- asfaboardens original MONTERINGSANVISNING.

Transkript

1 HUNTON bitroc - asfaboardens original MONTERINGSANVISNING

2 Förvaring/lagring Vindtett-plattorna skall förvaras torrt och vara torra vid montering. Innan montering bör plattorna eventuellt acklimatiseras så att fuktigheten är lika som genomsnittsfuktigheten i det klimat de skall användas. Öppnade förpackningar skall skyddas mot nederbörd vid lagring. Skadade plattor bör inte användas. Asfaltlim el. dyl. kan användas för småreparationer. 1 Montering Maximalt centrumavstånd mellan stående reglar, bjälkar, takstolar o.dyl. skall vara 600 mm. Alla plattkanter skall vara understödda och spikunderlag läggs under eventuella tvärskarvar. Plattskarvarna skall vara så centrerade som möjligt på spikunderlagen så att man får tillräcklig anläggning för alla spikar. Plattorna skall monteras med 2 3 mm mellanrum. Vid regeldimensioner under 48 mm skall man använda Vindtett med fals. Plattorna fästs med 2,8 45 mm pappspik med 100 mm avstånd längs plattkanterna och 250 mm avstånd längs mitten av plattorna för att ge tillräcklig vindförstyvning och tätning. Alternativt kan korrosionsskyddade klammer med minst 1,8 mm bredd, 20 mm lång rygg och minst 28 mm långa ben med limbeläggning användas. Klammer fästes med ryggen parallellt med plattkanten. Samma avstånd som med pappspik. Spikar och klammer skall fästas så att huvudet/ryggen är i plan med plattans yta, men utan att bryta det tätande skiktet på plattorna. D1. Spikavstånd 2 Klämning av skarvar För att uppnå bra lufttäthet skall alla plattskarvar klämmas med ströläkt. Det rekommenderas att använda minst 23 x 36 mm läkt el.dyl. Läkten mellan Vindtett och panelen skall vara minst 20 mm. I de fall då ytterklädsel av stående panel skall användas kan man använda tunnare ströläkt (tex. 11 x 36 mm). Här bör horisontell läkt sättas upp utanpå med tillräcklig tjocklek för den stående panelen. Som extra säkerhet i plattskarvarna kan man använda diffusionsöppna pappremsor som kläms under läkten. D2. Klämning av skarvar utan papp D3. Klämning av skarvar med papp

3 3 Hörnlösning I hörnen kan man också använda pappremsor som extra säkerhet mot luftläckage. Plattskarvarna skall spikas med 100 mm avstånd och klämmas med läkt. D4. Hörnlösning 4 Genomföring Genomföringar måste planeras och utföras så att man inte förstör spärrskiktens täthet. Genomföringar genom ytterkonstruktionen bör reduceras till ett minimum och bör planeras på förhand så att det är möjligt att åstadkomma god tätning. Några kritiska detaljer: Ventilationskanaler och -anläggningar skall läggas innanför tät- och isolationsskiktet, också av energisparskäl. Kanalgenomföringar i taket skall tätas ordentligt. Alla genomföringar för elektricitet och VVS skall vara inplanerade så att rör och kanaler för dem är inlagda. Balkonger bör inte byggas med utkragade bjälkar. D5. Reglar runt genomföringar Vid alla genomföringar i Vindtett skall man regla runt genomföringen för att säkerställa att plattskarvarna hålls tillräckligt i kläm. I Vindtett-plattan gör man enkelt de hål för genomföringar som behövs och spikar plattan på bakomliggande regel med 100 mm avstånd. Runt genomföringen tätar man ordentligt med asfaltlim el.dyl. Dessutom bör man, som Detalj 7 visar, klämma runt genomföringen för optimal säkring av lufttätningen. D6. Tätning runt genomföringar D7. Klämning av genomföringar 5 Övergång mellan grund och vägg För att minska risken för köldbryggor i övergången mellan grunden och syllen kan Vindtett med fördel föras ned en bit på grunden om man lägger grundmurspapp under. Det sistnämnda för att inte trävirket skall komma i kontakt med betongen. D8. Övergång mellan grund och vägg

4 6 Fönsterdetalj med papp Runt fönster skall alla plattskarvar fästas med spik el.dyl. med 100 mm avstånd. Dessutom rekommenderar vi att man använder en pappremsa el. dyl. för extra säkring. Alla plattskarvar/ändar skall klämmas med läkt. Montering av fönster görs enligt anvisningar från fönstertillverkaren. D9. Fönsterdetalj med papp 7 Övergång vägg/tak med utstickande takstolar Detaljerna runt övergången mellan vägg och tak är viktiga för att minimera köldbryggor och luftläckage. Där takstolarna sticker ut förbi vägglivet kan man skära ut dimensionen i Vindtett för att därefter föra upp plattan till överkantsregeln som visas i Detalj 10. Reglar mellan takstolarna rekommenderas då det också säkerställer god klämfunktion för undertaket. Det gör att man kan klämma plattorna ordentligt mot reglarna och täta mellan platta och takfot. Alla skallrvar och ändar på Vindtett skall spikas med 100 mm delning och klämmas med läkt. Som alternativ kan man använda lösa taksprång som visas i Detalj 11. D10. Övergång vägg/tak med utstickande takstolar Detalj 10 visar hur man enkelt kan uppnå god lufttätning och minimera köldbryggor. Där luftning endast görs i plattornas överkant har Hunton Asfalt Undertak använts som undertak 8 Övergång vägg/tak med löst taksprång Lösa taksprång kan utföras på många olika sätt men detalj 11 visar principen för hur Vindtett läggs mot Hunton Asfalt Undertak för att säkerställa god tätning. När andra typer av undertak används utförs detta enligt ungefär samma princip. D11. Övergång vägg/tak med löst taksprång

