INNEHÅLL ÅRSREDOVISNING 2011

Transkript

1 2011 Årsredovisning

2 INNEHÅLL ÅRSREDOVISNING 2011 Kommunstyrelsens ordförande 2 Omvärldsanalys, vår utveckling 3 Kommunövergripande utvecklingsområden 11 Övergripande mål 17 Välfärdsbokslut 24 God ekonomisk hushållning 29 Finansiell analys 33 Miljöredovisning 39 Sammanställd redovisning 42 Driftredovisning, inkl nämndöversikt 53 Verksamheten Framtiden verksamheterna 62 Sammanfattande investeringsredovisning 68 Medarbetare 69 Resultaträkning 75 Noter resultaträkning 76 Kassaflödesrapport 77 Balansräkning 78 Noter balansräkning 79 Pensionskostnader och förvaltning 84 Sammanställd redovisning 86 Redovisningsprincip 88 Förslag till beslut 90

3 Årsredovisning Året som gick var det första på innevarande mandatperiod. Mycket arbete har lagts på att ta fram nya mål för mandatperioden. Nytt för denna period är att kommunfullmäktige beslutat om kommungemensamma prioriterade mål för perioden. Nämnderna, styrelsen och bolaget jobbade under hösten med att fastställa mål med bäring mot kommunfullmäktiges mål och vision, Det goda livet i storstadens närhet. Året som gick var ekonomiskt sett bättre än då vi genomförde ett anpassningsprogram på 20 Mkr. I budget 2011 hade verksamheterna fått goda ekonomiska förutsättningar, trots det varslade man i april om underskott på 10 Mkr. Under resterande del av året har mycket arbete lagts ned på att få ekonomin i balans. Det är med stor glädje jag nu kan konstatera att vi 2011 redovisar överskott för tionde året i följd. Sedan 2008 har ett intensivt arbete pågått för att få fram förslag till ny översiktsplan. ÖPn har varit föremål för medborgardialog i flera steg under processen. Det var med stor tillfredsställelse som kommunen antog en ny översiktsplan i november ÖPn speglar ambitionerna i visionen. Arbetet med att planera för och erbjuda nya tomter och bostäder fortsätter. Byggklara tomter finns i Hallstahammar, Kolbäck och Strömsholm.Tomterna erbjuds både av kommunen och privata markägare har dock varit ett mellanår. Kommunen har inte sålt så många tomter, troligtvis beroende på bankernas nya hårdare villkor. Under året har kommunfullmäktige satt som mål att vi ska ha 75 nya invånare varje år. Trots de hårdare villkoren för banklån med färre nybyggnationer som följd, har vi en ökad inflyttning. Vi har lyckats attrahera många barnfamiljer till kommunen vilket har satt tryck på ett av våra, sedan många år tillbaka, prioriterade områden, barnomsorgen. Under 2011 har särskilda medel anvisats för 70 nya förskoleplatser och åren därpå 20 platser per år. Tre tillfälliga paviljonger finns på plats för att möta det ökade behovet. Dessutom har beslut fattats om en ny förskola i Kolbäck. Efter en medborgardialog beslutades att förskolan ska ligga intill Vallmobadet i Kolbäck. Under 2011 kunde vi äntligen erbjuda personalen inom äldreomsorg och omsorg önskad sysselsättningsgrad vilket varit ett önskat mål under lång tid. Satsningen på en gymnasieskola i egenregi tillhör en av periodens satsningar. Kommunfullmäktige har bedömt att det är av avgörande betydelse för kommunens tillväxt att erbjuda gymnasieskola i kommunen. Mycket arbete har lagts på satsningen av en gymnasieskola i egenregi under året. Parallellt ska nuvarande gymnasieförbund avvecklas. Näringslivsklimatetförbättrats stadigt Arbetet med att skapa ett bättre företagsklimat sker i samverkan med Hallstahammar Promotion (HP), med en gemensam vision att skall skapa ett av landets bästa näringslivsklimat. Det är med mycket stor glädje vi noterat att vår kommun är bland de snabbast klättrande i landet gällande närinslivsklimatet. Vår satsning på trygghetsskapande åtgärder har fortsatt under året med en rad olika åtgärder allt från polisvolontärer och grannsamverkan med nätverk som omfattar runt tusen personer till samverkan med polis och kommunen. Vi genomför kontinuerligt medborgarmöten där trygghetsskapande åtgärder diskuteras. Vi samordnar framöver detta område med säkerhet och folkhälsa. En organisation förväntas fastsällas tidigt Det är fortfarande fokus på att locka till oss fler kommuninvånare samt att fler stannar kvar i vår kommun. Befolkningssiffror per sista december 2011 pekar mot ett invånarantal kring personer, en ökning i paritet med förra året. Med de orden vill jag tacka förtroende- valda och alla medarbetare i verksamheterna som alla bidrar till att vi kan vara stolta över vår kommun. Kommunstyrelsens ordförande. Catarina Pettersson

4 Årsredovisning OMVÄRLDSANALYS Befolkning Folkmängden i Hallstahammar var 31 december personer, en ökning med 49 personer från föregående årsskifte, samt en ökning med 24 personer sedan 1 november. Under 2011 har 149 nyfödda tillkommit ( plus 5 st nyinflyttade nollåringar ). Antalet avlidna uppgår till 169 personer. Flyttnettot uppgår till +65. Mot länet uppvisas minus 15 mot riket plus 11 samt utrikes överskott med. 69 Flyttnettot har förbättrats markant i förhållande för några år sedan. Hälften av Västmanlands kommuner uppvisar positiva befolkningssiffror under de senaste tre åren med Västerås i toppen. Befolkningsutvecklingen är den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för kommunen. Att bibehålla och helst öka befolkningen ingår som en av de viktigaste byggstenarna i vision om Hallstahammar ANTAL INVÅNARE I HALLSTAHAMMARS KOMMUN Total folkmängd 0-19 år år 65 år eller äldre 300 ANTAL INVÅNARE EFTER ÅLDER I HALLSTAHAMMARS KOMMUN ÅR 2010 OCH År 2010 År 2020

5 Årsredovisning FÖRÄNDRING I ANTALET PERSONER EFTER ÅLDER MELLAN ÅREN 2010 OCH 2020 I HALLSTAHAMMARS KOMMUN Skillnad i folkmängd mellan åren 2010 och 2020 Ovanstående diagram visar kommunbefolkningens sammansättning dels 2010, samt dels en framskrivning/prognos gällande år Vidare visas förändringen per åldersklass ANTAL ÄLDRE I HALLSTAHAMMARS KOMMUN år 80 år eller äldre 1,00 FÖRSÖRJNINGSBÖRDA I HALLSTAHAMMARS KOMMUN ,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0, Hallstahammars kommun Riket Försörjningsbörda i Hallstahammar från barn och ungdomar (0-19 år) Försörjningsbörda i Hallstahammar från äldre (65 år eller äldre)

6 Årsredovisning 2011 Arbetsmarknad Den genomsnittliga totala arbetslösheten uppgår för år 2011 till 7,5 (8,9) % och den öppna arbetslösheten till 3,9 (4,7) % för gruppen mellan 16 och 64 år. Motsvarande värde för riket är 6,2 (6,9) % respektive 3,4 (3,9) %. Länet redovisar 7,4 (8,1) % respektive 3,8 (4,3 )%. Arbetsmarknaden förbättrades under början av året men avmattades under andra halvan av I slutet av december var personer öppet arbetslösa eller inskrivna i program med aktivitetsstöd i hela Sverige. Det motsvarar 8,6 procent av den registerbaserade arbetskraften (yrkesverksamma plus summan av öppet arbetslösa och antalet som får aktivitetsstöd). Den registerbaserade arbetskraften är genomgående ett lägre tal jämfört med befolkningstalen. En konsekvens av detta blir att den procentuella arbetslösheten blir högre än vid en jämförelse mot befolkningstalen (8,9 procent för ett år sedan). Antalet varslade personer ökade och var nu Under månaden fick personer någon form av arbete, färre än samma period förra året. Fler nya arbetslösa personer, , har anmält sig på Arbetsförmedlingen under december. Det är fler än under samma period år Näringsliv Våra stora företag, Bulten, Kanthal, och TPC och andra är väl kända. Flera av dem i stora delar av världen. Vad som är mindre känt är att det finns närmare 700 företag i kommunen. Bilden av den gamla bruksorten med ett fåtal stora företag byts snabbt ut mot intrycket av en modern kommun med många företag i många branscher. Se vidare under avsnittet Övergripande mål. Bostadsmarknaden Under en följd av år präglades vår bostadsmarknad av låg efterfrågan och många tomma lägenheter. Saneringsprogrammet tillsammans med projektet Bo hos oss har ingått som viktiga byggstenar i arbetet med att få till stånd en förändring. Under perioden fanns program om att riva drygt 400 lägenheter till en kostnad på mer än 100 Mkr. Parallellt med detta har det nyproducerats drygt 80 nya bostäder under de senaste tre åren. Det är glädjande att nyproduktionen tagit fart. Projektet Bo hos oss bedöms ha påverkat denna utveckling tillsammans med en historisk låg räntenivå samt en god prisutveckling på villapriserna. Under år 2009 har nyproduktionen av bostäder återigen ökat efter en nedgång under år Detta speglar tydligt av sig i befolkningssiffrorna. För åren 2010 och 2011 minskar åter nyproduktionen. Trots detta uppvisas befolkningsökning. En trend är att familjer med barn i förskoleåldern flyttar till oss. Under 2009 till 2011 har antalet barn i ålder 1 till 5 år ökat med mer än 80 stycken. Nationell och internationell utveckling OMVÄRLDEN Mot bättre tider Den ekonomiska utvecklingen har varit ytterligt svag under slutet av 2011 i stora delar av Europa. Den svaga utvecklingen har bidragit till ett påtagligt fall i svensk export och industriproduktion. Men trots den försvagning som skett uttrycker idag många industriföretag en större optimism om framtiden än tidigare. Även andra tecken tyder på att oron för eurons framtid och risken för en akut skuldkris har lättat något. Vår bedömning är att tillväxten i svensk ekonomi tillfälligt stannat av, men att svensk ekonomi snart växer igen. Tillväxten blir dock i år och nästa år väsentligt svagare än under 2010 och Arbetslösheten kommer därför att stiga något, men inte särskilt mycket. Lägre sysselsättning och dämpad inflation håller tillbaka skatteunderlaget, men andra faktorer som ökade pensioner verkar i

7 Årsredovisning 2011 motsatt riktning. Sammantaget innebär det att skatteunderlagets nivå 2013 beräknas bli något högre än tidigare prognoser. SKL:s bedömning utgår från att skuldkrisen på sikt klaras upp under ordnade former. Även med ett lyckligt slut kommer det dock ta tid innan förtroendet återvänder och oron på de finansiella marknaderna lägger sig. Vår utgångspunkt är att oron för ett eurosammanbrott kvarstår, men att sannolikheten för och förväntningarna om en positiv lösning gradvis växer. Trots detta i huvudsak positiva anslag antas det svaga tillståndet i framförallt södra Europa bestå under lång tid framöver. Enligt SKL:s bedömning kommer utvecklingen både i Sverige och i övriga Europa - att vara som svagast under vinterhalvåret 2011/2012. I takt med att turbulensen på de finansiella marknaderna lägger sig påbörjas en återhämtning av den internationella konjunkturen. Marknadstillväxten för svensk export ökar också. För många länder riskerar dock återhämtningen ta tid och tillväxttalen till en början bli måttliga. Men ökad draghjälp från exportindustrin i kombination med gynnsamma förutsättningar för inhemsk efterfrågan gör att svensk ekonomi kan växa i relativt snabb takt från och med Även sysselsättningen beräknas på sikt ta fart vilket bidrar till att arbetslösheten kan sjunka från 8 ner till 6 procent. Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden för med sig att också skatteunderlaget fortsätter växa i god takt. Långsam skatteunderlagstillväxt de närmaste åren Skatteunderlagsprognosen bygger på den samhällsekonomiska bild som sammanfattas här ovan. Skatteunderlaget växte under år 2011 i relativt måttlig takt. Konjunkturavmattningen leder till att den starka utvecklingen på arbetsmarknaden slår om till minskande sysselsättning och lägre löneökningstakt år Effekten på skatteunderlaget motverkas dock av två faktorer. Dels ökar pensionsinkomsterna betydligt när den automatiska balanseringens broms år 2011 förbyts i gas år Dels ökar inte grundavdragen i samma omfattning 2012 som de gjorde 2011, då grundavdragen för personer som fyllt 65 år höjdes. Skatteunderlaget växer därför något mer 2012 än Slutavräkning 2011 Enligt Rådet för kommunal redovisning, Rekommendation 4:2, ska det bokas upp en preliminär avräkning för innevarande års skatteintäkter i bokslutet. Avräkningen ska enligt rekommendationen beräknas utifrån SKL:s skatteunderlagsprognos i december. Regeringens fastställda uppräkningsfaktorer för 2010 och 2011 innebär en lägre uppräkning av skatteunderlaget än förbundets prognos. Detta gör att slutavräkningen 2010 och 2011 blir positiv, kr per invånare. För Hallstahammars kommun innebär detta drygt 13,2 miljoner kronor i ökade skatteintäkter i förhållande till budgetvärdet. Ur SKL:s ekonomirapport per slutet 2011 I början av året rådde en betydande optimism och lättnad över att världsekonomin slutligen tycktes ha lämnat finanskrisen bakom sig. Redan under början av 2011 började dock orosmolnen att torna upp sig. Därefter har stämningsläget i den globala ekonomin ändrats dramatiskt. För kommunsektorn, vars ekonomi påverkas av den alltmer oroliga omvärlden, kommer nu några tuffare år efter att man klarat finanskrisen med rekordresultat. Resultatet faller från 18 till 2 miljarder och landstingen får underskott 2011, främst som en följd av en engångskostnad för ökad pensionsskuld. Under kommande år fram till och med 2015 lyckas dock sektorn få ett mindre överskott, tack vare återhållsam volymökning, ökade statsbidrag och skattehöjningar i landstingen. Orosmolnen hopar sig SKL kan nu se en tydlig avmattning i USA, där både den offentliga sektorn och hushållen har dålig ekonomi. Läget på arbetsmarknaden är fortsatt svagt vilket innebär att hushållens inkomster inte växer i en takt som medger en snabb fortsatt återhämtning. När sedan den latenta skuldkrisen, främst i delar av södra Europa, gick in i ett nytt akut skede under försommaren drabbades de finansiella

8 Årsredovisning 2011 marknaderna av stora frossan. Under sensommaren och hösten har det tidvis varit fråga om ren panik på finansmarknaderna med både stora fall och kraftiga rörelser på världens börser samtidigt som räntenivåerna har skenat till extremt höga nivåer i de mest utsatta länderna som Grekland m fl. I takt med att det finansiella kapitalet flytt från osäkra hamnar har istället räntorna fallit till historiskt låga nivåer i trygga hamnar som USA, Sverige etc. Det såg ett tag ut som om de realekonomiska problemen skulle kunna isoleras till de skuldsatta länderna men på senare tid har vi fått tydliga signaler om att även de ekonomiskt starka länderna i norra Europa har drabbats av oron. Redan under det andra kvartalet gick flertalet stora europeiska ekonomier som Frankrike, Storbritannien och Tyskland mer eller mindre i stå. Global avmattning men inte recession. Även om mycket talar för att Kina fortsätter att ånga på kan detta inte uppväga svagheten i industrivärlden. SKL räknar nu med en exportvägd BNP tillväxt på 2,1 procent under 2012 och endast en måttlig acceleration under Detta är en betydande nedrevidering jämfört med Ekonomirapporten i maj. Vi behåller dock i stora drag den prognos för år 2012 som vi presenterade i augusti medan prognosen för 2013 skruvas ner. Även om Sverige hittills stått starkt ska man inte förvänta sig att den svenska konjunkturen på ett avgörande sätt kommer att avvika från utvecklingen i resten av den industrialiserade världen. Sverige sitter tätt ihop med omvärlden både genom omfattande utrikeshandel och, inte minst, via kopplingen över de finansiella marknaderna och det allmänna stämningsläget. Visserligen har Sverige på många sätt en fördelaktig position jämfört med många andra länder klart starkare statsfinanser, högt sparande i den privata sektorn, etc men vi kan inte räkna med att undkomma en global avmattning. Konsekvensen blir att vi även drar ner vår prognos för den svenska tillväxten för de närmaste åren. Vi räknar nu med att svensk BNP växer med 1,8 procent 2012 för att öka till 2,7 procent Ett sådant relativt fördelaktigt scenario skulle även innebära att den svenska arbetsmarknaden kan fortsätta återhämtningen 2013 med tillväxt i arbetade timmar och fallande arbetslöshet, efter ett tillfälligt avbrott nästa år. Den relativt korta svackan, med en svensk tillväxt över den nivå som vi bedömer vara långsikt hållbar redan under 2013, speglar bedömningen att skuldkrisen i Sydeuropa kan lösas under någorlunda ordnade former. Ordnade former kan innebära att Grekland och andra länder lyckas med att bringa ner skuldbergen utan att drabbas av akuta likviditetsproblem, bland annat med hjälp av de stödåtgärder som inrättats av den så kallade trojkan bestående av IMF, EU och ECB. En annan och kanske mer sannolik, utveckling är att Grekland tvingas/väljer att göra en betydande nedskrivning av statsskulden. Detta scenario kan fortfarande vara förenligt med ordnade former om det sköts på rätt sätt. En nödvändig förutsättning för att en grekisk skuldnedskrivning ska kunna få ett lyckligt slut är att det globala politiska systemet säkerställer att det inte uppstår spridningseffekter till andra skuldsatta länder som Italien, Spanien och Portugal. Detta borde vara möjligt eftersom dessa länder i grunden inte alls befinner sig i samma prekära situation som Grekland men för att undvika smittoeffekter kommer det sannolikt att krävas betydande utökningar av mandatet hos de finansiella institutioner som etablerats av trojkan. Ordnade former innebär i vilket fall att den finansiella oron kan skingras inom de närmaste åren, vilket är en förutsättning för en rejäl global återhämtning med betydande risker för ett värre förlopp Det kan dock inte uteslutas att utvecklingen tar en mer dramatisk vändning. Det europeiska banksystemet har betydande exponering mot de skuldsatta länderna genom att många banker har lånat ut stora summor till regeringarna i dessa länder. En oordnad grekisk betalningsinställelse med betydande risker för stora bankförluster skulle till exempel kunna utlösa en våg av panik med kraftiga kapitalflöden från både Grekland och de övriga skuldsatta länder. För att förhindra finansiella systemrisker skulle flera stater tvingas genomföra omfattande räddningsinsatser gentemot exponerade banker, vilket i sin tur riskerar att urholka statsfinanserna i dessa länder. Ett sådant förlopp skulle med största säkerhet utlösa nya kraftiga börsfall och snabbt stigande räntor i de skuldsatta länderna. Det skulle även innebära mycket kraftiga rörelser på valutamarknaderna. Det är svårt att se att Eurozonen i detta fall skulle kunna undvika att dras ner i en recession. Det finns även en stor risk att USA:s sårbara ekonomi skulle dras med vilket sammantaget skulle innebära ett betydligt svagare förlopp även för den svenska ekonomin. Ett riskscenario med dessa ingredienser skulle innebära både en betydligt djupare nedgång och en mer utdragen svacka för Sveriges del jämfört med SKL:s prognos. Självklart skulle

9 Årsredovisning 2011 detta även innebära en betydligt svagare arbetsmarknad med konsekvenser för skatteunderlagets tillväxt de närmaste åren. Sektorn klarar plusresultat tack vare återhållsamhet, höjda skatter och ökade statsbidrag Prognosen för sektorns intäkter bygger på att skuldkrisen klaras upp under ordnade former. I annat fall ser vi en betydligt mörkare utveckling för kommuner och landsting. Efter 1990-talskrisen hade sektorn, främst landstingen, många tuffa år. Det tog 13 år innan landstingens ekonomi kom i balans. Efter en kraftansamling med stora besparingar under 2004 har både kommun- och landstingssektorn uppvisat positivt resultat under alla år sedan En tillbakablick under 2000-talet visar att kommuner och landsting blivit allt bättre på ekonomistyrning. Trots de senaste två årens stora överskott finns dock ett par landsting och nästan ett tjugotal kommuner som inte lyckats få sin ekonomi i balans ens under dessa år. När nu skatteintäkterna växer långsammare än i våra tidigare prognoser, konjunkturstödet avvecklas och statsbidragen minskar med anledning av nya gymnasieskolan kommer dessa och ett antal andra kommuner och landsting att få det mycket tufft. Mellan 2010 och 2011 minskar resultatet för sektorn från 18 till 2 miljarder kronor. År 2011 uppstår dock en engångskostnad på grund av att kommunernas och landstingens nuvärdesberäknade pensionsskuld ökar med anledning av den historiskt låga svenska räntan. Den ökade pensionsskulden påverkar resultatet negativt med 8 miljarder, varav landstingen drabbas värst, med 6 miljarder, på grund av fler anställda med hög inkomst. Detta gör att landstingen år 2011 får underskott på 3 miljarder. Tack vare positivt resultat i kommunerna blir sektorns sammantagna resultat 2 miljarder. Svårt att hålla tillbaks kostnadsökningar De goda åren 2009 och 2010 kom av att krismedvetande och besparingsbeting var höga som en följd av finanskrisen. När så staten sköt till 17 miljarder kronor i konjunkturstöd och effekterna på svensk arbetsmarknad inte blev så stora som alla bedömare prognostiserat blev resultaten rekordhöga. Att återigen ta fram besparingsprogram i ett läge då resultaten trots alla tidigare varningar blev mycket positiva kan vara svårt. Det finns en inre drivkraft i verksamheten att utvecklas, det finns alltid verksamhet som kan förbättras och efterfrågan på kommunala tjänster mattas inte av som en följd av en europeisk skuldkris. Många ropar efter bättre skola, kortare köer i sjukvården och ökad kollektivtrafik och det är svårt för sektorn att stå emot alla krav... Demografisk volymutveckling 115 Index Förskola Grundskola Funktionshindrade Övrigt Totalt Äldreomsorg Gymnasieskola År Totalt beräknas efterfrågan på kommunala tjänster pga demografin öka med cirka 4 procent mellan 2009 och 2013 men med stora skillnader mellan verksamheter. Gymnasieskolan minskar kraftigt i

10 Årsredovisning 2011 volym medan barnomsorg, äldreomsorg samt omsorgen om de funktionshindrade beräknas öka i volym. En stor utmaning framöver blir att omfördela resurserna från områden med minskande målgrupper till områden med växande målgrupper. Vår utveckling, övergripande mål Årsresultatet för Hallstahammars kommun uppgår för år 2011 till +14,9 miljoner kronor (exklusive försäljning av tomträttsmark samt jämförelsestörande poster). Resultatutvecklingen framgår av nedanstående tabell. Resultatutveckling, andel av skatt o statsbidrag samt belopp ,0 % 5,4 Mkr ,6 % 8,9 Mkr ,7 % 9,9 Mkr ,5 % 8,8 Mkr ,9 % 11,0 Mkr ,4 % 8,9 Mkr ,6 % 4,1 Mkr ,7 % 5,0 Mkr ,8 % 12,9 Mkr ,0 % 14,9 Mkr Resultatet för vår kommun beräknas, mätt som kronor per innevånare innebär att halften av Sveriges kommuner har ett sämre resultat. Tas hänsyn även till tomtförsäljningarna och Jämförelsestörande poster hamnar vårat resultat i den bästa tredjedelen av samtliga kommuner. Årets resultat 2011 uppgår totalt till 18,4 Mkr (20,2 Mkr 2010). I detta resultat ingår ett antal poster som skall exkluderas när det sk balanskravsresultatet fastställs. Nedan visas denna utredning Balanskravsutredning 2011 Årets resultat tkr Reavinster fastigheter tkr Balansresultat tkr I balansresultatet ingår tkr för delfinansiering av citybanan. Vårt belopp fördelas under en femårsperiod Årets resultat Milj kr 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0, År

11 Årsredovisning ,5 Årets resultat (% i jämförelse med målsättningen (över mandatperioden) Procent av SoB 2,0 1,5 1,0 0,5 0, År

12 Årsredovisning KOMMUNÖVERGRIPANDE UTVECKLINGSOMRÅDEN UNDER PERIODEN /14 Det finns vissa utvecklingsområden, som kommunstyrelsen och kommunfullmäktige tidigare beslutat att satsa särskilda medel på i syfte att uppnå mål och visioner. BEFOLKNINGSUTVECKLING Befolkningsläget är den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för kommunen. Kommunfullmäktige beslutade i juni 2011 att anta en befolkningsprognos med 75 nya invånare per år. Sista december 2011 uppgår invånarantal till vilket innebär en ökning på 49 personer vilket ligger i paritet med förra året. Antalet nollåringar uppgår till 154 vilket är lägre än förra årets 178. För år 2011 redovisas födelseunderskottet men positivt flyttnetto. Totalt under de senaste tre åren har invånarantalet ökat med 210 personer. - DET GODA BOENDET - Under perioden är följande projekt prioriterade; De kommunala tomter som funnits utmed de nyöppnade gatorna på Duvhällsområdet är nu slutsålda. Skanska har upplåtit till Smålandsvillan att marknadsföra ett 20-tal nyckelfärdiga hus på området. Nyproduktion på Sofielundsområdet i Strömsholm. I den fastställda detaljplanen ingår 12 parhus som byggs av PEAB, varav ett visningshus nu finns på plats. Parhusen har marknadsförts sedan 2007 men efterfrågan har varit dålig. PEAB planerar därför att istället uppföra friliggande villor på området. Vidare finns i detaljplanerna ett flerbostadshus med 15 lägenheter. Tomterna marknadsförs av Björklidenhus. Vidare finns i den angränsande detaljplanen möjlighet att uppföra ett flerbostadshus med upp till fyra våningar. Planen för Herrskogen med 11 nya tomter är klar. En ny gata har färdigställts, Landåvägen, och området är nu klart för bebyggande. Tomterna har lämnats ut till försäljning men ingen tomt är ännu såld. Vid Sjöhaga/Utnäslöt har markägaren Calle Eriksson styckat av sex tomter för hästboende. Tomterna marknadsförs av Svensk Fastighetsförmedling. Det finns en ny detaljplan för Östra Nibbleområdet. På området planeras för nya bostäder - mest villor men också radhus, som blandas med de hyreshus som sparats och som kommer att rustas upp. Under 2008 öppnades den första gatan på området (etapp 1) med beredskap för att kunna öppna ytterligare en gata (etapp 2). Under 2011 har inga tomter sålts. Fyra tomter finns kvar till försäljning på etapp 1. När etapp 2 öppnas upp finns ytterligare 17 tomter till försäljning på området. Ytterligare en gata har öppnats på Vallmoområdet i Kolbäck med 15 nya tomter. Under 2011 har en tomt sålts. Totalt finns 10 tomter kvar till försäljning på etapp 1 och 2. I Gröndal nära Skantzsjön i Hallstahammar planeras ett område med ett 20-tal villor, vilka marknadsförs av LB-hus. I centrala Trollebo planerades tidigare en ny gata med ett 10-tal parhus. Intresset för parhus har varit lågt varför man istället beslutat att området styckas av för småhustomter. Under mandatperioden har kommunen beslutat att lägga ner två skolor till följd av elevminskning. Tuna skola och Vallmoskolan. Båda skolorna är sålda till privata entreprenörer som avser att bygga om f d skolorna till marknära lägenheter. Totala antalet försålda tomter under perioden uppgår till 29 varav 2 är industritomter

13 Årsredovisning FÖRSÄLJNING AV TOMTRÄTTER Kommunfullmäktige beslutade 2008 att erbjuda tomträttsinnehavare med småhus att friköpa sin tomträttsmark till ett förmånligt pris. Under 2011 har 15 tomträtter sålts. Totalt har 269 tomträtter sålts för sammanlagt tkr. BEBYGGELSESTRUKTUR -ÖVERSIKTSPLAN mm. Ett högt prioriterat område är inflyttning till kommunen. Det gäller att vi kan erbjuda attraktiva boendemiljöer nu och i framtiden. Därför prioriteras anläggandet av infrastruktur för nya bostadsområden högt. Liksom arbetet med en ny översiktplan som bl.a tar sikte på framtida boendeområden. ÖVERSIKTSPLANEN Sedan 2008 har ett intensivt arbete att få fram förslag till ny översiktsplan. Det material som arbetades fram utgör ett bra grundmaterial som nulägesbeskrivning. Under 2009 har arbetet med att synkronisera kommunfullmäktiges vision med översiktsplanen pågått. Skisserna har kommunicerats med kommuninvånare och intressegrupper under Under våren 2011 har ÖP varit utställd. Ytterligare synpunkter har kommit in. ÖP:n omarbetades och beslutades av kommunfullmäktige i november Länsplan Under 2011 arbetar Länsstyrelsen med en s k länsplan där Hallstahammars kommun medverkar. I länsplanen fokuseras tre områden, arbetsmarknad, kommunikationer och fysiskplanering. Länsplanen blir tidigast fastställd mot slutet av DET FRAMGÅNGSRIKA NÄRINGSLIVET SAMVERKAN MED NÄRINGSLIVET Samarbetet med kommunens näringsliv bedöms som en viktig strategisk fråga eftersom tillväxt i kommunen är ett högt prioriterat område. De lokala företagsnätverken bildar tillsammans den ekonomiska föreningen Hallstahammar Promotion (HP), en organisation för samverkan mellan kommunens sju företagsnätverk. HP har under året avslutat fem kompetensutvecklingsprojekt, som drivits med stöd från Europeiska Socialfonden. Sammanlagt medarbetare hos drygt 70 företag har utbildats. Glädjande är att denna utbildningsinsats har bidragit till att 72 procent av företagen nyanställt personal under projekttiden. Projekten har på samtliga arbetsplatser bidragit till utveckling av nya och moderna arbetsmetoder. En ny bok Vinna Framtiden sammanfattar arbetet med projekten. Boken beskriver hur femton av företagen lyckat höja kompetensen hos sina medarbetare. HP har ansökt om ytterligare medel för kompetensutveckling av handeln i kommunen. Detta som ett led i att stärka den lokala handeln inför den ökande konkurrensen från Erikslund i Västerås. Kommunen borgar för den checkkredit som behövs för att klara betalningen av kostnader för genomförd kompetensutveckling. HP deltar i kommunens visionsarbete och en gemensam målsättning är även att kommunen ska vara topprankad i Svenskt Näringslivs ranking avseende företagsklimatet år 2015.

