Rovdjur. i Västra Götalands län. Nr 3 /2014. Nyhetsbrev om rovdjur från Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Foto: Mia Bisther

Transkript

1 Rovdjur i Västra Götalands län Nyhetsbrev om rovdjur från Länsstyrelsen i Västra Götalands län Nr 3 /2014 Foto: Mia Bisther

2 Kontakter Spårare och besiktningmän Bengtsfors Strömstad Dals-Ed Åmål Gullspång Tanum Färgelanda Mariestad Mellerud Töreboda Karlsborg Munkedal Götene Vänersborg Sotenäs Lysekil Lidköping Skövde Tibro Uddevalla Grästorp Skara Fältpersonal Hjo Trollhättan Vara Kent-Åke Gustavsson S Orust Lilla Essunga Jimmy Carlsson S, B, R Edet Falköping Tidaholm Stenungsund Ulf Jonasson S Tjörn Herrljunga Ale Vårgårda Annica Larsson S Kungälv Alingsås Bertil Andersson S, B, R Lerum Lisette Fritzon S, B, R Göteborg Ulricehamn Öckerö Partille Bollebygd Andreas Eriksson S, B Härryda Borås Alfred Akersten S, B, R Mölndal Gillis Persson S, B, R Tranemo Mia Bisther S Mark Göte Johansson B, R Svenljunga S = Rovdjursspårare i kommun med motsvarande färg B = Besiktning av rovdjursskadade djur R = Rådgivare vid uppsättning av rovdjursavvisande stängsel Vem ska jag kontakta? Nelly Grönberg: (rovdjursobservationer och inventering) Lisbeth Johansson: (ersättningar för rivna tamdjur och bidrag till stängsel) Anita Bergstedt: (rovdjursansvarig och skyddsjakt) Har du fått dina tamdjur angripna av rovdjur? Du kan ringa direkt till en besiktningsman eller och tala in ett meddelande. Då ringer Länsstyrelsen upp och hjälper dig till kontakt med en besiktningsman. Du kan lägga in dina egna rovdjursobservationer i databasen Redaktion Nelly Grönberg Naturvårdsenheten Lisbeth Johansson Naturvårdsenheten Anita Bergstedt Naturvårdsenheten Om du vill maila till någon i redaktionen tillämpas principen: fornamn.efternamn@lansstyrelsen.se Nyhetsbrevet ges ut av Länsstyrelsen i Västra Götalands län Utgivningsplan 2014 Nr 3 20 juni Nr 4 20 augusti Nr 5 20 oktober Nr 6 20 december Webbadress Layout Ida Edgren 2 Rovdjur i Västra Götalands län 3/2014

3 Spårlöpa av lodjur. Foto: Annica Larsson Rovdjur på rätt sida stängslet 5 Foton: Mia Bisther Hjälp med röjning under rovdjursavvisande stängsel I ett samarbete mellan Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen finns det under årets betessäsong möjlighet för djurhållare i nordvästra delen av länet att få hjälp med att röja sly och gräs under rovdjursavvisande stängsel. Skogsstyrelsens arbetslag i Bäckefors kommer under betessäsongen att bland annat hjälpa djurhållare genom att röja gräs och sly vid stängslen. Eftersom den lägsta tråden inte får vara högre än 30 cm ovan marken på något ställe riskerar stängslet att förlora sin rovdjursavvi- I slutet av maj anordnade Länsstyrelsen två kurser om rovdjursavvisande stängsel. Årets kurser hade vädergudarna på sin sida. Ett 30-tal personer fick chansen att både prova praktiska moment och fråga både entreprenör och besiktningsman om råd. Ett väl uppsatt rovdjursstängsel håller i drygt 20 år. I år hölls kurserna i Hedekas (Ulkeröds gård) och i Skövde (Daltorp gård). Det praktiska arbetet leddes av stängselentreprenörerna Ronny Hermansson (Hermanssons Stängsel och Inhägnad) och Lars- Göran Skaar (Stängsel Skaraborg). Länsstyrelsens besiktningsman Gillis Persson fanns också på plats för att svara på frågor. Några deltagare hade haft angrepp, men flera vill sätta upp rovdjursavvisande stängsel i förebyggande syfte. Fram till maj månad 2014 har det skett tolv angrepp i Västra Götaland, ett av varg och elva angrepp av lodjur. Vår och sommar är den tid då det förekommer flest vandringsvargar, det vill säga yngre vargar som vandrat iväg för att etablera sig i ett område och bilda sin egen flock. Dessa vandringsvargar kan därför dyka upp var som helst i landet. Om förutsättningar för dem att etablera sig i området inte finns vandrar de oftast vidare. sande effekt om vegetationen växer upp i eltrådarna. Djurhållaren betalar en avgift på 250 kronor per dag som ska täcka bränslekostnaden för röjsågarna. Den som är intresserad av tjänsten anmäler detta per e-post eller telefon till anita.bergstedt@lansstyrelsen.se telefon Rovdjur i Västra Götalands län 3/2014

