Misterhultsbygdens. ALLEHANDANr 1 MYRTEL WIMMER. Djurvännen i Kråkemåla I DET HÄR NUMRET PRESENTERAS: PRO. Bronsåldersmysteriet.

Transkript

1 Misterhultsbygdens ALLEHANDANr MYRTEL WIMMER Djurvännen i Kråkemåla Bronsåldersmysteriet Snäckedal I DET HÄR NUMRET PRESENTERAS: PRO

2 Fakta om m/s Sigrid Längd: 99,5 meter Bredd: 18,6 meter Lastkapacitet: 12 behållare Djupgående: Cirka 4,5 meter Dödvikt: ton Marschfart: 8 12 knop Kuriosa: Namnet Sigrid är sammansatt av orden seger och frid och har fornnordiskt ursprung. SKB:s nya transportfartyg är här I december förra året kom hon äntligen till Sverige och sin hemmahamn, Oskarshamn SKB:s nya transportfartyg m/s Sigrid. Transportfartyget byggdes i Galati, Rumänien, av Damen Shipyards Group. Hon är klassad enligt International Maritime Organisation (IMO:s) högsta nivå, INF 3, för fartyg som transporterar radioaktivt avfall. Fartyget är en vidareutveckling av m/s Sigyn med hänsyn till nya krav och regler. Miljöhänsyn har haft hög prioritet vid utformningen av Sigrid. Motorarrangemanget, med fyra mindre huvudmaskiner, gör att hon även vid låga farter kan nyttja den katalytiska avgasreningen som reducerar kväveoxidutsläpp. Fartyget går på lågsvavlig marindiesel och transporterna planeras så att bränsleförbrukningen minimeras. Sigrid ägs av SKB men drift och bemanning sköts av Furetank Rederi AB. INSÄNT Det är vanligt att landsbygdens folk klagar på mobil telefontäckning och de som skaffar sig mobilt bredband är frustrerade av tröga uppkopplingar. Radiosignalerna för GSM och 3G använder olika frekvenser. Frekvensen för 3G, även 4G, är mer än dubbelt så hög än för GSM. 3Gs höga frekvens medför i teorin att datakommunikation gynnas, men den höga frekvensen betyder att radiovågorna bara är 15 centimeter långa. De korta vågorna är dåliga på att tränga sig igenom vältimmrade huskroppar, täta lövverk och snötjocka ytor och därför försvinner 3Gs omtalade välsignelse för prat- och surfsugna i många situationer. Vid telefoni väljer mobiltelefonerna att gå över till GSM med 30 centimeter långa vågor, som har bättre genomträngningsförmåga. Det finns bot mot svaga eller obefintliga 3G-signal och det är så kallade repeatrar. En repeater består av tre delar. a) antenn på skorsten riktad mot närmaste 3G-mast, b) en förstärkare, c) en inomhusantenn för kommunikation med mobiltelefon, surfplatta eller 3G-modem. Antenner och förstärkare kopplas samman med koaxialkablar, TV-kablar. Med repeatersystemet tar man emot en ostörd signal högst upp på huset och med kablarna leds signalen in i huset där man mobilpratar och surfar. En repeater kan samtidigt betjäna många mobiler och surfplattor i närheten av inomhusantennen. Min repeater funkar bra. Priset för grejorna är mellan 4000 och 8000 kronor beroende på fabrikat och funktioner. GÖRAN GRÖNHAMMAR Engagemanget bubblar i hela bygden! Det är härligt att märka av allt engagemang som bubblar överallt i Misterhultsbygden! Se bara på PRO som är den förening som presenteras i det här numret. Förutom att träffas och förgylla varandras dagar, genom att spela boccia, resa tillsammans och mycket mer, så har de även några hjärtefrågor som de driver - en mobil sjuksköterska och nya seniorboenden för våra äldre som bor i bygden. Under hela vintern har BK Bore drivit sin verksamhet på isen i Figeholm till glädje för både gamla och unga. När det var dags för islossning på Kjellskulle ordnade de en fest tillsammans med Kroktorps IF, Fårbo FF, Figeholms skytteförening, Figeholmscyklisterna, Sjöräddningen, Svenska Kyrkan och Figeholms samhällsförening. Det var kort varsel, men alla ställde upp och de hundratalet besökarna fick bland annat prova en överlevnadsdräkt på tid och mäta hur hårt han eller hon sköt en bandyboll. Misterhultsföretagarna berättade på sitt årsmöte att de, tillsammans med politikerna, under det kommande året ska träffa de banker som finns på orten, för att underlätta för de lokala företagarna. Misterhults samhällsförening har genom Göran Grönhammar samordnat en protestskrivelse till både kommunen och Trafikverket om stängningen av den mellersta Misterhultsinfarten. En skrivelse som även vi i Misterhultsbygdens intresseförening ställde oss bakom. Det lönar sig att Eva Holm Mette Jeppesen Claes Mark framföra sin åsikt visade det sig - den mellersta infarten till Misterhult blir kvar!! Det och mycket annat kan du också läsa om i det här numret av Allehanda. Vid vårt årsmöte den 9 mars avgick Ann Barnekow som ordförande för Misterhultsbygdens intresseföreningen. Vi som sitter i styrelsen vill passa på att framför att hjärtligt tack för det arbete hon lagt ned på föreningen!! Det var ingen av oss andra i styrelsen som kände att vi skulle hinna med ordförandeskapet på egen hand. Efter många funderingar hit och dit beslutades det på årsmötet att vi blir två personer som delar på ordförandeskapet. Det