INNEHÅLL ÅRSREDOVISNING 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INNEHÅLL ÅRSREDOVISNING 2011"

Transkript

1 2011 Årsredovisning

2 INNEHÅLL ÅRSREDOVISNING 2011 Kommunstyrelsens ordförande 2 Omvärldsanalys, vår utveckling 3 Kommunövergripande utvecklingsområden 11 Övergripande mål 17 Välfärdsbokslut 24 God ekonomisk hushållning 29 Finansiell analys 33 Miljöredovisning 39 Sammanställd redovisning 42 Driftredovisning, inkl nämndöversikt 53 Verksamheten Framtiden verksamheterna 62 Sammanfattande investeringsredovisning 68 Medarbetare 69 Resultaträkning 75 Noter resultaträkning 76 Kassaflödesrapport 77 Balansräkning 78 Noter balansräkning 79 Pensionskostnader och förvaltning 84 Sammanställd redovisning 86 Redovisningsprincip 88 Förslag till beslut 90

3 Årsredovisning Året som gick var det första på innevarande mandatperiod. Mycket arbete har lagts på att ta fram nya mål för mandatperioden. Nytt för denna period är att kommunfullmäktige beslutat om kommungemensamma prioriterade mål för perioden. Nämnderna, styrelsen och bolaget jobbade under hösten med att fastställa mål med bäring mot kommunfullmäktiges mål och vision, Det goda livet i storstadens närhet. Året som gick var ekonomiskt sett bättre än då vi genomförde ett anpassningsprogram på 20 Mkr. I budget 2011 hade verksamheterna fått goda ekonomiska förutsättningar, trots det varslade man i april om underskott på 10 Mkr. Under resterande del av året har mycket arbete lagts ned på att få ekonomin i balans. Det är med stor glädje jag nu kan konstatera att vi 2011 redovisar överskott för tionde året i följd. Sedan 2008 har ett intensivt arbete pågått för att få fram förslag till ny översiktsplan. ÖPn har varit föremål för medborgardialog i flera steg under processen. Det var med stor tillfredsställelse som kommunen antog en ny översiktsplan i november ÖPn speglar ambitionerna i visionen. Arbetet med att planera för och erbjuda nya tomter och bostäder fortsätter. Byggklara tomter finns i Hallstahammar, Kolbäck och Strömsholm.Tomterna erbjuds både av kommunen och privata markägare har dock varit ett mellanår. Kommunen har inte sålt så många tomter, troligtvis beroende på bankernas nya hårdare villkor. Under året har kommunfullmäktige satt som mål att vi ska ha 75 nya invånare varje år. Trots de hårdare villkoren för banklån med färre nybyggnationer som följd, har vi en ökad inflyttning. Vi har lyckats attrahera många barnfamiljer till kommunen vilket har satt tryck på ett av våra, sedan många år tillbaka, prioriterade områden, barnomsorgen. Under 2011 har särskilda medel anvisats för 70 nya förskoleplatser och åren därpå 20 platser per år. Tre tillfälliga paviljonger finns på plats för att möta det ökade behovet. Dessutom har beslut fattats om en ny förskola i Kolbäck. Efter en medborgardialog beslutades att förskolan ska ligga intill Vallmobadet i Kolbäck. Under 2011 kunde vi äntligen erbjuda personalen inom äldreomsorg och omsorg önskad sysselsättningsgrad vilket varit ett önskat mål under lång tid. Satsningen på en gymnasieskola i egenregi tillhör en av periodens satsningar. Kommunfullmäktige har bedömt att det är av avgörande betydelse för kommunens tillväxt att erbjuda gymnasieskola i kommunen. Mycket arbete har lagts på satsningen av en gymnasieskola i egenregi under året. Parallellt ska nuvarande gymnasieförbund avvecklas. Näringslivsklimatetförbättrats stadigt Arbetet med att skapa ett bättre företagsklimat sker i samverkan med Hallstahammar Promotion (HP), med en gemensam vision att skall skapa ett av landets bästa näringslivsklimat. Det är med mycket stor glädje vi noterat att vår kommun är bland de snabbast klättrande i landet gällande närinslivsklimatet. Vår satsning på trygghetsskapande åtgärder har fortsatt under året med en rad olika åtgärder allt från polisvolontärer och grannsamverkan med nätverk som omfattar runt tusen personer till samverkan med polis och kommunen. Vi genomför kontinuerligt medborgarmöten där trygghetsskapande åtgärder diskuteras. Vi samordnar framöver detta område med säkerhet och folkhälsa. En organisation förväntas fastsällas tidigt Det är fortfarande fokus på att locka till oss fler kommuninvånare samt att fler stannar kvar i vår kommun. Befolkningssiffror per sista december 2011 pekar mot ett invånarantal kring personer, en ökning i paritet med förra året. Med de orden vill jag tacka förtroende- valda och alla medarbetare i verksamheterna som alla bidrar till att vi kan vara stolta över vår kommun. Kommunstyrelsens ordförande. Catarina Pettersson

4 Årsredovisning OMVÄRLDSANALYS Befolkning Folkmängden i Hallstahammar var 31 december personer, en ökning med 49 personer från föregående årsskifte, samt en ökning med 24 personer sedan 1 november. Under 2011 har 149 nyfödda tillkommit ( plus 5 st nyinflyttade nollåringar ). Antalet avlidna uppgår till 169 personer. Flyttnettot uppgår till +65. Mot länet uppvisas minus 15 mot riket plus 11 samt utrikes överskott med. 69 Flyttnettot har förbättrats markant i förhållande för några år sedan. Hälften av Västmanlands kommuner uppvisar positiva befolkningssiffror under de senaste tre åren med Västerås i toppen. Befolkningsutvecklingen är den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för kommunen. Att bibehålla och helst öka befolkningen ingår som en av de viktigaste byggstenarna i vision om Hallstahammar ANTAL INVÅNARE I HALLSTAHAMMARS KOMMUN Total folkmängd 0-19 år år 65 år eller äldre 300 ANTAL INVÅNARE EFTER ÅLDER I HALLSTAHAMMARS KOMMUN ÅR 2010 OCH År 2010 År 2020

5 Årsredovisning FÖRÄNDRING I ANTALET PERSONER EFTER ÅLDER MELLAN ÅREN 2010 OCH 2020 I HALLSTAHAMMARS KOMMUN Skillnad i folkmängd mellan åren 2010 och 2020 Ovanstående diagram visar kommunbefolkningens sammansättning dels 2010, samt dels en framskrivning/prognos gällande år Vidare visas förändringen per åldersklass ANTAL ÄLDRE I HALLSTAHAMMARS KOMMUN år 80 år eller äldre 1,00 FÖRSÖRJNINGSBÖRDA I HALLSTAHAMMARS KOMMUN ,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0, Hallstahammars kommun Riket Försörjningsbörda i Hallstahammar från barn och ungdomar (0-19 år) Försörjningsbörda i Hallstahammar från äldre (65 år eller äldre)

