Stora Enso Oyj Stora Enso AB Stora Enso International Offi ce

Transkript

1 Bokslut

2 Stora Ensos årsredovisning 2006 består av tre separata delar Brev till aktieägarna Strategi och verksamhet 2006 Presentation av divisionerna Styrelse och ledning Bokslut med notkommentarer Verksamhetsberättelse Riskhantering Kapitalmarknaden Styrning av hållbarhet, intressentengagemang, mål och verksamhet Hållbarhet i värdekedjan råmaterial och leverantörer koncernen marknader Tryckta versioner av årsredovisningen kan beställas via eller från våra kontor (se omslagets baksida). PUBLICERINGSDATUM februari Bokslutskommuniké mars Årsredovisning april Delårsrapport januari mars April Årsredovisning Form 20-F 26 juli Delårsrapport januari juni 25 oktober Delårsrapport januari september ÅRSSTÄMMA OCH UTDELNING mars Avstämningsdag för årsstämma 29 mars Årsstämma 30 mars Aktien handlas exklusive utdelning 3 april Avstämningsdag för utdelning 17 april Betalning av utdelning KONTAKTER Kari Vainio Executive Vice President, Corporate Communications Tel Fax Stora Enso International Office 9 South Street, London W1K 2XA, Storbritannien kari.vainio@storaenso.com Keith B Russell Senior Vice President, Investor Relations Tel Fax Stora Enso International Office 9 South Street, London W1K 2XA, Storbritannien keith.russell@storaenso.com Ulla Paajanen-Sainio Vice President, Investor Relations and Financial Communications Tel Fax Stora Enso Oyj Box 309, FI Helsingfors, Finland ulla.paajanen-sainio@storaenso.com

3 Innehåll Bokslut 2006 är en översättning av den engelska originaltexten. STORA ENSO PÅ KAPITALMARKNADEN Avsnittet Aktier och aktieägare beskriver utförligt Stora Enso-aktiens kursutveckling på olika börser, förklarar aktieägarstrukturen och innehåller annan relevant aktieinformation. Det nya avsnittet Kreditinvesterare innehåller information om koncernens finansierings- och ratingstrategi samt skuldstruktur. NYCKELTAL OCH KVARTALSUPPGIFTER Leveranser, omsättning och rörelseresultat per segment Nyckeltal för RISKHANTERING Känslighetsanalys En detaljerad rapport om strategiska, operationella, externa och finansiella risker Genomsnittlig kostnad för totalt kapital (WACC) VERKSAMHETSBERÄTTELSE En översikt av verksamheten och den finansiella situationen KONCERNENS BOKSLUT Koncernens resultaträkning, redogörelse över intäkter och kostnader (SORIE), balansräkning och kassaflödesanalys. KOMPLETTERANDE INFORMATION Förändringar i eget kapital Justering till följd av ändrade redovisningsprinciper Omsättning per segment Rörelseresultat * per segment 2006 NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN Not 1 Redovisningsprinciper Not 2 Riskhantering Not 3 Betydelsefulla redovisningsmässiga bedömningar Not 4 Segmentinformation Not 5 Förvärv och avyttringar Not 6 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader Not 7 Personalkostnader Not 8 Finansnetto Not 9 Skatter Not 10 Avsättningar för värdering Not 11 Avskrivningar och nedskrivningar på anläggningstillgångar Not 12 Anläggningstillgångar Not 13 Biologiska tillgångar Not 14 Intresse- och samriskbolag Not 15 Investeringar tillgängliga för försäljning. 74 Not 16 Övriga långfristiga tillgångar Not 17 Varulager Not 18 Fordringar Not 19 Eget kapital Not 20 Minoritetsintressen Not 21 Pensionsförmåner Not 22 Låneskulder Not 23 Övriga avsättningar Not 24 Rörelseskulder Not 25 Finansiella instrument Not 26 Ackumulerad omräkningsjustering (CTA) och säkring av eget kapital Not 27 Ansvarsförbindelser Not 28 De största dotterbolagen 31 december Not 29 Anställdas bonusprogram och aktierelaterade incitamentsprogram Not 30 Transaktioner med närstående Not 31 Resultat per aktie samt eget kapital per aktie Not 32 Händelser efter balansdagen MODERBOLAGETS RESULTATRÄKNING, KASSA- FLÖDESANALYS OCH BALANSRÄKNING Tryckpapper... 31,0 % Finpapper... 17,5 % Grossister... 13,1 % Förpackningskartong 22,7 % Träprodukter... 10,8 % Övriga... 4,9 % Tryckpapper... 33,2 % Finpapper... 21,9 % Grossister... 4,3 % Förpackningskartong 42,7 % Träprodukter... 7,8 % Övriga... -9,9 % * Exkl engångsposter. FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION Föreslagen utdelning för 2006 är 0,45 EUR per aktie. REVISIONSBERÄTTELSE PRODUKTIONSKAPACITET UTRÄKNING AV NYCKELTAL STORA ENSO BOKSLUT

4 Stora Enso på kapitalmarknaden Aktier och aktieägare Aktiekapital Enligt bolagsordningen ska aktiekapitalet i Stora Enso Oyj (nedan kallat bolaget eller Stora Enso ) vara lägst 850 MEUR och högst MEUR. Inom dessa gränser kan aktiekapitalet höjas eller sänkas utan att bolagsordningen behöver ändras. Varje aktie har ett nominellt värde på 1,70 EUR. Per 31 december 2006 hade bolaget ett aktiekapital på 1 342,2 MEUR registrerat i det finska handelsregistret. Förändring i aktiekapital Antal A-aktier Antal R-aktier Totalt antal aktier Aktiekapital (MFIM) Aktiekapital (MEUR) Enso Oyj, 1 jan ,9 - Konvertering av A- till R-aktier, 7 11 sep Konvertering av A- resp B-aktier i STORA till A- resp R-aktier i Stora Enso Oyj, 23 dec ,0 - Stora Enso Oyj, 31 dec ,8 - Konvertering av A- till R-aktier, 6 24 sep Utnyttjade optioner Stora Enso Oyj, 31 dec ,1 - Utnyttjade optioner Konvertering av aktiekapital till euro, 4 maj ,8 Aktieemission (Consolidated Papers, Inc), nya R-aktier i form av ADR, 11 sep ,5 Konvertering av A- till R-aktier, okt Stora Enso Oyj, 31 dec ,3 Utnyttjade optioner Annullering av återköpta aktier, 9 apr ,4 Konvertering av A- till R-aktier, sep Stora Enso Oyj, 31 dec ,5 Utnyttjade optioner Annullering av återköpta aktier, 3 apr ,8 Konvertering av A- till R-aktier, sep Stora Enso Oyj, 31 dec ,6 Utnyttjade optioner Annullering av återköpta aktier, 31 mar ,5 Konvertering av A- till R-aktier Stora Enso Oyj, 31 dec ,3 Utnyttjade optioner Annullering av återköpta aktier, 5 apr ,3 Konvertering av A- till R-aktier, jan nov Stora Enso Oyj, 31 dec ,3 Annullering av återköpta aktier, 31 mar ,3 Konvertering av A- till R-aktier, dec 2004 nov Stora Enso Oyj, 31 dec ,1 Annullering av återköpta aktier, 31 mar ,9 Konvertering av A- till R-aktier, dec 2005 nov Stora Enso Oyj, 31 dec ,2 2 STORA ENSO BOKSLUT 2006