ska bli spännande att prova detta nya grepp, som vi båda tror kommer att fungera utmärkt tills det kommer en mer permanent lösning på ordförandeposten vid nästa årsmöte. Vi vill också passa på att hälsa Claes Mark välkommen till styrelsen. Claes är sedan några år boende i Gässhult där han planterat väldigt många äppel- och päronträd och planerar att starta cidertillverkning. Vill du veta mer vem Claes är, så porträtterades han för ett år sedan här i Allehanda och du kan gå in på vår hemsida, och läsa artikeln. Övriga styrelsen består till vår glädje fortfarande av Stefan Eklund, kassör, Karin Lokrantz-Nilsson, sekreterare, och Maria Zaar. EVA HOLM OCH METTE JEPPESEN ORDFÖRANDE du är väl medlem? För bara 50 kronor om året kan du vara med i vårt arbete för bygden. Är ni en familj på samma adress kostar det 100 kronor. Så tveka inte - anmäl dig som medlem redan i dag!! Ring eller e-posta Stefan , stefan@misterhultsbygden.se eller gå in på hemsidan Misterhultsbygdens Intresseförening finns för dig Misterhultsbygdens Intresseförening är en ideell förening som är religiöst och politiskt obunden. Föreningens målsättning är att göra Misterhultsbygden mer attraktiv för dem jobbar, bor eller bara är på tillfälligt besök här. Föreningen har cirka 550 medlemmar. Vill du också bli medlem? Gå in på www. misterhultsbygden.se, välj vår förening/ bli medlem, skicka e-post till stefan@ misterhultsbygden.se eller ring Stefan Eklund, Du kan också betala in medlemsavgiften direkt till bankgiro Det kostar 50 kronor för enskild medlem och 100 kronor per familj på samma adress. Det är vi som gör Misterhultsbygdens Allehanda Misterhultsbygdens Allehanda ges ut av Misterhultsbygdens Intresseförening. Den delas ut till alla hushåll i bygden och skickas också till medlemmar som bor någon annanstans och till beslutsfattare med flera inom kommunen för att visa allt som händer hos oss. Ansvarig utgivare: Eva Holm, ordförande Redaktion och layout: Maria Zaar och Mette Jeppesen Har du tips, idéer eller vill komma med ett bidrag: e-posta allehanda@misterhultsbygden.se eller ring Mette Manusstopp 12/5 nästa nummer Omslagsbilden till det här numret är tagen hemma hos Myrtel Wimmer i Kråkemåla. Foto: Kaj Lindholm Gilla oss på FACEBOOK 2 3

3 KRÅKEMÅLA... Du, som tror att ett liv i Kråkemåla är stillsamt och långt från världens dynamik, bör tänka om. Det vet jag, som träffat Myrtel Wimmer, född, uppvuxen och boende där sedan mer än sjuttiofem år. Bara namnet leder till funderingar. Myrtel är döpt efter en släkting i USA, ett land som inte var främmande för familjen. Släkt finns där och hennes farfar gjorde två amerikaresor. Kråkemåla omfattade skog, åker- och ängsmark, fiskevatten och jaktmarker och var på den tiden att betrakta som ett storhemman, som kunde försörja en familj. Många att försörja blev det. Myrtel är äldst i en syskonskara om fem, tre systrar och en bror. Hon hade läshuvud och ville läsa vidare, men det fanns inte utrymme för sådana tankar. Det gällde att ställa upp för det dagliga slitet på gården. Men den röda graniten, som fanns på platsen och som utnyttjades på arrende av AKF Granit lockade stenhuggare till Kråkemåla. En av dem kom från Bayern, Henrik Wimmer, som tänkte stanna där över en period om tre månader 1954, är fortfarande kvar. Han liksom Myrtel drabbades nämligen av kärleken. De gifte sig och bildade familj. I början av talet köpte de gården. På gården fanns förutom kor, hästar och traktorer också myskankor. Från en början om sju oljeskadade ankor, växte besättningen till bortemot etthundrafemtio ankor, som vankade omkring i byn och på vägarna, föga störda av På väggen hänger ett flygfoto över gården i Kråkemåla där hon bor....platsen där Myrtel bor TEXT OCH FOTO: KAJ LINDHOLM Tidigare fanns det en hel massa djur hos Myrtel. Nu har hunden Mitzi gården för sig själv. trafik och människor. En morgon för ungefär tio år sedan fanns Myrtel på stor förstasidesbild i Svenska Dagbladet, rikstidningen, och i TV och radio. Vad hade hänt? Jo, den dödliga fågelinfluensan hade kommit till Sverige. Karantän för alla tamfågelbesättningar var det som gällde. Pyttsan, tänkte Myrtel och uttalade liknande tanker i massmedia, även om hon stängde in sina fåglar. Dog någon fågel? Nej, inte en enda, säger hon, fortfarande något förundrad över all uppståndelse. Bilden där Myrtel håller en myskanka i famnen är typisk för henne, djurvän med stort hjärta. Med tre egna barn tog hon även emot sommarbarn. En av dem, en sexåring från Katrineholm, blev så anpassad till familjen att han blev kvar. Fyra barn totalt med andra ord. Skolbarn med behov av kontakt med naturen fick möjlighet att vistas på lägerskola i Bussvik under en tjugoårsperiod från mitten av talet. Det behövdes en föreståndare. Myrtels yngste son, Erik som gick på Rödsleskolan, fick höra talas om problemet och proklamerade