6 Årsredovisning 2011 Arbetsmarknad Den genomsnittliga totala arbetslösheten uppgår för år 2011 till 7,5 (8,9) % och den öppna arbetslösheten till 3,9 (4,7) % för gruppen mellan 16 och 64 år. Motsvarande värde för riket är 6,2 (6,9) % respektive 3,4 (3,9) %. Länet redovisar 7,4 (8,1) % respektive 3,8 (4,3 )%. Arbetsmarknaden förbättrades under början av året men avmattades under andra halvan av I slutet av december var personer öppet arbetslösa eller inskrivna i program med aktivitetsstöd i hela Sverige. Det motsvarar 8,6 procent av den registerbaserade arbetskraften (yrkesverksamma plus summan av öppet arbetslösa och antalet som får aktivitetsstöd). Den registerbaserade arbetskraften är genomgående ett lägre tal jämfört med befolkningstalen. En konsekvens av detta blir att den procentuella arbetslösheten blir högre än vid en jämförelse mot befolkningstalen (8,9 procent för ett år sedan). Antalet varslade personer ökade och var nu Under månaden fick personer någon form av arbete, färre än samma period förra året. Fler nya arbetslösa personer, , har anmält sig på Arbetsförmedlingen under december. Det är fler än under samma period år Näringsliv Våra stora företag, Bulten, Kanthal, och TPC och andra är väl kända. Flera av dem i stora delar av världen. Vad som är mindre känt är att det finns närmare 700 företag i kommunen. Bilden av den gamla bruksorten med ett fåtal stora företag byts snabbt ut mot intrycket av en modern kommun med många företag i många branscher. Se vidare under avsnittet Övergripande mål. Bostadsmarknaden Under en följd av år präglades vår bostadsmarknad av låg efterfrågan och många tomma lägenheter. Saneringsprogrammet tillsammans med projektet Bo hos oss har ingått som viktiga byggstenar i arbetet med att få till stånd en förändring. Under perioden fanns program om att riva drygt 400 lägenheter till en kostnad på mer än 100 Mkr. Parallellt med detta har det nyproducerats drygt 80 nya bostäder under de senaste tre åren. Det är glädjande att nyproduktionen tagit fart. Projektet Bo hos oss bedöms ha påverkat denna utveckling tillsammans med en historisk låg räntenivå samt en god prisutveckling på villapriserna. Under år 2009 har nyproduktionen av bostäder återigen ökat efter en nedgång under år Detta speglar tydligt av sig i befolkningssiffrorna. För åren 2010 och 2011 minskar åter nyproduktionen. Trots detta uppvisas befolkningsökning. En trend är att familjer med barn i förskoleåldern flyttar till oss. Under 2009 till 2011 har antalet barn i ålder 1 till 5 år ökat med mer än 80 stycken. Nationell och internationell utveckling OMVÄRLDEN Mot bättre tider Den ekonomiska utvecklingen har varit ytterligt svag under slutet av 2011 i stora delar av Europa. Den svaga utvecklingen har bidragit till ett påtagligt fall i svensk export och industriproduktion. Men trots den försvagning som skett uttrycker idag många industriföretag en större optimism om framtiden än tidigare. Även andra tecken tyder på att oron för eurons framtid och risken för en akut skuldkris har lättat något. Vår bedömning är att tillväxten i svensk ekonomi tillfälligt stannat av, men att svensk ekonomi snart växer igen. Tillväxten blir dock i år och nästa år väsentligt svagare än under 2010 och Arbetslösheten kommer därför att stiga något, men inte särskilt mycket. Lägre sysselsättning och dämpad inflation håller tillbaka skatteunderlaget, men andra faktorer som ökade pensioner verkar i

7 Årsredovisning 2011 motsatt riktning. Sammantaget innebär det att skatteunderlagets nivå 2013 beräknas bli något högre än tidigare prognoser. SKL:s bedömning utgår från att skuldkrisen på sikt klaras upp under ordnade former. Även med ett lyckligt slut kommer det dock ta tid innan förtroendet återvänder och oron på de finansiella marknaderna lägger sig. Vår utgångspunkt är att oron för ett eurosammanbrott kvarstår, men att sannolikheten för och förväntningarna om en positiv lösning gradvis växer. Trots detta i huvudsak positiva anslag antas det svaga tillståndet i framförallt södra Europa bestå under lång tid framöver. Enligt SKL:s bedömning kommer utvecklingen både i Sverige och i övriga Europa - att vara som svagast under vinterhalvåret 2011/2012. I takt med att turbulensen på de finansiella marknaderna lägger sig påbörjas en återhämtning av den internationella konjunkturen. Marknadstillväxten för svensk export ökar också. För många länder riskerar dock återhämtningen ta tid och tillväxttalen till en början bli måttliga. Men ökad draghjälp från exportindustrin i kombination med gynnsamma förutsättningar för inhemsk efterfrågan gör att svensk ekonomi kan växa i relativt snabb takt från och med Även sysselsättningen beräknas på sikt ta fart vilket bidrar till att arbetslösheten kan sjunka från 8 ner till 6 procent. Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden för med sig att också skatteunderlaget fortsätter växa i god takt. Långsam skatteunderlagstillväxt de närmaste åren Skatteunderlagsprognosen bygger på den samhällsekonomiska bild som sammanfattas här ovan. Skatteunderlaget växte under år 2011 i relativt måttlig takt. Konjunkturavmattningen leder till att den starka utvecklingen på arbetsmarknaden slår om till minskande sysselsättning och lägre löneökningstakt år Effekten på skatteunderlaget motverkas dock av två faktorer. Dels ökar pensionsinkomsterna betydligt när den automatiska balanseringens broms år 2011 förbyts i gas år Dels ökar inte grundavdragen i samma omfattning 2012 som de gjorde 2011, då grundavdragen för personer som fyllt 65 år höjdes. Skatteunderlaget växer därför något mer 2012 än Slutavräkning 2011 Enligt Rådet för kommunal redovisning, Rekommendation 4:2, ska det bokas upp en preliminär avräkning för innevarande års skatteintäkter i bokslutet. Avräkningen ska enligt rekommendationen beräknas utifrån SKL:s skatteunderlagsprognos i december. Regeringens fastställda uppräkningsfaktorer för 2010 och 2011 innebär en lägre uppräkning av skatteunderlaget än förbundets prognos. Detta gör att slutavräkningen 2010 och 2011 blir positiv, kr per invånare. För Hallstahammars kommun innebär detta drygt 13,2 miljoner kronor i ökade skatteintäkter i förhållande till budgetvärdet. Ur SKL:s ekonomirapport per slutet 2011 I början av året rådde en betydande optimism och lättnad över att världsekonomin slutligen tycktes ha lämnat finanskrisen bakom sig. Redan under början av 2011 började dock orosmolnen att torna upp sig. Därefter har stämningsläget i den globala ekonomin ändrats dramatiskt. För kommunsektorn, vars ekonomi påverkas av den alltmer oroliga omvärlden, kommer nu några tuffare år efter att man klarat finanskrisen med rekordresultat. Resultatet faller från 18 till 2 miljarder och landstingen får underskott 2011, främst som en följd av en engångskostnad för ökad pensionsskuld. Under kommande år fram till och med 2015 lyckas dock sektorn få ett mindre överskott, tack vare återhållsam volymökning, ökade statsbidrag och skattehöjningar i landstingen. Orosmolnen hopar sig SKL kan nu se en tydlig avmattning i USA, där både den offentliga sektorn och hushållen har dålig ekonomi. Läget på arbetsmarknaden är fortsatt svagt vilket innebär att hushållens inkomster inte växer i en takt som medger en snabb fortsatt återhämtning. När sedan den latenta skuldkrisen, främst i delar av södra Europa, gick in i ett nytt akut skede under försommaren drabbades de finansiella