14 Årsredovisning Stort intresse för Kanalmässan För fjärde gången arrangerade Hallstahammar Promotion, i samarbete med kommunen, en stor företagsmässa, Kanalmässan, i Hallstarena. Under två dagar var hallen fylld med över 100 utställande företag. Mässan blev återigen en stor succé, med många besökare. På mässan uppmärksammades årets företagare, årets grundbult, årets inspiratör, årets uppstickare. I kommunens monter presenterades platser för nyproducerat boende och förslag till översiktsplan. Samtliga personer i Västerås stads tomtkö var inbjudna till montern. Många besökare passade på att komma med synpunkter och idéer till planförslaget. Även Hallstahem presenterade sina verksamheter under kommunens varumärke. I Svenskt Näringslivs ranking, avseende företagsklimatet, har kommunen avancerat från 218 plats till 140 under perioden Detta innebär en kontinuerlig förbättring med 110 placeringar under fem år. - DEN GODA SERVICEN - FÖRSKOLAN Antalet nollåringar uppgick under 2011 till 154 vilket är något lägre än de två tidigare åren. Under var antalet nyfödda 170 resp 178. Detta innebär att barnomsorgen är hårt ansträngd. Under 2011 har därför särskilda medel anvisats för 70 nya förskoleplatser och åren därpå 20 per år. Tre tillfälliga paviljonger finns på plats för möta det ökade behovet. I Kolbäck planeras för en ny förskola som ska ersätta i första hand Koltrasten. Ytterligare ett tilläggsuppdrag har getts till barn- och utbildningsnämnden att planera för en ny förskola som även ska ersätta Myran. FOLKHÄLSOPROJEKT TRYGGHETSSKAPANDE ÅTGÄRDER 2011 SÄKERHET MM Under 2010/11 sammanställdes ett välfärdsbokslut. Vid summering av den aktuella situationen i Hallstahammars kommun så ingår många Hallstahammarsbor i någon form av riskgrupp som hämmar hälsans positiva utveckling och kan på kort och långsikt skapa ohälsa. Dessa faktorer är i Hallstahammars fall: hög andel med låg utbildningsnivå, tämligen lågt valdeltagande, brist i fysisk aktivitet, övervikt, hög konsumtion av droger, arbetslöshet, skolk, låga betyg, försämrad psykisk hälsa och höga sjukskrivningstal. Som ett led i att samla alla krafter i kommunen har kommunfullmäktige antagit en handlingsplan med målet om en framtida certifiering enl WHO:s standard som en trygg och säker kommun. En organisationsstruktur har arbetats fram. Den fångar upp hela spannet av frågor inom ramen för trygg och säker kommun. Rådet för trygg och säker kommun har som syfte att bättre kunna styra och samordna nödvändiga insatser över verksamhetsgränserna. Man skulle kunna benämna den som kommunens riskhanteringsprocess. I rikshanteringsprocessen ligger följande delar: Område Folkhälsa Tillsyn och rådgivning Säkerhetssamordning Räddningstjänst Processfokus Innan det händer Att inget händer Om det händer När det har hänt Kommunen behöver också hitta en ambitionsnivå för den fortsatta utvecklingen inom detta samlade område.

15 Årsredovisning De trygghetsskapande åtgärderna har de senaste åren prioriterats högt. En samordnare har till uppdrag att organisera och strukturera såväl kommunens egna resurser som frivilliga krafter och organisationer i syfte att uppnå målet att Öka känslan av trygghet för kommunens invånare och genom samverkan mobilisera samhällets alla krafter för ett tryggare och säkrare Hallstahammar. Under 2011 har arbetet med att vidga området ytterligare skett. De trygghetsskapande åtgärderna kommer att samordnas med andra områden som t ex säkerhet, beredskap till att omfatta allt folkhälsoarbete. Arbetet bedrivs i nära samverkan med landstinget. Kommunen har tillsammans med polisen gemensamt avtalat om samverkan inom flera områden. Barn och unga i riskzonen, våld i offentlig miljö och tillgreppsbrott har särskilt fokus. Därtill fortsätter utvecklingen av polisens volontärer, grannsamverkan som snabbt kan nås via SMSinformation. 220 personer är engagerade som grannsamverkansombud i kommunen, men fler behövs kommuninnevånare finns i det stora SMS-nätverk som mottagare av polisinformation. Kommunen och polisledning har gemensamma medborgarmöten där allmänheten m fl bjuds in till rådslag om förbättringar. Arbete med utveckling av trygga platser i centrumdelen pågår. Ett framgångsrikt trygghetsarbete måste bedrivas på bred front där samhällets alla olika delar och målgrupper blir involverade. Statistik från brottsförebyggande rådet pekar på minskat antal brott i kommunen totalt sett. Särskilt gäller det tillgreppsbrott, inbrott och våldsbrott. NY GYMNASIESKOLA I EGEN REGI Satsningen på en gymnasieskola i egen regi tillhör en av periodens satsningar. Kommunfullmäktige har bedömt att det är av avgörande betydelse för kommunens tillväxt att erbjuda gymnasieskola i kommunen. Gymnasiet har tillförts extra resurser. Förhoppningen är att skolan kan attrahera eleverna från grundskolan, i hård konkurrens av andra skolor. Under våren 2011 erbjöds ett brett utbud av program. Efter att ansökningstiderna gått ut konstateras att skolan får en tydlig inriktning på yrkesprogram. Söksiffrorna inför läsåret 2012/2013 är efter den första ansökningsperioden väldigt låga och risk föreligger att det inte kommer att kunnas starta några år 1 klasser på yrkesprogrammen. Arbetet med att starta den nya skolan pågått intensivt under En ny gymnasiechef har rekryterats för arbetet. Under hösten har den nya gymnasieskolan marknadsfört i syfte att få sökanden till skolan. Samtlig personal har erbjudits utbildningssatsningar och arbetat i olika grupper för att få den nya skolan attraktiv. Vuxenutbildning och SFI övergår från och med årsskiftet till socialnämnden. Parallellt arbetar kommunalförbundet med att avveckla förbundet. Från och med årsskiftet har kommunalförbundet gått över i förbundet i likvidation. HEMSJUKVÅRDEN Sedan flera år tillbaka har ett arbete pågått där hemsjukvården för vissa grupper överförs från landstinget till kommunerna. Ambitionen är att förbättra för brukarna genom att det finns en huvudman för hela vårdkedjan. Ärendet har behandlades av kommunfullmäktige i september Förändringen sker vid årsskiftet och motsvarar en skatteväxling genom 16 öre. Landstinget kommer under första halvåret att fortsätta verksamhet men på avtalsbasis. Det innebär att överföring av verksamhet sker successivt under första halvåret. LOKALA INFRASTRUKTURSATSNINGAR UNDER 2011 Hallstahammar stadsnät Under hösten 2007 beslutade kommunfullmäktige att Hallstahammar stadsnät ska byggas i nära samverkan med Mälarenergi Stadsnät. Enligt beslutet ska kommunen investera och äga nätet. Mälarenergi stadsnät utgör kommunikationsoperatör. Syftet med ett stadsnät är att stärka förutsättningarna för ett attraktivt boende och företagande inom kommunen. Här förväntas tillgången

16 Årsredovisning till Internetbaserade mediatjänster som TV, telefoni och datakommunikation vara en faktor av stor betydelse. Per den 31/ finns det 38 direktanslutna villor och 74 anslutningar via privata fastighetsägare. Det finns vidare anslutna lägenheter i Hallstahem samt ett antal Telemetritjänster. I början av 2012 finns ett avtal med en bostadsrättsförening med 43 anslutningar Totalt hushåll är nu anslutna till stadsnätet. Det finns även ett antal företag som är anslutna Kommunikationer Enligt Länsstyrelsens prognoser är Hallstahammar en av de kommuner i Västmanland som förväntas nettoinflyttning och tillväxt. Enligt Länsstyrelsen är de avgörande faktorerna för tillväxt närheten till större städer, bra kommunikationer samt satsningar på boende. Både bra kommunikationer och särskilda satsningar på boende har prioriterats högt i kommunstyrelsen och kommunfullmäktiges visioner och mål. REGIONALA OCH NATIONELLA INFRASTRUKTURSATSNINGAR. Sedan ett antal år tillbaka kan konstateras att staten inte ger sina verk tillräckligt med resurser för utbyggnaden av infrastruktur. Det innebär att kommunerna själva måste agera för att få en hållbar utbyggnad av det nationella tåg- och vägnätet. Insatser som har varit aktuella är allt från att kommunerna agerar bank, d v s lånar ut pengar, till ren medfinansiering av projekten. Även Hallstahammars kommun måste de närmaste åren avsätta medel i investeringsbudgeten för att bidra till den nationella infrastrukturens utbyggnad. Det finns ett antal projekt som de närmaste åren kan vara aktuella. Citybanan i Stockholm För Hallstahammars kommun innebär projektet att drygt 20 Mkr kommer att behöva avsättas de närmaste åren som medfinansiering i Citybanan. Bergslagspendeln Det har sedan en tid tillbaka varit önskvärt att ett dubbelspår (mötesspår) byggs i Surahammars kommun samt att kurvorna i Virsbo och Ängelsberg rätas ut. På så sätt kan tågens hastighet öka. Målet är att trafiken mellan Fagersta och Västerås kan kortas ner till 51 min. Dessutom kan halvtimmestrafik uppnås på sträckan Surahammar Hallstahammar Västerås. Kostnaden är beräknad till 40 Mkr. Det är Banverket som har ansvaret för infrastrukturella åtgärder på banan. I en förstudie som genomförts av Banverket har en mycket hög samhällsekonomisk faktor räknats fram vilket gör att projektet kan få hög prioritet. Förhoppningen är därmed stor att Banverket tar hela kostnaden. Dessvärre har projektet prioriterats ned i statens infrastruktursatsningar. ÖVRIGA PÅGÅENDE PROJEKT UVEN (Tågsträckan Uppsala-Västerås Eskilstuna Norrköping) E :an Kommunen har beslutat om medfinansiering med 6 Mkr ufa att vägen byggs NY KOLLEKTIVTRAFIKLAG FR O M Under 2011 pågår ett arbete med att förbereda en ny organisation för kollektivtrafik då det kommer en ny lag fr o m Ärendet behandlades av kommunfullmäktige i september. Det är angeläget att kommunen kan fortsätta att bedriva den avgiftsfria Brukslinjen

17 Årsredovisning Den nya lagen innebär att kommunen skatteväxlar till en ny kollektivtrafikmyndighet på 4 öre. I början av 2012 förväntas kommunen skriva på ett avtal om kollektivtrafik och verksamheten vid VLAB under den tid till dess att bolaget formellt övergår till landstinget. ÖKAD INTERN EFFEKTIVITET. Under perioden arbetade kommunen med ett omstruktureringsprogram detta till följd av att skatte- och statsbidraget räknats ner kontinuerligt. För kommunens del innebär minskade intäkter motsvarande c:a 20 Mkr. Arbetet är till största delen avklarat men kommunen måste kontinuerligt arbeta med att ha en beredskap för att parera svängningar. Under 2011 har översyn av den kommunala utjämningen presenterats vilket kommer att få negativa följder för Hallstahammars kommun. Vid en jämförelse mellan bokslut 2008 (Plus 9,6 %) och 2011 (plus 3,3 %) har kommunens kostnader jämfört med strukturkostnaderna förbättras avsevärt. Styrning och ledning Arbetet med att utveckla mål- och resultatstyrning har fortlöpande pågått sedan ett antal år tillbaka. Under 2011 har kommunfullmäktige i juni antagit nya prioriterade mål med indikatorer utifrån visionen Det goda livet i storstadens närhet. Samtliga nämnder och helägda bolag arbetade fram mål med bäring på KFs prioriterade områden. Det övergripande syftet med visionen är att skapa en gemensam syn på hur kommunen ska utvecklas för att människor ska vilja bo och verka i Hallstahammars kommun. NY NÄMNDS- OCH FÖRVALTNINGS- STRUKTUR Inför den nya mandatperioden har en översyn av nämnder och förvaltningar genomförts. Bygg- och miljöfrågorna har förts ihop under en samlad nämnd med förvaltning för att skapa en tydlig myndighetsnämnd inom dessa områden. Utifrån ett kundperspektiv Kunden i centrum förväntas nämnden och förvaltningen kunna leverera en god samlad service. Kunden vänder sig till ett ställe och kan få hjälp med flera olika tillstånd. Vidare har en kultur och fritidsnämnd med förvaltning skapats med ett tydligt fokus på ungdomsfrågor. Tidigare tillhörde verksamheten barn och bildningsnämnden. Den nya barn och utbildningsnämnden, BUN, kommer att syssla med utbildningsfrågor för barn och ungdomar då även den nya gymnasieskolan kommer att tillhöra nämndens område fr o m 2012 i och med att förbundet upphör. Kommunstyrelsen hanterar framöver den fysiska planeringen. Under 2011 har arbetet pågått med att verkställa den nya nämnds- och förvaltningsorganisationen.

18 Årsredovisning Uppföljning av måluppfyllelsen för målperioden Inledning Kommunfullmäktige beslutade om visionen om Det goda livet i storstadens närhet samt att samtliga nämnder skulle anta nämndsmål som stödjer visionens alla delar. Detta arbete har under innevarande mandatperiod utvecklats ytterligare dock med samma syfte att arbeta mot den gemensamma visionen. För perioden antog kommunstyrelsen 13 mål som nu efter avslutad målperiod ska stämmas av för hela perioden Denna avstämning kommer att ske dels i en sammanfattande bild där förändringen i graden av måluppfyllelse för hela perioden redovisas under rubrikerna; avsevärt förbättrad, förbättrad och oförändrad/försämrad måluppfyllelse. Hur såg läget ut 2008 och hur ser läget ut De mål som läggs under den gröna pilen är således de mål som får betyget hög grad av måluppfyllelse. Men det finns även en mer utförlig beskrivning i löpande text under respektive mål. Måluppfyllelsen bedöms under denna mandatperiod enligt samma skala som ovan. Detta då hela målperioden ska bedömas. Summarisk bild av utvecklingen av måluppfyllelsen Avsevärt förbättrad måluppfyllelse 46,2% Gäller Inom 46,2 % av kommunstyrelsen mål kan redovisa en avsevärt bättre grad av måluppfyllelse 2011 jämfört med KS- mål nummer 3,4,5,9,11 och 12. Förbättrad måluppfyllelse 38,5% Gäller Inom 38,5 % av kommunstyrelsen mål kan redovisa en bättre grad av måluppfyllelse 2011 jämfört med KS- mål nummer 1,2,6, 8 och 10. Oförändrad/Försämrad måluppfyllelse 15,3% Inom 15,3 % av kommunstyrelsen mål kan redovisa en oförändrad eller försämrad grad av måluppfyllelse 2011 jämfört med Gäller KS-mål 7 och 13.

19 Årsredovisning Bedömning av måluppfyllelsen mål för mål 1. Kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning, samt vara beredd att ompröva verksamheter. Kommunens resultat ska uppgå till minst 1,5 procent av verksamhetens nettokostnader sett över hela mandatperioden. Huvudprincipen är att ekonomin sätter gräns för måluppfyllelsen. Om konflikt uppstår mellan mål och medel gäller medlen, d v s ekonomin sätter gräns för måluppfyllelsen för en given tidsperiod. Bedömning av måluppfyllelsen under perioden Genomsnittlig resultatnivå för den senaste fyraårsperioden uppgår till 1,3 procent av skatter och bidrag. Kommunens definition av god ekonomisk hushållning innehåller tre nyckeltal (till och med år 2011, från 2012 gäller helt ny styrmodell med såväl nya mål som indikatorer för mätning av måluppfyllelsen). Ett årligt resultat om minst 1 procent och ett genomsnitt om 1,5 procent per mandatperiod. Årsresultatet uppgår till 1,9 procent och det fleråriga resultatet till 1,3 procent. Likviditeten bör inte understiga 4 procent av de externa utgifterna. Periodvis under året har vi inte klarat målsättningen men på bokslutsdagen uppgår likviditeten till mer än 4 procent. Det tredje måttet avser soliditeten som inte bör understiga 65 procent exklusive pensionsförpliktelser redovisade som ansvarsförbindelser. Inklusive pensionsförpliktelser bör soliditeten inte understiga 20 procent. Soliditeten uppgår till 66,4 procent respektive 17,0 procent. Måluppfyllelsen under målperioden har förbättrats precis som för övriga kommuner i Sverige. Förbättrad måluppfyllelse under målperioden Kommunens anställda ska känna delaktighet och ansvar samt uppfatta Hallstahammars kommun som en god och attraktiv arbetsgivare. Visionen och de övergripande målen ska genomsyra hela kommunens organisation/koncern. Bedömning av måluppfyllelsen under perioden Kommunen har under målperioden genomfört en lång rad insatser för att ytterligare göra kommunens vision om Det goda livet i storstadens närhet samt de övergripande målen kända för all personal i kommunen. Detta skedde genom en stor informationssatsning i den kommunala ishallen. Vid dessa tillfällen fick all anställd personal och ett stort antal företagare information om visionen, budgeten och målen från kommunens styrande förtroendevalda m.fl. Inom vården och omsorgen samt administrationen har utbildningar i LEAN som arbetsmetod som bl a bidrar till större delaktighet och inflytande i vardagen genomförts. Kommunens chefer har under målperioden fått utbildning i kommunikativt ledarskap, arbetsmiljökunskap, arbetsrätt mm. Kommunens sammanlagda sjuktal har fortsatt att minska under hela målperioden , sjuktalen har mer än halverats under denna period. Förbättrad måluppfyllelse under målperioden Ett primärt mål är att utveckla Hallstahammars kommun så att fler människor och företag väljer att bo och driva verksamhet i kommunen. Centralt är att kommunen erbjuder goda kommunikationer för pendlare samt attraktiva boendemiljöer för barnfamiljer. Bedömning av måluppfyllelsen under perioden Under målperioden har kommunen haft en positiv befolkningsutveckling och kommunfullmäktige har under 2012 antagit mål för att ytterligare intensifiera arbetet för att Hallstahammars kommun ska få än fler invånare. Jämfört med januari 2008 hade kommunen i november 2011 ökat sin befolkning från

20 Årsredovisning till invånare d.v.s invånare. Under målperioden har fastighetsvärdena på småhus ökat mycket och kan vara ett tecken på kommunens attraktivitet som boendeort. Infrastruktursatsningarna i t.ex. 252:an, Citybanan osv. kommer även fortsättningsvis att ta mycket kommunala resurser i anspråk under kommande år. Frågan om en ny kolletivtrafikmyndighet har avgjorts under 2011 och konsekvenserna för Hallstahammars kommun är i dagsläget inte helt tydliga. Den positiva utvecklingen av kollektivt resande har fortsatt under målperioden. Väldigt många använder sig av brukslinjen och flexlinjen. Den senare har även inneburit en kraftigt minskad kostnad för färdtjänsten. Kommunen erbjuder som nästan enda kommun gratis kollektivtrafik i kommunen. Befolkningsutvecklingen är för målperioden positiv och företagsklimatet har utvecklats positivt under målperioden. Dessa två indikatorer redovisas utförligare under andra mål. Avsevärt förbättrad måluppfyllelse under målperioden 4. Hallstahammars kommun ska utveckla medborgardialogen genom olika kanaler, både fysiskt och virtuellt. Särskild vikt ska läggas på hur ungdomar ska kunna engageras i samhällsfrågorna. Bedömning av måluppfyllelsen under perioden Arbetet med att utveckla medborgardialogen har skett på en lång rad olika sätt under perioden Detta sker till exempel genom det under perioden instiftade Ungdomsrådet som utgjort referensgrupp i en rad ärenden t.ex. översiktsplanen samt skolskjutsfrågor. En rad medborgarmöten har arrangerats inom ramen för Värna Hallstahammar och arbetet med att öka och förbättra tryggheten i kommunen. Dessa möten har lockat många deltagare. Kommunen har också under målperioden antagit en ny översiktsplan som tagits fram i bred demokratisk anda. En lång rad medborgarmöten har anordnats där förtroendevalda träffat medborgare och diskuterat den fysiska planeringen i just deras boendemiljö. Kommunen har också använts sig av medborgarmöten för att diskutera förläggningen av den nya förskolan i Kolbäck. Kommunen har naturligtvis bedrivit medborgardialog med sina väl etablerade råd som kommunala pensionärsrådet och det kommunala handikapprådet. Den nya hemsidan syftar också till ökad medborgardialogen och förbättra insynen. Avsevärt förbättrad måluppfyllelse under målperioden. 5. Medborgare, företag och föreningar ska uppleva kommunen som tillgänglig, kompetent och serviceinriktad. Bedömning av måluppfyllelsen under perioden Företagare Under målperioden har Stockholm Business Alliance (SBA) genomfört två servicemätningar där bl a miljötillsynen, bygglovshanteringen bedöms av de företagare som erhållit service från kommunen inom dessa områden. Tillgängligheten, bemötandet, kompetensen och effektiviteten i handläggningen får särskilt bra betyg av företagarna. Sammantaget får kommunen klart godkänt av företagarna i dessa undersökningar. Denna undersökning genomförs i fler regioner än Stockholmsregionen (där Hallstahammar ingår) då under namnet Insikten. I en jämförelse med alla dessa ingående kommuner får kommunen bättre betyg än genomsnittet vilket är viktigt och positivt. Medborgarna

21 Årsredovisning Under denna målperiod har kommunen genomfört en större medborgarundersökning via Statistiska centralbyrån (SCB) försorg. I denna mätning fick kommunen bättre betyg för tillgängligheten och servicen av kommunmedborgarna och i paritet med genomsnittet i riket (bland de kommuner som genomfört undersökningen ca 200). Kommunen genomför årligen en mätning av vårt bemötande, tillgängligheten och svarstider via det nationella nätverket Kommunens kvalitet i korthet. Kommunen får sammantaget bättre och bättre betyg över tid i dessa nationella mätningarna av servicen och tillgängligheten. Bland annat så uppgav 89 % av dem som ringer kommunen att de får ett gott bemötande i den sista mätningen under målperioden. I jämförelse med andra kommuner så erhåller kommunen en hög andel mycket nöjda kunder. Avsevärt förbättrad måluppfyllelse under målperioden 6. Medborgare, företag och föreningar ska anse att det är lätt att hitta och förstå information från kommunen. Webbaserad service och tjänster till medborgare, företag och föreningar ska utvecklas för att förbättra öppenhet, information och effektivitet. Olika IT-lösningar ska bli en del av servicen Bedömning av måluppfyllelsen under perioden Den nya kommunala hemsidan har en avsevärt förbättrad utformning och innehållet har förenklats och utökats. Informationen från kommunen via hemsidan (webbinformationen) får allt högre betyg i återkommande mätningar inom ramen för Kommunens kvalitet i korthet. Över tid har andelen nöjda ökat markant sedan 2007/2008. Syftet med dessa återkommande mätningar är att kunna visa en samlad bild av starka och svaga sidor av kommunens informationsgivning på kommunens webbplats till medborgarna. Metoden innebär att en extern mätning sker av kommunens webbsida. Informationsindexet består av ca 200 frågor. Svaret på varje fråga ska kunna hittas inom två minuters sökning på kommunens webb. Undersökningen är indelad i 12 verksamhetsområden där varje områdes svar kan ge maximalt 100 %. Hallstahammars kommun har under målperioden förbättrat sitt resultat med cirka 20 %. Arbete med utformning av e-tjänster fortsätter under 2012 och under året kommer kommunens första e-tjänst att släppas. Under målperioden har också det kommunala stadsnätet utvecklats och hade per den 31/ direktanslutna villor, 74 anslutningar via privata fastighetsägare, 2420 anslutna lägenheter i Hallstahems bestånd. Förbättrad måluppfyllelse under målperioden Öka känslan av trygghet för kommunens invånare och genom samverkan mobilisera samhällets alla krafter för ett tryggare och säkrare Hallstahammar. Bedömning av måluppfyllelsen under perioden Positiv utveckling Inom ramen för Värna Hallstahammar har arbetet engagerat många och skapat många goda resultat på bland annat brottsstatistiken. Detta arbete har också ökat samverkan mellan kommunen och dess medborgare samt polismyndigheten i Västmanlands län. Under de senaste tre åren har Hallstahammars kommun anordnat två stycken medborgarmöten per termin i Kolbäck och i Hallstahammar. Det blir sammantaget 12 stycken medborgarmöten under en 3 årsperiod med många deltagare och stort engagemang. Polisen har cirka 1200 stycken mobilnummer till Hallstahammarsbor som anmält intresse att vara informationsmottagare. De får då polisiär information om brott eller risk för brott via ett SMS-utskick.