för sina lärare att hans mamma var perfekt för uppgiften. Den lille gossen hade helt rätt. Myrtel tog jobbet och verkade på lägerskolan i 22 år. Inte bara som husmor utan även som naturguide. I området fanns hela naturen plus stenbrott, kvarn, jättegryta och en kolmila. Under två och en halv dag fick barnen lära sig vad som fanns i omgivningen, namn på blommor, träd och bergarter med mera. Johanneseken är en historia för sig, som är åt det kusliga hållet med lynchning i bagaget. Förutom lägerskolan användes anläggningen även för uthyrning och som barnkoloni. Problemgrupper vistades också där. Myrtel fick en mycket stor kontaktyta. Märkligt nog har hon också tid att arbeta åt SMHI med datainsamling om väder och vind, sedan 27 år. Detta energiknippe har naturligtvis också omgett sig med katter, åsnor och hundar. porträttet Antalet har dock minskat med åren. Det enda kvarvarande djuret är hunden Mitzi som är mycket trevlig. Finns det fritid? Jo, jag har rest en hel del, berättar Myrtel. Hon pratar utmärkt tyska och blev en gång i Österrike tillfrågad om hur länge hon som tyska hade bott i Sverige. Förutom resor i Tyskland och Österrike har hon hunnit turista i alla nordiska länder, inklusive Island med Västmannaöarna, Polen, Tjeckoslovakien och Italien. Resvan och världsvan med andra ord. Att lyssna till Myrtel är en speciell upplevelse. När hon berättar om hur Kråkemåla by brann ner fullständigt 1799 känner man brandlukten i näsborrarna. Huset där hon föddes revs Då hittade man resterna av det nerbrunna huset på samma plats. Avslutningsvis berättar hon med berättigad stolthet att det egna stenbrottet är återställd till ett naturligt utseende, som inte går att identifiera som stenbrott. Numer blir det promenader med Mitzi. Och trädgården kommer till sommaren att vara en blommande oas. FAKTARUTA: Född systrar och 1 bror Barnen Ingvar, Erik, Anna- Karin och Jörgen 9 barnbarn Bakar mycket gott matbröd Mycket idrottsintresserad och har själv idrottat (löpning) Söndagen den 18 maj klockan är det dags för evenemanget Turista hemma som är en upplevelsedag som senast hölls år I år är det dags att återuppta evenemanget där du som boende i kommunen kan upptäcka alla trevliga smultronställen som finns i Oskarshamn med omnejd. föreningsnytt Dialoggrupp för bygdens framtid Hittills har två möten hållits i en dialoggrupp för Misterhultsbygden. Det är kommunen som genom diskussion med representanter för invånarna i Misterhultsbygden ska sätta en vision för hur den här delen av kommunen ska se ut år Det finns bygdedialoggrupper i Misterhultsbygden, Påskallavik, Bockara och Kristdala. Under det första mötet fick deltagarna beskriva vad som är bra och vad som behöver utvecklas i Misterhultsbygden. Exempel på positiva saker som lyftes upp är det natursköna läget, föreningslivet, attraktiva boendemiljöer, arbetsmarknaden, företagarandan, geografiska läget för att nämna några. Utvecklingsbehov som kom fram gällde alla sorters kommunikationer (vägar, mobiltäckning, fiber mm), möjligheterna att bygga nytt/ bygga ut i skärgården och kustnära, sårbarheten med få stora arbetsgivare, stora förändringar om Circle Resort blir av, politisk ovilja att Denna dag håller besöksmål och olika verksamheter, föreningar och företag öppet (kostnadsfritt) för att visa vad som finns att uppleva i Oskarshamns stad och intilliggande orter. Här finns möjlighet att hitta dina smultronställen som du sedan kan tipsa dina vänner och turister om. Det kan vara allt från museum, härliga fikaställen, mysiga affärer och unika utflyktsmål. Den 18 maj kommer Misterhultsbygden att visas upp genom att Misterhultsbygdens intresseförenings turistbroschyr för 2014 kommer att delas ut. Flera företag öppnar sina dörrar för besökare.andra kommer att finnas samlade och visa upp sig i Höganäslokalen i Figeholm. Det kommer även vara möjligt att åka på en guidad busstur genom Misterhultsbygden där flera fina utflyktsmål, butiker och matställen kommer att besökas. Välkommen till Turista hemma den 18 maj! satsa på bygden. Vid det andra mötet diskuterades vidare på framtidsfrågorna. Gruppen för Misterhultsbygden träffades första gången den 20 januari och andra gången 10 mars. Frida Kjäll, Viktor Zetterberg och Pär Hansson deltog från Samhällsbyggnadskontoret. Misterhultsbygden representerades av Torbjörn Ackling, skärgårdsrepresentant, Kent Lundgren, flygplatsen, Kerstin Hemmingsson, Figeholms samhällsförening, Eric Ciardi, Mörtfors samhällsförening, Kaj Lindholm, Företagarföreningen, Mette Jeppesen, Misterhultsbygdens intresseförening och Andréas Jarlstråle, Hela Sverige ska Leva i Oskarshamn. Även Misterhults LRF-avdelning kommer att delta i gruppen. Tidplan för arbetet: för att få in tankar, idéer och kundskap om bygden i ett tidigt skede hålls bygdedialoger hålls under2014 innan den formella planprocessen. Samråd hålls under våren 2015, granskning våren 2016 och Översiktsplanen antas vintern KERSTIN HEMMINGSSON Vid två tillfällen har bygdedialoggruppen för Misterhultsbygden träffats. Mötena ska leda fram till en vision för trakten år Gruppen leds av Frida Kjäll, till höger i bild. 4 5