8 Årsredovisning 2011 marknaderna av stora frossan. Under sensommaren och hösten har det tidvis varit fråga om ren panik på finansmarknaderna med både stora fall och kraftiga rörelser på världens börser samtidigt som räntenivåerna har skenat till extremt höga nivåer i de mest utsatta länderna som Grekland m fl. I takt med att det finansiella kapitalet flytt från osäkra hamnar har istället räntorna fallit till historiskt låga nivåer i trygga hamnar som USA, Sverige etc. Det såg ett tag ut som om de realekonomiska problemen skulle kunna isoleras till de skuldsatta länderna men på senare tid har vi fått tydliga signaler om att även de ekonomiskt starka länderna i norra Europa har drabbats av oron. Redan under det andra kvartalet gick flertalet stora europeiska ekonomier som Frankrike, Storbritannien och Tyskland mer eller mindre i stå. Global avmattning men inte recession. Även om mycket talar för att Kina fortsätter att ånga på kan detta inte uppväga svagheten i industrivärlden. SKL räknar nu med en exportvägd BNP tillväxt på 2,1 procent under 2012 och endast en måttlig acceleration under Detta är en betydande nedrevidering jämfört med Ekonomirapporten i maj. Vi behåller dock i stora drag den prognos för år 2012 som vi presenterade i augusti medan prognosen för 2013 skruvas ner. Även om Sverige hittills stått starkt ska man inte förvänta sig att den svenska konjunkturen på ett avgörande sätt kommer att avvika från utvecklingen i resten av den industrialiserade världen. Sverige sitter tätt ihop med omvärlden både genom omfattande utrikeshandel och, inte minst, via kopplingen över de finansiella marknaderna och det allmänna stämningsläget. Visserligen har Sverige på många sätt en fördelaktig position jämfört med många andra länder klart starkare statsfinanser, högt sparande i den privata sektorn, etc men vi kan inte räkna med att undkomma en global avmattning. Konsekvensen blir att vi även drar ner vår prognos för den svenska tillväxten för de närmaste åren. Vi räknar nu med att svensk BNP växer med 1,8 procent 2012 för att öka till 2,7 procent Ett sådant relativt fördelaktigt scenario skulle även innebära att den svenska arbetsmarknaden kan fortsätta återhämtningen 2013 med tillväxt i arbetade timmar och fallande arbetslöshet, efter ett tillfälligt avbrott nästa år. Den relativt korta svackan, med en svensk tillväxt över den nivå som vi bedömer vara långsikt hållbar redan under 2013, speglar bedömningen att skuldkrisen i Sydeuropa kan lösas under någorlunda ordnade former. Ordnade former kan innebära att Grekland och andra länder lyckas med att bringa ner skuldbergen utan att drabbas av akuta likviditetsproblem, bland annat med hjälp av de stödåtgärder som inrättats av den så kallade trojkan bestående av IMF, EU och ECB. En annan och kanske mer sannolik, utveckling är att Grekland tvingas/väljer att göra en betydande nedskrivning av statsskulden. Detta scenario kan fortfarande vara förenligt med ordnade former om det sköts på rätt sätt. En nödvändig förutsättning för att en grekisk skuldnedskrivning ska kunna få ett lyckligt slut är att det globala politiska systemet säkerställer att det inte uppstår spridningseffekter till andra skuldsatta länder som Italien, Spanien och Portugal. Detta borde vara möjligt eftersom dessa länder i grunden inte alls befinner sig i samma prekära situation som Grekland men för att undvika smittoeffekter kommer det sannolikt att krävas betydande utökningar av mandatet hos de finansiella institutioner som etablerats av trojkan. Ordnade former innebär i vilket fall att den finansiella oron kan skingras inom de närmaste åren, vilket är en förutsättning för en rejäl global återhämtning med betydande risker för ett värre förlopp Det kan dock inte uteslutas att utvecklingen tar en mer dramatisk vändning. Det europeiska banksystemet har betydande exponering mot de skuldsatta länderna genom att många banker har lånat ut stora summor till regeringarna i dessa länder. En oordnad grekisk betalningsinställelse med betydande risker för stora bankförluster skulle till exempel kunna utlösa en våg av panik med kraftiga kapitalflöden från både Grekland och de övriga skuldsatta länder. För att förhindra finansiella systemrisker skulle flera stater tvingas genomföra omfattande räddningsinsatser gentemot exponerade banker, vilket i sin tur riskerar att urholka statsfinanserna i dessa länder. Ett sådant förlopp skulle med största säkerhet utlösa nya kraftiga börsfall och snabbt stigande räntor i de skuldsatta länderna. Det skulle även innebära mycket kraftiga rörelser på valutamarknaderna. Det är svårt att se att Eurozonen i detta fall skulle kunna undvika att dras ner i en recession. Det finns även en stor risk att USA:s sårbara ekonomi skulle dras med vilket sammantaget skulle innebära ett betydligt svagare förlopp även för den svenska ekonomin. Ett riskscenario med dessa ingredienser skulle innebära både en betydligt djupare nedgång och en mer utdragen svacka för Sveriges del jämfört med SKL:s prognos. Självklart skulle

9 Årsredovisning 2011 detta även innebära en betydligt svagare arbetsmarknad med konsekvenser för skatteunderlagets tillväxt de närmaste åren. Sektorn klarar plusresultat tack vare återhållsamhet, höjda skatter och ökade statsbidrag Prognosen för sektorns intäkter bygger på att skuldkrisen klaras upp under ordnade former. I annat fall ser vi en betydligt mörkare utveckling för kommuner och landsting. Efter 1990-talskrisen hade sektorn, främst landstingen, många tuffa år. Det tog 13 år innan landstingens ekonomi kom i balans. Efter en kraftansamling med stora besparingar under 2004 har både kommun- och landstingssektorn uppvisat positivt resultat under alla år sedan En tillbakablick under 2000-talet visar att kommuner och landsting blivit allt bättre på ekonomistyrning. Trots de senaste två årens stora överskott finns dock ett par landsting och nästan ett tjugotal kommuner som inte lyckats få sin ekonomi i balans ens under dessa år. När nu skatteintäkterna växer långsammare än i våra tidigare prognoser, konjunkturstödet avvecklas och statsbidragen minskar med anledning av nya gymnasieskolan kommer dessa och ett antal andra kommuner och landsting att få det mycket tufft. Mellan 2010 och 2011 minskar resultatet för sektorn från 18 till 2 miljarder kronor. År 2011 uppstår dock en engångskostnad på grund av att kommunernas och landstingens nuvärdesberäknade pensionsskuld ökar med anledning av den historiskt låga svenska räntan. Den ökade pensionsskulden påverkar resultatet negativt med 8 miljarder, varav landstingen drabbas värst, med 6 miljarder, på grund av fler anställda med hög inkomst. Detta gör att landstingen år 2011 får underskott på 3 miljarder. Tack vare positivt resultat i kommunerna blir sektorns sammantagna resultat 2 miljarder. Svårt att hålla tillbaks kostnadsökningar De goda åren 2009 och 2010 kom av att krismedvetande och besparingsbeting var höga som en följd av finanskrisen. När så staten sköt till 17 miljarder kronor i konjunkturstöd och effekterna på svensk arbetsmarknad inte blev så stora som alla bedömare prognostiserat blev resultaten rekordhöga. Att återigen ta fram besparingsprogram i ett läge då resultaten trots alla tidigare varningar blev mycket positiva kan vara svårt. Det finns en inre drivkraft i verksamheten att utvecklas, det finns alltid verksamhet som kan förbättras och efterfrågan på kommunala tjänster mattas inte av som en följd av en europeisk skuldkris. Många ropar efter bättre skola, kortare köer i sjukvården och ökad kollektivtrafik och det är svårt för sektorn att stå emot alla krav... Demografisk volymutveckling 115 Index Förskola Grundskola Funktionshindrade Övrigt Totalt Äldreomsorg Gymnasieskola År Totalt beräknas efterfrågan på kommunala tjänster pga demografin öka med cirka 4 procent mellan 2009 och 2013 men med stora skillnader mellan verksamheter. Gymnasieskolan minskar kraftigt i