5 Aktier och röster i bolaget Bolagets aktiekapital är uppdelat på A- och R-aktier. Samtliga aktier ger samma rätt till utdelning men har olika röstvärde. Varje A-aktie och varje tiotal R-aktier ger en röst vid årsstämman. Varje aktieägare har dock minst en röst. Per 31 december 2006 fanns A-aktier och B-aktier utestående i Stora Enso, varav bolaget inte hade några A-aktier men R-aktier till ett nominellt värde av 1,6 MEUR. Innehavet representerar 0,12 % av aktiekapitalet och 0,04 % av rösterna i bolaget. Det totala antalet utestående aktier i Stora Enso var och det totala antalet röster Aktienoteringar Stora Ensos aktier är noterade på börserna i Helsingfors och Stockholm. R-aktien är även noterad i form av amerikanska depåbevis på New York-börsen. Stora Ensos aktier noteras i euro (EUR) i Helsingfors, i svenska kronor (SEK) i Stockholm samt i US-dollar (USD) i New York. Amerikanska depåbevis (ADR) Stora Ensos R-aktie handlas på New York-börsen i form av amerikanskt depåbevis (börskod SEO). De amerikanska depåbevisen ges ut och annulleras av Deutsche Bank Trust Company Americas, som fungerar som depåbank för depåbevisen. Utbytesrelationen mellan depåbevis och R-aktier är 1:1, vilket innebär att ett depåbevis motsvarar en R-aktie. Under 2006 utgjorde handeln på New York-börsen cirka 2 % av den samlade handelsvolymen på de tre börserna. Aktieregister Bolagets aktier finns registrerade i det aktiekontosystem som förs av den finska värdepapperscentralen (APK), som även för aktieboken i Stora Enso Oyj. Per 31 december 2006 var av bolagets aktier registrerade som VPC-aktier i det svenska värdepappersregis t- ret (VPC) och av bolagets R-aktier i form av amerikanska depåbevis var registrerade hos Deutsche Bank Trust Company Americas. Fördelning per värdepappersregister, 31 december 2006 Antal aktier A-aktier R-aktier Totalt APK-registrerade (Finlands Värdepapperscentral) VPC-registrerade (VPC AB, Sverige)* Amerikanska depåbevis (ADR) registrerade hos Deutsche Bank * APK väntelista APK uppsamlingskonto Totalt * Både VPC-registrerade aktier och ADR är förvaltarregistrerade i APK. Aktieägarstruktur 31 december 2006 % av aktier % av röster % av aktieägare Aktieinnehav, % Finländska institutioner 12,3 20,8 2,0 Finska staten 12,3 25,0 0,0 Finländska privatpersoner 1,8 1,7 32,0 Svenska institutioner 15,4 31,5 2,6 Svenska privatpersoner 3,5 2,8 58,3 Innehavare av ADR 13,7 4,5 3,6 Förvaltarregistrerade (icke-finländska/icke-svenska aktieägare) 40,9 13,8 1,4 STORA ENSO BOKSLUT

6 Fördelning av aktier, 31 december 2006 Storleksmässig fördelning, A-aktier Aktieägare % Aktier % , , , , , , , , , , , ,41 Total , ,00 Storleksmässig fördelning, R-aktier Aktieägare % Aktier % , , , , , , , , , , , ,58 Total , ,00 Enligt Finlands Värdepapperscentral (APK). Konvertering Enligt bolagsordningen är det tillåtet för innehavare av Stora Ensos A-aktier att konvertera dem till R-aktier när som helst. Konvertering av aktier är frivilligt. Under året har A-aktier bytts mot R-aktier. Den senaste konverteringen registrerades i det finländska handelsregistret den 15 november Bemyndigande för 2006 På årsstämman den 21 mars 2006 bemyndigades styrelsen att återköpa och avyttra högst A- och R-aktier. Antalet återköpta aktier får inte överstiga 10 % av rösterna eller kapitalet i bolaget. Bemyndigandet gäller till och med den 29 mars För närvarande är styrelsen inte bemyndigad att emittera aktier, konvertibla skuldebrev eller obligationer med teckningsrätt. Annullering och återköp av aktier Vid årsstämman den 21 mars 2006 beslutades att minska bolagets aktiekapital med EUR genom att annullera A- och R-aktier. Nedsättningen av aktiekapitalet registrerades i det finska handelsregistret den 31 mars Egna aktier kan återköpas i syfte att utveckla bolagets kapitalstruktur, för att användas i finansiering av företagsköp eller andra transaktioner eller på annat sätt för att överlåtas eller annulleras. Annullering av egna aktier förutsätter särskilt beslut på bolagsstämman om nedsättning av bolagets aktiekapital. Inga egna aktier återköptes under Återköp av aktier samt kursutveckling Återköp per månad (miljoner aktier) Aktiekurs (EUR) Återköpt volym Kursutveckling Återköpskurs, genomsnitt/månad 4 STORA ENSO BOKSLUT 2006

7 Stora Ensos aktiviteter på kapitalmarknaden 2006 Stora Ensos Investor Relations-verksamhet täcker aktie- och kreditmarknaderna för att säkerställa en korrekt marknadsvärdering av bolagets aktie och ständigt upprätthålla åtkomsten till finansieringskällor och stabila obligationskurser. IR-teamet möter investerare och analytiker från Europa, Nordamerika och delar av Asien regelbundet. Under 2006 genomförde Investor Relations mer än 300 individuella eller gruppmöten med professionella aktieförvaltare, samtidigt som man upprätthöll regelbundna kontakter med aktieanalytiker på investmentbanker och hos aktiemäklare. Därtill hölls 125 träffar med analytiker och investerare. Dessutom anordnades besök på bruken för medlemmar av investerarkåren. Under året har IR och koncernledningen framlagt presentationer vid olika konferenser för kredit- och aktieinvesterare i Skandinavien, Storbritannien och Nordamerika. Ett av de viktigaste IR-arrangemangen under året är den årliga investerardagen, Annual Investor Day, som i år hölls vid Kvarnsvedens Bruk i Sverige. Trettiofem representanter för aktie- och kreditmarknaden, inklusive analytiker, fondförvaltare och institutionella aktieägare deltog i arrangemanget i november. Den nyligen invigda pappersmaskin (PM) 12 visades upp och investerarna fick en inblick i Stora Enso Publication Papers verksamhet, när en medlem av ledningsgruppen för Publication Paper höll en presentation om trender och strategin inom divisionen. Koncernens energiprofil diskuterades också i detalj. Incitamentsprogram Aktiebaserade program Under 2005 utvidgade Stora Enso de två aktiebaserade programmen som etablerades 2004 för att omfatta alla som har långfristiga bonusprogram. Dessa program fortsatte under Programmen består av syntetiska aktietilldelningar varvid vissa angivna anställda kan erhålla redan emitterade (ej nya) aktier. Options-/syntetiska optionsprogram Stora Enso har sju options-/syntetiska optionsprogram utestående för nyckelpersoner. Optioner/syntetiska optioner har emitterats varje år från 1999 till Beroende på lokala förhållanden kan innehavarna av dessa få antingen kontant betalning eller optioner att förvärva redan emitterade (ej nya) aktier. Stora Enso North America Option Programme Efter förvärvet av Consolidated Papers, Inc. beslutade styrelsen att omvandla aktieoptionsprogrammen i Consolidated Papers till optionsprogram i Stora Enso. Optionerna ger innehavarna rätt till antingen kontant betalning eller optioner att förvärva aktier. Företagsledningens innehav per 31 december 2006 Vid årsskiftet ägde eller kontrollerade styrelseledamöterna och CEO tillsammans aktier i Stora Enso, varav var A-aktier. Aktierna representerar 0,01 % av aktiekapitalet och 0,01 % av rösterna i bolaget. CEO innehar optioner/ syntetiska optioner. Vid årsskiftet innehade medlemmarna av verkställande ledningsgruppen sammanlagt aktier. Dessa representerar 0,01 % av aktiekapitalet och rösterna i bolaget. Medlemmarna av verkställande ledningsgruppen innehar optioner/syntetiska optioner. Koncernen närstående enheters aktieinnehav per 31 december 2006 Erik Johan Ljungbergs Utbildningsfond ägde A- aktier och R-aktier, Erik Johan Ljungbergs Fond A-aktier och R-aktier, Makarna Ljungbergs Testamentsfond A-aktier och R-aktier och Stiftelsen Bergslagets Sjuk- och Hälsovårdskassa A-aktier och R-aktier. Läs mer om: Optionsprogrammen i not 29 på sidorna Styrelsens och verkställande ledningsgruppens innehav i not 7 och not 29 på sidorna 61 respektive 103. STORA ENSO BOKSLUT

