1. Sammanträdet öppnas Kicke Jeppsson utses till mötesordförande då Thomas Östholm var sjuk.

Transkript

1 PROTOKOLL OSU-GUN 10/01 1(4) Närvarande ledamöter Kicke Jeppsson, ordförande Lars-Erik Björklund, IFM (p. 4-16) Joakim Samuelsson, IBL Ragnhild Swahn, IBL Clara Blidmo, StuFF Camilla Georgsson, StuFF Övriga närvarande Anna Bergman, KfU, studievägledare (p. 13) Göran Forsling, MAI, studierektor Lars Kallerhult, VFU-koordinator (p. 5) Caroline Kelly, KfU, fakultetskoordinator Helena Loborg, KfU, utbildningsledare Ingrid Olsson, programansvarig utbildningsledare (p. 6) Suzanne Parmenius Swärd, programansvarig utbildningsledare 1. Sammanträdet öppnas Kicke Jeppsson utses till mötesordförande då Thomas Östholm var sjuk. 2. Utseende av justeringsperson Clara Blidmo utses att tillsammans med ordföranden justera dagens protokoll. 3. Fastställande av dagordning Två övriga punkter anmäldes: Övergången mellan nuvarande lärarprogram och HUT och Ersättning för handledning av examensarbete. 4. Anmälningar och meddelanden a) Föregående protokoll Godkännes. Noteras följande: - under p. 5 att examenshögtid ej kommer att anordnas i år men att en grupp har tillsatts som ska ta fram förslag till områdesövergripande examenshögtid. - under p. 6 att det finns oklarheter kring nätverkets arbetsformer och finansiering och att frågan måste utredas vidare innan förslag kan lämnas. - under p. 7 att OSU har beslutat enligt nämndens förslag om masterspåbyggnad för befintliga magistrar. b) Delegationsbeslut Antecknas. 5. VFU Föredragande: Lars Kallerhult Justerandes signatur Områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap Grundutbildningsnämnden Utdragsbestyrkande

2 PROTOKOLL OSU-GUN 10/01 2(4) a) Beslut kring de kommuner avtal kring VFU kommer att skrivas med Dnr LiU Nämnden beslutar enligt diariehandling, med tillägg av Åtvidaberg. b) Beslut om medel för fältmentorsutbildning Dnr LiU Nämnden ställer sig positiva till utbildningen men behöver ett mer preciserat underlag innan beslut kan tas. Uppdras åt ordförande Thomas Östholm att fatta delegationsbeslut och redovisa det vid nästa nämndsammanträde den 4 mars. c) Redogörelse kring fältmentorsprocessen Lars Kallerhult redovisar för rekryteringsprocessen. 6. LU90 Föredragande: Ingrid Olsson Dnr LiU a) Utbildningsplan Nämnden godkänner utbildningsplanen men uppdrar åt Ingrid Olsson och Helena Loborg att formulera om stycket Studerande av allmänna ämnen avancerad nivå. under rubriken Självständigt arbete (examensarbete) på s. 4. b) Behörighetsvillkor antagning Nämnden godkänner behörighetsvillkoren för antagning. Uppdras åt Ingrid Olsson att å nämndens vägnar driva frågan om möjligheten för yrkeslärare att även ha ett allmänt ämne. 7. Inrättande av sommarkurs i matematik Föredragande: Göran Forsling Dnr LiU Nämnden beslutar enligt diariehandling att inrätta en sommarkurs i matematik 2010 och uppdrar åt MAI att utarbeta kursen. 8. Kompletteringskurs, lärarkunskap Föredragande: Suzanne Parmenius Swärd Dnr LiU Suzanne ger en bakgrund. Nämnden beslutar enligt diariehandling att uppdra åt Justerandes signatur Områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap Grundutbildningsnämnden Utdragsbestyrkande

3 PROTOKOLL OSU-GUN 10/01 3(4) namngivna institutioner att skriva kursplanerna. Uppdras åt Suzanne att undersöka möjligheten att samordna arbetet. 9. Utredning, Constructive Alignement Bordlägges. 10. Information om Lärarlyftet 2009 Föredragande: Helena Loborg Till Lärarlyftet upphandlades vt-09 6 kurser av 18 inskickade, ht-09 5 av 18, vt-10 5 av 10 och ht-10 5 av 9. Dnr LiU Till Förskolelyftet upphandlades vt kurser av 5 inskickade. Det har varit ett högt söktryck och en ny upphandling är på gång. Dnr LiU Lägesrapport, utveckling i KURT Föredragande: Caroline Kelly Dnr LiU Ett brev har gått ut till områdets studierektorer med information om de nya fakultetsfrågorna som införs den 1 mars. När det gäller den planerade centralaktiveringen av kursvärderingar måste nämnden ta ställning till ett antal punkter: - om det ska finnas en lärarbehörighet per institution eller en för hela fakulteten - om fritextsvaren ska vara synliga för alla lärare inom institutionen alternativt fakulteten eller endast för studierektorer - om studierektorerna kan ta på sig uppgiften att vidarebefordra fritextsvaren till berörda lärare efter eventuell redigering Nämnden uppdrar åt Caroline att skicka en förfrågan till studierektorerna samt rådgöra med universitetsjuristen. Ärendet tas upp igen vid nästa sammanträde. 12. Utvärdering av GUNs arbetsordning och ärendehantering under 2009 Föredragande: Helena Loborg Dnr LiU En grupp har utsetts för att utvärdera Utbildningsvetenskaps organisation, bl.a. relationen OSU/Grundutbildningsnämnden med avseende på ansvarsfördelning och ärendehantering. Avrapportering sker vid OSUs sammanträde den 8 juni. Suzanne meddelar att LiNo-gruppen byter namn till Programplaneringsgruppen för att tydliggöra uppgiften. Mer information kommer att ges vid nämnden sammanträde den 4 mars. Justerandes signatur Områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap Grundutbildningsnämnden Utdragsbestyrkande