10 Årsredovisning 2011 volym medan barnomsorg, äldreomsorg samt omsorgen om de funktionshindrade beräknas öka i volym. En stor utmaning framöver blir att omfördela resurserna från områden med minskande målgrupper till områden med växande målgrupper. Vår utveckling, övergripande mål Årsresultatet för Hallstahammars kommun uppgår för år 2011 till +14,9 miljoner kronor (exklusive försäljning av tomträttsmark samt jämförelsestörande poster). Resultatutvecklingen framgår av nedanstående tabell. Resultatutveckling, andel av skatt o statsbidrag samt belopp ,0 % 5,4 Mkr ,6 % 8,9 Mkr ,7 % 9,9 Mkr ,5 % 8,8 Mkr ,9 % 11,0 Mkr ,4 % 8,9 Mkr ,6 % 4,1 Mkr ,7 % 5,0 Mkr ,8 % 12,9 Mkr ,0 % 14,9 Mkr Resultatet för vår kommun beräknas, mätt som kronor per innevånare innebär att halften av Sveriges kommuner har ett sämre resultat. Tas hänsyn även till tomtförsäljningarna och Jämförelsestörande poster hamnar vårat resultat i den bästa tredjedelen av samtliga kommuner. Årets resultat 2011 uppgår totalt till 18,4 Mkr (20,2 Mkr 2010). I detta resultat ingår ett antal poster som skall exkluderas när det sk balanskravsresultatet fastställs. Nedan visas denna utredning Balanskravsutredning 2011 Årets resultat tkr Reavinster fastigheter tkr Balansresultat tkr I balansresultatet ingår tkr för delfinansiering av citybanan. Vårt belopp fördelas under en femårsperiod Årets resultat Milj kr 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0, År

11 Årsredovisning ,5 Årets resultat (% i jämförelse med målsättningen (över mandatperioden) Procent av SoB 2,0 1,5 1,0 0,5 0, År

12 Årsredovisning KOMMUNÖVERGRIPANDE UTVECKLINGSOMRÅDEN UNDER PERIODEN /14 Det finns vissa utvecklingsområden, som kommunstyrelsen och kommunfullmäktige tidigare beslutat att satsa särskilda medel på i syfte att uppnå mål och visioner. BEFOLKNINGSUTVECKLING Befolkningsläget är den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för kommunen. Kommunfullmäktige beslutade i juni 2011 att anta en befolkningsprognos med 75 nya invånare per år. Sista december 2011 uppgår invånarantal till vilket innebär en ökning på 49 personer vilket ligger i paritet med förra året. Antalet nollåringar uppgår till 154 vilket är lägre än förra årets 178. För år 2011 redovisas födelseunderskottet men positivt flyttnetto. Totalt under de senaste tre åren har invånarantalet ökat med 210 personer. - DET GODA BOENDET - Under perioden är följande projekt prioriterade; De kommunala tomter som funnits utmed de nyöppnade gatorna på Duvhällsområdet är nu slutsålda. Skanska har upplåtit till Smålandsvillan att marknadsföra ett 20-tal nyckelfärdiga hus på området. Nyproduktion på Sofielundsområdet i Strömsholm. I den fastställda detaljplanen ingår 12 parhus som byggs av PEAB, varav ett visningshus nu finns på plats. Parhusen har marknadsförts sedan 2007 men efterfrågan har varit dålig. PEAB planerar därför att istället uppföra friliggande villor på området. Vidare finns i detaljplanerna ett flerbostadshus med 15 lägenheter. Tomterna marknadsförs av Björklidenhus. Vidare finns i den angränsande detaljplanen möjlighet att uppföra ett flerbostadshus med upp till fyra våningar. Planen för Herrskogen med 11 nya tomter är klar. En ny gata har färdigställts, Landåvägen, och området är nu klart för bebyggande. Tomterna har lämnats ut till försäljning men ingen tomt är ännu såld. Vid Sjöhaga/Utnäslöt har markägaren Calle Eriksson styckat av sex tomter för hästboende. Tomterna marknadsförs av Svensk Fastighetsförmedling. Det finns en ny detaljplan för Östra Nibbleområdet. På området planeras för nya bostäder - mest villor men också radhus, som blandas med de hyreshus som sparats och som kommer att rustas upp. Under 2008 öppnades den första gatan på området (etapp 1) med beredskap för att kunna öppna ytterligare en gata (etapp 2). Under 2011 har inga tomter sålts. Fyra tomter finns kvar till försäljning på etapp 1. När etapp 2 öppnas upp finns ytterligare 17 tomter till försäljning på området. Ytterligare en gata har öppnats på Vallmoområdet i Kolbäck med 15 nya tomter. Under 2011 har en tomt sålts. Totalt finns 10 tomter kvar till försäljning på etapp 1 och 2. I Gröndal nära Skantzsjön i Hallstahammar planeras ett område med ett 20-tal villor, vilka marknadsförs av LB-hus. I centrala Trollebo planerades tidigare en ny gata med ett 10-tal parhus. Intresset för parhus har varit lågt varför man istället beslutat att området styckas av för småhustomter. Under mandatperioden har kommunen beslutat att lägga ner två skolor till följd av elevminskning. Tuna skola och Vallmoskolan. Båda skolorna är sålda till privata entreprenörer som avser att bygga om f d skolorna till marknära lägenheter. Totala antalet försålda tomter under perioden uppgår till 29 varav 2 är industritomter