22 Årsredovisning Tjänsten är kostnadsfri. Kommunen hjälper till att administrera tjänsten och kan också nyttja kanalen för t ex inbjudan till möten, utbildningar. Denna annorlunda lösning har varit mycket uppskattad både av polisen samt medborgarna. Denna lösning har också väckt intresse från andra kommuner m.fl. Kommunen har också cirka 220 stycken grannsamverkansombud, det stora flertalet boendes i villor. Ombuden är en länk mellan polis/kommun och de boende i närområdet. Kommun och Polisen är motor i detta arbete, vilket är ganska ovanligt. Kommunen bistår med material, utbildningar, temakvällar samt riktad information via SMS (de utgör egen SMS-grupp). Polisens volontärer, ansvaras av polisen men i nära samverkan med kommunen. En etablerad verksamhet med ca 15 stycken aktiva volontärer. De kan bistå med information till äldre om tillgreppsbrott, delta i antilangningskampanjer, nattvandra, hastighetsövervakning (ej myndighetsutövning), finnas synliga på gator o torg. Risklinjen - för att allmänheten ska kunna anmäla risker i den fysiska miljön (gator, parker, gångstråk mm). Den ersätts nu av av Riskrapportering via kommunens hemsida. Samverkansavtalen med polisen kring; 1/ Barn som far illa 2/ tillgreppsbrott, 3/ våld i offentlig miljö. Antalet anmälda brott och antalet anmälda våldsbrott har dock minskat Kommunfullmäktige har i juni 2011 beslutat att kommunen ska arbeta för att bli certifierade som Trygg och säker kommun senast 2014 så arbetet framskrider på bred front. Mindre positiv utveckling I medborgarundersökningen som genomfördes av Statistiska centralbyrån 2010 har andelen trygga minskat jämfört med mätningen När det gäller målsättningen att mobilisera samhällets krafter i arbetet för ett tryggare och säkrare Hallstahammar så är graden av måluppfyllelse mycket hög, men när det gäller målsättningen att medborgarna ska uppleva en ökad grad av trygghet så måluppfyllelsen inte lika hög. Andelen trygga totalt har minskat jämfört med tidigare mätningar. Oförändrad/Försämrad måluppfyllelse under målperioden. 8. Den kommunala verksamheten ska bedrivas effektivt så att varje skattekrona förvaltas på ett för invånarna bästa sätt. För att effektivisera verksamheter och möta ökande medborgarkrav ska Hallstahammars kommun kontinuerligt låta utvärdera verksamheten i syfte att förbättra service, kvalitet och resursanvändning. Bedömning av måluppfyllelsen under perioden Vid en jämförelse mellan bokslut 2008 (+9,6 %) och 2011 (+3,3 %) har kommunens kostnader jämfört med strukturkostnaden förbättras avsevärt om vi jämför oss med oss själva. Sammantaget kan dock konstateras att övriga svenska kommuner ställer om snabbare vid förändrade demografiska utmaningar. Kommunens kvalitet i korthet som årligen summerar kommunens effektivitet visar på en förbättrad överensstämmelse mellan kostnader och service samt nöjdhet hos kunderna. Under målperioden har dock välfärdsbokslut tagits fram årligen där välfärdsluckor synliggörs. Utbildningssidan redovisar sämst överensstämmelse (god ekonomisk hushållning ur ett verksamhets perspektiv) mellan insatt kapital, förutsättningar och resultat av kommunens samtliga verksamheter. Kvalitetsbristkostnaden i utbildningsapparaten är hög och resultatet av dessa brister syns i flera kommunala verksamheter samt t.ex. hos Arbetsförmedlingen. Kommunen har dock 2011 en betydligt bättre bild av kommunens effektivitet och resultat än 2008 och återgärder är planerade för ett fortsatt fokuserat arbete. Förbättrad måluppfyllelse under målperioden

23 Årsredovisning Hallstahammars kommun ska kännetecknas av ett positivt företagsklimat och nära samverkan mellan näringsliv och kommun. Det ska vara så enkelt som möjligt att etablera och utveckla företag i Hallstahammars kommun. Ett resultat av detta arbete ska vara ett ökat antal arbetstillfällen i kommunen. Bedömning av måluppfyllelsen under perioden Företagsklimatet har förbättrats mycket under perioden I Svenskt Näringslivs ranking har kommunen avancerat från 218 plats till 140 plats under denna målperiod. Hallstahammar tillhör de åtta kommuner som förbättrat sig allra mest av alla Sveriges kommuner. Denna utveckling kan även ses i enkätdelen där de lokala företagarna m.fl. får lämna sina synpunkter på företagsklimatet i kommunen. Nyföretagandet i kommunen har under målperioden ökat endast marginellt. Kanalmässan arrangerades i april 2011 med stor uppslutning och stor massmedial uppmärksamhet. Denna mässa har arrangerats tidigare under målperioden med minst lika goda resultat. Under målperioden har en rad kompetensutvecklingsprojekt avslutats, som drivits med stöd från Europeiska socialfonden. Runt 1000 medarbetare har utbildats hos de lokala företagen och en hög andel (72 %) av de inblandade företagen har nyanställt under projekttiden. Detta för att nämna några lyckade lokala initiativ. Det kvinnliga företagandet står sig också bra i en nationell jämförelse och för 2011 befinner sig kommunens kvinnliga företagare på en 109:e plats bland Sveriges samtliga kommuner. Sammantaget har måluppfyllelsen inom detta målområde förbättrats radikalt under målperioden vilket är oerhört viktigt och positivt för kommunens fortsatta utveckling. Avsevärt förbättrad måluppfyllelse under målperioden. 10. Hallstahammars attraktionskraft bygger mycket på småstadskaraktär och en unik kulturoch naturmiljö. Kommunen bidrar, i samarbete med föreningar och näringsidkare, till utvecklingen av befintliga och nya, attraktiva besöksmål. Hallstahammar marknadsförs som en attraktiv och välkomnande destination för besökare. Bedömning av måluppfyllelsen under perioden I kampanjen Bo hos oss har möjligheten till nyproducerat boende i kommunen marknadsförts i en lång rad olika sammanhang som utställning vid bla Kanalmässan, Strömsholmstävlingen, Svenskt Grand National, SM i Triathlon och Jazzens museum. Samtliga personer i Västerås stads tomtkö, har varit inbjudna till kommunens monter på Kanalmässan osv. Försäljningen av annonsplatser vid kommunens vägtavlor vid E18 har intensifierats. Strömsholms kanal arbetar också för att öka attraktionskraften för kanalen. Utifrån externa undersökningar kring ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Hallstahammars kommun kan utvecklingen följas på en aggregerad nivå inom en rad områden. Under målperioden har antalet årssysselsatta inom turismen ökat med ett tiotal personer, den totala omsättningen har ökat med cirka 20 miljoner kronor per år och dagbesöken med drygt /år för att nämna några av de mer omfattande nyckeltalen. Bland annat så är Åsbyområdet ett av Västmanlands största besöksmål. Förbättrad måluppfyllelse under målperioden

24 Årsredovisning Det ska finnas planerade områden för bostadsbebyggelse i Hallstahammar, Kolbäck, Strömsholm samt vattennära boende som med god framförhållning kan öppnas vid efterfrågan. Möjlighet till byggande i närheten av vatten eller andra attraktiva lägen ska tillvaratas i samklang med natur- och kulturvärden. Bedömning av måluppfyllelsen under perioden Det finns idag planerade områden för bostadsbebyggelse i alla delar av Hallstahammars kommun. Kommunen har under målperioden sålt 27 kommunala tomter för småhus. Den nya översiktsplanen har också skapat ännu bättre förutsättningar för markanvändningen i framtiden. I den nya översiktsplanen finns framtidens bostadsområden etc. tydligt angivna. Kommunen måste över tid öka sin befolkning varje år för att klara framtida utmaningar och kommunfullmäktige har också lagt en offensiv befolkningsökning som grund för kommunens fortsatta utveckling. Avsevärt förbättrad måluppfyllelse under målperioden 12. Kommunens inköp ska präglas av effektivitet, kompetens, miljöhänsyn och samverkan, där bästa totalekonomi är målet. Vid all upphandling ska miljöaspekterna värderas högt med inriktning mot ekologiska och närproducerade livsmedel. En upphandlingspolicy ska utarbetas under 2008 som stödjer denna målsättning. Bedömning av måluppfyllelsen under perioden Arbetet med att effektivisera kommunens samlade inköp har fortsatt under De flesta av dessa upphandlingar har gjorts inom områden där det tidigare inte upphandlats ramavtal och därmed inte tidigare varit utsatta för marknadskonkurrens fanns det runt 10 ramavtal vid slutet av 2011 fanns det drygt 70 ramavtal. Kommunen har också minskat antalet leverantörer. Kommunen har förbättrat sin måluppfyllelse avsevärt inom detta område under målperioden men arbete kvarstår. En sammantagen strategi behöver arbetas fram för den fortsatta utvecklingen av kommunens samlade inköp. Kedjan mellan verksamheten, upphandling och uppföljning/utveckling måste göras än starkare. Avtalstroheten måste öka och kommunens samlade inköpsmönster ses över. Arbetet är påbörjat och alla nämnder följer avtalstroheten löpande. Ett förslag på en centraliserad inköpsorganisation kommer att tas fram under 2012 och en omfattande granskning av köptroheten bland kommunens nämnder pågår. Avsevärt förbättrad måluppfyllelse under målperioden. 13. En miljöpolicy ska utarbetas under Den ska ange inriktningen för Hallstahammars kommuns miljöarbete och vara utgångspunkt för omställning till ekologiskt hållbar utveckling. Miljöpolicyn ska lägga fast ett förhållningssätt för kommunen när den agerar i sina olika roller t.ex. som planerare, inköpare, utbildare, myndighet eller förvaltare. Det gäller hela kommunens organisation/koncernen. Bedömning av måluppfyllelsen under perioden En miljöpolicy för Hallstahammars kommun antogs av kommunfullmäktige under slutet av Policyn anger inriktningen för Hallstahammars kommuns miljöarbete och kommer att fungera som utgångspunkt i den långsiktiga omställningen till ekologiskt hållbar utveckling. Kommunen har bland annat upphandlat miljöbilar under Andelen miljöbilar har under målperioden gått från 0 % till 35 %. En rad miljöinvesteringar i uppvärmning etc. är också genomförda. Mycket arbete kvarstår dock och kommunfullmäktige samt kommunstyrelsen m.fl. har antagit specifika mål för det fortsatta miljöarbetet i kommunen. Oförändrad/Försämrad måluppfyllelse under målperioden.

25 Årsredovisning Välfärdsbokslut Sammanfattning Den goda hälsan inte jämt fördelad i samhället i Hallstahammars kommun. Framtidens folkhälsoarbete i Hallstahammar bör därför handla om att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande utifrån ett brett perspektiv. Målet bör långsiktigt vara att alla ska ha lika samhälleliga förutsättningar för en god hälsa. Bäst hälsa finner man hos de människor som känner sig delaktiga, har medinflytande, känner samhörighet och jämlikhet samt har stöd ifrån sin omgivning. Det är därför viktigt att skapa förutsättningar för att varje individ ska få dessa möjligheter. Kommunens alla delar är basen för folkhälsoarbetet. Där skapas de stödjande miljöer som skall ge förutsättningar för människor att välja en hälsosam livsstil. Alla verksamheter är viktiga och måste delta i detta arbete, liksom föreningar och enskilda individer. Hallstahammars välfärdsbokslut är en bred beskrivning av kommunens verksamhet och kommunbefolkningens levnadsvillkor ur ett välfärdsperspektiv. Bokslutet som är det tredje i sitt slag består av ett antal basindikatorer där utvecklingen ska följas år från år. Basindikatorerna kompletteras med resultat från olika aktuella undersökningar. Den statistik som presenteras är i första hand från offentliga källor. Statistiken är ofta på en aggregerad nivå för att kunna jämföra kommunen med länets kommuner och riket som helhet oberoende av kommunstorlek (invånarantal). I fokus för välfärdsbokslutet finns strävan efter den goda hälsan men också en jämlik hälsa för hela befolkningen, därför presenteras jämförelser såväl över tid och geografiskt som åldersmässigt och ur ett genusperspektiv. Välfärdsbokslutet ska bidra till ett bra beslutsunderlag för politikernas prioriteringar och stimulera till en bred diskussion om vilka förändringar och vilken utveckling som är önskvärd. Hallstahammar kommuns vision om en god livskvalitet (Det goda livet i storstadens närhet) är nära relaterad till såväl folkhälsa som välfärd. I visionen framhävs vikten av att Hallstahammar ska kännas säkert och tryggt, att kommunen ska erbjuda goda möjligheter att utvecklas genom kulturella aktiviteter, utbildning och i möten med andra. Det är god politik att göra folkhälsofrågorna till en del av Hallstahammars kommuns utvecklingsstrategi och en viktig del i tillväxten. Sambanden mellan folkhälsa och tillväxt brukar förklaras enligt nedanstående punkter: En ökad medellivslängd ökar efterfrågan av varor och tjänster. Lusten att investera (i boende, bilar, fritidshus osv.) ökar om man tror att man ska leva längre och vara frisk. I en frisk befolkning är fler i arbete och producerar mer och bättre varor och tjänster. Sjukdom medverkar långsiktigt till dålig ekonomi såväl för den enskilde och hans/hennes anhöriga som för samhället som helhet. Ökad dödlighet i arbetskraften minskar produktiviteten och skatteintäkterna. Hallstahammarsbon ur ett folkhälsoperspektiv Summeras den aktuella situationen i Hallstahammars kommun så ingår många Hallstahammarsbor således i någon form av riskgrupp som hämmar hälsans positiva utveckling och kan på kort och lång sikt skapa ohälsa. Dessa faktorer är i Hallstahammars fall: hög andel med låg utbildningsnivå, tämligen lågt valdeltagande, brist i fysisk aktivitet-övervikt, hög konsumtion av droger, arbetslöshet, skolk, låga betyg, försämrad psykisk hälsa och höga sjukskrivningstal. Runt 300 barn i Hallstahammars kommun lever i vad Rädda barnen benämner barnfattigdom. Betydligt fler lever i ekonomiskt knappa förhållanden som dagligen påverkar vardagen. Positiva nyheter under 2011 Gemensam målbild formulerad Arbetet med att systematisera det långsiktigt förebyggande arbetet samt utveckla välfärden i Hallstahammars kommun har intensifierats under De förtroendevalda har tagit beslut om

26 Årsredovisning prioriterade mål under gällande mandatperiod med tydligt fokus på trygghet och säkerhet och ett uttalat behov av insatser och aktiviteter inom välfärdsområdet. En lång rad insatser är planerade för 2012 och framåt och en kraftsamling pågår för att ytterligare utveckla lösningsfokuset samt kanalisera alla krafter mot det gemensamma målet om en trygg och säker kommun. Handlingsplan för Trygg och säker kommun ( Safe community ) Kommunfullmäktige antog under 2011 handlingsplanen för arbetet kring Trygg och säker kommun. Västmanlands läns landsting antog även de samma handlingsplan. Safe Community som utgör en viktig strategi i Folkhälsoinstitutets nationella och WHO:s internationella skadeförebyggande program är en modell för det skadeförebyggande arbetet i lokalsamhället. Den bärande tanken i Safe community är att skapa en struktur för tvärsektoriell samverkan mellan olika parter i kommunen. Denna struktur utgår ifrån och bygger på ordinarie verksamheter och involverar även civilsamhället. För att bli certifierad som en trygg och säker kommun finns bla följande kriterier som ska uppfyllas: 1/ En tvärsektoriell grupp som arbetar med skadeprevention 2/ Kommunens nätverk ska involveras 3/ Programmen ska omfatta alla åldrar, miljöer och situationer 4/ Programmen ska visa särskild omsorg om riskgrupper och riskmiljöer 5/ Hälso- och sjukvården ska kunna dokumentera skadors frekvens och orsaksmönster 6/ Programmen måste vara långsiktiga 7/ Väl valda indikatorer som följer upp förändringsprocesserna Målgrupp för projektet Målgruppen för projektet är invånarna i Hallstahammars kommun med ett särskilt fokus på utsatta grupper såsom barn och unga, äldre samt personer med funktionsnedsättning. Roll och funktion för kommunen och landstinget Landstinget Västmanlands övergripande roll i projektet är att: v Rapportera utvecklingen av hälsoläget som en del i planeringen och uppföljningen av projektet. (Välfärdsbokslut nyckeltal, skaderegistrering) v Bidra med medicinsk sakkunskap, arbetsmetoder och folkhälsovetenskapligt kunnande v Initiera folkbildningsinsatser som kan mobilisera egenkraften, stödja ett hälsosamt liv och underlätta hälsosamma val hos målgruppen. Hallstahammars kommuns roll i projektet är att: v Samordna kommunala verksamheter tvärsektoriellt v Engagera civilsamhället i gemensamma åtaganden v Implementera program som är långsiktiga och stärker utsatta målgrupper v Följa upp resultat v Samordna pilotprojektet övergripande Kommunen planerar och organiserar sitt skadeförebyggande arbetssätt utifrån WHO:s kriterier om säker och trygg kommun. Utöver dessa kriterier kommer kommunen att sträva efter att knyta an även till områden som faller utanför dessa kriterier men som hör till riskhanteringsprocessen. Både ris och ros under 2011 Under 2011 har utvecklingen visat på både positiv som negativ utveckling för kommunens invånare som måste beaktas i det fortsatta arbetet. Ros- Försörjningsmåttet och sjukdagar Antalet sjukdagar per person och år minskar årligen i Hallstahammars kommun och närmar sig så smått länets och rikets nivåer. Men dagens nivåer är oroande höga speciellt för kommunens kvinnor.

27 Årsredovisning Försörjningsmåttet är en sammanställning av kostnader för offentlig försörjning från Försäkringskassan (sjuk- och rehabiliteringspenning, sjuk- och aktivitetsersättning), Arbetsförmedlingen (A-kassa och aktivitetsstöd) samt kommuner (försörjningsstöd) och redovisas per invånare år och dag. Försörjningsmåttet är ett gemensamt mått på hur bidragsförsörjningen (eller utanförskapet) inom ohälsoområdet och arbetsmarknadsområdet utvecklar sig över tid. Utvecklingen av försörjningsmåttet kvartal 1 och samt 2011 i Hallstahammars kommun, Västmanlands län samt riket (kr/individ och dag- kommuninvånare år) Kvartal Kvartal Kvartal Kvartal Försörjningsmåttet Hallstahammar (-16,4%) * 55 (-11,3%) ** Försörjningsmåttet Länet Försörjningsmåttet Riket * Förändringen mellan kvartal och kvartal i procent. Minus betyder minskning och ska tolkas positivt. ** Förändringen mellan kvartal och kvartal i procent. Minus betyder minskning och ska tolkas positivt. Tabellen visar att kostnaderna sammantaget för alla dessa insatser via kommunen, arbetsförmedlingen och försäkringskassan minskat under perioden 1/ / Det är dock främst kostnaderna för statliga insatser som minskat medan de kommunala kostnaderna har förändrats marginellt under perioden men endast marginellt i dessa sammanhang (de kommunala kostnaderna rör försörjningsstödsutvecklingen). Statens minskade kostnader syns inte denna statistik i ökade kostnader för kommunen. Under kvartal 3 år 2011 betalade således Hallstahammarsbon 55 kr/dag och individ år för sjukpennig, aktivitetsstöd, A-kassa, socialbidrag mm. Utvecklingen är mycket positiv för Hallstahammars kommun under denna period. I snitt betalar varje kommunmedlem i Hallstahammars kommun år nästan 7 kr per dag och individ för kostnaderna som försörjningsstödet kostar i kommunen. Det är endast Västerås och Köping som har högre kostnad än Hallstahammar i Västmanlands län. Detta är i princip samma resultat som var fallet Ris- Barnfattigdomsindex År 2009 levde 36 % av Hallstahammars barn med utländsk bakgrund i ekonomiskt utsatta hushåll medan motsvarande siffra för barn med svensk bakgrund var 6 %. Genomsnittet för i riket var 32 % och i länet 34 % för barn med utländsk bakgrund. För barn med svensk bakgrund var rikets snitt 6 % och länets 7 %. Runt 300 barn i Hallstahammars kommun lever i det Rädda barnen benämner barnfattigdom. Betydligt fler lever i ekonomiskt knappa förhållanden som dagligen påverkar vardagen. 1.3 Behov av fortsatt arbete Kvinnor i välfärden i Hallstahammar I Hallstahammars kommun finns flera tecken på att kvinnors situation i det dagliga livet är särskilt utsatt. Kvinnor är överrepresenterade i sjuktalsstatistiken, de ansvarar oftast för den största delen av det obetalda hem- och omsorgsarbetet och de är de som i undersökningar från låg ålder och uppåt upplever psykiska problem etc. Bilden är dock inte helt ensidig utan flickor lyckas bättre än pojkar i skolan, män tar i större utsträckning självmord osv. Kommunen behöver få en mer samlad bild och ökad kunskap om läget för kvinnorna i kommunen och därefter planera särskilda och breda insatser. Insatserna bör förslagsvis harmonisera med riksdagens mål för jämställdhet.

28 Årsredovisning Riksdagens övergripande mål för jämställdhet lyder; Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv För att uppnå detta övergripande mål har riksdagen fastställt fyra långsiktiga delmål. Målen antogs av riksdagen den 16 maj En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Jämställdhetsintegrering är en strategi för att uppnå uppsatta jämställdhetsmål. Det innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i såväl beslutsfattande, som i planering och utförande av en verksamhet. Förslag och beslut måste analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv för att klarlägga möjliga konsekvenser för kvinnor och män. Hallstahammars kommun behöver arbeta fram en strategi för jämställdhet Jämställdhetsstrategin bör tas fram för att synliggöra utvecklingsbehovet kring jämställdhet i Hallstahammars kommun, föreslå insatser som för utvecklingen framåt och inspirera till samverkan mellan olika aktörer. Jämställdhet mellan män och kvinnor är en av de avgörande utvecklingsfrågor som vi skulle kunna bli mycket bättre på i Hallstahammars kommun. Om vi blir bra på jämställdhet skulle vi exempelvis bli bättre på att tillvarata den kompetens och arbetskraft som finns i kommunen. Strategin bör bygga på de fyra jämställdhetspolitiska målen (se ovan) och vänder sig till alla som bor eller vistas i kommunen. Vad säger forskningen? Ojämlika maktförhållanden mellan könen är ett grundläggande demokratiskt problem både på en individuell och på en samhällsnivå. Jämställdhetsarbetets viktigaste syfte är att förändra denna obalans. Det finns en omfattande forskning på detta område. Yvonne Hirdmans teori om genussystemet (Hirdman Genus om de stabilas föränderliga former ) är en förklaringsmodell på hur ojämställdhet skapas. Enligt Hirdman inordnas människor efter kön i alla sammanhang och efter två principer. Den ena principen är att könen hålls isär, liksom handlingar och principer som är könspräglade. Den andra principen är att det är mannen som är norm för alla människor. Utifrån detta skapas föreställningar och värderingar om kvinnor och män. Hirdman anser att vi ingår ett osynligt kontrakt ett genuskontrakt, som upprätthålls av både män och kvinnor. Hirdman menar att föreställningarna och värderingarna om män och kvinnor skapas av oss alla tillsammans och dessa förändras hela tiden. Vad som är manligt och kvinnligt förändras ständigt och denna skapelse av kön innehåller en mängd normer. Normer för vad som är korrekt respektive avvikande beteende utifrån kön. Dessa normer är svåra att upptäcka eftersom vi tar dem för givna, vi är så vana vid dem. Om mannen utgör normen för människan innebär det att kvinnan är avvikande, den underordnade. Normen begränsar kvinnor och mäns handlingar och möjligheter i samhället, dvs. makten blir ojämnt fördelad. Individer kommer inte till sin rätt, vilket både människor och samhälle

29 Årsredovisning förlorar på. Om normen däremot skapas av oss alla i samhället innebär det också att den går att förändra. Jämställdhetsarbete handlar därför om att förändra attityder, förhållningssätt och normer. Satsningar som särskilt fokuserar på att förbättra kvinnors situation har av erfarenhet alltid visats sig vara viktigt ur jämlikhetssynpunkt, välfärdssynpunkt osv. Kommunen har antagit mål för att öka jämställdheten, möjligheten att leva på sin lön och kommer löpande följa en rad indikatorer som redovisar könsskillnader.

30 Årsredovisning Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Hallstahammars kommun Kommunfullmäktige beslutade i samband med att Mål och Budget antogs att fastställa nedanstående definition av god ekonomisk hushållning. DEFINITION AV GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Syftet med kommunal verksamhet är att bedriva den verksamhet man politiskt har beslutat att genomföra och inte att få ekonomisk avkastning på skattebetalarnas pengar. Finansiella mål behövs för att betona att ekonomin är en restriktion för verksamhetens omfattning. Mål och riktlinjer för verksamheten behövs för att visa hur mycket av de olika verksamheterna som ryms inom de finansiella ramarna, det vill säga koppling mellan ekonomi och verksamhet. Dessa behövs också för att främja en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet samt för att göra uppdraget gentemot kommuninvånarna tydligt. Ekonomisk hushållning kan ses i två dimensioner; att hushålla i tiden och över tiden. Det vill säga att väga ekonomi mot verksamhet på kort sikt, samt att väga verksamhetens behov nu mot verksamhetens behov på längre sikt. God ekonomisk hushållning handlar inte enbart om att få ekonomin för helheten att gå ihop. Minst lika viktigt är att organisationen arbetar effektivt och att verksamheterna utför de uppdrag som politiken och de ekonomiska ramarna ger. Verksamhetsperspektivet tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter som säkerställer kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. Det krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser mot uppställda mål. För att kunna styra verksamheterna åt rätt håll behövs bland annat verksamhetsplaner, kvalitetspolicy, investeringsplaner, lokalförsörjningsplaner, upphandlings- och konkurrenspolicy och kompetensförsörjningspolicy. I de antagna finansiella målen ingår ett mål som uttrycker vikten av att det även är hushållning i verksamheten. Med det menas att det är en bra effektivitet i verksamheten, att avgifterna sätts efter förhållandena till kostnaderna och den service som tillhandahålls. Vidare att verksamhetens omfattning och kvalitet är rätt i förhållande till kommunmedborgarnas behov och politiska prioriteringar. Detta mål kan sägas vara formulerat utifrån verksamhetsperspektivet som tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. SYFTE OCH MÅL Överordnade syften Hallstahammars kommun ska ha verksamhet och ekonomi i gott skick. Det förutsätter ett långsiktigt tänkande. För att säkerställa detta krävs att varje generation står för de kostnader de ger upphov till. I annat fall kommer morgondagens medborgare att få betala inte bara för den verksamhet de själva konsumerar utan även för den som tidigare generationer konsumerat. En annan viktig hörnpelare för att uppnå en verksamhet och ekonomi i gott skick är att kommunen som ansvarig för förvaltningen av medborgarnas skattepengar alltid strävar efter att dessa används på effektivast möjligaste sätt. Öppenhet och lättillgänglighet ska känneteckna kommunens rapportering. Dessa riktlinjer avser i huvudsak den kommunalt skattefinansierade verksamheten. För VA-verksamheten gäller att den fullt ut ska finansieras via konsumtionsavgifter. För den verksamhet som drivs i företagsform sker styrningen i huvudsak genom kommunens policys, bolagsordningar, ägardirektiv och årliga beslut om budget och avkastningskrav. Utgångspunkten för dessa styrdokument ska dock också vara långsiktigt god ekonomisk hushållning.

31 Årsredovisning Ekonomiska mål Kommunen ska redovisa ett positivt resultat som över en mandatperiod minst motsvarar 1,5 % av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag för samma period. Kommunens totala nettolåneskuld inklusive kommunens totala pensionsåtagande bör inte öka. Detta innebär att kommunens investeringar bör finansieras med egna pengar och att kommunens framtida pensionsåtaganden ska tryggas genom att belopp motsvarande den årliga skuldökningen avsätts för att i första hand placeras på finansmarknaden och i andra hand amortera på den kommunala förvaltningsorganisationens låneskuld. I det fall placeringar blir aktuellt ska detta ske enligt riktlinjer som fastställts av kommunfullmäktige. Nedan görs ett försök att utifrån målen analysera läget vid årsslut Hallstahammar kommuns mål för den finansiella planeringen 2008 och framåt Hallstahammar kommuns mål för den finansiella planeringen avser såväl räkenskapsår, budgetår som de efterföljande planåren. Det är tre mål, vilka också kan uttryckas som mått/nyckeltal. Därmed formuleras målen enligt följande för 2008: Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster ska vara så stort att det egna kapitalet värdesäkras Inflationstakten dec 2010 till dec 2011 uppgår till 2,3 procent. Årets resultat i förhållande till eget kapital uppgår till 2,7 procent.. Målet bedöms vara uppfyllt. Mäts resultatet som andel av skatter och statsbidrag uppgår resultatet till 2,0 procent och målet bedöms vara uppfyllt Likviditeten (exkl. kapitalförvaltningen) bör inte understiga fyra procent av de externa utgifterna. Likviditeten uppgår till 6,5 procent. Likviditeten är dock uppblåst på bokslutsdagen. Tas hänsyn till detta uppgår den underliggande likviditeten till cirka 4,0 procent. Målet bedöms vara uppfyllt. Soliditeten bör inte understiga 65 procent exklusive pensionsförpliktelser redovisade som ansvarsförbindelser. Inklusive pensionsförpliktelser bör soliditeten inte understiga 20 procent. Soliditeten uppgår till 66,4 procent respektive 17,0 procent. Målet bedöms delvis vara uppfyllt, Soliditeten inkl pensionsförpliktelser har försämrats med 4,5 procentenheter från föregående år Det första målet/måttet analyserar det ekonomiska resultatet i ettårsperspektivet, men utgör också förutsättningen för en långsiktig god ekonomisk utveckling. De två övriga målen/måtten utgör summan av flera års resultat och uttrycker den ekonomiska styrkan - betalningsförmågan - på kort respektive lång sikt. God ekonomisk hushållning för Hallstahammar kommun ur ett verksamhetsperspektiv I Hallstahammar kommun är en väl fungerande organisation som utgår från medborgare och brukare grundläggande för god ekonomisk hushållning. För att styra verksamheterna finns säkerställda processer som är av betydelse för att bedriva verksamheten kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Kommunens styrning för god ekonomisk hushållning är våra riktlinjer för ekonomi- och verksamhetsstyrning som bland annat innehåller:

32 Årsredovisning Täta resultatuppföljningar med åtgärder vid eventuella avvikelser. Kvalitetsredovisningar i nämnderna. Intern kontroll. Regelverk för att åtgärda befarade budgetavvikelser Löpande avstämningar av volymförändringar kopplat till befolkningsutvecklingen och budget. Kommunens viktigaste processer för att trygga förutsättningarna att bedriva verksamheten kostnadseffektivt och ändamålsenligt är: Granskningar utifrån kommunstyrelsens uppsiktsansvar över nämnderna. Kvalitetsarbetet i nämnderna. Interna- och externa jämförelser i form av benchmarking m.m. Arbetsmiljöundersökningar. Vision 2015 plus nämndernas mål. Dialog mellan kommunledning och nämnder/förvaltning. Metoder för att utveckla och ompröva verksamheter och processer, exempelvis swotanalys. God ekonomisk hushållning förutsätter att verksamheten ryms inom de ekonomiska ramarna. Många verksamheter regleras dessutom av lagar, förordningar och nationella mål. Under året kan verksamheter bli mer omfattande än planerat. Om det finns en risk att ramarna inte håller måste resurser omfördelas, vilket kan motivera revideringar av verksamhetsmålen. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv 2011 I kommunallagen läggs fast att kommunerna skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Den kommunala verksamheten skall genomsyras av en god ekonomisk hushållning i ett både kort- och långsiktigt perspektiv. Kännetecknande för en god ekonomisk hushållning är bland annat att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna och att resultatet, sett över en längre period, är positivt Krav på mål och riktlinjer Från och med 2004 har lagen förtydligats och det läggs fast att kommunerna skall ange finansiella mål för ekonomin och mål och riktlinjer för verksamheten Målen skall vara av betydelse för en god ekonomisk hushållning. I lagens förarbeten sägs att det är viktigt att mål och riktlinjer uttrycker realism och handlingsberedskap samt att de kontinuerligt utvärderas och omprövas. Verksamhetsperspektivet Verksamhetsperspektivet tar sikte på kommunens förmåga att bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att åstadkomma detta krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om resultatet i förhållande till uppställda mål. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan mål, resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. För att kunna styra verksamheterna måste kommunerna säkerställa processer av betydelse för förutsättningarna att bedriva verksamheten kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Lagstiftaren har inte närmare reglerat omfattningen och innehållet i dessa mål och riktlinjer, inte heller vilka områden av den kommunala verksamheten som skall omfattas. Verksamhetsperspektivet beskriver den utveckling och förbättring av verksamheten som ska ske, och hur resurserna ska användas för att nå de strategiska målen och möta medborgarnas och andra intressenters förväntningar.