4 PROTOKOLL OSU-GUN 10/01 4(4) 13. Uppföljning av studenter Föredragande: Anna Bergman Presentationen kommer att läggas ut på Hemsidan och UV-ljus Föredragande: Caroline Kelly Nu finns förutom protokollen alla nämndens beslut på hemsidan Övergången mellan nuvarande lärarprogram och HUT Föredragande: Helena Loborg En utredningsgrupp föreslår en uppstyrning av utbildningsutbudet för att minimera de ekonomiska konsekvenserna av övergången. Nämnden ställer sig bakom förslaget. Beslut tas i OSU den 2 mars. 16. Ersättning för handledning av examensarbete Föredragande: Kicke Jeppsson Kicke framför en önskan från IKK att ersättning för handledning av examensarbete ska gå direkt till institutionen. Vid protokollet Caroline Kelly Justeras Kicke Jeppsson Clara Blidmo Justerandes signatur Områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap Grundutbildningsnämnden Utdragsbestyrkande

5 BESLUT Dnr LiU (1) Beslut om samarbetsavtal kring VFU med kommuner och fristående enheter Beslutas att ingå samarbetsavtal kring verksamhetsförlagd utbildning (VFU) med följande kommuner och fristående enheter: Kommuner Finspång Katrineholm Linköping Motala Mjölby Norrköping Nyköping Söderköping Samling av småkommuner (Boxholm, Kinda, Ydre, Ödeshög, Vadstena) Tranås Vimmerby Åtvidaberg Fristående enheter Gymnasieenheter Linköping, minst 5 Gymnasieenheter Norrköping, minst 4 Grundskolor Linköping, minst 3 Grundskolor Norrköping, minst 2 Förskolor Linköping, minst 3 Förskolor Norrköping, minst 1 I övriga regionen finns också fristående enheter representerade Kicke Jeppsson Ordförande Caroline Kelly Sekreterare Områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap Grundutbildningsnämnden

6 BESLUT Dnr LiU Utbildningsplan för Lärarutbildning 90 hp Programme for Teacher Education Gäller för studenter antagna from ht 2009

7 1 Examensrätt och utbildningsmål enligt Högskoleförordningen Regeringen har i högskoleförordningen, SFS 1993:100, givit Linköpings universitet rätt att utfärda examina. 1.1 Lärarexamen (BACHELOR / MASTER OF EDUCATION) För undervisning i grundskolans senare år och i gymnasieskolan, dock inte yrkesämnen i gymnasieskolan, krävs 270 högskolepoäng inklusive en respektive två fördjupning(ar) om minst 90 högskolepoäng i relevant(a) ämne(n) eller ämnesområde(n). För undervisning i svenska respektive samhällskunskap i grundskolans senare år krävs minst 90 högskolepoäng och i gymnasieskolan minst 120 högskolepoäng inom ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen. För undervisning i yrkesämnen i gymnasieskolan krävs sammanlagt 180 högskolepoäng. I stället för inriktning och specialisering krävs omfattande yrkeserfarenhet och en relevant högskoleutbildning om 90 högskolepoäng eller motsvarande utbildning. För en lärarexamen på avancerad nivå krävs att utbildningen omfattar minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå. I annat fall avläggs examen på grundnivå. Studerande till yrkeslärare erhåller examen på grundläggande nivå. Studerande av allmänna ämnen erhåller examen på avancerad nivå. Mål För lärarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att förverkliga förskolans, fritidshemmets, förskoleklassens, skolans eller vuxenutbildningens mål samt för att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet enligt gällande föreskrifter och riktlinjer. Kunskap och förståelse För lärarexamen skall studenten visa sådan kunskap i ämnen eller inom ämnesområden som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, inbegripet kunskap om ämnets eller ämnesområdets vetenskapliga grund, och om relevanta metoder inom verksamheten samt visa insikt om aktuella forskningsfrågor, visa kunskap om lärande och undervisning, visa kunskap om läs och skrivinlärningens och matematikens betydelse för barns och elevers kunskapsutveckling, och

8 visa kunskap om betydelsen av ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten och vid presentation av ämnesstoffet. För undervisning och annan pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år skall studenten dessutom visa mycket god kunskap i läs och skrivinlärning och i grundläggande matematikinlärning. För undervisning i grundskolan och i gymnasieskolan skall studenten dessutom visa mycket god kunskap i att analysera och bedöma elevers kunskapsutveckling samt god kunskap i betygssättning. Färdighet och förmåga För lärarexamen skall studenten visa förmåga att omsätta kunskaper i ämnen eller inom ämnesområden och om lärande och undervisning som krävs för den verksamhet som utbildningen avser så att alla barn och elever lär och utvecklas, visa förmåga att förmedla och förankra samhällets och demokratins värdegrund, visa förmåga att förmedla, förankra och tillämpa gällande regelverk som syftar till att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och annan pedagogisk verksamhet och delta i ledningen av denna, visa förmåga att analysera, bedöma, dokumentera och värdera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål samt informera och samarbeta med föräldrar och vårdnadshavare, visa förmåga att använda informationsteknik i den pedagogiska verksamheten och inse betydelsen av olika mediers roll för denna, och visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över både egna och andras erfarenheter och relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen eller ämnesområden. För lärarexamen på avancerad nivå omfattande 240, 270, 300 eller 330 högskolepoäng skall studenten dessutom visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över både egna och andras erfarenheter och relevanta forskningsresultat. Värderingsförmåga och förhållningssätt För lärarexamen skall studenten visa självkännedom och empatisk förmåga,