8 Aktieägare Vid årsskiftet hade bolaget cirka registrerade aktieägare, varav cirka var svenska aktieägare och cirka innehavare av amerikanska depåbevis. Varje förvaltarregister motsvarar en aktieägare i aktieregistret. Omkring 580 miljoner (73 %) av aktierna i bolaget var förvaltarregistrerade. De fritt omsättningsbara aktierna, exklusive innehav av mer än 5 % av aktierna eller rösterna, uppgår till cirka 595 miljoner aktier, vilket är 75 % av det totala antalet emitterade aktier. Finska staten är den största enskilda aktieägaren i bola get. Sedan juni 1998 har den finska staten dock inte varit bunden till att äga aktier i Stora Enso. Största aktieägare 31 december 2006 Röstmässig fördelning A-aktier R-aktier % av aktier % av röster 1 Finska staten ,3 24,97 2 Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse ,4 24,4 3 Folkpensionsanstalten, Finland ,4 10,1 4 Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Varma ,5 5,0 5 Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse ,6 2,0 6 Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen ,0 1,6 7 MP-Bolagen i Vetlanda AB (Werner von Seydlitz) ,7 1,5 8 Försäkringsaktiebolaget Sampo Liv ,4 1,4 9 Erik Johan Ljungbergs Utbildningsfond ,5 0,9 10 Bergslagets Sjuk- och Hälsovårdskassa ,3 0,3 11 Ömsesidiga Försäkringsbolaget Kaleva ,1 0,3 12 Statens Pensionsfond, Finland ,6 0,2 13 Svenska Handelsbanken CEA ,1 0,2 14 Lamar Mary (ADR) ,5 0,2 15 Ömsesidiga Försäkringsbolaget Pensions-Fennia ,4 0,1 Totalt ,8 73,2 Förvaltarregistrerade aktier, totalt ,4 52,5 Den här listan har sammanställts av bolaget på basis av aktieägarinformation som hämtats från den finska värdepapperscentralen (APK), den svenska Värdepapperscentralen (VPC) samt en databas förd av Deutsche Bank Trust Company Americas. Informationen innefattar endast direktregistrerade aktieinnehav, vilket innebär att vissa förvaltarregistrerade aktier (som kan vara av substantiell storlek) inte kan inkluderas. Listan är därför ofullständig. Större förändringar i aktieinnehav I december 2006 informerades koncernen om att NWQ Investment Management Company LLC hade ett aktieinnehav som översteg 5 % av aktiekapitalet. Eget kapital per aktie EUR Resultat och utdelning per aktie EUR 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 Utdelning MEUR *06 Resultat per aktie, exkl engångsposter Utdelning per aktie * Föreslagen utdelning STORA ENSO BOKSLUT 2006

9 Kursutveckling och aktieomsättning Helsingfors Stora Ensos R-aktie (STERV) steg med 5 % under 2006 (2 %). Under samma period steg OMX Helsinki Index med 18 %, OMX Helsinki Benchmark Index med 25 % och OMX Helsinki Materials Index med 25 %. Stora Enso A Antal aktier (miljoner) Aktiekurs (EUR) Stora Enso R Antal aktier (miljoner) Aktiekurs (EUR) Omsatt antal Genomsnittskurs per månad Omsatt antal Genomsnittskurs per månad Stockholm Stora Ensos R-aktie (STE R) steg med 0,5 % under 2006 (6 %). Under samma period steg OMX Stockholm 30 Index med 20 % och OMX Stockholm Materials Index med 42 %. New York På New York-börsen steg Stora Ensos amerikanska depåbevis (SEO) med 17 % under 2006 (-11 %). Under samma period steg Standard & Poor s Paper Index med 3 %. Stora Enso R Antal aktier (miljoner) Aktiekurs (SEK) Stora Enso ADR Antal aktier (miljoner) Aktiekurs (USD) / Omsatt antal Genomsnittskurs per månad Omsatt antal Genomsnittskurs per månad STORA ENSO BOKSLUT

10 Aktiekurs och aktieomsättning 2006 Helsingfors, EUR Stockholm, SEK New York, USD Högsta Lägsta Slutkurs, 31 dec 2006 Förändring från föregående år Ackumulerad omsättning A-aktien 13,80 128,00 - R-aktien 13,58 127,50 16,40 A-aktien 10,16 93,50 - R-aktien 10,01 92,50 12,60 A-aktien 12,30 108,25 - R-aktien 12,00 108,00 15,79 A-aktien 7 % 0 % - R-aktien 5 % 0 % 17 % A-aktien R-aktien Den volymvägda genomsnittliga kursen för R-aktien under året var 11,89 EUR i Helsingfors (10,98) samt 110,70 SEK i Stockholm (102,27) och 14,79 USD i New York (13,69). Den sammanlagda handelsvolymen för R-aktien i Helsingfors var aktier (81 % av totalt), i Stockholm aktier (17 % av totalt) och i New York aktier (2 % av totalt). Vid årsskiftet var det sammanlagda börsvärdet på Helsingforsbörsen 9,5 miljarder EUR. Stora Enso R, omsättning per månad Antal aktier (miljoner) Börsvärde, Helsingforsbörsen MEUR Helsingfors Stockholm New York Stora Enso-aktien ingår i bl a följande index OMX Helsinki OMX Helsinki 25 OMX Helsinki Cap OMX Helsinki Benchmark OMX Helsinki Materials OMX Helsinki Paper & Forest Products OMX Stockholm OMX Stockholm 30 OMX Stockholm Benchmark OMX Stockholm Materials OMX Stockholm Paper & Forest Products DJ STOXX Large and 600 DJ EURO STOXX Large DJ STOXX Nordic 30 DJ STOXX TMI Value DJ STOXX Sustainability EIG (Ethical Index Global) EIE (Ethical Index Europe) FTSE Eurofirst 100 FTSE Norex 30 FTSE Global Basic Industries FTSE4Good Global and Europe Index FTSE GEIS Global All-Cap MSCI Finland MSCI Europe MSCI World Stora Enso R-aktie jämfört med OMX Helsingfors Index 1 jan 2000 = Stora Enso, EUR OMX HELSINKI Paper & Forest Products *, EUR OMX Helsinki All-Share, EUR * Från och med den 1 oktober HEX Forest Industry Index upphörde den 30 september STORA ENSO BOKSLUT 2006

