ALGERIET INTE BARA ÖKEN! av Lars Erik Gewalli. Den största delen av landet domineras av den mäktiga Saharaöknen.

Transkript

1 ALGERIET INTE BARA ÖKEN! Den lilla oasen In Salah ( om Gud vill ) ligger mitt i Sahara. Byporten är gjord i den karakteristiska sudanesiska stilen. av Lars Erik Gewalli Algeriet förbinder vi oftast med ständiga inre oroligheter och med Saharaöknen. Men här finns mycket mer än så. Kulturen har t.ex. inspirerat stora konstnärer som Delacroix, Renoir och Matisse, och landets historia är gammal och spännande. Visste du t.ex. att pirater härifrån på 1600-talet var ända uppe på Island och tog slavar? Läs här och få en liten inblick i Algeriets historia och frimärken! A lgeriet är ett stort land i norra Afrika med 100 mil kust längs Medelhavet. Landet är till ytan 5 gånger större än Sverige och har ungefär 33 miljoner invånare. Befolkningen bor mestadels i trakterna närmast den gröna Medelhavskusten. Här finns också de bästa odlingsförhållandena. Borsett från olika sädesslag odlas typiskt vindruvor, oliver och citrusfrukter. Får- och boskapsskötsel är andra viktiga näringsgrenar. Den största delen av landet domineras av den mäktiga Saharaöknen. Sand är det man närmast tänker på när man nämner ordet öken, och den Stora västra sandöknen och den Stora östra sandöknen är naturligtvis både dominerande och imponerande. De omformar kontinuerligt landskapet efter varje sandstorm. Men det finns också en rad andra ökentyper. En ödslig högplatå är den stora Tademaïtplatån där inget annat än hägringar skymmer den oändliga utsikten. Sten- och klippöknar bidrar till den stora landskapsvariationen. Oaserna i Sahara är små men ibland intressanta samhällen. De är inte många och mils avstånd eller mera mellan dem är inte ovanligt. De har helt naturligt blivit samlingspunkter för kamelkaravaner som under århundraden fyllt på sina vattenförråd här. I dessa oaser finner man ofta dadelodlingar. 16 NORDISK FILATELI Februari 2004

2 Algeriet är till ytan fem gånger större än Sverige, och har cirka 33 miljoner invånare. I det stora Hoggarmassivet i södra delen av landet finns Algeriets högsta punkt (3 000 meter över havet). Här mitt i Sahara finner man en rad spår av urgamla kulturer. Hällristningar och klippmålningar ger oss en inblick i hur Sahara en gång var fruktbart, fyllt av vilda djur och av jägar- och samlarfolk. Spännande historia Man känner till att vissa delar av nuvarande Algeriet var bebodda redan för år sedan. Det var förmodligen förfäderna till de nuvarande berberna. Det första algeriska kungadömet som omfattade de norra delarna, kom till några hundra år före vår tideräkning. Det var på den tiden ett bördigt område och var därför attraktivt för det expanderande romarriket. Det blev också uppslukat och betraktat som en kornbod av romarna, som grundlade städer och byggde vägar. Mycket av detta finns kvar som ruiner runt omkring i norra Algeriet. Under Roms senare förfall behärskades området av flera olika folk. På 600-talet började arabernas erövringståg för att sprida islam. Detta ändrade fullständigt samhällena i Nordafrika och därmed också i Algeriet. Berberna gjorde visserligen en del motstånd men de övergick till sist också till islam. Algeriet blev då en del av det mäktiga berberimperiet, som behärskade stora delar av nuvarande Marocko, Algeriet och Tunisien (som tillsammans benämns Magreb) samt Andalusien i Spanien. Handeln med Europa blomstrade under flera hundra år och trafiken över Medelhavet var livlig. Speciellt på 1200-talet började pirater härja i området, som då kom att kallas den barbariska kusten. Européerna försökte få inflytande men mötte motstånd från muslimerna, Brev från Alger till Rouen i Frankrike (avstämplat 1861). NORDISK FILATELI Februari

3 El Oued: Grönsaksförsäljning i en oas nära den tunisiska gränsen. som fick hjälp från den ottomanska sultanen. Tog isländska slavar! År 1627 nådde till och med några piratskepp ända till Island. Det enda som fanns av värde att röva var invånarna själva, som fördes till Alger och såldes som slavar. Ungefär hälften av de 300 islänningarna lyckades dock senare köpa sig fria och komma hem, men de övrigas öden är okända. Det var inte förrän på slutet av 1700-talet som européerna börjde göra sig gällande i Nordafrika, genom främst britter och holländare, men också amerikaner var där. Den franska armén invaderade slutligen Algeriet 1830, och landet förblev franskt ända till Typisk kolonisation Den franska tiden präglades på samma sätt som i de flesta kolonier, av en ambition att bygga upp landet efter europeiskt mönster och med undertryckande av den inhemska befolkningen. Den algeriska ursprungsbefolkningen minskade också kraftigt genom hårda villkor och umbäranden. Men kolonisationen medförde också ett intresse för den främmande kulturen, arabisk konst, muslimsk mystik och en annorlunda natur. Flera kända franska målare tog intryck härifrån. Delacroix fascinerades mycket av haremslivet, Renoir av färgerna i naturen och klädedräkterna samt Matisse av den nordafrikanska ornamentiken. Blodigt uppror 1962 Under mellankrigstiden började motståndet mot fransmännen att organiseras. Man krävde medborgerliga rättigheter men fick föga respons från det franska parlamentet. Efter andra världskriget försökte fransmännen sig visserligen på vissa ändringar, men meningsskiljaktigheterna var så stora att det krävdes mycket blodiga strider innan Algeriet kunde bli självständigt efter en folkomröstning Ett splittrat land De hårda stridigheterna under tiden fram till självständigheten splittrade landet. Många hade dött eller mist sina hem. Trots att landet har rika olje- och gastillgångar, var det i brist på utbildad arbetskraft, svårt att utnyttja detta för att till fullo utveckla landet under självständigheten. Demokratin har också haft svårt att få fotfäste i landet. Den socialistiska enpartistat som FLN (den nationella befrielsefronten) införde, passade heller inte så lätt in i det traditionellt islamiska samhället. Fallande oljepriser på 80- talet gjorde inte saken lättare och det följdes av blodiga upplopp. Ett försök till att liberalisera författningen och tillåta en viss opposition slog fel. Trots försök att kontrollera ett inledande val 1991 fick den fundamentalistiska FIS (Islamic Salvation Front) en majoritet. Detta föll inte den mera sekulariserade regeringen helt i smaken, och med arméns hjälp avblåstes den vidare valproceduren. Detta resulterade i allvarliga sammanstötningar som härefter inneburit ett stort lidande för civilbefolkningen. Konflikterna är dessvärre långt ifrån lösta idag. De etniska och ekonomiska problemen har medfört en stor ar- forts sid 20. En vandrare i tuaregernas land har tillfälligt lämnat sin packning. 18 NORDISK FILATELI Februari 2004