9 visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot barn, elever och deras vårdnadshavare, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Självständigt arbete (examensarbete) Studerande till yrkeslärare skall fullgöra ett självständigt, yrkesrelevant examensarbete om 15 högskolepoäng. Studenten kan välja att göra det på grundläggande eller avancerad nivå. Studerande av allmänna ämnen skall fullgöra självständiga, yrkesrelevanta examensarbeten omfattande två uppsatser om vardera 15 högskolepoäng på avancerad nivå (1 15hp och hp) Övrigt Studerande till yrkeslärare kan välja att läsa sista kursen i pedagogiskt arbete på grundläggande eller avancerad nivå. För att läsa kursen på avancerad nivå förutsätts att examensarbetet skrivits på avancerad. Av examensbeviset skall det framgå vilka inriktningar och specialiseringar som studenten har fullgjort och för vilken undervisning eller verksamhet utbildningen är avsedd. För lärarexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensordning. 2 Lärarutbildningens lokala mål Lärarutbildning 90 hp är en påbyggnadsutbildning för den som tidigare har en högskoleutbildning och/eller yrkeserfarenhet med relevans för lärarexamen. Lärarutbildningen är en akademisk professionsutbildning, vilket innebär att den vilar på vetenskaplig grund och präglas av ett vetenskapligt förhållningssätt. Detta innebär att innehållet i utbildningen bygger på forskningsresultat och pågående forskning samt att undervisande lärare har en kontinuerlig kontakt med det egna forskningsområdet. Studenterna övar sig i ett kritiskt förhållningssätt och i att använda olika forskningsmetoder under utbildningens gång. Studierna ska vara yrkesinriktade, vilket innebär att det ämne/ en studenten har med sig in i utbildningen på ett aktivt sätt ska kopplas till frågor om undervisningsinnehållets historia, om kunskapsbildning och kunskapsteori, stoffurval och strukturering av kunskap, samband mellan innehåll, lärande och undervisningsformer samt dokumentation och analys av barns, ungdomars och vuxnas kunskap och utveckling. Inom utbildningen genomför den studerande också minst en större forskningsuppgift i form av ett självständigt, yrkesrelevant arbete (examensarbete).

10 Utbildningen skapar på så sätt möjlighet för de studerande att själva söka sig vidare mot forskning och forskarutbildning. Att lärarutbildningen är en professionsutbildning innebär att den leder till en yrkesexamen. Hela utbildningen ska därför präglas av målet för den studerande att tillägna sig och växa in i lärarprofessionen. För att målet ska kunna förverkligas ska de tidigare ämnesstudierna kopplas till den studerandes yrkesval. Likaså förläggs en del av studierna till fältet dvs. till förskola, fritidshem, skola eller andra undervisningssammanhang. Under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen lär studenterna känna olika pedagogiska miljöer, analyserar och reflekterar över pedagogisk verksamhet samt blir förtrogna med arbetet som lärare inom olika typer av verksamhet. Studenten ska också öva sig i att vara lyhörd för problem och frågeställningar som formuleras i olika utbildnings och undervisningsmiljöer, i samhället och i kontakt med vårdnadshavare. Kännetecknande för en utbildning som leder till yrkesexamen är en helhet, ett tydligt mål mot vilken alla ingående delar strävar. Målet för hela utbildningen är att studenten efter avslutad utbildning har den kunskap och de färdigheter som behövs för att arbeta som lärare och för att utveckla verksamheten. Studenten ska också ha förtrogenhet med de metoder och övat den självkännedom som krävs för fortsatt lärande även efter examen. I utbildningen har studenterna själva ansvar för sina studier och för sitt lärande. Detta är en del av utbildningens pedagogiska grundsyn. Studentens lärande är i centrum, vilket innebär att det egna kunskapssökandet stimuleras. Inom utbildningen finns en variation av pedagogiska metoder och arbetssätt, som också inkluderar användning av informations och kommunikationsteknik som redskap. Likaså varierar examinationsformerna under utbildningen. Under studietiden förs en kontinuerlig diskussion om val av innehåll och metoder samt arbets och examinationsformer kopplad såväl till studenternas egna erfarenheter inom de akademiska studierna som inom olika pedagogiska verksamheter. Utgångspunkten för utbildningen är demokratins grundläggande värderingar, såsom aktning och respekt för varje människas egenvärde, människolivets okränkbarhet, individens integritet, jämställdhet mellan kvinnor och män och solidaritet med svaga och utsatta. Lärandet vilar därför på respekt för varje individ och för individens villkor och förhållanden. Under utbildningen bör studenten bli medveten om sin egen värdegrund i relation till dessa demokratiska värden samt till frågor om hållbar utveckling. Studenten ska uppöva sin förmåga att bidra till utvecklingen av ansvarsfulla medborgare samt till att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Bilden av Sverige som ett mångkulturellt och internationellt samhälle ska också prägla utbildningen. Visserligen är utbildning ett nationellt åtagande och den styrs av nationella lagar, men det svenska samhällets verklighet är internationell och studerande på programmet bör därför förberedas för den verkligheten genom utbytesstudier eller genom internationalisering på hemmaplan. Internationaliseringen av den högre utbildningen inom hela Europa (Bolognaarbetet) innebär för lärarutbildningens del att examensbeskrivningarna och examensmålen anpassas till det internationella systemet. Ett konkret exempel är att lärandemålen för hela utbildningen, liksom för varje enskild kurs, formuleras