33 Årsredovisning För verksamhetsperspektivet innebär god ekonomisk hushållning att Hallstahammars kommuns verksamheter är ändamålsenliga och kostnadseffektiva, och att Hallstahammars kommuns verksamheter bidrar till tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans. En effektiv kommun klarar över tid att växa där det finns en behovsökning och på samma sätt minska där behoven minskar. Verksamhetsmål- god ekonomisk hushållning -verksamhetsperspektivet Kommunstyrelsen har ett inriktningsmål som särskilt riktar sig mot god ekonomisk hushållning utifrån ett verksamhetsperspektiv. 8. Den kommunala verksamheten ska bedrivas effektivt så att varje skattekrona förvaltas på ett för invånarna bästa sätt. För att effektivisera verksamheter och möta ökande medborgarkrav ska Hallstahammars kommun kontinuerligt låta utvärdera verksamheten i syfte att förbättra service, kvalitet och resursanvändning. Bedömning av måluppfyllelsen under perioden Vid en jämförelse mellan bokslut 2008 (+9,6 %) och 2011 (+3,3 %) har kommunens kostnader jämfört med strukturkostnaden förbättras avsevärt om vi jämför oss med oss själva. Sammantaget kan dock konstateras att övriga svenska kommuner ställer om snabbare vid förändrade demografiska utmaningar. Kommunens kvalitet i korthet som årligen summerar kommunens effektivitet visar på en förbättrad överensstämmelse mellan kostnader och service samt nöjdhet hos kunderna. Under målperioden har dock välfärdsbokslut tagits fram årligen där välfärdsluckor synliggörs. Utbildningssidan redovisar sämst överensstämmelse (god ekonomisk hushållning ur ett verksamhets perspektiv) mellan insatt kapital, förutsättningar och resultat av kommunens samtliga verksamheter. Kvalitetsbristkostnaden i utbildningsapparaten är hög och resultatet av dessa brister syns i flera kommunala verksamheter samt t.ex. hos Arbetsförmedlingen. Kommunen har dock 2011 en betydligt bättre bild av kommunens effektivitet och resultat samt att återgärder är planerade för ett fortsatt fokuserat arbete. Förbättrad måluppfyllelse under målperioden

34 Årsredovisning FINANSIELL ANALYS MODELLEN Den finansiella analysmodellen bygger på fyra perspektiv. Det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen av den finansiella utvecklingen. Modellen, benämnd RK-modellen är framtagen av Kommunforskning i väst. Det finansiella resultatet Årets resultat och dess orsaker kartläggs. En eventuell obalans, dvs att kostnaderna överstiger intäkterna eller att en rörelseriktning mot obalans sker, är en varningssignal. Under detta perspektiv analyseras också investeringar och deras utveckling. Kapacitet Den andra aspekten benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt. Riskförhållanden Med tredje aspekten risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Här analyseras också borgensåtaganden och kommunens samlade pensionsskuld. Kontroll Med den fjärde aspekten kontroll avses hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budgeten är uttryck för god ekonomisk hushållning. Finansiella nyckeltal Varje perspektiv analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling inom de fyra perspektiven. Modellen tillämpas sedan årsredovisningen för år 2005.

35 Årsredovisning FINANSIELL ANALYS KOMMUNEN Hallstahammars kommun redovisar ett positivt årsresultat på 18,4 (20,2) Mkr. I resultatet ingår reavinster försäljning gamla tomträtter samt jämförelsestörande poster om sammanlagt 3,5 (7,2) Mkr. Det sk balansresultatet uppgår till 17,2 (12,9) Mkr, en resultatbättring med 4,3 Mkr jämfört med föregående år. Bruttoinvesteringarna uppgår till knappt 39 (24) Mkr. Den långfristiga låneskulden har ökat med 12 Mkr och uppgår till 77,2 Mkr vid utgången av år Ingen nyupplåning har skett under året, men en tänkt amortering för tidigare års försäljningar av tomträtter om 15,5 Mkr har inte verkställts. Som långfristig skuld tillkommer från år 2010 vår andel av CityBaneprojektet, 21,1 Mkr som kommer att kostnadsföras under en femårsperiod med start För år 2011 tillkommer indexeringen för åtagandet (3,3 Mkr). Soliditeten är hög och uppgår till 66,4 procent. Den har ökat på ett års sikt. Sett över den senaste femårsperioden har soliditeten sjunkit med nästan 2 procentenheter. Minskningen kan helt hänföras till den upplåning som skett för att hjälpa Hallstahem med sitt lägenhetsöverskott samt åtagandet för Citybanan. Kommunens likviditet har minskat med 32 Mkr och uppgår vid utgången av december månad till knappt 55 Mkr eller motsvarande 16 dagars betalningsberedskap. Under år 2009 och 2010 har försäljning av gamla tomträtter tillsammans med utbetalningen av konjunkturstödet (15 Mkr) under december månad 2009 jämte återköp av värdepapper ur pensionsportföljen (10 Mkr, som skall återinvesteras under år 2010) starkt bidragit till likviditetsuppbyggnaden. Likviditeten har under år 2011 periodvis legat på en väl låg nivå vilket inneburit att skärpt likviditetsbevakning varit nödvändig för att säkerställa betalningsflödena. Resultat och kapacitet Verksamhetens nettokostnader ökar med 3,2 procent jämfört med föregående år. Skatteintäkter och generella statsbidrag ökar sammantaget med 3,1 procent Intäkterna och kostnaderna alltså i princip samma ökningstakt. Under den senaste treårsperioden har verksamheternas nettokostnader ökat med i genomsnitt 2,6 procent medan skatteintäkter och generella statsbidrag ökat med i genomsnitt 2,3 procent. Det vill säga relativtt god överensstämmelse föreligger mellan utvecklingen av kostnader och intäkter. Viktigt för kommunens ekonomi är hur nettokostnaderna utvecklar sig i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag. Nyckeltalet speglar hur stor del av intäkterna som den löpande driften tar i anspråk. Det utrymme som finns kvar kan användas för amorteringar av långa lån, finansiering av investeringar och/eller sparande. Verksamheternas andel av skatter och statsbidrag har minskat med en 0,8 procentenheter i förhållande till föregående år. Kommunens bruttoinvesteringar uppgick under året till 38,9 Mkr. Volymen är väsentligt högre än föregående år. En lämplig nivå på investeringsverksamheten, över tiden, är att nivån inte överstiga självfinansieringsutrymmet. Utöver detta bör frågan om avsättningar för pensioner och avsättningar till framtida finansiella reserver vägas in. Vi är nu inne i en intensiv investeringsperiod, som allt annan oförändrat, kommer att innebära en ökad låneskuld. Självfinansieringsgraden mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med de skatteintäkter som återstår när den löpande driften är finansierad. En självfinansieringsgrad över 100 procent innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som är genomförda under året, vilket i sin tur innebär att kommunen inte behöver låna till investeringarna och att kommunens långfristiga finansiella handlingsutrymme stärks. Under året 2011 har investeringsverksamheten inte fullt ut självfinansierats. Den genomsnittliga självfinansieringen för perioden uppgår till 135 procent. Investeringsnivån framöver ligger på en väsentligt högre nivå framförallt till följd av den nyligen beslutade VA-planen. Framöver kommer behovet av nyupplåning att öka. Det är för närvarande stor skillnad mellan budgeterad nivå och utfallsnivån beträffande investeringsverksamheten. Ungefär halva nivån av budgeten är förbrukad. Påfrestningen framöver för såväl likviditeten som låneskulden kommer att bli betydande på grund av kraftigt ökande investeringsnivåer.

36 Årsredovisning Resultatutveckling, andel av skatt o statsbidrag samt belopp ,0 % 5,4 Mkr ,6 % 8,9 Mkr ,7 % 9,9 Mkr ,5 % 8,8 Mkr ,9 % 11,0 Mkr ,4 % 8,9 Mkr ,6 % 4,1 Mkr ,7 % 5,0 Mkr ,8 % 12,9 Mkr ,0 % 14,9 Mkr Kommunen redovisar för tionde året i rad ett positivt resultat. Det genomsnittliga resultatet under perioden är, i relation till skatteintäkter och statsbidrag, 1,3 procent (exklusive försäljning tomträttsmark inklusive dessa intäkter över 2 procent). Vår definition av god ekonomisk hushållning utifrån ett finansiellt perspektiv, den långsiktiga målsättningen. (1,5 %) klaras I jämförelse med övriga kommuner indikeras ett resultat mätt som kronor per invånare som slås av mer än hälften av Sveriges kommuner. Långsiktigt behöver resultatnivån upp framförallt med beaktade av vår höga nivå för de framtida investeringarna. Det egna kapitalet har ökat i en takt som klart överstiger inflationen, fram till år För åren 2007 till 2008 klaras inte detta års historiskt låga inflationstakt 0,9 procent klaras precis (1,0 %). För år 2010 uppgår inflationstakten till 2,3 % och resultatet i förhållande till eget kapital till 2,4 procent indikerar ett resultat som överstiger inflationstakten med 0,4 procentenheter. Mätt över hela perioden 2008 till 2011 har värdesäkringen av det egna kapitalet lyckats. Soliditet är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel. Soliditeten har ökat i jämförelse med tidigare år och är mycket god. I jämförelse med övriga kommuner tillhör vi den bästa fjärdedelen. Tas hänsyn även till pensionsåtagandet före 1998 sjunker soliditeten rejält. I en jämförelse med övriga kommuner tappar vi inte längre i ranking. Man kan alltså konstatera att i jämförelse med övriga kommuner är vi minst lika bra som genomsnittskommunen när det gäller att säkra pensioner före En medveten strategi gäller sedan några år beträffande åtagandet. Kommunfullmäktige har beslutat att minst årets resultat skall avsättas i sk garantiprodukter för att delvis matcha åtagandet. Totalt beräknas åtagandet uppgå till drygt 426 Mkr (inkl skulder/åtaganden i dotterföretagen ) medan avsättning i garantiprodukter uppgår till nominellt 242Mkr. Omkring 57 procent av pensionsåtagandet är säkrat i form av värdepapper. I jämförelse med övriga kommuner en hög siffra.. Enligt en sammanställning av Dagens Samhälle tillhör vi den bästa femtedelen av Sveriges kommunen när det gäller hur stor del av pensionsåtagandet som matchas av tillgångar i form av värdepapper eller liknande. På bokslutsdagen beräknas marknadsvärdet för pensionsportföljen överstiga bokfört värde med cirka 5 Mkr. Totalt har pensionsförvaltningen sedan den startades avkastat netto knappt 28 Mkr. Kommunalskatten i Hallstahammars kommun uppgår till 21:69. Skatten höjdes senast Tre stycken skatteväxlingar har skett sedan dess, ädel, omsorgen samt vissa gymnasieutbildningar (vård o lantbruk). Rikets genomsnittliga skattesats uppgår 2011 till 20:73 och länets till 21:01. I länet varierar skattesatserna mellan 20:24 och 22:54.

37 Årsredovisning Risk kontroll Ett mått som mäter likviditet eller kortfristig betalningsberedskap är kassalikviditet. Om måttet är 100 procent innebär det att de likvida medlen är lika stora som de kortfristiga skulderna. Kassalikviditeten har minskat under perioden Under 2009 ökar kassalikviditeten och betalningsberedskapen, för att sedan sjunka under år 2010 och Betalningsberedskapen är vid årsskiftet något låg och varierar kraftigt under året. Det är först de sista dagarna i december månad som betalningsberedskapen förbättrats väsentligt. Periodvis under 2011 har betalningsberedskapen endast varit kring fem dagar. Man bör även notera att de kortfristiga skulderna överstiger omsättningstillgångarna med 40 Mkr. Man kan säga att måttet finansiella nettotillgångar uttrycker betalningsberedskapen på medellång sikt. De finansiella nettotillgångarna har ökat med knappt 6 Mkr under Nettot har förstärkts under hela perioden Måttet indikerar en mycket god betalningsstyrka på medellång sikt och har sin förklaring i dels den relativt låga låneskulden samt dels i stora finansiella tillgångar i värdepapper. Ingen nyupplåning har skett under året. Under 2011 har dock tidigare års tomträttsförsäljningar ianspråktagits för investeringsverksamhet och inte för att lösa lån. Tas hänsyn till detta har summan långa lån ökat med 11,5 Mkr under Ur riskperspektiv är det viktigt att redovisa och beskriva eventuella ränte- och valutarisker. Med ränterisk avses risken för eventuella förändringar i räntenivån och med valutarisk avses risk för eventuella kursförluster vid utlandslån. En ökad genomsnittlig ränta med 1 procent på hela låneskulden medför en ökad nettokostnad med 0,9 Mkr. Genomsnittsräntan har legat på en låg nivå och har under den senaste treårsperioden i genomsnitt legat kring 2,3 procent. Genomsnittsräntan för år 2011 är omkring 3,1 procent. För närvarande har kommunen en mycket hög andel lån med kort bindningstid vilket historiskt gett en lägre kostnad men en högre risk jämfört med en längre genomsnittlig bindningstid. För det mycket oroliga året 2008 var det inte gynnsamt att ha en så hög andel med kort räntebindningstid. Under 2009 till 2011 har det dock varit gynnsamt. I planeringsdokumenten har en räntenivå motsvarande en fast ränta på 5 år används som budgetunderlag. Nivån på låneskulden har givetvis en stor betydelse när ränterisken skall bedömas. Kommunens låneskuld är i jämförelse med övriga kommuner låg. Finansnettot för år 2011 är positivt, intäkterna överstiger kostnaderna med 7,4 Mkr. Stora borgensåtagande kan betyda en finansiell risk för kommun i form av övertagande av lån alternativt ägartillskott. Hallstahammars kommun har borgensåtaganden på mer än 36 tkr per invånare. Beloppet är klart över genomsnittet för Sveriges kommuner. Det hänger framförallt ihop med ett stort åtagande för Hallstahems bostadsbestånd. Hallstahem är som företrädare för hyresrätter helt dominerande i kommunen. Samtidigt som detta i en balanserad marknad ger en stark ställning är det en utsatt position i en marknad med bostadsöverskott. Enligt fullfonderingsmodellen har kommunens totala pensionsskuld (inklusive löneskatt) ökat kraftigt i årets bokslut (+43 Mkr). Förklaringen ligger i sänkt ränteantagande enligt RIPS. Det stora åtagandet som hänför sig till tiden före 1998 har fram till början av 2000-talet endast varit en post bland andra inom linjen. Kommunfullmäktige har under de senaste åren fattat beslut om att minst årets resultat skall avsättas för att matcha kommande ökande pensionsutbetalningar. Vid ingången av år 2011 uppgår de sk garantiplaceringarna till 242 Mkr. Pensionskostnaderna för detta åtagande beräknas öka med minst 1 Mkr per år fram till omkring år 2025 och då uppgå till omkring 24 Mkr mot en årlig kostnad nu på omkring 15 Mkr. Syftet med pensionsplaceringarna är att toppen skall kunna kapas och därigenom minska påverkan på det framtida ekonomiska utrymmet för våra verksamheter. Fortsatta placering under de kommande 5-8 års perioden borde kunna innebära att pensionskostnaden för åtagandet före år 1998 ej behöver ianspråkta mer än omkring 17 Mkr av det årliga totalutrymmet. Resterande belopp kan då finansieras via de tidigare avsättningarna och avkastningen av dessa. Utöver detta belopp tillkommer sedan det årliga nyintjänandet (fn uppgår beloppet till omkring 19 Mkr inkl löneskatt), men det beloppet kostnadsförs direkt och överförs till

38 Årsredovisning respektive medarbetares individuella placeringskonto. I jämförelse med övriga kommuner är våra öronmärka avsättningar för framtida pensionsutbetalningar höga. Dagens Samhälle har i en enkät efterfrågat storleken på dessa placeringar och Hallstahammars kommun hamnar då på 33:e bästa plats bland alla kommunerna. Ett mått som visar på hur ekonomistyrningen i kommunen bidrar till en god ekonomisk hushållning upprätthålls är prognossäkerheten. En god prognossäkerhet innebär att kommunen på ett bättre sätt kan korrigera eventuella svackor på kort sikt. Avvikelsen mellan årsprognosen och slutligt utfall kommenteras i det avslutande avsnittet. Utvecklingen för hela den kommunala verksamheten visar på en allt bättre ekonomisk kontroll. Avvikelsen mot budget uppgår till omkring 0,6 procent för år 2011 eller -4,7 Mkr. Det föreligger alltså en god överensstämmelse mellan tilldelad budgetram och utfall. Givetvis finns det för de olika delverksamheterna större avvikelser men respektive nämnd har klarat av att matcha dessa över och underskott på ett mycket förtjänstfullt sätt. Balanskravet har klarats för hela mandatperioden. Balanskravsutredning 2011 Årets resultat tkr Reavinster fastigheter tkr Balansresultat tkr I balansresultatet ingår tkr för delfinansiering av citybanan. Vårt belopp fördelas under en femårsperiod Kommunens egna effektmål Kommunens ekonomiska planering skall utgå från att det ekonomiska resultatet uppgår till 1,5 procent av kommunalskatt och generella statsbidrag, för närvarande motsvarar det 11 miljoner kronor (helår). Resultatet skall mätas för hela mandatperioden och tillåtas att för ett enskilt år avvika med högst 1,0 procent. Avvikelsen för ett enskilt år skall dock återställas så att när avstämning sker för mandatperioden, resultatet uppgår till minst 1,5 procent mätt för hela perioden. Underskridande av resultatmålet får endast ske när ej förutsedda händelser inträffar framförallt gällande skattekraftsutvecklingen samt förändringar i statsbidragshanteringen. Resultatutveckling, andel av skatt o statsbidrag samt belopp ,0 % 5,4 Mkr ,6 % 8,9 Mkr ,7 % 9,9 Mkr ,5 % 8,8 Mkr ,9 % 11,0 Mkr ,4 % 8,9 Mkr ,6 % 4,1 Mkr ,7 % 5,0 Mkr ,8 % 12,9 Mkr ,0 % 14,9 Mkr Kommunen redovisar för tionde året i rad ett positivt resultat. Det genomsnittliga resultatet under perioden är, i relation till skatteintäkter och statsbidrag, 1,3 procent (exklusive försäljning tomträttsmark inklusive dessa intäkter över 2 procent). Kommunens resultatmål om minst 1,5 procent för hela mandatperioden har alltså inte fullt ut klarats för mandatperioden (om man räknar av tomträttsförsäljningarna. Inklusive dessa har resultatmålet nåtts (2 %).

39 Årsredovisning Avslutande kommentarer *Betalningsstyrkan på lång och medellång sikt är god. *Betalningsstyrkan på kort sikt uppgår till cirka 16 dagar. *Pensionsförpliktelserna och borgensåtagandena är omfattande och är i jämförelse med övriga kommuner höga. *De finansiella anläggningstillgångarna, framförallt i form av garantiplaceringar har ökat väsentligt under mandatperioden och bidrar starkt till att betalningsstyrkan på medellång sikt har förbättrats. *Kommunens långfristiga upplåning är i jämförelse med övriga kommuner låg men har stigit under perioden 2005 till 2011 med cirka 40 Mkr. *Kommunen uppvisar, för tionde året i rad ett positivt resultat. *Nämnderna har en fortsatt god budgetefterlevnad och uppvisar för år 2011 ett mindre budgetunderskott, 0,6 procent av omslutningen motsvarande 4,7 Mkr. KONCERNEN Hallstahammars kommun uppvisar överskott om 14,9 Mkr. Hallstahem uppvisar överskott om 2,7 Mkr och Kolbäcksådalens gymnasieförbund underskott om 11,0 Mkr. Vår andel (6,7 Mkr) ingår kommunens resultat varför det sammantagna resultatet för koncernen Hallstahammars kommun beräknas till ett överskott om 17,6 Mkr.. Utöver dessa företag redovisar Mälardalens Brand o Räddningsförbund (MBR) överskott). I bilaga till årsredovisningen finns en mer omfattande finansiell analys.

40 Årsredovisning KOMMUNENS MILJÖARBETE 2011 Inledning Kommunerna har flera betydelsefulla uppgifter i arbetet för att uppnå miljömålen dels genom sitt myndighetsarbete, sitt ansvar för samhällsplanering samt genom åtgärder i sin egen verksamhet. Åtgärdsstrategier och kommunal samhällsplanering ger ramar och underlag för miljöarbetet på lokal nivå samt samordning med Förbundet Agenda 21 i Västmanland. Som ett riktmärke finns 16 miljömål som riksdagen har fastslagit. Övergripande mål är att de stora problemen ska vara lösta inom en generation. Så här arbetar vi med miljöfrågor i Hallstahammars kommun Kommunledningen arbetar med samordning och styrning av kommunens verksamhet. Detta innebär bland annat ansvar för att verksamheten är effektivt organiserad och att de kommungemensamma mål och strategier som finns styr verksamheten. Tekniska förvaltningen ansvarar för till exempel förvaltning av kommunala byggnader, vattenförsörjning, avlopp, renhållning, planfrågor, gatu- och väghållning, trafikplanering, trafiksäkerhetsarbete, lokala trafikföreskrifter och parkeringsfrågor samt kart- och mätteknisk verksamhet. Bygg och miljöförvaltningen har uppsyn över hela bygg- och miljöområdet och har det som ett av de primära uppdragen. Miljötillsyn Tillsynsverksamheten sköts av bygg och miljöförvaltningen. Den har planerats med de nationella miljömålen som utgångspunkt. Den grundläggande delen i verksamheten är handläggning av tillstånds och anmälningsärenden samt tillsyn över verksamheter genom bland annat inspektioner, granskning av miljörapporter och egenkontroll. Miljöarbetet i kommunens skolor I kommunens skolverksamhet arbetar man med miljöfrågor integrerat i olika ämnen i undervisningen. Man arbetar också genom olika satsningar för att öka ungdomarnas/barnens miljömedvetenhet bl.a. genom olika miljöprojekt. Miljöeffektiva transporter Trafiken utgör ett av de större miljöproblemen i Hallstahammar och medför buller, miljöföroreningar och barriäreffekter. Kommunen verkar för bättre infrastruktur, bl.a. genom att få en ny sträckning på länsväg 252. Detta skulle lösa en hel del av dagens problem med tung trafik inom tätorten. I april 2004 antog Hallstahammars kommun en resepolicy som gäller vid tjänsteresor, benämnd Miljöoch trafiksäker resepolicy. Som ett led i detta arbete startades den 1 mars 2005 en tjänstebilpool i Hallstahammars kommun. Genom en övergång till miljöbilar under 2009 kan även miljöeffekterna av bilpoolen förstärkas. Ytterligare steg i satsningen på miljöbilar togs då kommunen anslutit sig till central upphandling av elbilar. Det återstår att se om någon elbil kan anskaffas mot rimlig driftskostnad. Nya bilars klimatpåverkan fortsätter att minska men skillnaden mellan kommunerna är stora. Hallstahammar ligger på tredje plats, (andra plats 2010) i länet med en ranking på 105 plats av Sveriges 290 kommuner. Västmanland har näst högst ökningstakt i andel nyregistrerade miljöbilar. Det framgår av ett index över nya bilars klimatpåverkan, som upprättats av Naturvårdsverket, Vägverket och Konsumentverket.

41 Årsredovisning Andel nyregistrerade miljöbilar av samtliga nyregistrerade bilar i Hallstahammar/år 34 % (riket 40%) Nyregistrerade bilar år 2010, genomsnittligt koldioxidutsläpp enligt tillverkare 17 Energieffektivisering av fastigheter Utsläppen av koldioxid från bostäder och service har minskat nästan varje år sedan år Detta beror till stor del på att oljeanvändningen har minskat och i stor utsträckning ersatts av biobränslen, värmepumpar, el och fjärrvärme. Kommunen satsar fortsatt på omställning av fastigheternas uppvärmningssystem enligt en fastställd handlingsplan. Vid nyproduktion studeras miljöanpassade alternativ så långt det är ekonomiskt och tekniskt rimligt. Flera kommunägda fastigheter, som t.ex. Nibbleskolan, har konverterats från direktverkande el till fjärrvärme. Infrastruktur Ledningsnätet för spill- och dagvatten genomgår för närvarande omfattande renovering. Syftet är att säkerställa leverans av dricksvatten med hög kvalitet till kommuninvånarna samt att minska läckaget av avloppsvatten så att miljöbelastningen minskar. Avloppsreningsverket är moderniserat för att kunna minska utsläppen av kväve till ån, Mälaren och slutligen Östersjön. Avfall och renhållning Hallstahammar är som en av delägarna i Västmanlands Avfallsaktiebolag (VAFAB) med i biogasanläggningen Växtkraft. Biogasen där framställs av bland annat avfallet från de bruna tunnorna. Biogasen renas till fordonsbränsle och används i huvudsak inom Västerås med omnejd än så länge. Västmanlands Lokaltrafik är en av de större kunderna och bussarna från Hallstahammar till Västerås går nu mera på denna biogas.