13 Årsredovisning FÖRSÄLJNING AV TOMTRÄTTER Kommunfullmäktige beslutade 2008 att erbjuda tomträttsinnehavare med småhus att friköpa sin tomträttsmark till ett förmånligt pris. Under 2011 har 15 tomträtter sålts. Totalt har 269 tomträtter sålts för sammanlagt tkr. BEBYGGELSESTRUKTUR -ÖVERSIKTSPLAN mm. Ett högt prioriterat område är inflyttning till kommunen. Det gäller att vi kan erbjuda attraktiva boendemiljöer nu och i framtiden. Därför prioriteras anläggandet av infrastruktur för nya bostadsområden högt. Liksom arbetet med en ny översiktplan som bl.a tar sikte på framtida boendeområden. ÖVERSIKTSPLANEN Sedan 2008 har ett intensivt arbete att få fram förslag till ny översiktsplan. Det material som arbetades fram utgör ett bra grundmaterial som nulägesbeskrivning. Under 2009 har arbetet med att synkronisera kommunfullmäktiges vision med översiktsplanen pågått. Skisserna har kommunicerats med kommuninvånare och intressegrupper under Under våren 2011 har ÖP varit utställd. Ytterligare synpunkter har kommit in. ÖP:n omarbetades och beslutades av kommunfullmäktige i november Länsplan Under 2011 arbetar Länsstyrelsen med en s k länsplan där Hallstahammars kommun medverkar. I länsplanen fokuseras tre områden, arbetsmarknad, kommunikationer och fysiskplanering. Länsplanen blir tidigast fastställd mot slutet av DET FRAMGÅNGSRIKA NÄRINGSLIVET SAMVERKAN MED NÄRINGSLIVET Samarbetet med kommunens näringsliv bedöms som en viktig strategisk fråga eftersom tillväxt i kommunen är ett högt prioriterat område. De lokala företagsnätverken bildar tillsammans den ekonomiska föreningen Hallstahammar Promotion (HP), en organisation för samverkan mellan kommunens sju företagsnätverk. HP har under året avslutat fem kompetensutvecklingsprojekt, som drivits med stöd från Europeiska Socialfonden. Sammanlagt medarbetare hos drygt 70 företag har utbildats. Glädjande är att denna utbildningsinsats har bidragit till att 72 procent av företagen nyanställt personal under projekttiden. Projekten har på samtliga arbetsplatser bidragit till utveckling av nya och moderna arbetsmetoder. En ny bok Vinna Framtiden sammanfattar arbetet med projekten. Boken beskriver hur femton av företagen lyckat höja kompetensen hos sina medarbetare. HP har ansökt om ytterligare medel för kompetensutveckling av handeln i kommunen. Detta som ett led i att stärka den lokala handeln inför den ökande konkurrensen från Erikslund i Västerås. Kommunen borgar för den checkkredit som behövs för att klara betalningen av kostnader för genomförd kompetensutveckling. HP deltar i kommunens visionsarbete och en gemensam målsättning är även att kommunen ska vara topprankad i Svenskt Näringslivs ranking avseende företagsklimatet år 2015.

14 Årsredovisning Stort intresse för Kanalmässan För fjärde gången arrangerade Hallstahammar Promotion, i samarbete med kommunen, en stor företagsmässa, Kanalmässan, i Hallstarena. Under två dagar var hallen fylld med över 100 utställande företag. Mässan blev återigen en stor succé, med många besökare. På mässan uppmärksammades årets företagare, årets grundbult, årets inspiratör, årets uppstickare. I kommunens monter presenterades platser för nyproducerat boende och förslag till översiktsplan. Samtliga personer i Västerås stads tomtkö var inbjudna till montern. Många besökare passade på att komma med synpunkter och idéer till planförslaget. Även Hallstahem presenterade sina verksamheter under kommunens varumärke. I Svenskt Näringslivs ranking, avseende företagsklimatet, har kommunen avancerat från 218 plats till 140 under perioden Detta innebär en kontinuerlig förbättring med 110 placeringar under fem år. - DEN GODA SERVICEN - FÖRSKOLAN Antalet nollåringar uppgick under 2011 till 154 vilket är något lägre än de två tidigare åren. Under var antalet nyfödda 170 resp 178. Detta innebär att barnomsorgen är hårt ansträngd. Under 2011 har därför särskilda medel anvisats för 70 nya förskoleplatser och åren därpå 20 per år. Tre tillfälliga paviljonger finns på plats för möta det ökade behovet. I Kolbäck planeras för en ny förskola som ska ersätta i första hand Koltrasten. Ytterligare ett tilläggsuppdrag har getts till barn- och utbildningsnämnden att planera för en ny förskola som även ska ersätta Myran. FOLKHÄLSOPROJEKT TRYGGHETSSKAPANDE ÅTGÄRDER 2011 SÄKERHET MM Under 2010/11 sammanställdes ett välfärdsbokslut. Vid summering av den aktuella situationen i Hallstahammars kommun så ingår många Hallstahammarsbor i någon form av riskgrupp som hämmar hälsans positiva utveckling och kan på kort och långsikt skapa ohälsa. Dessa faktorer är i Hallstahammars fall: hög andel med låg utbildningsnivå, tämligen lågt valdeltagande, brist i fysisk aktivitet, övervikt, hög konsumtion av droger, arbetslöshet, skolk, låga betyg, försämrad psykisk hälsa och höga sjukskrivningstal. Som ett led i att samla alla krafter i kommunen har kommunfullmäktige antagit en handlingsplan med målet om en framtida certifiering enl WHO:s standard som en trygg och säker kommun. En organisationsstruktur har arbetats fram. Den fångar upp hela spannet av frågor inom ramen för trygg och säker kommun. Rådet för trygg och säker kommun har som syfte att bättre kunna styra och samordna nödvändiga insatser över verksamhetsgränserna. Man skulle kunna benämna den som kommunens riskhanteringsprocess. I rikshanteringsprocessen ligger följande delar: Område Folkhälsa Tillsyn och rådgivning Säkerhetssamordning Räddningstjänst Processfokus Innan det händer Att inget händer Om det händer När det har hänt Kommunen behöver också hitta en ambitionsnivå för den fortsatta utvecklingen inom detta samlade område.