11 utifrån begreppen kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt. Likaså kännetecknas Bolognaarbetet av m edvetet och systematiserat kvalitetsarbete, något som bör synliggöras också i stude nternas egna studier och i deras verksamhetsförlagda utbildning. För att studenterna ska nå examensmålen för utbildningen är det viktigt att kurserna planeras så att de tillsammans utgör en genomtänkt helhet och på olika sätt bidrar till att successivt utveckla den studerandes förståelse av och förtrogenhet med läraruppgiften. Frågan om progression i utbildningen är därför av högsta vikt. Progressionen skapas genom att kunskaper och färdigheter från kurser på lägre nivå förutsätts följa med till nästa nivå för att där fördjupas. Detta innebär att de olika kursernas lärandemål skall förhålla sig till kursens placering i utbildningen. Progression i Lärarkunskap Inom utbildningen utgör lärarkunskap det samlade kunskapsområde som bygger upp den progressionen mot en lärarexamen. Eftersom lärarkunskap inte finns som ett specifikt ämnesområde måste utbildningen hitta andra vägar att synliggöra den studerandes successiva utveckling av lärarkunskap inom utbildningens kurser på de olika nivåerna. Lärarkunskap har ett mångfacetterat innehåll och rymmer såväl ämnes som professionsrelaterad kunskap. Tre samvarierande delar pekas ut: didaktiskt kunnande, ämneskunnande och vetenskapligt kunnande. Didaktiskt kunnande handlar om en förståelse av det pedagogiska arbetets sociala och politiska förutsättningar samt en förmåga att skapa goda betingelser för lärande. Ämneskunnande innefattar en ackumulerad förståelse av kunskapens innehåll och organisering inom olika ämnesområden och vetenskapliga traditioner. Lärarkunskapens tredje del, vetenskapligt kunnande relaterar till utvecklandet av ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt. Progression i lärarkunskap innebär alltså en successiv utveckling av didaktiskt kunnande, ämneskunnande och vetenskapligt kunnande, men också en alltmer fördjupad insikt om relationen dem emellan. I praktiken utgör de en odelbar helhet; didaktiskt kunnande kan/bör inte existera isolerat från vetenskapligt kunnande eller ett ämneskunnande. Lika lite kan/bör vetenskapligt kunnande separeras från didaktiskt kunnande. Varje kurs bör planeras utifrån dubbla progressioner; en progression som relaterar till utveckling inom det enskilda ämnesområdet och en som relaterar till en gradvis och kursövergripande utveckling av lärarkunskap. Att tala om dubbla progressioner innebär inte att ämneskunnande är separerat från lärarkunskap, utan endast att progressionen i ämneskunnande i vissa avseenden måste följa andra logiker än de övriga typer av kunnande som inkluderas i lärarkunskap, d v s didaktiskt och vetenskapligt kunnande. Såväl didaktiska som vetenskapliga moment skall vara tydligt integrerade med det ämnesstoff som kursen behandlar, men skall samtidigt utformas utifrån den nivå i programmet som kursen befinner sig på. Kursernas innehåll, uppläggning, undervisningsformer och examination ska

12 samordnas så att en helhet skapas. 3 Utbildningsområden Ett Allmänt utbildningsområde (AUO) omfattande 90 högskolepoäng vars syfte är att specifikt fokusera på generella lärarkunskaper. I Allmänt utbildningsområde ingår tre 15 högskolepoängskurser i Pedagogiskt arbete och tre 15 högskolepoängskurser i Tvärvetenskapliga ämnesstudier inklusive examensarbete. Kurserna är tematiskt orienterade kring centrala begrepp som skola, kunskap, lärande, ledarskap och didaktik. Samtliga kurser har en mång och tvärvetenskaplig utgångspunkt, vilket innebär att de fenomen som studeras bearbetas ur olika vetenskapliga perspektiv. Kurserna präglas av en praktiggrundad kunskapssyn. Skolans verksamheter och läraryrkets olika praktiker bildar primärt underlag för analyser, diskussioner och praktiska övningar. I samtliga kurser läggs stor tonvikt vid utvecklingen av vetenskapligt tänkande och skrivande som redskap för lärande, kommunikation och kritisk reflektion. 18 veckor inom AUO utgörs av verksamhetsförlagd utbildning, då den studerande är ute i skolans verksamheter och tar aktiv del i det pedagogiska arbetet. 4 Studieväg Den studerande som väljer denna studieväg läser kurser inom allmänt utbildningsområde, 90 hp. Utbildningen ges både som campusförlagd helfartsutbildning och som distansutbildning på halvfart. Studiegången för yrkeslärare innehåller fyra kurser på grundnivå samt två kurser där studenten kan välja antigen att läsa på grundnivå eller på avancerad nivå. Val av det sistnämnda förutsätter att båda kurserna läses på avancerad nivå Studiegången för lärare i allmänna ämnen inom grundskolans senare år och gymnasieskolan innehåller två examensarbeten om vardera 15 hp. Studenten läser kurser om 60 hp på avancerad nivå. Inom kurserna Ämnesdidaktik och verksamhetsförlagd utbildning, 15 hp samt Läraren och lärarens arbete, 15 hp genomförs merparten av den verksamhetsförlagda utbildningen inom det verksamhetsområde som den studerande är antagen till, dvs grundskolans senare år (år 5 9, varav en del i år 7 9) respektive gymnasieskolan (eller motsvarande). Den verksamhetsförlagda utbildningen inom övriga kurser i Pedagogiskt arbete kan genomföras inom andra verksamhetsområden. 5 I utbildningen ingående kurser 5.1 Allmänt utbildningsområde Allmänna ämnen grundskola senare del/gymnasieskola Centrala kunskapsområden