4 reportaget BRONSÅLDERSMYSTERIET Snäckedals bronsåldersgravar är bland de för förnämsta i Sverige. Gravfältet består av 26 fornlämningar, som gravrösen och stensättningar och i omgivningarna finns inte mindre än 200 utspridda gravar. Trots flera utgrävningar av de 3000 år gamla fornlämningarna är de fortfarande något av en gåta. Under bronsåldern* för cirka 3000 år sedan gick Östersjön högre upp och Snäckedals gravfält låg då ungefär 500 meter från havet. Att snäcka betyder skepp vet man, men när den intilliggande gården och gravfältet fått sitt namn är däremot höljt i dunkel. En märklig sak med fynden i Snäckedal är att det inte finns någonting som visar att det skulle varit en boplats utan enbart ett gravfält på platsen. Gert Magnusson gjorde undersökningar av Snäckedal på 1980-talet och trodde först att det bott människor i närheten av gravfälten, men pollenanalyser visade inget som tydde på det. Hans tes blev då i stället att området kanske redan då var centrum för den lokala kopparutvinningen, eftersom det är koppar blandat med tenn som ger det starka bronset. Tänk om det var de som brutit koppar som låg begravda på berget i Snäckedal. I början av 2000-talet leddes ett Eu-projekt, Det finns många teorier om hur det såg ut vid Snäckedal under Bronsåldern. Aino Haavisto från Gässhult besöker Snäckedal och läser på skyltarna att här tidigare var en boplats. Forntid i Oskarshamns kommun, av Michael Dahlin, som hittade flera boplatser i området, men inte precis vid Snäckedal. Enligt arkeologerna Richard Bradley och Dag Widholm, som undersökte platsen 2005, så är gravfältet från två olika perioder av bronsåldern. Under den första perioden byggdes de tre stora rösena på den högsta delen av berget. Det största röset är 21 meter i diameter och tre meter högt. Under den sena bronsåldern byggdes stensättningarna: de var dels små och runda, dels rektangulära som liknar ett hus till formen och dessutom ett antal skeppsformade stensättningar. Den största är cirka 40 meter lång och en av de största i Sverige. Det är också den som delar av gravsättningarna i två delar. På ena sidan finns alla utom ett av husen och på andra sidan finns skeppen. Några av skeppen är placerade så att de ser ut att segla mot rösena och några skeppsättningar utanför själva gravfältet ser ut att segla mot Östersjön. Bradley/Widholm tror att det symboliserar att de döda fördes till grävfältet med båt och att de slutligen återfördes till havet. Dag Widholm har även en annan teori om att Snäckedal kan ha varit ett rituellt centrum, där man inte fick odla eller ha betande djur. Snäckedal kunde mer liknas vid en domkyrka där den tidens maktmänniskor begravdes. Hur det verkligen förhöll sig är fortfarande något av ett mysterium. Under bronsåldern levde många människor tillsammans i så kallade långhus. De var bönder med olika slags odlingar och hade kor, hästar, får och grisar. Hästarna och framför allt de hästdragna vagnarna var något som kom till Sverige söderifrån och blev väldigt viktiga för människorna. Att begrava människor i storhögar var ett annat bruk som importerades till Sverige vid den här tiden. Till att börja med begravdes stormännen i kistor eller urholkade trädstammar som täcktes med stenar till ett röse. Senare övergick man till att kremera de döda, men fortsatte att lägga stenar över den döda. Bronsåldern kom tidigare till platser som Thailand, Kina, Indien och kom så småningom till Europa och ännu senare upp till Skandinavien. Varor och äventyr var det som var drivkraften för de långväga resorna. Bronset var starkt och blev mer åtråvärt än den mjukare kopparen och flintföremålen som använts tidigare. Förutom metaller var salt en stor importvara, medan bärnsten var en av bytesvarorna åt andra hållet. Det fanns inget skriftspråk, men många hällristningar kommer från bronsåldern. För bara några år sedan hittades hällristningar från bronsåldern i närheten av Gamleby som föreställer skepp. * FAKTARUTA - Bronsåldern var mellan stenåldern och järnåldern och dateras i Skandinavien till mellan 1800 till 500 för Kristi födelse. Besök Snäckedals bronsåldersgravar Det är under mellanstadiet som man får bekanta sig med bronsåldern. Traktens skolor gör ibland utflykt till Snäckedal för att få uppleva en bit av historien på riktigt. Varför inte packa en picknickkorg och göra en utflykt till Snäckedal i sommar? Det finns informationstavlor och vandringsstigar på platsen. Vägbeskrivning: Från E22 tar man av mot Flivik. Efter några hundra meter sväng åter vänster mot Flivik. Följ vägen tills du ser den lilla vita handgjorda skylten (se bilden ovan) på vänster sida av vägen. Det finns små blå fornlämningsskyltar längs vägen. När man svänger in på grusvägen till fornlämningen åker man först förbi Snäckedals gård. Den 26 februari i år fick Bengt Holmqvist, som äger Snäckedals gård, Misterhults Hembygdsförenings och Döderhults Naturskyddsförenings Natur-, Kultur- och Miljöstipendium med motiveringen För att under många år ha röjt och låtit beta samt underhållit väg och parkering till gravfältet vid Snäckedal. Det är ett mycket bra kultur- och miljöarbete. Större delen av gravfältet ingår i gården. En dryg vecka efter att Bengt Holmqvist mottagit priset dog han stilla, men helt oväntat i sitt hem. 6 7