15 Årsredovisning De trygghetsskapande åtgärderna har de senaste åren prioriterats högt. En samordnare har till uppdrag att organisera och strukturera såväl kommunens egna resurser som frivilliga krafter och organisationer i syfte att uppnå målet att Öka känslan av trygghet för kommunens invånare och genom samverkan mobilisera samhällets alla krafter för ett tryggare och säkrare Hallstahammar. Under 2011 har arbetet med att vidga området ytterligare skett. De trygghetsskapande åtgärderna kommer att samordnas med andra områden som t ex säkerhet, beredskap till att omfatta allt folkhälsoarbete. Arbetet bedrivs i nära samverkan med landstinget. Kommunen har tillsammans med polisen gemensamt avtalat om samverkan inom flera områden. Barn och unga i riskzonen, våld i offentlig miljö och tillgreppsbrott har särskilt fokus. Därtill fortsätter utvecklingen av polisens volontärer, grannsamverkan som snabbt kan nås via SMSinformation. 220 personer är engagerade som grannsamverkansombud i kommunen, men fler behövs kommuninnevånare finns i det stora SMS-nätverk som mottagare av polisinformation. Kommunen och polisledning har gemensamma medborgarmöten där allmänheten m fl bjuds in till rådslag om förbättringar. Arbete med utveckling av trygga platser i centrumdelen pågår. Ett framgångsrikt trygghetsarbete måste bedrivas på bred front där samhällets alla olika delar och målgrupper blir involverade. Statistik från brottsförebyggande rådet pekar på minskat antal brott i kommunen totalt sett. Särskilt gäller det tillgreppsbrott, inbrott och våldsbrott. NY GYMNASIESKOLA I EGEN REGI Satsningen på en gymnasieskola i egen regi tillhör en av periodens satsningar. Kommunfullmäktige har bedömt att det är av avgörande betydelse för kommunens tillväxt att erbjuda gymnasieskola i kommunen. Gymnasiet har tillförts extra resurser. Förhoppningen är att skolan kan attrahera eleverna från grundskolan, i hård konkurrens av andra skolor. Under våren 2011 erbjöds ett brett utbud av program. Efter att ansökningstiderna gått ut konstateras att skolan får en tydlig inriktning på yrkesprogram. Söksiffrorna inför läsåret 2012/2013 är efter den första ansökningsperioden väldigt låga och risk föreligger att det inte kommer att kunnas starta några år 1 klasser på yrkesprogrammen. Arbetet med att starta den nya skolan pågått intensivt under En ny gymnasiechef har rekryterats för arbetet. Under hösten har den nya gymnasieskolan marknadsfört i syfte att få sökanden till skolan. Samtlig personal har erbjudits utbildningssatsningar och arbetat i olika grupper för att få den nya skolan attraktiv. Vuxenutbildning och SFI övergår från och med årsskiftet till socialnämnden. Parallellt arbetar kommunalförbundet med att avveckla förbundet. Från och med årsskiftet har kommunalförbundet gått över i förbundet i likvidation. HEMSJUKVÅRDEN Sedan flera år tillbaka har ett arbete pågått där hemsjukvården för vissa grupper överförs från landstinget till kommunerna. Ambitionen är att förbättra för brukarna genom att det finns en huvudman för hela vårdkedjan. Ärendet har behandlades av kommunfullmäktige i september Förändringen sker vid årsskiftet och motsvarar en skatteväxling genom 16 öre. Landstinget kommer under första halvåret att fortsätta verksamhet men på avtalsbasis. Det innebär att överföring av verksamhet sker successivt under första halvåret. LOKALA INFRASTRUKTURSATSNINGAR UNDER 2011 Hallstahammar stadsnät Under hösten 2007 beslutade kommunfullmäktige att Hallstahammar stadsnät ska byggas i nära samverkan med Mälarenergi Stadsnät. Enligt beslutet ska kommunen investera och äga nätet. Mälarenergi stadsnät utgör kommunikationsoperatör. Syftet med ett stadsnät är att stärka förutsättningarna för ett attraktivt boende och företagande inom kommunen. Här förväntas tillgången

16 Årsredovisning till Internetbaserade mediatjänster som TV, telefoni och datakommunikation vara en faktor av stor betydelse. Per den 31/ finns det 38 direktanslutna villor och 74 anslutningar via privata fastighetsägare. Det finns vidare anslutna lägenheter i Hallstahem samt ett antal Telemetritjänster. I början av 2012 finns ett avtal med en bostadsrättsförening med 43 anslutningar Totalt hushåll är nu anslutna till stadsnätet. Det finns även ett antal företag som är anslutna Kommunikationer Enligt Länsstyrelsens prognoser är Hallstahammar en av de kommuner i Västmanland som förväntas nettoinflyttning och tillväxt. Enligt Länsstyrelsen är de avgörande faktorerna för tillväxt närheten till större städer, bra kommunikationer samt satsningar på boende. Både bra kommunikationer och särskilda satsningar på boende har prioriterats högt i kommunstyrelsen och kommunfullmäktiges visioner och mål. REGIONALA OCH NATIONELLA INFRASTRUKTURSATSNINGAR. Sedan ett antal år tillbaka kan konstateras att staten inte ger sina verk tillräckligt med resurser för utbyggnaden av infrastruktur. Det innebär att kommunerna själva måste agera för att få en hållbar utbyggnad av det nationella tåg- och vägnätet. Insatser som har varit aktuella är allt från att kommunerna agerar bank, d v s lånar ut pengar, till ren medfinansiering av projekten. Även Hallstahammars kommun måste de närmaste åren avsätta medel i investeringsbudgeten för att bidra till den nationella infrastrukturens utbyggnad. Det finns ett antal projekt som de närmaste åren kan vara aktuella. Citybanan i Stockholm För Hallstahammars kommun innebär projektet att drygt 20 Mkr kommer att behöva avsättas de närmaste åren som medfinansiering i Citybanan. Bergslagspendeln Det har sedan en tid tillbaka varit önskvärt att ett dubbelspår (mötesspår) byggs i Surahammars kommun samt att kurvorna i Virsbo och Ängelsberg rätas ut. På så sätt kan tågens hastighet öka. Målet är att trafiken mellan Fagersta och Västerås kan kortas ner till 51 min. Dessutom kan halvtimmestrafik uppnås på sträckan Surahammar Hallstahammar Västerås. Kostnaden är beräknad till 40 Mkr. Det är Banverket som har ansvaret för infrastrukturella åtgärder på banan. I en förstudie som genomförts av Banverket har en mycket hög samhällsekonomisk faktor räknats fram vilket gör att projektet kan få hög prioritet. Förhoppningen är därmed stor att Banverket tar hela kostnaden. Dessvärre har projektet prioriterats ned i statens infrastruktursatsningar. ÖVRIGA PÅGÅENDE PROJEKT UVEN (Tågsträckan Uppsala-Västerås Eskilstuna Norrköping) E :an Kommunen har beslutat om medfinansiering med 6 Mkr ufa att vägen byggs NY KOLLEKTIVTRAFIKLAG FR O M Under 2011 pågår ett arbete med att förbereda en ny organisation för kollektivtrafik då det kommer en ny lag fr o m Ärendet behandlades av kommunfullmäktige i september. Det är angeläget att kommunen kan fortsätta att bedriva den avgiftsfria Brukslinjen

17 Årsredovisning Den nya lagen innebär att kommunen skatteväxlar till en ny kollektivtrafikmyndighet på 4 öre. I början av 2012 förväntas kommunen skriva på ett avtal om kollektivtrafik och verksamheten vid VLAB under den tid till dess att bolaget formellt övergår till landstinget. ÖKAD INTERN EFFEKTIVITET. Under perioden arbetade kommunen med ett omstruktureringsprogram detta till följd av att skatte- och statsbidraget räknats ner kontinuerligt. För kommunens del innebär minskade intäkter motsvarande c:a 20 Mkr. Arbetet är till största delen avklarat men kommunen måste kontinuerligt arbeta med att ha en beredskap för att parera svängningar. Under 2011 har översyn av den kommunala utjämningen presenterats vilket kommer att få negativa följder för Hallstahammars kommun. Vid en jämförelse mellan bokslut 2008 (Plus 9,6 %) och 2011 (plus 3,3 %) har kommunens kostnader jämfört med strukturkostnaderna förbättras avsevärt. Styrning och ledning Arbetet med att utveckla mål- och resultatstyrning har fortlöpande pågått sedan ett antal år tillbaka. Under 2011 har kommunfullmäktige i juni antagit nya prioriterade mål med indikatorer utifrån visionen Det goda livet i storstadens närhet. Samtliga nämnder och helägda bolag arbetade fram mål med bäring på KFs prioriterade områden. Det övergripande syftet med visionen är att skapa en gemensam syn på hur kommunen ska utvecklas för att människor ska vilja bo och verka i Hallstahammars kommun. NY NÄMNDS- OCH FÖRVALTNINGS- STRUKTUR Inför den nya mandatperioden har en översyn av nämnder och förvaltningar genomförts. Bygg- och miljöfrågorna har förts ihop under en samlad nämnd med förvaltning för att skapa en tydlig myndighetsnämnd inom dessa områden. Utifrån ett kundperspektiv Kunden i centrum förväntas nämnden och förvaltningen kunna leverera en god samlad service. Kunden vänder sig till ett ställe och kan få hjälp med flera olika tillstånd. Vidare har en kultur och fritidsnämnd med förvaltning skapats med ett tydligt fokus på ungdomsfrågor. Tidigare tillhörde verksamheten barn och bildningsnämnden. Den nya barn och utbildningsnämnden, BUN, kommer att syssla med utbildningsfrågor för barn och ungdomar då även den nya gymnasieskolan kommer att tillhöra nämndens område fr o m 2012 i och med att förbundet upphör. Kommunstyrelsen hanterar framöver den fysiska planeringen. Under 2011 har arbetet pågått med att verkställa den nya nämnds- och förvaltningsorganisationen.