13 9PA271 Utbildningens uppdrag i samhället med perspektiv på ungas och vuxnas lärande, 15 hp (grundnivå) 9PA291 Kunskap, lärande och pedagogiska strategier med perspektiv på ungas och vuxnas lärande, 15 hp (grundnivå) 9PAA91 Kompletteras senare (avancerad nivå) Tvärvetenskapliga ämnesstudier 9TV391 Ämnesdidaktik och verksamhetsförlagd utbildning, 15 hp (avancerad nivå) 9TVA91 Examensarbete 1 15 (avancerad nivå) 9TVA92 Examensarbete (avancerad nivå) Yrkesämne i gymnasieskolan Centrala kunskapsområden 9PA271 Utbildningens uppdrag i samhället med perspektiv på ungas och vuxnas lärande, 15hp (grundnivå) 9PA281 Kunskap, lärande och pedagogiska strategier med perspektiv på utbildning och arbetsliv, 15 hp (grundnivå) 9PA371 Kompletteras senare, 15 hp (grundnivå) eller 9PAA71 Kompletteras senare, 15 hp (avancerad nivå) Tvärvetenskapliga ämnesstudier 9TV351 Yrkesdidaktik och verksamhetsförlagd utbildning, 15 hp (grundnivå) 9TV361 Forskningsmetodik och vetenskapsteori med inritning mot yrkesdidaktiska fältet 9TV371 Examensarbete för blivande yrkeslärare, 15 hp (grundnivå) eller 9TVA71 Examensarbete för blivande yrkeslärare, 15 hp (avancerad nivå)

14 6 Övriga föreskrifter 6.1 Examination och betyg Betyg sätts på kurs: Inom Lärarprogrammet skall en tregradig betygsskala (Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd) användas om inte kursen eller momentets karaktär särskilt motiverar en tvågradig skala. 6.2 Tillgodoräknande Studerande har rätt att tillgodoräkna sig annan högskoleutbildning enligt högskoleförordningen 6 kap Frågan om tillgodoräknande prövas av Områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap efter framställning från den studerande och efter hörande av ämnesstudierektor eller motsvarande. Denna uppgift delegeras normalt till ansvarig utbildningsledare. Vid prövning av framställning om tillgodoräknande skall skälig hänsyn tas till syftet med utbildningen som helhet enligt vad som sägs i denna plan. Tillgodoräknande som avser en hel kurs eller ett annat helt utbildningsmoment inom utbildningen skall anges i examensbeviset. 6.3 Handlingsplan Den studerandes utveckling under studietiden skall följas fortlöpande i syfte att hjälpa den som får problem i utbildningen. Vid behov har den studerande rätt att få en handlingsplan upprättad. Initiativtagare kan vara till exempel studenten själv, undervisande lärare eller fältmentor/handledare via ansvarig utbildningsledare. Initiativ ska tas så tidigt som möjligt under utbildningen. Handlingsplanen upprättas i samarbete med studenten. I arbetet med handlingsplanen får studenten möjlighet att bearbeta och vid behov konfronteras med problem som uppkommit under studietiden. Handlingsplanen ska ge hjälp för studenten att strukturera studierna och eventuellt kartlägga behov av annat stöd. I handlingsplanen ska finnas en tidsplan för genomförandet. Dessutom ska aktuella tröskelregler synliggöras. Målet är att hjälpa studenten tillbaka till utbildningen. En uppföljning sker efter handlingsplanens genomförande. 6.4 Avrådan Utvärderingen av handlingsplanen kan leda till avrådan. Vid tveksamhet om den studerandes möjligheter att med godkänt resultat fullfölja utbildningen eller dennes lämplighet att utöva läraryrket ska ansvarig utbildningsledare ta initiativ till ett avrådanssamtal. I särskilda fall kan ansvarig utbildningsledare besluta att kalla till avrådanssamtal utan att en handlingsplan upprättats. Om den studerande så önskar kan också en studeranderepresentant delta i avrådanssamtalet. Ansvarig utbildningsledare ska informera den berörda studenten om denna möjlighet. I

15 samband med avrådan skall den studerande beredas möjlighet att med studievägledare diskutera alternativa utbildningar. 6.5 Examensbevis Efter avslutad utbildning och examina kan de studerande begära examensbevis. I examensbeviset skall anges utbildningens omfattning, vilka kurser inom inriktningar och specialiseringar som studenten har fullgjort och för vilket verksamhetsområde varje inriktning är avsedd. Utöver detta anges de kurser inom allmänt utbildningsområde som den studerande har fullgjort. Dessutom redovisas titel på det examensarbete och eventuella övriga uppsatser omfattande minst 15 hp som den studerande skrivit under utbildningen. 6.6 Tröskelregler Lärarutbildning, yrkesämne 90 hp För att påbörja kursen Forskningsmetodik och vetenskapsteori med inriktning mot yrkesdidaktik skall den studerande vara godkänd i 30 hp kurser inom pedagogiskt arbete eller motsvarande. För att påbörja sista kursen inom pedagogiskt arbete skall den studerande vara godkänd i kursen Yrkesdidaktik och verksamhetsförlagd utbildning Lärarutbildning, allmänna ämnen 90 hp För att påbörja första kursen inriktad mot examensarbete skall den studerande vara godkänd i 30 hp kurser inom Pedagogiskt arbete eller motsvarande. För att påbörja sista kursen inom pedagogiskt arbete skall den studerande vara godkänd i kursen Ämnesdidaktik och verksamhetsförlagd utbildning Som generell tröskelregel gäller att om det upprättats en handlingsplan (se avsnitt 6.3) för en enskild student ska villkoren i handlingsplanen vara uppfyllda enligt den tidsplan som beslutats för att studenten ska beredas möjlighet till vidare studier inom utbildningen. 6.7 Behörighetsvillkor Ämnen aktuella för antagning och specificerade behörighetskrav anges i anvisningarna för aktuell antagningsomgång. Se separat beslut: Dnr LiU Yrkesämnen i gymnasieskolan

