas, Hätäkeskuslaitos Räddningsverkens internetsidor Temabrevets innehåll har sammanställts av Sari Siiskonen från Mikkelin Palokuntanaiset. 6

7 stordia 1 Räddningsplanen skall klargöra: - Förutsägbara farosituationer och deras verkan. - Åtgärder för förebyggande av farosituationer. - Möjligheterna till utrymning och skydd samt hur släckningsoch räddningsuppgifterna är ordnade. - Reservering och skolning av säkerhetspersonalen samt inskolning av övrig personal eller invånare i planen. - Behovet av material så som fösta släcknings-, räddningsoch röjningsverktyg, personlig skyddsutrustning och första hjälp tillbehör i enlighet med de förutsägbara farosituationernas behov. - Instuktioner gällande olika, i punkt 1 förutsägbara olycks-, faro- och skadesituationer. - Hur berörda parter kan ta del av planens innehåll. Räddningsplanen skall enligt behov också ta i beaktande objektets avvikande användning. (Statsrådets förordning om räddningsväsendet (787/2003) ) 7

8 stordia 2 NÖDNUMRET RING NÖDSAMTALET SJÄLV, OM DU KAN. 2. BERÄTTA VAD SOM HAR HÄNT. 3. BERÄTTA NOGGRANN ADRESS OCH KOMMUN. 4. SVARA PÅ FRÅGOR SOM STÄLLS DIG. 5. FUNGERA ENLIGT GIVNA DIREKTIV. 6. AVSLUTA SAMTALET FÖRST DÅ DU FÅR LOV. Vägled hjälparna till platsen. Ring på nytt om situationen förändras. Förgiftningscentralen (09) eller (09)

9 Ingen rök stordia 3 utan eld Röken fyller rummet redan på några minuter: Antändningstidpunkt. 1 min. Röken fyller först rummets övre del. 2 min. Ännu hinner du avlägsna dig. 3 min. Nu är det bråttom. Kryp! 4 min. Möjligheterna är små. PRÖVA FUNKTIONEN VARJE MÅNAD 9