42 Årsredovisning Farligt avfall är miljömässigt en viktig avfallstyp att samla in, så att det så långt som möjligt inte hamnar okontrollerat i vår miljö. I Västmanland, och i Hallstahammar i synnerhet, är vi duktiga på att samla in farligt avfall. Total mängd insamlat farligt avfall via återbruket i kg/invånare 31,6 (riket 5.5) Naturvård Flera projekt är igång som verkar för att den biologiska mångfalden ska bevaras och utvecklas i positiv riktning. Det största projektet berör bland annat Strömsholm och Billingen och det är ett EU-finansierat mångmiljonprojekt för att utveckla Mälarens skärgårdsnatur. Stora arealer restaureras och görs mer tillgängliga. Kommunen själv driver fortsatt två projekt och det är biotopvård och fiskvandringsvägar i Kolbäcksåns nedre delar samt utveckling av Sörkvarnsforsens naturreservat med bl.a. anläggande av gångbro till forsmiljön. I övrigt kan nämnas att den tätortsnära skogen vårdas i enlighet med en moderniserad skogsbruksplan. Andel skyddad mark genom naturreservatsbildning av den totala landytan i kommunen 6 % (riket 8%)

43 Årsredovisning SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Positivt resultat Resultatet för 2011 är positivt och uppgår till +17,6 Mkr, motsvarande värde för åren 2010 och 2009 var 17,7 resp 6,0 miljoner kronor. Under den senaste tioårsperioden har en kraftig resultatförbättring skett inom koncernen. Från ett underskott på drygt 21 miljoner kronor för år 2000 till ett överskott om drygt 17 miljoner kronor Resultat ovan är före jämförelsestörande poster (tomtförsäljningar reavinster) inklusive dessa årets resultat +21,1 respektive+25,0 samt +26,1 miljoner kronor(åren 2010 till 2009). För år 2011 redovisar kommunen och Hallstahem överskott. Kolbäcksådalens gymnasieförbund redovisar ett underskott om 11 miljoner kronor (6,7 Mkr, vår andel ingår i vårt resultat). Utöver företagen som ingår i den sammanställda redovisningen kan bland annat nämnas MBR som redovisar positivt resultat för år ,6 Mkr ( ,2 Mkr). Utvecklingen är positiv men det gäller att hålla hårt i utvecklingen. Avvecklingen av gymnasieförbundet pågår för fullt och mer än 7 Mkr av deras resultat kan direkt hänföras till avvecklingsarbetet. Arbetet fortsätter under 2012 men redan nu ser vi att till följd av dåliga söksiffror till år 1 i gymnasieskolan att hela våran gymnasieskola är hotad och kommunfullmäktige kommer under våren att fatta beslut om fortsättningen. Hur som, kommer de kommande två åren att kraftigt påverkas att den dåliga tillströmningen till vår gymnasieskola. Förklaringsfaktorer till det goda resultatet, utöver ett idogt arbete ute i de olika verksamheterna, är framförallt skatteutfallet samt jämförelsestörande intäkter (återbetalningar från FORA, tomtförsäljningar samt ändrat po-pålägg för ej uttagen semester, på kostnadssidan tillkommer indexering för citybaneprojektet) för kommunen. För hela koncernen har sedan det gynnsamma ränteläget påverkat resultatet i positiv riktning. Vidare har uthyrningsläget förbättrats i Hallstahem. Ytterligare en faktor som bör nämnas är befolkningstillväxten i vår kommun. Under de senast tre åren har befolkningen ökat med 210 personer. Från sista december 2008 till sista december För år 2012/13 ser de ekonomiska utsikterna dock kärva ut. Utan extra tillskott från staten torde sektorn få svårt att upprätthålla såväl servicenivå som resultatnivå. Lokalt tillkommer sedan problematiken med utvecklingen av Kolbäcksådalens gymnasieförbund. Surahammars kommun har i beslut i slutet av 2008 begärt utträde ur förbundet. Detta tillsammans med ett mycket kraftigt tapp i elevunderlaget (-30 procent på tre år) samtidigt som antalet fristående gymnasieskolor ökat markant under en följd av år innebär att gymnasiefrågan kommer att påkalla särskild uppsikt under de kommande åren. Vi går dock stärkta ur år 2011 och förutsättningarna för år 2012 har förbättrats sedan Mål och Budgetplanen för år 2012 till 2014 fastställdes, framförallt beroende på ett väsenligt bättre resultat för våra verksamheter i jämförelse med tidigare delårsprognoser. Fortsatt idogt arbete ute i verksamheterna krävs även framgent. Finansiell ställning Av koncernens tillgångar på cirka miljoner kronor är drygt 59 % finansierade med lån och andra kortfristiga skulder. Soliditeten uppgår till cirka 41 %. Koncernens nettoinvesteringar uppgår till 43 miljoner kronor 2011 ( Mkr, Mkr och Mkr). Den samlade låneskulden Den samlade låneskulden uppgår i bokslutet för 2011 till 588 Mkr (2010 till 581 Mkr Mkr och Mkr). Utöver denna skuld tillkommer sedan medfinansieringen för Citybanan (21 Mkr). Låneskulden fördelas enligt följande:

44 Årsredovisning Hallstahammars kommun 77 Mkr (2010: 66 Mkr) HFAB 511 Mkr (2010:515 Mkr) Kolbäcksådalens Gymnasieförbund 0 Mkr (2009: 0 Mkr) Borgen Ansvarsförbindelser Kommunen har iklädd sig borgen för de kommunala företagens lån enligt nedanstående sammanställning. Hallstahem Gymnasieförbundet 510 Mkr 10 Mkr Pensionsåtagande I koncernens balansräkning finns upptaget sammanlagt 10,7 miljoner kronor för upplupna pensionskostnader. Utöver detta belopp finns mycket stora åtaganden för pensioner intjänande före 1998 som ansvarsförbindelser. Totalt uppgår detta belopp till 425 miljoner kronor, varav 393 miljoner kronor avser kommunen och resten vår andel av gymnasieförbundets åtagande. Detta måste beaktas når koncernens ekonomiska ställning analyseras. Åtagandet är säkrat till knappt 57 procent i form av sk garantiplaceringar. En nivå kring 75 till 80 procent kan anses som en nivå som säkerställer pensionsåtagandet. Avkastningen av dessa placeringar kan sedan fylla ut upp till 100 procent. Under de åtta år som kommunen arbetat med placeringar har hittills c:a 13 procent av pensionskapitalet tillkommit via avkastning. Företagspolicy och ägardirektiv För att ytterligare utveckla ägarrollen och nå en ännu bättre samordning och samverkan mellan kommunen och bolagen har kommunfullmäktige fastställt ägardirektiv. Syftet är dels att skapa gemensamma spelregler för att utveckla den kommunala koncernen och dels att tydliggöra styrelsens roll och ansvar i respektive bolag.

45 Årsredovisning KORT BESKRIVNING AV DE I DEN SAMMANSTÄLLDA REDOVISNING INGÅENDE BOLAG. Hallstahem Ägardirektiv Hallstahammars kommun har i sina ägardirektiv för bolaget angett att AB Hallstahem skall utifrån Hallstahammars kommuns vision Det goda livet i storstadens närhet utarbeta mål som har bäring mot visionen. Dessa fyra mål skall sedan årligen utvärderas i årsredovisningen. Utvärdering av Det goda livet i storstadens närhet : Det goda boendet: Vi har ett varierat utbud av lägenheter med god tillgänglighet. 35 procent av våra lägenheter har hiss eller ligger i markplan. En fortsatt ökad tillgänglighet i samband med stamrenoveringar har skett under året. Det har tillskapats ett 55- plusboende i centrala Hallstahammar. Den goda servicen: Vi har en hög servicenivå mot våra hyresgäster, vilket verifierats i vår Hyresgästundersökning, där vi får ett mycket högt serviceindex. Serviceindex innefattar Ta kunden på allvar, Trygghet, Rent och snyggt samt Hjälp när det behövs. Den goda miljön: Vi satsar på energibesparingar (värme, el- och vattenförbrukning) enligt speciellt uppsatta mål. Vi har god miljö både ut- och invändigt. Det framgångsrika näringslivet: Vi tillmötesgår företagare och näringsidkare när det gäller lokaler och anpassningar så långt som möjligt. För närvarande är alla lokaler i centrala Hallstahammar uthyrda. Bolaget skall även, enligt ägardirektivet, tillsammans med olika berörda intressenter aktivt arbeta för att Hallstahammars kommun ska vara ett attraktivt boendealternativ i regionen. Vi ska också tillhandahålla bra bostäder till rimliga hyresnivåer samt sköta och underhålla fastigheterna enligt god teknisk praxis. Vidare ska vi utveckla en god bostadsmiljö med tyngdpunkt på bra boendeformer för äldre och möjligheter för ungdomar att etablera sig på bostadsmarknaden. Vidare framgår av ägardirektivet bl a att bolaget ska bedriva sin verksamhet på affärsmässiga villkor och sträva efter en ekonomisk utveckling som ger förutsättningar för en ekonomisk stabilitet. Affärsidé Hallstahammars Fastighets AB skall på marknadsmässiga villkor erbjuda ett tryggt och bekvämt boende och vara en pålitlig och rejäl hyresvärd som ser sitt fastighetsinnehav långsiktigt och tar ansvar för sina fastigheter, hyresgäster och personal.. Fastighetsbestånd Fastighetsbeståndet uppgick vid årsskiftet till 41 (41) fastigheter. Antalet bostäder uppgick till (2 384) och antalet lokaler till 318 (318), totalt ( ) m 2. Uthyrningssituationen Antalet vakanta lägenheter uppgick till 95 i snitt jämfört med 141 året innan. Hyresbortfallet p g a vakanta lägenheter uppgick till 4,2% (6,2%).

46 Årsredovisning Framtidsutsikter Befolkningsutvecklingen i kommunen har under de senaste åren sakta men säkert gått i rätt riktning och mycket positivt händer i vår kommun. Det är glädjande att våra vakanser har minskat och vid årsskiftet var uthyrningsläget det bästa någonsin. De neddragningar som nyligen aviserats hos en av kommunens större arbetsgivare ger dock anledning till en viss oro. Med våra hyresgästers stora förtroende för oss som förvaltare ser vi ändå positivt framåt och har börjat planera för en framtida nyproduktion i mindre skala. Stam- och badrumsrenoveringar kommer att ha fortsatt hög prioritet. Likaså fortsätter arbetet för att öka tillgängligheten i befintligt bestånd enligt den tillgänglighetsinventering som tidigare genomförts. Hyror Den 1/ höjdes hyrorna med 2,9 procent för bostäder och lokaler med förhandlingsklausul. Garagen höjdes mellan 0 40 kr/månad. P-platser med eluttag fick en höjning med 20 kr/månad och p-platser utan eluttag med 10 kr/månad. Överenskommelsen med Hyresgästföreningen för år 2012 innebär en höjning med 2,45 procent för bostäder och lokaler med förhandlingsklausul. Garagen höjs mellan 0 10 kr/månad. Resultat Årets vinst efter finansiella poster uppgår till tkr (2 394 tkr för år 2010 samt 906 tkr för år 2009). Soliditet Soliditeten uppgår till 13,0% (12,7%). Investeringar Bolagets investeringar i byggnader och inventarier har totalt uppgått till tkr ( tkr). Ombyggnation Stambyte/ombyggnad av badrum har skett av återstående 105 lägenheter i fastigheten Växeln 7. Årets investering för stambyten uppgår till tkr. Arbetet pågår för investering i ny grundvattenvärmeanläggning i Strömsholm. Nedlagd kostnad 2011 uppgår till tkr. Underhåll Utöver sedvanligt underhåll har tkr kostnadsförts på stambytet i kv. Växeln 7.

47 Årsredovisning KOLBÄCKSÅDALENS GYMNASIEFÖRBUND ÅRET SOM GÅTT Sista året med Gymnasieförbundet har börjat Från början visste vi inte hur innehållet skulle se ut för det nya gymnasiet som skall ingå i Hallstahammars kommuns organisation. Det gjordes några budgetar för troliga organisationer som fick revideras allt eftersom. Förhandlingar upptogs och fick förändras allt eftersom nya idéer om organisationen uppkom. I maj tog Hallstahammars kommun beslut att enbart satsa på praktiska program och att årskurs tre skulle få slutföra sin utbildning på Kantzowska gymnasiet. Förutom detta kommer ridutbildningen och Introduktionsprogrammen att fortsätta. Oppositionen reserverade sig och föreslog att skolan skulle läggas ner snarast. SFI och vuxenutbildning kommer att upphandlas av respektive kommun. Förhandlingar skedde utifrån de senaste programförslagen. Vissa avslutades inför sommaren och uppsägningar utskickades. Emellertid drogs vissa förhandlingar till centrala förhandlingar p.g.a. att parterna ej var överens om SFI och vuxenprogrammen skulle finnas kvar i Hallstahammars regi eller om de skulle upphandlas. Parterna skildes i oenighet. Under första halvåret leddes förbundet av Lennart Ahlström som slutade vid halvårsskiftet och efterträddes av Lars Jonsson. Lars Jonsson, anställd av Hallstahammars kommun, hade som uppgift att under första halvåret se över hur organisation och verksamhet på det nya gymnasiet skall vara efter nyår Även detta år har kommunerna tillskjutit medel för att vuxenutbildningen skulle fortsätta i den omfattning som under tidigare år. Efter valet 2010 blev det en delvis ny styrelse varvid några av de äldre som funnits försvann ur styrelsen. Även arbetsutskottet blev delvis nytt. Under året valdes Catarina Pettersson in i direktionen och även i arbetsutskottet. Hösten har präglats av att informera berörd personal som skall överföras till Hallstahammars kommun vid årsskiftet Sista månaderna har det diskuterats hur organisationen skall se ut för Gymnasieförbundet efter nyår. Det beslutades att all uppsagd personal och treorna och viss personal som tillhör dessa skall finnas kvar i Förbundet i likvidation (FIL) eftersom den uppsagda personalen måste ha en arbetsgivare. Ingen av kommunerna ville ta detta ansvar så det blev ovanstående som gäller till all personal har slutat. Gymnasieskola År 2011 har för gymnasieskolans del, liksom föregående år, präglats av en ständigt pågående översyn av verksamheten. Förberedelser inför upplösningen av gymnasieförbundet och övergången till Hallstahammars kommun har också präglat året. Den ekonomiska situationen har hela tiden funnits med som bakgrund till allt som skett. Året 2011 var ett turbulent år. Under våren beslutades att samhällsprogrammets alla inriktningar och barn- och fritidsprogrammet skulle läggas ned. Inget intag gjordes på dessa program och eleverna i år 1 flyttades till skolor i Västerås inför höstterminsstarten. Eleverna som påbörjade år 3 hösten 2011 får däremot slutföra sin utbildning på Kantzowska. Förste rektor Lennart Ahlström gick i pension i samband med läsårsskiftet och Lars Jonsson tog över den positionen. De två andra rektorerna fick nya jobb och valde att sluta vilket föranledde snabb rekrytering av nya rektorer under sommaren. Detta ledde till att vi hade en helt ny skolledning när höstterminen 2011 startade. På grund av neddragningen av antal program sades en del personal upp i juni och av den kvarvarande personalen var det många som fick förändrade arbetsuppgifter inför läsåret 2011/2012. Trots uppsägningarna tvingades vi till ett betydande rekryteringsarbete då samtliga lärare utom en slutade på Bygg- & anläggningsprogrammet under Det blev även en del personalförändringar på Industri-tekniska programmet. Liksom andra skolor märker vi av svårigheten att rekrytera behöriga yrkeslärare.

48 Årsredovisning Konkurrensen om gymnasieeleverna hårdnar för varje år. Samtidigt vet vi att antalet elever i gymnasieåldern minskat väsentligt och fortsätter att göra det de kommande åren. För att få tillräckligt elevunderlag på Kantzowska gymnasiet måste de utbildningar som skolan erbjuder i framtiden motsvara de utbildningar eleverna efterfrågar. Därför beslutades det under 2011 att Kantzowska ska bli ett renodlat yrkesgymnasium. De program som kommer att finnas på skolan från och med 2012 är Bygg- och anläggningsprogrammet, El- och energiprogrammet, VVS- och fastighetsprogrammet, Industritekniska programmet, Naturbruksprogrammet samt Introduktionsprogrammen. Hösten 2011 genomfördes också en omfattande gymnasiereform (GY 2011) i Sverige, vilken innebär att alla våra program fått nya examensmål och programstrukturer samt att alla gymnasieskolans kurser har fått nya namn och nya kursplaner. Dessutom infördes en ny betygsskala. Reformen berör endast de elever som påbörjade sin utbildning hösten Elever som började tidigare slutför sin utbildning enligt det gamla systemet vilket innebär att såväl lärare som administrativ personal måste arbeta i dubbla system. På Kantzowska blev reformen mest märkbar på vårt ridsportsprogram. Då man enligt reformen inte längre får erbjuda specialutformade program blev lösningen att få in ridsportsutbudet i Naturbruksprogrammet, som är ett yrkesprogram. Organisationen av de nya Introduktionsprogrammen har också krävt en hel del arbete. Upplägget kräver, i högre grad än tidigare, individuella lösningar vilket försvårar tjänstefördelning och schemaläggning. På Kantzowska erbjuder vi alla fem Introduktionsprogram. För att implementera alla förändringar som beskrivits ovan lades mycket tid på förändringsarbete under hösten. Till vår hjälp hade vi konsultföretaget Influence som var med oss vid planering och genomförande av höstens kompetensutvecklingsdagar. Sju fokusområden; Samarbete med det lokala näringslivet, Marknadsföring av nya Kantzowska, Kantzowskaeleven, Förbättrade studieresultat, Flickor till våra yrkesprogram, Våra lokaler och Ämnesintegration, valdes ut och all personal var delaktig i en grupp som fördjupade sig i något av områdena. Under hösten satsade skolan också omfattande resurser på att marknadsföra de utbildningar som ska finnas på vår skola. Personal och elever från Kantzowska gymnasiet deltog i den gemensamma gymnasiemässa som anordnades i Västerås. På hemmaplan ordnades också ett Öppet hus där elever och föräldrar fick möjligheter att bekanta sig med skolan och dess verksamheter. Utvecklingen av antalet gymnasieelever Diagram 1 nedan visar antalet elever i medeltal studerande på Kantzowska gymnasiets program under år Diagram 2 nedan visar antalet elever i medeltal från medlemskommunerna studerande på Kantzowska gymnasiets program eller på annan ort under år Från att förbundet bildades har antalet elever som studerar på Kantzowska gymnasiet ökat till följd av allt större elevkullar samt att förbundet hösten 2001 startade det Specialutformade programmet Ridsport med riksintag. År 2004 låg medelantalet elever på den högsta nivån sedan förbundet startade. En minskning har därefter skett till följd av att allt fler av medlemskommunernas elever väljer att studera på annan ort, se diagram 2, men även pga minskade elevkullar. Våren 2011 beslutade Hallstahammars kommun att fr.o.m. 1 januari 2012 starta en ny gymnasieskolan i egen regi. Program har därför avvecklats redan från hösten 2011 vilket har medfört en minskning av antalet elever på Kantzowska gymnasiet. Mellan vt-2011 och ht-2011 så skedde en minskning med 176 elever. Antalet elever från andra orter minskade fram till år 2000 då förbundet år 1998 förlorade riksintag till lokalgren Multimedia på Mediaprogrammet. Antalet elever från andra orter ökade igen år 2001 då man hösten 2001 startade Specialutformat program Ridsport och där de flesta elever kommer från andra kommuner. Samma år påbörjades även ett samarbete med NVU. År 2011 fortsätter antalet elever från andra orter att ligga kvar kring 100 elever per år, varav de flesta eleverna studerar på Specialutformat program Ridsport/Naturbruksgymnasiet med inriktning ridsport.

49 Årsredovisning Diagram 1 Antal elever som studerar på Kantzowska gymnasiet Antal gymnasieelever Elever totalt Elever från Hallstahammar Elever från Surahammar Elever från andra orter Antal gymnasieelever Egna elever totalt Elever till annan kommun Egna elever på Kantzowska gymnasiet Diagram 2 Antal elever från medlemskommunerna som studerar på Kantzowska gymnasiet eller på annan ort

50 Årsredovisning Vuxenutbildning Vår egen verksamhet Särvux verksamhet har bedrivits som vanligt under året och samtliga elever hann bli trygga i detta. Under året fick eleverna arbeta med samma material som SFI använder då detta passar bra till Särvux. Eleverna fick under året måla med akvarell, måla på porslin och göra almanackor. Vår verksamhet på grundläggande nivå (GRUV) har legat på ungefär samma nivå som tidigare år. Det är mestadels elever med invandrarbakgrund som läser kurser på grundläggande nivå. Under 2011 startades två grupper i Svenska som andra språk, en på våren och en på hösten. Det fanns gott om ansökningar och utbildningen genomfördes på två terminer med halvtidsstudier i svenska igen. Eleverna hade då möjlighet att komplettera sin utbildning med kurser i matematik, engelska eller samhällskunskap. Verksamheten bedrevs i Hallstahammar. Undervisning i Svenska för invandrare har fortsatt att vara omfattande under Vi har haft ca 90 elever inskrivna i Hallstahammar och ca 40 elever inskrivna i Surahammar. Vid halvårsskiftet förlades all SFI-undervisning till Kantzowska i Hallstahammar. Nivågrupperingen som tidigare infördes har förkortat studietiden för de studerande samt lättat på trycket på lärarna. Nivågrupperingen har skett inom hela enheten vilket har inneburit att en del elever fortsatt har fått resa mellan Hallstahammar och Surahammar under våren. Andelen analfabeter bland eleverna ökade vilket innebar att personalstyrkan ökades med en tjänst. Samtal fördes med Arbetsförmedlingen kring den nya etableringsreformen. Antalet helårsstuderande på gymnasiala kurser har fortsatt ligga på en hög nivå. Prioriteringar har dock behövt göras för att få ekonomin att gå ihop. Intresset för våra yrkesutbildningar har ökat bland invånarna i kommunerna. Vård- och Omsorgscollege var under 2011 den enda yrkesutbildning vi hade i egen regi. Övriga yrkesutbildningar köptes av andra kommuner, framförallt från Västerås. Den ekonomiska situationen har gjort att vi fått lov att neka några att studera dyra yrkesutbildningar. Detta trots det extra tillskottet från kommunerna och statsbidraget för Yrkesvux. Vård- och Omsorgscollege skickade in en ettårsredovisning och blev fortsatt certifierat. Under hösten har VOC arbetat med uppgifter för en ny certifieringsperiod. Det nära samarbetet med arbetsgivarna har fungerat mycket tillfredsställande och vår utbildning har hög status i kommunerna. Inom ramen för Yrkesvux genomfördes också handledarutbildning för kommunernas elevansvariga. Vi utbildade ca 100 stycken och det är flest i Västmanland. Handledarna fick diplom på detta och arbetsgivarna vet exakt vad handledarna kan. Från och med årsskiftet 2011/2012 anordnas utbildningen av Lernia på plats i Hallstahammar. Den externa distansutbildningen på gymnasienivå låg ungefär lika som under Det flexibla kursupplägget med kontinuerligt intag utvecklades under Det är Historia A och B, Samhällskunskap A och B, Svenska A och B, Engelska A och B samt Matematik A-E som bedrivs i egen regi. Vuxenutbildningen har under 2010 fortsatt med plattformen FRONTER. Kommunsamarbetet Västmannavux gick i graven under året. Distansutbildning mot högskolor har inte skett alls under 2011 beroende på att det inte finns tillräckligt med personal för att arbeta med detta. Den kontakt vi hade med det lokala arbetslivet i kommunerna var under arbetet med ansökan till Yrkesvux och lärlingsutbildning för vuxna. Då samarbetade vi kring kartläggningen av bristyrken och intresset för utbildning bland de anställda. Vi samarbetade också med arbetsförmedlingen för att kartlägga utbildningsbehoven bland de arbetssökande.

51 Årsredovisning MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND Omvärldsanalys MBR jämför sig kontinuerligt med motsvarande organisationer såsom andra kommunalförbund inom räddningstjänsten samt de s.k kommunerna. SKL:s öppna jämförelser samt statistik från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ligger också till grund för jämförelserna. Det som kan konstateras är att MBR har en mycket kostnadseffektiv organisation med låg skattebelastning på innevånarna. Den heltidsberedskap för vardagsolyckor som produceras, samt det förebyggande arbetet är i nivå med övriga jämförbara kommuner, medan beredskap med deltidsanställda brandmän s.k. RIB-personal ligger på en lägre nivå. MBR har en bred verksamhet med bl.a. vattendykning, som endast förekommer i ett fåtal av landets kommuner. Ett annat inslag är den stora satsning på s.k. förstahandsenheter som skett inom förbundet. Utslussningen till samhället av dömda ungdomsbrottslingar, via den verksamhet som Statens Institutionsstyrelse har vid brandstationen i Surahammar, är en unik företeelse. MBR har ett väl utvecklat handlingsprogram för räddningstjänst där samtliga mål och eventuella avsteg från programmets beredskapsnivåer, kontinuerligt redovisas vid varje direktionsmöte. Detta är också unikt i jämförelse med andra kommuner. Inom den förebyggande verksamheten pågår sedan drygt 10 år, en kontroll av trapphus i flerbostadshus. Denna uppgift utförs i alla delar av MBR:s heltidsbemannade räddningsstyrkor. Året som gått 2011 uppvisar ett positivt resultat på 4,6 Mkr, vilket är 2,6 Mkr mer än vad prognosen i augusti indikerade. Totala antalet larm inom förbundet har kraftigt ökat, från 1794 stycken 2010 till 2002 stycken Den stora ökningen beror bl.a. på fler anlagda bilbränder samt fler ambulanslarm prio 1 i Surahammar. Nya avtal för automatlarmsanläggningar ökar och intäkter för onödiga automatlarm ligger i nivå med 2010 års utfall. I övrigt påverkas intäktssidan av mer restvärdesräddning åt olika försäkringsbolag, samt mindre extern kursverksamhet till följd av personalfrånvaro, omstruktureringar inom förebyggandeavdelningen och återbud på redan bokade kurser. Personalkostnaderna, inklusive arbetsgivaravgifter och försäkringar, är lägre än budgeterat trots högre sjuk-lönekostnader till följd av ökad sjukfrånvaro. Ytterst få av sjukskrivningarna är dock arbetsrelaterade. På deltidsstationerna har omsättningen på s.k. RIB-personal varit låg, liksom antalet mantimmar på larm varit lågt, med minskade kostnader som följd. Under året har fyra medarbetare gått i pension, varav två med särskild avtalspension för brandpersonal. En pensionerad medarbetare inom administrationen ersattes tillfälligtvis med en medarbetare från ett bemanningsföretag, vilken sedan anställdes av MBR. Brister i MBR:s HRkompetens har gjort att en extern HR-resurs anlitats för vissa frågor. Såväl kostnader för bemanningsföretaget som HR-resursen belastar redovisningsmässigt övriga driftkostnader och inte personalbudgeten. Stora och fortlöpande utbildningssatsningar på ledarskapsfrågor och attitydfrågor är nödvändiga för att implementera nya metoder och arbetssätt. Även kommande personalomsättningar, till följd av att många befäl har möjlighet att gå i pension de närmaste åren, måste hanteras. Av dessa anledningar har MBR under hösten bl.a. påbörjat en utbildning i ledar- och medarbetarskapsfrågor som fortsätter under Under senare delen av 2011 har stora investeringar genomförts, totalt motsvarande 12,4 Mkr. De största investeringarna avser två större brand- och räddningsbilar (BAS), en s.k. skärsläckarbil och fem

52 Årsredovisning s.k. förstahandsenheter. De försenade RAKEL-investeringen har även kunnat genomföras. Investeringen i en större rökgasfläkt har av tidsbrist framflyttats till Då lagen om offentlig upphandling är ytterst komplicerad tar inköpsprocesserna allt mer tid och kräver specialistkompetens. Förskjutningar i drifttagandet är därför alltmer förekommande. Motsvarande gäller för de fastighetsfrågor där MBR är beroende av fastighetsägarens upphandlingsprocess. Detta har bl.a. gjort att ombyggnation av tvätthall på Vallby ännu inte påbörjats och därmed planerad hyreshöjning hittills uteblivit. Ökade kostnader till följd av motorhaverier på bilar, sönderkörd asfaltbeläggning på Brandthovdastationen och övningsfält, samt äldre och sliten räddningsmateriel har under året uppstått. Under 2011 har MBR anslutit sig till Västerås Stads finanspolicy. Tre lån med rörlig ränta har lösts och därmed reducerat låneskulden och minskat räntekostnaderna. P.g.a. MBR:s goda likviditet under året har internlimiten inte behövt nyttjas för investeringar och ränteintäkterna blivit betydligt högre än budgeterat. P.g.a. diskonteringen av pensionen har de finansiella pensionskostnaderna ökat kraftigt, men kompenseras till stor del av medlemskommunerna. Framåtblick Utbildning i bl.a. mångfaldsfrågor, ledarskap, medarbetarskap, alkohol och drogfrågor samt ett stort behov av kompetensutveckling i nya räddningsmetoder präglar det närmaste året och därmed också kostnadsbilden En stor fråga för svensk räddningstjänst är hur mångfalden skall kunna ökas bland de anställda, för att prägla mångfalden hos våra kunder. En ny jämställdhetsplan har därför antagits med den breddade titeln Plan för lika rättigheter och möjligheter. Då det statliga utbildningssystemet för brandmän inte tillräckligt medverkar till ytterligare mångfald, måste MBR göra egna satsningar på området. En fortsättning med s.k. Prova På-dagar samt ett internt jobb med utbildning och andra insatser för ökad medvetenhet i dessa frågor är därför nödvändigt. Samtidigt kan en stor del av de anställda befälen gå i pension de närmaste åren. De kan med tre månaders varsel meddela sin avgång från att de fyllt 58 till att de fyller 67 år, alltså en mycket stor osäkerhet i rekryteringsplaneringen och behovet av formell kompetensutbildning i yrket. Då tillgången på kompetens externt är låg till dessa befattningar krävs att interna satsningar görs. Samma personalkategori uppvisar ett så stort arbetsuttag att åtgärder måste vidtas för att inte kompensationstid eller övertidskostnader skall bli oskäliga. Ytterligare tjänster eller bortprioriteringar av arbetsuppgifter måste övervägas kommande år. Nya metoder för räddning och släckning gör att gamla invanda mönster vid övning och insatser måste omvärderas vilket ställer krav på att ledare och underställd personal talar samma språk och drar åt samma håll. Då MBR vill ligga bland de främsta i landet på effektiv brandsläckning och räddning krävs utbildning på många områden och i alla led. En viktig del i att utveckla verksamheten i önskad riktning är att HR-frågorna ges en ökad dignitet. Fungerande samverkanssystem liksom arbetsmiljöfrågor och rehabiliteringsfrågor är centrala i verksamheten, som hittills saknat specialist på området trots drygt 170 anställda medarbetare. MBR kommer därför att rekrytera eller mer permanent hyra in kompetens för detta, vilket har budgeterats Ett nytt Handlingsprogram för räddningstjänst har utarbetats och antagits av direktionen. Det nya handlingsprogrammet gäller från den 1 januari 2012 och till dess att en ny plan antas under kommande mandatperiod. Förbundet har i programmet ett stort

53 Årsredovisning antal mål i olika nivåer att uppfylla. Målen följs fortlöpande upp och avvikelser meddelas direktionen. Några mål är att öka beredskapen för insatser i Kvicksund och Ramnäsområdena. Detta kommer sannolikt att ske framför allt genom utökning av antalet s.k. förstahandsinsatspersoner (FIP). Samverkan med Eskilstuna vad gäller Kvicksund är i detta fall väsentligt och kommer därför att närmare utredas En annan samverkan som är väsentlig är inom det förebyggande området där MBR:s kompetens nyttjas av medlemskommunerna i bl.a. riskbedömningsfrågor. Tyvärr minskar kapaciteten på detta område då en brandingenjör övergår till annan arbetsgivare och ny kompetens måste rekryteras. Produktionsbortfall inom hela förebyggandeområdet kan därför förutses då omfördelning av arbetsuppgifter samt rekrytering och introduktion av ny specialist tar betydande tid. Ett antal större investeringar kommer att äga rum och en EU-upphandling starta för införskaffande av nytt höjdfordon, för livräddning och släckarbete i förbundets höga byggnader. En beräknad kostnad på upp mot 6 miljoner kronor. I övrigt är ombyggnationer på Vallbystationen nödvändiga efter 30 år med samma lokaler. En anpassning av kontor, arbets- och utbildningslokaler ur arbetsmiljöaspekter samt allmän uppfräschning av entréer är nödvändigt. Under våren 2012 kommer direktionen att arbeta fram en ny långsiktig vision och ett antal övergripande mål för MBR som kan ge ger långsiktighet i organisationens planering. Sammantaget kommer MBR att utvecklas för att möta framtiden på ett konstruktivt och kostnadseffektivt sätt. Den omstrukturering som började 2008 med stora rationaliseringar till följd av underskott, skall via några år med stora ekonomiska överskott successivt anpassas till en mer optimal verksamhet och en budget i balans. En verksamhet där personal, materiel och metoder används optimalt i förbundets samtliga kommuner.