11 Nyckeltal (uträkning av nyckeltal, se sidan 113) Enligt Helsingforsbörsen Resultat/aktie, EUR * 0,53 0,24 0,98 1,77 1,02-0,27 0,16 0,91-0,14 0,74 efter utspädning, EUR * 0,53 0,24 0,98 1,76 1,02-0,27 0,17 0,91-0,14 0,74 exkl engångsposter, EUR * 0,58 0,59 0,89 1,32 0,93 0,55 0,24 0,25 0,28 0,55 Kassamässigt resultat/aktie, EUR * 1,63 1,79 2,18 3,16 2,42 2,50 1,57 2,04 1,65 2,34 efter utspädning, EUR * 1,63 1,79 2,18 3,13 2,42 2,50 1,57 2,04 1,65 2,34 exkl engångsposter, EUR * 1,65 1,80 2,09 2,61 2,33 1,97 1,63 1,67 1,70 1,94 Eget kapital/aktie, EUR * 7,28 6,94 7,84 9,41 9,90 9,22 9,49 9,29 9,16 9,89 Utdelning/aktie, EUR * 0,33 0,35 0,40 0,45 0,45 0,45 0,45 0,45 0,45 **0,45 Utdelning/resultat, exkl engångsposter, % * Direktavkastning, % * A-aktien 4,6 4,6 2,3 3,5 3,2 4,5 4,1 3,9 3,9 3,7 R-aktien 4,6 4,6 2,3 3,6 3,1 4,5 4,2 4,0 3,9 3,8 Börskurs/vinst per aktie (P/E), exkl engångsposter * A-aktien 12,3 12,8 19,8 9,7 15,1 17,7 44,0 46,2 40,9 22,4 R-aktien 12,2 13,0 19,4 9,5 15,3 17,6 42,7 45,1 40,9 21,8 Aktiekurser för perioden, EUR *** A-aktien slutkurs 7,15 7,57 17,60 12,86 14,20 10,10 11,00 11,55 11,46 12,30 medelkurs 7,75 9,14 11,21 12,01 12,24 11,24 10,63 11,11 11,05 12,10 högsta kurs 9,86 11,77 17,60 18,70 15,50 16,00 12,48 12,15 12,19 13,80 lägsta kurs 6,22 5,40 6,45 8,95 10,10 8,50 8,25 10,00 9,51 10,16 R-aktien slutkurs 7,10 7,67 17,31 12,60 14,38 10,05 10,68 11,27 11,44 12,00 medelkurs 7,97 8,35 11,84 11,27 12,57 12,86 10,23 10,89 10,98 11,89 högsta kurs 10,01 11,86 17,70 19,00 15,67 16,13 12,42 12,11 12,17 13,58 lägsta kurs 6,17 5,30 6,60 8,70 10,12 8,41 8,30 9,60 10,05 10,01 Börsvärde vid årets slut, MEUR *** A-aktien R-aktien Total Antal aktier vid periodens slut (1000-tal)*** A-aktien R-aktien Totalt Omsatt antal aktier (1000-tal) A-aktien % av totalt antal A-aktier **** 9,4-12,1 6,7 5,8 3,2 1,6 0,7 3,5 0,8 R-aktien % av totalt antal R-aktier **** 80,3-49,3 55,4 75,8 104,8 114,3 133,7 104,0 190,6 Genomsnittligt antal aktier (1000-tal) före utspädning * efter utspädning * * Proforma STORA och Enso ** Styrelsens förslag till årsstämman. *** Siffror baserade på marknadsinformation är beräknade från Enso Oyj:s siffror före 29 december **** 1998 års siffror är inte tillgängliga p g a samgåendet den 29 december 1998, siffror före 1998 är baserade på Enso Oyj:s siffror. Handelskoder, börsposter och valutor Börsnoteringar i Tyskland (Freiverkehr) Helsingfors Stockholm New York A-aktier STEAV STE A - R-aktier STERV STE R - ADR - - SEO Segment Stora bolag Stora bolag - Industri Basindustri Basindustri Basindustri Börspost Valuta EUR SEK USD ISIN *, A-aktier FI FI ISIN *, B-aktier FI FI Symbol CUSIP-nummer Noteringsort A-aktier ENUA Berlin, München Berlin, Frankfurt, R-aktier ENUR Stuttgart, München Reuters Bloomberg STERV,HE STERV FH EQUITY * ISIN = International Securities Identification Number. STORA ENSO BOKSLUT

12 Kreditinvesterare Finansieringsstrategi Stora Ensos finansieringsstrategi bygger på koncernens finansiella mål. Stora Enso ska alltid ha tillgång till tillräckliga finansieringskällor med konkurrenskraftiga prisnivåer för att kunna genomföra sin strategi och uppnå sina finansiella mål. För att uppnå detta ligger fokus på kapitalmarknadsbaserad finansiering. Stora Enso strävar efter att bygga upp förtroende och bra meriter hos kreditgivare genom öppen informationsgivning. Stora Ensos skuldstruktur är baserad på kapitalmarknaden, medan banker används främst för att tillhandahålla reservkrediter. För att hantera exponeringen för växelkursdifferenser erhålls finansiering i samma valutor som koncernens investeringar och tillgångar (främst USD, EUR och SEK). Marknaden för kommersiella företagscertifikat används för kortfristiga finansieringsbehov och likviditetshantering. Ratingstrategi Stora Enso anser att det är viktigt att upprätthålla två olika kreditbetyg. Nuvarande rating och utsikterna från Moody s, Standard & Poor s och Fitch framgår nedan. Kreditinstitut Kort-/långfristigt betyg Giltigt fr o m Standard & Poor s BBB (stabil) / A2 23 feb 2006 Moody s Baa3 (stabil) / P3 16 nov 2006 Fitch BBB- (stabil) / F3 27 sep 2006 (ej begärd av koncernen) Stora Enso har som mål att dessa kreditbedömningsinstitut ska fortsätta att vara välinformerade om Stora Ensos strategi och prestationer. Koncernens strategi är att upprätthålla en likviditetsnivå som ligger väl i linje med vad dessa institut är komfortabla med. Uppföljningsmöten med Stora Ensos ledning anordnas årligen, och kontinuerlig kontakt hålls med de ansvariga analytikerna. Skuldstruktur per 31 december 2006 EUR Eurobond Publika emissioner 375 MEUR MEUR MEUR MEUR 2018 USD Globalobligation USD 469 MEUR 2011 USD 508 MEUR 2016 USD 300 MEUR 2036 SEK Medium -Term Note 2,0 miljarder SEK ,6 miljarder SEK 2009 Privata placerare 142 MEUR 476 MUSD 740 MSEK Kortfristiga Finska företagscertifikat 750 MEUR Svenska företagscertifikat 10 miljarder SEK Reservlån 1,75 miljarder EUR Syndicated multi-currency revolving back-up facility 2010 (Syndikerat flervalutalån som kan uttnyttjas när bolaget så önskar) Läs mer om: Koncernens finansiella mål i Koncernen-delen i årsredovisningen 2006 på sidorna 8 9 Skulder och lån i not 22 på sidorna och på Finansieringsrisk och förfallostruktur för skulder i Riskhantering på sidorna STORA ENSO BOKSLUT 2006

13 Nyckeltal och kvartalsuppgifter Balansräkning i sammandrag Per 31 december MEUR Anläggningstillgångar och övriga långfristiga investeringar Omsättningstillgångar Tillgångar Eget kapital Minoritetsintressen Räntebärande skulder Rörelseskulder Skatteskulder Eget kapital och skulder Nyckeltal MEUR Nettoomsättning Förändring från föregående år, % 5,1 4,9 1,4 22,4 3,8-5,4-4,8 1,8 6,4 10,7 Löner * % av omsättning 17,4 17,2 16,3 15,4 16,6 18,1 18,9 15,4 16,6 15,3 EBITDA Avskrivning Goodwillavskrivning och värdejusteringar Rörelseresultat % av omsättning 8,9 6,7 13,3 18,0 10,9-1,4 3,9 5,9-0,5 4,3 Engångsposter Rörelseresultat exkl engångsposter % av omsättning 9,5 11,2 12,4 14,6 11,0 7,0 4,3 2,7 2,7 5,2 Resultatandelar i intressebolag Finansnetto % av omsättning 2,8 3,6 2,5 2,3 2,5 1,6 2,0 0,9 1,1 0,5 Resultat efter finansnetto % av omsättning 6,3 3,2 10,9 15,9 9,0-2,9 1,7 5,4-1,1 4,3 Resultat efter finansnetto exkl engångsposter % av omsättning 6,8 7,6 9,9 12,5 9,0 5,5 2,6 2,2 2,1 4,1 Skatter Periodens resultat (hänförligt till moderbolagets aktieägare) Utdelning Investeringar % av omsättning 11,3 8,5 7,0 5,9 6,3 6,9 10,3 7,9 8,7 4,0 FoU-kostnader % av omsättning 0,8 0,8 0,8 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,5 Operativt kapital Sysselsatt kapital Räntebärande nettoskuld Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), % 8,0 6,2 12,9 19,0 10,6-1,4 4,0 6,7-0,5 5,4 ROCE exkl engångsposter, % 8,5 10,4 12,0 15,4 10,6 7,2 4,5 3,1 3,3 6,6 Avkastning på eget kapital (ROE), % 7,5 3,3 12,8 19,7 10,4-2,8 1,7 9,7-1,4 7,7 Soliditet, % 37,2 36,0 38,4 40,6 43,8 44,3 44,7 47,8 41,0 45,3 Skuldsättningsgrad 1,05 1,04 0,9 0,63 0,58 **0,37 0,49 0,40 0,70 0,54 Medeltal anställda * Inklusive intäkt relaterad till förändringar i det finska sjuk- och förtidspensionssystemet (TEL). ** Justerat med den initiala påverkan av IAS 41, Biologiska tillgångar. STORA ENSO BOKSLUT