5 notiser tipset föreningsnytt Fantastiskt, Mimmi! Mimmi Eriksson, som porträtterades här i Allehanda för något år sedan, har nyligen tävlat i JVM i bågskytte i Nimes i Frankrike. Att hon är en av världens bästa bågskyttar visade hon när hon kom på en hedrande fjärde plats. Mimmi tävlar för Skogens IF. Grattis önskar MIF!! Informationsmöte om Circle Resort Tisdagen den 8 april bjuder The Circle Resort in till ett öppet möte om projektet i Figeholm konferens. Syftet är beskriva var projektet befinner sig i dag och hur det ska tas vidare. Alla uppmanas att ställa frågor om samarbetsmöjligheter, trafikpåverkan, miljöpåverkan, huruvida the Cicle Resort kommer att locka fler till Figeholm och hur samhället kommer att påverkas med mera. Skicka din anmälan till: info@ figeholmkonferens.se. Visste du att Blå Jungfrun tillhör Misterhultsbygden? Ytterligare en pärla i trakten! Glada änder Våffel-café i hagadalskyrkan Varmt välkommen till goda våfflor och god gemenskap onsdagen 23 april, klockan 13:00-16:00, i Hagadalskyrkan i Fårbo. Valborgsfirande i Figeholm Figeholms samhällsförening bjuder in till traditionellt Valborgsfirande vid Norrån. Klockan 19 öppnar cafeförsäljning i och utanför Höganäslokalen. Klockan 20 tänds elden som brinner på en flytande flotte i Norrån. Därefter sjunger Schlagerkören och ett tal till våren hålls, där bland annat årets Figeholmare utses. Kurt och hans vänner kommer att spela och flera av Figeholms föreningar finns på plats. VÄLKOMNA!! Skärmen i Figeholm flyttad Informationsskärmen som sitter i Konsum i Figeholm har nu flyttats till kassorna, så att den blivit mer synlig. Den tidigare placeringen i fönstret ut mot parkeringen fungerade när det var mörkt ute, men inte när solen lyste. Skärmen har engagerat många och frågan om placeringen togs bland annat upp vid Föreningsmötet som Misterhultsbygdens intresseförening ordnade i höstas. Ett stort tack till kommunens representant vid mötet, som såg till att skärmen flyttades!! Informationsskärmar finns även på Biblioteket i Figeholm, i Röda stugan vid Fårbo rastplats och i Folkets Hus i Mörtfors. Vill din förening ha upp information om något som är på gång, så mejla info@misterhultsbygden.se eller kontakta någon i redaktionen. Sylve Johansson i Solstadström vill tacka Adam och Emma Dahlberg på Virum för att de skänker foder till matning av änderna. Sylve berättar att änderna kommer och möter honom och följer honom de 100 meterna fram till matningsplatsen, när det är dags för matning. Knäckisar 0,5 dl boveteflingor 0,5 dl solrosfrön 0,5 dl linfrö 0,5 dl sesamfrön 2 dl bovetemjöl eller kikärtsmjöl 1 kryddmått salt lite drygt 0,5 tsk bakpulver 0,5 dl olivolja 1 dl vatten» Sätt ungen på 200 grader» Blanda alla torra ingredienser, blanda sedan i olivoljan och vatten.» Blanda ihop allt till en deg.»dela degen i två delar och kavla ut de så tunnt som möjligt. För att underlätta utkavlingen lägg degen mellan två bakplåtspapper och kalva ovanpå bakplåtspappret.» Ta bort det översta bakplåtspappret.» Flytta sedan över den utkavlade degen till en plåt, med det undre bakplåtspappret kvar.» Med hjälp av en knip eller pizzaslisare skärs sedan degen i lagom stora bitar. Knäckisarna gräddas i ca 15 minuter i 200 grader. Knäckisarna kan sedan eftertorkas i ungen på 50 grader. Servicepunkten i Figeholm På biblioteket i Figeholm finns Servicepunkt Misterhultsbygden. Här kan du göra dina kommunala ärenden och tillhandahålla samhällsinformation. Servicepunkt Misterhultsbygden ska fungera som en dörr in till kommunen. Här hittar du information och blanketter som rör kommunal verksamhet. I lokalen finns en dator där man kan söka kommunal och andra myndigheters information. Datorn är utrustad med en kamera och man kan koppla upp sig genom datorn till kommunens Servicecenter som hjälper till med att besvara frågor. Personal på Figeholms bibliotek hjälper dig med dina ärenden. Servicepunktens öppettider: måndag kl tisdag kl torsdag kl Söndagen den 18 maj 2014 är alla stora som små - välkomna att fira skolans 10-årsjubileum. Nuvarande och tidigare elever på skolan står för musikframträdande och annan underhållning och fika och mat finns att köpa. Precis