5 Vindtätning generellt Vindspärren har flera funktioner, både under byggtiden och efter att byggnaden har tagits i bruk. Innan utvändig beklädnad är uppsatt skall vindspärren bidra till att täta byggnaden samt skydda isoleringen och interiören från regn och vind. Hunton Asfalt Vindtett har också tillräcklig mekanisk hållfasthet för att ge byggnaden vindförstärkning (småhus upp till två våningar). Vindspärrar måste också kunna släppa ut fukt ur konstruktionen och bör därför ha minsta möjliga ångmotstånd. När byggnaden är färdig och tagen i bruk skall vindspärren skydda väggarna mot eventuellt regnvatten som läcker genom fasadbeklädnaden och hindra värmeförluster på grund av luftläckage. En väluppsatt vindspärr är helt nödvändig för att uppnå den avsedda värmeisoleringen i en väggkonstruktion. Vindtett har varit en marknadsledande produkt i över 35 år och har alla de egenskaper som en bra vindspärr skall ha. År 2007 ändrades de tekniska föreskrifterna för plan- och bygglov (TEK). Där ställs nu krav på att lufttätheten för nya enfamiljshus skall ligga inom en undre gräns på 2,5 luftombyten per timme. I praktiken betyder det att vindspärr och fuktspärrskikt måste sättas upp mycket noggrannt. Också väggarnas U-värde kan påverkas av Vindtett. Kraven i TEK 07 anger att U-värdet skall vara 0,18 W/(m 2 K) i genomsnitt för byggnadsdelen (energisparmodell). Som nedanstående tabell visar ger användning av Vindtett ett bidrag på 0,01 W/(m 2 K). Beräknat U-värde (W/(m 2 K)) Yttervägg med träreglar och vindspärr med Vindtett 1 2 Regeldimension D (mm) Isolationsklass värmekonduktivitet, g, (W/mK) 0,034 0,037 0,040 0, x x 198 0,22 0,22 0,23 0,23 0,24 36 x x 223 0,18 0,20 0,20 0,22 36 x ( ) 48 x ( ) 0,16 0,17 0,17 0,18 0,18 0,20 36 x ( ) 48 x ( ) 0,13 0,14 0,14 0,15 0,15 0,16 0,16 0,17 1 Används vindspärr av gips, folie el.dyl. skall U-värdet ökas med 0,01 W/m 2 K). 2 För ytterväggar med kryssläkt kan U-värdet minskas med ytterligare 0,01 W/(m 2 K) för stående reglar av allla dimensioner. Beräknat U-värde (W/(m²K)) Yttervägg med reglar av I-balk och vindspärr av 12 mm Vindtett 1 Regeldimension Isolationsklass (W/mK) mm 0,034 0,037 0, , ,17 0, ,15 0,16 0, ,15 0,16 0, ,12 0,13 0,14 Ref. NBI blad , tabell För vindspärr av folie, gipsskivor el.dyl. skall U-värdet ökas med 0,01 W/(m²K)

6 Hunton bitroc Riskklasser och brandklasser Vindtett är oklassificerat i förhållande till NS-EN Tabellen nedan visar därför hur Vindtett kan användas i olika byggnadstyper (BKL1). Verksamhet Riskklass 1 vån 2 vån 3 och 4 vån Arbetarbarack 1 - BKL1 BKL2 Asylmottagning (inte transitmottagning) 4 BKL1 BKL1 BKL2 Daghem 3 BKL1 BKL1 BKL2 Barnhem 4 BKL1 BKL1 BKL2 Bostad 4 BKL1 BKL1 BKL2 Bostad för personer med funktionshinder 6 BKL1 BKL2 BKL2 Bostadsbarack 4 BKL1 BKL1 BKL2 Båthus 1 - BKL1 BKL2 Carport 1 - BKL1 BKL2 Sommarkoloni 6 BKL1 BKL2 BKL2 Fritidshus 4 BKL1 BKL1 BKL2 Församlingslokal 5 BKL1 BKL2 BKL3 Garage, slutet 1 - BKL1 BKL2 Garage, öppet 1 - BKL1 BKL2 Idrottshall 5 BKL1 BKL2 BKL3 Industri 2 BKL1 BKL1 BKL2 Kontor 2 BKL1 BKL1 BKL2 Lager 2 BKL1 BKL1 BKL2 Lägerskola 6 BKL1 BKL2 BKL2 Övernattningsstuga 6 BKL1 BKL2 BKL2 Obemannad stuga 4 BKL1 BKL1 BKL2 Skola 3 BKL1 BKL1 BKL2 Skjul 1 - BKL1 BKL2 Studentbostad 4 BKL1 BKL1 BKL2 Turiststuga/vandrarhem 6 BKL1 BKL2 BKL2 Utdrag från handledning till TEK 97, 4 utgåvan. Byggnader i riskklass 4 med tre våningar kan uppföras i BKL1 när varje lägenhet har utgång direkt till markplanet utan att utrymning behöver ske via trapphus. Byggnader med högst 2 våningar och bruttoyta mindre än 300 m 2 på varje våning med sovrum kan motsvarande byggas i BKL1. JUNI 2008 Ring oss på eller se så får du veta mer