54 Årsredovisning DRIFTREDOVISNING BUDGET UTFALL BU-RES UTFALL UTFALL KOMMUNSTYRELSEN PERSONALKOSTNADER , , , , ,5 ÖVRIGA KOSTNADER , ,5-551, , ,5 INTÄKTER , ,1 409, , ,8 NETTOKOSTNADER , , , , ,2 PENSIONER MM PERSONALKOSTNADER , , , , ,4 ÖVRIGA KOSTNADER 0, , , , ,9 INTÄKTER 0,0-296,4 296,4-146,1-575,7 NETTOKOSTNADER , , , , ,6 TEKNISKA NÄMNDEN PERSONALKOSTNADER , , , , ,3 ÖVRIGA KOSTNADER , , , , ,8 INTÄKTER , , , , ,0 NETTOKOSTNADER , ,9-920, , ,1 MILJÖNÄMND PERSONALKOSTNADER 4 775, ,2 207, , ,4 ÖVRIGA KOSTNADER 4 874, ,0 964,0 333,1 437,6 INTÄKTER , , ,2-961, ,7 NETTOKOSTNADER 5 579, ,4-756, , ,3 BARN- OCH BILDNINGSNÄMND PERSONALKOSTNADER , ,3-114, , ,6 ÖVRIGA KOSTNADER , ,7 387, , ,9 INTÄKTER , , , , ,9 NETTOKOSTNADER , , , , ,6 KOMMUNALFÖRBUND MM PERSONALKOSTNADER , ,1-183, , ,9 ÖVRIGA KOSTNADER , , , , ,0 INTÄKTER , ,0 206, , ,3 NETTOKOSTNADER , , , , ,6 SOCIALNÄMNDEN PERSONALKOSTNADER , ,4 225, , ,9 ÖVRIGA KOSTNADER , , , , ,7 INTÄKTER , , , , ,2 NETTOKOSTNADER , ,8 82, , ,4 Totaler , , , , ,8 Spec, kommunalförbund mm BUDGET REODVISAT SKILLNAD ANSVAR Jan 11 - Mån Jan 11 - Mån REVISION VALNÄMND ESF FOND RÄDDNINGSFÖRBUNDET KOLBÄCKSÅDALENS GYMNASIEF PROJEKT HOS BBN OMR KULTUR O FRITID BAD O CAMPING ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN ÖVRIGA

55 Årsredovisning VERKSAMHETEN 2011 Fördjupad information över verksamheten 2011 ges i respektive nämndredovisning, där även nämndernas mål följs upp. KS / Ks-förvaltningen Översiktlig presentation av styrelsens verksamhet Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska organ. Styrelsens uppdrag är främst styrning, ledning och samordning av kommunens ekonomi och verksamheter. Arbetet med att utveckla styr- och ledningssystemet utvecklas kontinuerligt. Kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar för att styra och följa upp den kommunala ekonomin. Ekonomistyrning och uppföljning har de senaste åren intensifierats. Kommunstyrelsen följer särskilt noga den ekonomiska utvecklingen för kommunen som helhet. Parallellt med uppföljningen av den ekonomiska utvecklingen utvärderas verksamheternas prestationer utifrån insatta resurser. Kommunen ingår i SKL:s jämförelseprojekt Kvalitet i korthet. Mätningarna indikerar vilka förbättringsområden som finns. Kommunfullmäktige fastställde i början av förra mandatperioden en vision. Ledstjärnan är DET GODA LIVET I STORSTADENS NÄRHET. Syftet är att vi ska locka till oss fler kommuninvånare samt att fler stannar kvar i vår kommun. I visionen lyfts följande områden fram: Det goda boendet, -servicen miljön och framgångsrika näringslivet. Alla nämnder och styrelsen har satt upp mål inom samtliga områden för att visionen ska uppnås. Målstyrningsmodellen har även utvecklats ytterligare till att gälla hela koncernen. Det övergripande syftet med visionen är att skapa en gemensam syn på hur kommunen ska utvecklas för att människor ska vilja bo och verka i Hallstahammars kommun. Ambitionen är också att visionen skall fungera som utvecklingsplan och vägvisare för en hållbar samhällsutveckling och därmed utgöra ett strategiskt instrument för beslut inom hela samhällsområdet. Under 2011 har kommunfullmäktige antagit en ny översiktsplan som tar sikte mot visionen. Kommunens myndighets- och ansvarsstruktur gör styrningen av hela organisationen till en komplex uppgift. Kommunstyrelsen har ett omfattande ansvar för styrnings- och uppföljningsfrågor, vilka alla syftar till att kommunfullmäktiges beslut skall genomföras och följas upp samt att kommunen skall verka som en hel och effektiv organisation. Under förra mandatperioden utvecklades styrningen av kommunen genom att processen för uppföljning och utvärdering utvecklats. Dessutom infördes en bredare beredning av mål och budget processen. Under 2011 har kommunfullmäktige utvecklat området ytterligare genom att i juni fastställa prioriterade mål med indikatorer för uppföljning utifrån visionens fyra områden. Under hösten 2011 har samtliga nämnder och bolaget arbetat med att sätta sina respektive mål. De redovisades på kommunfullmäktiges decembersammanträde. Kommunstyrelseförvaltningen är kommunens centrala förvaltning, som bereder och verkställer politiska beslut samt samordnar och lämnar service till kommunens övriga nämnder/ styrelser/ förvaltningar och kommunala bolag. Kommunchefen med ledningsgrupp och stab har ansvar för de strategiskt övergripande styrningsfrågorna i kommunen. Kommunstyrelsen har, förutom sin samordnade och ledande funktion, även verksamhetsansvar för näringsliv, besöksnäring, information och marknadsföring. Av praktiska skäl finns dessutom den kommungemensamma administrationen konsult och service organiserad under kommunstyrelseförvaltningen. Enheterna inom konsult och service ska arbeta så att alla förvaltningar får bästa möjliga stöd och service. Under 2011 har ett intensivt arbete pågått att införa ett nytt lönesystem Personec P. Kunder/intressenter Kommunstyrelseförvaltningens intressenter är dels alla som på olika sätt är intresserade av vår kommun och våra verksamheter, dels invånarna, näringslivet och besökarna i kommunen men även

56 Årsredovisning personer och företag som ämnar flytta hit eller etablera sig här. Andra intressenter finns regionalt, nationellt och internationellt. Även kommunens förvaltningar, politiker, nämnder och bolag är intressenter för kommunstyrelseförvaltningen. Ledningsgruppen och stabens uppgift är att med ett övergripande perspektiv och ansvar arbeta så att kommunstyrelsens intentioner verkställs medan avdelningarna skall arbeta så att förvaltningarna får bästa möjliga stöd och service. Verksamhetsidé Kommunstyrelseförvaltningens uppgift är att med en helhetssyn arbeta med de långsiktiga och strategiska framtidsfrågorna så att Hallstahammars kommun utvecklas på ett positivt sätt och så att förutsättningar och möjligheter som finns tas till vara. Kommunstyrelseförvaltningen ger förvaltningar och förtroendevalda beslutsunderlag och beslutsstöd för att säkerställa en korrekt och effektiv verksamhet. Alla ärenden ska vara fullständigt och allsidigt beredda. Servicen till den politiska verksamheten har hög prioritet. Värdegrund Kommunstyrelseförvaltningen arbetar utifrån kommunens gemensamma värdegrund som består av tre delar: Kunden i centrum, Ständiga förbättringar, Hållbarhet/ uthållighet. Alla intressenter skall bemötas på ett ansvarsfullt och professionellt sätt och vårt arbete skall ske med Hallstahammars bästa för ögonen på ett öppet och respektfullt sätt så att medborgarna kan känna stolthet för det vi gör. Kommunstyrelseförvaltningen arbetar med ständiga förbättringar genom bl a kontinuerlig översyn rationaliseringar och effektiviseringar av bland annat administrativa rutiner. Alla beslut inom förvaltningen ska präglas av långsiktighet och uthållighet. Kvalitetsavstämning KS per sista december 2011 Det är angeläget att verksamheterna löpande kan lämna uppgift om vilken kvalitet som finns i verksamheterna och generellt beskriva hur man arbetar med kvalitetsfrågor inom kommunstyrelsens ansvarsområde. Utifrån kommunstyrelsens fastställda mål arbetar förvaltningen utifrån en verksamhetsplan. Avstämning av måluppfyllelse beskrivs i särskilt avsnitt, även om kommunstyrelsens mål i huvudsak är av den karaktären att de bör stämmas av årsvis. I avsnittet avstäms nu mandatperioden Helhetsresultat Kommunstyrelsens har ett underskott mot budget på tkr. Resultatet kan dels hänföras till ITverksamheten som saknar budgetmedel för den nivå vi nu har på kommunens IT-verksamhet, vilken till största delen köps från Västerås stad sedan några år. Viss kompensation har erhållits men fortfarande saknas medel. Vidare belastas resultatet av kostnader för avgångsvederlag för den förra socialchefen som slutade under sommaren TN / Tekniska kontoret Tekniska nämnden förvaltar kommunens mark, byggnader och anläggningar, fullgör uppgifter som huvudman för kommunens allmänna vatten- och avloppsanläggningar, ansvarar för avfallshanteringen, centrala städfunktionen, kart- och mätningsteknisk verksamhet och energirådgivning. Bostadsanpassningsverksamheten hanteras fr. o. m i år av bygg- och miljöförvaltningen. Nämnden har ca 95 anställda varav ca 90,1 årsarbetare. Den tillhandahåller nödvändig personal för kommunstyrelsens verksamheter.

57 Årsredovisning Verksamheten 2011 Arbetet under året har inriktats på att förverkliga det goda livet i storstadens närhet. En viktig del i detta är att kommunens innevånare ska ha goda möjligheter till resor mellan arbete och bostad, erbjudas bra boendealternativ, att kommunens skolelever erbjuds lokaler som skapar goda förutsättningar för studier samt att vi tillhandahåller alternativ även för dem som vill byta sin bostadsmiljö. För att förverkliga detta ska vi även erbjuda goda och säkra kommunikationer oavsett vilket färdsätt man väljer att transportera sig med. Vår strävan är att skapa en trygg och säker miljö för kommunens innevånare. Ett långsiktigt och hållbart samhälle ska speglas i det arbete som genomförs inom förvaltningen och vi ska hela tiden arbeta med ständiga förbättringar av den verksamhet som bedrivs inom tekniska förvaltningens ramar. På uppdrag av Kommunstyrelsen har planavdelningen avslutat arbetet med en ny översiktsplan för Hallstahammars kommun. Översiktsplanen vann laga kraft i slutet av november 2011 och är därmed klar. Nya detaljplaner har arbetats fram för en ny förskola i Kolbäck, kvarteret Väringen, Sofielund i Strömsholm samt för Sandvik AB s planerade nybyggnation. Vidare har avdelningen arbetat fram ett förslag till Vindkraftspolicy för kommunen i samverkan med Köpings kommun. Arbetet med detta fortsätter under Ett genomgripande förslag till ny hastighetsplan för Hallstahammars kommun har tagits fram i enlighet med konceptet Rätt fart i staden. Inom park- och fastighetsavdelningen har ett omfattande arbete påbörjats för att öka tillgängligheten till kommunens fastigheter och offentliga platser. Bland annat har ett stråk med ledplattor lagts för att förbättra tillgängligheten för synskadade och kommunhusets entré har försetts med en ramp för rullstolsburna besökare. För att spara energi har ytterliggare en etapp i att konvertera Nibbleskolan till fjärrvärme genomförts. Ridsportens hus och Sofielunds skola har fått grundvattenvärme. Gruppbostaden på Bondegatan har påbörjats och beräknas bli klar i maj Gator och vägar har fått ny asfalt och den sedan tidigare planerade Rallstavägen har belagts. Trots en ramutökning för underhåll har det toppbelagts sparsamt under 2011, detta för att begränsa underskottet till följd av vintern 2010/2011. En ny gata för villatomter har byggts i Herrskogen och 11 villatomter är klara att bebyggas. VA-avdelningen har fortsatt och slutfört det sedan tidigare påbörjade projektet med att införa kväverening vid reningsverket. Avdelningen har vidare arbetat med ett antal åtgärder för att säkerställa kommunens dricksvattenförsörjning. Bland annat har en inventering gjorts av vilka åtgärder som behövs för att förbättra skyddet mot sabotage och annan skadegörelse. Vidare har reservoaren i Kolbäcks vattentorn gjorts ren invändigt och invändiga skador har reparerats. På ledningsnätet har arbetet med att relina huvudvattenledningen fortsatt i enlighet med det 6-års program som tidigare beslutats av Hallstahammars kommunfullmäktige. På avloppsnätet har ledningarna inom bostadsområdet Näs förnyats genom strumpinfodring. En löpande översyn och reparation av kommunen brandposter har påbörjats. Under året har det nettoinvesterats för ca 37,9 MSEK. Totalt har 11 tomträtter sålts under året. Den sedan tidigare planerade organisations- förändringen på tekniska förvaltningen har genomförts och den nya organisationen trädde i kraft den 1 januari Ekonomisk analys För den skattefinansieradeverksamheten kan extraordinära händelser förklara kostnadsökningen där vinterväghållningen i början på året var snörik medan mot slutet på året upplevdes den som ganska

58 Årsredovisning mild dock med en varierande temperatur. Resultatet blev ändå ett betydande underskott för vinterväghållningen. Sanering av Hydromacken genomfördes under året med stora kostnader som följd. Detta underskott begränsades genom att toppbelägga sparsamt. Därmed redovisar de skattefinansierade verksamheter ett underskott om ca tkr. För den intäktsfinansierade verksamheten har VA-avdelningen genomfört två kostsamma utredningar där den ena ålades av länsstyrelsen. Att ett överskott ändå kunde erhållas förklaras av en oförutsedd vattenförbrukningsökning där taxeintäkterna för kvartal 4 var ca 2 MSEK större än för de 3 tidigare kvartalsdebiteringarna. De taxefinansierade verksamheterna redovisar ett överskott om ca 123 tkr. Totalt redovisar nämnden ett underskott om ca 921 tkr. BMN / Bygg- o Miljöförvaltningen Bygg- och miljönämnden ansvarar i huvudsak för frågor rörande kontroll av miljö, hälsoskydd och livsmedel samt har det närmaste inseendet över byggnadsverksamheten enligt plan- och bygglagen (PBL). Bygg- och miljönämnden hade den 31 december personer anställda, varav samtliga arbetar heltid. Verksamheten 2011 Den nya bygg och miljönämnden med förvaltning är satt i drift och ett första år har passerat. Efter en inkörningsperiod med upprättande av nya styrdokument, rutiner och nya kontaktytor internt i kommunen så kunde verksamheten komma upp i normalt tempo. Som en följd av omorganisationen blev tillsynen eftersatt under den första tiden och därmed blev intäkterna mindre. Byggsidan har med rådande konjunkturläge haft mindre bygglov och fått lägre intäkter. Bostadsanpassningen hamnade på en högre nivå än budget. Del av underskottet kan också förklaras med kostnader för övergång till ny förvaltning. Nödvändig sammanslagning av databaser för bygg och miljö genomfördes, vilket har varit en utdragen process. Vissa inventarier köptes in till den personal som flyttade fysiskt. En ny plan- och bygglag började gälla 2 maj Ny taxa är antagen av fullmäktige. Effekterna av införande av ny PBL medförde att tid fick läggas på utbildningar för personal och politiker, upprättande av nya rutiner och blanketter samt revidering av informationsmaterial. Taxan för miljöbalken är reviderad och är nu anpassad till det nya systemet med riskklassning. Verksamheterna kommer nu att bedömas mer individuellt vad gäller tillsynsbehov. Livsmedelskontrollen får åter ändrade förutsättningar till Ytterligare en taxa är antagen för det nya ansvarsområdet receptfria läkemedel. Sammantaget för alla ansvarsområden har antalet ärenden legat på samma nivå som tidigare år. Vissa utåtriktade aktiviteter genomfördes såsom minimässa för företag med information om PBL, miljöbalk och livsmedelskontroll. Bygg och miljö- nämnden är från år 2011 delaktiga i satsningen på utveckling av GIS genom medverkan i Geodatasamverkan, vilket är en portal som ger åtkomst till data från en rad myndigheter. Ökade krav och ökat intresse för energifrågor, klimatanpassning och förorenade områden gör att mer tid måste avsättas för detta. Vissa övergripande strategiska dokument bör tas fram och det är grönstrukturplan och vattenplan. Måluppfyllelsen är för aktuell period är god. Ekonomisk analys Under året har vissa kostnadsökningar noterats såsom startkostnader i samband en bildandet av en ny förvaltning samt medverkan i geodatasamverkan på miljösidan. På byggsidan har den rådande konjunkturen yttrat sig genom lägre bygglovsintäkter. Samtidigt som komplicerade anpassningar har genomförts vilket leder till höga kostnader för bostadsanpassningsverksamheten.

59 Årsredovisning Totalt redovisas ett underskott om 756 tkr, vilket är något sämre än vid tidigare prognos. BUN / Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamheten 2011 Vid årsskiftet 2010/11 delades barn- och bildningsnämnden i barn- och utbildningsnämnd och kulturoch fritidsnämnd. Motsvarande delning av förvaltningen kunde genomföras fullt ut under augusti då ny förvaltningschef för kultur- och fritid tillträdde. Vid årsskiftet 2011/2012 utökas barn- och bildningsnämndens uppdrag med en kommunal gymnasieskola. Förberedelser har genomförts på olika nivåer för en kommunal gymnasieskola med begränsat antal gymnasieprogram. Utökning av 70 förskoleplatser och ändrad lagstiftning i förskolan har genomförts med ramkompensation med 7 mkr, (startade redan hösten 2010 med tilläggsbudget från kommunfullmäktige). Elva nya tjänster har inrättats samt en tjänst till den enskilda förskolan EKOT:s platsökning. Lokalerna har utökats med två paviljonger vid förskolan Jan Pers Backe, en paviljong vid förskolan Duvan samt tillfällig omfördelning av lokaler i Strömsholms skola. Sparbeting, elevminskning och förskolans volymökning har genomförts. Verksamheterna anpassade sin organisation inför innevarande läsår. Förskolans budgetläge var ansträngt trots utökad ram utifrån ökad efterfrågan. Prognosen efter april pekade på ekonomisk obalans, merparten inom personalkostnader. Lönerevision, fördröjd uppsägningsprocess med avvecklingskostnader för elevassistenter samt vikariekostnader gjorde att personalstyrkan inte rymdes inom personalbudget för Anpassningsprogram och stram ekonomisk hushållning krävdes. Åtgärderna har varit omfattande och i vissa fall mycket kännbara för verksamheterna, bl.a. att minska kostnaderna för vikarier. En budget i balans med god marginal blev resultatet som medarbetare på alla nivåer i alla verksamheter bidragit till. Med gemensam ambition levereras ett positivt ekonomiskt resultat, plus 0,7 %, vilket innebär drygt 1,6 mkr av en budget på 230 mkr. Ett resultat som medarbetare på alla nivåer i alla verksamheter bidragit till. Slutbetygen åk 9 vårterminen 2011 har förbättrats. Andel godkända i alla ämnen och meritmedelvärdet ökade för kommunen som helhet. Något trendbrott är det inte att tala om men det är glädjande att konstatera en förbättring jämfört med förra året, även om värdena fortfarande är låga. Betygsresultaten kommer fortsatt att vara den enskilt största uppgiften för förvaltning och verksamhet på alla nivåer i organisationen att fokusera på. Den strategiska planen ska verkställas tills betygsresultaten stabilt förbättrats. Statliga satsningar och ett antal projekt bidrar till att öka kompetens och utveckling inom jämställdhet, matematik, läsa, skriva, räkna, elevernas närvaro och entreprenöriellt lärande. Under hösten har barn- och utbildningsnämnden beslutat om mål för kopplade till kommunens vision och övergripande fokusområden. Målen ska vara mätbara och kopplingen mellan mål och medel är en förutsättning för realistiska nåbara mål. Ekonomisk analys Barn- och utbildningsnämndens driftbudgetram 2011 var tkr inkl tilläggsbudget för förskolans etableringskostnader 600 tkr för paviljong II vid förskolan Jan Pers backe och tkr för paviljong vid förskolan Duvan samt 200 tkr för utemiljö.

60 Årsredovisning Vid jämförelse med bokslut 2010 måste beaktas att kultur- och fritidsverksanheten ingick i barn och bildningsnämndens budget. Delårsprognosen efter april tydde på överskridande på personalbudgeten för bl a vikariekostnader och uppsägningslöner med kringkostnader. Stram ekonomisk hushållning har präglat verksamheterna därefter för att få en budget i balans till årsskiftet. Tack vare höstens åtstramning är budgetbalansen återställd. Dessutom finns överskott på energibudget tack vare varm höst samt överskott på barnomsorgsavgifter och sålda förskole/skolplatser. Barn- och utbildningsnämnden lämnar 2011 ett överskott med tkr som motsvarar 0,7%. KFN / Kultur- och fritidsförvaltningen Verksamheten 2011 Det ekonomiska läget har varit ansträngt och nödvändiga besparingsåtgärder har verkställs för att få en verksamhet i balans med de nya ekonomiska förutsättningarna och beslutade ekonomiska ramar. Under året har många arrangemang hållits för både gammal och ung. Ett Kulturliv för Alla och föreläsningsserien har haft ett stort och variationsrikt program. Arrangemanget Tillsammans genomfördes för andra året, denna gång i något större skala på Westerqwarn Pub & Restaurang. Kulturveckorna hade fler programpunkter än någonsin och dessutom några nya kategorier som spel och hälsa. Kultur i förskola och skola har inneburit att kommunens barn från 3 år till åk 9 (sammanlagt 3456 barn och 48 föreställningar/program).tillsammans med skolans kulturombud kan mycket kultur inom teater, musik, författarbesök och skolbio skapas för de begränsade medel som finns i Allmänkulturens ram. En rad åtgärder har genomförts vid Vallmobadet och Skantzö bad och camping under Receptionen vid campingen har byggds om, nya bommar till campingområdet och installation av nytt bokningssystem Turbo. Vid Vallmobadet har ett nytt låssystem installerats. Invallningsmodul för hantering av klor och syra vid Vallmodet och Skantzöbadet blev klart under Installation av en hissanordning var också nödvändig åtgärd för att förbättra arbetsmiljön kring hanteringen av klortunnorna. Biblioteket hyr lokaler av Hallstahem. Under våren renoverades lokalerna som anpassades för att bättre motsvara dagens behov för både besökande och personal. Kostnaderna för renoveringen i form av ökad hyreskostnad är planerad och överenskommen. Kostnader som tillkommit under renovering och vid omflyttning av verksamhet är ofinansierade och måste hanteras inom verksamhetens ram. Ekonomisk analys Vid förra årsskiftet delades Barn- och bildningsnämnden i barn- och utbildningsnämnd och kultur- och fritidsnämnd och tillhörande förvaltning delades i samband med att förvaltningschefstjänst för kulturoch fritid inrättades. Under 2010 fattade barn- och bildningsnämnden beslut om anpassningsprogram för att anpassa verksamheterna till det rådande ekonomiska förutsättningarna utifrån beslut och budgetläge. Programmet innebar utebliven kompensation för pris- och löneökning samt minskad ram med 500 tkr. Dessa förutsättningar för 2011 klarades genom riktade neddragningar där minskade bidrag till vuxenföreningarna med 500 tkr verkställdes. Medel för oförutsett finns inte avsatta för den nya kulturoch fritidsnämnden. Personalbudget beräknades vid delårsprognosen att överskridas med c:a 500 tkr som härrör från avgångsvederlag till områdeschefen för kultur- och fritid. Samtliga enheter har

61 Årsredovisning bidragit till att minska överskridandet, vilket stannade på 135 tkr. Övriga kostnader överskrids med c:a 140 tkr beroende på en efterdebitering av vatten till Ishallen fr o m nov 2008 samt extra-insatser på Ishallen. Bad och camping överskridande på 346 tkr tas av fond. Överskridandet var planerat och avser trygghets-, säkerhets- och miljöåtgärder för boende och personal på Campingen och badet i syfte att återvinna den 4:e stjärnan års resultat blev bättre än prognosen. Kultur o fritids underskott krymptes från 600 tkr till 432 tkr och Bad o campings från planerade 400 tkr till 346 tkr. SN / Socialförvaltningen Verksamhet 2011 har präglats av behov av stora omställningar inom många verksamheter, på grund av kärva ekonomiska förutsättningar, ökade lagkrav och volymökningar. Samtliga verksamheter har gjort ett fantastiskt 2011 vilket bl a inneburit att socialnämnden visar ett ändå gott ekonomiskt resultat. Bokslutet visar ett resultat på -373 kkr. Det ger oss goda förutsättningar Alla arbetar på olika sätt för att ständigt öka måluppfyllelsen av socialnämndens och kommunstyrelsens mål. Ett stort anpassningsprogram har verkställts inom socialförvaltningen under de senaste åren. Som ett led i detta beslutar socialnämnden om grundbemanning inom äldreomsorgen och det pågår fortfarande arbete för att verkställa detta. Arbetsmarknadsavdelningen sätts under hård press p g a samhällsutvecklingen och svarar med att utveckla och utöka verksamheten, för att möta det ökade/förändrade behovet. Under året har önskad sysselsättningsgrad införts för vårdpersonalen och TimeCare har införts på alla enheter. Utvecklingen av kosten är i full fart. Flera viktiga frågor för vår kvalitetssäkring och struktur/tydlighet är påbörjade under slutet av 2010 ny delegationsordning, nytt kvalitetssystem, nya riktlinjer för biståndsbedömning, m.m. Under 2011 har socialchefen bytts ut och tjänsten har varit vakant under några månader, vilket gjort att arbetet med dessa frågor inte gått i planerad takt. Dock fortsätter arbetet under kommande år. Inför kommande mandatperiod har nya mål arbetats fram. Till dessa har nämnden också kopplat indikatorer som ska hjälpa oss att mäta och jämföra måluppfyllelsen över tid. Vi ser fram emot detta med spänning. Året har även inneburit en ökad kundorientering i praktiken. Vilket är angeläget, självklart och bitvis svårt. I arbetet med att implementera kommunens gemensamma vision och värdegrund har dessa brutits ned och konkretiserats i en Inre miljö och en Verksamhetsidé. Den senare lyder: Kunden i centrum kundorientering i praktiken. Tillgänglighet - Tillgänglighet ska prägla alla verksamheter. Graden av tillgänglighet kan se olika ut beroende på verksamhet och behov hos människor. Information - Samhällsmedborgarna och brukarna ska ges tydliga, uttömmande och väl anpassad information. Bemötande - Genom det goda bemötandet skapa optimala förutsättningar för tjänstens genomförande. Bästa möjliga möte. Delaktighet och inflytande - Brukarna ges inflytande över tjänstens utformning, innehåll och utförande. Salutogent synsätt. Pålitlighet/trygghet - Brukarens/kommuninvånarens tillit till att tjänsten utförs på ett sådant sätt som man kommit överens om. Talar gott om varandras verksamheter. Rättssäkerhet - Tjänsten erbjuds och utförs i överensstämmelse med gällande rätt.