som vid skolans 5-årsjubileum har en bakelsetävling utlysts. Läs mer om jubileumsdagen och tävlingen på skolans hemsidan; Skolan i Misterhult som startades 2004 har nu varit igång i 10 år och idag finns fler barn i verksamheten än någon gång tidigare. Stor lärartäthet och små barngrupper har hög prioritet på vår skola. Misterhults skola bäst på schack - När vi åkte började det pirra i magen, jag tänkte bara på schacket. Pirret i magen försvann när vi började prata, berättar Ebba Franzén i klass 3-4 vid friskolan i Misterhult. Den 4 mars blev de 14 eleverna kommunmästare i schack 4:an. Av 52 fantastiska matcher vann Misterhultsleverna 37, spelade 5 oavgjorda och förlorade bara 10. De fick totalpoängen 274 och fick den högsta poängen någonsin i schack 4:ans femåriga historia i Oskarshamn och besegrade sina närmaste konkurrenter med 82 poäng. Nu väntar regionfinal eller semifinal i Hultsfred den 22 mars och skulle eleverna lyckas lika bra där blir det stor nationell final i Västerås den 17 maj. Hur det än går i fortsättningen har Ebba, Ellen, Ida, Stella, Tyra, Hanna, Harry, Edvin, Thies, Elliott, Adam, Lucas, Maximilian och Elvira visat att de fina traditionerna från schack 4:an för tre år sedan står sig. Den gången spelade flera av storsyskonen till 2014 års hjältar final i Västerås. - Alla blev jätteglada och vi fick medaljer. Det var en jätterolig dag. Jag ser fram emot nästa tävling i Hultsfred. Hoppas vi vinner, skriver Elliott i sin betraktelse över spelet den 4 mars och hans glädje delas av hans klasskamrater. Nu blir det träning inför Hultsfred och kanske är det fullt möjligt att klass 3-4 i Misterhult får åka till Västerås i maj för att göra upp om titeln bästa 4:an i Sverige bland 2500 deltagare. misterhults friskola fyller 10 år Utöver skolverksamheten finns inom lokalerna fritidshem, förskola och en nystartad verksamhet i form av öppen förskola varje måndag. Alla verksamhetsdelar har vår profil som ledstjärna, vilket innebär att utomhuspedagogik, rörelse och estetiska ämnen får stort utrymme hos oss. Verksamheten där skolan är kostnadsfri och maxtaxa gäller i förskolan - drivs av en ekonomisk förening där styrelsen idag består av föräldrar med barn i verksamheten. Skolan drivs med en tydlig policy att alla eventuella överskott återinvesteras i verksamheten. Varmt välkommen att ta kontakt med vår rektor Anna Strömhag för bestämma tid för ett besök på skolan, se lokalerna och träffa vår engagerade personal. Misterhults friskola är en F-6 skola med hälsa, natur och kultur som en uttalad profil. Att vi har en husmor på skolan som lagar maten på plats, att skolan serverar frukt till alla barn på förmiddagen och att inköp av närproducerade matvaror prioriteras är bara en del av skolans hälsotänkande...eller ta med de minsta barnen och besök vår öppna förskola måndagar klockan Ingen föranmälan behövs. Fikat bjuder vi på. 8 9

6 »»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»» Den 25 februari, höll Trafikverket samrådsmöte i Hägnad, Figeholm. Mötet gällde mittseparering av E22:an mellan Nygård och Gladhammar. Mittseparering görs för att öka säkerheten på vägen. Risken för möteskollisioner försvinner. Körningen blir bekvämare för bilförarna tack vare separering och hastighetsbegränsningen på aktuell vägsträcka kommer att höjas till 100 km/ timme väg kräver 13 meter bred vägbana, men vår väg är bara 12 meter och den måste därför breddas. Några sträckor är så snäva och bergiga att det blir för dyrt med breddning och där blir det mittseparering med två enkelfiler, 1 +1 väg. I vardera färdriktningen kommer det därför att bli omkörningsmöjligheter på endast en fjärdedel av sträckan Nygård Bälö. Arbetet med separeringen mellan Nygård och Bälö ska börja 2015 och vara klar under Den fortsatta sträckningen till Gladhammar byggs ca halvåret senare. På Trafikverkets hemsida finns mer infor- Misterhults nya infarter mation. Där finns fina kartor som visar hur det kommer att bli. Förhoppningsvis ställer Trafikverket ut kartor och ombyggnadsbeskrivningar till påseende i Figeholms bibliotek. Trafiksäkerheten kräver att antalet av- och påfarter minskar, och därför stängs många anslutningar till enskilda fastigheter. De stängda anslutningarna ersätts med parallellvägar, som samlar ihop flera fastigheters anslutningar till en gemensam. Anslutningar görs enligt tre principer: 1)höger av/höger på 2) vändplats/ögla för vänstersväng 3) C-korsning. Vill man köra ut till vänster från princip 1) så är man tvungen att köra höger till närmaste vändögla och där vända till rätt riktning. Princip 2) är till exempel tillämpad vid infarten till Stolpen, norr om Fårbo. Princip 3) C-korsning kommer att finnas på fyra ställen. Den sydligaste är Misterhult södra, som även kommer att betjäna fastighe- Typ C-korsning med körfält för vänstersväng. Kommer att finnas vid Misterhult