14 Leveranser per segment ton Q1/03 Q2/03 Q3/03 Q4/ Q1/04 Q2/04 Q3/04 Tryckpapper Finpapper Förpackningskartong Totalt Träprodukter, m Wellpapp, miljoner m Omsättning per segment MEUR Q1/03 Q2/03 Q3/03 Q4/ Q1/04 Q2/04 Q3/04 Tryckpapper 1 098, , , , , , , ,3 Finpapper 741,1 680,8 682,5 656, ,6 664,1 651,3 674,7 Grossister 176,1 155,4 139,6 156,6 627,7 160,3 148,5 145,7 Förpackningskartong 776,6 779,2 761,9 665, ,9 764,7 777,9 742,6 Träprodukter 316,5 385,6 335,5 362, ,0 373,1 419,2 388,5 Wood Supply 534,2 526,7 475,0 538, ,3 634,9 621,4 568,3 Övrigt -544,0-558,1-529,9-546, ,7-656,1-646,3-631,0 Totalt 3 099, , , , , , , ,1 Rörelseresultat per segment exklusive engångsposter och goodwill MEUR Q1/03 Q2/03 Q3/03 Q4/ Q1/04 Q2/04 Q3/04 Tryckpapper 37,0 2,6 42,0 47,4 129,0 14,8 6,9 44,4 Finpapper 77,3 32,1 23,8 5,7 138,9 12,4-2,2 30,4 Grossister 1,5-1,2-1,5-5,5-6,7 3,3 2,4 1,6 Förpackningskartong 90,3 61,6 84,8 47,5 284,2 82,3 64,6 84,8 Träprodukter 7,0 14,9-4,7 9,3 26,5 11,4 21,3 10,9 Wood Supply 34,5 33,8 23,0 25,2 116,5 31,3 3,3 3,1 Övriga områden -7,5-12,2-7,1-19,8-46,6-29,4-15,9-21,9 Rörelseresultat exkl engångsposter 240,1 131,6 160,3 109,8 641,8 126,1 80,4 153,3 Goodwillavskrivning -32,1-28,0-23,5-32,4-116,0-22,7-21,9-21,7 Engångsposter ,9-14,5-54,4 123,1 7,4 81,4 Rörelseresultat (IFRS), totalt 208,0 103,6 96,9 62,9 471,4 226,5 65,9 213,0 Finansnetto -81,3-11,3-23,4-121,7-237,7-20,3-26,2-27,0 Resultatandelar i intressebolag -0,5-8,5-9,0-5,0-23,0-2,3 16,7 10,2 Resultat före skatt och minoritetsintressen 126,2 83,8 64,5-63,8 210,7 203,9 56,4 196,2 Inkomstskatt -39,9-27,4-21,1 21,4-67,0 211,8 2,2-59,4 Periodens nettoresultat 86,3 56,4 43,4-42,4 143,7 415,7 58,6 136,8 12 STORA ENSO BOKSLUT 2006

15 Q4/ Q1/05 Q2/05 Q3/05 Q4/ Q1/06 Q2/06 Q3/06 Q4/ Q4/ Q1/05 Q2/05 Q3/05 Q4/ Q1/06 Q2/06 Q3/06 Q4/ , , , , , , , , , , , ,4 678, ,8 708,7 618,3 625,4 737, ,3 776,3 738,9 722,8 718, ,3 183,4 637,9 182,1 217,4 295,2 478, ,2 496,3 452,6 450,1 508, ,2 768, ,4 794,5 768,2 788,7 838, ,2 869,0 881,8 909,0 871, ,5 386, ,8 366,9 433,7 398,0 389, ,3 377,1 437,8 418,5 443, ,4 657, ,6 674,7 563,2 612,4 651, ,9 674,8 651,3 633,9 687, ,2-700, ,1-686,4-538,8-666,5-740, ,3-756,8-691,3-722,9-727, , , , , , , , , , , , , ,9 Q4/ Q1/05 Q2/05 Q3/05 Q4/ Q1/06 Q2/06 Q3/06 Q4/ ,5 104,6 21,6 31,5 67,9 72,3 193,3 70,3 55,3 57,0 69,0 251,6 13,9 54,5 48,1-13,6-1,2 28,9 62,2 52,7 46,3 32,4 34,6 166,0 3,9 11,2 2,7 1,6 0,9-1,9 3,3 9,6 2,9 7,7 12,5 32,7 39,6 271,3 72,0 11,9 73,5 62,6 220,0 99,5 70,8 93,7 59,4 323,4-8,9 34,7-4,0 9,9-1,8-7,2-3,1 3,8 14,9 21,4 19,0 59,1-5,4 32,3 3,1-10,9-0,3-3,7-11,8 8,9 1,3 5,0-12,4 2,8-14,7-81,9-30,8-12,7-32,8-30,1-106,4-50,7-9,3-22,0 3,9-78,1 66,9 426,7 112,7 17,7 106,2 120,9 357,5 194,1 182,2 195,2 186,0 757,5-24,0-90, ,2 399,1 8,5-3,5 8,5-430,8-417,3-23,2 6,7-177,2 60,0-133,7 230,1 735,5 121,2 14,2 114,7-309,9-59,8 170,9 188,9 18,0 246,0 623,8-32,5-106,0-43,1-34,6-25,0-48,9-151,6 115,2-149,2-8,4-37,0-79,4 14,3 38,9 14,0 17,0 11,8 24,4 67,2 31,6 20,2 10,2 25,4 87,4 211,9 668,4 92,1-3,4 101,5-334,4-144,2 317,7 59,9 19,8 234,4 631,8-57,0 97,6-27,4-0,5-30,3 95,0 36,8-91,3-19,0 37,3 30,4-42,6 154,9 766,0 64,7-3,9 71,2-239,4-107,4 226,4 40,9 57,1 264,8 589,2 STORA ENSO BOKSLUT