4 Det första algeriska frimärket med påtryck Algerie på ett franskt märke (1924). Motiv från t.h. Ghardaia och ovan Djemila (1930). Frimärken med stadsvapen (utgivna 1947): Constantine har en lång historia. Den blev vid Kartagos fall (48 f.kr) den viktigaste romerska staden i området (10 c.) Alger är numera en modern huvudstad och är landets kommersiella, administrativa och kulturella centrum (50 c.) Bône, som hette Hippo Regius under romartiden är den nuvarande Annaba. Staden ligger i en av de fruktbara områdena nära Tunisien (1 franc) Oran grundades på 900-talet av morerna och är numera en livlig och pulserande stad varifrån den kända Raï-musiken kommer (1 franc) T.h.: Fader Foucault och general Lapperine var några pionjärer i erövringen av Sahara. De mötte bägge en våldsam död. Foucault som försökte införa kristendomen blev ihjälskjuten av tuareger Lapperine dog i en flygolycka fyra år senare (utgivningsår 1950). Ovan: Franska trupper besatte västra delen av Libyen under andra världskriget. Det var Fezzan, ett stort ökenområde och Ghadames, en liten oas på gränsen mellan Algeriet, Tunisien och Libyen. Här användes både algeriska frimärken men också märken speciellt från dessa områden. Frimärket från 1946 visar fortet Sebha i den libyska öknen som ligger i närheten av den plats där Libyens nuvarande president Ghadaffi kommer ifrån. Hela Fezzanområdet återbördades till det självständiga Libyen Dionysos återkomst är avbildad på en mosaik i ett romerskt mausoleum i Setif och här återgivet på tre frimärken (utgivna 1980). Klippmålningar från Tassili-n-Ajjer, ett område i södra Algeriet som nu bebos av tuareger, det blå folket (märkena utgivna 1981): Mouflonfåret anses vara en föregångare till våra moderna får (60 c.) Boskap från Jabbaren (1 dinar) Enhörnad tjur från Jabbaren (2 dinarer) NORDISK FILATELI Februari

5 Staden Ghardaia har genom sin isolering från omvärlden behållit mycket av sin ålderdomliga charm. betslöshet och också bidragit till att landet fortfarande inte betraktas som helt säkert att färdas i. Det krävs dessutom en speciell anledning för att få ett visum till Algeriet, och turistindustrin kan därför inte sägas ha kommit igång igen. Det finns annars en stor potential för att utveckla intressanta resmål i den norra delen av landet, som har fina badstränder och mängder av lämningar från romartiden. För att inte tala om uppseendeväckande fornminnen, ensliga oaser och spännande naturscenerier i de avlägsna delarna av Sahara. Algeriets frimärken Frimärkets historia i Algeriet kan uppdelas i flera olika tidsepoker. När Frankrike införde frimärken 1849 kom dessa att gälla även i Algeriet. Det var först 1924 som frimärken avsedda enbart för Algeriet utkom. Under tiden fram till 1958 användes oftast beteckningen POSTES ALGERIE med tilllägget RF (République Française) för att markera tillhörigheten till Frankrike. Under inbördeskriget upphörde detta, och då kom enbart franska frimärken att användas. Efter självständigheten den 5 juli 1962 användes under en period franska frimärken med påtrycket EA (Etat Algérien). Det var fem ordinarie märken (som användes till och med oktober 1962), och fem lösenmärken (som användes till och med juni 1963). Innan man hunnit göra påtrycken i början av självständighetsperioden, förekom att man för hand med bläckpenna fick göra dessa övertryck. Den 1 november 1962 utkom de två första egna utgåvorna. Numera har man en moderat frimärksutgivning ofta med mycket intressanta och varierade motiv. Den algeriska centralbanken sköter tryckningen på ett föredömligt sätt. Naturligvis har postverket, Algerie Post, hemsidor men de är på arabiska eller franska: Brev från Alger till Marseille. Frimärkena blev övertryckta med EA efter självständigheten innan man hunnit ge ut egna frimärken (brevet avsänt i oktober 1962). Tidsepok Frimärken Språk på frimärkena Landsbeteckning Ca antal 1924 franska med påtryck Algerie franska Algerie algeriska franska Postes Algerie RF franska med påtryck EA och République Française överstruket. EA ( Etat Algérien ) 5 Nov algeriska arabiska / franska Postes Algerie / Algerie NORDISK FILATELI Februari 2004