4 Björn i Västra Götaland Den tolfte maj i år gjordes observation av spår i Lyrestad utanför Mariestad som man misstänkte var björnspår. Länsstyrelsens spårare och besiktningsman Gillis Persson var snabbt på plats och kunde konstatera att det rörde sig om en ensam björn. Troligtvis kom björnen nedvandrande från Kristinehamn eller Karlskoga. Det finns stationära björnar både i Värmland och i Örebro län. Sen följde en tid av täta rapporter om björn i länet vartefter björnen vandrade runt. Sista rapporten kom från Häljatorp (Gullspång kommun) den 4 juni men efter det konstaterade spårarna att björnen har lämnat länet. Det händer vid sällsynta tillfällen att någon björn tar sig en promenad till vårt län men hittills har de inte bestämt sig för att stanna. Vårt län ingår inte i det område som pekats ut som framtida utbredningsområde för björn i rovdjurspropositionen. Det gör inte Örebro län heller, och där finns det i dagsläget några stationära björnar. 5 Spår efter björn. Foto: Gillis Persson Länsstyrelsens remissvar om ny inventeringsteknik för varg och björn Länsstyrelsen delar bedömningen att rovdjursinventeringarna har stor betydelse, eftersom politiska beslut gällande de stora rovdjuren baseras på inventeringsresultatet. I vårt län ser vi dock att rapporteringsviljan minskar trots att möjligheten till rapportering ökar med nya databaser och mobilappar. Länsstyrelsen menar att resurser måste satsas på att Länsstyrelsens personal ska finnas ute i fält och på platser där en dialog kan föras med potentiella rapportörer. Detta bedömer vi är bästa sättet att öka förtroendet för myndighetens rovdjursarbete och att öka rapporteringsviljan. De föreslagna kriterierna för fastställande av familjegrupp (varg) är mycket svåra att uppfylla en vinter i Västra Götalands län. Att genomföra tre spårningar á tre kilometer är svårt nog. Att spåra dem 15 kilometer en gång blir nästintill omöjligt. Länsstyrelsen har förståelse för kraven på att inventeringsresultaten ska kunna motiveras för utomstående. Det är däremot nödvändigt att acceptera kompletterande information i det fall inventeringsreglerna inte går att uppfylla fullt ut. Länsstyrelsen anser att reglerna kring foto och film är komplicerade att uppfylla. Foton i samband med spårobservation kan oftast inte visa vilken art som har gjort spåret, spårets delning samt spårens riktning samtidigt. Det måste accepteras en kombination av foton som visar den information som krävs. Länsstyrelsen anser vidare att reglerna för fotosekvens från övervakningskameror bör kunna kombineras med kompletterande information om djuren som har inhämtats under säsongen. Ett exempel på en situation som är besvärlig, är när länsstyrelsen en snöfattig vinter får en bildsekvens på lodjurshona med unge som passerar i bild. Nära i tid, men djuren syns inte samtidigt. Dock syns det tydligt att det är vuxet djur samt unge. Bildsekvensen i sig godkänns inte idag men borde kunna kombineras med kunskap om att det finns hona med unge i området genom att en spårning har genomförts. En icke godkänd spårning samt en icke godkänd bildsekvens är enligt Länsstyrelsens mening trots allt mycket information tillsammans, som bör kunna ligga till grund för en gruppering av lodjursfamilj. Hela remissvaret finns att läsa på webben. 4 Rovdjur i Västra Götalands län 3/2014

5 5 Stolta vinnare på Öxnereds skola. Foto: Kristina Gasslander Länsstyrelsens skapartävling med tema rovdjur avslutad Stort grattis till klass 4 på Öxnereds skola i Vänersborg! Tillsammans har de arbetat fram och illustrerat det vinnande bidraget. Första pris i tävlingen är en klassresa till Nordens Ark med övernattning. Klassen har med stort engagemang röstat fram vilken typ av bidrag de skulle göra. Sedan har de arbetat både under lektionstid och på rasterna för att hinna slutföra projektet i tid, säger Mia Bisther, rovdjurshandläggare på Länsstyrelsen Västra Götaland. Juryns motivering: Ett roligt och fantasifullt sätt att visa rovdjuren i Västra Götaland! Det har många fina och omsorgsfulla detaljer, både på djuren och i landskapet. Svansen på lodjuret är alldeles lagom kort, och örnens klor så där vassa som de säkert är i verkligheten. Vargen håller sig lite undan, och kikar fram ungefär som man skulle kunna tänka sig att den gör. Själva idén att göra djuren i en låda, är riktigt smart tänkt! Det är lekfullt och kreativt utan att tappa fokus på uppdraget. Bra jobbat! Anna Bisther, WWF:s Panda Planet Som i en TV med en scenografi där vi blickar in ett kuperat landskap. Vargen tittar fram bakom en gran och i förgrunden lurar lodjuret tyst under rovfågelsboet i björkens grenar. Mot den blå höga himlen kretsar kungsörnsmamman (eller kanske pappan) som vakar över sina ungar. Här finns alla nödvändiga delar för ett liv för djuren. Träden, vattnet, skogen, grönskan och maten. Eftersom hela bilden är uppbyggd som en TV, eller en 3-dimensionell modell av ett landskap, där TVramen omger det som händer där inne, tänker jag att det också är en finurlig vink (eller kritik) att naturen och de vilda djuren snart bara kan ses i TV. På det sättet blir detta bidrag ett viktigt upprop åt oss människor att värna om både natur och djur och låta det finnas miljöer för dem att leva i. Tekniskt och materialmässigt är det finurliga lösningar, fin bildkomposition och djupverkan i bilden. Där finns omsorg om detaljerna och en stämning av ro, balans och dramatik på samma gång. Sonja Jansson, konstnär och bildpedagog, Freinetskolan Bild och Form, Göteborg Öxnered elevernas förslag visar på ett verkligt intresse för rovdjuren i Västra Götalands län. Eleverna visar prov på stor kunskap kring de olika rovdjuren och har på ett roligt och mycket kreativt sätt illustrerat dem. Deras TV-bild för oss alla närmare naturen. Jag anser att eleverna utfört uppdraget mycket väl och visat stort engagemang och detaljkunskap i ämnet. Lars Bäckström, Landshövding, Länsstyrelsen i Västra Götalands län Foto: Mia Bisther4 5 Rovdjur i Västra Götalands län 3/2014

6 Björnstammen minskar visar ny beräkning Efter några år av stark positiv utveckling för den svenska björnstammen visar den senaste populationsberäkningen från våren 2014 att tillväxten nu är negativ. Detta betyder att björnstammen minskar. Populationsberäkningarna visar att det i dagsläget finns runt björnar i Sverige mot tidigare Resultaten pekar på en nedåtgående trend på 3,2 procent per år. Den negativa trenden beror framför allt på att björnstammen minskar i Norrbottens och Jämtlands län med cirka 8 respektive 7 procent per år. En trolig förklaring till björnstammens negativa trend är att både licensjakt och skyddsjakt på björn ökat. Björnen reproducerar sig långsamt och att jaktuttaget har ökat är en bidragande faktor till att björnstammen minskar. Minskningen i Norrbottens län är en medveten strategi från Länsstyrelsen för att begränsa de skador som björnarna orsakar rennäringen under vår- och försommar. Länsstyrelsen i Norrbotten kommer de närmaste åren arbeta med att stabilisera björnstammen i länet kring den nuvarande nivån men ytterligare rikta den jakt som sker till problemområden för rennäringen, för att skadorna där ska minska. Naturvårdsverket har det nationella ansvaret för övervakningen av björnstammen och att gynnsam bevarandestatus för björn och de andra stora rovdjuren upprätthålls. Naturvårdsverkets bedömning är att än så länge påverkar nedgången i björnstammen inte gynnsam bevarandestatus för björnen eftersom vi ligger långt över referensvärdet på 1400 björnar. 5 Björn. Foto: Mia Bisther Genetiskt viktig varg från Tiveden fälld i skyddsjakt Den fjolårsvalp från Tiveden som identifierades med hjälp av DNA på gränsen mellan Jämtland och Dalarna har blivit fälld i skyddsjakt. Vargen befann sig i kalvningsland för renskötseln och risken för allvarliga skador var stor. Situationen var akut och det fanns inte någon annan lämplig lösning. De dräktiga vajorna kunde inte flyttas och försök att skrämma vargen kunde också störa och påverka vajorna negativt. Trots att det inte fanns information om vargens ursprung fattade Naturvårdsverket beslut om skyddsjakt efter att Länsstyrelsen i Jämtlands län tillstyrkt samebyns ansökan om skyddsjakt. Det finns en viss risk att genetiskt viktiga vargar fälls i skyddsjakt. Grundregeln är att göra DNA-analyser innan beslut. Syftet med skyddsjakt är att förhindra allvarlig skada och beroende på hur situationen ser ut, hur allvarlig och akut den är, finns olika mycket tid för att genomföra en DNA-analys. I det här fallet gjorde Naturvårdsverket bedömningen att situationen var så akut att det inte gick att vänta. 6 Rovdjur i Västra Götalands län 3/2014

7 Kungsörn i Västra Götaland Under våren har två lämpliga lokaler inventerats för kungsörn i Västra Götaland. Vid lämplig väderlek och under optimala förutsättningar har delar av länet inventerats efter kungsörnar i spelflykt. Spelflykt är ett arttypiskt rörelsemönster som fåglar uppvisar under häckningsperioden. Inventerarna såg flera kungsörnar men ingen spelflykt. Nu går det åter att söka bidrag för stängsel Vad händer med Skandobs? Naturvårdsverket kommer under sommaren att påbörja en kampanj för att bättre marknadsföra allmänhetens rapporteringssida Skandobs. Förhoppningsvis har då flera av de brister som påtalats från flera län åtgärdats. Det går även att rapportera till Skandobs via mobilapp. Från och med den 19 maj 2014 går det återigen att söka bidrag för stängsel mot rovdjur. Blanketter finns på Länsstyrelsens webbplats. Kontaktperson för ansökan är Nelly Grönberg för ansökan på blocklagd mark och Lisbeth Johansson för icke blocklagd mark. Bidraget är som tidigare 50 kronor per meter stängsel. Blankett finns under Utvald miljö på Länsstyrelsens webb eller via Jordbruksverkets webbsida. Sökande ska fylla i det antal meter som det söks utbetalning för. Det går inte att få utbetalning för fler meter än vad som står i beslutet. Utbetalning måste sökas senast tre månader efter klardatum. Sedan avskrivs ärendet. 6 Stängslad hage. Foto: Mia Bisther 7 Rovdjur i Västra Götalands län 3/2014