62 Årsredovisning Vi måste ALLA våga kliva fram och med rak rygg säga det är jag som är ansvarig, vad kan jag bidra med för att möta brukarens behov, för att utveckla den här arbetsplatsen, den här förvaltningen. Vi skapar en arbetsplats där ansvarstagandet och skapandet är gemensamt utifrån mål och uppdrag. Ekonomisk analys Socialnämndens kostnader är 344 Mkr, med en nettokostnad av 275 Mkr. Socialnämnden redovisar ett underskott på totalt 373 tkr, vilket kan jämföras med 2010 års överskott på 730 tkr. Område Äldreomsorg redovisar ett underskott på tkr, vilket kan jämföras med 2010 års överskott på tkr. Område Omsorgen redovisar ett överskott på 446 tkr vilket kan jämföras med 2010 års underskott på tkr. Område Individ- och familjeomsorg redovisar ett överskott på 653 tkr vilket kan jämföras med 2010 års underskott på tkr. I resultatet inkluderas tkr från planeringsreserven avseende försörjningsstöd.

63 Årsredovisning FRAMTIDEN Ytterligare information över framtiden ges i respektive nämndredovisning. Ks / Ks-förvaltningen Kommunstyrelsen kompenserades ekonomiskt i MoB inom flera områden. Det gör att arbetet med utvecklingen av hemsida, intranet och e-tjänster fortsätter under 2011 utifrån den utökade budget som tilldelats. Kommunstyrelsen beslutade att ta ett övergripande tag i turismfrågorna under den kommande perioden. Arbetet inleddes under Dessutom pågår just nu ett intensivt arbetet med att se över och uppdatera det arbetsgivarpolitiska/ personalpolitiska programmet. Vidare ska arbetet med trygghet, säkerhet och folkhälsa samordnas under den kommande perioden. Anpassningsprogrammet för kommunstyrelsen har genomförts genom vakanshållning av tjänster och en ett antal effektiviseringsåtgärder. Effekten är dock att verksamheten är väldigt känslig för förändringar av olika slag och frånvaro med anledning av sjukdom etc. Dessutom är genomsnittsåldern inom kommunstyrelseförvaltningen hög. Samtidigt framförs önskemål om mer kvalificerat administrativt stöd från verksamheterna. Detta måste hanteras i samband med flerårsplaneringen mål och budget Arbetet med ett nytt personal och lönesystem har fortsatt under året med inriktning på att det nya körs igång hösten Det framförs vidare behov av mer verksamhetsnära stöd på förvaltningarna. Dessa resurser har aldrig förts över till den kommungemensamma administrationen med något undantag. Diskussioner hur förvaltningarna ska lösa detta fortsätter. Kostnaderna för kollektivtrafik ökar mer än förväntat. Detta tillsammans med förändringar som hänger samman med en ny lag om kollektivtrafikmyndighet som träder i kraft fr o m 2012 gör att området har kommer att genomlysts under 2011 från flera synvinklar. Dessutom är KS bidrag till olika organisationer för närvarande underfinansierade med 300 tkr. Utöver ovanstående gäller att leda och samordna avvecklingen av gymnasieförbundet samt dessutom hantera den nu uppkomna situationen med ett svagt söktryck till våra yrkesinriktade program. Översiktligt kan uppdraget formuleras, att säkerställa våra ungdomars gymnasieutbildning på ett såväl ekonomiskt som kvalitetssäkert bästa möjliga sätt. TN / Tekniska kontoret Hallstahammar har ett gynnsamt läge med sin närhet till både Västerås, Eskilstuna och Köping. Goda möjligheter till pendling finns inom regionen vilket gynnar Hallstahammars kommun. Kommunen förväntas därför att ha en fortsatt god efterfrågan på tomter till småhus. Översynen av organisationen slutfördes i slutet av Den nya organisationen med ny struktur startar 1 januari I den nya organisationen skall ett antal nya tjänster tillsättas och all personal skall få möjlighet till kompetensutveckling allt efter de behov som finns. Ny teknik kommer att introduceras allt eftersom den blir tillgänglig och med hänsyn till behov och resurser. Ökad omvärldsbevakning ska leda till bättre resursutnyttjande samt till att vi anammar metoder och arbetssätt som visat sig beprövade och som kan effektivisera verksamheten. Arbetet med en ny grönstrukturplan samt energiplan beräknas starta så snart resurser för detta finns. Ett antal detaljplaner beräknas startas under kommande år. Det är idag osäkert vilka planer som kommer att prioriteras. Hallstahammars kommun är med i Geodatasamverkan vilket har varit och kommer att vara till stor nytta i många projekt.

64 Årsredovisning Det finns ett stort behov av att förbättra beläggningen på kommunens gator och vägar. Inom vissa områden finns bärighetsproblem vilka måste åtgärdas genom en mer genomgripande ombyggnad av vägkroppen. Alternativet att lägga på mer asfalt innebär att man inte löser problemet utan snarare förvärrar det. Tekniska nämnden har tagit fram nya mål som ska gälla fram till Till målen finns indikatorer som kommer att mätas en gång per år. Reningsverk och pumpstationer har ett omfattande eftersatt underhåll. Endast akut underhåll har kunnat utföras under senare år vilket inneburit att nödvändiga effektiviseringar inte kunnat genomföras. För att på sikt få ner driftskostnaderna och förbättra arbetsmiljön behövs omfattande insatser under kommande år. På ledningsnätet fortsätter det sedan tidigare av kommunfullmäktige beslutade investeringsprogrammet i framförallt vattenledningsnätet. Målet är att minska antalet läckor samt att minska driftskostnaderna över tid. BMN / Bygg- o Miljöförvaltningen I takt med att förvaltningen blir mer samkörd kommer arbetet att löpa mer effektivt. Fortsatt arbete sker med utveckling av verksamhetsstöd. Ärendehanteringen, fastighetsdata och annan GISinformation ska sammanlänkas med syfte att få effektivare och mer rättssäker handläggning. Säkerheten ökar vad gäller att få rätt adressat och rätt målgrupp vid t.ex. samråd med det nya systemet. Detta är särskilt intressant på byggsidan vid handläggning av bygglov. De höga sanktionsavgifterna enligt PBL som döms ut om byggnation påbörjas, genomförs eller tas i bruk utan att ansökan är gjord eller om beslut saknas kommer sannolikt att tillämpas under Beloppen är flera gånger den ordinarie bygglovavgiften. Tidigare kunde kommunen välja nivå på avgiften för s.k. svartbyggen. Den möjligheten finns inte nu utan nu ska avgiften dömas ut enligt fastställt belopp. Avgiften tillfaller kommunen när besluten är verkställda. Informationen om detta var vid införandet av nya PBL ytterst blygsam från Boverkets och kommunens sida. Detta ska åtgärdas under En kombination av prisutveckling samt att mer komplicerade anpassningar krävs i större omfattning är bakomliggande orsaker till att trenden med ökade kostnader per bostadsanpassning håller i sig. Demografiska förutsättningar tyder på att antalet anpassningar kommer att öka i framtiden, därför är bedömningen att extra medel bör tilldelas denna verksamhet. Förvaltningen ansluter sig till ett par riks- eller länsprojekt enligt miljöbalken under år Förberedelser görs nu inför projektet tatuering, piercing och fotvård som genomförs 1 jan.- 31 maj Det är inom området hälsoskydd där hygienen är i fokus med bl.a. risk för blodsmitta. Projektet Greppa näringen gentemot lantbruket startar i år, vilket ska leda till effektivare bruk av växtnäring och minskat läckage. Kemikalieinspektionen drar igång ett projekt som ska ge ökad kompetens rörande REACH kemikalielagstiftningen. Sekundärt ger detta effekter såsom rätt val mindre gift, mindre risk mindre spill. Att arbeta med projekt på läns- eller riksnivå är med rätt upplägg givande. Underlag och metoder blir likriktat och tas fram med liten egen insats. Jämförelser fås med andra vilket kan ge flera mått på läget i vår kommun relativt andra. Verksamhetsutövarna ser också att den aktuella frågan även gäller andra utanför kommunen. Livsmedelskontrollen har ännu en gång fått ändrade förutsättningar. Avgiftssystemet blir mer nyanserat, vilket medför att ändring av avgifter inte blir lika drastisk som tidigare. Kraven från livsmedelsverket på heltäckande kontroll har mildrats, vilket ger livsmedelsinspektören möjligheter till

65 Årsredovisning att begränsa kontrollen vid kontrollbesöket till utvalda parametrar. Detta kan ge en effektivare kontroll då tiden kan läggas mer där den bäst behövs. Animaliska biprodukter, grovt uttryckt köttavfall, ska kontrolleras på ett mer omfattande sätt än tidigare som en följd av ett implementerat EU-direktiv. Frågan rör både livsmedelslagstiftningen och miljöbalken och kommer att kräva mer tillsynstimmar. Det nya ansvarsområdet receptfria läkemedel blir först år 2012 ett påtagligt inslag i verksamheten, om än relativt litet. Den inledande fasen med första kontrollbesöken blir dock relativt krävande då allt är nytt vad gäller arbetsuppgifter inom detta område. Områden som får ökad betydelse för hela förvaltningens arbete är energifrågor, förorenade områden och klimatförändringar. De ökade kraven samt ökade intresset för detta kommer att kräva omprioriteringar av tillsynsuppgifter. Frågan om luftkvalitet och luftmätningar har aktualiserats. Naturvårdsverkets roll ändras i sammanhanget, vilket gör att en omfördelning av ansvar mellan stat och kommun sker. Luftvårdsförbundet är en viktig aktör i sammanhanget och bör nu kunna bistå kommunen mer vid mätning i tätort än förut. Övergripande och mer på sikt är behovet av ett antal planer där bygg och miljöförvaltningen har en aktiv roll. Dessa planer är främst vattenplan och grönstrukturplan, Framtagande av energi- och klimatstrategi är också ett arbete där förvaltningen har en roll. Andra planer som skulle kunna realiseras är ett kommunalt miljöprogram. Alla dessa exempel är resurskrävande uppgifter som kräver omfördelning av resurser på berörda förvaltningar och då även på bygg och miljöförvaltningen. Tempot i arbetet får givetvis anpassas till en realistisk nivå utifrån givna förutsättningar. Arbete med vattenplan, miljöprogram och naturvårdsplan måste också förankras politiskt om dessa planer ska verkställas. Vattendirektivet innehåller krav på att kommunen ska ta fram åtgärdsplaner. Bygg och miljöförvaltningen tolkar detta som att en vattenplan bör tas fram inom några år. Frågan är tvärsektoriell och ligger inledningsvis på ett strategiskt plan. Ansvaret för detta arbete kan ligga på kommunstyrelsen, tekniska eller bygg och miljöförvaltningen. Grönstrukturplanen är i traditionell mening primärt ett dokument för planavdelningen att ha till hands i handläggningen vid upprättande av planer. Bygg och miljöförvaltningens kompetens behövs dock i arbetet för värdering och tolkning av indata. Beroende på ambitionsnivå så kan grönstrukturplanen bli ett värdefullt dokument med bredare betydelse i flera sammanhang. Det kan användas för utveckling av rekreationsområden, vid förvaltning av grönområden eller användas för naturvården i tätortsnära miljö. Ett miljöprogram ger kommunen ett uthålligt stöd i arbetet med att förbättra livsmiljön för kommuninvånarna. Det ger trovärdighet och goodwill om man visar upp ett planerat övergripande miljöarbete. En del av det som görs redan idag kan struktureras, i vissa fall utvecklas och åtminstone synliggöras i denna plan.

66 Årsredovisning BUN / Barn- och utbildningsförvaltningen Indikatorer för att följa måluppfyllelse Mål för kompletteras av barn- och utbildningsnämnden med beslut om indikatorer för uppföljning av måluppfyllelsen. Beslut väntas i februari. Verksamhetsplanen för 2012 utformas utifrån de nya målen med tillhörande indikatorer. Strategi för ökad måluppfyllelse Verkställighet av den strategiska planen prioriterar för 2012 på två fokusområden, undervisning och hälsa. Åtgärder riktas allt mer till processer i skolans vardag. Bemötande och förväntningar att klara alla elever med godkända resultat i skolans vardag ligger i fokus. Det är ett gemensamt uppdrag för alla som verkar i skolan att bidra i sin yrkesroll för att skapa de bästa förutsättningar för elevernas lärande. Olika projekt pågår med syfte att öka måluppfyllelsen, en del skapade av egna medel andra genom statliga satsningar som lokala näringslivets medverkan inom entreprenörskap i skolan, kultursatsningar, matematikprojekt etc. Elevsociala team ska skapas på 6-9 skolor. Goda exempel från andra skolor ska tas tillvara. Förutsättningar och tid för rektors pedagogiska ledning förstärks genom att lyfta ansvaret för måltidsverksamheten från enhetsnivå till områdesnivå. Organisation av vaktmästarfunktion och administrativt stöd utreds. Vikariebudget Vikariebudget har inte tidigare särskilt avsatts. För att få en realistisk budget beslutades inför internbudget 2012 att avsätta en del av verksamheternas personalbudget till vikarier, vilket påverkar grundbemanningen. Behörighetskomplettering En skattning av kommunens framtida lärarbehov behöver göras innan planeringen av behörighetskomplettering kan slutföras. Den statliga delfinansieringen för Lärarlyftet II minskar kraftigt vilket har betydelse för de villkor som kan erbjudas lärare som behöver komplettera sin behörighet. Beslut måste tas kring ansvar, omfattning och villkor för komplettering för de som saknar full behörighet. Ensamkommande barn Från januari 2012 finns i kommunen organisation för att ta emot ensamkommande barn enligt avtal med Migrationsverket. Skolorna, främst högstadiet och gymnasiet, tar emot eleverna i skolan på samma sätt som andra nyanlända utifrån individuella behov och förutsättningar. Framtida planering för förskolans utökning Kommunens bedömning utifrån befolkningsprognos är att efterfrågan på förskoleplatser ökar med ca 20 platser/år. I mål och budget planeras 2,2 miljoner/år i utökad ram till förskolans platsutökning. Intresse från alternativa utförare av förskoleverksamhet innebär att barn och ekonomi fördelas på fler utförare. Behovet av förskoleplatser i kommunal regi är svårt att planera över tid. Återhållsam, stram hushållning krävs och beredskap för snabba förändringar.

67 Årsredovisning I en kostnadseffektiv ekonomi finns inte utrymme för att hålla platser i beredskap. Samtidigt behöver nyinflyttade snabbt få plats i förskolan d.v.s. kort framförhållning att ordna platser och bra mottagande av barn och föräldrar. Ambitionen är att alla ska få plats på önskat datum. Ny förskola i Kolbäck Under 2010 beslutades att bygga en ny förskola i Kolbäck för förskolan Koltrastens behov och för förskolan Myrans (framtida) behov av bättre lokaler/utemiljö. Förberedelser för byggnationen pågår hos tekniska förvaltningen. Beslut om byggnation och finansiering förväntas tas före sommaren 2011 Kommunal gymnasieskola Från årsskiftet utökades barn- och bildningsnämndens uppdrag med gymnasieskola i kommunal regi. Gymnasieskolan erbjuder fyra yrkesinriktade gymnasieprogram ( BA,EE, IN, VF), introduktionsprogram (INTRO) samt ridsportgymnasium vid ridskolan i Strömsholm (RSG.). Planering och marknadsföring pågår och mycket arbete återstår innan gymnasieskolan i kommunal regi hittar sin form med ekonomi, personal, lokaler och stabil god elevtillströmning. I mitten av februari kommer elevernas ansökningar att presenteras. Söksiffrorna utgör ett bedömningsunderlag för planering inför nästa läsår, även om eleverna har möjlighet att göra omval under våren. Söksiffrorna per mitten februari är väldigt låga och det mesta tyder på att det inte går att starta några nya yrkesettor till höstterminen KFN / Kultur- och fritidsförvaltningen Att sätta kunden i centrum är en central målsättning för att uppnå hög kvalitet inom verksamheterna. Det innebär att allt verksamheterna erbjuder i form av tjänster för våra kommuninvånare och samverkansparter ska ha sin utgångspunkt utifrån deras behov och förväntningar och levereras med de kvalitetsnormer som de vill ha. Att medvetandegöra vad detta konkret innebär för våra verksamheter och medarbetare är ett viktigt fokusområde för den närmaste tiden. I samband med att kommunledningsförvaltningen under 2011 inrättade en informationsavdelning inleddes samarbetet mellan Kultur & Fritids enheter och informationsavdelningen. För att bättre synligöra kommunens kultur och föreningsliv för besökare och kommuninvånarna behöver kultur- och fritidsförvaltningens marknadsförings- och kommunikationsplattform under 2012 ytterligare vidareutvecklas. Musikskolan planerar att tillsammans med förvaltningsledningen utarbeta ett förslag till en fördjupad samverkan med kommunens för- och grundskolor. Syftet är att utveckla nya pedagogiska arbetsmetoder tillsammans med skolans lärare i estetiska lärprocesser och därigenom bidra till att förverkliga kommunfullmäktigemålet "Sveriges bästa, för-, grund- och gymnasieskola". Denna verksamhetsutveckling kräver förstärkning av den administrativa sidan och utökning av antalet tjänster inom musikskolan i områdena dans, film/media, musik, sång och drama. Kommunen äger en stor konstsamling som behöver inventeras och tas om hand för att kunna bevaras för kommande generationer. Flera betydande konstverk riskerar att förstöras om inte åtgärder för att bevara dem genomförs inom en snar framtid. Under 2012 har resurser avsatts i budget för att verkställa en första inventering. En utveckling av konstverksamheten behöver dessutom genomföras under de närmaste åren för att bättre kunna stödja barn och ungas kreativa skapande under skol- och fritid.

68 Årsredovisning SN / Socialförvaltningen Individ och familj Samverkan kommer att på flera sätt bli avgörande för Individ och familjs resultat för IFO kommer inte ensamt att klara av utmaningen att ge stöd och hjälp till de som söker bistånd från verksamheten. Arbetet med nya riktlinjer för biståndshandläggning är högt prioriterat. Genom detta finns förhoppningen att bistånd kan ges enklare och mer lättillgängligt samt att samverkan mellan myndighetsutövning och verkställighet ska effektiviseras kommer individ och familj ta över vuxenutbildningen från Kantzowska gymnasieförbundet. Under 2011 har gjorts ett gediget arbete inför övertagandet. Vi ser fram emot att har vuxenutbildningen under samma tak som försörjningsstöd och arbetsmarknadsfrågor, det kommer att ge oss möjligheter att arbeta ännu mer intensivt med de som idag står utanför arbetsmarknaden. Målgruppen psykiskt funktionsnedsatta kommer att vara i fokus under Vi saknar både boende och sysselsättning för denna grupp. Omsorgen Behovsinventeringen (den s k lokalplanen) ska revideras under Redan nu ser vi att det framförallt är brukare/kunder inom det neuropsykiatriska området som kommer att stå för den eventuella volymökningen. Den nya gruppbostaden vid Bondegatan öppnar under våren Starta arbetet med att ta fram en brukarenkät. Uppföljning av det förändrade upplägget inom hela Omsorgen (sammanförandet av vissa dagliga verksamheter med gruppbostäder) kommer att ske under våren och hösten Genomföra utbildningsinsatser för det ekonomiska bidraget omsorgen fått via stimulansmedel. Till medarbetare som arbetar med brukare/kunder inom det neuropsykiatriska området. Äldreomsorgen Fortsätta arbetet att skapa ny kultur i Äldreomsorgen/tänka nytt. Införandet av Hemsjukvård Införande av Time Care Pool, Anpassning till grundbemanning är inne i sin slutfas. Fortsatt arbete vad gäller SOL dokumentation och genomförandeplaner. Två stora projektarbeten är aktuella framöver Värdighetsgarantier och Bo bra på äldre dar. Utveckla kvalitetsarbetet inom hälso- och sjukvården, samt inkludera hemsjukvården i detta arbete.

69 Årsredovisning INVESTERINGSREDOVISNING INKL FLERÅRSÖVERSIKT INVACK Ansvar ÅRETS REDOVISAT ACK. REDOVISAT Projekt BUDGET I ÅR 3 ÅR BAKÅT - NU Kod Ansvar Jan 11 - Mån Jan 11 - Mån Jan 08 - Mån ANSVAR 5 INVESTERINGAR PROJEKT 2002 VALLMOOMRÅDET, GATA 650,0-42,1-199, DUVHÄLLARNA ETAPP ,0-49,8 8, HERRSKOGEN, GATA 0,0 978, , EXPLOATERING GATAN 900,0 28,3 28, EXPLOATERING VALEDN 900,0 22,9 22, NYA CYKELVÄGAR 4 000,0 0,0 0, ÖSTRANIBBLE 2,GATA 626,0 89,4 277, ÖSTRA NIBBLE 2,LEDNING 1 000,0 162,5 165, FÖRNYELSE BELYSNING 500,0 538, , TRAFIKSÄKERHETSÅTGÄRDER 200,0 155, , GATUOMBYGGNAD 1 150, , , PUMPSTATION 1 004,0 0,0 554, KVÄVERENING , , , HERRSKOGEN, LEDNING 0,0 980, , VA INV PKT , , , VATTENTORNET I KBK 0,0 486,4 569, DIV OBJEKT, VÄRME-VENT 1 025,0 504, , VÄRME RIDSPORTENS HUS 0,0 553,7 553, VÄRME STRÖMSHOLM 0, , , SANERING VA 1 100,0 302, , TN OFÖRUTSEDDA INVEST 2 000,0 0,0 0, NIBBLESKOLAN, FÖNSTER 1 000, , , NIBBLESKOLAN FJÄRRV, 3 500,0 984, , FÖRSKÖNING CENTRUM 300,0 318,6 991, FÖRSKOLELOKALER 6 000,0 75,2 75, LSS-BOENDEPLATSER 7 000, , , LSS BOENDEPLATSER 0, , , FULLSTOR IDROTTSHALL KBK ,0 0,0 0, INVESTERING MARK 0,0 78, , RESERVKRAFT K-HUSET 600,0 110,4 725, UTB STADSNÄT 8 000, , ,9 Totaler , , ,0 INVACK Ansvar ÅRETS REDOVISAT ACK. REDOVISAT Projekt BUDGET I ÅR 3 ÅR BAKÅT - NU Jan 11 - Mån 13 Jan 11 - Mån 13 Jan 08 - Mån 13 Kod Ansvar ANSVAR INKOMSTER PROJEKT 2002 VALLMOOMRÅDET, GATA 0,0-79,8-708, DUVHÄLLARNA ETAPP 2 0,0-69,8-217, TOMTRÄTTSMARK 0,0-165, , INVESTERING MARK 0,0-13, ,2 Totaler 0,0-327, ,4

70 Årsredovisning MEDARBETARE Hallstahammars kommun hade den 31 december personer anställda, varav 971 kvinnor och 179 män. Kvinnornas medelålder är 47,0 år och männens 49,5år. Åldersstruktur 60- år 19% -29 år 6% år 16% år 31% år 28% Figur 1. Åldersstruktur anställda Hallstahammars kommun Månadsanställd personal. Sysselsättningsgrader 74 % arbetar heltid och 26 % arbetar deltid. Av de kvinnliga arbetstagarna arbetar 71 % heltid och 29 % arbetar deltid. Av de manliga arbetstagarna arbetar 92 % heltid och 8 % arbetar deltid Deltid Heltid 0 Kvinnor Män Figur 2. Sysselsättningsgrad kvinnor och män Hallstahammars kommun

71 Årsredovisning Personalkategorier Kvinnor Män Totalt Ledningsarbete Handläggararbete Administratörsarbete Sjuksköterska Undersköterska/skötare Vårdbiträde/vårdare Personlig assistent Rehab/förebyggande Socialsekreterare Övrig social/kurativ Grundskollärare Gymnasielärare Förskollärare Fritidspedagog Övrigt lärararbete Barnskötare Dagbarnvårdare 1 1 Elevassistent Övrig skol/förskole Fritidsledare Bibliotekarie/ass 6 6 Övrig fritid/kultur Teknisk handläggare Ingenjörer 3 3 Tekniker Hantverkararbete Köks/måltidsarbete Städ/tvätt/renhållning Totalt Figur 3.Antal anställningar Hallstahammars kommun fördelat på personalkategori och kön Månadsanställd personal Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro Hallstahammars Åldersintervall Totalt Totalt Totalt Totalt kommun tertial år år 50 år Antal anställda 62,7 515,2 594,4 1172,3 1169, Anst. dagar : antal Sjukdagar : antal 633, , , , : per anställd 10,1 12,7 19,9 16,2 17,1 18,9 25 : % av anst.dagar 2,8 3,5 5,5 4,4 4,7 5,2 6,8 Sjukfrånvaro Hallstahammars kommun uppdelat på ålder Standardurval och sjukdagar omräknat med hänsyn taget till omfattning. Åren 2009 och 2010 låg sjukfrånvaron för hela Hallstahammars kommun på 5,2 % respektive 4,7 %. Nu är siffran nere på 4,4 %.

72 Årsredovisning Andelen långtidssjukskrivningar längre än 90 dagar utgör 42 % av antalet sjukdagar, vilket är en liten ökning gentemot år 2010 då den utgjorde 41% (år %). I och med att sjuktalen gått ned successivt under flera år har arbetsgivarens kostnader sjunkit och premien för avtalsförsäkringen har följdriktigt också sänkts. De positiva effekterna av minskad sjukfrånvaro bör vara ökad produktivitet, minskade vikariekostnader och administration samt ge bättre planeringsförutsättningar för kärnverksamheten. Pensionsavgångar Under året har 36 medarbetare avgått med pension. I paritet med anpassningsprogram och elevunderlag etcetera har inte samtliga tjänster återbesatts. Av medarbetare som avgått med pension har 11 personer beviljats pensionsförstärkning enligt vår pensionspolicy. Av dessa har 4 st uppnått pensionsåldern under 2011 då pensionsförstärkningen upphör. Pensionspolicyn möjliggör olika pensionslösningar Pensionspolicyn har öppnat för nya alternativa pensionslösningar, där det finns möjlighet att byta ut den förmånsbestämda ålderspensionen till alternativ pension enl bilaga 2 till KAP-KL. Dock har ingen medarbetare valt att göra detta under Policyn medger möjlighet att löneväxla med max 20 % av lönen och därtill betalar arbetsgivaren ett tilläggsbelopp på 7,5 % då löneväxlingen ska vara kostnadsneutral för kommunen. Tillägget består av skillnaderna mellan sociala avgifter och löneskatt samt en jämkning mellan kommunens ökade administration och minskningen av försäkringskostnader gällande de kollektivavtalade försäkringarna. Femton medarbetare löneväxlar (varav en upphörde ) och löneväxlingsbeloppet uppgår till kr och tilläggspremien är kr, totalt kr. En medarbetare har haft minskad arbetstid med oförändrat tjänstepensionsintjänande t o m Syftet med den möjligheten är att öka förutsättningarna för äldre anställda att fortsätta arbeta samt att underlätta generationsväxlingen. Av dem som avgått med pension under året har 11 medarbetare beviljats pensionsförstärkning med hänvisning till anpassningsprogrammet och/eller verksamheternas förändrade behov av personal. Sjukfrånvaro-rehabilitering-friskvård Arbetet med ohälsan har fortsatt under året. Vi har samverkansavtal med försäkringskassan sedan 2008 och det har gett ytterligare struktur på arbetet genom att exempelvis samma försäkringskassehandläggare arbetar med kommunens anställda oberoende av bostadsort. Medarbetarna har enkelt kunnat nå handläggarna och det har bidragit till att förkorta rehabiliteringsprocessen. Rehabiliteringsmöten med olika parter; företagshälsovård, försäkringskassa, närmaste chef samt vid behov PA-stöd, har planerats in med berörd arbetstagare. Rehabutredningar sker kontinuerligt utifrån behov och Hammarhälsan har varit ett stöd i det arbetet. För de rehabiliteringsåtgärder som satts in har vi beviljats 75 tkr från AFA (217 tkr 2010). I förebyggande syfte stödjer vi medarbetare som deltar i fysiska aktiviteter med ersättning för gymkort/motsvarande med 50 %, max 1500 kr/år. Under året betalades 258 tkr till 385 medarbetare (under 2010: 237 tkr till 306 medarbetare). För de fria bad som arbetsgivaren ger möjlighet till betalades 68 tkr. Sjukfrånvaron i procent av den sammanlagda arbetstiden för samtliga tillsvidareanställda exkl timanställda År % 8,2 7,1 5,3 4,7 4,4 När vi redovisar sjukfrånvaron utifrån anvisningarna från Sveriges kommuner och landsting för att kunna jämföras med övriga kommuner/landsting blir sjukfrånvaron 4,4 % (4,7 % 2010). Av kommunens anställda har nästan en tredjedel ingen sjukfrånvaro under året (32 % år 2010).