norra, Misterhult södra, Mörtfors och Stjärneberg terna i Plitorp. Denna korsning flyttas ca 100 meter söder ut för att förbättra sikten. Nästa C-korsning är Misterhult norra, vid Spjuttorpet och här betjänas även vägen mot Ramnebo och fastigheten Målbäcken. Vid mötet var det oklart om korsning ska var kvar på sin nuvarande plats eller flyttas söder ut, mittför grustaget. Misterhults mellersta blir kvar tack vare våra, till Trafikverket, gjorda upplysningar om anslutningens betydelse för trakten. Utformningen var ännu ej fastställd. Även Mörtforsborna får en C-anslutning, som också betjänar Vackervik. Den fjärde C-korsningen är för Stjärneberg. Våra busshållplatser är nu markerade på vägplanerna och vid C-korsningar finns det möjlighet att göra promenaden över vägbana säkrare med refuger bredvid vänstersvängfältet. Breddning, vändöglor och avstängningar berör markägarna längs vägen och dessa fick tillfälle att dryfta sina spörsmål med Trafikverkets tjänstemän under kvällen. GÖRAN GRÖNHAMMAR Så kallad vändögla, som i dag finns vid Stolpen, kommer att införas vid vissa in/utfarter. Ännu inte specificerat var.»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»»» En kraft att räkna med OKG står för ungefär tio procent av Sveriges elproduktion. Vår el produceras till hela landet, men vi vill alltid behålla det lokala perspektivet och ge stöd och energi till lokala verksamheters utveckling! Nyfiken på kärnkraft? Läs mer på flydda tider Gosse död i olycka TEXT FRÅN MISTERHULTS HEMBYGDSFÖRENING I januari månad 1797 hade rusthållaren Peter Alexandersson i Övrahammar åtagit sig att åt handelsmannen Johan Holmberg i Figeholm köra ektimmer från Baggetorps skog till Figeholms köping. Någon väg mellan Fårbo och Baggetorp fanns inte på den tiden. Den byggdes inte förrän Men på vintrarna när isen låg stark på insjöarna var det vanligt att ordna vinterväg över sjön Trästen och vidare på Viråns sjösystem uppåt Baggetorp. Det var förmodligen den möjligheten Peter Alexandersson använde sig av när han den vintern körde timmer. Själv körde Peter Alexandersson före med ett par hästar och efter kom hans 11-årige son Alexander och körde ett par oxar. I två dagar hade de kört timmer till Figeholm och allt hade gått bra. Det hade varit ett par tillbud till olycka med gossen Alexanders fordon och grannarna hade bett Peter Alexandersson att lega (anlita) en fullgod karl att köra oxarna i stället för pojken, men det tyckte Alexandersson var onödigt. Han sade sig ha vidtagit alla försiktighetsåtgärder för att undvika olyckor. Han hade förbjudit pojken att köra utför någon backe och befallt honom att stanna med oxarna innan backen började, tills han själv hade kört utför med sitt lass. Han skulle sedan gå tillbaka och hjälpa pojken att lägga på brinkjärnet att bromsa kälkarna med och själv köra oxarna utför backen. Men den här dagen, torsdagen den 19 januari 1797, gick det inte som det var planerat. Peter Alexandersson körde som vanligt med hästarna först. Hans lass bestod av en stor ekstock. Efter kom pojken Alexander med oxarna. Hans lass bestod av en ekstock ungefär 10 alnar (cirka 6 meter lång) och 11 tum tjock. När de kom till Klevehällsbacken (invid Fårbo, norr om den nuvarande vägen), som var både brant och krokig, körde Peter Alexandersson först med sitt lass utför backen och skulle just gå tillbaka och hjälpa sin son. Men till sin förskräckelse fick han se att oxarna med lasset redan var på väg utför backen. Gossen ramlade av och kom emellan lasset och en stor sten. När fadern kom dit ropade sonen Far, far, varefter han inom någon minut avlidit i faderns famn och blodet översköljde dem båda. Att det blev sorg och förtvivlan i hemmet i Övrahammar kan vi förstå. Far och mor hade mist sin ende son och de tre systrarna Stina, 15 år, Greta-Lisa, 9 år, och Anna, 5 år gamla hade mist sin ende bror. Tio dagar efter den tragiska händelsen infann sig den nitiske kronolänsmannen Nils Dahlman åtföljd av två nämndemän till hemmet i Övrahammar. Länsmannen hade ju hört talas om olyckshändelsen. Och det pratades i bygden om att Peter Alexandersson genom hård aga tvingat sin son att köra oxarna och det tunga lasset. Kanske var Peter Alexandersson vållande till sin sons död? Det måste undersökas. Förhör verkställdes. Några dagar efter länsmansbesöket fick Peter Alexandersson en stämning till tinget. I stämningsmemorialet yrkade kronolänsmannen på att Peter Alexandersson skulle laga rannsakning undergå förande det han den 19 januari igenom oaktsamhet samt hård aga och medfart låtit dess son Alexander Petersson, 11 ½ år gammal, med otama oxar köra ett stort lass ekevirke på en brant backe å Figeholmsvägen, därvid bemälte gosse emellan eketrädet och en stor sten blivit till döds slagen, varför laga ansvar yrkas. Till tinger i Ishult den 20 februari 1797 infann sig Peter Alexandersson och inlämnade