18 Årsredovisning Uppföljning av måluppfyllelsen för målperioden Inledning Kommunfullmäktige beslutade om visionen om Det goda livet i storstadens närhet samt att samtliga nämnder skulle anta nämndsmål som stödjer visionens alla delar. Detta arbete har under innevarande mandatperiod utvecklats ytterligare dock med samma syfte att arbeta mot den gemensamma visionen. För perioden antog kommunstyrelsen 13 mål som nu efter avslutad målperiod ska stämmas av för hela perioden Denna avstämning kommer att ske dels i en sammanfattande bild där förändringen i graden av måluppfyllelse för hela perioden redovisas under rubrikerna; avsevärt förbättrad, förbättrad och oförändrad/försämrad måluppfyllelse. Hur såg läget ut 2008 och hur ser läget ut De mål som läggs under den gröna pilen är således de mål som får betyget hög grad av måluppfyllelse. Men det finns även en mer utförlig beskrivning i löpande text under respektive mål. Måluppfyllelsen bedöms under denna mandatperiod enligt samma skala som ovan. Detta då hela målperioden ska bedömas. Summarisk bild av utvecklingen av måluppfyllelsen Avsevärt förbättrad måluppfyllelse 46,2% Gäller Inom 46,2 % av kommunstyrelsen mål kan redovisa en avsevärt bättre grad av måluppfyllelse 2011 jämfört med KS- mål nummer 3,4,5,9,11 och 12. Förbättrad måluppfyllelse 38,5% Gäller Inom 38,5 % av kommunstyrelsen mål kan redovisa en bättre grad av måluppfyllelse 2011 jämfört med KS- mål nummer 1,2,6, 8 och 10. Oförändrad/Försämrad måluppfyllelse 15,3% Inom 15,3 % av kommunstyrelsen mål kan redovisa en oförändrad eller försämrad grad av måluppfyllelse 2011 jämfört med Gäller KS-mål 7 och 13.

19 Årsredovisning Bedömning av måluppfyllelsen mål för mål 1. Kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning, samt vara beredd att ompröva verksamheter. Kommunens resultat ska uppgå till minst 1,5 procent av verksamhetens nettokostnader sett över hela mandatperioden. Huvudprincipen är att ekonomin sätter gräns för måluppfyllelsen. Om konflikt uppstår mellan mål och medel gäller medlen, d v s ekonomin sätter gräns för måluppfyllelsen för en given tidsperiod. Bedömning av måluppfyllelsen under perioden Genomsnittlig resultatnivå för den senaste fyraårsperioden uppgår till 1,3 procent av skatter och bidrag. Kommunens definition av god ekonomisk hushållning innehåller tre nyckeltal (till och med år 2011, från 2012 gäller helt ny styrmodell med såväl nya mål som indikatorer för mätning av måluppfyllelsen). Ett årligt resultat om minst 1 procent och ett genomsnitt om 1,5 procent per mandatperiod. Årsresultatet uppgår till 1,9 procent och det fleråriga resultatet till 1,3 procent. Likviditeten bör inte understiga 4 procent av de externa utgifterna. Periodvis under året har vi inte klarat målsättningen men på bokslutsdagen uppgår likviditeten till mer än 4 procent. Det tredje måttet avser soliditeten som inte bör understiga 65 procent exklusive pensionsförpliktelser redovisade som ansvarsförbindelser. Inklusive pensionsförpliktelser bör soliditeten inte understiga 20 procent. Soliditeten uppgår till 66,4 procent respektive 17,0 procent. Måluppfyllelsen under målperioden har förbättrats precis som för övriga kommuner i Sverige. Förbättrad måluppfyllelse under målperioden Kommunens anställda ska känna delaktighet och ansvar samt uppfatta Hallstahammars kommun som en god och attraktiv arbetsgivare. Visionen och de övergripande målen ska genomsyra hela kommunens organisation/koncern. Bedömning av måluppfyllelsen under perioden Kommunen har under målperioden genomfört en lång rad insatser för att ytterligare göra kommunens vision om Det goda livet i storstadens närhet samt de övergripande målen kända för all personal i kommunen. Detta skedde genom en stor informationssatsning i den kommunala ishallen. Vid dessa tillfällen fick all anställd personal och ett stort antal företagare information om visionen, budgeten och målen från kommunens styrande förtroendevalda m.fl. Inom vården och omsorgen samt administrationen har utbildningar i LEAN som arbetsmetod som bl a bidrar till större delaktighet och inflytande i vardagen genomförts. Kommunens chefer har under målperioden fått utbildning i kommunikativt ledarskap, arbetsmiljökunskap, arbetsrätt mm. Kommunens sammanlagda sjuktal har fortsatt att minska under hela målperioden , sjuktalen har mer än halverats under denna period. Förbättrad måluppfyllelse under målperioden Ett primärt mål är att utveckla Hallstahammars kommun så att fler människor och företag väljer att bo och driva verksamhet i kommunen. Centralt är att kommunen erbjuder goda kommunikationer för pendlare samt attraktiva boendemiljöer för barnfamiljer. Bedömning av måluppfyllelsen under perioden Under målperioden har kommunen haft en positiv befolkningsutveckling och kommunfullmäktige har under 2012 antagit mål för att ytterligare intensifiera arbetet för att Hallstahammars kommun ska få än fler invånare. Jämfört med januari 2008 hade kommunen i november 2011 ökat sin befolkning från