73 Årsredovisning Hedersbevisning I december 2011 hedersbevisades 17 medarbetare. Kriterierna för hedersbevisning är att man varit anställd 25 år respektive förtroendevald 12 år. Under 2011 fanns ingen förtroendevald som uppfyllde dessa kriterier. Kompetensutveckling Samtliga chefer har deltagit i Ledarforum, där aktuella teman diskuteras vid minst fyra tillfällen per år. Värdegrunden, strategisk måluppfyllelse, personalpolitiskt program och anpassningsprogrammet har varit några av årets programpunkter. Föreläsning om arbetsmiljökommittéernas uppgifter och arbetsmiljölagen har genomförts för ledamöter och suppleanter i kommunens samtliga arbetsmiljökommittéer. Internt har återkommande arbetsmiljöutbildningar för chefer/arbetsplatsombud/skyddsombud genomförts. Inom ramen för kommunens handikapplan har Carl Älfvåg, generaldirektör för Hadisam, föreläst för personal och förtroendevalda om hur vi kan göra kommunen och våra verksamheter mer tillgängliga. Arbetet med värdegrund bestående av delarna kunden i centrum, ständiga förbättringar och hållbarhet/uthållighet - har pågått på respektive arbetsplats under året. Under året har arbetet med ett personalpolitiskt program pågått. Kommunledningsgrupp, chefer politiker och fackliga organisationer och har deltagit i förankringsarbetet. Personalekonomisk redovisning REDOVISNING AV SJUKFRÅNVARON ENLIGT REDOVISNINGSLAGEN Dagar Procent Dagar Procent Dagar Procent Dagar Procent Total sjukfrånvarotid ,4% ,7% ,3% ,1% därav 60 dgr eller mer ,1% ,3% ,10% ,7% Fördelning Kvinnor ,5% ,9% ,5% ,4% Män ,0% ,4% ,4% ,3% Åldersgrupper Upp till 29 år Kort Lång Summa 634 2,8% 531 1,7% 718 2,4% ,7% Mellan 30 o 49 år Kort Lång Summa ,5% ,2% ,3% ,8% Från 50 år Kort Lång Summa ,5% ,6% ,8% ,5%

74 Årsredovisning Fördelning av sjukfrånvarotiden Kort sjukfrånvaro Kvinnor ,2% ,7% ,1% Män ,3% ,3% ,2% Lång sjukfrånvaro (mer än 60 dgr) Kvinnor ,8% ,3% ,9% Män ,7% ,7% ,8% Åldersgrupper Upp till 29 år Kort ,80% 531 0,0% ,5% Lång ,20% 0 0,0% ,5% Summa 634 3,3% 531 2,6% 718 3,0% Mellan 30 o 49 år Kort ,60% ,2% ,4% Lång ,40% ,8% ,4% Summa ,4% ,7% ,2% Från 50 år Kort ,30% ,8% ,3% Lång ,70% ,2% ,7% Summa ,3% ,4% ,8% Tillsvidareanställda ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR Gr 1 A Gr 1 B Summa Vikarier Gr 1 A Gr 1 B Summa Könsfördelning totalt % Kvinnor Män Totalt Heltid Deltid TOTALT %-heltid 66% 66% 68% 67% 65% 66% 66% 74% Tillsvidareanställda hel resp deltid Heltid Deltid

75 Årsredovisning Vikarier, hel resp deltid Antal Heltid Deltid År Könsfördelning % Procent Kvinnor Män År Andel heltider 76% 74% 72% 70% 68% Andel heltider 66% 64% 62% 60%

76 Årsredovisning RESULLTATRÄKNING BUDGET REDOVISAT BU-RES REDOVISAT REDOVISAT Tusental kronor VERKSAMHETERNAS INTÄKTER R VERKSAMHETERNAS KOSTNADER R AVSKRIVNINGAR VERKSAMHETERNAS NETTOKOSTNADER JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER R SKATTEINTÄKTER R GENERELLA STATSBIDRAG R FINANSIELLA INTÄKTER FINANSIELLA KOSTNADER RESULTAT FÖRE EXTRA ORD POSTER EXTRA ORDINÄRA POSTER ÅRETS RESULTAT ********JUSTERAT RESULTAT********

77 Årsredovisning NOTER RESULTATRÄKNINGEN (R) Tusental kronor BUDGET UTFALL UTFALL UTFALL Not R1 VERKSAMHETERNAS INTÄKTER Interna poster (enligt spec) JUST VERSAMHETERNAS INT Not R2 VERKSAMHETERNAS KOSTNADER Interna poster (enligt spec) JUST VERKSAMHETERNAS KOSTN AVSKRIVNINGAR VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD JÄMFÖRESLESTÖRANDE POSTER VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD Verksamhetens intäkter R Statsbidrag Övriga bidrag Barnomsorgsavgifter Äldreomsorgsavgifter Vatten o renhållningsavgifter Hyror Försäljning Övriga intäkter Verksamhetens kostnader R Personal Personalförsäkringsavgifter Pensionskostnader Löneskatt Bidrag, transfereringar Entreprenader o köp av verksamhet Hyror, mm Underhåll mm Energikostnader Förbrukning mm Övriga verksamhetskostnader Jämförelsestörande poster R Tomträttsförsäljningar (reavinst) Nedsatta avtalsförsäkringar Sänkt pålägg intjänad semester Indexering Citybanan Skatteintäkter R Prel skatteintäkter Avräkning skatter Generella statsbidrag R Inkomstutjämn Bidrag Strukturbidrag Införandebidrag Regleringsbidrag Bidrag För Lss-Utjämning Kom Fastighetsavgift Konjunkturstöd Kostnadsutjämningsavgift

78 Årsredovisning KASSAFLÖDESRAPPORT Tusental kronor DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, mm (avskrivningar) Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Förändring av fordringar Förändring korta skulder Förändring avsättningar Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av anläggningstillgångar Försäljning av anläggningstillgångar Exploateringsverksamheten avgår Kassaflöde från investeringsverksamhet FINANSIERINGSVERKSAMHET Nyupptagna lån Amortering Lösen lån (under år 2011 kortf skuld) Medfinansiering infrastruktursatsningar Skuld infrastruktursatningar (kvar att resultatföra) Långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamhet Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Kassaflödesanalys Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalysen. Likvida medel Kassa och bank

79 Årsredovisning BALANSRÄKNING REDOVISAT REDOVISAT REDOVISAT TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Mark byggnader och tekniska anläggn B Maskiner och inventarier B SUMMA MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLG FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR B MEDFINANSIERING B SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd B Fodringar B Pensionsplaceringar B Kassa och bank B SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR O SKULDER EGET KAPITAL B Årets resultat Summa eget kapital AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner o tvister B SUMMA AVSÄTTNINGAR SKULDER Långfristiga skulder B Lång skuld Citybanan B Kortfristiga skulder B SUMMA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL AVSÄTTN O SKULD Borgen och ansvarsförbindelser B Soliditet exkl pensionsåtagande 66,4% 63,5% 63,1% Soliditet inkl pensionsåtagande 17,0% 19,4% 14,8%

80 Årsredovisning B1 NOTER BALANSRÄKNING MARK BYGGNADER O TEKNISKA ANL MARKRESERV VERKSAMHETSFASTIGHETER FASTIGHET FÖR AFFÄRSVERKS PUBLIKA FASTIGHETER EXPLOATERINGSFAST (OMSt) FASTIGH ANNAN VERKSAMHET SUMMA Anskaffningsvärde (brutto fr 1996) Ackumulerande avskrivningar (från 1996) Bokfört värde B2 MASKINER O INVENTARIER MASKINER INVENTARIER BILAR O ANDRA TRANSPORTM SUMMA Anskaffningsvärde (brutto fr 1996) Ackumulerande avskrivningar (från 1996) Bokfört värde B3 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR AKTIER O ANDELAR LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR SUMMA B URSPRUNGL BELOPP INFRASTR RESFÖRDA BIDRAG INFRASTRUK Kvar att täcka SPEC AKTIER O ANDELAR Mälarenrgi Elnät AB Hallstahammars Fastighets AB (HFAB) Strömsholms Utvecklings AB (STUTAB) Kommuninvest Västmanlands Avfalls AB (VAFAB) Västmanlands Lokaltrafik AB (VLAB) Diverse småinnehav SUMMA

81 Årsredovisning B OBLIGATIONER FÖRLAGSBEVIS OSÄKER DEL OBLIGATIONER SUMMA SPEC OBLIGATIONSINNEHAV Aktierelaterade Blandrelaterade Råvarurelaterade Valuta-Ränterelaterade SUMMA Beräknat index 31/12-11 :103 B5 FÖRRÅD BENSIN DIESELOLJA RENHÅLLNING BERGLAGER TRÅNGFORS SUMMA B6 FORDRINGAR EXPLOATERINGSVERKSAMHET DIV KUNDFORDRINGAR KUNDFORDRINGAR VA+RENH OSÄKRA KUNDFORDRINGAR X PREL LÖNESKULD X AVRÄKNINGSKONTON DEPONERING ELAVTAL HANDKASSOR VÄXELKASSOR MÄLARSKOG FORDRINGAR HOS STATEN KORTFR FORDR KONCERNFÖRET DIV FORDRINGAR SKATTEFORDRAN AVGIFTER DEC BARNOMSORG AVGIFTER DEC ÄLDREOMSORG LEVERANTÖRSFAKT MELLAN ÅR REDOVISN LUDVIKAMOMS SUMMA

82 Årsredovisning B8 KASSA BANK PG POSTGIRO PG DEVISX PG WINSAM SPARBANKEN SVENSKA HANDLESBANKEN NORDEA SPARBANKEN, SKANTZÖBADET SUMMA B9 EGET KAPITAL EG KAPITAL ING VÄRDE Året resultat (skattekol) Året resultat ((affärsvht) VA-VERKETS RESULTATFOND RENH-VERKETS RESULTATFOND BAD-CAMPING RESULTATFOND INTERN FÖRSÄKRINGSFOND SUMMA B10 AVSÄTTNINGAR PENSIONER AVSÄTTN PENSION LIKN FÖRP Spec pensionsskuld Arbetstagare Visstidspensioner Löneskatt Såp-MBR Individuell del, se korta skulder Andra avsättningar Tvistliga poster (El-avtal samt skadestånd va) B LÅNGFRISTIGA SKULDER Kort del, nästa års amortering SPP LÅN NR SPP LÅN NR STADSHYPOTEK SPINTAB SPINTAB KOMMUNINVEST NORDEA HYPOTEK SUMMA

83 Årsredovisning B LÅNG SKULD CITYBANAN SUMMA LÅNGA SKULDER B KORTFRISTIGA SKULDER KORTFR DEL AV LÅNG SKULD KORTFR SKULD KONCERNFÖRET DIV KORTFRISTIGA SKULDER STATSBIDRAG FLYKTINGMOTTA EGNA MEDEL FAKTUROR ÖVER ÅRSSKIFTET PG FAKTURABETALNING X BG FAKTURABETALNING PROC FAMILJEOMSORG PG/BG MOMS, REDOVISNINGSKONTO , PERSONALENS KÄLLSKATT , AVR SKATTER O AVGIFTER , F-SKATT , UPPLUPNA LÖNER , GR I SEMESTERLÖNESKULD , GR II SEMESTERLÖNESKULD , FERIELÖNESKULD , UPPEHÅLLSLÖNESKULD , UPPLUPNA SOC AVGIFTER , UPPLUPNA RÄNTEKOSTNAD , UPPL PENSIONSKOST IND DEL ,9 ÖVRIGA INTERIMSKULDER ,0 SUMMA

84 Årsredovisning B14 BORGEN O ANSVARSFÖRBINDELSER (Mkr) A. Kommunala bolag Hallstahammars Fastighets AB 510,6 515,60 515,61 Kolbäcksådalens Gymnasieförb (chkredit) 10,00 10,00 10,00 B. Övriga 27,87 27,61 28,39 C. Förlustansvar för egna hem 0,80 0,90 1,01 SUMMA 549,27 554,11 555,01 PENSIONERFÖRMÅNER FÖRE 316,4 285, ,92 SÄRSKILD LÖNESKATT D:O 76,76 69,37 73,73 ÅTAGANDE GYMNASIEFÖRBUND 26,43 23,94 25,2 SÄRSKILD LÖNESKATT D:O 6,41 5,81 6,11 SUMMA INOM LINJEN ,05 408,96 LEASINGAVTAL 8,61 9,01 6,20 SUMMA 983,88 948,17 970,17 Till säkerhet för samtliga förpliktelser som Kommuninvest i Sverige AB ingått eller kommer att ingå har Hallstahammars kommun solidariskt i borgen ekonomisk förening. Medlem som har infriat sitt åtagande enligt borgensförbindelsen än medlemmar med mindre eller ingen upplåning

85 Årsredovisning PENSIONSFÖRVALTNING SAMT PENSIONSKOSTNADER En medveten strategi gäller sedan ett antal år beträffande pensionsåtagandet. Kommunfullmäktige har beslutat om en långsiktig strategi för att delvis matcha åtagandet. Totalt beräknas åtagandet uppgå till drygt 426 Mkr (2010:385 Mkr) inkl skulder/åtaganden i dotterföretagen medan avsättning i garantiprodukter uppgår till nominellt 241 Mkr. Avsättningarna påbörjades år Åtagandet är säkrat till cirka 56 % Pensionskostnader Tusental kronor Skuldförändring Försäkring Utbet p-kostnader Ind del Finansiell kostnad Avgiftsbefrielseförsäkring DELSUMMA LÖNESKATT TOTALT "INOM LINJEN" Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Aktualiseringar Bromsen + övrig post "Beräknad löneskatt" Summa Tillkommer grundändring Löneskatt d:o Summa förändring ansvarsförb Totala kostnader pensioner (synliga o dolda) inkl grundändring

86 Årsredovisning UPPLYSNING OM PENSIONSFÖRPLIKTELSER OCH PENSIONSMEDEL Miljoner kronor Individuell del, som redovisas som kortfristig skuld 15,33 15,44 15,12 14,96 13,86 12,55 Löneskatt dito 3,60 3,75 3,90 3,63 3,36 3,04 Avsättning för ålders- garanti/visstidspensioner 0,54 2,57-1,00-0,99-0,46 1,57 Löneskatt dito 0,13 0,60-0,24-0,23-0,11 0,35 Årets pensionsutbetalningar till anställda som gått i pension 15,54 12,48 13,53 12,75 11,29 10,95 Löneskatt dito 4,03 2,93 3,50 2,99 2,74 2,46 Premie avgiftsbefrielseförsäkring 0,00 0,00 0,00 1,42 1,78 1,70 Löneskatt dito 0,00 0,00 0,00 0,34 0,43 0,38 Försäkring över "taket"-löpande premier 2,75 2,96 4,63 2,58 3,88 1,16 Löneskatt försäkringarna 0,65 0,69 1,12 0,61 0,94 0,26 Finansiell kostnad 0,39 0,10 0,44 0,28 0,25 0,21 Summa pensionskostnader i resultaträkningen 42,95 41,52 41,00 38,34 37,96 34,63 Skulder/Åtaganden i balansräkningen samt inom linjen Avsättning för ålders- garanti/visstidspensioner 8,15 7,84 5,23 6,04 7,02 7,49 Löneskatt dito 1,92 1,83 1,27 1,46 1,70 1,82 Åtagande före år 1998, kommunen 316,40 285,93 303,92 295,01 293,22 252,79 Löneskatt dito 76,76 69,37 73,73 71,57 71,14 61,33 Åttagande före år 1998, gymnasieförbundet (vår andel) 26,43 23,94 25,2 25,44 25,74 22,61 Löneskatt dito 6,41 5,81 6,11 6,17 6,24 5,49 Summa skulder/åtaganden i balansräkningen 436,07 394,72 415,46 405,69 405,06 351,53 samt inom linjen Öronmärka tillgångar värdepapper 240,79 227,29 206,11 209,76 192,93 147,20 Andel av åtagandet som säkrats mot tillgångar 55,2% 57,6% 49,6% 51,7% 47,6% 41,9%

87 Årsredovisning SAMMANSTÄLLD RESULTATRÄKNING Hela koncernen Kommunen Hallstahem Gymansieförb RESULTATRÄKNING VERKSAMHETERNAS INTÄKTER VERKSAMHETERNAS KOSTNADER AVSKRIVNINGAR JÄMFÖRELSESTÖRANDE POST VERKSAMHETERNAS NETTOKOSTNAD SKATTEINTÄKTER GENERELLA STATSBIDRAG (INKL UTJÄMNING) FINANSIELLA INTÄKTER FINANSIELLA KOSTNADER RESULTAT FÖRE EXTRA ORD POSTER Gymnasieförb ingår i kommunens resultata (vår andel) ÅRETS RESULTAT ***BALANSRESULTAT***

88 Årsredovisning SAMMANSTÄLLD BALANSRÄKNING SAMMANSTÄLLD BALANSRÄKNING Hela koncernen Kommunen Hallstahem Gymansieförb TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR MARK BYGGNADER O TEKNISKA ANL MASKINER O INVENTARIER SUMMA MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILL FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR MEDFINANSIERING SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR FÖRRÅD FORDRINGAR KORTFRISTIGA PLACERINGAR KASSA O BANK SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR SAMMANSTÄLLD BALANSRÄKNING EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR O SKULDER EGET KAPITAL *DÄRAV ÅRETS RESULTAT AVSÄTTNINGAR AVSÄTTNINGAR FÖR PENSIONER O LIKNA ANDRA AVSÄTTNINGAR SUMMA AVSÄTTNINGAR SKULDER LÅNGFRISTIGA SKULDER KORTFRISTIGA SKULDER SUMMA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR Soliditet 0,41 0,41 0,66 0,63 0,13 0,13-3,82-0,66 Borgen o ansvarsförbindelser

89 Årsredovisning REDOVISNINGSPRINCIPER MM Årsredovisningen har från och med år 2008 omarbetats utifrån tidigare års synpunkter från revisionen. Detta innebär att årsredovisningshandlingen har ett annorlunda innehåll och uppställning. En särskild finansiell analys utifrån den sk RK-modellen ingår i årsredovisningen. I årsredovisningshandlingen ingår uppföljning av god ekonomisk hushållning. Detaljerad måluppföljning finns i nämndernas redovisning till kommunfullmäktige. Vidare redovisas i bilaga Välfärdsbokslut för Hallstahammars kommun samt Finansiell analys. Nämndernas redogörelse till kommunfullmäktige över verksamhetsåret biläggs årsredovisningen men lever sitt eget liv. Den kommunala redovisningslagen reglerar kommunernas redovisningsmodell. Modellen består av resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys. Resultaträkning Resultaträkningen är en sammanfattning av årets redovisade kostnader och intäkter. Överstiger intäkterna periodens kostnader innebär det att det egna kapitalet ökar Resultaträkningen delas upp i tre olika resultat. Det första resultat som används är "resultat 1" eller verksamhetens nettokostnader. Det består av intäkter genererade i verksamheten som dragits av mot verksamhetens kostnader och planenliga avskrivningar. Nettokostnaden beskriver det som återstår att skattefinansiera. Underskottet på nettokostnadsnivån reduceras sedan med skatteintäkter och de generella statsbidragen. Finansiella intäkter ökar resultatet och finansiella kostnader minskar resultatet. Det resultat som då erhålls kallas "resultat före extraordinära poster" eller "resultat 2". Det resultat som genereras här skall finansiera årets investeringar och ett eventuellt framtida sparande. Efter "resultat 2" kommer extraordinära intäkter och kostnader. Det är poster som inte har något direkt samband med den ordinarie verksamheten som bedrivs i kommunen. Dessa poster blir mer och mer ovanliga i kommuner. Det resultat som nu har framkommit är "resultat 3" och visar årets resultat för kommunen. Balansräkning Balansräkningen beskriver den ekonomiska ställningen vid bokslutstillfället och utgör där med en förbindelselänk mellan åren. Den visar det bokförda värdet av kommunens tillgångar och hur dessa har finansierats externt med främmande kapital (skulder) och internt med eget kapital. Tillgångarna delas upp i omsättningstillgångar (t ex kassa och bank, placeringar, fordringar, lager) och anläggningstillgångar, tillgångar som skall innehas och utnyttjas under flera år (t ex fastigheter och inventarier). På motsvarande sätt delas skulderna upp i kortfristiga och långfristiga skulder samt avsättningar. Kortfristiga skulder förfaller till betalning inom ett år. De övriga skulderna sträcker sig över flera år. Avsättningar innefattar kommunens pensionsskuld inkl. garantipensioner. En avsättning är definitionsmässigt en skuld som man inte vet hur stor den är eller när den skall betalas. Finansieringsanalys / kassaflödesrapport Rapporten ger upplysning om hur medel har tillförts och hur dessa har använts. Till skillnad från resultaträkningen som redovisar kostnader och intäkter utgår finansieringsanalysen från gjorda inbetalningar (inkomster) eller utbetalningar (utgifter). Några finansiella nyckeltal Balanslikviditet omsättningstillgångar minus kortfristigaskulder. Ett mått på den kortsiktiga betalningsberedskapenom lager och förråd inkluderas. Kassalikviditet är ett mått på hur god kommunens betalningsberedskap är. 100 % anses som ett minimivärde. Då täcks de kortfristiga skulderna av likvida medel och kortfristiga fordringar. Nettolåneskuld saldot mellan likvida medel och långfristiga skulder. Nettokostnadsandel hur stor andel av skatteintäkterna som har gått åt till att finansiera verksamhetens nettokostnader. Rörelsekapital skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder, dvs den del av eget kapital somanvänds för att finansiera löpande verksamhet och investeringsbidrag. Självfinansieringsgraden beskriver hur stor del av kommunensintäkter som blir kvar att finansiera årets nettoinvesteringar med. Skuldsättningsgraden hur mycket av kommunens tillgångar som är lånefinansierade. Soliditet eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Beskriver hur kommunens långsiktiga

90 Årsredovisning betalningsstyrka utvecklas. Ju högre soliditet desto större ekonomiskt handlingsutrymme. Tillämpade redovisningsprinciper Kommunen Kommunen följer den kommunala redovisningslagen på alla punkter utom en. Kommunen har också svårt att leva upp till 2 kap 8 som föreskriver en dokumentation av redovisningssystemet. Här finns dock en plan för framtagande av en sådan dokumentation de närmaste åren. När det gäller de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning eller deras företrädare, följer kommunen dessa. I enlighet med Rådet för kommunal redovisnings rekommendation har kommunalskatten periodiserats. I enlighet med Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 5 från 1999 har den särskilda löneskatten på pensionskostnaden periodiserats. Pensionsskulden är den beräknade framtida skuld som kommunen har till arbetstagare och pensionstagare. Den bygger på Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld RIPS 07. Den samlade pensionsskulden återfinns under raderna avsättningar för pensioner, kortfristiga skulder och under raden pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna och avsättningar. Denna rad ligger under ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Pensionsåtagandet är redovisat enligt blandmodellen. Semesterlöneskuld, okompenserad övertid och därpå upplupen arbetsgivaravgift redovisas som särskild post under korta skulder. Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Avskrivningar påbörjas det år som investeringen tas i bruk. De planenliga avskrivningstiderna följer i huvudsak tidigare principer. Exploateringstillgångar är från och med 2009 bokförda som omsättningstillgång. Beloppet ingår i investeringsredovisningen men är sedan manuellt flyttat inom balansräkningen. moderbolag och dess ägda eller delvis ägda bolag såsom dotterbolag. Den sammanställda redovisningen upprättas enligt den kommunala redovisningslagen kap 8 och utformas enligt god redovisningssed. Det innebär att kommunen upprättar sin koncernredovisning på preliminära uppgifter från bolagen. I koncernbokslutet ingår moderbolaget Hallstahammars kommun och de bolag eller kommunalförbund i vilka moderbolaget direkt eller indirekt innehar en ledande och bestämmande roll. Kommunen har också små ägarandelar i vissa regionala bolag. Dessa ingår inte i koncernredovisningen. Den sammanställda redovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Med förvärvsmetoden menas att vid förvärvstillfället förvärvat eget kapital i kommunala bolag eliminerats. Därefter har intjänat kapital räknats in i koncernens eget kapital. Den proportionella konsolideringen betyder att om de kommunala bolagen ej är helägda tas endast ägda andelar av räkenskapsposterna in i koncernredovisningen. Bokslutet baseras på Hallstahammars kommuns värderings- och avskrivningsprinciper. Om principerna väsentligt avviker från varandra i kommun och kommunala bolag justeras bolagens räkenskaper före sammanställningen. Inom koncernen förekommer omfattande transaktioner mellan bolagen. Alla transaktioner av väsentlig karaktär mellan bolagen har eliminerats för att ge en rättvisande bild av koncernens totala ekonomi. Obeskattade reserver har helt och hållet räknats som eget kapital. I Koncernredovisningen har elimineringar skett för interna poster. Koncernen Hallstahammars koncern är inte en äkta koncern i aktiebolagslagens bemärkelse. Detta beror på att skatte- och värderingsproblematiken inte gäller för kommunkoncernen. Syftet med redovisningen är också en annan än för en koncern i näringslivet. För att skapa jämförbarhet inom koncernen betecknas Hallstahammars kommun såsom

91 Årsredovisning TILLÄGGSBUDGET 2012, INVESTERINGAR SAMT FÖRSLAG TILL BESLUT Nämnden BUDGET 2011 UTFALL 2011 ÅTERSTÅR AV BUDGET TN OFÖRUTSEDDA INVEST TILLÄGGS- BUDGET 12 Anläggningsavdelningen FÖRNYELSE BELYSNING TRAFIKSÄKERHETSÅTGÄRDER GATUOMBYGGNAD CYKELVÄGAR EXPLOATERING GATOR & VÄGAR HERRSKOGEN, GATA ÖSTRANIBBLE 2,GATA DUVHÄLLARNA ETAPP VALLMOOMRÅDET, GATA Park och Fastighet DIV OBJEKT, VÄRME-VENT VÄRME RIDSPORTENS HUS VÄRME STRÖMSHOLM SANERING VA NIBBLE FJÄRRV, ETAPP FULLSTOR IDROTTSHALL KBK NIBBLESKOLAN, FÖNSTER FÖRSKÖNING CENTRUM INVESTERING MARK FÖRSKOLELOKALER LSS-BOENDEPLATSER VA-avdelningen KVÄVERENING VA INVESTERINGSPAKET EXPLOATERING VA-LEDN PUMPSTATION VATTENTORNET I KBK HERRSKOGEN, LEDNING ÖSTRA NIBBLE 2, LEDNING SUMMA Förslag till finansiering av tilläggsbudgeten, att beslutad ej verkställd upplåning till och med år 2011 tilläggsbudgeteras om sammantaget tkr exkl Tunbohallen, Driftmedel om 2 Mkr saknas för hallen, när driftmedel finns får särskilt beslut fattas om lånefinansiering av hallen.

92 Årsredovisning Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att fastställa årsredovisningen för år 2011, samt att tilläggsbudgetera investeringsobjekt om sammanlagt tkr och att investeringsobjekten får finansieras med upplåning om tkr. Kommunstyrelsen Catarina Pettersson Kenth Erngren./: Nämndernas redgörelser samt välfärsboklsut och fördjupad finansiell analys