ett skriftligt anförande till protokollet lydande: I anledning av Herr Ombuds- och Kronolänsman Dahlmans å mig utverkade stämning, angående det jag skall varit vållande till min son Alexanders genom en olycklig händelse timade död, får jag min förklaring allerödmjukast avgiva. Herr Ombudsman har uti sitt stämningsmemorial nog hårt utmålat denna för mig högst bedrövliga händelse. Fårhållandet har icka så sig tilldragit, som memorialet innehåller, ty jag har varken varit eller agat mitt älskade barnb mera än en faders skyldighet varit, för att kunna i framtid hava glädje av ett väluppfostrat barn, men tyvärr är denna glädje för mig förbytt i sorg, vilken hos mig i hela min levnad aldrig kan utplånas, i synnerhet som jag var nog oförsiktig att låta min son köra,men som oxarna, vilka han körde, var ganska stadiga och väl inkörda, så kunde jag inte föreställa mig att en sådan olycka skulle hända. För att icke något sådant som nu sig tilldragit skulle ske, befallte jag min avlidne son, att vid alla backar stanna, till dess jag hade kört utför med stocken, som jag hade att köra, men vilket han den gången, som den olyckliga händelsen inträffade, icke fullgjorde. Om han sådant gjort, hade jag i denna stund ägt mitt barn i livet och således undsluppit den sorg som mig nu beständigt fräter. Min ödmjukaste anhållan är därför, att Herr Häradshövdingen och vällovligt Tingsrätten mig från något ansvar rättvisligen befriar. Häradsrätten dömde Peter Alexandersson för att han genom grov oaktsamhet vållat sin sons död att plikta 50 riksdaler, samt en söndag undergå uppenbar kyrkoplikt, skriftas och avlösas. Vi tycker... Skulle du vilja ha fiber hemma? Cecilia Ohlsson, Marsö: - Ja, absolut! Viktigt med bra och snabba kommunikationer och det är vi inte bortskämde med här. Kristina Ericsson, Klintemåla: - Jag skulle ha stor nytta av väl fungerande fiber. Här är mobila teckningen så dålig att jag måste stå på ett ställe i huset för att använda mobilen. Siren Bortelid Moen, Figeholm: - Jag ser inget behov av det, föredrar trådlösa alternativ. Skulle dock fiber dras utanför huset skulle jag nog ändå fundera på att koppla på mig. Laila Johansson, Bjurvik: - Ja, det vill jag självklart. I vår linje med ett miljöanpassat boende ser jag också fiber som en investering för framtid i en levande landsbygd

7 Föreningen PRO jobbar för ett aktivt seniorliv och mot orättvisor Misterhults PRO bildades Den egentliga upptakten var den 7 mars 1962 då man bildade Misterhults sockens Pensionärsförening. Den 1 januari 1970 antog man föreningsnamnet Misterhults PRO. Föreningen startade med 14 medlemmar. Idag har vi 254 medlemmar. Medlem i PRO kan du vara om du är ålderorättvisor, till exempel högre skatt jämfört med arbetsinkomst. En hjärtefråga är mobil sjuksköterska. Frågan startade med en skrivelse 2011 från Misterhults PRO. De orimligt långa avstånden till en distriktssjuksköterska för att få enklare sjukvård är en annan hjärtefråga, för de som bor norr om Oskarshamn. Bra äldreboende är också en viktig fråga. I Misterhultsbygden finns det ett 40- tal föreningar. Somliga mer kända än andra. I förra numret var det BK Bore som presenterades och här intill får du lära känna PRO och deras verksamhet lite bättre. Vill ni presentera er förening? Hör av er till allehanda@misterhultsbygden.se. som styrs med fast hand av Hagar Svedegård. Vår kulturansvarige Gunilla Forsberg tillsammans med ABF, engagerar artister för underhållning till våra månadsmöten. BIRGITTA JACOBZON, PRO Grillning på gång utanför Höganäslokalen i Figeholm spensionär eller har avtalspension i form av förtidspension. Maka och sambo är också välkomna. Misterhults PRO har ett stort socialt engagemang. Vi arbetar med att bekämpa olika Misterhults PRO har sina månadsmöten sista torsdagen i månaden, som alternerar mellan Misterhult, Fårbo och Figeholm. Deltagarantalet är i genomsnitt mellan 65 och 70 medlemmar. Därutöver den årliga grillfesten på Björkön Höganäs, Figeholm. Våffelfesten i hembygdsparken i Misterhult, är en tjugofemårig tradition. Gökottan samlar ett antal morgonpigga deltagare. Året avslutas traditionsenligt med gröt, skinksmörgås och luciatåg. Misterhults sånggrupp bildades Sångledare är Ann Britt Westerberg. Vi har även många aktiviteter i föreningen, som Vandring i din hembygd, Bingo, Boccia och Boule. Det finns två läsecirklar i samarbete med ABF. Vi ordnar Datautbildning som sker i samarbete med ABF och vår studieorganisatör Lars Brasch. Varje år ordnas minst en resa. Vi har en mycket duktig och engagerad resekommittè Utflykt med PRO till utvandrarnas trakter. Vill du bli medlem? Kontakta någon du känner som redan är med i PRO eller kontakta vår huvudansvariga för medlemsregistret och den som tar emot anmälan om nya medlemmar, Laila Nilsson, Våffelfesten i hembygdsparken i Misterhult, är en tjugofemårig tradition. 12