20 Årsredovisning till invånare d.v.s invånare. Under målperioden har fastighetsvärdena på småhus ökat mycket och kan vara ett tecken på kommunens attraktivitet som boendeort. Infrastruktursatsningarna i t.ex. 252:an, Citybanan osv. kommer även fortsättningsvis att ta mycket kommunala resurser i anspråk under kommande år. Frågan om en ny kolletivtrafikmyndighet har avgjorts under 2011 och konsekvenserna för Hallstahammars kommun är i dagsläget inte helt tydliga. Den positiva utvecklingen av kollektivt resande har fortsatt under målperioden. Väldigt många använder sig av brukslinjen och flexlinjen. Den senare har även inneburit en kraftigt minskad kostnad för färdtjänsten. Kommunen erbjuder som nästan enda kommun gratis kollektivtrafik i kommunen. Befolkningsutvecklingen är för målperioden positiv och företagsklimatet har utvecklats positivt under målperioden. Dessa två indikatorer redovisas utförligare under andra mål. Avsevärt förbättrad måluppfyllelse under målperioden 4. Hallstahammars kommun ska utveckla medborgardialogen genom olika kanaler, både fysiskt och virtuellt. Särskild vikt ska läggas på hur ungdomar ska kunna engageras i samhällsfrågorna. Bedömning av måluppfyllelsen under perioden Arbetet med att utveckla medborgardialogen har skett på en lång rad olika sätt under perioden Detta sker till exempel genom det under perioden instiftade Ungdomsrådet som utgjort referensgrupp i en rad ärenden t.ex. översiktsplanen samt skolskjutsfrågor. En rad medborgarmöten har arrangerats inom ramen för Värna Hallstahammar och arbetet med att öka och förbättra tryggheten i kommunen. Dessa möten har lockat många deltagare. Kommunen har också under målperioden antagit en ny översiktsplan som tagits fram i bred demokratisk anda. En lång rad medborgarmöten har anordnats där förtroendevalda träffat medborgare och diskuterat den fysiska planeringen i just deras boendemiljö. Kommunen har också använts sig av medborgarmöten för att diskutera förläggningen av den nya förskolan i Kolbäck. Kommunen har naturligtvis bedrivit medborgardialog med sina väl etablerade råd som kommunala pensionärsrådet och det kommunala handikapprådet. Den nya hemsidan syftar också till ökad medborgardialogen och förbättra insynen. Avsevärt förbättrad måluppfyllelse under målperioden. 5. Medborgare, företag och föreningar ska uppleva kommunen som tillgänglig, kompetent och serviceinriktad. Bedömning av måluppfyllelsen under perioden Företagare Under målperioden har Stockholm Business Alliance (SBA) genomfört två servicemätningar där bl a miljötillsynen, bygglovshanteringen bedöms av de företagare som erhållit service från kommunen inom dessa områden. Tillgängligheten, bemötandet, kompetensen och effektiviteten i handläggningen får särskilt bra betyg av företagarna. Sammantaget får kommunen klart godkänt av företagarna i dessa undersökningar. Denna undersökning genomförs i fler regioner än Stockholmsregionen (där Hallstahammar ingår) då under namnet Insikten. I en jämförelse med alla dessa ingående kommuner får kommunen bättre betyg än genomsnittet vilket är viktigt och positivt. Medborgarna

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Månadsrapport mars 2013

Månadsrapport mars 2013 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS Datum 2009-10-19 VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS SAMMANFATTNING Prognosen för helåret visar på ett överskott med 59,4 mnkr gentemot balanskravet. Det är en förbättring

Läs mer

Hallstahammars kommun

Hallstahammars kommun Revisorerna REVISIONSRAPPORT Granskning av Delårsrapport Hallstahammars kommun Utarbetad av Komrev inom PwC på uppdrag av kommunens revisorer och antagen vid revisorernas sammanträde 2010-10-19 Granskningen

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Vision 2030 Burlövs kommun

Vision 2030 Burlövs kommun Vision 2030 Burlövs kommun Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära, Grön & skön, Liv & rörelse Alla som bor och vistas i Burlövs

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Vad sa vi sist? Internationellt och Sverige. Skuldkrisen i Europa fördjupas. Osäkerheten leder till att investeringar allt mer övergår i sparande.

Vad sa vi sist? Internationellt och Sverige. Skuldkrisen i Europa fördjupas. Osäkerheten leder till att investeringar allt mer övergår i sparande. 1 Vad sa vi sist? Internationellt och Sverige Skuldkrisen i Europa fördjupas. Osäkerheten leder till att investeringar allt mer övergår i sparande. Företagens framtidsutsikter fortsätter att bli mer negativa.

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

9 683 (6,5%) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september 2012

9 683 (6,5%) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 12 oktober 2012 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län september 2012 9 683 (6,5%) 4 816 kvinnor

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012. Västra Götalandsregionen

Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012. Västra Götalandsregionen Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012 Västra Götalandsregionen Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 2 2 Vårpropositionen... 2 2.1 Regeringens bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen...

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nr 18/2014 2014-12-05. Dnr SKL 14/6627 Måns Norberg m.fl. 08-452 77 99

Ekonomi Nytt. Nr 18/2014 2014-12-05. Dnr SKL 14/6627 Måns Norberg m.fl. 08-452 77 99 Ekonomi Nytt Nr 18/2014 2014-12-05 Dnr SKL 14/6627 Måns Norberg m.fl. 08-452 77 99 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetchefer Lt Redovisningschefer Lt Finanschefer Lt Landstingsekonomer Planeringsförutsättningar

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010 Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform Det här gjordes 2014 Årsredovisningen 2014 i kortform Vi har valt att göra en kortversion av kommunens årsredovisning för att du ska få inblick i vad kommunen gjorde under 2014. Att människor ska kunna

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Framtidstro och orosmoln

Framtidstro och orosmoln Majoritetens förslag till: Övergripande planering med budget 2009 och plan 2010-11 för Katrineholms kommun Framtidstro och orosmoln Övergripande planering med budget 2009 och plan 2010-2011 innehåller

Läs mer

Årsredovisning 2015 för Täby kommun

Årsredovisning 2015 för Täby kommun 1(117) Årsredovisning 2015 för Täby kommun Kommunfullmäktige 2016-04-25 2(117) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 4 Resultat och utveckling... 4 Befolkningen i Täby... 6 God ekonomisk hushållning...

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport per Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunledningsförvaltningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige

Läs mer

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin (Det talade ordet gäller) Inledningsanförande Sten Nordin Stockholmsmötet 2010, 100531 utveckling, och ett utmärkt tillfälle för nätverkande och utbyte av idéer mellan regionens näringsliv och politiska

Läs mer

(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012

(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 november 2012 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, oktober 2012 10 052 (6,7 %) 4 925 kvinnor

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars 2012 1 När Europa skälver ett steg efter det andra men turbulens på vägen Mest sannolikt: Ett steg efter det andra Grekland, Italien, Spanien m fl röstar igenom reformer.

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 Sammanfattning För perioden januari till och med augusti visar för- och grundskola sammantaget en positiv budgetavvikelse om 2,0 mnkr

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT 21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016 Arbetslösheten i Jönköpings län fortsatte att sjunka under oktober månad om än bara

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Bakgrund Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa villkor reservera delar

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1 406 miljoner kronor och utförs av 2 525 medarbetare (vilket motsvarar 2 295 årsanställda), som på olika sätt

Läs mer

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun Budget 2015 samt Långtidsplan 2016 2018 i Arvidsjaurs kommun Om arbetet med att omsätta resurser till mänskliga syften Antagen av kommunfullmäktige 2014 11 24 177 God ekonomisk hushållning (Kommunallagen

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015 Kävlinge kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Sammanfattning...2 1. Inledning...3 2. Resultatutfall 2014...3 2.1 Utfall

Läs mer

Bokslutskommuniké 2013

Bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommuniké 2013 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Medborgarundersökning 2014

Medborgarundersökning 2014 2015-01-29 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2015/99-013 Kommunstyrelsen Medborgarundersökning 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Resultatet av medborgarundersökningen

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årets resultat 25-års bokslut redovisar ett resultat (förändring av eget kapital) på ca + 3,8 mkr miljoner kronor. Detta innebär att resultatet blev ca 2,5 miljoner kronor bättre än vad som hade beräknats

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer