Rovdjur. i Västra Götalands län. Nr 3 /2015. Nyhetsbrev om rovdjur från Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Varg.

Transkript

1 Rovdjur i Västra Götalands län Nyhetsbrev om rovdjur från Länsstyrelsen i Västra Götalands län Nr 3 /2015 Varg. Foto: Mia Bisther

2 Kontakter Spårare och besiktningmän Bengtsfors Strömstad Dals-Ed Åmål Gullspång Tanum Färgelanda Mariestad Mellerud Munkedal Götene Vänersborg Sotenäs Lysekil Lidköping Skövde Tibro Uddevalla Grästorp Skara Hjo Trollhättan Vara Orust Lilla Essunga Edet Falköping Tidaholm Stenungsund Tjörn Herrljunga Ale Vårgårda Kungälv Alingsås Lerum Göteborg Ulricehamn Öckerö Partille Bollebygd Härryda Borås Mölndal Tranemo Mark Svenljunga Töreboda Karlsborg Fältpersonal Kent-Åke Gustavsson S Mikael Hellner S Jimmy Carlsson S, B, R Mia Bisther S Ulf Jonasson S Annica Larsson S Bertil Andersson S, B, R Martin Rydberg S Lisette Fritzon S, B, R (föräldraledig) Alfred Akersten S, B, R Gillis Persson S, B, R Göte Johansson B, R S = Rovdjursspårare i kommun med motsvarande färg B = Besiktning av rovdjursskadade djur R = Rådgivare vid uppsättning av rovdjursavvisande stängsel Vem ska jag kontakta? Nelly Grönberg: (rovdjursobservationer och inventering) Jonna Kangas: (bidrag till stängsel på blocklagd mark inom landsbygdsprogrammet) Anita Bergstedt: (rovdjursansvarig och skyddsjakt) Har du fått dina tamdjur angripna av rovdjur? Ring direkt till en besiktningsman. Om du inte får svar, ring Nelly eller Anita , så hjälper vi dig till kontakt med en besiktningsman. Du kan lägga in dina egna rovdjursobservationer i databasen Redaktion Nelly Grönberg Mia Bisther Anita Bergstedt Om du vill maila till någon i redaktionen tillämpas principen: fornamn.efternamn@lansstyrelsen.se Nyhetsbrevet ges ut av Länsstyrelsen i Västra Götalands län Utgivningsplan 2015 Nr 1 20 februari Nr 2 20 maj Nr 3 20 augusti Nr 4 20 november Webbadress Layout Ida Edgren 2 Rovdjur i Västra Götalands län 3/2015

3 Rovdjursrivna tamdjur i Västra Götaland 2014 Under 2014 registrerades sammanlagt 46 rovdjursangrepp på tamdjur i Västra Götalands län. De flesta angreppen var på får. Lodjur orsakade två tredjedelar av angreppen (34 stycken), och en tredjedel orsakades av varg (12 stycken). Det har även besiktigats fem angrepp på tamdjur orsakade av hund. Eftersom tamdjur som dödats (eller skadats) av hund inte ersätts av Länsstyrelsen utan av hundägaren, kan det finnas angrepp som inte rapporterats. De kommuner som hade flest angrepp av lodjur under 2014 var Svenljunga, Mark och Uddevalla medan Mellerud och Tanum hade flest angrepp av varg. Angrepp på tamdjur 2015 januari-juli månad fördelat på kommuner Angrepp på tamdjur 2014 fördelat på kommuner Under 2014 angreps även åtta hundar av rovdjur, sju av varg och en av lodjur. Fyra hundar avled och fyra skadades. Angreppen på hundar skedde i kommunerna Mellerud, Dals Ed, Färgelanda, Bengtsfors, Munkedal och Mark. Under 2015 (januari till juli månad) har en hund dödats av varg i Bengtsfors kommun. Fördelningen av skadade och döda hundar orsakat av rovdjur 2014 För 2015 har det fram till slutet av juli skett 17 angrepp på tamdjur, tre av varg och 14 av lodjur. De kommuner som haft flest angrepp av lodjur 2015 är Marks, Svenljunga och Borås. Angrepp av varg 2015 har skett i kommunerna Svenljunga, Dals Ed och Trollhättan. Besiktning av tamdjur. Foto: Länsstyrelsen 3 Rovdjur i Västra Götalands län 3/2015

4 Lodjursstammen ökar igen Resultat från den senaste inventeringen av lodjur 2014/2015 visar att lodjuren nu åter ökar i delar av norra Sverige (Norrbotten och Jämtland) medan stammen är fortsatt stabil i mellersta och södra Sverige. Under vinterns inventeringar dokumenterades sammanlagt 172 familjegrupper (honor med ungar). Populationsberäkningar utifrån inventeringsresultaten anger att det finns cirka 1020 lodjur i landet. Det har kvalitetssäkrats familjegrupper i samtliga län utom Gotland. Genomsnittliga antalet familjegrupper av lodjur i Södra förvaltningsområdet Foto: Katarina Wallinder Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland 1 1,5 4, ,5 0,5 1 Genomsnittliga antalet familjegrupper av lodjur i Mellersta förvaltningsområdet Stockholm Uppsala Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Dalarna Gävleborg ,5 6,5 3,5 1 9,5 12,5 * i.s=inom samebyar, u.s= utom samebyar Genomsnittliga antalet familjegrupper av lodjur i Norra förvaltningsområdet Västernorrland Västernorrland Jämtland Jämtland Västerbotten Västerbotten Norrbotten Norrbotten 15,5 0, , Summa antalet familjegrupper av lodjur i hela landet: 172 stycken Kurser med Rovdjurslådor för grundskolor, friskolor och gymnasieskolor Undervisning med Rovdjurslådan. Foto: Ulf Jonasson I början av september anordnar Länsstyrelsen fyra nya kurstillfällen om rovdjur för länets lärare. Nytt för i år är att även lärare från gymnasieskolorna ges möjligheten att delta. Rovdjurslådan är ett utbildningsmaterial om våra stora rovdjur framtaget av Grimsö forskningsstation, som är knuten till Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). I lådan erbjuds möjligheter att se djuren på film, känna på skinn och kranier, undersöka tassar av lodjur, varg, björn, järv och kungsörn, upptäcka skillnader mellan spillning av varg och lodjur, lyssna på hur rovdjur låter och upptäcka skillnaden på deras spår. Förutom skinn, skallar och annat från rovdjur, finns ytterligare material som kan studeras. Kursdeltagarna ges möjligheten (med stöd från Länsstyrelsens rovdjurshandläggare) att undersöka hur lådan kan användas i det pedagogiska arbetet med barn och ungdomar. Höstens kurstillfällen är: Borås onsdagen den 2 september Vänersborg torsdagen den 3 september Mariestad måndagen den 7 september Göteborg tisdagen den 8 september Kurserna är riktade till lärare, är kostnadsfri och hålls i Länsstyrelsens lokaler i respektive stad. Anmälan görs till Nelly Grönberg (nelly.gronberg@lansstyrelsen.se) 4 Rovdjur i Västra Götalands län 3/2015