16 Riskhantering Känslighetsanalys Priserna på pappers- och kartongprodukter har historiskt varit cykliska och reflekterat såväl den allmänna konjunkturen som kapacitetsförändringar i branschen. Detta förhållande, tillsammans med volatiliteten i råvarupriserna, framför allt för virke, massa och energi samt valutakursexponeringen, påverkar lönsamheten i skogsindustrin. Koncernens resultat påverkas av pris- och volymförändringar, men effekten på rörelseresultatet beror på inom vilket segment de sker. Nedanstående tabell visar rörelseresultatets känslighet för en +/-10-procentig förändring av antingen pris eller volym inom olika segment baserat på siffror för år Rörelseresultat: Påverkan av +/- 10 % förändring MEUR Pris Volym Tryckpapper Finpapper Förpackningskartong Träprodukter Valutakursförändringar påverkar även rörelseresultatet. Nedanstående tabell visar känsligheten i rörelseresultatet per år vid en förändring på +/-10 % av värdet på euron jämfört med USdollarn, svenska kronan och brittiska pundet. Beräkningen är gjord före valutarisksäkringar och förutsatt att inga ändringar, mer än en valutakursändring förekommer. Rörelseresultat: Påverkan av +/- 10 % förändring MEUR USD 135 SEK 120 GBP 60 De främsta kostnadsposterna för Stora Enso är personalkostnader och kostnader för timmer, massaved och returfiber. Exempelvis betyder en procents förändring av personalkostnaderna 22 MEUR och en procent på kostnaderna för fiberråvara 28 MEUR per år. Den senaste tidens prisökning på olja har påverkat flera kostnadsposter, såsom energi, kemikalier och transporter. De viktigaste kostnads- och omsättningsposterna framgår av nedanstående tabell. Sammanställning av kostnader och omsättning Kostnadsposter % av totala kostnader % av omsättning Transporter och kommissioner Tillverkningskostnader Fibrer Kemikalier och fyllnadsmedel 9 9 Energi 9 8 Service, underhåll och material Personal Övrigt Avskrivningar 8 7 Kostnader/omsättning, totalt Kostnader/omsättning, MEUR Cirka 2 procentenheter av fiberkostnaderna består av massa som är köpt av externa leverantörer. Detta kompenseras med försäljning av marknadsmassa på koncernnivå. 14 STORA ENSO BOKSLUT 2006

17 Riskhantering Risktagande är en naturlig del av all affärsverksamhet. I det dagliga arbetet avväger ledningen hela tiden risker mot möjligheter som sammanhänger med verksamheten, och analyserar de potentiella negativa eller positiva effekterna av dessa. Hanteringen av företagsrisker innefattar en kontinuerlig uppföljning av identifierade materiella risker och prioritering av riskerna baserat på sannolikheten att de inträffar på alla nivåer i organisationen. De ska också tas i beaktande i den strategiska och affärsmässiga planeringsprocessen. Det är dess utom viktigt att identifiera och hantera relaterade möjligheter på ett effektivt sätt. Divisionerna ansvarar för utvärderingen av möjligheterna och hanteringen av de risker de är exponerade för. Vissa spe ci a- liserade koncernfunktioner, såsom Finance, Risk Management och Investeringskommittén, är ansvariga för att skapa system, rutiner och processer inom sina specifika områden för att mäta och hantera den eventuella risken för en viss händelse och/eller konsekvenserna om risken inträffar. Stora Enso har skapat en beredskapsgrupp, Corporate Contingency Task Group (CCTG), med representanter från relevanta koncernfunktioner för att hantera oväntade situationer och agera vid ostrukturerade händelser eller kriser. Syftet med CCTG är att begränsa förluster och skador som Stora Enso kan drabbas av genom omständigheter som ligger utanför den normala verksamheten. Dess viktigaste uppgifter är kriskommunikation, driftupprätthållande och katastrofhantering. Riskerna kan vara specifika för koncernen eller relaterade till branschen eller en geografisk marknad. Vissa risker kan hanteras av koncernen, medan andra ligger utanför dess kontroll. Stora Enso har identifierat ett antal potentiella risker som kan påverka dess framtida lönsamhet och prestationer. Allmänna risker, såsom BNP-förändringar, ingår inte i listan på risker som är specifika för Stora Enso. Koncernen har delat in riskerna i fyra områden: 1) strategiska risker, 2) operationella risker, 3) hasardrisker och 4) finansiella risker. För att minimera påverkan av riskerna och uppnå en stabilare verksamhet har koncernen en policy för att hantera riskerna. De viktigaste riskerna för Stora Enso beskrivs nedan. Trots de åtgärder som vidtagits för att hantera och be gränsa konsekvenserna av riskerna finns det inga garantier för att dessa risker, om de inträffar, inte får en betydande negativ effekt på Stora Ensos affärsverksamhet, finansiella ställning, rörelseresultat eller förmåga att uppfylla sina finansiella åtaganden. Strategiska risker Risker i affärsmiljön Affärsutvecklingsrisker Leverantörsrisker Acceptans av virkesråvara HR-risker Klimatförändringar Governance-risker Hasardrisker Miljörisker Konkurrensrättsliga risker Anläggnings- och affärsavbrottsrisker Produktsäkerhet Hälsa och arbetarskydd Personalsäkerhetsrisker Naturkatastrofer Strategiska risker Operationella risker Marknadsrisker Råvaru- och energiprisrisker Arbetsmarknadsrisker Risker i leveranskedjan IT-risker Finansiella risker Valutarisker Finansieringsrisker Ränterisker Motpartsrisker Kundfinansieringsrisker Risker i affärsmiljön Fortsatt konkurrens och obalans mellan utbud och efterfrågan på pappers-, förpackningskartong- och träproduktmarknaderna kan påverka lönsamheten. Pappers-, förpackningskartong- och träproduktmarknaderna är mogna marknader, och de är kapitalintensiva och starkt konkurrensutsatta. Bland Stora Ensos främsta konkurrenter finns ett antal stora internationella skogsbolag och ett flertal regionala och mer specialiserade företag. Konjunkturer och ändrade kundbeteenden kan ha en ogynnsam påverkan på efterfrågan av vissa produkter och därmed på lönsamheten. Förmågan att svara upp mot kundernas ändrade preferenser och att utveckla nya konkurrenskraftiga och ekonomiskt bärkraftiga produkter förutsätter en kontinuerlig marknads- och konkurrent bevakning. Ökade kostnader för insatsvaror, inklusive men inte begränsat till energi, fiberråvara, andra råvaror, transporter och arbetskraft kan inverka negativt på lönsamheten. Det är av avgörande betydelse att säkra tillgången till tillförlitliga och kostnadseffektiva leverantörer, samt att proaktivt hantera kostnadsutvecklingen och produktiviteten. Förändringar i lagstiftningen, särskilt på miljöområdet, kan påverka Stora Ensos verksamhet. Koncernen följer, bevakar och deltar aktivt i utvecklingen av miljölagstiftningen för att minimera eventuella negativa effekter för den egna verksamheten. Striktare miljöbestämmelser kan påverka tillgången på fiberråvara och produktionskostnaderna. STORA ENSO BOKSLUT

18 Affärsutvecklingsrisker Affärsutvecklingsrisker är främst relaterade till Stora Ensos tillväxtstrategi. Koncernen fortsätter att sträva efter lönsam tillväxt genom såväl organisk tillväxt som väl övervägda samgåenden och förvärv inom kärnverksamheten, främst på nya tillväxtmarknader. Stora Enso strävar efter att minska volatiliteten i verksamheten genom att göra portföljen mindre cyklisk och genom att diversifiera verksamheten geografiskt. Värdet av investeringar på nya tillväxtmarknader kan påverkas av politiska, ekonomiska och legala förändringar i dessa länder. Stora Ensos verksamhet i sådana länder påverkas också av lokala kulturella och religiösa faktorer, miljömässiga och sociala frågor samt av förmågan att samarbeta med lokala och internationella intressenter. Koncernens planerade tillväxt är delvis beroende av framgångsrika förvärv och samgåenden. Det finns dock risker som sammanhänger med förvärv och samgåenden. Dessa hanterar koncernen genom sina riktlinjer för förvärv och samgåenden samt genom due diligence-processen. Dessa riktlinjer säkerställer att Stora Ensos strategiska och finansiella mål, liksom de miljörelaterade riskerna och frågan om socialt ansvarstagande, beaktas i hanteringen. Affärsutvecklingsriskerna innefattar även risker som sammanhänger med anskaffningen och tillgången på naturresurser, råvaror och energi. Förutom detta kan enstaka betydelsefulla aktieägare påverka eller kontrollera verksamhetens riktning. Leverantörsrisker Inom många områden är Stora Enso beroende av leverantörer och deras förmåga att leverera produkter vid rätt tidpunkt och med rätt kvalitet. Som framgår av tabellen Sammansättning av kostnader och omsättning på sidan 14 är de viktigaste insatsvarorna fiberråvara, transporter, kemikalier och energi, och i fråga om investeringar maskiner och inventarier. Inom vissa av dessa områden utgör det en risk att ha ett begränsat antal leverantörer. Koncernen använder därför många olika leverantörer och kontrollerar dem för att undvika situationer som kan äventyra fortsatt produktion eller utvecklingsprojekt. Ett beroende av importerad fiberråvara kan orsaka störningar i leveranskedjan och tvinga koncernen att antingen betala högre priser eller ändra tillverkningsmetoderna. Ekonomiska, politiska, juridiska eller andra hinder eller begränsningar i Ryssland eller de baltiska staterna, och en ökad inhemsk efterfrågan på råmaterial beroende på en vidare utveckling av den egna skogsindustrin kan stoppa eller begränsa leveranserna av råmaterial från dessa länder. Acceptans av virkesråvara Miljöhänsyn och socialt ansvar vid anskaffningen av virke och fiberråvara samt vid skogsbruk är ett av intressenternas främsta krav. Underlåtenhet att kontrollera ursprunget av det virke som koncernen använder kan få allvarliga konsekvenser på marknaden. Stora Enso hanterar dessa risker genom riktlinjerna i Principer för hållbarhet inom virkesoch fiberanskaffning samt skogsbruk, vilka fastslår de grundläggande kraven för hela koncernens virkes- och fiberanskaffningsverksamhet. Spårbarhetssystem används för att dokumentera att allt virke och all fiberråvara kommer från legala och acceptabla källor. Skogscertifiering och chain-ofcustody-certifiering är andra verktyg för att hantera riskerna vid acceptans av virkesråvara. HR-risker Att utveckla en kompetent personalstyrka och att hantera rekryteringen av nyckelpersoner i koncernens globala verksamhet är avgörande för affärsutvecklingen, särskilt under en period av omstruktureringar och uppsägningar till följd av avyttringar och nedläggningar. Stora Enso utvärderar kompetensnivån hos personalen och letar fram chefstalangerna genom en kombination av enkäter och andra mätmetoder. Koncernen hanterar sina kompetens- och utbildningsrisker genom strukturerade utbildningsprogram och har en årlig successionsplanering för att hantera risken för förluster av nyckeltalanger. Klimatförändringar Stora Enso är engagerat i att lindra effekterna av klimatförändring genom att aktivt söka efter möjligheter att minska koncernens utsläpp av koldioxid. Risker relaterade till klimatförändring hanteras genom processer för att hitta rena, kostnadseffektiva och säkra energikällor i produktionen och i transporterna samt genom minskad energikonsumtion. Ytterligare åtgärder omfattar energibesparingsinitiativ, användande av koldioxidneutrala biobränslen, användning av kraftvärme samt upptag och lagring av koldioxid i skog och skogsprodukter. Träprodukter erbjuder ett alternativ till mer koldioxidintensiva produkter. Governance-risker Stora Enso är en stor internationell koncern med ett flertal verksamhetsmässiga och legala strukturer, varför tydliga regler för governance-frågor är av stor vikt. Stora Enso har väl definierad corporate governance och organ med olika uppgifter och ansvarsområden för att säkerställa en strukturerad hantering av alla viktiga frågor i samband med koncernens utveckling. Ett exempel är Investeringskommittén, som analyserar riskerna vid en ny investering innan några beslut tas. Stora Ensos kommunikationspolicy betonar betydelsen av öppenhet, trovärdighet, ansvarstagande, förutseende och dialog. Den har formulerats med utgångspunkt från koncernens kommunikationsmetoder och följer de lagar och regler som är tillämpliga för bolaget. Operationella risker Marknadsrisker Risker relaterade till faktorer som efterfrågan, pris, konkurrens, kunder, leverantörer och råvaror bevakas regelbundet av respektive affärsområde som en rutinmässig del av verksamheten. Dessa risker följs upp och utvärderas även av koncernfunktionen Finance and Strategy för att få ett perspektiv på koncernens totala produktsortiment och övergripande långsiktiga lönsamhetspotential. Produktpriserna, som tenderar att vara cykliska i denna bransch, påverkas av förändringar i kapaciteten och produktionen i branschen. Efterfrågan, som också påverkar produktpriserna, är beroende av den allmänna ekonomiska situationen och lagernivåerna. Priserna fluktuerar olika mycket för olika produkter och på olika geografiska marknader. Förändringar av priserna på råmaterial och energi kan också påverka lönsamheten, eftersom fiberråvara står för cirka 20 % och energi för cirka 9 % av Stora Ensos produktionskostnader. 16 STORA ENSO BOKSLUT 2006

19 Av tabellen Sammanställning av kostnader och omsättning på sidan 14 framgår vilka de främsta kostnadsposterna är. Råvaru- och energiprisrisker Beroendet av utomstående leverantörer av naturgas, kol och huvuddelen av den el som används gör koncernen känslig för prisförändringar på energimarknaden och för störningar i leveranskedjan. Under 2006 stod externa leverantörer för cirka 50 % av Stora Ensos behov av el i Finland och Sverige. Motsvarande siffra för Nordamerika var 66 % och i Centraleuropa 60 %. Koncernen tillämpar en konsekvent, långsiktig hantering av energirisken. Pris- och leveransriskerna mildras genom lång siktiga avtal om fysisk leverans kombinerat med finansiella derivat. Koncernen säkrar prisrisker avseende både råvaror och slutprodukter, och stödjer utvecklingen av marknader för råvaruderivat. Arbetsmarknadsrisker En betydande andel av koncernens anställda är medlemmar i en fackförening. Det finns en risk att koncernen påverkas av arbetsmarknadskonflikter som stör verksamheten och som Specifikation av energiutgifter 2006 El % Gas % Olja... 7 % Kol... 4 % Övrigt... 5 % Övrigt: främst torv, köpt biomassa och inköpt ånga. Elförbrukning Risksäkringsprofil har en betydande negativ inverkan på verksamheten, de finansiella villkoren och lönsamheten, särskilt under en period av omstruktureringar och uppsägningar till följd av avyttringar och nedläggningar. Majoriteten av de anställda företräds av fackföreningar enligt ett flertal kollektivavtal i de länder där koncernen bedriver verksamhet. Därför är relationerna med fackföreningarna av högsta prioritet. Stora Enso slöt betydelsefulla kollektivavtal i Nordamerika under 2006, och i Sverige beräknas de kommande avtalsförhandlingarna vara slutförda under andra kvartalet Avtalen i Finland och Tyskland löper inte ut förrän Risker i leveranskedjan Att hantera risker relaterade till leverantörer och underleverantörer är viktigt för Stora Enso. Leverantörernas och underleverantörernas förmåga att uppfylla kvalitetskraven och leveranstiderna är avgörande för effektiviteten i produktionen och investeringarna. Leverantörer och underleverantörer måste också uppfylla Stora Ensos hållbarhetskrav eftersom de ingår i koncernens värdekedja. En låg nivå i deras hållbarhetsagerande kan skada koncernen och dess rykte. IT-risker Stora Enso opererar i en affärsmiljö där information måste vara tillgänglig till stöd för affärsprocesserna. Eftersom Stora Enso är noterat på New York-börsen fordras det av bolaget att inrätta rapporteringssystem som uppfyller kraven i Sarbanes- Oxley Act-lagstiftningen. Koncernfunktionen Corporate IT tillhandahåller ett in formationsrisksystem för att identifiera IT-risker och regleringskrav. Standardisering av affärsapplikationer, IT-infrastruktur och IT-processer (ITIL) är en viktig hörnsten i hantering av IT-risker. Dessa processer minskar inte bara riskerna inom interna kontroller och finansiell rapportering utan även inom driften av hela produktionsmiljön. Hasardrisker Miljörisker Stora Enso kan ådra sig betydande kostnader i samband med återställande av miljön eller med efterlevnaden av miljölagar och -regler, vilket kan minska vinstmarginalen och resultatet. Dessa risker minimeras genom miljöhanteringssystem och miljömässiga due diligence-processer i samband med förvärv och avyttringar, samt skadeersättningsavtal i fall att effektiv och tillbörlig återställning av miljön behövs. Saneringsprojekt aktualiseras normalt i samband med nedläggningar av bruk. Marknadsel Lokala tariffer Fysiska kontrakt med rörligt pris Finansiella kontrakt Fysiska kontrakt Leveranser från Pohjolan Voima Egen produktion Försäljning till marknaden Stora Enso har ett långsiktigt perspektiv i sin elanskaffning: ~80 % av den beräknade förbrukningen är upphandlad till år STORA ENSO BOKSLUT