16 För utbildning mot yrkesämnen i gymnasieskolan gäller grundläggande behörighet samt särskild behörighet enligt följande: Yrkesutbildning omfattande relevant högskoleutbildning om minst 90 högskolepoäng eller motsvarande. Yrkeserfarenhet minst två års heltidstjänstgöring inom yrket, eller motsvarande längre tid på minst halvtid Yrkeserfarenheten måste vara aktuell, minst två år inom den senaste 5 årsperioden. Lärartjänst inom aktuell yrkesutbildning godkänns som aktuell yrkeserfarenhet Allmänna ämnen grundskola senare år/gymnasieskola För Lärarutbildning 90 hp krävs grundläggande behörighet samt särskild behörighet enligt följande: För utbildning till lärare i grundskolans senare år krävs minst 180 högskolepoäng i avslutade kurser omfattande 90 högskolepoäng i ett ämne/ämnesområde med relevans för skolan. Dessutom krävs studier om 90 högskolepoäng bestående av 60 högskolepoäng inom ett ämne/ämnesområde samt ytterligare 30 högskolepoäng som antingen fördjupar eller breddar ämnet/ämnesområdet. För undervisning i svenska respektive samhällskunskap krävs minst 90 högskolepoäng i ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen. För utbildning till lärare i gymnasieskolan med undervisning i allmänna ämnen krävs minst 180 högskolepoäng i avslutade kurser omfattande 90 högskolepoäng i vart och ett av två ämnen som är relevanta för skolan. För undervisning i svenska respektive samhällskunskap krävs minst 120 högskolepoäng i ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen. 6.8 Urval av sökande Vid urvalet kommer hänsyn att tas till programmets tillgång på VFU platser och lärosätets tillgång till didaktisk kompetens. Höstterminen 2010 kommer urvalet att begränsas till studerande med nedanstående ämnen/ämnesområden. Se separat beslut. Ansvarig utbildningsledare kan dock besluta att studerande med annat ämne/ämnesområde kan antas. Utbildningsplanen är fastställd av Områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap vid Linköpings universitet med stöd av 6 kap 16 högskoleförordningen (SFS 2006:1053). Senast reviderad av Grundutbildningsnämnden på uppdrag av Områdesstyrelsen

17 Dnr LiU PÅBYGGNADSUTBILDNING TILL LÄRARE 90HP HÖSTEN 2010 YRKESÄMNE I GYMNASIESKOLAN Urval av sökande Exempel på inriktningar och karaktärsämnen som återfinns inom gymnasieskolans yrkesförberedande program och som kan vara aktuella för antagning hösten Även andra yrkesämnen kan förekomma Barn och fritidsprogrammet Fritid Pedagogisk och social verksamhet För behörighet krävs Barn och ungdomspedagogisk examen mot förskola eller fritidshem. Byggprogrammet Plåtslageri Husbyggnad Anläggning Måleri Elprogrammet Automation Elektronik Datorteknik Elteknik Energiprogrammet Drifts och underhållningsteknik Sjöfartsteknik VVS och kylteknik Estetiska programmet Bild och formgivning Teater Dans Fordonsprogrammet Karosseri Personbilsteknik Maskin och lastbilsteknik Hotell och restaurangprogrammet Hotell Restaurang och måltidsservice Industriprogrammet Industri Textil och konfektion Träteknik Livsmedelsprogrammet Bageri och konditori Kött och charkuteri Medieprogrammet Medieproduktion Tryckteknik Naturbruksprogrammet Skog Trädgård Djurvård Jord Hästhållning Miljö och naturvård För behörighet krävs relevant högskoleutbildning t ex agronomexamen, hortonomexamen, veterinärexamen. Omvårdnadsprogrammet Omvårdnad Social omsorg För behörighet krävs social omsorgsexamen,

18 Transport Flygplansteknik sjuksköterskeexamen, sjukgymnastexamen eller arbetsterapeutexamen. Handels och administrationsprogrammet Handel och service Turism och resor Hantverksprogrammet Frisör Florist Övriga hantverksinriktningar

19 Dnr LiU PÅBYGGNADSUTBILDNING TILL LÄRARE 90HP HÖSTEN 2010 GRUNDSKOLANS SENARE ÅR OCH GYMNASIESKOLAN SENARE ÅR Särskilda förkunskaper lärare i grundskolans senare år: Minst 180hp i avslutade högskolekurser varav 90hp i ett ämne/ämnesområde och minst 60hp i ett andra ämne/ämnesområde. Resterande 30hp kan vara en fördjupning i något av dessa ämnen. De kan också vara kurser i ytterligare något ämne/ämnesområde (ej begränsade till listan). I ämnet Svenska respektive Samhällskunskap krävs alltid 90hp. Ämnen/ämnesområden aktuella ht 2010 Bild Biologi Engelska Franska Fysik Geografi Historia Idrott Kemi Matematik Musik Naturvetenskap Religionskunskap Samhällskunskap Samhälls och kulturämnen Spanska Kommentarer Kurser med relevans för undervisning, tillräcklig omfattning och bredd av grundläggande biologikurser med både grön och vit biologi. Fysikkurser med relevans för undervisning, tillräcklig omfattning och bredd av grundläggande fysikkurser för att täcka in fysikens huvudområde. Kurser i geografi med både kulturgeografi och naturgeografi Relevanta kurser i tre naturvetenskapliga ämnen varav minst 22,5 hp biologi och 22,5 hp kemi. Resterade poäng t ex i geofysik, fysik, miljövetenskap, miljövård. Om naturvetenskap kombineras med kemi eller biologi får inte detta ämne utgöra merparten av naturvetenskap. 90hp med minst 30hp i statsvetenskap och 30hp i nationalekonomi. Resterande poäng i statsvetenskap, nationalekonomi, u landskunskap, sociologi, rättsvetenskap, kulturgeografi. För sökande som har läst Samhälls och kulturanalys, Kulturvetenskap, Kultur samhälle mediegestaltning, Natur och kulturmiljötolkning och har minst 60hp alternativt 90hp i utbildningens huvudämne.

20 Svenska 90hp i litteraturvetenskap och svenska språket/nordiska språk. Minst 30hp i varje ämne. Svenska som andraspråk Teknik Kurser om 60hp eller 90hp i teknik för sökande från ex ingenjörsutbildningar. Textilslöjd Kurser i textilslöjd / textilkunskap. (Se även yrkesämne i gymnasieskolan). Trä och metallslöjd Tyska Kurser i trä och metallslöjd. (Se även yrkesämne i gymnasieskolan).

21 GYMNASIESKOLAN Särskilda förkunskaper lärare i gymnasieskolan allmänna ämnen: Minst 180hp avslutade högskolekurser i två ämnen/ämnesområde med minst 90hp vardera. I ämnet Svenska respektive Samhällskunskap krävs alltid 120hp. OBS! Begränsat antal platser för sökande med kombination av två av följande ämnen/ämnesområden: samhällskunskap, samhälls och kulturämnen, filosofi, historia, geografi, religionsvetenskap, datavetenskap, teknik. Platser beslutas av programansvarig. Ämnen/ämnesområden aktuella ht 2010 Bild Biologi Datavetenskap Drama Engelska Filosofi Franska Fysik Företagsekonomi Geografi Historia Idrott Kemi Matematik Media Musik Naturvetenskap Psykologi Religionskunskap Samhällskunskap Samhälls och kulturämnen Spanska Svenska Kommentarer Kurser med relevans för undervisning, tillräcklig omfattning och bredd av grundläggande biologikurser med både grön och vit biologi. Kurser i datorteknik, informatik, datalogi varav minst 15hp programmering i aktuella programspråk Kurser i drama eller dramakommunikation 90hp i filosofi varav minst 30hp i teoretisk filosofi och 30hp i praktisk filosofi Fysikkurser med relevans för undervisning, tillräcklig omfattning och bredd av grundläggande fysikkurser för att täcka in fysikens huvudområde. Kurser i geografi med både kulturgeografi och naturgeografi 90hp inom ämnesområdet media/medievetenskap kan prövas för behörighet t ex Kultur samhälle mediegestaltning Relevanta kurser om 90hp i tre naturvetenskapliga ämnen varav minst 30hp i biologi och 30hp i kemi. Resterade poäng t ex i geofysik, fysik, miljövetenskap, miljövård. Om naturvetenskap kombineras med kemi eller biologi får inte detta ämne utgöra merparten av naturvetenskap. 120hp med minst 60hp i statsvetenskap och 30hp i nationalekonomi (eller tvärtom). Resterande poäng i statsvetenskap, nationalekonomi, u landskunskap, sociologi, rättsvetenskap, kulturgeografi. För sökande som har läst Samhälls och kulturanalys, Kulturvetenskap, Kultur samhälle mediegestaltning, Natur och kulturmiljötolkning och har minst 90hp i utbildningens huvudämne. 120hp i litteraturvetenskap och svenska språket/nordiska språk. Minst 30hp i varje ämne. Svenska som andraspråk Teknik Relevanta kurser om 90hp i teknik för sökande från ex ingenjörsutbildningar. Tyska

22 BESLUT Dnr LiU (4) Beslut om inrättande av sommarkurs i matematik Beslutas att inrätta en sommarkurs i matematik 2010 samt uppdra åt MAI att utarbeta kursen. Innehållet svarar mot gymnasiets Matematik D och förkunskaperna ska vara motsvarande gymnasiets Matematik C. De huvudsakliga anledningarna till att införa kursen är det stora nationella behovet av matematiklärare problemen med att rekrytera lärarstudenter till matematikinriktningarna. I dagsläget har ett fåtal studenter på lärarprogrammet den behörighet (Matematik D) som krävs för inriktningarna Matematik och Matematik för grundskolan. Däremot finns relativt många som har läst gymnasiets Matematik C, och genom att införa en behörighetsgrundande sommarkurs så skulle vi kunna öka rekryteringen till dessa båda inriktningar. Kursen skulle även kunna vara av intresse för flera andra studentkategorier på LiU, t.ex. bland studenter på program inriktade mot statistik och ekonomi. Den bör även kunna attrahera en del blivande studenter som vill förbereda sig bättre inför de kommande studierna. Preliminär kurs- och tidplan bifogas. Kicke Jeppsson Ordförande Caroline Kelly Sekreterare Områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap Grundutbildningsnämnden