5 Sammanställning varg Under inventeringssäsongen dokumenterades 49 familjegrupper av varg i Skandinavien varav 41 inom Sverige, 5 längs riksgränsen (delas av Sverige och Norge) och 3 inom Norge. Nitton revirmarkerande par dokumenterades varav 11 i Sverige, fem längs riksgränsen och tre i Norge. Med samma metod som användes förra säsongen (som inkluderar levande men även kända döda vargar under hela inventeringssäsongen) och med 46 föryngringar som grund beräknades vinterpopulationen till 460 vargar (95 % CI = ) i Skandinavien. Den svenska populationen med halva gränsrevir inkluderade beräknades med samma metod till 415 (95 % CI = ) vargar. En ny finskrysk varg dokumenterades under inventeringsperioden vid ett tillfälle i Norrbottens län, nära finska gränsen. Två sedan tidigare kända finskryska vargar fanns fortsatt kvar i Sverige i varsin familjegrupp med valpkullar födda 2014 (Tiveden och Prästskogen). Den genomsnittliga inavelskoefficienten som uppskattar inavelsnivån i populationen har beräknats till 0.25 för vinterns familjegrupper Län Familjegrupper Revirmarkerande par Summa Mellersta förvaltningsområdet Stockholm Uppsala 0 0,5 0,5 Västra Götaland Värmland 15,8 4 19,8 Örebro 6,8 1,5 8,3 Västmanland 3,5 1,5 5 Dalarna 9,7 4,5 14,2 Gävleborg 4,7 0,5 5,2 Norra förvaltningsområdet Västernorrland 0,3 0 0,3 Jämtland 0,7 0 0,7 Västerbotten Norrbotten Totalt Sverige 43,5 13,5 57 Revir dokumenterade över riksgränsen har delats med 0,5 till respektive land. Inom varje land har reviren fördelats med hälften, en tredjedel eller en fjärdedel beroende på hur många län eller fylken som berörs av reviret. I Södra Förvaltningsområdet finns för tillfället inga stationära familjegrupper eller revirmarkerande par. Vargtik med valp. Foto: Mia Bisther Registrerade familjegrupper (cirkel) och revirmarkerande par (trekant) i Skandinavien vintern Förvaltningsgränser visas i båda länderna och rastrerat område visar det norska förvaltningsområdet för varg (vargzonen). 5 Rovdjur i Västra Götalands län 3/2015

6 Varg i Västra Götaland För Västra Götaland gäller samma resultat som redovisades i förra numret av Rovdjursnytt. Kroppefjäll Under vintern har spår och spillning från tre årsvalpar hittats på Kroppefjäll. Alfatiken sköts vid skyddsjakt i slutet av året och det är mycket tveksamt om alfahannen är kvar i området. Kynnefjäll Spår och spillning finns från tre årsvalpar på Kynnefjäll medan alfatiken inte har hittats någon gång under spårningssäsongen. Alfahannen rör sig över stora områden. Kynnefjällstiken var genetiskt värdefull. Bredfjället Det rör sig enbart ensamma vargar i området. Dals-Ed Det gamla Dals-Edsreviret finns inte kvar. Karta över rovdjursförekomsten i länet. Röda ringar illustrerar lodjursföryngringar, de blå polygonerna är platser där det föddes vargvalpar Viltförvaltningsdelegationen har beslutat om riktlinjer till Länsstyrelsens handläggare, att ta hänsyn till vid handläggning av skyddsjaktsärenden. Dessa riktlinjer ska ge information till allmänheten, så att det blir förutsägbart när och varför myndigheten beslutar om skyddsjakt eller inte. Skyddsjakt kan sökas av den som riskerar att drabbas av skada men Länsstyrelsen kan också på eget initiativ besluta om skyddsjakt. Varje ärende är unikt och en samlad bedömning görs i varje enskilt fall. Eftersom varje situation skiljer sig åt från fall till fall kan även bedömningar och genomförande skilja sig åt. Beslut om skyddsjakt fattas enbart om ingen annan åtgärd löser det problem som behöver åtgärdas. Motiv för skyddsjakt i Västra Götalands län I områden utan stationär rovdjursförekomsten är det motiverat med skyddsjakt om: Sannolikheten är stor att ett och samma rovdjur fortsätter att angripa tamdjur. Ett rovdjur som angriper tamdjur uppehåller sig varaktigt inom ett område som kräver betesdjur, men där det inte går att vidta skyddsåtgärder som exempelvis stängsling (skärgårdsöar). Länsstyrelsens handläggare bedömer att sannolikheten är stor att ett rovdjur kommer att fortsätta att döda eller skada hundar. Samma varg söker upp människor vid upprepade tillfällen, och låter sig inte skrämmas att avlägsna sig. I områden med stationär rovdjursförekomsten är det motiverat med skyddsjakt om: Sannolikheten är stor att djur ur samma grupp fortsätter att angripa tamdjur. Länsstyrelsens handläggare bedömer att sannolikheten är stor att djur ur samma grupp fortsätter att döda eller skada hundar. Lodjur skjutet vid licensjakt. Foto: Länsstyrelsen Riktlinjer för skyddsjakt efter varg och lodjur Varg ur samma grupp söker upp människor vid upprepade tillfällen, och låter sig inte skrämmas så att den avlägsnar sig. Länsstyrelsen utser jaktledare ur fältpersonalen, eller då det bedöms vara lämpligt, annan jaktledare. Jaktledaren utser huvudsakligen lokala jägare för att utföra skyddsjakten. Viltförvaltningsdelegationen bedömer det som positivt att jaktledaren har uppdraget från Länsstyrelsen att organisera och samordna skyddsjakten. Förutsättningarna för snabb och effektiv hantering blir goda, samtidigt som Länsstyrelsen har bra insyn i verksamheten. 6 Rovdjur i Västra Götalands län 3/2015

7 Nyheter i korthet Naturvårdsverket presenterar ny viltstrategi Den 30 juni presenterade Naturvårdsverket en ny strategi för jakt- och viltområdet till regeringen. Strategin innehåller en övergripande vision, mål och delmål för det ansvar som Naturvårdsverket har som central myndighet för frågor om vilt, rovdjur och jakt. Strategin innehåller också en handlingsplan för att förbättra kapaciteten att samordna och vägleda länsstyrelsernas arbete med vilt- och rovdjursförvaltning. Läs mer om strategin på Naturvårdsverkets webbplats Antalet statliga jaktkort minskar Jaktåret 2014/2015 är nu avslutat. Statistik ur Jägarregistret visar att det totalt löstes statliga jaktkort. Det är en minskning med jaktkort mot förra året och en minskning med jämfört med jaktåret 2012/ av dessa jaktkort löstes av utländska jägare vilket är en marginell minskning mot förra säsongen. Ny delegering av skyddsjakt till länsstyrelsen Naturvårdsverket har beslutat överlämna beslutsrätten om skyddsjakt på rovdjur till länsstyrelserna. Rätten att fatta beslut om skyddsjakt på björn, varg och lodjur gäller för alla länsstyrelser utom Gotlands län. När det gäller järv överlämnas rätten att fatta beslut om skyddsjakt till länsstyrelserna i norra och mellersta Sverige. Det nya beslutet gäller till 31 december Utlysning av medel för forskning om viltet och dess förvaltning Naturvårdsverket utlyser nu forskningsmedel ur Viltvårdsfonden för Sista ansökningsdag är 15 september Årets ansökning prioriterar tre forskningsområden: Verktyg för viltförvaltningen Forskning som kan genomföras i samarbete med förvaltningen som även inkluderar metoder för viltövervakning. Förvaltningsåtgärder för att påverka viltstammarnas storlek och utbredning, eller minska skador. Att göra prognoser för populationsutveckling och effekter av jakt. Från en- till flerartsförvaltning Forskning om hur olika arter påverkar varandra samt olika förvaltningsåtgärders påverkan på arter och system. Satsningar som även inkluderar flera viltarter. Framtidens viltförvaltning Förvaltning av komplexa system; förebyggande och hantering av konflikter; förvaltningens legitimitet; dialog och kunskapsöverföring mellan forskningförvaltning-avnämare; samhällsförändringar, etik, jaktens roll som näring och viltets värde som resurs. Forskningsansökningarna bereds i den Vetenskapliga kommittén för viltforskning. I kommittén är Naturvårdsverket, Länsstyrelserna, Svenska Jägareförbundet och forskarsamhället representerade. 7 Rovdjur i Västra Götalands län 3/2015