20 Konkurrensrättsliga risker Stora Enso har varit föremål för preliminära konkurrensbegränsningsutredningar i Europa och USA sedan Samtidigt med dessa undersökningar har Stora Enso pekats ut i ett antal fall av grupptalan som har lämnats in i USA. Efter dessa undersökningar har EU-kommissionen avslutat sin granskning av fin- och tryckpapperssektorerna utan att vidta några ytterligare åtgärder. I Litauen och Lettland har de nationella konkurrensmyndigheterna konstaterat att koncernens grossistbolag UAB Schneidersohne Baltija och SIA Papyrus har brutit mot kon kur rensreglerna och dömt dem LTL ( EUR) respektive LVL ( EUR) i böter. Grossistbolagen förnekar att de brutit mot reglerna och har överklagat eller överväger att överklaga myndigheternas beslut. I USA har konkurrensmyndigheten meddelat att Stora Enso North America Corp. åtalas för påstått konkurrensbegränsande agerande i samband med försäljningen av bestruket journalpapper. Stora Enso förnekar att man gjort sig skyldigt till någon överträdelse och kommer att förklara sig oskyldigt när domstolsförhandlingarna inleds. I Finland har konkurrensmyndigheten föreslagit att Stora Enso bötfälls för överträdelse av konkurrenslagstiftningen vid anskaffningen av virkesråvara i Finland. Koncernen anser att anklagelserna är grundlösa och kommer att lämna genmälen. Stora Enso har etablerade interna konkurrensregler, vilka uppdateras kontinuerligt. Den aktuella versionen är från augusti I regelverket klargörs tydligt koncernens stöd för fri och rättvis konkurrens samt åtagande att följa den gällande konkurrenslagstiftningen. Det åtagandet är en integrerad del av Stora Ensos företagsetiska principer och etiska kod. Koncernen fortsätter att vidta åtgärder för att befästa sitt åtagande i regelverket genom sin bolagspolicy och utbildningar. Anläggnings- och affärsavbrottsrisker Att skydda produktionstillgångarna har högsta prioritet för Stora Enso för att uppnå målet att undvika oplanerades produktionsstopp. Detta sker med strukturerade metoder för att identifiera, mäta och bevaka olika typer av risker. Koncernfunktionen Corporate Risk Management (CRM) sköter dessa uppgifter tillsammans med olika försäkringsbolag. Varje år utförs ett antal inspektioner av tekniska risker vid produktionsenheterna. Dessutom används en riskhanteringspolicy, riskvärderingsverktyg och särskilda förebyggande åtgärder. Planerade underhållsrelaterade produktionsstopp och andra arbeten är viktiga för att hålla maskinerna i gott skick. Att hitta en balans mellan att acceptera risker och att undvika, dämpa eller flytta risker har hög prioritet. CRM ansvarar för att koncernen har ett tillräckligt försäkringsskydd och stöd jer enheterna i deras arbete med att förebygga förluster. Optimering av den totala kostnaden för risker underlättas genom användandet av koncernens egna försäkringsbolag (captives). Produktsäkerhet Stora Ensos papper och kartong används bland annat i applikationer som kommer i kontakt med livsmedel, där konsumentskyddsaspekter är viktiga. De bruk som tillverkar dessa produkter har etablerat eller håller på att utarbeta hygiencertifieringssystem som bygger på olika riskanalyser. Dessutom är alla koncernens bruk ISO-certifierade. Hälsa och arbetarskydd Stora Ensos mål är att ha arbetsplatser som är fria från olyckor och arbetsrelaterad ohälsa, och vilkas anställda är friska och har god arbetskapacitet. Arbetsplatsolyckor orsakar mänskligt lidande och ofta tillfälliga störningar i produktionen och annan verksamhet. Dödsolyckor kan vara särskilt ofördelaktiga för koncernens image. Säkerheten kan förbättras och kontinuiteten i driften säkerställas genom en fungerande hantering av hälsa och arbetarskydd baserad på riskbedömningar. Stora Enso måste även ha beredskap för större epidemier och till och med pandemier som härrör från det omgivande samhället. Personalsäkerhetsrisker Personalens säkerhet får aldrig äventyras. Stora Enso måste därför vara uppmärksamt på potentiella säkerhetsrisker och ge tillräckliga riktlinjer för hur personalen ska hantera dessa, exempelvis vid resor eller när de bor och lever i främmande länder med säkerhetsproblem eller brottslighet. Att ha fokus på säkerheten för nyckelpersoner är också viktigt för affärsverksamhetens kontinuitet. Naturkatastrofer Stora Enso måste ta i beaktande att naturkatastrofer såsom stormar, översvämningar, jordbävningar eller vulkanutbrott kan påverka koncernens anläggningar eller verksamhet. Huvud delen av koncernens tillgångar är dock belägna i områden där sannolikheten för översvämningar, jordbävningar eller vulkanisk aktivitet är låg. Konsekvenserna av sådana katastrofer kan begränsas med planer för eventuella kriser eller avbrott i affärsverksamheten. Dessa har utformats på ett proaktivt sätt i samverkan med berörda myndigheter. Finansiella risker Målet med hanteringen av de finansiella riskerna är att minska volatiliteten i intäkterna och öka förutsebarheten med hjälp av finansiella instrument. Stora Enso har formulerat mål och principer för hanteringen av de finansiella riskerna i en koncern policy för finansiella risker. Policyn revideras och godkänns regelbundet av Stora Ensos styrelse. Efterlevnaden övervakas av intern kontroll och intern revision. Stora Enso är exponerat för olika slag av marknadsrisker såsom valutarisk, finansieringsrisk, ränterisk och motpartsrisk. Stora Enso mäter finansiell risk på flera nivåer på daglig basis med hjälp av olika slags metoder. Valutarisker Stora Enso är exponerat för transaktions- och omräkningsrisker. Transaktionsrisken är den risk som kan ha en negativ påverkan på koncernens resultat som följd av valutakursrörelser, medan omräkningsrisken är sådana variationers påverkan på posterna i koncernens balansräkning. För att minimera valutakursfluktuationers påverkan på värdet av nettotillgångar som utgör eget kapital har koncernen som policy att finansiera tillgångarna i den lokala valutan där så är möjligt och kommersiellt gångbart. Koncernen har därför säkrat investeringar i USD, CAD, GBP, SEK och CZK enligt reglerna för risksäkring i IAS 39 avseende nettotillgångar i utländska bolag. Följande tabell visar risksäkringarnas motsvarande värde i EUR. 18 STORA ENSO BOKSLUT 2006