23 BESLUT Dnr LiU (4) Basmatematik, sommarkurs, 7.5 hp Utbildningsområde: Naturvetenskap Ämnesgrupp: Matematik Mål: Kursens mål är att ge en basutbildning i matematik som väl lämpar sig för den som ämnar fortsätta med högskolestudier där matematik är ett väsentligt inslag. Kunskaperna efter genomgången och godkänd kurs motsvarar väl den matematik man läser inom gymnasieskolans kurs D. Efter genomgången kurs skall du kunna utföra algebraiska räkningar med god säkerhet använda enhetscirkeln för att definiera trigonometriska begrepp och visa trigonometriska samband, använda formler för att omforma trigonometriska uttryck samt lösa trigonometriska ekvationer beräkna sidor och vinklar i trianglar samt rita grafer till trigonometriska funktioner känna igen de olika beteckningssätten för första- och andraderivata derivera produkter, kvoter och sammansatta funktioner genomföra funktionsundersökningar och bestämma extrempunkter lösa exponential- och logaritmekvationer bestämma primitiva funktioner ställa upp och använda integraler i olika tillämpningar förstå innebörden av begreppet differentialekvation och kunna avgöra om en funktion är en lösning till en given differentialekvation genomföra och skriftligt redovisa matematiska uppgifter Förkunskaper: Gymnasiets Matematik C eller motsvarande Organisation: All undervisning sker i form av lektionsundervisning i sammanhållen klass. Den enskilde studentens hemarbete, egna initiativ och aktivitet under kursen är av stor betydelse. Kursinnehåll: Algebraisk räkning och variabelhantering. Plan geometri och trigonometri. Funktionsbegreppet och de elementära funktionerna. Derivator, grafritning och extremvärden. Primitiva funktioner och integraler med tillämpningar. Kurslitteratur: Björup, Körner m.fl.: Nya Delta kurs D. Gleerups förlag. Examination: STN1 En skriftlig tentamen på del 1 (U,G,VG) 3 hp Områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap Grundutbildningsnämnden

24 BESLUT Dnr LiU (4) STN2 En skriftlig tentamen på del 2 (U,G,VG) 4,5 hp Efter att båda momenten godkänts ges ett betyg (G,VG) för hela kursen. Undervisningsspråk är svenska. Institution: MAI. Områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap Grundutbildningsnämnden

25 Tidplan BESLUT Dnr LiU (4) V24 Undervisning måndag-fredag V25 Undervisning måndag-onsdag Tentamen del 1 torsdag V26-V31 Eget arbete med inlämningsuppgifter V31 Omtentamen del 1 lördag V32 Undervisning måndag-fredag V33 Undervisning måndag-torsdag Tentamen del 2 fredag V35 Omtentamen del 2 lördag Områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap Grundutbildningsnämnden

26 BESLUT Dnr LiU (2) Särskild beställning av Ämnesdidaktisk kompletteringskurs med VFU Härmed beställer Lärarprogrammet vid Linköpings Universitet kompletteringskurser i Ämnesdidaktik och verksamhetsförlagd utbildning VFU omfattande 15 hp av följande institutioner: IFM, IKK, IBL, MAI och ISV. Bakgrund: Varje termin söker studenter till lärarprogrammet med kurser som de fått tillgodoräkna som inriktningar. Dock är det många som saknar VFU och de ämnesdidaktiska delarna av ämnet. För att de ska kunna tillgodoräkna sig en inriktning som 60 hp behövs en komplettering. Tidigare har det erbjudits en ämnesövergripande kompletteringskurs, (i Linköping Ämnesdidaktik och verksamhetsförlagd utbildning i Norrköping Lärandemiljöer och verksamhetsförlagd utbildning) som gett dessa studenter möjlighet att komplettera sina tidigare kurser så att de till fullo kan tillgodoräknas in i lärarprogrammet. För studenter antagna 2007 och senare föreligger ett behov att göra nya kompletteringskurser så att de anpassas till Bologna och progressionen av ämnesdidaktiskt kunnande och sociala och didaktiska förmågor. Uppdrag: Följande ramar ska gälla för kursens organisation och innehåll: Det ska skapas två kursplaner (G2 och G3) för vart och ett av följande områden: Naturvetenskapliga ämnen (IFM samarbete med ISV) Samhällsvetenskapliga ämnen (IBL) Matematik (MAI) Språk (IKK) Svenska (IKK) Estetiska ämnen (inklusive IKT) (ISV) Yrkesinriktade ämnen (IBL) Ämnen särskilt inriktade på förskola och förskoleklass och fritidshem (ISV) Kursen omfattar 15 hp och ska innehålla 8 veckors fältförlagd undervisning och 2 veckors ämnesdidaktisk teori samt examination av VFU och ämnesdidaktik. Kurserna ska ges både på G2 och G3 nivån. Lärandemålen i kursen ska således motsvara lärandemålen avseende ämnesdidaktiskt kunnande och sociala och didaktiska lärarförmågor som de uttrycks i policydokumentet Progression vid Lärarprogrammet i Linköping och Lärarprogrammet i Norrköping på G2 och G3 nivån. Det blir alltså nödvändigt att skriva två kursplaner; en för varje nivå. Områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap Grundutbildningsnämnden

27 Kursen ska vara kostnadseffektiv. Den kan läggas upp på det sätt som passar kursgivaren, dock rekommenderas digital lärplattform som kan underlätta kommunikation, läsning och respons. Kursen examinerar sociala och didaktiska lärarförmågor och teoretisk ämnesdidaktik. När det gäller genomförande av kursen förutsätts ett nära samarbete med lärarprogrammets VFU-organisation och programmets studievägledare. Kurserna ska kunna erbjudas två gånger om året. Arbetet med kursplanerna finansieras med medel som tas från Området utbildningsvetenskaps budget för genomförande av Bolognaprocessen. Det kommer att utarbetas en kursplanemall, dels för att underlätta arbetet med kursplanerna dels för att få likvärdighet i kurserna. För frågor och formalia kontakta: Kajsa Andersson, Suzanne Parmenius Swärd eller Eva Tjernström Namn på kursansvariga bör meddelas kansliet för utbildningsvetenskap, Suzanne Parmenius Swärd senast den 10 mars. Detta för att kunna kalla alla kursansvariga till ett informationsmöte den 24 mars BESLUT Dnr LiU (2) Thomas Östholm Ordförande Suzanne Parmenius Swärd Programansvarig utbildningsledare Maria Simonsson Programansvarig utbildningsledare Områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap Grundutbildningsnämnden